RIKSDAGENS PROTOKOLL
1880. Andra Kammaren. N:o 25.
Måndagen den 15 Mars.
Kl. \/j 3 e. m.
I detta sammanträde ledde Herr vice Talmannen Kammarens
förhandlingar.
§ 1-
Justerades de i Kammarens sammanträden den 8 dennes forda
protokoll.
§ 2.
Herr vice Talmannen tillkännagaf att, enligt mellan Herrar Tal¬
män träffad öfverenskommelse, gemensamma omröstningar komine
att anställas Torsdagen den 1 nästkommande April.
Likaledes!' tillkännagaf Herr vice Talmannen, att,' ehuru under
nästa vecka, då påskhelgen inträffade, åtskilliga ärenden afvigtvan-
tades skola till Kamrarne inkomma, dessa ärenden, enligt den asigt,
80ni vid talmanssammanträde gjort sig gällande, ej komine att till
slutligt afgörande föredragas fförr än^efter det sammantrade, under
hvilket, på sätt nyss tillkännagifvits, gemensamma omröstningar inom
Kamrarne skulle ega rum.
§ 3.
Föredrogs och hänvisades till Lag-Utskottet Kongl. Maj.ts på
Kammarens bord hvilande proposition, med förslag till förordning,
mnefattande särskilda föreskrifter angående lagfart, mteckm g
utmätning af iernväg under konkurs, samt till förordning 0 . "
drad lydelse af 16 § i Förordningen den 16 Juni 1875 angaende in¬
teckning i fast egendom.
Derpå föredrogos och hänvisades till Stats-Utskottet Kongl. Maj.ts
propositioner:
Andra Kammarens Prot. 1880. tf:o 25.
N:o 25. 2
Måndagen den IS Mars.
I:o) angående afsöndring af jord från Rådmansö kungsgård i
Stockholms län samt indragna militieboställena Ödhnlt N:is 1 och 2
samt Grönkulla i Kalmar län; och
2:o) angående efterskänkande af kronans rätt till dana-arf efter
torparen Erik Larsson.
Föredrogos, men blefvo för andra gången bordlagda:
Lag-Utskottets Utlåtanden N:is 15 och 16, Memorial N:o IT och
Utlåtande N:o 18;
Andra Kammarens Andra Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 5
(i samlingen N:o 11); samt
Andra Kammarens Tredje Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 4
(i samlingen N:o 12), i anledning af Herr F. W. Dahls motion, N:o
111, angående åtgärder för utredning af näringarnes ställning.
1 sammanhang med bordläggningen af sist omförmälda ärende,
lemnades ordet, på begäran, till
Herr Jöns Rundbäck, som yttrade: Som bekant är, har ett
stort antal af Kammarens ledamöter begärt och erhållit permission
under instundande påskhelg. Fn de! af dem har redan rest och eu
annan del hemreser i morgon eller nästa onsdags morgon. För min
del anser jag, att ett så vigtigt ärende, som det, hvarom denna Kam¬
mares Tredje Tillfälliga Utskotts Utlåtande N o 4 handlar eller åtgär¬
der för utredning af näringarnes ställning, icke bör behandlas af en
alldeles för glest besatt Kammare.
Jag anhåller derföre om proposition derå att detta betänkande
måtte uppföras främst bland de andra gången bordlagda ärenden å
föredragningslistan vid första diskussionsplenum efter påsk.
Herr Olof Jonsson: Då jag tviflar på att den föregående ta¬
larens förslag är lämpligt, anhåller jag, att ifrågakomna ärendet
måtte föredragas till behandling i nästa plenum eller om Onsdag.
Såsom Herrarne känna, få vi blott ett obetydligt antal ärenden på
föredragningslistan vid detta sammanträde, hvaremot eu massa vigtiga
frågor förekomma till afgörande strax efter påsk. Jag vill visst icke
neka för att den motion, som ifrågavarande betänkande behandlar,
är vigtig, men jag anser att frågan är i viss mån åtgjord. Vid sista
riksdagen fattade denna Kammare ett beslut i enahanda syfte som
denna motions innehåll, men Första Kammaren vägrade att ingå på
beslutet, i följd hvaraf det icke föranledde till vidare åtgärd. Vid
denna riksdag bär Första Kammaren redan afslagit en motion af
samma syfte som den ifrågavarande. Jag kan således för min de]
icke se annat än att, äfven om Andra Kammaren bifaller den ifråga¬
komna motionen, hvilket jag tager för gifvet, Första Kammaren icke
4.
Måndagen den 15 Mars.
kommer att biträda detta beslut. Vi skulle således komma att be¬
finna oss på samma ståndpunkt som förut; beslutet skulle bio t inne¬
bära ett. uttalande af Andra Kammarens asigtei, deivid kongl. Maj.t
eger att fästa det afseende han behagar. __ , •
Jag anhåller, att det ifrågavarande ärendet matte toiediagas
Kammarens plenum nästa Onsdag.
Herr Ola Månsson: Vigten af den motion, som i^arande
Utskotts Utlåtande behandlar, krätver, enligt ram asigt, att nan c e
bör motsätta sig den förste talarens förslag. Jag t. o alt det icke
är lämpligt att eu så vigtig fråga som denna behandlas yd ett t,11-
fälle, då kanske hälften af Kammarens ledamöter i^cke aio talls .
för min del anser jag, att den förste talarens fors . g < &
rigtigt och instämmer lag derföre i detsamma.
N:o 25.
Häruti instämde Herr J. Anderson i
Tenhult.
Herr Eken man: Den talare, som yttrade sig nast dte den,
som först hade ordet i denna fråga, sade i början af sitt; antmande
att det ifrågavarande ärendet vore vigt.gt men unto senaje delen
af anförandet kom han till ett alldeles motsatt resu tat. Jag tror
att den ärade talaren hade rätt i början åt sitt yttrande, da han
påstod att frågan vore vigtig. Om vi nu aro ense derom - och jafe
tror, att vi alla äro det, då den ju atser landets ekonomiska forhal
anden - så kan ej heller den begäran anses vara obillig, som har
bbfvit framstäld, att ärendet ej måtte komma till behandling i Kam
maren förr än efter påskhelgen. Skulle frågan deremot behandlas vid
oästa sammanträde, då kanske hälften af Kammarens ledamotei ej
äro närvarande, sa skulle den anmärkning kunna göras, att Kam-
marens beslut icke vore ett rigtigt uttryck åt hvad Andra Kamma en
1 frågan tänkt. Jag tror, att vi icke böra utsätta oss för en sadan
anmärkning, som lättast och bäst kan undvikas, genom att bitalla
Herr Jöns Rundbäcks förslag.
Herr Sjöberg: Äfven jag tillåter mig att understödja Hen Jöns
Kundbäcks förslag. Jag beklagar visserligen att forkall^ijtet sl
vara sådant, att ett stort antal af Kammarens ledamöter afla^sna s |
från Riksdagen, samt att genom den ganska betydliga del de åt
som sålunda åtgår till rekreation för Herrar ledamöter, ett väsentligt
afbrott i riksdagsgöromålen vållas. Men icke för tv och hmn^ig g
fiet än må anses vara att under de närmast kommande g ..
sä många ärenden som möjligt afgjorda, vågar jag likval an g , ■
Herr Rundbäcks framställning hvilar på goda grunder _ och att .
sak, det ifrågavarande tillfälliga utskottsbetänkandet roi, fcan '
af lika stor betydelse som många andra åt de fragoi, . , ,
handling, under förutsättning att de komma pa foredragnin„si^tan,
Bppskjutits till sammanträdena efter den 1 April. Uy:ul Unsl;| .Kam¬
maren i sjelfva saken kommer att besluta, bör natuiligtvis ic det
1-ingaste kunna inverka på Andra Kammarens mening, om uppskot
med ärendets behandling må ega rum eller oro det skall toretagas
ffso 25.
4
Måndagen den 15 Mars.
till afgörande redan vid nästa sammanträde; och anser jag derföre
att Kammaren för afgörandet af den frågan kan lemna Medkam-
marens förmodade uppfattning af hufvudfrågan alldeles ur räkningen.
Jag instämmer alltså med dem, som yrkat, att behandlingen al'
nu ifrågavarande ärendet uppskjutes till det sammanträde, som in¬
träffar näst efter Påsk.
Herrar Magnus Jonsson, Anders Nilsson och L J. Larsson
törenade sig med Herr Hjöberg.
Herr Casparsson: Jag tror, att det väckte en viss uppmärk¬
samhet inom landet att tullfrågorna i fjor behandlades i denna Kam¬
mare strax före påskhelgen, då ett stort antal af Kammarens leda¬
möter icke voro tillstädes. Här föreligger icke i egentlig mening-
någon tullfråga, men jag anser frågan dock vara af en ganska stor
och ingripande betydelse, och jag tror, att, om Kammaren, så att
säga, på rak arm, när kanske eu tredjedel af Kammarens ledamöter
äro bortresta, företager frågan till behandling, detta åter skulle väcka
en uppmärksamhet inom landet, som icke vore för Kammaren för¬
delaktig. Om frågan skulle inom denna Kammare bifallas, skulle
de, som icke hysa samma åsigter, som äro i motionen uttryckta,
kunna säga, att beslutet tillkommit genom ett slags öfveraskning och
att det ej skulle betyda så mycket, då vid beslutets fattande blott
ett fätal ledamöter varit i Kammaren närvarande. Skulle deremot
frågan afslås af denna Kammare, så skulle de, som vore för en
sådan undersökning, som motionen innehåller, kunna förebära samma
orsak till afslaget. Huru jag än ser saken, tror jag således, att Iierr
Jöns Rundbäcks förslag har ganska mycket skäl för sig. Dessutom
föreställer jag mig, att om denna fråga företages till afgörande vid
det sammanträde, som inträffar näst efter de gemensamma voterin-
garne den 1 instundande April, ingen tidsförlust härigenom sker. Ty
de Utskottsbetänkanden, som under loppet af nu närmaste veckor
inkomma, kunna icke omedelbart företagas till afgörande strax efter
Påsk, enär de ledamöter af Kammaren, som varit bortresta, då ännu
icke haft tillfälle att genomläsa betänkandena.
Jag förenar mig i Herr Jöns Rundbäcks yrkande.
Herrar Fredricson, Lind och Ang. Börjeson instämde i Herr
Casparssons anförande.
Herr Otterborg: Då så många ledamöter redan yttrat sig i
denna fråga i samma rigtning som jag ämnat göra, anhåller jag nu
endast att få i protokollet antecknadt, det jag ansluter mig till dem,
hvilka önska bitäll till Herr Jöns Rundbäcks framställning.
Herr Ola Andersson i Burlöf: Den här frågan tyckes vara
förberedd, så vidt jag kan finna. Men jag har icke haft förmånen
att vara med om någon förberedande öfverläggning rörande den¬
samma; och icke heller är jag öfvertygad om nödvändigheten eller
lämpligheten af ett uppskof med det omhandlade ärendet. Enligt
5 Tf:« 25.
Måndagen den 15 Mars.
livad Herr Talmannen nyss meddelade, hafva vi att under den när¬
maste tiden vänta flera ärenden af betydelse, såsom allmänna bevill-
ningen, åttonde hufvudtiteln, dechargebetänkandet och värnpligtslagen;
och jag kan tillägga, att jag hoppas, det icke skall dröja läng tid
deretter, innan flera andra ganska vigtiga frågor inkomma till Kam-
rarne, bland andra vederbörligt utlåtande i anledning åt väckta
motioner om lån åt enskilda jernvägsbolag och dylikt. ° Jag, tviflar
på, att det kan vara ärendena till gagn att hopa en sådan massa
vigtiga frågor på en gång, och jag tror äfven, att det skulle väcka
en mindre angenäm uppmärksamhet i landet, om man onödigtvis undan-
sköte ärendenas behandling endast derföre, att en de! ledamöter
rest hem till påsk, kanske något tidigare, än hvad som varit behöfligt.
Jag hemställer alltså, att saken måtte hafva sin gilla gång samt att
det ifrågavarande ärendet toredrages i den ordning, det finnes upp¬
taget på föredragningslistan.
Herr August Peterson: Med anledning af Herr Ola Anders¬
sons yttrande, att frågan om föredragningen af nu ifrågavarande be¬
tänkande syntes vara förberedd, ber jag få upplysa, att jag icke tagit
del i någon förberedande öfverläggning härom. Men, liksom flere
föregående talare, hyser jag de» äsigten, att frågan är af allt för stor
vigt för att till behandling företagas, då flertalet af Kammarens leda¬
möter är frånvarande. Af detta skäl, men ej af något annat, in¬
stämmer jag i Herr Jöns Kundbäcks förslag.
Eu annan ärad talare antydde, sä vidt jag uppfattade honom
rätt, att åtskillige af Kammarens ledamöter skulle resa hem, innan
permissionstiden för dem toge sin början. För egen del ber jag med
anledning häraf få förklara, att jag ej ämnar resa i förtid, utan qvar-
stannar till veckans slut. Många af dem, som erhållit permission,
resa dock den dag, från hvilken permissionstiden räknas, d. v. s.
nästa Onsdag eller dessförinnan. Dä således grundad anledning
förefinnes till den förmodan, att Kammaren om Onsdag blir temligen
glest besatt, hemställer jag, såsom jag redan sagt, att med hänsyn
till frågans stora vigt Kammaren måtte bifalla Herr Jöns Rundbäcks
nu väckta förslag.
Herr Granlund: Fn aktad ledamot af denna Kammare yttrade
nyss, att det skulle väcka uppmärksamhet i landet, om denna fråga
blefve undanskjuten till dess de stora frågorna föreiåge. För min
del får jag säga, att jag icke tror, det mången fråga under eu längre
tid ådragit sig eu sådan uppmärksamhet uti landet som just den sak,
hvarom detta betänkande handlar. Öfverallt i landet pågår lör när¬
varande i denna fråga en agitation för eller emot; svenska folket i
allmänhet sysselsätter sig för ögonblicket mera med denna, sak än
med någon annan. Jag undrar derfore verkligen, om det icke skulle
väcka större uppmärksamhet i landet, om vi företoge denna fråga till
behandling vid en tid, då, såsom fallet om några dagar troligen här
blifver, hälften af Kammarens ledamöter är frånvarande, än om vi
uppsköte den till efter påsken. Månne man ens kunde kalla ett
If:o 25.
6
Måndagen den 15 Mars.
under nuvarande omständigheter tillkommet beslut för Andra Kam¬
marens ?
För min del anser jag denna angelägenhet vara så vigtig, att
det torde vara bäst att lata den anstå, till dess de nu permitterade
ledamöterna af Kammaren hunne återkomma efter påsk, så att litet
hvar finge uttala sin åsigt i frågan, och instämmer derföre i Herr
Jöns Rundbäcks yrkande.
Herr Lyttkens: Det kan icke annat än förvåna litet hvar, att
ett förslag- någonsin kunnat framkomma om att ärendet skulle upp¬
skjutas på den grund, att Kammarens ledamöter äro så maugrant
frånvarande. Sedan vi af Herr Talmannen fått höra uttalas, att
efter Onsdagens plenum skulle icke förr än efter påsk förekomma
något annat än sammanträden för bordläggning af ärenden, ansågo
Kammarens ledamöter sig oförhindrade att resa hem och trodde sig
tryggt kunna vara borta under påsken. Derom kan väl icke vara så
särdeles mycket att .säga; men hvad jag på det skarpaste vill oppo¬
nera mig emot, är att man skulle skjuta upp frågan, derför att en
de! af Kammarens ledamöter behagar resa sin väg i förtid, utan att
vara berättigade dcrtill. De flesta permissionsansökningar, som be¬
gärts för påskhelgen, äro begärda från och med den 18:de dennes.
Reser någon, utan att dertill vara berättigad, före den beviljade per-
missionstiden, är detta en sak, som han får uppgöra med sitt eget
samvete; men att Kammaren skall skjuta upp frågans afgörande, der¬
för att några af Kammarens ledamöter behaga uteblifva från plenum
nästa Onsdag, derpå vill jag icke inga, enär jag icke anser det vara
förenligt med skick och god ordning. — För Kammarens eget an¬
seende skulle jag bafva önskat, att eu sådan fråga icke uppstått.
Uppskofvet är också alldeles obehöfligt, ty pligten fordrar, att vi
alla, som icke äro permitterade, äro tillstädes i Kammaren nästa
Onsdag och till behandling företaga de på föredragningslistan då upp¬
tagna ärenden.
Med Hen- Lyttkens förenade sig Herrar Olof Larsson i Häste,
Anders Hansson, Jöns Persson och Anders Fredrik Pettersson.
Herr Wieselgren: Jag undrar just om det icke också skulle
»väcka uppmärksamhet i landet», om man får kännedom om att
Riksdagen icke endast permitterar enskilda ledamöter, utan rent af
permitterar sig sjelf. Så länge Riksdagen icke har någon i lag be¬
stämd ajourneringsrätt sig tillerkänd, tror jag ieke att man hvarken
lätteligen eller rätteligen kan försvara det sätt att gå tillväga som
nu tyckes börja vinna häfd. Jag instämmer till alla delar med Herr
Ola Andersson.
Herr Dick son; Dä jag icke kan finna annat än att man här
sökt tillskapa en konstlad opinion i denna fråga och några skäl, för
så vidt jag hört, ej heller blifvit andragna för uppsköt', utan man en¬
dast sökt göra eu fråga af begränsad betydenhet till en stor fråga
Måndagen den 15 Mara. 7
så måste jag för min de] motsätta mig Herr Jöns Rundbäcks förslag
och till alla delar instämma med Herrar Lyttkens och Ola Andersson.
Herr Sven Andrea sson: Då de frågor Herr Talmannen upp¬
räknade, såsom gemensamma voteringar jemte andra vigtiga frågor
blifvit uppskjutna till efter Påsk, sannolikt till följd deraf att Riks¬
dagen icke vore talrikt samlad under nu innevarande samt under
Påskveckan och sålunda då icke kunde behandla dessa frågor sä
grundligt som vore nödvändigt, så är det också tydligt, att vi äfven
böra skjuta upp nu ifrågavarande fråga, som vi jo äfven anse vara
särdeles vigtig. För min del kan jag åtminstone icke anse det vara
lämpligt att nu, da Kammaren är så glest besatt, till behandling företaga
eu så yigtig fråga som den, hvilken afses i nu förevarande betänkande,
eu fråga som är af stort intresse lör oss alla, att döma af de många
talare som uppträdt i densamma. Utan att hafva varit med uti nå¬
got kotteri eller deltagit, i någon föregående öfverläggning, ber jag
således att, med afl aktning för en hvar som här uttalat eu motsatt
åsigt, få instämma i Herr Jöns Rundbäcks förslag.
Herr Sven Nilsson: Jag föreställer mig att den förste talaren
och de^ som med honom instämt gjort sig den föreställningen att
denna fiåga, om man skulle följa den nu föreliggande föredragnings¬
listan, icke skulle kunna hinna föredragas i Onsdagens plenum, livar-
eller en stor del af Kammarens ledamöter Uro hemresta. De per¬
missionsansökningar, som redan blifvit beviljade, räknas till största
delen trån^och med den 18 eller nästa Torsdag, några tå från och
med den 17 eller nästa Onsdag. Följaktligen får man val antaga att
största delen af denna Kammares ledamöter, som nu äro vid "detta
sammanträde tillstädes, skola vara qvar åtminstone öfver morgonda-
gen. Om man nu skulle kunna vara förvissad om att den så vigtigt an-
sedda frågan, som på föredragningslistan förekom sist, skall kunna af-
göras redan nästa Onsdag, skulle jag tro, att de, som erhållit ledighet
från Riksdagen sagde dag, icke skola begagna sig af den medgifna
permissionen förr än om Torsdag, och under antagande att denna°min
åsigt delas åt Kammaren, vid jag med anledning af nyss antydda farhåga
hemställa att nu ifrågavarande betänkande måtteuppföras främst på före-
diagningslistan för nästkommande Onsdagsplenum, bland de tvenne gån-
gci pa boidet hvilande ärenden. Pa sa Stift kan ju frågan hinna att ai-
göras redan pa Onsdagen; och följaktligen tillfredsställas då äfven
de, som nu velat motsätta sig allt uppskof med frågans handläggning.
Herr Hammarskjöld: Jag ber att, fn tillkännagifva att jag i
hufvudsaken instämmer i de åsigter som uttalats af Herr Lyttkens
och af den siste värde talaren.
För öfrigt vill jag säga, att, dä det ser ut som om denna di¬
skussion skulle blifva temligen vidlyftig, det kanske vore skäl att
till dess fortsättande anslå ett särskildt aftonplenum.
Herr Olot Jonsson: För sä vidt jag kan förstå, söker man att
gora frågan större än den verkligen är. Då jag nyss yttrade, att
r:o 25.
N:o 25.
8
Måndagen den 15 Mars.
fråga» vore vigtig, menade jag naturligtvis att den vore det från för¬
slagsställarens "synpunkt oeli de med honom liktänkandes, ty om man
betraktar sjelfva saken, är det ju icke något annat Utskottet före¬
slår, än att Riksdagen måtte genom skrivelse anhålla, det Kongl.
Maj:t måtte tillse, att den inhemska industrien och näringarne skyddas
genom väl afvägda införseltullar, och att Andra Kammaren kommer
att bifalla ett så oskyldigt utlåtande lärer val icke kunna betviflas.
Då jag likväl är fullt förvissad derom, att debatten, huru obetydlig
denna i sig sjelf lilla fråga än kan vara, likväl kommer att blifva
ganska långvarig, anser jag det vara att slösa med Riksdagens dyr¬
bara tid, att nu skjuta upp frågans behandling, då debatten måhända
i alla fall kan komma att draga ut ett par dagar, äfven om frågans
utgång på förhand kan sägas vara temligen gifven. Jag förenar mig
således med dem, som yrkat bifall till herr Sven Nilssons i Efveröd
förslag.
Herr Axe 11: Det torde vara den stora skilnaden mellan de vig¬
tiga frågor, h va rom Herr Sven Andreasson nyss talade, och denna
så kallade vigtiga fråga, att rörande de förra ej ännu blitVit tryckta
och utdelade några betänkanden eller lagda på Kammarens bord,
hvilket deremot är händelsen med den senare frågan.
Medan jag har ordet, ber jag fä såsom min mening uttala, att
hvad som ovilkorligen kommer ätt väcka största förvåningen i landet,
beträffande behandlingen af denna fråga, är icke allenast att så många
af Kammarens ledamöter begifvit sig af till sina hemorter, utan äfven
att man på samma gång vill hindra dem från att arbeta, som, mera
pligttrogna, stannat qvar på sin post
Jag ber tör öfrigt tå instämma med Herr Lyttkens.
Herrar Borg och Flensburg instämde med Herr Axeli.
Herr Halldin: Herr Talman! För min del tror jag att de Herrar,
som anse att frågan är af så ofantlig vigt, att den af sådan anled¬
ning borde uppskjutas till efter Påsk, hade före Påsk bort tillse att
icke så många af Kammarens ledamöter i förtid begifvit sig af, utan
stannat till dess, om man sä må säga, de rätta påskferierna inträffat.
Jag anser nemligen att påskferier, ifall man ens kan tala om ferier,
ej bort ifrågakoiuma förr än under påskveckan, åtminstone icke förr
än efter nästa Onsdag.
Instämmande för öfrigt i hvad Herr Axell nyss yttrade, anhåller
jag vidare få anföra att, angående det spörsmålet, som någon talare
åberopat såsom skäl för frågans uppskov »livad svenska folket skulle
tänka derom, och i hög grad bafva anledning klandra Riksdagen för,
att en så betydelsefull fråga, som den ifrågavarande, skulle afgöras
sedan de flesta af Kammarens ledamöter rest hem», torde det spörs¬
målet vara än mer betydelsefullt bland samma folk, att ^ man åt
påsken tagit sig anledning redan nu lemna Riksdagen och såmedelst
under cirka 3 veckor vilja sätta Kammaren i overksamhet.
I likhet med de talare, som yrkat att ärendena skola hafva sin
uppstälda gäng, anhåller äfven jag att så må ske.
Måndagen den 15 Mars.
9 N:o 25.
Herr Lyth: Jag skall endast yttra ett par ord i frågan. Om
den nu omhandlade frågan är af så stor vigt, att man förden¬
skull bör uppskjuta densamma, så kan jag icke inse annat än
att äfven öfriga frågor, som finnas upptagna å föredragningslistan
och eu gång bordlagda, och hvilka äro af fullkomligt lika stor be¬
tydelse, äfven böra uppskjutas. Bland dessa kan jag nämna Lag-
Utskottets utlåtande N:o i8, angående upphäfvande af påföljden af
medborgerligt förtroendes förlust för vissa ringare brott. Den frågan,
tror jag, vore fullt så vigtig som denna. För min del skulle jag
således hafva lust att begära uppsköt äfven med detta Lag-Utskottets
betänkande, om man anser sig böra uppskjuta nu ifrågavarande Till¬
fälliga Utskotts betänkande. Troende att man aldrig utan fullt skäl
bör ändra ordningen för eu frågas föredragning, inskränker jag
mig för närvarande till att instämma med Herrar Ola Andersson och
Lyttkens.
Härmed var öfverläggningen slutad. Herr vice Talmannen gaf
propositioner enligt de yrkanden, som förekommit, och förklarade
sig anse röstöfvervigt förefinnas för deras mening, som förordat att
det ifrågavarande ärendet måtte till behandling förekomma i den
ordning, föredragningslistan angåfve. Votering blef begärd, i anled¬
ning hvaraf Herr vice Talmannen, för bestämmande af kontraproposi¬
tionen, ånyo upptog de två öfriga yrkandena, af hvilka det ena afsåg
bifall till Herr Jöns Rundbäcks framställning, samt det andra att
Herr Sven Nilssons förslag måtte antagas; och fann Herr vice Tal¬
mannen det förra af dessa yrkanden nu hafva flertalets röster för sig.
Men jemväl angående kontrapropositionen äskades votering, hvadan
en så lydande omröstningsproposition först uppsattes, justerades och
anslogs:
Den, som till kontraproposition i hufvudvoteringen antager det
af Herr Jöns Rundbäck i förevarande afseende framstälda yrkande,
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
^ ej;
Vinner Nej, har Kammaren till kontraproposition i nämnda vote¬
ring antagit det yrkande, som framstälts af Herr Sven Nilsson i
Efveröd.
Den omröstning, som företogs enligt denna proposition, utföll med
64 ja mot 70 nej; och erhöll alltså propositionen för hufvudvoterin¬
gen följande lydelse:
Den, som vill, att Andra Kammarens Tredje Tillfälliga Utskotts
Andra Kammarens Prot. 1880. N:o 25. 2
N:o 25.
10
Måndagen den 15 Mars.
Utlåtande N:o 4 skali till behandling inom Kammaren företagas i
den ordning, detsamma, å upprättad föredragningslista, redan intager,
röstar
Ja,
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Kammaren beslutat, att omförmälda Utlåtande
skall uppföras främst å föredragningslistan för nästa plenum.
1 den senare voteringen röstade 60 ledamöter ja och 56 nej;
varande således beslut fattadt i öfverensstämmelse med ja-propositionen.
§ 5.
Upplästes en af riksdagsmannen för Lysings och Göstrings dom¬
saga Herr Anders August Anderson ingifven så lydande skrift:
»Till Riksdagens Andra Kammare!
Som jag af Göstrings Häradsrätt har blifvit försatt i konkurs, så
får jag, enligt 26 § af Riksdagsordningen, detta för Kammaren an¬
mäla, med anhållan om entledigande frän riksdagsgöromålen.
Stockholm den 15 Mars 1880.
A. A. Anderson,
från Östergötlands län.»
Enär vid det förhållande, hvarom denna skrift upplyste, Herr
Anderson, enligt föreskriften i 26 § Riksdagsordningen, icke finge
såsom riksdagsman godkännas, beslöt Kammaren att, jemlikt 28 § i
nämnda grundlag, medelst underdånig skrivelse hos Kongl. Maj:t
göra anmälan om den ledighet, som sålunda inom Kammaren upp¬
kommit.
§ 6.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:
Herr G. H. Rundgren under 14 dagar från och med den 18 Mars
|
P. lliibinettc
|
|
12
|
>1
|
»
|
)>
|
»
|
18
|
»
|
))
|
Sven Magnusson
|
»
|
14
|
>.)
|
)>
|
»
|
»
|
18
|
).>
|
»
|
J. Gust. Janson
|
»
|
11
|
»
|
)')
|
|
»
|
19
|
»
|
»
|
H. Halldin
|
)>
|
12
|
»
|
);
|
»
|
)>
|
19
|
)>
|
»
|
A. Fredenberg
|
»
|
10
|
))
|
;■>
|
)>
|
))
|
20
|
))
|
)>
|
0. G. Nordenskjöld
|
)>
|
10
|
))
|
»
|
)>
|
»
|
20
|
)>
|
))
|
Abr. Rundbäck
|
»
|
11
|
)>
|
).>
|
»
|
).)
|
20
|
»
|
Måndagen den IS Mars.
11
N:o 35.
§ 7.
Justerades protokollsutdrag; hvarefter Kammarens ledamöter åt¬
skildes kl. 3/4 4 e. m.
In fidem
H A. Kolmodin.