RIKSDAGENS PROTOKOLL
1880. Andra Kammaren. N:o 1.
Efter det enligt grundlagens bild lagtima Riksdag i hufvudstaden
samlats den 15 Januari 1880, sammanträdde dess Andra Kammare
Fredagen (len In Januari
kl. 10 f. in.
§ 1.
Sammanträdet öppnades af den ledamot, som bevistat de flesta
riksdagar, representanten för Venersborg och Åmål, Herr Grefve Eric
Sparre, som helsade Kammaren med följande tal:
Då det,. äfven denna gång, tillkommer mig, såsom den äldste
bland oss, mine Herrar, att öppna detta Kammarens första samman¬
träde, ber jag att få helsa Eder välkomna till förestående arbeten.
Bland föremålen för desamma torde icke förekomma de ämnen,
som vid föregående riksdagar ådragit sig synnerlig uppmärksamhet:
Härordningen och Grundskatterna, enär dessa för närvarande äro under
utredning af de,'till följd af senaste Riksdags önskan, af Kongl. Maj:t
utsedde komiterade.
Desto mera tid och uppmärksamhet kan således egnas åt andra
föreliggande frågor, bland hvilka jag i första rummet tillåter mig
nämna utvecklingen af vårt näringslif.
Sedan värf järnvägsnät under en jemförelsevis ganska kort tid
och med ansträngningar, som, efter hvad man förmenat, mer än mot¬
svarat våra krafter, blifvit fullbordadt, tillkommer det Riksdagen, som
dels sjelf åstadkommit, dels genom understöd bidragit till anläggnin¬
gen deraf, att tillse det ändamålet med desamma, som tillika är vil-
koret för deras bärighet: näringarnes utveckling, icke liämmas, men
deremot, så vidt med statens väl afvägda intressen är förenligt, i möj¬
ligaste måtto befordras. Det är, mine Herrar, jag ber att, till undvi¬
kande af misstydning, få högt förklara det, icke tull-lagstiftningen jag
härmed afser. Äfven om jag hyste eu sådan åsigt — skulle jag icke
kunna missbruka denna plats, genom bekämpande af den motsatta,
som kunde vara flertalets. Härtill kommer att, om också andra län-
Andra Kammarens Prof.. 188U. N:o l
1
No I.
IVeclagén den 10 Januari.
ders åtgärder i nämnda hänseende skulle kunna anses nödga oss till
motsvarande, sådant åtminstone föga öfverensstämmer med detta sträf¬
vande för lättad samfärdsel mellan jordens olika delar, som är tidens
lösen.
Nej, hvad jag här afser är något helt annat och hvarom alla torde
enas. Just denna lättade samfärdsel, i förening med det allt mera
utsträckta användandet af naturkrafterna och den nästan till feber¬
tillstånd sporrade uppfinningsförmågan, som utgör ett hufvuddrag i
nutidens näringsliv har förändrat alla gamla förhållanden, nästan om¬
gestaltat jorden och åt det menskliga arbetet gifvit en annan karak¬
ter. Här' gäller att följa med. Vår modernäring, landtbruket, redan
tryckt, men ännu mera hotadt af exporten från, å ena sidan, Ame¬
rika, — detta land som med eu ypperlig, delvis nybruten, jordmån
och ett för sädesodling och boskapsskötsel särdeles gynsamt kli¬
mat, under det jord erhålles till lågt pris, derjemte bebos af ett folk,
som med oöfverträfflig energi begagnar sig åt sina naturliga fördelar
- å den andra sidan Ryssland, också begåfvad t med en ypperlig
jordmån i trakter, som småningom nås af jernvägar — också mäktigt
af en oberäknelig utveckling, som, just efter ett utmattande krig,
framträder och förvånar — landtbruket måste anstränga sig till det
yttersta, för att med vetenskapens, erfarenhetens och konstens hjelp¬
medel aftvinga jorden rikare skördar och tillgodogöra sig fördelar,
som lemnats obegagnade. Invaggom oss icke i den villa, att vi på
detta fält gjort stora framsteg. De äro tuppfjät i jemförelse med
andra folks.
Äfven vår fabriksindustri behöfver mer än någonsin vetenskapens
ledning statsmakternas omhuldande i den kamp som trycker den.
Och slutligen', den lilla industrien, samt den i utlandet såsom för
oss egendomlig betecknade husslöjden, till hvilken, i den mån de stora
maskinerna fullgöra det för dessa möjliga arbete, flera händer skola
vändas, allteftersom nya behof framkalla nya näringsgrenar, tarfva!',
icke blott utbildande af konstfärdighet, skicklighet och smak, men —
äfven den — enklare maskiner, det oeftergifliga vilkoret för dess ut¬
veckling, hvarförutan denna industri ej heller kan bestå, och således
jemväl omhuldande till befordrande af uppfinningar och understöd¬
jande af dem.
Om också icke alla dessa behof kunna af statsmakterna tillgodo¬
ses, så torde de likväl icke heller höra förbises; och obestridligt är att
mer än en fråga eller institution, som med dem haft beröring, blifvit
undanskjuten af de så kallade stora frågorna, livilka lör ett litet land
hittills lyckligtvis till följd af förhållandena varit mindre trängande.
Det är genom eu i ostördt lugn fortsatt idoghet och arbetsamhet,
de äfventyrliga spekulationernas naturliga motståndare, vi kunna hop¬
pas på en ökad kapitalförmögenhet, som motverkar farhågorna för
skuldsättningen till utlandet, genom beredande af arbetstillfällen, före¬
kommer ej mindre emigrationen af våra bästa arbetskrafter, eller
dessas sammangaddning till våldsamt hot, än äfven brödlösheten ocli
fattigskattens tillvext, samt slutligen på ett naturligt sätt okär bevill-
ningssummanx utan tillgripande af oerhörda taxeringsåtgärder eller
Fredagen den 16 Januari.
N o i.
tilläggsbevilluing, och såmedelst samt genom tilltagande rörelse, ex¬
perimenterande med nya skattetitlar, småningom utjemnar den till¬
fälliga skilnaden i statens inkomster och utgifter, som torde blifva
vårt närmaste bekymmer.
På civillagstiftningens område torde af föregående Riksdagar be¬
gärda och till vissa delar diskuterade förslag komma att oss före¬
läggas, hvilka lära komma att taga tid och uppmärksamhet i anspråk
Oafsedt härordningen erfordras, enligt hvad jag såsom embetsman
erfarit, stadganden afseende att hafva, reda på och i nödfall uppbåda
beväringen, hvartill förslag, att döma af infordrade utlåtanden, torde
komma att föreläggas.
Våra religionsfrihetsifrare, som, tvärtemot hvad jag förestält mig
och de allestädes uppstående missionshusen synas antyda, lära vara
förhindrade i sin verksamhet, torde icke underlåta att framställa för¬
slag till undanrödjande af dessa hinder.
Med ett ord: föremål för vår verksamhet lära icke komma att
fattas oss. Måtte vår förmåga förslå till deras lösning till fromma
för Konung och Fädernesland!
§ 2.
På anmodan af Herr Ordföranden hade undertecknade åtagit sig
att tills vidare föra Kammarens protokoll.
§ 3.
Herr Ordföranden uppläste följande med särskild, likaledes upp¬
läst skrifvelse från Herr Statsrådet och Chefen för Kongl. Justitie¬
departementet honom tillsända protokoll rörande granskningen af full¬
makterna för de Kammarens ledamöter, hvilka valts sedan sista riks¬
dagen, jemte förteckning å dessa ledamöter:
Protokoll hållet inför Statsrådet och Chefen för Kongl.
Justitiedepartementet vid lagtima Riksdagen i Stockholm
den 15 Januari 1880.
Sedan, till följd af stadgandet i § 32 Riksdagsordningen, Herr
Statsrådet och Chefen för Kongl. Justitiedepartementet anmodat tre
bland Fullmäktige i Riksbanken och tre bland Fullmäktige i Rf ksgälds-
kontoret att närvara vid den granskning af riksdagsmannafullmakter,
som jemlikt Riksdagsordningens nämnda § denna dag borde ega rum,
så infunno sig nu i anvisad lokal inom Kongl. kanslihuset, af Full¬
mäktige i Riksbanken: Herrar Kammarherren m. m. Grefve C. Leweu-
haupt, f. d. Statsrådet m. m. P. J. von Ehrenheim och Hemmansegaren
Ciss Olof Larsson samt af Fullmäktige i Riksgäldskontor^: Herrar
Öfverstekammarjunkaren m. m. Friherre G. S. Åkerhielm, Sekreteraren
m. m. P. Samzelius och Byråchefen m. in. O. R. Themptander.
Vid den granskning af ingifna fullmakter för ledamöter af Andra
Kammaren, som härvid företogs, anmärktes att den af Hofrättsasses-
N o !
1
Fredagen deri 1(> Januari.
soren Axel Leonard Senell afiemnade fullmakt för honom att vara
ledamot af Andra Kammaren för Kristianstads och Cimbrishamus städer
icke, såsom i 20 § Riksdagsordningen föreskrifves, blifvit undertecknad
af magistraten, utan endast af en magistratsledamot å magistratens
vägnar, hvilket här' antecknades, på det Kammaren måtte komma i
tillfälle att utöfva sin pröfningsrätt huruvida berörda fullmakt ändock
finge såsom giltig antagas.
Vidare anmärktes, att den af Häradsdomaren Per Gustaf Näslund
i Hagaris afiemnade fullmakt för honom att vara ledamot af Andra
Kammaren för Norra Ångermanlands domsaga var underskrifven med
namnet E. Bergvall, utan att af fullmakten inhemtades att Bergvalls
underskrift skett å domareembetets vägnar eller att han var domhaf
vande i nämnda domsaga, då valet hållits, hvilket jemväl här skulle
antecknas, på det att, sedan från Kongl. Majrts och Rikets Svea Hof¬
rätt upplysning vunnits huruvida E. Bergvall, den tid fullmakten var
utfärdad, varit tillförordnad domhafvande i berörda domsaga, Kamma¬
ren måtte komma i tillfälle utöfva sin pröfningsrätt huruvida berörda
fullmakt finge såsom giltig antagas.
Öfriga fullmakter ansågos böra godkännas.
Öfver hvad sålunda förekommit skulle protokoll meddelas Andra
Kammaren; hvarjemte förteckning å de Kammarens ledamöter, för
hvilka fullmakter blifvit afiemnade, skulle till Kammaren öfverlemnas
samt fullmakterna till bemälde ledamöter återställas.
In fidem
L. Annerstedt.
Hen i berörda protokoll omförmälda förteckning hade denna lydelse:
Förteckning å ledamöter af Riksdagens Andra Kammare, för hvilka
fullmakter blifvit den 15 Januari 1880 till Chefen för Kongl. Justitie¬
departementet afiemnade.
Stockholms stad. Grosshandlaren John Lovén.
Stockholms län:
valkretsen Enköping, Södertelje,]
Norrtelje, Vaxholm, Oljegrund,) Handlanden Gustaf Adalrik Ekdahl.
Östhammar och Sigtuna.
Södertörns domsaga. Friherre Anders Cederström.
Jönköpings län:
Jönköping. Handlanden Frans Gustaf Sandvall.
Kristianstads län:
Kristianstad och Cimbrishamn. Hofrättsassessoren Axel Leonard Senell.
Malmöhus län:
Onsjö härads valdistrikt af Rönne-]
bergs, Onsjö och Harjagers
härads domsaga.
[ Ilemmansegaren Anders
Petersson i Sibbarp.
Fredrik
Fredagen flen Ifi Januari. 5
Torna härads valdistrikt af Bara) Henmiansegaren Nils Nilsson i Stadie.
och loma harads domsaga. | °
Wemmenhögs härad. Hemmansegaren P. Pehrssou i Stora Isie.
Wermlands län:
Elfdals och Nyeds domsaga. pockaren i Ekshärads socken, Skol-
I lararen Carl Ekman.
Vester-Norrlands län:
Norra Ångermanlands domsaga. 1 Häradsdomaren l er Gustaf Näslund
\ i Hagaris.
N;o
§ 4.
Anstäldes upprop af Kammarens ledamöter, dervid såsom från¬
varande antecknades Herrar Bernhard Martin, Adolf Ferdinand He¬
lander, Adolf Ludvig Frithiof Torpadie, Anton Julius Lyth, Petter
Larsson i Lilla Fole, Carl August Bokström, Christen Assarsson, Carl
Herslow, Gustaf Andersson i Sollebrunn och Karl Henrik Berlin.
Herr Helander hade till Herr Ordföranden insändt en skrifvelse
af innehåll, att han, i anseende till dödsfall inom sin familj, blifvit
urståndsatt att i rätt tid infinna sig vid Riksdagen och af sådan an¬
ledning ankölle, att Kammaren behagade lemna honom ledighet från
riksdagsgöromålen under 14 dagar till den 29 i denna månad.
Herr Torpadie hade likaledes i skrifvelse till Herr Ordföranden
anmält, att han, på sätt bifogadt läkarebetyg utvisade, vore af sjuk¬
dom hindrad att till denna dag inställa sig, samt tillika af ofvan upp-
gifna anledning anhållit om ledighet från riksdagsgöromålen till Mån¬
dagen den 19 dennes.
Med anledning af Herrar Lyths, Larssons och Bohströms ute¬
blifvande anmälte Herr Sjöberg, att enligt honom tillhandakommet
telegram de blifvit hindrade att komma tillstädes, derigenom att det
ångfartyg, med hvilket de skulle öfverresa från Visby, måst för storm
blifva qvarliggande i nämnda stad.
Herrar Herslow och Berlin hade, hvar för sig, till styrkande af
sina förfall insändt läkarebetyg.
För Herr Berlin anhöll, enligt uppdrag, Herr Burman på grund
af det sålunda visade förfallet om ledighet från riksdagsgöromålen till
den 30 innevarande månad.
Med anledning af de två anmärkningar, som, enligt hvad § 3
här ofvan gifver vid handen, förekommit vid den der omförmälda
No!.
6
Fredagen den It» Januari.
fullmaktsgranskning, företogs nu till afgörande frågan om de I ull-
makter, anmärkningarne afsågo.
Först föredrogs den till Kammaren hänskjutua frågan om full¬
makten för representanten för Kristianstad och Cimbrishamn, Ilof-
rättsassessorn Axel Leonard Senell.
Dervid yttrade:
Ilerr Sjöberg: Det vill synas mig, att den nu i fråga varande
fullmakten bör provisoriskt godkännas. Ett definitivt godkännande af
samma fullmakt torde icke vara lämpligt, enär man bör söka före¬
komma, att magistraten i Kristianstad framdeles gör sig skyldig till
samma förbiseende, som nu blifvit anmärkt. Jag hemställer derföre,
att Herr Senell måtte åläggas att, så fort ske kan, införskaffa och till
Kammaren aflemna en af bemälde magistrat i grundlagsenlig ordning
upprättad och behörigen underskrifven fullmakt.
1 enlighet med Herr Sjöbergs yrkande beslöt Kammaren att pro¬
visoriskt godkänna i fråga varande fullmakt med åläggande för Herr
Senell att införskaffa och till Kammaren aflemna ny fullmakt, under¬
skrifven af magistraten på det sätt i § 20 Riksdagsordningen före-
skrifves.
Derefter företogs frågan om den fullmakt som aflemnats af re¬
presentanten för Norra Ångermanlands domsaga, Häradsdomaren Per
Gustaf Näslund.
Ordet begärdes af Herr Sjöberg, som yttrade: Såvida icke någon
ledamot från det län, Herr Näslund tillhör, kan intyga, att den per¬
son, som undertecknat den fullmakt, hvarom nu är fråga, varit dertill
behörig, anser jag böra upprepa den framställning, jag tillät anig gorå
beträffande den för representanten för Kristianstad utfärdade fullmakt,
och detta så mycket hellre, som en tillförordnad domare med ännu
större skäl än en ordinarie magistrat bör sättas i tillfälle att rätta
hvad i anmärkta hänseendet må hafva blifvit feladt.
Herr Ordföranden uppläste derpå ett honom tillhandakommet in¬
tyg af Sekreteraren i Kongl. Svea Hofrätt af innehåll, att Iiofrätten
den 26 Augusti 1879 förordnat vice Häradshöfdingen Ernst August
Robert Bergvall att under September och Oktober månader samma
år förvalta domareembetet i Norra Ångermanlands domsaga.
Efter uppläsning af detta intyg begärdes ordet af
Herr Carl Anders Larsson: Det är obehörigt att ålägga den
enskilde representanten några besvär och kostnader för kompletterande
af en fullmakt, som genom domhafvandens felaktighet är kassabel.
Rättast vore, att Kammaren anmäler saken hos Justitieministern med
Fredagen den 10 .Tanuari.
7
N:o I.
anhållan, att denne ville tillhålla de felaktige embetsmannen att ut¬
färda grundlagsenliga fullmakter utan att representanten härmed be¬
sväras.
Herr Låss Olof Larsson: Vid flera föregående tillfällen, då
jag deltagit i granskning af fullmakterna inför Chefen för Justitie¬
departementet, hafva fullmakter godkänts, som ej varit underskrifna
å embetets vägnar, så snart de underskrifvits af den ordinarie dom-
hafvanden och man således af statskalendern eller eljest kunnat se,
att de underskrifvits af rätt man. Då numera styrkts, att den som
undertecknat Herr Näslunds fullmakt varit förordnad domhafvande i
domsagan vid den tid valet egt rum, synes det mig som om fullmak¬
ten kan godkännas, h vilket jag yrkar, då man val skäligen icke bör
fordra mer af en extra än af en ordinarie domare.
Efter slutad öfverläggning beslöt Kammaren att godkänna den
af Herr Näslund aflemnade fullmakt.
§ 6.
På sätt § 4 här ofvan utvisar, hade en de! ledamöter anmält för¬
fall för uteblifvande. Då frågan om dessa förfalls godkännande nu
anmäldes bl ef, på derom gjordt yrkande, frågan om herr Helanders
förfall och hans ansökan om ledighet från riksdagsgöromålen bord¬
lagda. De förfall åter, hvilka Herrar Torpadie, Lytli, Larsson, Bo¬
ström, Iierslow och Berlin skriftligen eller genom annan anmält, blefvo
hvart efter annat godkända såsom laga förfall.
§ 7.
Uppläste Herr Ordföranden en af hans Excellens Herr Stats¬
ministern till honom aflåten skrifvelse med underrättelse, att Hans
Maj:t Konungen denna dag klockan 12 å kungliga slottet mottager
den deputation, som enligt § 83 Riksdagsordningen har att hos Konun¬
gen begära Talman och vice Talman för Kammaren; ochtillkännagaf
Herr Ordföranden, att han anmodat Herrar Friherre Fock, Lovén,
Friherre Cederström, Ekdahl, Sandvall, F. G. Senell, Nils Nilsson i
Stäfvie, Johannes Andersson i Knarrevik, Smedberg, Ekman, Westin
och Näslund att utgöra denna deputation med Herr Friherre Fock
såsom ordförande.
§ 8.
Återkom den i näst föregående paragraf omförmälda deputation,
och anmälde dervid dess ordförande, att Konungen utnämnt till Tal¬
man Herr Grefve Arvid Fredriksson Posse och till vice Talman Herr
Olof Wijk.
N:o I.
8
Fredagen den 16 Januari.
§ 9.
Den nyutnämnde Talmanneu öfvertog klubban och helsade Kam¬
maren med följande tal:
Mine Herrar af Andra Kammaren!
1 det ögonblick, då jag, kallad af Konungen, nu inträder i ut¬
öfning af mitt grannlaga och ansvarsfulla kall att leda Edra öfver-
läggningar, önskar jag af hela mitt hjerta lycka och framgång åt
Kammarens förestående arbete för ett älskadt fosterlands väl, för be¬
fästande och utveckling af dess frihet och sjelfständighet.
Under förhoppning att fortfarande få åtnjuta välvilligt öfverse¬
ende, anhåller jag vördsamt att städse få vara innesluten i Kamma¬
rens vänskap och förtroende.
§ 10-
På framställning af Herr Talmannen beslöt Kammaren att vid
morgondagens sammanträde utse Kammarens sekreterare.
§ 11.
I enlighet med Herr Talmannens förslag beslöt Kammaren att
vid sammanträde nästa måndag företaga val af:
l:o. Tre ledamöter i talmanskonferensen.
2:o. Två ledamöter att tillsammans med två från Första Kam¬
maren valde hafva inseende öfver Riksdagens kansli;
3:o. Åtta ledamöter, hvilka enligt Riksdagsordningen och Kam¬
marens arbetsordning skola jemte Talmannen tillsätta kansli och vakt-
betjening hos Kammaren, samt
4:o. Tre ledamöter att enligt Kammarens arbetsordning hafva
vården om Kammarens ekonomiska angelägenheter.
§ 12.
Beslöts, likaledes på framställning af Herr Talmannen, att med
stöd af § 14 i Kammarens arbetsordning anvisa de tvä nedersta plat¬
serna i främsta stolraden till venster om talmansbordet till särskilda
talareplatser för dem bland Kammarens ledamöter, hvilka vid yttran¬
dens afgifvande önskade begagna en sådan plats.
Kammarens ledamöter åtskildes omkring klockan */2 1 e. in.
E. Thommson. Moritz Rubenson.
Stockholm, Isaac Ma-rcus* Boktryckeri-Aktiebolag, 1880*