Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
1
W:o 4.
Af Friherre KlillCkOWStrÖm: Angående skyddstull d landt-
mannapr o dukter och förhöjd tull på yppighets- och öfver-
jlödsvaror.
Frihandelns idéer hafva längre tid än mången tror varit tillämpade
i vårt kära fädernesland. Det var genom en Kongl. kungörelse af den
26 September 1855 som jordbruksnäringen lemnades utan allt skydd
och tullen på denna närings vigtigaste produkter, såsom spanmål, mjöl,
gryn, potates, smör, ost, kött, fläsk, kreatur m. in. borttogs. Denna
vigtiga förändring skedde, på sätt den nämnda kungörelsen förmäler,
»för att förminska olägenheterna af de för närvarande i allmänhet högt
uppstegrade prisen å lefnadsförnöclenheter». Tullfriheten å de nämnda
lefnadsförnödenheterna bestämdes till Maj månads utgång år 1856. Denna
termin utsträcktes, genom Kongl. kungörelsen af den 11 April 1856,
till slutet af samma år och genom Kongl. kungörelsen af den 12 De¬
cember 1856 till slutet af år 1857, hvarvid likväl den olikheten inträf¬
fade, att, då enligt kungörelserna af den 26 September 1855 och af den
11 April 1856 endast oxar, kor, ungboskap, kalfvar och svin voro tull¬
fria, blefvo nu kreatur, alla slag, från tull befriade, och då enligt de
två först nämnda nådiga kungörelserna gryn, alla slag, oljor, feta, alla
slag, stearin, ljus af stearin, margarin, palmitin och talg varit tullfria,
åsattes nu å dessa artiklar eu lindrigare tull, och tran omnämnes alls
icke i denna sista kungörelse.
Någon undersökning rörande jordbruksnäringens tillstånd eller rö¬
rande behofvet af dessa tullindringar för att sänka lifsmedlens pris
för konsumenterna lärer ej hafva föregått så vigtiga Kongl. kungörelsers
utfärdande, och detta måste synas så mycket anmärkningsvärdare, som
det rörde landets modernäring och, hvad lifsmedelsprisen beträffar, den
nu beviljade tullfriheten, med få undantag, ej kunde sänka dessa pris
för konsumenterna, hvarom hvar och en lätt kan öfvertyga sig, vid ge-
Bih. till Riksd. Prof. 1880. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 2 Höft. 1
2 Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
nomseende af bifogade sammandrag N:is 1, 2, 3 öfver prisen å vissa
lefnadsförnödenheter in. in. under 12 år, mellan 1854 och 1874, och
hvaraf finnes, att de ifrågavarande lifsmedlen, långt ifrån att blifva billi¬
gare, genom den nu meddelade tullfriheten fortforo att stiga. Och detta
var helt naturligt, då verldshandelns förhållanden stegrade prisen å dessa
varor, af helt andra orsaker än af tullsatserna, vare sig här eller i an¬
dra länder.
Emellertid hade frihandelsidéernas främste banerförare i detta land
tagit plats vid Konungens rådsbord såsom chef för Finansdepartementet.
Nu blefvo dessa idéer systematiskt inympade i vår tullagstiftning. Så¬
lunda tillsattes den 3 Oktober 1855 en svensk-norsk komité, med 3 le¬
damöter från hvardera landet, för att afgifva utlåtande rörande de för¬
ändringar och tillägg i dittills befintliga stadganden, som kunde anses
nyttiga och ändamålsenliga att vidtaga för beredande af alla verkställ¬
bara ytterligare lättnader i Sveriges och Norges ömsesidiga handel och
sjöfart. Denna komités underdåniga utlåtande är dateradt den 5 Mars
1856. Men medan de svenska komiterade förberedde sig på detta
unionsarbete och under hvilostunderna för denna brödrafolkens komités
arbeten hade de ansett sig icke blott befogade, utan äfven pligtige att,
till följd af sitt erhållna nådiga uppdrag, utarbeta förslag till sådana
förändringar i den svenska tullagstiftningen, som närmandet till den
norska tulltariffen betingade. Detta de svenska komiterades förslag
jemte dervid fogadt underdånigt utlåtande är dateradt den 2 Maj 1856.
Komiterade1 förmäla: »att i Sverige har, vid sidan af det ursprung¬
ligen enda, rent finansiella syftemålet med tullinrättningen, sedan lång
tid tillbaka inrymts ett öfvervägande afseende åt den statsekonomiska
teori, som medelst förbud och höga tullsatser trott sig böra uppmuntra
och emot utländsk medtäflan skydda : först den inhemska fabriksindustrien,
handtverkerierna och husslöjden, samt sedermera äfven jordbruksnärin¬
gen, hvartill ock afsigten att hämma lyx och öfverflöd stundom slutit
sig. 1 samma mån man frångått detta system, samt ej mindre bortta¬
git förbuden, än äfven nedjemkat tullsatserna å fabrikat, hafva, såsom
ett lämpligare sätt att gynna industrien, råämnen och beredningsmate-
rialier för näringarnes behof gifvits tullfria eller blifvit lägre än förut
tullbeskattade; hvarförutan man, till icke obetydlig del i samma syfte,
förminskat eller borttagit tullsatser å födoämnen och åtskilliga andra
förnödenheter, samt sålunda, hvad jordbruksnäringen angår, helt och
hållet förkastat sk}Mdssys temet.»
1 De svenska voro: Herrar W. Karström, J. G. Schwan och A. G:son Bennieh.
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
3
Mot dessa tullfilosofiska betraktelser må här anmärkas:
att det var illa nog, om äfven ännu blott uti idén, att borttaga ett bil¬
ligt och nödigt skydd för våra vigtigare näringar, hvilka under
alla förhållanden icke kunde få ersättning i tullfrihet för råämnena;
att det var mer än obetänkt att, utan föregående grundligare under¬
sökning, beröfva jordbruksnäringen det ringa skydd den egde, ge¬
nom en obetydlig tull på en stor del af dess produkter;
att det är en from villa, och so,m jag längre ned i denna motion tror
mig kunna bevisa, att inbilla sig, såsom våra frihandlare fortfarande
göra, det måttliga lifsmedelstullar i allmänhet inverka på detalj¬
prisen, af inom landet producerade varor, för konsumenterna;
att den lägervall, hvari våra handaslöjder i hemmet sig befinna, tack
vare statsmakternas, men synnerligen regeringens underlåtenhet
att deråt egna tillräcklig vård och uppmärksamhet, har kostat lan¬
det, och framför andra dess mindre bemedlade landtbefolkning,
ofantliga summor genom förloradt arbete.
Efter att under loppet af sina .tullfilosofiska betraktelser på ett
icke oskickligt sätt förblandat förbuds- och skydds-system med hvarandra,
framhålla komiterade, såsom deras hufvudåsigt, att varuförseln mellan
Sverige och utlandet bör återföras till sin ursprungliga betydelse af en¬
dast skattereglering. Ehuru komiterade ej kunde strax realisera detta
önskningsmål, så hafva likväl deras efterföljare hunnit långt fram på
denna väg, att låta hufvudföremålet för tullagstiftningen endast vara
skattereglering.
Det förslag till tulltaxa, som komiterade bifogade sitt underdåniga
utlåtande, borttog all tull på de förnämsta, af jordbruket producerade
lefnadsförnödenheter och lade grunden till 1857 års tulltaxa. Den minsk¬
ning komiterade beiäiknade skulle blifva en följd af denna nya tullag¬
stiftning uppgafs till 1,275,000 kronor.
Den 13 Februari 1857 aflät Kongl. Maj:t nådig proposition (N:o 53)
till då församlade Rikets Ständer om förändringar i lagstiftning angå¬
ende tull och andra dermed förenade afgifter, hufvudsakligen framläg¬
gande det nyss omnämnda 1856 års svenska tullkomiterades förslag till
tulltaxa, med få oväsentliga förändringar. I det denna nådiga propo¬
sition åtföljande statsrådsprotokoll för finansärenden anslöt sig Herr
Chefen för dessa ärenden fullkomligt till komiterades handelspolitiska
åsigter rörande tullagstiftningens ursprungliga ändamål, nemligen att
endast vara en skattereglering.
»Hvad deröfver» — säger Herr Statsrådet —■ »med denna lagstift¬
ning varit afsedt, och ännu af de enskilda intressena yrkas, till upp¬
4
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
muntran eller så kalladt skydd för särskilda näringar, är i sjelfva verket
ingenting annat än en konstlad utväg att uppstegra varornas pris, vis¬
serligen till fördel för dem, som deraf äro i behof, och leder således
alltid till en beskattning, orättvis emot förbrukaren och förnärmande
det medborgerliga anspråket på jemnlik fördelning af bidragen till stats-
behofvens fyllande.»
Genom de mindre förändringar i komiterades förslag, som Chefen
för Finansdepartementet föreslog, samt dem som rörde de ökade afgif-
terna för tolag m. m. uppstod en ytterligare minskning i tullinkomst
för statskassan af årligen 260,200 kronor, hvilken, lagd till den af komi-
terade uppgifna af 1,275,000, utgjorde tillsammans en förlust af 1,535,200
kronor för statsverket af 1857 års tulltaxas antagande och i samman¬
hang dermed stående reglering af städernas tolag, afgiften till handels-
och sjöfartsfonden, våg- och stämpelpenningar, tullpersonalens ökade
aflöning in. in.
Den 2 December 1857 afläto Rikets Ständer underdånig skrifvelse
(N:o 164) angående tullbevillningen och dermed sammanhang egande
ämnen. Ständerna godkände, utan undersökning eller ens något
yttrande, tullens borttagande å lifsmedel, med undantag för salt och
saltad fisk.
Den 18 December 1857 utfärdades den med ofvanstående beslut
öfverensstämmande tulltaxan, att gälla från den 1 Januari 1858.
Efter dessa frihandelsidéernas med temlig, ja man kan väl säga
allt för stor framgång krönta bemödanden, inträdde ett stillastående i
tullagstiftningen, emedan nämnda idéers målsmän, med banérföraren vid
Konungens rådsbord i spetsen, förberedde en vida kraftigare åtgärd, än
hvad hittills åstadkommits, mot vårt näringslif och dess beskyddare.
Det var underhandlingarne med Frankrike om en handels- och sjöfarts¬
traktat, som skulle gifva skyddsystemet dråpslaget. Redan den 21 No¬
vember 1862 delgaf Kougl. Maj:t då församlade Rikets Ständer, att för¬
beredande åtgärder vidtagits för öppnandet af underhandlingar med
Frankrike angående åvägabringande af en handels- och sjöfartstraktat.
Den 4 November 1863 öfverlemnade Ständerna, med anledning häraf,
förslag till tulltaxa, samt anhöllo härvid tillika, på uppgifna skäl, det
behagade Kongl. Maj:t, efter förutgången utredning af sakkunnige män,
till Rikets näst sammanträdande Ständer i nåder afgifva förslag till ny
tulltaxa, deruti »med iakttagande af erforderlig enkelhet och konseqvens
i afseende på uppställningen, införseltullarne för de fabrikater, som ut¬
göra föremål för inhemsk industri, må föreslås till sådana belopp, att
de å ena sidan icke kunna lemna den svenska producenten tillfälle att
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
5
skörda otillbörlig vinst på öfriga medborgares bekostnad; men å deri
andra göra det för honom möjligt att, med användande af omtanke och
flit, fördelaktigt bestå i konkurrensen med främmande, i afseende å kli¬
mat, läge och kapitaltillgång mera lyckligt lottade länders industri¬
idkare.))
Den 6 November 1863 aflat Kongl. Maj:t med anledning häraf ett
nådigt bref af det innehåll, att Kongl. Maj:t väl »ansett det vara af be-
hofvet påkalladt att en komité af sakkunnige personer varder tillsatt,
för uppgörande af förslag till ny tulltaxa; men deremot, enär de grun¬
der, som, enligt Rikets Ständers mening, borde i sådant afseende af
komitén tillämpas, icke allenast stå i strid mot de friare åsigter, Indika
uti senare tulltaxor gjort sig gällande och Indika derjemte, enligt erfa¬
renhetens vittnesbörd, befordrat handelns och näringarnas utveckling,
utan ock skulle så väl betunga den inhemska förbrukningen, som stäl¬
lande sig hindrande i vägen för de lättade förbindelser med andra län¬
der, Indika af Kongl. Maj:t eftersträfvas, icke funnit skäl att godkänna
dessa grundsatser, utan, i öfverensstämmelse med hvad utaf Rikets nu
församlade Ständers Bevillnings-Utskott blifvit, uti afgifvet betänkande,
nu föreslaget, behagat i nåder anbefalla komiterade att, vid fullgörande
af deras uppdrag, under fortsatt tillämpning af handelsfrihetens grund¬
satser, iakttaga, icke blott att den blifvande författningen må vinna er¬
forderlig formel enkelhet och tydlighet, till lättnad och säkerhet vid
tillämpningen, utan jemväl att införseltullarne för de fabriks- och handt-
verksvaror, hviika utgöra föremål för tillverkning inom landet, må i de
fall, der det finnes erforderligt, med aktgifvande på hithörande förhål¬
landen, så jemkas, att dessa förbrukningsartiklar icke varda öfver höf-
van fördyrade.»1
Detta Kongl. bref, såsom svar å Ständernas underdåniga skrifvelse,
gifver ämnen nog till högst allvarliga betraktelser. Då Ständerna nem¬
ligen — i en fråga, hvaröfver dem grundlagsenligt ensamt tillkommer
att besluta, såsom af bevillnings natur, dit tulltaxan väl torde få anses
böra hänvisas — tillkännagifva deras önskan vara att i det förslag till
tulltaxa, som de begära Kongl. Maj:t måtte låta utarbeta, tullsatserna
måtte få bestämmas så, att den inhemske industriidkaren med använ¬
dande af omtanke och flit, fördelaktigt må kunna bestå i konkurrensen
med främmande, i afseende å klimat, läge och kapitaltillgång mera lyck¬
1 Den komité, som vid samma tillfälle tillsattes, utgjordes af Herrar A. Bennich,
W. Karström, C. P. af Ström, P. Murén och J. Lenning; hvarefter Herr Th. Willerding
kort efteråt utsändes till Paris såsom svenskt biträde vid de med Frankrike i traktats-
frågan öppnade underhandlingarne.
6
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
ligt lottado länders industriidkare; så svarar Kongl. Maj:t sig icke kunna
godkänna dessa, mot frihandeln gällande grundsatser.
Ännu sällsammare förefaller det af Regeringen i samma nådiga
bref tillkännagifna beslut, att grunda det uppdrag hon vore sinnad
lemna tullkomitén på Bevillnings-Utskottets vid samma riksdag afgifna,
af Ständerna ogillade betänkande, oaktadt detta betänkande icke på ve¬
derbörligt sätt kunnat blifva Regeringen meddeladt, såsom varande ett
förberedande arbete utan all laglig betydelse för Regeringen. Men der¬
hän kan det gå, när maktlystnaden fullföljer vissa favoritidéer och, koste
hvad det kosta vill, önskar realisera dem; frihandlaren blir då fribytare,
obekymrad om han trampar på spillrorna af landets grundlagar, blott
han kan bana sig en väg till sitt föresätta mål.
Den 22 Juli 1865 afgaf den nyss ofvan nämnda tullkomitén sitt
underdåniga betänkande med förslag till ny tulltaxa. Detta komité-
betänkande innehåller, inom 30 qvartsidor, så många underliga handels-
lilosofiska uttalanden rörande det borgerliga samhällets uppkomst och
verksamhet, handelsbalansen, prohibitivsystemet, skyddet för näringarne,
tullsatsernas belopp, tullkontroll, lurendrejeri, historik öfver tullagstift¬
ningen in. m., att det må ursäktas mig att med några ord omnämna
huru komiterade uttala sig öfver de vigtigare af alla dessa ämnen; så
mycket mer, som deras betänkande och förslag legat till grund för 1866
års tulltaxa och all den bevisföring, som herrar frihandlare förmått åstad¬
komma rörande deras systems förträfflighet.
Enligt komiterades åsigt »beror det borgerliga samhället, för sin
uppkomst och tillvaro, på en förening af krafter, hvilka understödja och
derigenom föröka hvarandra. En sådan förening förutsätter äfven ett
utbyte af hvad med dessa krafter åvägabringas eller, med andra ord,
af arbete och arbetsprodukter. Endast derigenom kan någon samverkan
uppstå, och utan samverkan kan ej något samhälle komma till stånd».
Sedan nu komiterade genom ofvannämnda oklara deduktion sålunda
lyckats konstruera sig till samhället, så draga de äfven försorg derom,
att arbetet der blir fördeladt; ty om hvarje samhällsmedlem, fortsätta
komiterade, »skulle nödgas sjelf gorå allt hvad han behöfde få gjordt,
och sålunda på många håll dela sin tid och sin kraft, så skulle eu hvar,
midt i vimlet af menniskor, stå lika ensam, som i en öken eller på
en obebodd ö».
Nu låta komiterade »arbetsfördelningen och arbetsgemenskapen gå
hand i hand, och sammanbållningsbandet dem emellan är just de viensk-
liga behofven». Sedan komiterade sålunda för sina ändamål samman¬
kopplat de stackars arbetsrepresentanterna med det nyssnämnda för-
Motioner i Första Kammaren, N:o 4. 7
eningsbandet (de menskliga behofven), »hvilket sammanbinder eller in-
förlifvar med hvarandra allt mer och mer producentens och konsumen¬
tens intressen» — bär det af med detta fyrspann utåt idéernas vid¬
sträckta fält.
De stora statsekonomiska så kallade sanningar komiterade under
deras färd nu upptäcka, äro, enligt deras förmenande, bland många andra:
att »hvad som gagnar den ena, gagnar också den andra, och att hvad
som skadar den ena, skadar också den andra»;
att »det första vilkoret för en rättvis och klok förmedling emellan pro¬
ducent och konsument består i utbytets frihet»;
att »det fria utbytet är en bland civilisationens vigtigaste angelägen¬
heter, liksom ett bland dess kraftigaste hjelpmedel; det är så att
såga den enda säkra värdevåg för det menskliga arbetet». (?)
Edter åtskilliga andra lika klart tänkta som väl formulerade stats¬
ekonomiska hypoteser, som de här ofvan såsom exempel anförda, komma
komiterade till följande förnämsta grundsats beträffande tullagstiftnin¬
gen, nemligen:
att Mullbeskattningen blott hav till ändamål att bereda staten en inkomst,
och att den bär ordnas med uteslutande afseende derpå».
Deremot förklara komiterade att den af åtskilliga vidhållna åsigten,
att tullagstiftningen derjemte bör hafva till ändamål att skydda den
inhemska industrien, genom att fördyra införseln af de utländska pro¬
dukter, hvilka medelst denna industri kunna åstadkommas -—- är en,
till följd af missförstånd om produktionens och utbytets sanna natur
uppkommen afart af den första, enligt komiterades förmenande, enda
sanna grundsatsen.
Komiterade draga derefter i härnad mot skyddet för de inhemska
näringarne; påstående att detsamma afsåg skydd mot utländsk täflan,
hvilket endast innebure ett utestängningsmedel antingen:
mot bättre vara till bättre pris;
mot bättre vara till samma pris; eller
mot lika beskaffad vara till bättre pris.
Men i ifvern att hugga löst på skyddsvännernas svaga skara, glömma
komiterade att skyddet kan äfven, och med skäl, afse att utestänga
eu sämre vara till billigare pris; och äfven att genom skjMdet skulle
konsumenterna möjligen förmås köpa en bättre inhemsk vara för högre
pris och ändå hafva mera vinst deraf i längden, då exempelvis en rock
af godt, obemängdt, inhemskt kläde kan slitas 3 till 4 gånger så lång
tid som en af shoddykläde eller annan förfalskning tillverkad och utifrån
importerad.
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
Härefter behandla komiterade frågan om de så kallade naturliga
näringarne inom ett land, hvarvid de påstå, »att i det allmännas och
helas intresse ligger, att få all arbetskraft produktiv, det vill säga så
använd, att den ej behöfver skydd». Detta eftersträfvansvärda mål kan
— enligt komiterades förmenande — »vinnas endast derigenom, att
nämnda kraft icke genom konstlade medel afledes från de verknings-
fält, som ligga den närmast, det vill säga, som genom landets natur¬
beskaffenhet äfvensom folkets skaplynne och fallenheter företrädesvis
äro för detsamma passande. Men nu är det, bland annat, just till ett
sådant afledande, som ifrågavarande skydd tjenar, genom att utgöra en
premie på ett arbete, som är oproduktivt. Skyddet motverkar följ¬
aktligen hvad det, ur synpunkten af allmänt bästa, skulle befordra, och
är på grund deraf icke berättigadt».
»Erfarenheten har visat» — fortsätta komiterade — »att under skydd
producerade varor draga en högre produktionskostnad än de som utan
sådant tillkommit1. Det vill sålunda synas, som vore det mera enligt
med ett lands sanna intresse att efter hand nedlägga de näringar, som
ej bära sig sjelfva och i stället, med desto större omtanke och ihärdig¬
het, drifva dem, som äro för landet naturliga. Det kan, inom vissa
gränser, uppställas såsom regel, att tullinkomsterna stiga i den mån
tullsatserna, med behörig eftergift för rörelsens rättmätiga fordringar,
sänkas, och att skattens belopp sålunda ökas i den mån bördan af
beskattningen, så vidt ske kan, minskas.»
Såsom slutresultat af nu antydda oklara och sofistiska undersök¬
ning förklara sig komiterade omfatta följande åsigter:
att »skyddandet af de inhemska näringarne är eu för tullbeskattningen,
efter dess ursprungliga och principiella bestämmelse, främmande
uppgift»;
att »det så kallade skydd för nämnda näringar, som med tillhjelp af
denna beskattning kan vinnas, i allmänhet taget hvarken är förenlig
med en klok statshushållnings fordringar och rättvisans kraf eller
i längden länder dessa näringar sjelfva till båtnad»;
att »tullsatserna böra, i mån af varuförselns tilltagande liflighet, så vidt
statens behof det medgifva, i lämpligt förhållande nedsättas»;
att »de artiklar, som nödvändigheten bjuder att tullbeskatta, må in¬
skränkas till ett jemförelsevis ringa fåtal»;
1 Nordamerikas fabrikat af jern, ylle- och bomullsväfnader m. m. jäfva detta på¬
stående.
9
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
att »dessa artiklar må, så vidt ske kan, företrädesvis väljas bland dem,
som under det de i vidsträckt omfattning ingå i konsumtionen,
utan att dock för denna vara oundgängliga — icke äro föremål för
inhemsk tillverkning».
Af komiterades beräkningar öfver den förlust i minskad tullinkomst,
som genom den nya tulltaxan, kalkylerad efter 1862 års import, för¬
orsakades, visar sig densamma hafva utgjort för år 1867... 2,955,118 Kr.,
ökad ytterligare år 1868 med ................................................... 398,601 »
Summa 3,353,719 Kr.,
hvarifrån bör dragas den genom nya tulltaxan för vissa
artiklar åstadkomna tillökningen .................................... 1,090,567 »
då egentliga förlusten årligen blef .................................... 2,263,152 Kr.
Men den betydliga tillökning, som importen käft, jemförd med
1862 års, uppskattad i penningar, visar hvilka ofantliga summor för¬
lorats för staten genom antagandet åt 1866 års tulltaxa; de uppgå nem¬
ligen från. och med år 1867 till och med år 1877 till en summa af mer
än 38 millioner kronor k Och att denna tullagstiftning hvarken befrämjar
näringarnes utveckling mer, än relativt den föregående; att den hvarken
sänkt lifsmedlens pris eller öfriga allmänna nödvändighetsvarors, och
att den ej heller befordrat det ekonomiska välståndet i landet, det
1 Kalkylerad förlust, som svenska statsverket lidit, till följd af antagandet af 1865
års franska handelstraktat:
0
År
|
Importens belopp
|
Förlust i tull-
|
evalvera*!
|
inkomst genom
|
|
i penningar.
|
1866 års tulltaxa.
|
|
Kronor
|
Kronor
|
1862
|
98,520,000
|
__
|
1867
|
134,181,000
|
1,864,551
|
1868
|
137,740,000
|
2,263,152
|
1869
|
136,615,000
|
2,171,900
|
1870
|
141,686,000
|
2,313,000
|
1871
|
169,179,000
|
2,778,000
|
1872
|
216,366,000
|
3,554,000
|
1873 ....
|
271,440,000
|
4,416,000
|
1874..
|
306,810,000
|
5,040,000
|
1875.
|
268,066,000
|
4,404,000
|
1876 ..
|
290,365,000
|
4,770,000
|
1877
|
303,420,000
|
4,985,000
|
|
Summa
|
38,558,703
|
Bill. till Riksd. Prof. 1880. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 2 Raft.
2
10 Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
hoppas jag, under fortsättningen af denna motion, kunna ådagalägga
och bevisa \
Emellertid hade underhandlingarne med Frankrike så påskyndats,
att de mellan detta land och Sverige afslutade handels- och sjöfarts-
traktater kunde redan den 8 Mars 1865 af Frankrikes kejsare och den
10 i samma månad och år af vår Konung ratificeras, och blefvo ofvan-
nämnda traktater, med dithörande taxor och bestämmelser, samma dag
offentliggjorda i allmänna författningssamlingen under N:ris 10 och 11.
Den 22 Mars 1865 förklarade de franska och de svenska underhandlarne,
vid utvexlandet i Paris af de ömsesidigt ratificerade traktaterna, att de
öfverenskommit det dessa traktater skulle i de respektive staterna träda
i verket den 15 April 1865, således tidigare än hvad enligt traktaternas
lydelse behöfde ske 1 2.
Hvad i formelt hänseende måste å regeringens sida förefalla be¬
synnerligt är, att hon icke ger sig tid invänta den nedsatta tullkomiténs
utlåtande, som afgafs först den 22 Juli 1865, och deraf åtskilligt bort
vara för henne att lära; så vida ej, hvad svårligen kan ega någon grund,
hon på förhand kände det slut, hvartill nämnda komité måste komma.
Den 24 Mars 1865 utfärdade Kongl. Maj:t utan Rikets Ständers
hörande en ny, på den meranämnda franska handelstraktaten grundad
tulltaxa, att lända till efterrättelse från och med den 15 April 1865.
I den nådiga kungörelsen, som derjemte följde, säges bland annat:
»Och då de genom nämnda traktat öfverenskomna nedsättningar i
här gällande tullafgifter, icke blott i följd af äldre traktater med andra
makter, utan ock för att ej åt handeln med vissa länder lemna särskilda
fördelar, böra, i enlighet med den för Sveriges tullagstiftning antagna
grund af lika tullbehandling för samma slags varor, utan afseende å
1 »Handelsfördragens väg är — säger Bismarek — under vissa omständigheter ganska
gynsam; men vid hvarje fördrags ingående är endast frågan: »qui trompe-t-on ici?» (hvem
är här den bedragne). Enligt regeln alltid den ene, ehuru det ofta fordras flera år att
komma underfund dermed, hvem denne bedragne egentligen är.» (Furst Bismarcks yttrande
i tyska riksförsamlingen den 2 Maj 1879, enligt Verhandlungen des deut.schen Reichstages,
betreffend den Zolltarifl', sid. 931).
2 Utrikes Statsministerns förklaring häröfver innehåller: att »terminen för traktatens
ovilkorliga trädande i verket var den 22 Maj; men det syntes särdeles olämpligt att, under
ett och samma sjöfartsår, hafva tvenne olika tulltariffer, den ena gällande till den 22 Maj
och den andra för återstående del af året. Följden hade blifvit sjöfartens förlamande under
våren, och alla de varor, för hvilka nedsättning snart skulle inträda, hade blifvit lagda på
nederlag, för att senare förtullas, under det att våra fartyg fortfarande hade fått erlägga
den högre tonnageafgiften i franska hamnar. (Se Hans Excellens Herr Friherre Mander-
ströms anförande i Ridderskapet och Adelns plenum den 7 Februari 1866.)
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
11
produktionsorten, i allmänhet tillämpas — hafve Wi, till vinnande af
lättnad och säkerhet vid en dylik tillämpning af de i traktaten med
Frankrike faststälda tullbestämmelser, funnit nödigt låta, i öfverens¬
stämmelse härmed, omarbeta den af Oss den 4 December 1863 i nåder
utfärdade tulltaxa; hvarvid Wi — om än en följdrigtig tillämpning af
de grundsatser, Indika i den nu afslutade handelstraktaten blifvit an¬
tagna, kunnat kräfva mera omfattande jemkningar i nu gällande tull-
afgifter — likväl ansett frågan derom böra anstå intill dess Rikets
Ständer kommit i tillfälle att i ämnet besluta, och fördenskull nu icke
vidtagit andra förändringar i tulltaxan, än som af den afslutade han¬
delstraktaten varit en följd.»
Hvad blef följden af regeringens åtgärd att göra den med Frank¬
rike, såsom den då mest gynnade nation, öfverenskomna speciella tull¬
tariff till generel, det vill säga till en fördel för äfven de stater, hvilka,
såsom till exempel Nordamerikas Förenta Stater och Ryssland, medelst
höga tullar nära nog afstängde oss från all export till dem af våra
produkter, och gjorde de flesta stater likgiltiga att med oss utsluta
han delstraktater och medgifva oss speciella fördelar af varubytet? Jo, den
finansiella följden deraf blef för statsverket en ytterligare förlust af
millioner kronor årligen, emot hvad som blifvit händelsen, om vi bibe¬
hållit tvenne tulltariffer: den ena generel, för hvarje nation, med hvil¬
ken vi icke afslutat särskild handelstraktat, och den andra tariffen speciel,
gällande för alla genom dylika särskilda traktater gynnade nationer.
För att med några exempel belysa detta förhållande, må här nämnas:
a) att af artikeln vin importerades från Frankrike år 1864:
på fastager .................. 1,130,541 skålpund,
på buteljer ................. 41,917 kannor.
Hela vinimporten för år 1864 utgjorde: .
på fastager ................. 3,101,888 skålpund,
på buteljer .................. 63,998 kannor.
Deraf synes, att om en speciel tariff med Frankrike och en generel ta¬
riff för alla öfriga länder funnits, skulle förlusten genom tullnedsättning
minskats, endast för artikeln vin:
på fastager med ........... Kr. 137,994: —
på buteljer med ............ » 26,497: —
Summa Kr. 164,491: —
b) Om af rikets hela import af helsidenväf väder, alla slag, 48,000
skålpund, Frankrikes andel utgjorde 129 skålpund, så skulle, enligt
1863 års tulltaxa, tullen för denna hela import, å minst 1,50 per skål¬
pund, utgjort ................................................................................... Kr. 72,000: —
12
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
och genom en speciel tulltariff för Frankrikes import, å 1 krona per
skålpund, det vill säga tullafgift af Kr. 129: _
endast minskat tullinkomsten för nämnda vara med detta belopp. Men
genom att år 1865 hafva gjort franska traktatens tulltaxa generel,
det vill säga gällande, för alla länder, har för samtliga importerade
48,000 skålpund helsidenväfnader tullinkomsten utgått med endast
48,000 kronor och statskassan på denna artikel för sagda år således
förlorat 24,000 kronor.
c) Likaledes om af halfsidenväfnacler importerats ett år 110,875
skålpund, deraf från Frankrike endast 143 skålpund, så skulle, med en
generel tariff (1863 års) al minst 1,50 tullsats per skålpund, importtullen
lemnat statskassan en inkomst af.................................. Kr. 166 312:__
eller om derifrån afdrages den genom speciella ta¬
riffen Frankrike medgifna nedsättning, 50 öre, i
tullen för hvarje af dess 143 skålpund, eller........... » 71: 50
skulle®,tullbevillningen, genom en generel tulltaxas bib<>
hållande, uppgått till ...................................................... Kr. 166,240: 50
i stället att, genom att göra den speciella franska tull¬
tariffen till generel eller gällande för alla länder,
nämnda tullinkomst endast utgör ................................. x> 110,875: —
hvarföre förlusten blir uti tullinkomst ensamt på denna
artikel ................................................................................... Kr. 55,365: 50
Om man på detta sätt verkstälde uträkningar med hvarje särskild
artikel, skulle man lätt finna hvilken förlust statsverket gjort och fort¬
farande kommer att göra genom denna obetänksamhet att ej uppgöra
tvenne, tariffer och huru Frankrikes exempel bort vara för oss efterföljans-
värdt i detta hänseende.
Den 24 Oktober 1865 öppnades Riksdagen. Kort derefter, eller den
17 November ankom till Ständerna Kongl. Maj:ts nådiga proposition
angående med Frankrike afslutade handels- och sjöfartstraktater, hvar¬
vid Kongl. Maj:t erinrade att sjöfartstraktatens bestånd var beroende
på. handelstraktatens;. att någon förändring i handelstraktatens sär¬
skilda stadganden, hvilka tillsammans utgöra ett oskiljaktigt helt, icke
kunde ifrågakomma, utan att traktaten borde i sin helhet antagas eller
afslås; hvarjemte Kongl. Maj:t behagade yttra sig hysa den tillför¬
sigt, att Rikets Ständer skulle bekräfta densamma. Denna proposition
blef med sådan skyndsamhet af Bevillnings-Utskottet behandlad, att Ut¬
skottets utlåtande kunde läggas på Riksståndens bord den 31 Januari
och företagas till öfverläggning den 7—9 Februari år 1866.
13
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
_ De öfverläggningar, Indika med anledning af denna fråga egde rum,
erbjödo det största intresse hos Ridderskapet och Adeln, hvarest Be-
villnings-Utskottets betänkande under tre dagar diskuterades. De vä¬
sentligaste anmärkningar, hvilka derunder gjordes, både rörande formen
för dess tillkomst, Konungens konstitutionella rätt samt sjelfva traktatens
ekonomiska och finansiella inverkan i framtiden m. m., kunna samman¬
fattas i följande punkter:
1. Traktaten står i strid mot § 61 Regeringsformen, som bestäm¬
mer den tid, för hvilken bevillningen och öfriga i § 60 Regeringsformen
omnämnda utgifter skola utgå.
2. Svenska folkets rätt att sig sjelf beskatta utöfvas af Rikets
Ständer allena, säger § 57 Regeringsformen, och de beslut, som Rikets
Ständer fattat angående tullbevillningen, böra alltid af Regeringen, utan
några ändringar, till efterrättelse kungöras.
3. I händelse Kong], Magt egde rätt att nedsätta tullar, skulle
statens inkomster kunna komma att, utan Riksdagens hvarken åtgörande
eller ens hörande, af Kongl. Maj:t egenmäktigt nedsättas eller förminskas.
4. Genom den af Regeringen traktaten bifogade tulltaxan har hon
höjt åtskilliga tullsatser, ehuru § 60 Regeringsformen endast medgifver
Kongl. Maj:t denna rättighet för spanmål.
5. Vid traktatens och synnerligen dithörande tulltaxas uppgörande
har icke iakttagits föreskriften i § 10 Regeringsformen, att innan ären¬
dena hos Konungen i Statsrådet föredragas, skola de, genom nödiga
upplysningars inhemtande från vederbörande embetsverk, af den före¬
dragande beredas. Kommerskollegii utlåtande blef nemligen icke in¬
fordrad!.
6. Genom traktatens bestämmelser om franskt drufbränvin har
Kongl. Maj:t faststält ett monopol för enskilda personer eller korporatio¬
ner, hvilket strider mot lydelsen af § 60 Regeringsformen.
7. Norge har i många afseenden lyckats betinga sig så till vida
fördelaktigare vilkor än Sverige, att Norge på en del varor icke be-
liöft nedsätta tullsatserna så lågt, som för Sverige skett.
8. Genom uppställningen af den traktaten vidfogade tulltaxa hafva
utgifter för varor af samma art, men af olika beskaffenhet blifvit ytterst
ojemna.
9. Sjöfarts traktaten innefattar icke fullständig reciprocitet, enär
svenska fartyg endast vid direkt fart blifvit likst,älda med franska far¬
tyg: och man har påstått att det varit Frankrikes vägran att medgifva
eu sådan reciprocitet, som föranledde föregående afhandlingars afbry-
14
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
tande, men att svenska regeringen denna gång var mindre nogräknad
och nöjt sig med en traktat utan full reciprocitet.
10. Tillsättandet af den senaste tullkomitén (1865 års) klandrades
derföre, att detta icke skedde i den rigtning Rikets Ständer vid näst
föregående riksdag hade begärt att detta måtte ske.
Att i detalj redogöra för den rätt intressanta öfverläggningen i
denna fråga tillhör ej ändamålet med denna framställning. Utrikes-
Statsministern förklarade vid öfverläggningens början, att traktatens an¬
tagande vore vilkoret för att han skulle qvarstanna vid Konungens
rådsbord. Herr Chefen för Finansdepartementet yttrade, att ett afslag
eller klandrande beslut i en sådan fråga måste anses mera än vanligt
blottställa Hans Maj:t Konungen. Hans Excellens Herr Justitie-Stats-
ministern jemte de tvenne nyssnämnde Konungens rådgifvare förklarade,
att Kongl. Maj:t egt grundlagsenlig rätt att, utan Ständernas hörande,
afsluta den ifrågavarande handelstraktaten, och att det endast var af
konstitutionel grannlagenhet, som densamma blifvit öfverlemnad till
Rikets Ständers godkännande.
Hvad den så kallade konstitutionella konflikten i denna fråga be¬
träffar, så rörde den sig omkring Konungens rättighet att nedsätta de
af Rikets Ständer beslutade tullsatser. Regeringen, genom Konungens
på Riddarhuset närvarande Herrar rådgifvare, vidhöllo den mening, att,
som ingenstädes i grundlagen Kongl. Maj:t förbjudes att sänka tuliarne,
men väl att ej höja någon tull, utom på spanmål, så skulle detta be¬
visa Kongl. Maj:ts rättighet att efter behag nedsätta tullsatserna. Denna
åsigt innebure, att allt hvad i grundlagarne icke är förbjudet, det är
tillåtet.
De, hvilka försvarade svenska folkets sjelfständiga beskattningsrätt
beträffande tullagstiftningen, anmärkte: att det är Kongl. Maj:ts obe¬
stridliga rättighet att afsluta traktater med främmande makter; men lika
visst vore, att denna rätt icke kunde sträcka sig längre än inom de
gränser grundlagen utstakat, så att exempelvis Kongl. Maj:t icke vore
berättigad afsluta en traktat, hvarigenom rikets område skulle förmin¬
skas, eller hvarigenom riket skulle belastas med gäld o. s. v. utan att
först derom hafva inhemtat ständernas mening. Då nu § 57 Regerings¬
formen tillerkänner Rikets Ständer allena rätt att svenska folket be¬
skatta, samt denna paragraf, enligt § 83 Regeringsformen, skall efter
ordalydelsen i hvarje särskildt fall tillämpas, samt någon ändring eller
förklaring deraf icke skett på sätt §§ 81 och 82 Regeringsformen före¬
skrifva, måste Rikets Ständer allena ega att bestämma beloppet af den
bevillning, äfven i form af tullmedel, som skall utgå; och Kongl. Maj:t
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
15
eger, i afseende å bevillningen, ingen annan rätt än den, som tillägges
honom i § 60 Regeringsformen, nemligen att höja tullen å inkommande
och utgående spanmål; ty uttryckligen säges, att Kongl. Maj:t icke kan,
med nämnda undantag, höja några af Rikets Ständer beslutade allmänna
afgifter, af hvad namn och beskaffenhet som helst, och något stadgande
derom, att Kongl. Maj:t skulle eg a nedsätta tullen å någon vara, vore
icke möjligt upptäcka i grundlagen1; tvärtom ligger ett förbud för
Kongl. Maj:t att nedsätta tullar deruti, att, enligt § 61 Regeringsfor¬
men, alla afgifter, som Rikets Ständer under de i § 60 Regeringsfor¬
men nämnda titlar — således äfven såsom tullmedel — beviljat, skola
utgöras intill slutet af det år, under hvars lopp den nya bevillningen
af Rikets Ständer faststäld blifver.
Såsom bekant är, antogos och godkändes de ifrågavarande handels-
och sjöfartstraktaterna utan något tillägg eller förbehåll.
Den 22 Juni 1866 afläto Rikets Ständer underdånig skrifvelse an¬
gående tullbevillningen, deri yttrande bland annat:
»Att Rikets Ständer ansett sig böra, dels till förmån för landets
förnämsta modernäring åsätta en del nu afgiftsfria landtmannaprodukter
eu lämplig tull; dels medgifva vissa förädlingsarbeten en sådan pas¬
sande skyddsafgift; dels ock för en viss, särskild artikel stadga förhöj¬
ning i nu löpande tullsats.»
De landtmannaprodukter, hvilka således skulle skyddas, voro:
Ost, derå sattes eu importtull af 3 kronor per centner;
Spanmål, malen, derå bestämdes i tullafgift:
å mjöl af hvete........................ 80 öre;
å mjöl af råg........................... 50 »
å gryn, alla slag..................... 50 »
allt per centner räknadt;
Orafjineradt kok- och bergssalt, derå tullfrihet bestämdes.
Den 16 November 1866 utfärdade Kongl. Maj:t ny tulltaxa, att
lända till efterrättelse från och med den 1 Januari 1867. I denna taxa
1 Val bär sedan år 1809 åtskilliga gånger inträffat att Kongl. Maj:t sänkt tullsatser,
sedan de blifvit af Rikets Ständer bestämda; men utom att detta de allra flesta gånger
skett till följd af ständernas särskilda bemyndigande, enligt den sakrika redogörelse härom,
som lemnades af Grefve C. G. Mörner, under plena på Riddarhuset den 8 och 9 Februari
1866, bevisar detta ingenting annat, der en sådan nedsättning skett utan ständers bemyn¬
digande, än att ett missbruk, om det icke blifver öfverklagadt, slår allt djupare rötter och
kan förvandlas till praxis. Hvad åter beträffar 1855 års Konstitutions-Utskotts uttalande:
att det vore Kongl. Maj:ts obestridda rättighet att nedsätta tullafgifter, så kan af detta
uttalande ingalunda dragas den slutsats, att grundlagens bud derigenom skulle hafva för¬
ändrats, ty sådant skulle då skett på annat än det af grundlagen föreskrift^ sätt.
16
Motioner i Första Kammaren, N;o 4.
bestämmer Regeringen, oaktadt Ständernas ofvannämnda beslut, att nyss
uppräknade landtmannaprodukter skola vara tullfria!! Man stannar verk¬
ligen i villrådighet hvaröfver man skall mest förvånas, antingen Re¬
geringens handlingssätt eller derpå följande Riksdags, att låta allt detta
oanmärkt passera.
Enligt den ursprungliga handelstraktatens bestämmelser i dess 17:e
artikel skulle densamma gälla för 12 år, d. v. s. till den 12 Maj 1877.
Innan denna termin inträffade, tillsatte Kongl. Maj:t genom nådigt bref
af den 26 September 1876 en komité för utarbetande af förslag till ny
tulltaxa,, hvarvid yttras: »att sedan den handelstraktat, hvilken den 14
Februai.i 1865 med Frankrike afslutats, numera blifvit från sistnämnda
lands sida uppsagd, har .Kongl. Maj:t, som funnit tidpunkten vara inne
att låta den nu för Sverige gällande tulltaxa undergå erforderlig revi¬
sion, beslutat att, för verkställande häraf, nedsätta en komité, som skall
hafva till åliggande att uppgöra förslag till de förändringar i nuvarande
tullsatse.r, som af förhållandena kunna anses påkallade»1. — Komitén
bemyndigades att från vederbörande verk och myndigheter infordra de
uppgifter och. meddelanden, som kunna finnas erforderliga.
Undei sistlidna (1879 års) riksdag började åtskilliga tecken visa
sig, häntydande derpå, att belåtenheten med den nuvarande tullagstift¬
ningen icke var hvarken så stor eller så allmän, som mången hittills
inbillat sig. . Icke mindre än 12 motioner väcktes rörande dessa för
vart ekonomiska välbefinnande sa ytterst vigtiga frågor; nemligen
I Första Kammaren:
N:o 3 af Herr Odelberg: angående en underdånig skrifvelse beträffande
förslag till ny tulltaxa, samt att någon handelstraktat med främ¬
mande, makt icke måtte afslutas, innan Riksdagen pröfvat och god¬
känt dithörande tulltaxeförslag.
N.o i af h i iherre Klvnckowström: angående^ tillsättande af en komité,
för granskning af hvad verkan gällande handels- och sjöfartstrak-
tater haft på. vår handel och våra näringar; samt för uppgörandet
af .förslag till tvenne tulltariffer: en speciel för de länder, med
hvilka handelstraktater komma att afslutas, och en generel för alla
andra länder; — samt att handels- och sjöfartstraktater af Kongl.
Maj.t ej måtte afslutas förr, än sedan Riksdagen pröfvat och god-
1 Ledamöterna i denna komité voro: Herrar A. Bennick, IJ. Murén, Th. Willerdino- K
Styffe, J. Lenning, O. Wijk och Nils Larson i Tullug.
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
17
kant deri förekommande bestämmelser, som honom grundlagsenligt
tillkommer att afgöra.
1 Andra Kamma,ren:
N:o 10 af Herr Hubinette: angående förhöjning i införseltullen å vin,
arrak, rom, tobak, siden, sammet, samt om vilkorlig ökning af
allmänna bevillningen enligt II:a artikeln.
N:o 47 af Herr Mejenqvist: om ändringar i tulltaxan.
N:o 56 af Herr A. Bäckström: om ändringar i tulltaxan.
N:o 66 af Herr L. M. Carlsson: om införseltull å spannmål.
N:o 73 af Herr Flensburg: att, i händelse af bifall till Kongl. Maj:ts pro¬
position om förhöjning af tullen å oarbetad tobak, tullsatserna å
cigarrer och andra tobaksfabrikat må i motsvarande grad förhöjas.
N:o 83 af Herr F. W. Däld: angående förhöjning af importtullen å sul¬
läder.
N:o 92 af Herr Sven Andersson: om förhöjd tull å s. k. nlimberger-
kram eller sådana från utlandet hit inkommande varor, hvilka äro
att hänföra under rubriken leksaker.
N:o 103 af Herr C. Magni: angående höjning af tullsatserna å bränvin,
sprit och vin.
N:o 104 af Herr C. Magni: angående införseltull å majs.
N:o 117 af Herr -7. Snäf: om underdånig skrifvelse angående uppgö¬
rande af förslag till ny tulltaxa, samt att med afstötande af han¬
delstraktat med främmande makt måtte anstå, till dess sådant för¬
slag hunnit att af Riksdagen pröfvas.
Någon stor framgång rönte visserligen icke alla dessa motioner;
ty utom att tullen å nurnbergerkram och i vissa fall den å vin något
förhöjdes, lemnades de ofri ga motionerna utan allt afseende. Såsom
ett märkligt tidens tecken i afseende på tullagstiftningen må likväl här-
anmärkas, att i Andra Kammaren förenade man sig om följande för¬
slag, af Herr Themptander framstäldt:
»Att Riksdagen i underdånig skrifvelse anhåller, det Kongl. Maj:t
måtte uppdraga åt en komité af sakkunnige män, att dels anställa en
omfattande och på undersökning af de särskilda förhållandena med af¬
seende å hvar och en af våra hufvudsakliga näringar och industrigre¬
nar stödd utredning rörande verkningarne af den under senare tider
gällande tullagstiftningen, och dels med ledning af de genom denna
utredning ådagalagda förhållanden afgifva yttrande om och i hvad mån
en förändring i nu gällande tullsatser påkallas; hvarefter komiténs be-
Bih. till Riksd. Prof. 1880. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 2 Haft. 8
18
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
tänkande och förslag torde till Riksdagen öfverlemnas; dock att, i hän¬
delse före afslutandet af komiténs arbeten fråga skulle uppstå om af¬
gjutande af ny handelstraktat med främmande makt, komiténs utlåtande
deröfver må särskildt komma Riksdagen till banda innan Kongl. Maj:ts
nådiga proposition om godkännande af grunderna för den tillämnade
traktaten behöfver till pröfning hos Riksdagen förekomma.»1
Denna höst, i slutet af September, har Kongl. Maj:t genom nådigt
bref förstärkt den ofvannämnda 1876 års komité med ytterligare 6
ledamöter2, och gifvit den sålunda förstärkta komitén tvenne nya uppdrag:
det ena: att taga under öfvervägande huruvida, under förutsättning att
handelstraktaten med Frankrike af den 14 Februari 1865 skulle upp¬
höra att gälla, någon förändring af nu gällande tullsatser kunde anses
påkallad, med hänsyn till den billiga fördelningen af de skattebidrag,
som uti tullafgifter uttagas; det andra: att, sedan Generaltullstyrelsen
till Kongl. Maj:t inkommit med en inom styrelsen uppgjord beräkning
af tullsatsernas belopp efter metriska mått och vigtsatser, hvilket system
skall från och med början af året 1881 inom tullförvaltningen tilläm¬
pas, afgifva förslag till sådan jemkning i nuvarande tullsatser, som må
anses med bestämmelserna i den med Frankrike gällande traktat förenlig.
Slutligen må här nämnas, att genom träffad öfverenskommelse med
den franska regeringen under sistlidne November månad, kommer nu
gällande handelstraktat mellan Sverige och Frankrike fortfara intill dess
sex månader förflutit från promulgationen af den till de franska kam-
rarnes behandling öfverlemnade nya allmänna tulltariffen; dock att för¬
längningen icke utan särskild ny öfverenskommelse må sträckas utöfver
den 1 Januari 1881. .
Det har under de senaste 15 åren så mycket blifvit skrifvet och
taladt om frihandel och om skydd för näringarne, att hvar och en, som
velat bilda sig ett omdöme om denna stora statsekonomiska fråga, ej
saknat medel dertill. Att fästa sig vid eller bemöta alla de sofismer,
alla de materialistiska åsigter rörande stat och samhälle, som de prin¬
cipiella frihandlarne framstält, vore lika svårt som ändamålslöst, emedan
deras oklara läror i sina följder äro oberäkneliga, om de skulle reali¬
1 Detta beslut fattades den 2 April 1879 med 97 röster mot 48 (se Andra Kamma¬
rens protokoll N:o 33, sid. 41).
2 F. d. ministern friherre von Hochschild, skeppsbyggmästaren G. F. Cavallin, byrå¬
chefen i tullstyrelsen O. E. Themptander, tullförvaltaren G. W. Lönegren, bruksegaren E.
G. Boström och jernarbetare!! G. Eriksson.
Motioner i Första Kammaren, N:o 4. 19
seras. Men lyckligtvis kunna de ej blifva en verklighet och skola aldrig
komma till rätt mognad i någon europeisk kulturstat.
För bedömandet af deras grundprinciper må några få deraf medde¬
las, till belysning af deras oklara åsigter om samhället och dess med¬
lemmars pligter emot det allmänna, samt af deras farliga tillämpningar
för samhällets vigtigaste förvärfskällor: näringarne.
»Det yttersta målet för arbetet och produktionen är, att kunna konsu¬
mera, att kunna tillfredsställa sina önskningar och behof1.»
»Till gagn för allmänheten blir ju en näring först då, när den bidrager
att lemna en god vara till billigt pris2.»
»Det så kallade skyddet betyder ingenting annat, än prisstegring på
varan och hinder för köparen att på förmånligaste sätt anskaffa
hvad han behöfverh»
»Det är tillgången icke bristen, som bör vara föremålet för våra sträf-
vanden3.»
»Tullafgifters enda, allmängiltiga grund och ändamål är att bereda stats¬
verket inkomst4.»
»Hög tullbeskattning, likasom hög beskattning i allmänhet, torde sna¬
rare nedsätta folkets förmåga att fylla sina behof och motverka dess
produktiva arbetskraft, än bidraga till kapitalbildning, om ej på de
jemförelsevis få händer, hvilka kunna beredas en gynnande undan¬
tagsställning på de öfrigas bekostnad4.»
»Det måste ligga i landets likasom i den enskildes intresse, att köpa
sina förnödenheter der de kunna erhållas för det billigaste pris0.»
»Frihandelns grundsatser, sådana de hittills tillämpats i vårt land, hafva
visat sig vara för dess ekonomiska utveckling af synnerligen väl¬
görande verkan8.»
»Något skydd för våra näringar, utöfver det de redan åtnjuta, synes
icke vara för deras bestånd och utveckling behöfligt8.»
»Exemplet af andra nationer, hvilka kunna antagas inom kort komma
att återgå till skyddssystemet, synes icke böra föranleda oss att
inslå samma väg. Den ekonomiska ställningen inom vårt land skulle
icke i ringaste mån blifva derigenom förbättrad, men väl motsatsen6.»
1 Friherre Gripenstedts yttrande i Eidderskapet och Adelns plenum den 8 Februari
1866 (se Eidderskapet och Adelns protokoll 1865—66, II, sid. 432).
2 Friherre Gripenstedts yttrande; ibid. sid. 435.
3 Friherre Gripenstedts yttrande; ibid.
4 1878 års Eiksdags Bevillnings-Utskotts betänkande af den 26 April, N:o 4, sid. 4.
5 Ibid. sid. 17.
6 1879 års Eiksdags Bevillnings-Utskotts betänkande af den 24 Mars, N:o 6.
20 Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
Se der några af deras grundsatser; må en hvar sjelf bedöma deras
lära! Enligt dessa frihandlarnes läromeningar, skulle det förnämsta
ändamålet med menniskans härvaro vara förvärf, konsumtion, billigt pris
på njutningsämnen; men deremot äro umbäranden, tålamod, fosterlands¬
kärlek med flera dylika kristliga och samhälliga egenskaper främmande
för dessa läromeningars uppgift. Den kraft, som icke är produktiv, anser
frihandlaren vara onyttig; men huru mången kraft, huru mången utgift
finnes ej, som då skulle vara det? Underhållet af en krigsmakt t. ex.
är visserligen icke det af en produktiv kraft, men högst nödvändig för
statens sjelfständighet och säkerhet. Religion, vetenskap och skön konst,
de historiska minnenas bevarande äro ej produktiva krafter, i den
mening frihandlaren förstår dermed, att de lemna varor till utbyte för
konsumtion och njutning; men det skulle stå illa till med vår kultur
samt folkets sedliga och intellektuella uppfostran, om en stat saknade
eller försummade underhålla och vårda dessa ljusets, sanningens och
minnets facklor.
Huru ringa en af frihandelns förkämpar i detta land tänkt om dy¬
lika värdemätare för den verkliga kulturen och huru högt han ställer
handelns guldkalf för tillbedjande vördnad, framgår af följande hans
offentliga yttrande:
»Långt högre än de materiella tjänster handeln gjort, ställer jag
dem, som den gjort eller gör åt menskligheten i odlingens och upplys¬
ningens intresse. Ty då inkräktaren blott lemnar efter sig nedbrända
och blodbestänkta ruiner i eröfrade länder och agget i besegrade hjer-
tan; — när missionären och vetenskapsmannen, livilkas nit och sjelf¬
försakelse ingen kan uppskatta högre än jag, blott framgår såsom den
ensliga farkosten på hafvet, hvilkens fåra sammanfaller det ögonblick
kölen genomskurit vattenspegeln: då framtränger handeln såsom eu mur¬
bräcka, hvilken nedbryter hvarje hinder, som en förvillad statskonst och
förvillade seder uppstält mot den menskliga odlingens framsteg. Och
jag irrar mig derföre visserligen icke, då jag tror att handeln, i sin
stora, verldsomfattande utsträckning, utgör det mäktigaste redskapet i
försynens hand till menniskoslägtets lyftning — ja, att den bildar den
stora och djupa, fast stilla flod, som tyst men säkert fört vårt slägtes
öden fram till större odling, till högre ljus och till en allmännare menni-
skornas förbrödring1.»
Man må med skäl om detta yttrande säga, att det är som en lju¬
dande malm och eu klingande bjellra, dessa ord, som sätta mensklig-
1 Friherre Gripenstedts yttrande i Ridderskapet och Adelns plenum den 8 Februari 1866.
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
21
hetens högsta sträfvanden så lågt och den materiella lystnaden så-
högt! . . . Den högste menniskoslägtets Frälsare, som gick så ensam
på sin väg från Bethlehem till Golgatha, och icke hade något hvarpå
han kunde luta sitt hufvud; — och hans lärjungar, apostlarne, hvilka
gingo ut ensamme, utan något skydd, utan något stöd, att predika Evan-
gelii eviga sanningar för alla folk; — och de första kristne martyrerne,
blodsvittnena för Kristi läras renhet och sanning, som gingo ensamme
till hednafolk, stego ensamme upp på bålen eller ned bland de vilda
djuren för att förtäras eller sönderslitas af dem, till hedningarnes för¬
lustelse! . . . och vetenskapens förgångsmän och vetandets heroer, hvilka
vid den flämtande lampans sken i den ensliga klostercellen eller i ar¬
modets låga boning tände kunskapens ljus i alla rigtningar! . . . eller
härföraren, som genom sina bragder slår verlden med häpnad eller kros¬
sar våldets och mörkrets bojor, som försvarar sanningen in i döden —
kunna ej de med allt skäl anses för att snarare »hafva fört vårt slägtes
öden fram till högre ljus och till en allmännare menniskornas förbröd¬
ring», än den stora, djupa, stilla handelns flod?
Frihandelns idéer skulle möjligen kunna hafva något berättigande,
om menskligheten kunde förbrödra sig till en enda stor nation, eller om
åtminstone de folk, som stå på en snarlik grad af hyfsning och bildning,
exempelvis Europas, likasom Amerikas civiliserade stater, skulle hvar
för sig sammanslutas till en stat eller statsförbund med samma statslif.
Men tvifvelsamt är, om de många småstaterna skulle vilja förena sig
derom, eller de respektive styrelsernas chefer skulle vilja frivilligt ned¬
lägga kronor och spiror för att förverkliga dylika drömmar. Den för¬
sta tillämpningen af frihandelns idéer inom politikens område blefvc
federation, den andra republik, den tredje kosmopolitisk materialism, och
derefter är socialismen icke långt borta.
Så långt bort i tiden som år 1817 förutsåg en statsekonomi tän¬
kare i vårt land denna strid mellan skyddssystemets fosterländska sträf¬
vanden och frihandelns kosmopolitiska njutningslystnad. Denne man,
då varande prosten och riksdagsmannen grefve F. B. v. Schwerin1,
yttrar sig derom på följande sätt:
»Tillståndet af inre kraftutbildning och hängifvenhet åt lystenheten
och njutningarne, äro tvenne hvarannan rakt motsatta tillstånd. Det
förra gör återhållsamhet, försakelse och uppoffring till vilkor. Det se¬
nare känner intet af allt detta och tyckes förutsätta att alla öfriga före¬
1 Grefve Schwerin, en af sin tids främste finansmän och riksdagstalare, var född 1764
och dog 1834.
22
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
mål för det mänskliga sträfvandet redan blifvit uppnådda. Det förra
förhållandet är en stats, som sluter och begränsar sig så mycket som
nödigt är för att, genom inre kraftutveckling, komma till en högre bild¬
ning, deri ädelt täflande med andra stater, eller ock för att kunna bibe¬
hålla sig vid den, som den redan eger; ty intetdera är möjligt utan
återhållsamhet och utan begränsning. — Det senare (tillståndet) är den
somliga så kära idéen af en fri verldshandel. Det förra (tillståndet) gör
medborgerlig dygd nödvändig och genom den, densamma omgifvande
glorian, bidrar den att låta dygd i allmänhet synas älskvärd. Det se¬
nare (tillståndet) behöfver, för att drifva sitt väsende — ty ett egent¬
ligt mål känner det icke — endast färdigheter och mynt1.»
Frihandelns grundsatser, tillämpade på tullagstiftningen, finanser
och näringsförhållanden, kunna sammanfattas sålunda:
»Tullagstiftningens enda föremål bör vara att skaffa staten inkomster;
och den bör ordnas med uteslutande afseende derpå.»
»Alla andra tullar, utom de s. k. finanstullarne, böra, såsom onödiga
och skadliga, afskaffa^.»
»Skydd för näringarne betyder ingenting annat än prisstegring på varan
och hinder för köparen att på förmånligaste sätt anskaffa hvad
han behöfver.»
»Olika tulltariffer, eller att endast för de länder, som bevilja oss bättre
handelsförmåner, lemna sådana i gengäld, är förkastligt; alla natio¬
ner, äfven de som för oss tillspärra sitt land med höga tullar, böra
till oss få tullfritt införa deras varor, af hvad slag de vara må.»
»Jordbruksnäringen behöfver intet skydd för att ernå likställighet med
samma näring i de flesta andra länder; den omständigheten att
andra näringar fortfarande åtnjuta skydd är icke ett giltigt skäl
för anspråk på motsvarande skydd för jordbruket.»
»Tull på lifsmedel fördjnrar födoämnen och öfriga lefnadsbehof för kon-
sumenterne i allmänhet och inverkar derigenom på arbetspriserna.»
»De näringar inom ett land, hvilka måste skyddas mot utlandets täflan
genom tull, äro konstlade, för konsumenterne skadliga och böra, i
enlighet med landets sanna intresse, efter hand nedläggas. Endast
de näringar, hvilka genom landets naturbeskaffenhet, folkets skap¬
lynne och fallenheter, företrädesvis äro föudetsamma passande, eller,
med andra ord, de så kallade naturliga näringarne, hvilka ej be¬
höfva något skydd, endast dylika näringar böra drifvas2.»
1 Schwerin i Bidrag till kännedom om fäderneslandet, sid/65.
2 »Om faran af skyddstullar vore så stor, som de af frihandeln hänförde anhängarne
skildrat densamma, måste väl Frankrike, ända från Colberts tid, hafva varit ett ruineradt,
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
23
Jag har här ofvan i sammanträngd form uppstält frihandelns
grundsatser, tillämpade på det praktiska näringslifvets områden, på det
hvar Och en måtte klart uppfatta hvart det skulle leda att bifalla hvad
de önska.
England och Frankrike uppfatta frihandeln på det sätt, att den der
tillämpas i mån som den befordrar de respektive ländernas fördelar och
ej undertrycker, än mindre förstör deras näringar, handel eller industri;
och så förstådd och tillämpad är en friare handel både god och nyttig.
Våra maktegande frihandlare hafva deremot betraktat frihandeln såsom
en allom lyckliggörande idé, hvilken borde tillämpas i ordets egen fulla
betydelse och utan undantag, minskades än derigenom statens inkom¬
ster, ruinerades än aldrig så mycket vår handel, industri och näringar.
När de praktiske, fosterländske frihandlarne i Frankrike uppställa grund¬
satsen af reciprocitet och endast uppgöra speciella tariffer för de länder,
som ingå på en handelstraktat och för alla andra länder bibehålla en
generel, rätt protektionistisk tulltariff — låta våra maktegande frihand¬
lare öppna vårt land för alla andra länder, utan afseende på recipro¬
citet, utan att besinna, det statskassans deficit och landets ruin bli så
mycket större k
Tullagstiftningen bör, enligt min fasta öfvertygelse, hafva en tre¬
faldig bestämmelse, nemligen:
l:o. Att, genom de så kallade kassaartiklarnes beskattning, medelst
åsatte införselstullar, förskaffa statsverket en behöflig del af dess
inkomster;
2:o. Att, genom lyx- och öfverflödsartiklarnes höga beskattning, låta
rikedomen med sitt öfverflöd äfven bidraga till statsutgifterna, samt
sålunda, genom sagda beskattning, vårda samhällets moraliska för¬ 1
ett utfattigt land, till följd af de teorier hvarefter det på industriens område framgått. Icke
desto mindre se vi, att Frankrike fördrager densamma tryckande förlägenhet, hvari den
civiliserade verlden befinner sig, med större lätthet; att detta land, om vi betrakta dess
budget, hvilken sedan år 1871 ökats med iy2 milliard — icke endast genom skulder —
befinnes ega större förmåga att bestrida dessa utgifter än Tyskland, och klagomål öfver ned¬
lagda näringar är i Frankrike vida färre än hos oss.» (Furst Bismarcks yttrande i tyska
riksförsamlingen den 2 Maj 1879; enligt Verhandlungen des deutsehen Reichstags, betreffend
den Zolltariff, sid. 931).
1 »Jag finner att länder, som skydda sina näringar, blomstra och att de, som öppna
sig för import, gå tillbaka, och det stora, mäktiga England, denne starke kämpe, hvilken,
sedan han, stärkt sina muskler, uppträdde på verldsmarknaden, sägande: hvem vill kämpa med
mig? — äfven detta land återgår så småningom till skyddstullar, och skall inom några få
år redan vara der, för att åtminstone bevara åt sig den engelska marknaden.» (Furst Bis¬
marcks yttrande i den tyska riksförsamlingen den 2 Maj 1879. Se Verhandlungen des deut¬
sehen Reichstags, betreffend den Zolltariff, sid. 932).
24
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
hållanden; hindra lyx, sedeförderf, fråsseri, dryckenskap; befrämja
sparsamhet, enkelhet i seder, tarflighet i lefnadssätt med mera dylikt;
3:o. Att, genom en klok reglering af tullbeskattningen, skydda egna
näringar och göra för dem möjligt att fortvara; samt vårda hem¬
slöjdens nu svagt flämtande tillvaro, hvarpå likväl beror så mycket
godt inom det menskliga lifvet och hvilken slöjd är ett så vigtigt
befordringsmedel för trefnad, välmåga och moralisk helsa i landt-
männens låga boningar.
Om man vill skydda våra näringar mot utlandets förkrossande in¬
verkan, bör jordbruksnäringen dervid icke förglömmas. Om nemligen
densamma i Sverige åtnjöte alla de fördelar, som hans näringsfrände
eger inom de länder, med hvilka han nödgas täfla vid frambringandet
af jordbrukets alster; — om han egde sin jord skuldfri; — om honom
lemnades tillfälle erhålla drift- och förlagskapital till något så när billig
ränta; — om han ej öfver höfvan tyngdes af skatter, onera och besvär
af så mångfaldig art och ej hade en allt för dryg andel i fördelningen
deraf, jemfördt med kapitalisten; — om han åtnjöt de öfriga mångahanda
lättnader, som en omtänksam, upplyst och fosterländsk regering och folk¬
representation skulle kunna bereda — så kändes saknaden af skyddet
betydligt mindre. Men under nuvarande förhållanden torde jordbrukets
målsmän komma mer och mer till insigt derom, att deras näring, lika¬
som många andra näringar, behöfver ett, om ock ringa skydd genom
införseltull, som lagstiftningen kan gifva, om folkrepresentationen skulle
vilja det.
I den nuvarande tullagstiftningen, som enligt mitt förmenande hvi-
lar på eu origtig, för våra närings- med flera förhållanden skadlig grund,
bör återgång påyrkas. Oaktadt allt hvad de idealiserande frihandlarne
i tryck och tal ordat för att söka bevisa den så kallade franska han-
delstraktatens förträfflighet och dess välsignelserika följder för fäder¬
neslandet — talar erfarenheten, främst från de stora kulturländerna,
mer än alla deras ord, mot densamma. Eller hvarför skulle hvarken
Nordamerikas förenta stater eller Ryssland skynda att för sin handel
och sina näringar förskaffa sig andel i frihandelns välsignelser? Dessa
stater hafva tvärtom skyddat sina näringar, och med framgång, genom
höga tullar. Tyska kejsardömet har, sedan furst Bismarck den 12 De¬
cember 1878 utfärdade sin ryktbara skrifvelse med förslag till ett nytt
tullsystem för näringarne, främst jordbruket, inom förbundsdagen ut¬
kämpat den märkliga strid mellan frihandel och näringsskydd, hvarvid
den senare åsigten med öfverväldigande öfvervigt segrat. Frankrike
har sedan flere år förberedt en motsedd skyddsvänlig omarbetning af
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
25
sin redan förut protektionistiska tulltaxa, och detta förslag kommer san¬
nolikt att afgöras under de i Paris i denna Januari månad å nyo sam¬
manträdande kamrarnes öfverläggningar. Osterrike-Ungern, Italien och
Schweitz hafva i protektionistisk syftning omarbetat sina tulltaxor. Hvad
göres oss väl mer vittne behof? Likväl synes af de offentliga tidnin-
garne att, sedan Regeringen den 21 November bemyndigat sin minister
i Paris att med franska utrikesministern underteckna och utvexla en
deklaration angående förlängning af handelstraktaten mellan de förenade
rikena Sverige-Norge å den ena sidan och Frankrike å den andra, hvil¬
ken traktat eljest skulle utlöpa med sistlidna års utgång, har under¬
tecknandet af en sådan deklaration egt rum den 24 i samma månad.
Traktaten skall, enligt denna deklaration, ega fortfarande giltighet, in¬
till dess sex månader förflutit från promulgationen af den till franska
kamrarnes behandling öfverlemnade nya allmänna tulltariffen; dock att
förlängningen icke, utan särskild ny öfverenskommelse, må sträckas ut¬
öfver den 1 Januari 1881.
Om de bestämmande statsmakterna skulle enas om en förnyelse
under flere år af den nuvarande franska handelstraktaten, hvilken vore
att på det högsta beklaga, eller ock någon annan dylik traktat — borde
ovilkorligen ett sådant beslut föregås af en noga undersökning af våra
yrken och näringar och hvad inflytande förstnämnda traktat på dem
haft; hvarvid undersökningarne äfven borde grunda sig på primärupp¬
gifter från näringsidkarne sjelfve. Sådana undersökningar hafva uti
England och Frankrike föregått handelstraktaters afsilande och hafva,
i stor utsträckning utförda, legat till grund för öfverläggningarne i 1879
års tyska riksdag och högst väsentligen bidragit till den skyddsvänliga
tulltariffen, på sätt de tryckta protokollen till öfverflöd utvisa.
Statsmannen och häfdatecknaren Thiers, som visserligen icke bör
kunna förnekas vare sig kunskap eller erfarenhet i dessa frågor, har
beträffande skyddet för näringarne yttrat följande tänkvärda ord, hvilka
synas mig på ett afgörande sätt försvara ett lands behof af skydd för
sina näringar:
»Hvad vi vilja det är väl beräknade tariffer, som skydda det in¬
hemska arbetet och undantränga det utländska, när detta senare skulle
kunna verka till minskning af det inhemska arbetet. Dessa tariffer höra
vara uppgjorda i det dubbla syftet att alltid betrygga det inhemska
arbetet och att framför allt skydda det vid de tidpunkter, då utländin-
gen behöfver göra sig af med sina produkter och derför lemnar dem
till för vår industri ruinerande pris. Dessa tariffer skola vara beräk¬
nade både för vanliga tider och för utomordentliga tillfällen; de skola
Bill. till Riksd. Prof. 1880. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 2 Haft. i
26
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
fastställas utan något beroende af utländingen, ett beroende, som handels-
traktaterna skapa. Tarifferna skola diskuteras af kamrarne, bedömas,
antagas af landet. Om landet missräknar sig, blir skadan jemte an¬
svaret dess egen. Således icke förbud (prohibitism) men tullsatser, väl
afvägda och diskuterade ur den dubbla synpunkten af vårt oberoende
både i hänseende till utländingen och i hänseende till en godtycklig
styrelsemakt.»
»Ändamålet med hvarje ekonomiskt system är, att förskaffa ett folk
den största möjliga summan af arbete. Arbete är folkens första behof,
det är menniskoslägtets lag, källan för dess makt, dess värdighet, dess
sedlighet. Det är den största välgerning Gud förlänat menniska», det
högsta mål, hvartill man kan hänvisa så väl nationerna som individerna.
Hvad skall man göra för att uppmuntra arbetet? skaffa köpare, det vill
säga afyttring af arbetsprodukter. Fordom användes, till uppnående af
detta ändamål, stundom barbariska förbud; numera inskränker man sig
derhän, att uppgöra tariffer, som skydda näringarne, som försäkra de
inhemska produkterna om företrädet på den inhemska marknaden. Detta
är fullkomligt lagligt, fullkomligt tillåtligt. Man vill derigenom åt det
inhemska arbetet bevara den inhemska marknaden.»
»Härvid göra de principiella frihandlarne den invändningen: »Men
genom ert skydd fördyren I varan, både för in- och utländingen, samt
skapen ett monopol för den egna produktens. — Varan fördyras, det är sant,
men blott för. en tid; för framtiden förbereden I deremot för hela
verlden ett prisfall på denna vara. Bomullsspinneriets historia lemnar
derpå ett slående exempel k»
»Då man skapar produkter inom landet, skapar man i och med
detsamma inhemsk täflan, det vill säga godt pris för infödingen; seder¬
mera täflan med utländingen, det vill säga allmän täflan och godt pris
för hela verlden. Den förnämsta orsaken till Englands billiga pris är
den, att . den som gör det mesta icke gör det bästa, utan för det billi¬
gaste priset.. Detta är en sanning i fråga om alla industrier. Frankrike,
hvad industri beträffar, är skickligare än England; men det förra landet
fabricerar mindre än det senare och till följd deraf kan det ej sälja för '
samma billiga pris som England.»
»Den frihandelsvänliga regeringen säger till de näringsidkare, som
är o . beröfvade tillräckligt skydd: sVaren skickliga, om I viljen lefva.»
Näringarnes idkare skulle då med större skäl kunna svara regeringen:
1 Nordamerikas förenta stater ger för denna mening ännu mera slående bevis. Tack
vare skyddet för det egna arbetet, genom höga tullar, bär detta land kommit derhän att
kunna undersälja sjelfva England i vissa varubrancher.
27
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
»/, som styren vårt land, varen också skicklige-, missräknen Eder icke i
edra expeditioner, bedragen Eder icke i edra omdömen om Europas ställ¬
ning.» — Man får icke säga till folket: Varen skicklige, om I viljen lefva-,
en regerings system bör bestå i att säga: Varen arbetsamme och redlige
och I skolen kunna lefva k»
I den år 1879 i April i Frankfurt am Main församlade föreningen
för socialpolitik, förekom till öfverläggning tullfrågan, på grund af tyske
rikskansleren furst Bismarcks bekanta cirkulärbref af den 12 December
1878, deri han Öppet uttalade sin mening om behof af skydd för de
inhemska näringarne, jordbruket deri inberäknadt. Föreningens hit¬
hörande förhandlingar under 2 dagar (den 21 och 22 April) ledde till
det resultat, att densamma antog såsom sin, af flertalet understödda
mening:
»I betraktande deraf, att bemödanden att afskeda handelsfördrag, som
skulle för den tyska industrien upplåta nya marknader, för närvarande,
vid verldshandelns nuvarande politiska läge, svårligen torde kunna lyckas»;
»I betraktande deraf, att i samtliga kulturstater, undantagande Eng¬
land, en höjning af tullarne antingen redan skett eller är i görningen»;
»I betraktande deraf, att höjandet af ett antal finansielt vigtiga
tullar under alla förhållanden är oundgängligen nödvändigt för att för¬
sätta rikets finanser på en sjelfständig fot»;
»förklarar sig församlingen för socialpolitik1 2 3 * för en lämplig tariff¬
reform i finanspolitisk och skyddsvänlig rigtning, och för nödvändig¬
heten att i viss mån höja tullsatserna gent emot de stater, som synner¬
ligen skada våra egna varors pris; och väntar föreningen att derigenom
äfven medel skola erhållas för att inom alla näringsgrenar kunna för¬
öka skyddet för arbetarne emot lifsuppehällets nöd och brist, genom
sjuk- och pensionskassor med mera dylikt8.»
Ur de högst intressanta förhandlingarne i nämnda förening, rörande
den betydelsefulla tullfrågan, må här endast tillåtas mig få anföra några
förmedlande åsigter mellan frihandelns och protektionismens ytterlig¬
heter, emedan nämnda åsigter klargöra dessa så ofta och så häftigt
hvarandra bekämpande meningar, hvilka här finna en brygga slagen af
en skicklig hand, der de skulle kunna mötas. Det är en af referenterne,
1 Utdrag U1- franska republikens f. d. president Mr. Thiers yttrande i franska lagstif¬
tande corpsen år 1868, under öfverläggning om den 1860 med England afslutade handels¬
traktat.
2 Närmast motsvarande vår i kufvudstaden organiserade Nationalekonomiska förening.
3 Se Verhandlungen der 6:n General Versammlung des Vereins för Social politik fiber
die Zolltariffvorlagen, am 21:n und 22:n April 1879 in Frankfurt am Main, sidd. 139—140.
28 Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
professor G. Schmoller från Strassburg, hvilken derom yttrat sig hufvud¬
sakligen sålunda:
»Jag begär skydd för arbetaren, gent emot det öfvermäktiga kapi¬
talet; men jag fordrar äfven skydd för en lifskraftig, ehuru för ögon¬
blicket i hård nöd stadd inhemsk industri, gent emot utländsk öfver¬
makt. Jag ger rätt åt den store tyske juristen Jhering, då han till¬
ropar den absoluta frihandelsteorien satiriskt: Att vargarne ropa på fri¬
het, förstås af sig sjelf, men om också fåren skulle göra detsamma, så be¬
visar detta blott — att de äro får k»
»Skydd och frihandel äro alldeles inga principiella frågor, utan
underordnade medel för statens samhälliga terapi eller sundhetslära,
som man för alla länder med Tysklands eller likartad kultur endast i
passande dosis, men omvexlande, i mån som patienten befinner sig,
kan och bör använda, liksom läkaren i dag använder ett laxermedel
och i morgon ett stoppande medel, en gång ett blodet förtunnande,
eu annan gång ett blodbildande och stärkande medel. Den läkare, som
skulle säga: Jag gifver af princip alla menniskor restringentia eller la-
xantia, skulle man med skäl anse såsom halfgalen. — På denna stånd¬
punkt befinner sig likväl de principiella frihandlarne, liksom de abso¬
luta protektionisterne; ja många andra, hvilka äro hvarken det ena eller
det andra, men utan att helt och hållet i detalj öfverse det hela, likväl
ovetande följa den ena eller den andra fanan. Båda dessa absoluta
principers anhängare anse hvar och en, som gillade 1860 års frihandels-
reform och i dag ifrar för en skyddsvänlig återgång — vara karakters-
svaga, principlösa menniskor; liksom en läkare skulle kunna kallas
karaktersfast, om han alltid föreskref samma läkemedel?1 2»
»För den af fördomar ofördunklade blicken finnas i mensklighetens
och hos hvarje folks kulturutveckling tvenne strömningar, skenbart
fiendtliga, men i verkligheten beroende af hvarandra. Från do äldsta
urfolks- och stamförhållanden, ända ned till de närvarande, med sin
internationella rätt och sina mest gynnande undantag, synes det vara
eu oafbruten fortskridandets kedja: att man först icke mer slår ihjäl
främlingen; derefter upphör göra honom till slaf; vidare medgifver ho¬
nom ringare rättigheter än den infödde, i samfärdsel och byteshandel,
men byter likväl varor med honom; och slutligen tillerkänner honom
samma rätt, jemte hans varor, på alla sätt, liksom landets egna invå¬
nare. — Detta allt är den ena sidan af den statsekonomiska utvecklin-
1 Ibid. sid. 19.
2 Ibid. sid. 20.
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
29
gen, som den beundrande frihandlaren endast lärt känna. Men der¬
jemte finnes en andra sida af dessa förhållanden, som han alltid förbi¬
ser: det lika så säkra faktum, att detta fortskridande nemligen endast
åstadkommits genom tallösa strider, derunder endast de stammar, de
folk ej dukade under, Indika äfven på det statsekonomiska området
sammanslöto sig, hvar en särskild^ såsom en solidarisk enhet, gent
emot utlandet, och äfven der läto leda sig af en uthållande, seg, ener¬
gisk, nationel egoismus. Phoeniker och egyptier, greker och medel¬
tidens italienska handelsstater hafva handlat efter dessa grundsatser;
de voro envisa, förslagna, konseqventa protektionister och merkantilister;
så samtliga de större europeiska kulturstaterna frånjsextonde och ända
in i det nittonde århundradet, och hvilket Nordamerikas förenta stater
och de engelska kolonierna å nyo visat sig vara in i närvarande tid.
Men äfven se vi, att folk och stater, ju större och mäktigare de’blefvo,
desto mer behöfde de tidtals isolera sig och stundom iakttaga eu föga
handelsvänlig hållning gent emot utlandet. I alla fall visar oss det
frihandelsvänliga Stora Britannien ett sådant öfvermått af afundsjuk
nationalekonomisk egoismus ännu i denna dag, att vi tyskar derbred-
vid förekomma såsom verldsborgerliga opraktiska svärmare.»
»Det säkra och verkliga fortskridandet var alltid der, hvarest man
förstod i den rätta stunden och på det rätta stället tillämpa frihandelns
eller skyddets grundsatser1; der man möjligast minst lät beherska sig
ensamt af någondera af dem eller lät någondera utbilda sig till ett
system, som tålde intet undantag, ingen modifikation; der man hade
klart för sig att utveckling af handeln och af arbetets internationella
fördelning är lika nödvändigt, som det nationella sammanslutandet i
Enligt Careys bref till Förenta staternas president, rådde i Nordamerika:
Skydd ............................
|
.......... från
|
1807
|
till
|
1815.
|
Frihandel .......
|
»
|
1816
|
»
|
1828.
|
Skydd .............................
|
»
|
1828
|
»
|
1833.
|
Frihandel..........................
|
»
|
1834
|
»
|
1842.
|
Skydd .............................
|
»
|
1842
|
»
|
1846.
|
Frihandel........................
|
»
|
1846
|
»
|
1861.
|
Skydd ..........................v
|
»
|
1861
|
»
|
1879.
|
ssor Schmoller kan man i
sålunda:
|
Preussen följa vexlingen er
|
Skydd ............................
|
.......... från
|
1818
|
till
|
1833.
|
Frihandel ... .
|
»
|
1833
|
»
|
1842.
|
Skydd ............................
|
»
|
1842
|
»
|
1855.
|
Frihandel..........................
|
»
|
1856
|
»
|
1879.
|
Skydd .............................
|
»
|
1879
|
»
|
—
|
och
30
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
näringsväg; att den nationella delning af arbetet ocli den nationella
egoismen är ett skickligt begagnande af hvarje berättigadt medel i
den störa kampen mellan de industriella intressena bland folken. Lig¬
ger icke denna vexling, denna olika strömning uti menskliga känslans
och tankens innersta psykologiska väsen, och bevisar det ej en nära
nog barnslig, för hvarje historisk kunskap främmande naivetet, att vid
en måhända liberal, eller konservativ, frihandels eller protektionistisk
framgång, inbilla sig att nu är den slutliga segern på den vinnande
sidan utkämpad, aldrig mer kan en återgång ifrågakomma; ingen blif¬
vande regering eller nationalrepresentation kan eller vill mer afvika
från de segrande idéernas väg.))
j»Men hvarför är en sådan omvexling specielt på handelspolitikens
område nödvändig; hvarför har densamma med lika konseqvens förnyat
sig, så väl hos folk med i det hela strängare, som hos dem med libe¬
ralare tulltariff? Svaret är helt enkelt. Våra nuvarande kulturstaters
näringsverksamhet arbetar för tvenne marknader: för en inländsk och
eu utländsk; — den hvilar på tvenne system af arbetsfördelning, det
nationella och det internationella. Denna verksamhet har tvenne upp¬
gifter: för det. närvarande att försörja egna landsmän med varor af god
beskaffenhet till möjligast billiga pris, och derjemte, för framtiden, att
organisera det internationella varubytet på möjligast fullkomliga och
harmoniska sätt, uppfostra produktiva krafter,’höja de tekniska och
öfriga egenskaperna, hos industriens idkare och arbetare, om äfven der¬
igenom tidtals enskilda produkter fördyras.))
Ett af de förnämsta argumenten, som frihandelns försvarare fram¬
ställa för sina idéers förträfflighet i det allmänna lifvet, är att alla
konsumenters nödvändighetsvaror, vare sig lifsmedel eller beklädnads-
m. fl. förnödenheter, skulle genom tullfrihet erhållas äfven i detalj¬
handeln för billigare pris, och detta billigare pris sänka arbetsaflönin-
garne,. och sålunda industri och näringar kunna med större förtjenst
sälja lika goda varor, om all tull upphäfdes.
Bevisen för detta vigtiga påstående hafva dessa frihandelns predi¬
kanter, mig veterlig^, aldrig kunnat förete, om de ens gjort sig mödan
att praktiskt undersöka detta, så ytterst vigtiga förhållande. Emellertid
har den stora konsumerande allmänheten, hvilken i öfrigt stått till en
stor del utanför hela denna fråga, tagit dessa påståenden för sanning,
31
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
och derför har vid folk- och arbetaremöten m. fl. dylika större menig-
hetssammanträden högt uttalats den mening, att ingen återgång bör
ske i vår nuvarande frihandelsvänliga tullagstiftning.
Jag tror mig, på grund af temligen omfattande undersökningar
rörande hithörande ämnen, tryggt kunna påstå, att detta tal om bättre
iPris för konsumenterna, till följd af minskade eller alldeles borttagna
tullar, å lifsmedel och öfriga lefnadsbehof, är, med undantag för några
kolonialvaror, såsom kaffe, socker, tobak, sviskon, russin, fotogen o. s. v.,
fullkomligt origtigt samt ett stort misstag; och skola längre ned i denna
motion framläggas bevisen för detta mitt påstående.
De tulltariffer, hvilka genom de mellan de flesta större europeiska
staterna afslutna handelstraktater bestämdes på 1860-talet, gynna
handeln och penningekapitalet på industriens och dess idkares äfvensom
på konsumenternes bekostnad1. Grundsatserna hos den principiella fri¬
handeln, borttagande af alla, utom s. k. finansiella tullar, syftar på de
svagares ruin och de starkares tryckande öfvervälde. Skydd för in¬
hemsk industri bekymrar den sanne frihandlaren alldeles intet.
För att någorlunda kunna bedöma den vinst, handelns och pennin¬
gens representanter skörda å endast den del af varuomsättningen, som
angår spanmål och produkter deraf, såsom mjöl och gryn, har Pro¬
fessor Neumann-Spallart framstält några sifferuppgifter rörande verlds-
produktionen och verldshandel)!2, af det stora intresse att jag ej kan
underlåta anföra desamma, för att derifrån framlägga eu kalkyl å denna
s. k. frakt- och handelsvinst.
1 »Handelsfördragen hafva icke varit nyttiga för andra än för spekulanter och ban¬
kirer; för konsumenter och producenter hafva de vant lika skadliga.» (Jules Brames ytt¬
rande under diskussionen i franska lagstiftande corpsen år 1867, angående den med Eng¬
land år 1860 afslutade handelstraktat.)
»Det finnes andra orsaker, mot hvilka I skullen kunnat göra mera motstånd och som
spridt förvirring inom åkerbruket, handeln och industrien, .lag menar desså stora, finansi¬
ella lolag, som ur våra landsmäns fickor dragit stora massor af penningar, alla deras be¬
sparingar; ^som hindrat jordbruket från att få kredit på billiga vilkor; som skapat
fingerade företag för att kasta omkring dem på börsen i Paris och icke för att verkligen
utföra dem; ty dessa bolag förstå sig ej på några andra industriella anläggningar, än dem
på allmänhetens lättrogenhet.» (Pouyer-Quartiers yttrande under diskussionen i franska lag¬
stiftande corpsen år 1867, angående den med England år 1860 afslutade handelstraktat.)0
2 Neumann-Spallart: Ubersichten fiber Production, Verkehr lind Handel in der Welt-
wirthschaft. Stuttgart 1878, sid. 63.
32
Motioner i Första Kammaren, AT:o 4.
De vigtigaste ländernas medelspanmålsproduktion årligen, efter om¬
kring tio års beräkning, utgjorde i millioner hektoliter:
|
Hvete
och
speltz.
|
Råg.
|
Korn.
|
Hafre.
|
Majs.
|
Bohvete.
|
Europa:
|
|
|
|
|
|
|
Ryssland ........................
|
100,o
|
245,0
|
45,0
|
180,0
|
—
|
70,o
|
Frankrike .........................
|
104,2
|
26,3
|
20,2
|
70,3
|
10,4
|
18,2
|
Alla andra länder .............
|
263,i
|
177,8
|
151,4
|
252,4
|
92,7
|
19,3
|
Summa
|
467,3
|
449,1
|
216,6
|
502,7
|
103,1
|
107,5
|
Utom Europa belägna:
|
|
|
|
|
|
|
Nordamerikas förenta stater
|
92,0
|
5,3
|
10,2
|
90,5
|
346,2
|
—
|
Britt. Ostindien, Canada, Au-
|
|
|
|
|
|
stralien, Egypten, Chile,
|
|
|
|
|
|
21,4
|
Algier, Japan .....................
|
31,6
|
0,4
|
28,0
|
20,2
|
7,4
|
Hufvudbelopp
|
590,9
|
454,8
|
254,8
|
613,4
|
456,7
|
128,9
|
Produktionsvärdet af eu dylik medelskörd i hela verlden kan, efter
1876 års medelpris å Londons börs, minskade med 40 procent för frakt
och handelsomkostnader, kalkyleras vara:
för hveteproduktionen .................. omkring 5,700 millioner riksmark
för råg- och korn-produktionen ... » 3,600 » »
för hafre- d:o ... » 3,300 » »
all öfrig spanmåls- d:o _)) 4,000_»_»
Summa 16,600 millioner riksmark
Deremot utgör marknads- och handelsvärdet för hela denna pro¬
duktion minst 20 å 22 milliarder riksmark. För enskilda år med syn¬
nerligen höga spanmålspris på verldsmarknaden, såsom hela qvinqven¬
nium 1870—74, eller året 1877, höjde sig ofvannämnda värde med 15
a 20 procent.
Hvilken stor och betydelsefull plats, jordbruket intager bland alla
jordens näringar, synes bäst vid jemförelse med den största bland alla
öfriga den menskliga näringsflitens företag, eller jernvägarne. Brutto¬
inkomsten af alla jordens jernvägar utgjorde, i medeltal af de sex se¬
nare åren, årligen endast 6,745 millioner riksmark, deraf nettoinkomsten
var 2,660 millioner1. Med allt skäl kan således jordbruket kallas jor¬
dens modernäring.
1 Se Neumann-Spallart: Der Sclratz in der Weltwirthschaft. Berlin 1879, sid. 21.
33
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
I)en del af samtliga spanmålsproduktionen, som ingår i handeln,
och således egentligen här utgör föremålet för vår uppmärksamhet,
utgjorde, enligt professor Neumann-Spallart, för år 1876 i de vigtigare
spanmålsproducerande staterna följande belopp, enligt nedan följande
öfversigt af verldshandel med spanmål och mjöl under året 1876:
|
Värde i millioner riksmark
|
|
Import
|
Export
|
Storbritannien .......
|
1,036,2
|
20,9
|
Tyskland....................................
|
595,o
|
222,1
|
Ryssland ...............................................
|
—
|
655,4
|
Nordamerikas förenta stater
|
33,5
|
476,8
|
Frankrike........................................
|
191,4
|
117,5
|
Belgien.....................
|
202,7
|
65,2
|
Österrike-Ungern..........
|
67,5
|
187,2
|
Italien...
|
86,4
|
59,7
|
Nederländerna....
|
86,6
|
24,1
|
Norge...............................
|
43,5
|
0,8
|
Sverige..................
|
22,6
|
50,7
|
Danmark......
|
14,8
|
56,0
|
Schweitz
|
84,2
|
0,7
|
Alla öfriga stater1..................................................................
|
25,7
|
330,6
|
Summa
|
2,490,1
|
2,267,7
|
Detta utgör i export och import ett värde af omkring 5 milliarder
mark, deraf två femtedelar med säkerhet kan anses utgöra frakt- och
handelsvinsten för penningemännen och handelns idkare. En årlig vinst
af omkring 2,000 millioner riksmark endast på hela verldens spanmåls-
handel! Man måste medgifva att vinsten ej är ringa, lika väl som man
nu bör utan svårighet förstå, hvarför handelns och penningens måls¬
män ifra för den fria handeln utan alla tullar, samt hvarför de söka
inbilla konsumenterne, att detta allt är till fördel för dessa senare.
Vill man förskaffa sig en någorlunda sann upplysning om de för¬
hållanden, som hvar för sig eller samfäldt inverka på de stora, all¬
1 Nemligen Nedre Donauländerna, Spanien, Canada, Brittiska Ostindien, Algier, Au¬
stralien, Chile, Grekland, Portugal, Egypten, Tunis.
Bill. till Riksd. Prof. 1880. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. ‘2 Eäft.
5
34
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
manna prisnoteringarna å spanmål i de europeiska stora kulturländerna,
bör man egna någon uppmärksamhet åt ett deröfver nyligen utgifvet
förträffligt arbete af Kremp1. Hans yttrande rörande spanmålsprisen
och handelsförhållandenas förmåga att till deras förmån begagna dessa
pris, lemnar intet tvifvel derom, att producenten och konsumenten äro
de som göra förluster. Hvad verldshandel har rörande spanmåls-
affärer att uppvisa, är ej alltid goda pris för det egna (det produ¬
cerande) landets befolkning, äfven om detta land fått en god skörd.
Härför lemnar Frankrike ett slående bevis. Skörden af hvete hade
derstädes år 1851 varit god. Det oaktadt steg priset å denna vara,
mot näst föregående året med 11 procent. Denna prisstegring torde
rättast berott på exporten. Spanmålshandlarne tingade nemligen till
sig hvetet tidigt för godt pris och sålde det med god vinst till det
alltid dyrt betalande England. Senare på vintern nödgades franska
konsumenterne dyrt betala sitt för brödföda behöfliga hvete'2.
Prisförhållandena på spanmål följa i allmänhet vissa lagar, hvilkas
orsaker det ändliga menniskoförståndet ännu ej fullt utforskat, men
Indika visat sig, i det stora hela, ej undergå några synnerliga förän¬
dringar eller rubbningar, hvarken genom tullar eller tullfrihet, jern-
banor, ångbåtar eller telegrafer. Spanmålsprisen fluktuera nemligen
mellan vissa årstider för samma land, från minima till maxima; och
de observationer deröfver, som blifvit gjorda i liera länder, utvisa detta
vara förhållandet, stundom under mer än hundrade år.
Detta synes bäst af följande maximi- och minimi-pris under åren
1865—1875:
maximipris
å hvete:
minimipris
England.........
Sachsen
Preussen.........
Wtirtemberg
Maj, Juni
Januari, Juni, Juli
Juni, Juli
Oktober, November
September, Oktober
December
September
Januari, April
Särskild! för Preussen stälde sig dessa pris sålunda:
1765—1785
maximipris minimipris
å hvete:
Juni September
1 Uber den Einfluss des Ernteausfalls auf die Getreidepreise während der Jahren
1845—75, in den hauptsächlichsten Länder Europas. Jena 1879.
2 Ibid. sid. 35.
35
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
maximipris „ „
a rag:
minimipris
1765—1785 ......... Juni Mars
1816—1860 ......... Juni, Juli September
1865—1875 ......... Oktober, November Februari1.
Huru origtigt det är att tillskrifva tullsatser, inom vanliga gränser,
något inflytande på spanmålsprisen i ett land, framgår tillfyllest af de
grafiska framställningar Kremp låtit medfölja sitt omnämnda arbete,
öfver, bland andra, Preussens spanmålsproduktion och dess pris under
olika år. Som bekant är, förtullades i detta land 1 scheffel spanmål:
är 1855 med 1 silbergroschen. Alla slags säd.
år 1856 erlade hvete i tull 2 silbergroschen.
alla andra slag i tull V2 »
år 1866 borttogs all tull på spanmål.
Går man med dessa tulluppgifter till de grafiska framställningarne,
befinnes först, hvad hvete beträffar, att ehuru skördarne mellan åren
1849 och 1854 flyttade sig fram och tillbaka mellan 0,85 och 0,97 pro¬
cent af medelskörden (= l,0o), ökades hvetepriset år från år, ifrån om¬
kring 6 riksmark år 1849 till omkring 11 mark år 1854, per Berliner-
scheffel. År 1855, då skörden var den sämsta under de trettio åren
1846—1875 och utgjorde endast 0,52 procent af en medelskörd, stod
medelpriset nära 12 mark per scheffel. Samma året var tullen 5 gro¬
schen per scheffel; men år 1856, då tullen nedsattes med 50 procent,
då skörden blef 0,92 procent af medelskörd, förmådde allt detta likväl
ej att sänka medelpriset mer än till 11,3 mark per scheffel. Här ver¬
kade påtagligen tullnedsättningen ingen väsentlig minskning i priset,
oaktadt skördens ymnighet.
År 1863, då hveteskörden i Preussen var öfver medelskörd, var
priset omkring 7,6 mark per scheffel. Följande tvenne år föll skörden
af ifrågavarande säde: 1864 till 90 procent och 1865 till 78 procent af
en medelskörd; men prisen folio: det förra året till 6,4 och det senare
till 6,8 mark. År 1866 borttogs all tull å spanmål. Samma år blef
hveteskörden 92 procent af medelskörd; men icke förty och oaktadt
tullfriheten uppjagades priset till 10,8 mark per scheffel2.
Under de nu följande tullfrihetsåren synes oförtydbart att tullfri¬
heten åtminstone icke haft något sådant inflytande på hvetepriset, som
varit till fördel för konsumenterne; ty
1 Ibid. sid. 155.
2 Jag har öfverallt i den grafiska framställningen följt den för kalender-?*,ret gällande
prislinien. En andra prislinie, gällande för skörde-året, finnes äfven; men dels börjar denna
senare linie först med året 1865, dels följa de båda prislinierna temligen hvarandra.
36
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
|
|
hveteskördens
belopp i procent
af medelslcörd—100:
|
medelpris å
1 scheffel i
riksmark:
|
år
|
1867
|
.............. 74
|
10,8
|
))
|
1868 .
|
............... 100
|
10,4
8,2
|
»
|
1869
|
.............. 93
|
))
|
1870 .
|
............... 78
|
8.5
9.6
|
»
|
1871
|
............... 86
|
))
|
1872 .
|
............... 88
|
9,75
|
D
|
1873
|
............... 93
|
10,6
|
))
|
1874
|
.............. 130
|
9,6
|
))
|
1875
|
.......... 82
|
7,6
|
1874 års ymniga skörd till exempel förmådde ej nedtrycka priset
mer än till 9,6 mark, då 1867 års rätt medelmåttiga skörd ej kunde
höja priset med mera än 8 pfennige per scheffel. 1869 och 1873 årens
skördar voro lika goda, men det oaktadt betalades scheffeln hvete det
förra året med 8,2 och det senare året med 10,6 mark.
I England befriades hvetet, såsom bekant är, från all tullafgift i
Juni 1846. Att tullfriheten för spannmål vid importen till detta land
icke medförde så stora fördelar för konsumenterne, synes bäst af föl¬
jande uppgifter om skörd, hveteinförselns belopp i penningar och pro¬
cent af exporten, samt årliga medelpriset derå:1
År
|
Skördens beskaffenhet
|
Import af spanmål
och mjöl, alla slag, för
konsumenterne
|
Hvetets årliga
medelpris i England
per qvarter
|
uti England
|
i penninge-
värde; mil¬
lioner £ sterl.
|
i procent af
exportens
totalvärde
|
1841........
|
dålig
|
9,0
|
17
|
£
3
|
sh.
4
|
d.
4
|
1842 . ..
|
ganska god
|
8,5
|
18
|
2
|
17
|
3
|
1843 .
|
god
|
3,0
|
7
|
2
|
10
|
1
|
1844
|
god
|
4,5
|
7
|
2
|
11
|
3
|
1845.............................
|
knapp
|
2,0
|
o
O
|
2
|
10
|
10
|
1841—1845 ...............
|
I medeltal
|
5,o
|
10
|
2
|
14
|
9
|
1846............
|
medelmåttig
|
8,6
|
14
|
2
|
14
|
8
|
1847
|
medelmåttig
|
29,0
|
50
|
O
O
|
9
|
9
|
1848
|
dålig
|
12,5
|
24
|
2
|
10
|
6
|
1849... .
|
god
|
17,o
|
27
|
2
|
4
|
3
|
1850............................
|
knapp
|
15,9
|
21
|
2
|
—
|
3
|
1846 — 1850 ..................
|
I medeltal
|
17,0
|
27
|
2
|
11
|
10
|
1 Efterse!' man huru med dessa uppgifter sig förhåller de 5 åren näst före 1841 och
näst efter 1850, så befinnes att 1836—1840, hvarunder var 1 god, 1 medelmåttig, 2 dåliga
37
Motioner i Företa Kammaren, N:o 4.
När man så mycket omtalar befrielsen från de engelska korntullarne,
så glömmer man omnämna, att ända till år 1869 bibehölls en ingångs-
afgift för dylik spanmål af en engelsk shilling (= 90 öre) per qvarter;
det gör omkring 18 svenska öre per centner. Hade väl denna engel¬
ska tullfrihet något särdeles inflytande på brödpriset? År 1857, då
spanmålen var tullfri i England, skickade man densamma från många
de större sädesproducerande länderna i stora massor till marknaderna
i Liverpool och London. Nå väl, brödet kostade 7 franska sous i Lon¬
don och 6 sous i Paris, af samma slags mjöl och af samma vigt. Han¬
delsfriheten rådde i England, medan den icke fans i Frankrike, och
emellertid fick Frankrike sitt bröd för bättre pris än England.1
Såsom slutresultat öfver ofvan antydda undersökningar rörande
spanmålsproduktionens förhållande till prisen derå inom verldshandel!!,
må här anföras de väsentligaste:
att det egna landets skörd alltid har ett stort inflytande på samma
lands spanmålspris, och framstår detta inflytande starkare i mån
som flere länder samtidigt träffas af en god eller af en dålig skörd;
att prisen i allmänhet rätta sig efter förhållandena på verldsmarkna-
den och ej efter skördens beskaffenhet i ett särskilt land;
att dessa nu angifna allmänna regler för prisbildningen å spanmål
visserligen rubbas i många afseenden genom inverkan af politiska
och ekonomiska förhållanden och kalamiteter; men dessa tillfälliga
rubbningar utjemnas likväl snart nog af verldspanmålshandelns be¬
mödanden att hålla jemnvigt mellan tillgång och efterfrågan;
att det mest bestämmande momentet för spanmålens pris, den så att
säga egentliga prisregulatorn, är väderleken.
Att eu tull på spanmål, inom de vanliga gränserna för denna af¬
gift, intet inflytande har på varans pris för konsumenterne, framgår af
de samvetsgranna undersökningar, som deröfver blifvit gjorda i Tysk- * II,
och 1 knapp skörd, importerades i England af spanmål och mjöl inalles i medeltal årligen
för 5 millioner £ Sterl.; spanmålsimporten utgjorde årligen 9 procent af samtliga exporten
och medelpriset per qvarter å hvete var 3 £ 1 sh. 2 d.; hvaremot
1851 — 1855, hvarunder var 2 rätt goda, 1 god, 1 öfver medelmåttig och 1 under
medelmåttig skörd — importerades för 17 millioner £ Sfer!, i medeltal spanmål och
mjöl årligen; spanmålsimporten utgjorde 18 procent af samtliga exporten och medel¬
priset per qvarter hvete var 2 £ 15 sh. 11 d. (Se Tooke och Newmark: Die Geschiehte
und Bestimmung der Preise während der Jahre 1793—1857. Deutsch von C. W. Asher.
II, sid. 71).
1 Pouyer-Quartiers yttrande år 1865 i franska lagstiftande corpsen under diskussionen
angående den år 1860 med England afslutade handelstraktat.
38
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
land under året 1879 \ Dervid uppgifves, att medelpriset för 1000 ki¬
logram hvete, under Januari 1879, i de vigtigaste, genom jernbanor med
hvarandra förenade städer varierade mellan 211,20 mark och 157,80 mark.
För råg utgjorde samma prisskilnad 160 mark i Lindau och 104 mark
i Königsberg.
Liknande är förhållandet mellan de kring Östersjön liggande kust¬
städer, äfven under pågående sjöfart. Så kostade den sista September
1877 en svensk tunna hvete: 32 kronor 76 öre i Rostock, när den i Kö¬
penhamn endast gälde 24 kronor 76 öre. År 1878 kostade samma mått
hvete den sista September: i Kiel 23 kronor 14 öre och i Köpenhamn
endast 18 kronor 8 öre; i Helsingfors 27 kronor 85 öre, under det
priset i Petersburg endast var 19 kronor 72 öre. Eu svensk tunna råg
gälde sista September 1877 i Köpenhamn 25 kronor 62 öre, under det
den betalades i Stockholm med 15 kronor 75 öre; i Helsingfors 19 kro¬
nor 3 öre och i Riga 13 kronor 80 öre. Samma är förhållandet med
korn, hafre och ärter.
Af hvad här ofvan blifvit anfördt synes klart, att tull å spanmål
har intet inflytande å priset för konsumenterne; om den fördel, produ-
centerne deraf kunna draga, skall jag här nedan, vid frågan om jord¬
brukets behof af skydd för sin näring, vidare återkomma.
En vigtigare fråga att nu besvara är den, huruvida tullafgifter på
lifsförnödenheter och nödvändighetsvaror har något inflytande å priset
derå för konsumenterne.
Öm prisen å spanmål redan i grosshandeln äro till den grad olika,
som nyss ofvan blifvit antydt, så afvika de uti detaljhandeln ännu mera
från hvarandra. En tull af 50 öre eller 1 krona för 235 skålpund1 2 span¬
mål af hvete eller råg kan ej hafva något inflytande på de stora pris¬
differenser, som förekomma på spanmål och ännu mera på bröd olika
orter emellan, eller till och med olika bodar emellan inom samma stad;
och den inhemska täflan lärer nog draga försorg derom, att en förhöj¬
ning eller införande af tullafgift ej begagnas såsom förevändning till en
prisförhöjning i detaljhandeln.
Ännu mindre än på spanmålspris kan ett inflytande af tullsatser
förväntas på brödprisen. Motsatsen vore så mycket orimligare att på¬
stå, som de fluktuationer dessa senare pris undergå äro så betydliga,
att de ej af spanmålstullar inom vanliga gränser kunna beröras, hvar¬
jemte skilnaden mellan mjölets och det färdigbakade brödets pris är
1 Se Entwurf eines Gesetzes betreffend den Zolltariff des dentschen Zollgebiets 1879.
2 D. v. s. 100 kilogram.
39
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
för stort att kunna påverkas af en dylik tull. Ett exempel må här an¬
föras till förklaring deraf:
Den 1 Februari 1879 kostade i staden Weimar 1000 kilogram hvete
165 å 176 mark, eller i medeltal 170 mark; råg 134 å 146 mark, eller
i medeltal 140 mark. 500 gram = 1 skålpund hvete kostade således
i medeltal 8,50 pfennige; 500 gram = 1 skålpund råg 7 pfennige. Enligt
eu på embetets vägnar af polismyndigheten i Weimar den 2 Februari
samma år företagen undersökning kostade i samma stad 1 skålpund
|
|
v a n 1 i
|
gt hvetebrö
|
d:
|
|
|
så kallad
|
semla:
|
|
hos
|
2
|
bagare
|
.............. 15 pfennige,
|
hos
|
1
|
bagare...........
|
....... 26 pfenni
|
»
|
1
|
d:o
|
................ 16
|
d:o
|
»
|
2
|
d:o ............
|
27
|
d:o
|
))
|
4
|
d:o
|
17
|
d:o
|
»
|
2
|
d:o ...........
|
28
|
d:o
|
»
|
3
|
d:o
|
......... 18
|
d:o
|
|
1
|
d:o
|
29
|
d:o
|
|
6
|
d:o
|
................. 19
|
d:o
|
»
|
5
|
d:o
|
... 30
|
d:o
|
»
|
4
|
d:o
|
20
|
d:o
|
»
|
2
|
d:o
|
31
|
d:o
|
|
1
|
d:o
|
21
|
d:o
|
»
|
1
|
d:o .........
|
32
|
d:o
|
»
|
1
|
d:o
|
24
|
d:o
|
»
|
1
|
d:o ...........
|
33
|
d:o
|
»
|
1
|
d:o
|
25
|
d:o
|
))
|
1
|
d:o ............
|
35
|
d:o
|
»
|
1
|
d:o
|
33
|
d:o
|
»
|
2
|
d:o
|
36
|
d:o
|
|
|
|
|
|
»
|
3
|
d:o ...........
|
38
|
d:o
|
|
|
|
|
|
»
|
2
|
d:o
|
42
|
d:o
|
|
|
|
|
|
|
2
|
d:o ............
|
... 45
|
d:o
|
|
|
|
|
|
»
|
1
|
d:o ...........
|
..... 50
|
d:o
|
|
|
|
|
|
»
|
1
|
d:o
|
...... 60
|
d:o
|
|
|
|
|
|
))
|
1
|
d:o ...........
|
..... 62
|
d:o
|
För så kallade »Frantz-semlor» utgjorde det lägsta priset 24 och
det högsta 50 pfennige; för »Rycklinge» (ett slags små bröd) var lägsta
priset 15 och det högsta 33 pfennige. För vanligt rågbröd det lägsta
priset 10 och det högsta 17 pfennige. Besinnar man, att af 100 skål¬
pund mjöl erhålles omkring 120 skålpund bröd, så synes af dessa exem¬
pel, att priset å hvete, ända tills detta förekommer i form af bröd, un¬
dergår en fördyring af 100 till 300 procent. Vidare må här, såsom
karakteristiskt för denna fråga, bemärkas, t att stora bagerier vid be¬
stämmandet af priset å deras bröd alldeles icke bruka taga i betrak¬
tande prisförändringar af mindre än 3 mark per centner, hvaraf låter
förklara sig, att, sedan mäldtullen afskaffades, hvilken utgjorde 2 mark
40
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
per centner hvete och 0,50 mark per centner råg, brödet af denna an¬
ledning icke blef billigare1.
Efter allt hvad nu blifvit sagdt, torde den fruktan man egt att,
genom de i tyska riksdagen föreslagna tullsatserna å spanmål, ett för¬
dyrande af de nödvändigaste lifsmedel skulle blifva en följd, anses så¬
som fullkomligt grundlös. Men om man äfven skulle medgifva, att ge¬
nom tull å spanmål brödets pris skulle böjas, så skulle detta säkerligen
utjemnas genom en motsvarande tillökning af den inländska produktio¬
nen och genom böjandet af hela.det nationella näringslifvets verksam¬
het. Likaledes skulle, genom den sålunda ökade efterfrågan på arbets¬
krafter och deraf följande tillökning i aflöning, de arbetande klasserna
rikligen ersättas denna såsom möjlighet, men ej såsom sannolikhet med¬
gift obetydliga tillökning i brödets pris2.
Vid öfverläggningarne angående tullfrågan i tyska riksdagen 1879
yttrade den Kejserl. Förbundskommissarien Tiedemann, beträffande det
inflytande spanmålsprisen utöfva på brödprisen, bland annat följande:
»Jag kommer nu till frågan, hvem som egentligen kommer att be¬
tala den på lifsmedel lagda tull? Frihandlarne påstå det blifva konsu-
menterne. Man påstår att tullen skulle hafva den verkan, att småningom
samtliga den inom landet befintliga spanmål skulle fördyras ungefärligen
så mycket, som tullen utgör. Denna teori synes till en början skenbart
rigtig; men vid närmare undersökning befinnes densamma vara orig-
tig. År 1864 blef i Hamburg noga och grundligt undersökt, genom en
särskild kommission, frågan, hvad inflytande dervarande tull (= accis)
både på födoämnenas fördyrande för konsumenterne, och huruvida ett
upphäfvande eller modifikation deraf vore önskvärd i de senares intresse.
1 Enligt Minningerodes utredning i tyska riksdagen 1879 erhålles af 80 skålpund råg
63 skålpund mjöl (kliet oberäknad!) och af detta mjöl fås omkring 90 skålpund färskt bakadt
bröd. Om nu 1 centner råg förtullas med 25 öre, så blir detta eu skatt på hvarje skålpund
bakadt bröd af 0,2 2 öre, således ej ett fjerdedels öre, och om äfven 50 öre skulle sättas
såsom tullafgift för 1 centner råg, det vill säga 1,32 kronor per 100 kilogram, så utgör
detta endast cirka 0,44 öre eller ej fullt 1/2 öre per skålpund bröd. (Se Verhandlungen des
deutschen Reichstages den 3 Maj 1879, sid. 969.)
Enligt ledamotens af tyska riksdagen Gunthers yttrande den 20 Maj 1879, har i hans
hemort, der sedan 3 år spanmålen fallit med 3 mark per centnern råg, detta haft det in¬
flytande på brödets pris, att i ett dervarande större bageri 1 skålpund rågbröd kostade år
1876 10,60 pfennige, år 1877 10,56 pfennige och år 1878 9,48 pfennige. Alltså då 1 cent¬
ner råg betalades 3 mark billigare, framkallar detta endast en åtskilnad i priset å 1 centner
bröd af 1 mark. (Ibid. sid. 1352.)
2 Entwurf eines Gesetzes betreffend den Zolltariff des deutschen Zollgebiets. 1879,
sid. 49—• 50.
41
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
Då det, under öfverläggningarne härom, ifrågasattes, hvem egentligen
betalade nämnda tull, förklarade den med ämnet särdeles hemmastadde
referenten, med hvilken förenade sig flertalet af kommissionens leda¬
möter, att han bestämdt vore af den åsigt, att en stor del af denna tull
träffade producenter och försäljare. Hvad bränsle beträffar, måste de
hittills i förra punkten olika tänkande af kommissionens ledamöter med¬
gifva sanningen deraf; ty när accisen upphäfdes å denna vara, blef den
derför i ingen mån billigare, hvadan den upphäfda accisen kom produ-
centerne och mellanhandlarne men ingalunda konsumenterne till godo.
Äfven vid kött, bröd och Öl träffar accisen till större delen producenter
och försäljare. Teorien, att, då så och så mycket i accis betalas, bröd,
Öl och kött derföre blir så och så mycket dyrare — bekräftar sig all¬
deles icke i det praktiska lifvet; och af en mängd exempel ur verklig¬
heten visar sig påtagligen, att lefnadsförnödenheter, undantagande ko¬
lonialvaror, i allmänhet icke bestämmas, hvad priset angår, af någon
tullsats, hvarvid bland annat det faktum framhölls, att Altonas slagtare
måste på Hamburgs torg försälja deras boskap eller kött till samma
pris som denna senare stads slagtare, ehuru de förre, vid införande af
sin boskap eller sitt kött i Hamburg, erlägga eu afgift derför, som blir
desses förlust1.»
»En ganska ansedd landtman i trakten af Hartzgebirge har under
flere års tid anstält undersökningar rörande spanmålsprisens förhållande
till brödprisen och har till Förbundsrådet inlemna^ en serie af hvete¬
bröd (så kallade »Dreierbrod»), på hvilka fans antecknadt brödets vigt,
pris och hvetets samtidiga pris. Deraf befans bland annat:
att år 1847, då 1 scheffel hvete kostade 18 riksmark, vägde brödet
56 gram;
1 »Mot införande af tullar framhållas konsumenternes fördelar. På konsumenterne
faller likväl intet i verkligheten af alla dessa tullät.tnader. Jag var år 1864 medlem af
råds- och borgaredeputationen i Hamburg, då man ämnade upphäfva accisen derstädes. Jag-
var en af accisens ifrigaste motståndare, emedan jag trodde att denna accis svårt tryckte de
obemedlade klasserna; deremot uppreste sig hela min rättskänsla. Undersökningarne, hvilka
.verkstäldes på det mest opartiska sätt, hafva likväl visat att det alldeles icke var fallet,
och prisskilnaden å bröd hos Hamburgs bagare uppgick ända till 31 procent. I Berlin ut¬
gjorde, enligt trovärdige mäns utsago, denna skilnad 58 procent. Jag bor om sommaren
på landet, inom tullföreningens gebiet; men jag har aldrig funnit att mina leverantörer,
sedan jerntullarne upphäfdes, minskade med en enda pfennig priset på deras jernvaror;
likaså hafva vi nyligen frågat flere bekanta bland de största godsegare i Tyskland, om de
märkt någon sådan prisskilnad ; de hafva måst bekänna att de ej märkt något dylikt pris¬
fall.» (Senatorn Godefroys i Hamburg yttrande i tVerhandlungen der 6:n General Versamm-
lung des Vereins för social politik, sid. 125.)
Bill. till Rihsd. Prat, 1880. 1 Samt. 2 Afd. 1 Band. 2 Haft.
6
42
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
att år 1875, då 1 scheffel hvete kostade 8 riksmark, vägde samma
slags bröd 46 gram;
att år 1876, då en scheffel hvete kostade 9 riksmark, vägde samma
slags bröd 53 gram;
att år 1877, då 1 scheffel hvete kostade 10 mark, vägde samma slags
bröd 47 gram1).»
Innan jag lemnar förhållandena i främmande länder beträffande lifs¬
medel, bör någon uppmärksamhet äfven egnas åt verldsproduktionens
och verldshandelns inflytande på det näst brödet vigtigaste födoämnet
eller kött och fläsk. Ehuru dessa tvenne produkter icke på långt när
kunna mäta sig med brödet i verldshandel, intaga desamma der likväl
ett högst betydande rum. »Utan att tillerkänna kreatursstockens för¬
minskning (depekoration) såsom en nödvändig följd af menniskans till¬
växt — yttrar Professor Neumann-Spallart2) — ännu vara en för oss ho¬
tande fara, eller ens ett fullt bevisadt faktum, förtjena!' likväl denna
företeelse stor uppmärksamhet, så väl af statistikern, som af national-
ekonomerne; ty clen berör hvarje enskild! hushålls ekonomi och yttrar
sig, synnerligen i de stora städerna, redan ganska känbar! genom till¬
tagande dyrhet för lifsuppehälle! och genom försämrad beskaffenhet af
det kött, som de mindre bemedlade klasserna ännu möjligen kunna för¬
skaffa sig.» •
Af Neumann-Spallarts undersökningar visar sig att, sedan 20 år,
kreatursstocken i Europa, jemförd med befolkningen, således relativt, min¬
skats, och i flere europeiska länder är denna minskning absolut. Kreaturs-
mängden utgjorde nemligen på hvarje tusende invånare i Eimopa, af:
|
|
Nötkreatur
|
Får
|
Svin
|
år
|
1832.................
|
....... 328
|
764
|
197
|
»
|
1857.
|
355
|
724
|
156
|
»
|
1869 ......
|
331
|
700
|
152,
|
hvaremot samma kreatursstock i de större exporterande länderna i an¬
dra verldsdel- utvisar sådana massor, jemfördt med invånarne, att
det måste slå betraktaren med häpnad. Sålunda utgjorde kreatursstoc¬
ken på hvar tusende invånare, af:
Nötkreatur Får Svin
Nordamerikas Förenta Stater (1870) ........................ 692 872 793
La Platå området (1875) .. 8,600 31,000 —
Australien (1876) 3,000 27,670 292
1 Se: Verhandlungen des deutschen Beiehstags den 20 Maj 1879, sid. 1343—1344.
2 Ubersichten tibet' Produktion, V^rkehr und Handel in der Volkswirthschaft, 1878,
sid. 67 o. f.
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
43
Af denna ofantliga tillgång på kreatur exporterade sagda länder
till Europa under de senare åren så stora qvantiteter, att vissa europe¬
iska länder, synnerligen England, men äfven Frankrike, äro för sitt kött-
behof helt och hållet beroende af denna export.
Kreaturs- och kött- samt fläskexportens värde från de betydligare
trans-oceaniska länderna utgjorde under nedan angifna år:
från Nordamerika:
|
1874—75
|
för
|
164,970,000
|
riksmark
|
|
1875—76
|
B
|
206,178,000
|
B
|
|
1876—77
|
B
|
279,261,000
|
B
|
från Argentinska republiken:
|
1873
|
B
|
14,300,000
|
B
|
1874
|
B
|
13,400,000
|
B
|
|
1875
|
B
|
18,400,000
|
B
|
från Uruguay:
|
1872
|
B
|
60,400,000
|
B
|
1873
|
B
|
63,200,000
|
B
|
|
1874
|
B
|
58,000,000
|
B
|
Importen till Europa, endast hvad England och Frankrike beträffar,
af nötkreatur, kött och fläsk, utvisar följande penningevärdo:
England importerade: år 1876 för 203,400,000 riksmark
» 1877 b 202,600,000 b
Frankrike importerade: b 1874 b 92,020,000 b
b 1877 b 170,490,000 b
Hvilka betydliga penningeutgifter Sveriges fläsk-import tager i an¬
språk, synes af nedanstående sammandrag:
År
|
Samtliga fläskimporten
|
Af samtliga fläskimporten
infördes från Nordamerikas
Förenta Stater
|
centner
|
medelvärde
efter 35 Kr.
pr centner
|
centner
|
värda kronor
|
1867..........................................
|
17,670
|
609,450
|
__
|
__
|
1868..........................................
|
20,094
|
703,290
|
—
|
—
|
1869..........................................
|
26,155
|
915,425
|
—
|
—
|
1870 ...................................
|
31,443
|
1,100,505
|
—
|
—
|
1871 .................................
|
84,070
|
2,942,450
|
3,676
|
136,012
|
1872 ...............................
|
130,126
|
4,554,410
|
18,670
|
560,100
|
1873 ......................
|
236,504
|
8,277,640
|
75,830
|
2,464,475
|
1874 .......................
|
220,820
|
7,728,700
|
57,565
|
2,302,600
|
1875 ......................................
|
209,679
|
7,338,765
|
185,219
|
6,482,000 i
|
1876 ....................................
|
274,429
|
9,605,015
|
V 2
|
■--
|
1877..........................................
|
823,963
|
11,338,705
|
52,017
|
1,690,550
|
1 För sagda år har Kommerskolleginm i sin berättelse öfver utrikes handeln (sid.
98) upptagit detta värde till endast 221,807 kronor, hvilket skulle göra 1 krona 19 öre
per centner. Jag förmodar detta vara ett tryck- eller räknefel.
2 För detta år finnes, mig veterligen, ingen upplysning i Kommerskollegii berättelse
\
44 Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
_ Mig synes icke mycken skarpsinnighet erfordras för att inse, att en
dylik, år efter år så fruktansvärdt sig stegrande import af en vara, som
inom landet mycket väl skulle kunna i tillräcklig mängd produceras,
slutligen måste inskränkas till hvad landet af egna tillgångar kan gälda.
Då dertill kommer, att antalet underhållna svinkreatur i hela riket sy¬
nes aftaga år från år, synes denna vigtiga lifsmedelsfråga böra noga
undersökas och behjertas, innan det blir för sent.
De senare årens erfarenhet lärer oss, att den internationella köttför¬
sörjningen naturenligt möter större tekniska och kommersiela svårighe¬
ter än den kosmopolitiska spanmålshandeln; att derföre det lokala behof-
vet i de europeiska länderna ej så hastigt kan tillfredsställas genom
verldshandel!!, som stundom är nödvändigt för att utjemna missförhål¬
landet mellan produktion och konsumtion. Den mer och mer sig för¬
dyrande vigtiga köttfödan kan ännu endast göras prisbilligare antingen
genom hvarje lands förökade kreatursproduktion, eller genom de mest
omfattande inrättningar för lättandet af den internationela kötthandeln,
synnerligen med hänsyn till de rika transoceaniska områdena. Den för¬
sta åtgärden stöter på hinder i flen ringa rentabiliteten af boskapskrea¬
tur uppfödande i länder med högt utvecklad kultur och industri, och
vissa tecken antyda redan, att under de allra senaste åren efter 1873
års kris de ekonomiska svårigheterna ledt snarare till en förminskning
än till eu förökning af kreatursantalet. Hvad deremot det andra alter¬
nativet beträffar, så har man under de fyra senaste åren gjort ansträng¬
ningar, hvilka redan krönts med framgång, för att från de transoceani-
ska kreatursrika länderna öfverföra färskt kött och fläsk samt lefvande
boskap.
Af do särdeles sakrika yttranden, som förekomma uti 1879 års tyska
riksdags förhandlingar rörande tull å kreatur och dessas produkter, synes
tillfyllest att nyttan, ja nödvändigheten deraf, för att ej ruinera "eget
lands jordbruk och ladugårdsskötsel, blifvit en bjudande nödvändighet.
Att den måttliga tull, som föreslogs, ej kunde särdeles, om ens något
alls, höja prisen å kött och fläsk för de mindre bemedlade konsumen-
terne, hvilka utgöra flertalet, bevisades och bestyrktes på mångahanda
sätt. Dessa tyska riksdagens diskussionsprotokoll rekommenderas sär¬
skilt till herrar frihandlares grundliga studium* 1.
huru mycket fläsk införts från Nordamerika. Orsaken till denna glömska torde samma Kolle¬
gium gunstbenäget böra förklara.
1 Af hvilka yttranden här särskilt må nämnas:
Friherre Minningerodes af den 3 Maj 1879, angående landtbrukets förhållande till tull¬
taxan, se sid. 968;
45
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
Hvad vårt kära fädernesland beträffar, så hafva, såsom jag förut
redan anfört vid omnämnandet af frihandelns utveckling i Sverige, lifs-
medelstullarne afskaffats, såsom en provisorisk åtgärd, redan år 1855,
och denna åtgärd försvarades dermed, att derigenom skulle förminskas
olägenheterna af de då i allmänhet högt uppstegrade prisen å lefnads-
förnödenheter. För att rätt kunna bedöma denna förutsättning, äfven¬
som att lemna en faktisk utredning af den vigtiga frågan, huruvida den
af Regeringen år 1855 vidtagna åtgärd hade åsyftad verkan, samt den
ännu vigtigare, huruvida tullsatser inverka på inom riket producerade
lifsmedel och öfriga nödvändighetsvarors pris för konsumenterne —har
jag upprättat följande tabeller, hvilka innehålla uppgifter å prisen i
detalj och i parti å dessa nödvändighetsartiklar, under åren närmast före
och efter den år 1855 vidtagna förändringen, äfvensom för åren före
och efter den större i frihandelsrigtning vidtagna tullagstiftningen vid
1865—1866 årens riksdag. Dessa tabeller äro:
Sammandrag A och B al prisen å diverse lifsförnödenheter och njut-
ningsämnen för åren 1854—1874 (se Bilagorna 1 och 2).
Sammandrag af prisen å diverse varor och produkter för det alldagliga
lifvet behöfliga, för åren 1854- 1874 (se Bilagan N:o 3).
Sammandrag al prisen å militära beklädnadspersedlar enligt markegångs-
taxorna för hvart femte år, från 1829 till 1874 (se Bilagan'N:o 4).
Sammandrag af årliga medelpriset å Stockholms börs, samt importtul¬
len för åtskilliga förnödenhets- eller såsom nödvändiga ansedda
varor, importerade från och med 1851 till och med 1877 (se Bila¬
gan N:o 5).
Sammandrag af dagsverksprisen för hela året, äfvensom för män, qvinno!-
och dragare, under sommar och vinter åren 1834—1876 (se Bila¬
gan N:o 6).
Sammandrag af skörd, import och export, prisnoteringar och tullsatser
å hvete, råg, korn och hafre, åren 1838—1878 (se Bilagan N:o 7).
Hvad prisuppgifterna för lifsförnödenheter beträffar, har jag sökt
för desamma erhålla tre olika pris, nemligen detaljpris från torg, ham¬
nar och bodar, under hela året, minimi-, medel- och maximipris för
hvarje af de undersökta åren och såsom de befunnos här i Stockholm;
Herr Stumms angående rågtullens inflytande på brödpriset, se sid. 1250;
Furst Bismarcks angående spanmålstullar och bevis att korntull, ända till 1 mark per
centner, ej inverkar på brödpriset, se sid. 1370—1378;
Herr Mirbachs att till och med 20 procent förändring i spanmålspriset ingen verkan
har på brödpriset, sid. 1412.
46
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
vidare för hela riket enligt de ärliga markegångstaxorna\ minirni-, medel-
och maximipris för hvarje vara, som i taxorna finnas af de i mina tabel¬
ler förekommande; och slutligen partiprisen i medeltal hela året om no¬
terade på Stockholms börs, ehuru dessa i Kongl. Kommerskollegii be¬
rättelse införda prisuppgifter äro mycket ofullständiga och knapphän¬
diga. För att erhålla de säkraste prisuppgifter å de vanliga bland
menige man i landet brukliga beklädnadspersedlar, har jag äfven begag¬
nat uppgifterna i de årliga markegångstaxorna och upptagit deras maximi-,
medel- och minimipris.
Vill man bilda sig ett rigtigt omdöme, huruvida tull å spanmål har
inflytande å priset för konsumenterne, bör man noga studera bilagan
N:o 7, hvilken derå lemnar det bestämda svar, att tullen har i detta
afseende intet inflytande. Efterser man de olika fluktuationerna i dessa
pris periodvis efter de olika tullsatserna, så befinnes att åren 1838—1841,
då tullen å hvete var 1 krona 25 öre per tunna, varierade medelpriset
enligt markegångstaxorna för hela riket mellan 18: 16 och 22: 11 riks¬
mynt. Under donna period voro två skördar öfver medelmåttan, en fullt
medelmåttig, en knapp. Importen utgjorde i medeltal 7,208 och expor¬
ten 1,667 tunnor årligen. Under derefter följande perioden 1842—1848,
då tullen å hvete var 3 kronor per tunna, varierade samma medelpris
mellan 15: 26 och 19: 68, hvaraf tydligen ses att oaktadt den högre
tullen sjönk priset. Under denna tid hade landet eu öfver medelmåttig,
en fullt' medelmåttig, tre under medelmåttiga, en klen och en svag skörd.
Importen utgjorde i medeltal 10,356 och exporten 13,666 tunnor årligen.
Under derefter följande period 1849—1857, då tullen å hvete var 2: 25
riksmynt per tunna, varierade ofvannämnda medelpris mellan 16: 95 och
32: 20, hvaraf visar sig, att den nedsatta tullen ej bidragit att sänka
varupriset. Under denna period hade riket två öfver medelmåttiga, två
fullt medelmåttiga, en medelmåttig och fyra under medelmåttiga skördar.
Importen utgjorde 27,542 och exporten 28,274 tunnor årligen. _ Under
derefter följande period 1858—1875, då all spanmål fick tullfritt införas,
1 Det är att beklaga, “att denna undersökning enligt markegångstaxorna ej kunnat
fortsättas längre än till och med år 1874, hvilket hindrat mig att lemna de öfriga uppgif¬
terna för efterföljande åren; men orsaken dertill är, att Kongl. Maj:t, under den 10
November 1876, anbefalt, att de årliga sammandragen af markegångstaxorna i riket ej vi¬
dare skola offentliggöras .i Författningssamlingen, till stor skada för alla dem, hvilka, nu
eller framdeles, vilja sysselsätta sig med dessa vigtiga ämnen och hädanefter hafva svårig¬
heter af alla slag att öfvervinna, för att erhålla, på annan väg, hithörande upplysningar.
Nog hade det varit lämpligt att det Kongl. beslutet (kontrasigneradt af nuvarande Chefen
för Finansdepartementet) blifvit i Författningssamlingen offentliggjordt.
47
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
befinnes årliga medelpriset enligt markegångstaxorna hafva vexlat mel¬
lan IG: 38 och 29: 04 kronor per tunna. Under hela denna period vai'
förhållandet med skördarne följande:
nära god................................................
|
....... 1
|
år
|
mer än öfver medelmåttan
|
. . ..2
|
»
|
öfver medelmåttan............................
|
2
|
))
|
fullt medelmåttig.................................
|
3
|
))
|
mér än medelmåttig...........................
|
........... 1
|
))
|
medelmåttig........................................
|
4
|
»
|
nära medelmåttig ............................
|
3
|
»
|
under medelmåttig..............................
|
1
|
»
|
knappt under medelmåttig
|
1
|
))
|
Under hela denna period af 18 år blef i medeltal årligen importeradt
134,001 och exporteradt 68,656 tunnor hvete.
Häraf synes, att under den tid en tull af mellan 3 kronor och 1
krona 25 öre var åsatt tunnan hvete, öfversteg exporten vanligen im¬
porten af nämnda vara; men så snart tullen borttogs, har ett motsatt
förhållande egt rum. Men ännu märkligare är, att under perioden 1842
—1848, då tullen var 3 kronor, kostade i medeltal hvetetunnan årligen
17: 69; under perioden 1849 —1857, då tullen var 2: 25, var samma år¬
liga medelpris 22: 86 och under perioden 1858—1875, när ingen span-
målstull här fans, var nämnda årliga medelpris 26: 47. Således skulle,
om tullen hade något inflytande på hvetepriset, detta vara: att ju högre
tullen varit, ju billigare har varan visat sig blifva för konsumenterne.
En intressant jemförelse lemnar medelpriset å en tunna hvete, en¬
ligt de årliga markegångstaxorna (se bilagan N:o 7), jemfördt med 1
lispund siktadt hvetemjöl för samma år (se bilagan N:o 1). Deraf
synas prisen mellan råvaran och den förädlade produkten deraf stå,
hvad prisen beträffa]-, uti alls intet beroende af hvarandra, och denna
besynnerliga företeelse tillhör icke ensamt Sverige, utan förekommer
uti flera främmande länder:
|
|
Eu tunna hvete enligt
|
1 lispund siktadt
|
|
|
ärligt markegångs-
taxornas medelpris.
|
hvetemjöl, torgpriset
för hela året i medel¬
tal i Stockholm.
|
|
|
Riksmynt.
|
Riksmynt.
|
År
|
1854
|
20
|
57
|
2
|
73
|
)>
|
1855
|
31
|
15
|
2
|
98
|
))
|
1856
|
32
|
20
|
3
|
25
|
))
|
1857
|
25
|
74
|
2
|
54
|
»
|
1858
|
18
|
88
|
2
|
26
|
48
Motioner i Första Kammaren, N;o 4.
|
|
En tunna hvete enligt
årliga markegångs-
taxornas medelpris.
Riksmynt.
|
1 lispund siktadt
hvetemjöl, torgpriset
för hela året i medel¬
tal i Stockholm.
Riksmynt.
|
År
|
1859
|
18: 20
|
2: 06
|
|
1860
|
.21: 73
|
2: 53
|
|
1864
|
16: 38
|
1: 74
|
|
1865
|
18: 77
|
1: 80
|
»
|
1866
|
20: 41
|
2: 32
|
»
|
1867
|
29: 04
|
3: 57
|
»
|
1874
|
22: 30
|
2: 69
|
Jemför man prisen å spanmålen med dem å mjölet, så framgår der¬
af ovederläggligen att dessa pris stå i intet beroende af hvarandra;
ty då
år 1854 spanmålen kostade 20: 57 gälde hvetemjölet 2: 73l
)) 1866 » » 20: 41 » »' 2: 32)
» 1858 » » 18: 88 » » 2: 26
)) 1865 » » 18: 77 » » 1: 88j
)) 1856 s> » 32: 20 » » 3: 25|
» 1867 » )) 29: 04 )> » 3: 57|
Råg är i norden den större delens af befolkningen egentliga bröd¬
föda, likasom livetet är det i England, Frankrike och delvis i Nord¬
amerikas Förenta Stater. Detta näringsämnes förhållande till tullen är
derföre af hög vigt att undersöka, för att tillse huruvida brödfödan för
menige man i någon mån af denna tull bestämmes hvad priset beträffar.
Indela vi tidsperioderna efter tullsatserna, så befinnes, att under
åren 1838—1841, då tullen var 88 öre, varierade årliga medelpriset,
enligt markegångstaxorna för hela riket, mellan 12: 65 och 16: 32 riks-
mynt per tunna och utgjorde i medeltal för hvarje af denna periods
4 år 14: 16. Importen var, likaledes i medeltal, årligen 91,532 och
exporten 2,985 tunnor årligen. Om skördens beskaffenhet gäller hvad
derom blifvit sagdt rörande hvetet. — Under följande period 1842—
1848, då tullen höjdes till 2 kronor, varierade medelpriset per tunna
mellan 10: 41 och 15: 68 och utgjorde i medeltal för hvarje af dessa
7 år 13: 74. Importen val-, likaledes i medeltal, årligen 26,657 och
exporten 34,454 tunnor. — Under följande period 1849—1857, då tullen
nedgick till 1: 50 per tunna, varierade priset mellan 11: 55 och 20: 39
per tunna och utgjorde i medeltal för hvarje af denna periods 9 år
16: 04. Importen uppgick till 173,055 och exporten till 161,745 tunnor.
— Under följande period, åren 1858—1875, då all spanmål var tullfri,
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
49
varierade meranämnda medelpris mellan 12: 53 och 22: 30 och utgjorde
i medeltal för hvarje af dessa 18 år 15: 94 för året. Importen, i me¬
deltal, utgjorde årligen 554,946 och exporten 55,208 tunnor.
Här vifear sig priset å råg för konsumenterne förhålla sig till tull¬
satserna sålunda:
att under de 4 år tullen var 88 öre, var årliga medelpriset 14 kronor
16 öre;
att under de 7 år tullen var 2 kronor, var årliga medelpriset 13 kro¬
nor 74 öre;
att under de 9 år tullen var 1 kr. 50 öre, var årliga medelpriset 16
kronor 4 öre;
att slutligen under de 18 år ingen tull erlades, var årliga medelpriset
15 kronor 94 öre.
Yi se således äfven här, att ej ens den högst betydliga importen,
hvilken är omkring tio gånger så stor som exporten, jemte tullfriheten,
förmått nedtrycka prisen under hvad dessa voro, då tull, ända till 2
kronor per tunna, erlades.
Ännu märkligare äro dessa prisförhållanden, jemförda med prisen
å mjöl och bröd, på sätt följande sammmanställning utvisar:
År
|
Tullsats för
1 tunna råg.
|
Medelpriset å
1 tunna råg.
|
Torgpriset i Stockholm, i medel¬
tal årligen å 1 lispund.
|
Sammanmalet
rågmjöl.
|
Hårdt spisbröd.
|
|
Kronor
|
öre
|
Kronor
|
öre
|
Kronor
|
öre
|
Kronor
|
öre
|
1854...
|
l
|
50
|
15
|
40
|
l
|
43
|
2
|
04
|
1855
|
l
|
50
|
20
|
39
|
i
|
66
|
2
|
38
|
1856
|
l
|
50
|
19
|
30
|
l
|
68
|
2
|
30
|
1857
|
l
|
50
|
16
|
82
|
l
|
33
|
2
|
30
|
1858
|
Fri
|
13
|
17
|
i
|
10
|
1
|
60
|
1859
|
))
|
|
12
|
90
|
l
|
03
|
1
|
66
|
1860
|
»
|
|
14
|
70
|
l
|
18
|
1
|
82
|
1864
|
»
|
|
12
|
53
|
i
|
24
|
2
|
20
|
1865
|
))
|
|
13
|
54
|
l
|
15
|
1
|
77
|
1866
|
))
|
|
14
|
74
|
i
|
37
|
1
|
89
|
1867
|
))
|
|
22
|
30
|
2
|
06
|
2
|
93
|
1874
|
))
|
|
18
|
20
|
1
|
1 45
|
2
|
55
|
Det fordras icke mycken skarpsinnighet för att vid endast ett flyk¬
tigt genomögnande af denna sammanställning finna, huru prisen, vare
sig å spanmål jemfördt med mjöl, eller mjöls prisförhållanden jemförda
Bill. till Rikscl. Prot. 1880. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 2 Höft. 7
50
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
med brödets, eller slutligen spanmålens pris jemförda med brödets, icke
hafva något beroende af hvarandra; ty exempelvis
när rågtunnan (1854) gälde 15: 40 och tullen var 1: 50, gälde 1 lispund
mjöl 1: 43 och 1 lispund bröd 2: 04, allt riksmynt;
men när rågtunnan (1874) gälde 18: 20 och ingen tull erlades, gälde
1 lispund mjöl 1: 45, men 1 lispund bröd 2: 55, allt riksmynt.
Ett 2:a exempel:
när rågtunnan (1857) gälde 16: 82 och tullen erlades med 1: 50, gälde
1 lispund mjöl 1: 33 och 1 lispund bröd 2: 30, allt riksmynt;
men när rågtunnan (1864) gälde 12: 53, ingen tull erlades, gälde 1 lis¬
pund mjöl 1: 24, men 1 lispund bröd 2: 20, allt riksmynt.
Ett 3:e exempel:
när 1855 en tunna råg gälde 20: 39 och tullen var 1: 50, betalades 1
lispund bröd 2: 38;
men 1874, då en tunna råg gälde 18: 20 och ingen tull erlades, kostade
1 lispund bröd 2: 55.
Ett 4:e exempel:
när 1854 ett lispund mjöl betalades med 1: 43 och tullen var 1: 50 för
tunnan råg, kostade 1 lispund bröd 2: 04;
men 1874, då 1 lispund mjöl kostade 1: 45 och ingen tull erlades, ko¬
stade 1 lispund bröd 2: 55.
Mångfaldigt flere dylika kombinationer kunna göras, på grund af
de i bilagorna Nås 1 och 7 framlagda prisuppgifter; alla klarligen be¬
visande huru origtigt det påståendet är,
»att för konsumenterne tullen inverkar på spanmålens pris;
att mjölets eller brödets pris är beroende på spanmålens, inom van¬
liga gränserna för dess variationer, eller
att ifrågavarande födoämnes pris förändras genom en måttlig tull.»
Fullfölja vi ifrågavarande undersökning beträffande Sveriges tredje
hufvudsäde eller korn, så befinnes, att under den 4-åriga perioden
1838—1841, då tullen erlades med 63 öre, varierade priset, enligt år¬
liga markegångstaxorna, mellan 8: 88 och 11: 50, samt utgjorde i me¬
deltal 9: 87, allt riksmynt, om året. Importen utgjorde 60,248 och ex¬
porten 29,488 tunnor i medeltal årligen. — Under näst derpå följande
7-åriga period, 1842—1848, då tullen var 1: 50, varierade priset mellan
7: 46 och 12: 63, samt utgjorde i medeltal 10: 19, allt riksmynt, om
året. Importen utgjorde 11,262 och exporten 70,287 tunnor årligen, i
medeltal räknadt. — Under nästföljande 9-åriga period, 1849—1857, då
tullen utgjorde endast 1 kr. I2V2 öre per tunna, varierade ofvannämnda
pris mellan 8: 65 och 16: 75 samt utgjorde i medeltal för dessa 9 år
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
51
12: 54 om året. Importen utgjorde 35,387 och exporten 103,680 tun¬
nor i medeltal årligen. — Under följande 18-åriga period, 1858—1875,
då alla spanmålstullar voro upphäfda, varierade meranämnda pris mellan
10: 52 och 17: 64 samt utgjorde i medeltal för dessa 18 år 13: 29 årligen.
Importen utgjorde 33,847 och exporten 271,473 tunnor i medeltal årligen.
Jemföras prisen på korn med det å korngryn, likasom vid före¬
gående spanmålsslag egt rum, så befinnes:
År.
|
Tullsats å 1
tunna korn.
|
Medelpris för
1 tunna korn.
|
Torgpris i
Stockholm, en¬
ligt medeltal för
hela året å 1 lis¬
pund korngryn.
|
|
Kronor
|
öre
|
Kronor
|
öre
|
Kronor
|
öre
|
1854....................................................
|
1
|
121
|
12
|
8
|
2
|
8
|
1855......................................................
|
1
|
121
|
15
|
19
|
2
|
20
|
1856......................................................
|
1
|
121
|
16
|
75
|
2
|
54
|
1857 ...............................................
|
1
|
121
|
14
|
49
|
2
|
55
|
1858 ...................................................
|
Fri
|
11
|
25
|
1
|
82
|
1859 ...................................................
|
»
|
|
11
|
46
|
1
|
40
|
1860 ...................................................
|
»
|
|
12
|
81
|
1
|
56
|
1864 .................................................
|
|
|
10
|
52
|
2
|
4
|
1865 ......................................................
|
»
|
|
10
|
58
|
1
|
69
|
1866.....................................................
|
))
|
|
12
|
72
|
1
|
53
|
1867..................................................
|
»
|
|
16
|
25
|
9
u
|
6
|
1874 ...................................
|
»
|
|
16
|
88
|
2
|
ce
03
|
Nyssnämnda sammanställning lemnar nya bevis derå, att hvarken
tullsatser eller spanmålens pris inom vanliga gränser hafva något in¬
flytande på varan i förädlad form för konsumenterne; ty
år 1854, då en tunna korn gälde 12: 08 och tullen var 1: 12 V2, kostade
1 lispund korngryn 2: 08;
år 1864, då en tunna korn gälde 10: 52 och ingen tull erlades, hade
1 lispund korngryn föga varierat, utan betingade ett medel¬
pris af 2: 04;
år 1867, då en tunna korn gälde 16: 25 och ingen tull erlades, hade
1 lispund korngryn föga varierat, utan betalades med 2: 06,
allt riksmynt.
52
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
Ännu mera slående blir beviset för mitt nyssnämnda påstående,
att priset å spanmålen bar intet inflytande på priset å den förädlade
varan (gryn), om man jemför nyss ofvan nämnda år 1864 med året
1866, då en tunna korn gälde 12: 72, men 1 lispund korngryn en¬
dast i medeltal betalades med 1: 53 riksmynt.
Slutligen beträffande hafre, som är Sveriges fjerde hufvudsäde, be-
finnes, att under perioden 1838—1841, då tullen var 37 V2 öre, varierade
priset mellan 4: 56 och 5: 19, eller under dessa 4 år i medeltal 5: 37
årligen. Importen var 21,515 och exporten 45,685 tunnor i medeltal
årligen. Under följande 7-årsperiod, då tullen var 1 krona per tunna,
eller åren 1842—1848, varierade priset mellan 4: Öl och 6: 98, eller i
medeltal 5: 48 årligen. Importen var 83 och exporten 159,628 tunnor
årligen._— Under följande 9-åriga period, 1849—1857, då tullen ned-
sattes till 75 öre, varierade priset mellan 4: 90 och 9: 76 och utgjorde
i medeltal 7: 29 årligen. Importen var 2,755 och exporten 369,937 tun¬
nor i medeltal årligen. — Under den 18-årsperiod, 1858—1875, då all
tull på spanmål var upphäfd, varierade priset mellan 6: 17 och 10: 39
och utgjorde i medeltal 7: 84 årligen. Importen uppgick till 3,806 och
exporten till 1,895,160 tunnor i medeltal årligen.
Jemföres slutligen hafre med den förädlade produkten deraf (gryn)
hvad deras respektiva pris beträffar, så befinnes:
. År.
|
Tullsats för 1
tunna hafre.
|
Medelpris för
1 tunna hafre.
|
Torgpris i
Stockholm, i år¬
ligt medeltal,
för 1 lispund
hafregryn.
|
|
Kronor
|
öre
|
Kronor
|
öre
|
Kronor
|
öre
|
1854
|
—
|
75
|
7
|
44
|
2
|
56
|
1855...
|
—
|
75
|
9
|
36
|
3
|
14
|
1856
|
—
|
75
|
9
|
76
|
3
|
—
|
1857
|
—
|
75
|
8
|
36
|
3
|
36
|
1858
|
Fri
|
7
|
43
|
2
|
57
|
1859
|
|
|
7
|
29
|
2
|
40
|
1860
|
))
|
|
7
|
58
|
3
|
10
|
1864
|
|
|
6
|
17
|
2
|
64
|
1865
|
»
|
|
6
|
74
|
2
|
45
|
1866
|
»
|
|
7
|
43
|
2
|
50
|
1867
|
|
|
7
|
85
|
2
|
63
|
1874
|
»
|
|
10
|
39
|
2
|
86
|
53
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
Här er hålles en, om möjligt, ännu större bekräftelse på mitt på¬
stående, att priset på spanmålen inom vanliga gränser intet inflytande
har på den förädlade varan (gryn) för konsumenterne, och den mest
flyktiga granskning af ofvan anförda prisuppgifter bevisar detta till¬
fyllest, emedan exempelvis
ar 1860 ett medelpris af 7: 58 för en tunna hafre betingade ett medel¬
pris af 3: 10 för ett lispund hafregryn;
hvaremot år 1874 ett medelpris af 10: 39 för en tunna hafre ej mäk¬
tade förhöja, men sänkte medelpriset å ett lispund hafregryn till
Och då år 1855 ett medelpris af 9: 36 för tunnan hafre betingade ett
medelpris af 3: 14 för 1 lispund hafregryn, så betingade
år 1860 ett medelpris af 7: 58 per tunna hafre icke lägre pris å 1 lis¬
pund hafregryn än 3: 10, allt riksmynt.
Tages till behandling ost, smör och mjölk, såsom börande, hvad
priset beträffar, vara beroende af hvarandra, så synes af Bilagan N:o 2
att år 1854, då tullen på ost var omkring 1: 87 per lispund, var i me¬
deltal för året sötmjölksostens pris 6 kronor 60 öre. År 1855 från och'
med Oktober månad borttogs tullen derå, hvilken välmenande åtgärd
af Regeringen vidtogs för att förminska olägenheterna af de högt upp¬
stegrade prisen å lefnadsförnödenheter; men hvad blef följden deraf?
Jo den, att ostpriset, oaktadt tullfriheten, steg: år 1855 till 8: 60; år
1856 till 10: 80 och år 1857 till 11: 20, allt riksmynt per lispund å
torg och i bodar i liufvudstaden. — Hvad smör beträffar — hvarå tullen
erlades år 1854 och större delen af år 1855 med 2 kronor lispundet,
men derefter blef, på samma skäl som för ost, tullfri — så var medel¬
priset å denna vara år 1854 (matsmör) å Stockholms torg och i bo¬
darna 10: 66 och år 1855 ökades det till 11: 82; men sedan tullen
borttogs, stegrades priset år 1856 till 14: 46; år 1857 var medel¬
priset 14 kronor och noterades år 1858 till 12: 75 och år 1859 till
12 kronor per lispund o. s. v. Dessa tvenne i alldagliga lifvet så
nödiga födoämnen mäktade således tullfriheten ej nedpruta; tvärt
om stegrades deras varupris för konsumenterne rätt betydligt efter
denna frihet.
Anställer man, såsom vid spanmålen skett, eu jemförelse mellan
mjölken och dess förädlade produkter, så befinnes:
54
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
År
|
Årliga medelpriset å
Stockholms torg för
en kanna mjölk.
|
Ärliga medelpriset å
Stockholms torg och i
bodar för ett lispund ost.
|
Ärliga medelpriset å
Stockholms torg och i
bodar för ett lispund smör.
|
Oskummad
|
Skummad
|
Sötmjölks-
|
Skummjölks-
|
Bords-
|
Mat
|
-
|
|
Kronor
|
öre
|
Kronor
|
öre
|
Kronor
|
öre
|
Kronor
|
öre
|
Kronor
|
öre
|
Kronor
|
öre
|
1854 ..
|
—
|
34
|
—
|
—
|
6
|
60
|
—
|
-■
|
' 13
|
12
|
10
|
66
|
1855
|
■—
|
33
|
—
|
26
|
8
|
60
|
—
|
—
|
14
|
16
|
n
|
82
|
1856
|
-—•
|
45
|
—
|
35
|
10
|
80
|
—
|
—
|
15
|
—
|
14
|
46
|
1857 .....
|
—
|
43
|
—
|
28
|
11
|
20
|
—
|
—
|
17
|
21
|
14
|
—
|
1858
|
—
|
40
|
—
|
28
|
10
|
—
|
6
|
60
|
16
|
54
|
12
|
75
|
1859 .
|
—
|
40
|
—•
|
26
|
6
|
—
|
—
|
—
|
15
|
33
|
12
|
—
|
1860
|
—
|
38
|
—
|
25
|
8
|
40
|
5
|
40
|
16
|
12
|
12
|
50
|
1864
|
—
|
41
|
—
|
25
|
9
|
-—
|
6
|
60
|
15
|
60
|
12
|
17
|
1865
|
—
|
36
|
—
|
20
|
10
|
—
|
5
|
40
|
15
|
—
|
12
|
—
|
1866
|
—
|
33
|
—
|
23
|
10
|
—
|
5
|
—
|
16
|
20
|
12
|
87
|
1867
|
—
|
35
|
—
|
23
|
12
|
—
|
7
|
—
|
13
|
40
|
11
|
12
|
1874
|
—
|
40
|
—
|
20
|
10
|
40
|
4
|
80
|
19
|
80
|
16
|
19
|
Häraf synes att icke ens mjölkprisen, åtminstone icke de i huf-
vudstaden, hafva något väsentligt inflytande på dessa vigtiga födoämnen
i förädlad form; ty när
år 1855 den oskummade mjölken gälde 33 öre, betalades sötmjölks-
osten 8: 60, bordssmöret 14: 16 och matsmöret 11: 82; hvaremot
år 1866, då oskummade mjölken hade samma pris, nyssnämnda ost
betalades med 10: —, bordssmöret med 16: 20 och matsmöret med
12: 87, allt riksmynt.
Samma omöjlighet som visat sig för tullagstiftningen att genom
tullfrihet nedsätta priset å spanmål och dess förädlade produkter, äfven¬
som å smör och ost, gäller äfven för de sedan 1856 tullfria födoäm¬
nena •kött och fläsk. Med tull åsatt gälde dessa varor i årligt medel¬
pris å Stockholms torg år 1854:
färskt kött 3: 90, färskt fläsk 5: 97 och salt fläsk 5: 80 riksmynt, allt
per lispund;
hvaremot efter tullens upphäfvande följande pris gälde, allt i riks¬
mynt, nemligen:
Motioner i Första Kammaren, N:o 4. 55
År
|
Ärligt medelpris
för ett lispund kött
|
0 #
Ärligt medelpris
för ett lispund fläsk
|
Färskt
|
Saltadt
|
Färskt
|
Saltadt
|
|
Kronor
|
öre
|
Kronor
|
öre
|
Kronor
|
öre
|
Kronor
|
öre
|
1856....................................
|
4
|
64
|
4
|
50
|
7
|
58
|
8
|
60
|
1857...................................
|
5
|
38
|
5
|
•—
|
8
|
—
|
8
|
14
|
1858....................................
|
4
|
80
|
4
|
so
|
5
|
82
|
—
|
—
|
1859....................................
|
3
|
75
|
—
|
—
|
6
|
—
|
6
|
25
|
1860....................................
|
4
|
66
|
5
|
—
|
6
|
—
|
6
|
50
|
Det amerikanska fläsket, som nu spelar en så vigtig rot i och för
försörjandet af de arbetande klasserna med ett nödigt födoämne, fans
under alla dessa år ej ens noteradt bland torg- och hamnpris i huf-
vudstaden. Att denna de transoceaniska ländernas stora export af fö¬
dande varor kunna hafva ett menligt inflytande på det egna landets
produktion deraf, har jag förut antydt, vid anförandet af verldsproduk-
tionens och verldshandel^ inflytande på försörjandet af Europas be¬
folkningar med dessa varor. En lifsförnödenhet, som kan produceras
inom landet, men till följd af okloka tullagstiftningsåtgärder importeras
i sådan ökad mängd som hos oss skett, att det år 1877 uppgick till
ett värde af 11,338,7051 kronor och derigenom hotar undergräfva vår
egen produktion, då underhållna svinkreatur i hela landet år 1856 ut¬
gjorde 457,981, men år 1876 endast 431,671 stycken — kan sanner¬
ligen ej utan bekymmer beaktas. Och oaktadt denna tullfrihet för fläsk,
har detta ingalunda blifvit prisbilligare för konsumenterne.
För att ådagalägga att den friare tullagstiftningen ingen inverkan
haft till nedsättande af prisen å för det stora flertalet nödvändiga be¬
klädnadspersedlar, har jag i Bilagan N:o 4 meddelat maximi-, medel-
och minimi-pris på åtskilliga till den indelta soldatens och båtsman¬
nens utrustning hörande dylika persedlar för hvart femte år, från och
med 1829 till och med 1874, emedan dessa persedlar närmast mot¬
svara de af det stora flertalet bland arbetsklasserna begagnade persedlar,
och deras pris noga bestämmes i alla delar af landet genom vederbö¬
rande myndigheters åtgärd. Vid närmare granskning af dessa uppgifter
1 Enligt Kommer,skollegii berättelse öfver utrikes handeln endast 10,528,797 kronor.
56
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
finnes klarligen framgå, att prisen betydligare ökat sig de senare femton
än de näst föregående trettio åren och att det tidskifte, som inträffar
efter . den senare, mera genomgripande förändringen i frihandelsvänlig
liggning af vår tullagstiftning åren 1865—1866, betydligare ökat prisen
å dessa nödigare persedlar, emot hvad under det förutgående längre
tidskiftet var fallet. 8
Detta framstår bjertast vid A'/ät?es-persedlar, dervid exempelvis va¬
penrocken,, som år 1849 kostade i medeltal 15: 57 och år 1859 betin-
g-ade 18. 06, år 1874 uppgick till 22: 87 riksmynt. Klädesbyxor, hvilka
under de tjugu åren 1829—1849 icke hade ökats i pris med mer än 96
öie, under dernäst följande tjugu år 1849—1869 ökades i pris med 2: 42
och under näst följande fem åren med ytterligare 2: 03. Skor, hvilka
under de tjugu åren från 1829 till 1849 ej ökades i pris med mer än
3 öre, stego under de näst derpå följande femton åren med endast 35
öre, fördyrades under frihandelsperiodens fem år (1864—1869) med
21 öre. Grå vadmalsväst, som under de trettiofem åren 1829—1864
icke fördyrades med mer är 15 öre, ökades i pris under frihandels¬
periodens tio år 1865 1874 med 25 öre. Två par ullstrumpor, hvilka
under de trettiofem åren 1829—1864 ökades i pris med endast 43 öre,
steg0 ytterligare under den näst derpå följande frihandelsperiodens tio
år, 1865—1874, med 38 öre. En mans dagportion, som från 1829 till
1864, således under trettiofem år, endast ökats med 4 öre i värde, öka¬
des under frihandelsperiodens tio år med 5 öre.
För att icke allt för mycket trötta, vill jag ej fortsätta dessa jem-
förelser, hvartill de här åberopade bilagorna lemna rika materialier. Så
mycket synas de anförda exemplen likväl intyga, att icke har den fria
tullagstiftningen minskat hvarken lifsmedels- eller nödiga beklädnads-
materialiers pris för den stora allmänheten; och frasen att tullfriheten
skulle hafva denna verkan, bekräftas alldeles icke i verkligheten.
Hade Regeringen år 1855, innan tullen å åtskilliga landtbrukets pro¬
dukter provisoriskt borttogs, undersökt huruvida lifsmedlens pris skulle
blifva billigare genom tullens borttagande, både, svaret otvifvelaktigt
blifvit, att denna tull hade intet inflytande på nämnda pris i detaljhan¬
deln för konsumenterne, och då hade visserligen nämnda, mer obetänkta
och välvilliga än kloka åtgärder uteblifvit. Nu begagnades der¬
emot vid 1857 års riksdag denna regeringsåtgärd, att med Ständernas
begifvande beröfva landtbruksnäringen detta ringa skydd, och på denna
näring har åtgärden haft ofördelaktiga följde]-.
Innan jag lemnar detta så vigtiga ämne, huruvida tullen inverkar
för konsumenterne på de nödvändiga förnödenheterna, må här, med hän-
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
57
visning till bilagorna N:is 3 och 5, lemnas några uppgifter rörande ar¬
tikeln läder och skodon. Förhållandet beträffande priset å denna för
den allmänna förbrukningen så nödiga varas pris, jemfördt med tull¬
satsen, är följande:
År.
|
Priset å ett skål
pund svenskt
sulläder.
|
Tullsats å ett
skålpund
sulläder.
|
Priset å ett skål¬
pund smordt läder.
|
|
Kronor
|
öre
|
Kronor
|
öre
|
Kronor
|
öre
|
1854...................................................
|
i
|
18
|
—
|
371
|
i
|
—
|
1855.....................................................
|
i
|
25
|
—
|
371
|
i
|
25
|
1856
|
l
|
37
|
—
|
371
|
i
|
30
|
1857.....................................................
|
i
|
50
|
—
|
371
|
i
|
35
|
1858....................................................
|
l
|
42
|
—
|
25
|
i
|
25
|
1859 ......................................................
|
i
|
62
|
—
|
25
|
i
|
25
|
1860....................................................
|
i
|
67
|
—
|
25
|
i
|
25
|
1864......................................................
|
i
|
44
|
—
|
25
|
i
|
25
|
1865.................................................
|
i
|
25
|
—
|
15
|
i
|
15
|
1866......................................................
|
l
|
25
|
—
|
15
|
i
|
—
|
1867
|
l
|
20
|
—
|
15
|
i
|
—
|
1875
|
l
|
60
|
—
|
10
|
i
|
75
|
och på sätt jag tog mig friheten anföra under diskussionen i Riksda¬
gens Första Kammare den 2 April 1879, då öfverläggningen förevar
angående förändring i gällande tullagstiftning, befans, enligt mig lem-
nad tillförlitlig uppgift, att skodon, af likartad beskaffenhet, hafva be¬
tingat följande pris hos samma skomakare:
1 1865. 1878.
Riksmynt Riksmynt
Ett par becksömsstöflar af smorläder................................. 18: — 24: —
Ett par grofva kängor för tjenstefolk................................. 10: — 14: —
Ett par vanliga stöflar med galoscher................................ 28: — 36: —
Ett par grofva skor för tjenstefolk....................................... 12: •— 16: —
Deraf synes, att, då priset på denna vigtiga nödvändighetsartikel
höjts så högst betydligt under frihandelns välde och med tid efter an¬
nan minskade tullar numera nedsatts ända till 6 öre för 1 skålpund sul¬
läder, så har detta allt icke haft något välgörande inflytande på allmän¬
hetens skoplagg.
Bill. till Rikscl. Prot. 1880. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 2 Häft.
8
58
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
En annan artikel, nemligen franska viner, må här anföras, ehuru
dessa visserligen icke kunna räknas till nödvändighetsvaror; men då
måhända mången riksdagsman år 1866 afgaf sin röst till gillande af den
franska handelstraktaten, i förtröstan att de franska vinerna skulle blifva
mycket billigare för konsumenterne, må här några prisuppgifter anföras
för att beröfva dem denna tjufva illusion. Följande noteringar å hel¬
butelj vin i kronor och ören hos tvenne våra mera betydande vinhan¬
delsfirmor i hufvudstaden, före och efter den franska handelstraktatens
ingående och äfven under senast förflutna år, å några de mer använda
franska vinsorterna, visar huru dermed rätteligen sig förhåller, och att
vinerna blifvit lika dyra, ja stundom dyrare än hvad de voro före ifråga¬
varande frihandelsperiod.
|
|
|
9o
H* ty*
|
i
|
o
|
|
O
er
|
|
O
|
o
|
|
|
O
er
|
|
|
£-: ?
|
O
|
CD:
|
B
|
_CD
|
tr*
|
& c
|
3
|
|
tr
|
|
|
O
|
p»
|
|
|
Ce?,
|
_ ►P
aq
o 2
|
fri
Ocrq
|
£ CD »
« aq
n s
|
p
P
CD
|
CD
P
P
|
o
aq
p
CD
|
•i
p
P
P-i
|
p
p
p-
|
|
|
|
er
p
|
GG
|
p- p
P CD
|
er5 p
^ Btaq
|
CD
|
tr<
p
|
O
er
|
p’
|
D
|
|
|
o- e
§ E
J-'' er
|
|
Cj
o
|
|
Q.
O
P
|
*<5
|
f? CD £
O rt-B
- P-<
|
|
p
|
er
|
|
P
CD
B
|
|
|
Kr.
|
öre
|
Kr.
|
öre
|
Kr.
|
öre
|
Kr.
|
öre
|
Kr.
|
öre
|
Kr.
|
öre
|
Kr.
|
öre
|
Vinhandlaren
L*** i Stockholm
|
år 1864....................
|
5
|
—
|
4
|
75
|
4
|
50
|
5
|
—
|
6
|
50
|
2
|
50
|
6
|
50
|
år 1866 den 1 Januari
|
4
|
75
|
4
|
25
|
4
|
—
|
4
|
75
|
4
|
50
|
2
|
50
|
6
|
50
|
år 1879 ...................
|
5
|
25
|
4
|
50
|
—
|
—
|
5
|
25
|
5
|
—
|
2
|
50
|
7
|
—
|
Vinhandlaren
|
år 1865 Januari......
|
5
|
—
|
4
|
50
|
4
|
25
|
5
|
—
|
5
|
—
|
2
|
—
|
6
|
50
|
C*** i Stockholm
|
år 1865 den 1 Juli
år 1879....................
|
4
5
|
75
25
|
4
4
|
25
50
|
4
5
|
501
|
4
5
|
75
25
|
4
5
|
50
|
2
3
|
_
|
6
7
|
50
|
Hvem som hållit till godo med tullindringarne kunna måhända her¬
rar vinhandlare upplysa oss om; men att konsumenterne ej haft synner¬
lig nytta deraf visar ofvanstående sammandrag.
När 1865 års tullkomité förordade, vid då afgifna förslag till ny
tulltaxa, att tullen på sill och salt skulle borttagas, ett förslag som
otvifvelaktigt var rigtigt och ej kan annat än lofordas, inleder komitén
detta sitt förslag med följande betraktelser, utvisande huru skeft och
origtigt komitén uppfattat deri inverkan tullen eger på lifsmedlens pris:
»Att födoämnen, af egenskap att kunna anses såsom nödvändighets¬
artiklar, böra vara från införselafgift fria, torde bland alla inom tullag¬
stiftningen förekommande sanningar vara den, som minst tarfvas att
1 Monopol.
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
59
omständligen bevisas. De äro oundgängligen nödvändiga för menni-
skans första behof, och med deras beskattande skulle principen ock
fordra beskattandet af alla öfriga artiklar, som kunna blifva föremål
för förbrukning. Då tillgången medgåfve eu allmännare afsättning,
skulle en tull föga inverka till producentens förmenta förmån, hvaremot
en sådan afgift vid inträffande brist skulle än mera öka den för kon¬
sumenten då redan nog stora svårigheten att erhålla hvad han icke
eller endast med den kännbaraste uppoffring kan undvara. Då det
dessutom ligger i sakens natur, hvilket ock blifvit genom gjorda iakt¬
tagelser till fullo bekräftadt, att ingen vara är underkastad de starka
prisvexlingar, som vissa nödvändighetsartiklar af hithörande art, före¬
finnes deri ett särskildt skäl att ej ännu mer öka olägenheten af detta
förhållande, hvilket kan, så vidt möjligt är, utjemnas endast derigenom,
att handeln göres fri och omsättningen får ostördt tjena såsom förmed¬
ling emellan efterfrågan och tillförsel. Det är för ett följdrigtigt till-
lämpande af den nu angifna grundsats, som komiterade ock i under¬
dånighet föreslagit det artiklarne sill och salt må varda från införsel-
tull befriade))1.
Afsigten med dessa reflexioner är nog genomskinlig, att nemligen
såsom eu tull på lifsmedel till skydd för landets modernäring skulle
principenligt fordra beskattandet af alla öfriga importartiklar, derföre
måste något rimligt skäl förebäras för att låta lifsförnödenheterna blifva
tullfria och detta skäl måste så väljas, att det erhåller den stora mäng¬
dens af konsumenter sympatier, och derföre måste det påståendet i dem
inpreglas, att tullen fördyrar födoämnet. Men — frågar konsumenten —
om tullfriheten ej gagnar konsumenten, hvem gagnar den dä? Svaret ligger
nära till hands. För de utifrån kommande varor, som i landet icke
produceras, gagnar den den utländska producenten, äfvensom grosshand¬
laren som importerar varan och detaljhandlaren som utminuterar den¬
samma; för de utifrån kommande varor, som deremot kunna i landet
produceras, gagnar tullfriheten endast grosshandlaren som importerar
varan och detaljhandlaren som utminuterar densamma, hvaremot den
inhemska producenten har skada deraf; men i intet fall har konsumen¬
ten nytta deraf, utom möjligen stundom å priset för de så kallade kolo¬
nialvarorna. Och härmed äro vi inne på en ny afdelning af denna
motion, eller den angående skydd för jordbruksnäringen och dess produkter,
hvilket vigtiga ämne jag utbeder mig att med några ord här nedan få beröra.
1 Se komiterades underdåniga betänkande för uppgörande af förslag till ny tulltaxa
af den 22 Juli 1865, sid. 19.
60
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
Om det vore ett lyckligt samhällstillstånd att — såsom frihandlarne
påstå — de fattiga folkklasserna skulle erhålla sitt bröd och öfriga nöd¬
vändiga lefnadsförnödenheter till lägsta möjliga pris, då vore det väl
bäst att, såsom tiggare göra, bettla sig till desamma, tv då kosta de
intet; men äro väl tiggare de bästa och nyttigaste medborgare i sam¬
hället? »Låga pris på jordbruksprodukter» — säger Prosten Grefve von
Schwerin, hvilken säkert var varmare fosterlandsvän och ej mindre
skarpsynt än vår tids frihandlare — »äro icke allenast bevis på fattig¬
dom, utan äfven orsak till fortfarande fattigdom. Om, såsom Hume
säger, låga pris på lifsförnödenheterna vore ett medel och således
äfven ett vilkor för att i manufakturer och den derpå grundade handel
kunna komma till en betydande öfvervigt mot grannarne och kunna
åtkomma deras mynt, så borde väl perioden från 1450 till 1560 i Eng¬
land, då spanmålsprisen der voro högst låga, hafva varit synnerligen
gynnande för detta lands manufakturer och handel. Sådant var likväl
icke förhållandet. Den första betydande åtgärden till ylleväfnaders in¬
förande i England, inträffade i Edward den III:s tid eller omkring år
1350, då spanmålsprisen voro vida högre än under det Tudorska husets
regementstid. Den andra perioden för deras tillväxt inföll i Elisabeths
tid, då spanmålsprisen började stiga. Ett bevis att infödingarnes egna
större inkomster och deraf härflytande förmåga att konsumera hvad slöj¬
derna tillverka, utgör hufvudkällan till dessas näring och tillväxt1.»
Äfven Tysklands nuvarande rikskansler, furst Bismarck, har, under
öfverläggningarne inom tyska riksförsamlingen förliden sommar, uttalat
samma åsigt. »Det är en iakttagelse» — säger han — »icke allenast i
dag, utan i alla statistiska uppgifter sedan 30 år tillbaka, att vi hafva
de högsta spanmålsprisen i vestra delen af det tyska riket och att de¬
samma, ju mer mot öster, gradatim aftaga. Om således den satsen
vore rigtig, att billiga pris i och för sig vore eu lycka för en nation,
skulle äfven välmågan och det nationalekonomiska välbefinnandet små¬
ningom tilltaga mot öster, och Ostpreussen skulle då anses 25 å 30
procent lyckligare än Elsass och Breisgau2. Det är en iakttagelse, som
strider emot en sådan åsigt, den nemligen, som stadigvarande och en¬
ligt all erfarenhet blifvit gjord, att de högsta spanmålsprisen i Europa
just förefinnas i de länder, hvarest alla grenar af industriel verksamhet
finnas kraftigast utvecklade, i vestra Tyskland, i Nederländerna, i Bel¬
gien, i Frankrike (synnerligen i norra delen) och i England. I alla
1 Schwerin: Bidrag till kännedom om fäderneslandet, sid. 55 och 66.
2 Erfarenheten visar att motsatsen är förhållandet.
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
61
dessa länder eger det, märkliga förhållande ram, att landtbrukarens
större inkomster sannolikt utgöra granden till det industriella lifvets
verksamhet, energi, och jag är öfvertygad derom, att i fall våra jord¬
brukare kunde försälja sin spanmål icke dyrare, men säkrare, så att af-
sättningen vore mera viss än den nu är, vi äfven hos oss skulle se
näringslifvet kraftigare utvecklas k»
En märklig upplysning beträffande skyddstullens och frihandelns
respekti va inflytande på jordbruket lemnar tyska regeringens förslag
till förbundsriksdagen, angående förändring af tulltariffen. Der anföres
nemligen (sid. 44), att under perioden åren 1825—1853, då tullen på
spanmål var 5 groschen per scheffel, ökades ständigt exportens belopp
öfver importens sålunda:
1843—1845 årligen i medeltal med 4,279,371 scheffel,
1846—1848 i )) » » 3,809,832 d:o
1849—1853 » >• » )) 8,825,846 d:o
När deremot år 1853 skyddstullen sänktes: för hvete till 2 och för
öfriga sädesslag till V2 groschen, sjönk exportens öfverskott öfver im¬
porten år 1855 till ................................................................ 2,133,069 scheffel;
och efter år 1866, då all importtull afskaffades, öfversköt importen det
exporterade beloppet spanmål med följande:
år 1860 med......... 210,847 scheffel,
år 1870 med........................ 7,383,261 d:o
år 1877 med 33,353,748 centner,
år 1878 med........................ 28,452,482 d:o
Dessa officiella siffror häntyda på det betänkliga i att låta ett för¬
hållande fortfara, som för ett grannland, hvilket, ehuru i flere afseen-
den mera gynnadt än vi äro af klimatiska med flere förhållanden, dock,
hvad jordens beskaffenhet beträffar, närmast liknar den svenska, visat
sig så ofördelaktigt för dess modernäring, synnerligen som numera
verldsproduktionen och verldshandeln utvecklat sig i de transoceaniska
länderna på ett sätt, som de statsmän ej hade minsta aning om, hvilka
åren 1856 och 1857 afskaffade det ringa skydd, jordbruksnäringen dit¬
tills åtnjutit å en del af dess produkter. I afseende på Nordamerikas
Förenta Staters export af lifsförnödenheter till Europa har, i Landt-
bruksakademiens sammanträde den 13 sistlidne December, Herr Inten¬
denten Juhlin-Dannfelt hållit ett föredrag, behandlande frågan huru¬
vida denna import bör anses såsom endast en tillfällig företeelse eller 1
1 Furst Bismarcks yttrande i tyska riksförsamlingen den 21 Maj 1879. Se Verhand-
lungen des deutschen Reiehstages betreffend den Zolltariff, sid. 1371.
62 Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
om grundad anledning kan förefinnas för att motse dess fortgående ut¬
veckling med deraf tryckande inverkan å produktion af dessa födoäm¬
nen i Europa1. — Jag har redan i början af denna motion lemnat nå¬
gra upplysningar derom, hvilka böra ingifva Europas jordbrukare så
mycket större fruktan, som, enligt Herr Juhlin-Dannfelt, åtminstone
de värdefullare sädesslagen med fördel kunna transporteras från Ame¬
rika till Europa. Om man närmare studerar de oupphörligen aftagande
fraktkostnaderna i Nordamerika för dessa transporter af spannmål och
huru derpå fortfarande arbetas, såsom på en fråga af hög vigt — må
väl den europeiska jordbrukaren med bekymmer motse framtiden. Se
bär nedanför några uppgifter derom:
I Nordamerikas Förenta Stater uppgingo transportkostnaderna för
1 bushel (== 35,237 liters) hvete från Chicago till Newyork:2
Sjövägen: Sjö- och jernväg: Endast jernväg:
år 1872 24 cents3 27 cents 33 cents
år 1873 .................. 19 d:o 24 d:o 33 d:o
år 1874 .................. 13 d:o 17 d:o 28 d:o
år 1875 ................. 11 d:o 14 d:o 24 d:o
år 1876 .................. 10 d:o 12 d:o 17 d:o
Detta gör cirka 173 svenska öre för transport af en svensk tunna
spanmål mer än 100 svenska mil i Amerika, under det att transportkostna¬
den af en tunna hvete per ångbåt på Mälaren 2 svenska mil (från Ekerö
kyrka till bufvudstaden) kostar 30 öre; reflexionerna göra sig utan svå¬
righet.
Men icke nöjda med detta, jemfördt med förhållandena hos oss,
för de amerikanska jordbrukarne högst fördelaktiga resultat, hafva dessa
utverkat sig af nordamerikanska kongressen 2 millioner dollars, för att
genom uppmuddring göra Mississippi-mynningarne navigabla, och ämna
de, genom användande af ångbåtar med ringa djup, föra spanmål från
det inre af landet, utan att omlasta, direkt till Europa, hvarigenom
denna transport blir billigare än från en europeisk stat till en annan.
I England, der under år 1879 hveteskörden varit sällsynt klen, har
priset å detta sädesslag, tack vare ifrågavarande import, varit så lågt,
att det icke betäcker produktionskostnaden för det i sjelfva England
1 Detta ytterst intressanta anförande finnes refereradt uti tidningen Nya Dagligt Alle¬
handa för den 17 sistlidne December.
2 Något öfvers 10 (^svenska mil.
3 1 cent ==3,7 svenska öre.
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
63
odlade hvetet. Alltför tidigt anser Herr Juhlin-Dannfelt det ännu vara
att söka utreda det inflytande, den amerikanska konkurrensen skulle
kunna utöfva på vårt lands hufvudexportartikel till England, nemligen
hafre; härvid befarar han likväl inflytandet af Amerikas majsodling
kunna, likasom den tilltagande odlingen af hafre i sydstaterna, hafva
ett menligt inflytande på denna vår, utan all jemförelse betydligaste
exportartikel från jordbruket.
»Producenterne begära egentligen icke en skyddstull, men en ut¬
jemning stutta — säger Friherre Dael von Koeth i tyska socialpolitiska
generalförsamlingen •—- »som förmedlar de olikheter i produktion och
kostnad, hvilka nu bestå mellan Tyskland och utlandet. Denna olikhet
har sin grund dels i de för spanmålsproduktion gunstigare förhållandena
inom flera länder emot de i Tyskland; dels i de skatter och afgifter,
som vi inom landet skola erlägga och som den utländske producenten
icke får vidkännas. Dessa skatter och afgifter uppgå i Tyskland till
10 procent af jordbrukarens inkomst. Alla dessa olikheter höra genom
en utjemningstullafgift uppvägas. Derigenom blir det för tyska jord¬
brukare först möjligt att täfla med utlandets producenter. Spanmål till
bröd är det nödvändigaste för lifvets uppehållande. Derför måste hvarje
regering sörja för att landets invånare under alla tider eg a tillgång på
nödig brödföda. Ingen stat bör utsätta de sina för faran att behöflig
spanmål brister, att densamma måhända alldeles icke, i otillräcklig mängd
eller endast för omåttliga pris kan anskaffas. Vårt land (Tyskland) har
ett särskildt intresse att bibehålla sin spanmålsproduktion. Jordens be¬
skaffenhet och öfriga förhållanden hänvisa det till jordbruk, synnerligen i
och för spanmåls odlande. Detta är en sysselsättning, som naturen sjelf
synes hafva anvisat för mer än Vs af befolkningen och utgör den naturliga
källan för nationens välstånd. Ur denna källa hemtar folket medel, dels
till sitt lifsuppehälle, dels för att dermed tillbyta sig de tusende olika
ting, som äro nödvändiga i det alldagliga lifvet. Detta utbyte för¬
skaffar befolkningens öfriga klasser, i stad och på landet, näringarne,
industrien, handeln o. s. v. sysselsättning och förtjenst. Om spanmåls-
produktionen, såsom händelsen under flera år varit i Tyskland, ej lem-
nar någon vinst; om, till följd deraf, landtbefolkningens välstånd för¬
sämras, så måste äfven hela näringslifvet deraf lida. Jordbrukaren är
sjelf urståndsatt att ändra sitt bedröfliga tillstånd; han kan icke för¬
vandla sina ofta magra åkrar till vinberg eller, utan vidare omkostna¬
der, nyttja dem till andra mera vinstgifvande odlingar. Vill man hän¬
visa honom till ladugårdsskötsel, så hotas äfven på detta område hans
skäliga vinst med stor fara af utlandets öfvermäktiga konkurrens, och
64
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
huru skulle det i eu framtid se ut, om allt landtbruk i vestra Europa
förändrades till kreaturs uppfödande?
Mot allt detta invändes, att upphörande af spanmålsodling hos oss
kan i intet fall ifrågasättas, emedan alltid folk finnes, som skulle kunna
för en spottstyfver lösa till sig den odlade jorden och sålunda med
större fördel fortsätta spanmålsodlingen. För öfrigt kunde man ju
hemta nödig spanmål från utlandet. Detta är frihandelns bekanta tale¬
sätt. — Åkerjorden stannar visserligen qvar der den är, men den öf-
vergår småningom mer och mer i Tyskland i det stora kapitalets hän¬
der, både inom och utom landet, till egendomsspekulanter med flere,
och blifver af dessa utsugen. Men de mindre jordegarne, hvilka under
århundraden och i flere generationer med egna händer brutit bygd och
odlat denna jord, med tusende umbäranden, sorger och nöd för sig och
de sina, de gå, utan egen förskyllan, till tiggarstafven, sedan de nöd¬
gats lemna fädernetorfvan. Sålunda blir det egentliga bondeståndet i
flere delar af Tyskland allt fattigare, går sin säkra undergång till mÖT
tes, försvinner slutligen, urartande till arbetare utan fast bostad, dag¬
lönare, emigranter, fabriksarbetare o. s. v. En vis regering kan ej
medgifva detta; hennes sträfvanden böra rigtas derhän, att söka bibe¬
hålla och betrygga spanmålsodlingen inom landet; hon skall söka der¬
till tjenliga utvägar, med hänsyn härtill föreslå och, i hvad på henne
beror, utfärda nödiga handels- och tullagar1.»
Hvad vårt kära fädernesland beträffar, hafva under åtskilliga tider
så kallade undersökningar skett af tillsatta komitéer, omfattande äfven
jordbrukets tillstånd. Sålunda finnes ett komitébetänkande af den 9
Februari 1863, angående Sveriges ekonomiska och finansiella utveckling
under åren 1834—-1860, deri jordbruksnäringen äfven beröres, d. v. s.
den del deraf, som angår spanmålsproduktion och förbrukning, in- och
utförsel af spanmål samt ladugårdsprodukter, allt på hela 15 sidor (ta¬
bellerna oberäknade). Likväl har en af komiténs ledamöter (Herr Kap¬
ten Mannerskantz), »som ej kunnat godkänna det sätt, hvarpå skildrin¬
gen af förhållandena inom jordbruksnäringen blifvit af öfrige komiterade
upphittad och utförd», ansett sig böra, i en längre reservation, fram¬
ställa sina åsigter beträffande denna vigtiga fråga, och hvilken reserva¬
tion synes mig vida intressantare än komiterad.es utlåtande uti ifråga¬
varande hänseende.
Sedermera afgaf 1867 års Särskilda Utskott rörande jordbrukets
1 Se Verhandlungen der 6:n Generalversaminlung des Yereins för Socialpolitik uber die
Zolltariffvorlagen am 21 und 22 April 1879, in Frankfurt am Main, sid. 52—'53.
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
65
financiella angelägenheter, ett utlåtande N:o 1, med anledning af Herr B.
W. Ilessles motion om åtgärders vidtagande för afhjelpande af jord¬
brukares nuvarande betryck; ett betänkande, som innehöll högst värde¬
fulla statistiska uppgifter öfver hithörande frågor, men på långt när ej
går på djupet af frågan, hvilket ej heller rimligen kunde begäras af ett
Riksdagens, under allt för kort tid arbetande Utskott.
Kom så den s. k. förberedande skattejemkningskomitén, som i un¬
derdånigt betänkande af den 20 Oktober 1876 äfven behandlade, hastigt
och lustigt, Sveriges ekonomiska utveckling, och dervid äfven på hela
sju sidor hunnit beröra jordbruket och dess binäringar, och kunnat öfver¬
tyga sig derom, att denna närings nuvarande ställning är god och löftes¬
rik, ehuru komiterade funnit några mörka skuggor i den för öfrigt så
ljusa täflan, hvaribland främst nämnes den betydliga stegringen i priset
på arbetskraft.
Det är beklagligt, att ingendera af statsmakterna velat medgifva en
grundlig undersökning om jordbruksnäringen och dess tillstånd, genom
insamlande af primäruppgifter i de olika orterna och uppmaning till
samtliga hushållssällskapen i riket att dervid, hvar i sin ort, biträda.
Land och regering skulle då snart upptäcka andra och allvarsammare
anledningar till ohelsa och bekymmer hos jordbrukaren än de, som kunna
spåras i de offentliga sifferuppställningarne, deri hufvudsaken tyckes vara
jorden och kreaturen, men icke jordbrukaren och dennes ekonomiska för¬
hållanden. Och likväl synes mig att denne senare borde minst ådraga
sig lika mycken om ej större uppmärksamhet, än den jord han odlar
eller de kreatur han uppföder. Ty utan odlarens arbete och möda, om¬
tanke och nit, skulle snart den odlade marken blifva ödelagd och endast
bära vilda träd. Hvad gagnar det väl jordbrukaren att han inbergar
rika skördar, om han ej åtnjuter mer än minsta delen af denna för¬
synens välsignelse? Hvad fördel har han af ökade odlingar och jordens
tilltagande fruktbarhet, om hans skatter, onera och besvär tvinga honom
till större utgifter, än hans åkerbruk stundom lemnar honom i inkomst; —
om de ofantliga skulder han måste kontraktera för att vinna dessa skör¬
dar och odlingar, nödgar honom till rånte- och amorteringsutgifter, öfver¬
stigande hans ringa inkomster?
Jordbruket och dess målsmäns bekymmersamma ekonomiska belä¬
genhet har, enligt min åsigt, till stor del förorsakats af de åtgärder,
hvilka de senare 30 åren blifvit vidtagna för att på ett betänkligt
sätt år från år öka statsutgifterna; upptaga stora lån och derigenom
med störa skulder gravera så väl statsverket, som den svenska jorden;
att på oklokt sätt ordna vårt finans- och penning ev äsen, hvarigenom
Bill. till Rilsd. Prof. 1880. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 2 Höft. 9
66
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
nästan alla våra kapital blifvit undandragna landets modernäring; att,
genom obetänkt och skadlig tullagstiftning, flytta den beskattning, hvilken
derigenom pålägges, från det förmögnare fåtalets på det fattigare fler¬
talets skuldror; — att öka, i betänklig grad, genom i stor skala och allt¬
för brådstörtadt utförda jernvägsbyggnader, de allmänna dagsverksprisen
och derigenom i dubbelt hänseende trycka jordbruket, både genom att
undandraga detsamma nödigt arbetsbiträde och låta det, som återstod,
till jordbrukets disposition, betalas högre än hvad jordens afkastning
tålde vid; — att neka billigt skydd åt landtbrukets produkter, men ut¬
sätta produktionen för en i längden dödande täflan med utlandet. Slut¬
ligen kommer ock att inverka, på ett för jordbrukaren farligt sätt, den
falska och ofosterländska, af de principiella frihandlarne framkastade
sofismen: »att om ej de nuvarande jordbrukare kunna behålla sin för dyrt
betalda jord, så må de gå under och deras hemman för billigt pris till
andra brukare försäljas, hvilket är för staten enahanda, emedan jorden all¬
tid är qvar». Om Riksdagens representanter skulle deraf låta sig för¬
leda att tillbakavisa jordbrukarens billiga anspråk, så skall jordbruket,
ej ensamt jordbrukaren, gå under och dermed staten förlora sitt bästa
stöd, landet sina största krafter. Jordbrukaren begär endast rättvisa
och billighet vid bestämmandet af skatternas belopp och deras fördel¬
ning; vid beredande af lån till jordbrukets understöd och utveckling;
han fordrar, med skäl, skydd för landtmannaprodukterna; jemnvigt mellan
produktion och arbetslöner, samt borttagande eller lättande af de mest
tryckande onera och besvär.
Jag har i hosföljande Bilaga N:o 6 lemnat ett sammandrag af dags¬
verksprisen för hela året, äfvensom under sommar och vinter för män,
qvinnor och dragare, åren 1834 —1876, samt å vanlig årslön och stat för
dräng och piga (1856—1876). Detta sammandrag lemnar anledning till
fyrfaldiga, rätt allvarsamma betraktelser. Deraf synes, att ett mans-
dagsverke, enligt markegångstaxorna hela året om, hvilket år 1834 i
medeltal gälde 70 öre, år 1875 uppgick till 1: 51, således mer än för¬
dubblats. Ett ökedagsverke, som 1834 gälde i medeltal 1: 85, betalades
år 1875 med 4: 29. Vanliga årslön i husbondens kost, för en dräng,
var åren 1856—1860 i medeltal årligen 125 kronor; men år 1876 steg
denna lön i medeltal till 174 kronor; för en piga åren 1856—1860 årligen
45 kronor, men år 1876 i medeltal 70 kronor. Värdet af stat och lön
åren 1856—1860 årligen för en dräng 300 och för en piga 200; men år
1876 för en dräng 422 och för en piga 243, allt kronor och i medeltal.
I en af mig under förlidna riksdag i Första Kammaren väckt mo¬
tion N:o 1, angående tillsättande af en skattekomité, har jag å pag.
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
67
36—38 framlagt några kalkyler, som visa hvilka stora förluster jord¬
brukaren gjort genom dagsverksprisens stegring och spanmålsprisens fall.
Slutresultatet af denna utredning är, att år 1865, jemfördt med året
1816, har svenska jordbrukaren förlorat
på dagsverksprisens höjning ...................................................... Kr- 81,672,000
och genom spanmålsprisens fall ................................................ ” 15,300,000
Summa Kr. 96,972,000
eller om man anser att prisfallet på spannmål bör tillämpas endast på
väg, såsom för detta sädesslag i den ifrågavarande kalkylen uppgifvet,
och prisstegringen på dagsverken ej bör beräknas för flere än de 307,000
biträdena vid landtbruket, så blifver dock jordbrukarnes förlust för året
1865, jemfördt med året 1816:
på dagsverksprisens förhöjning ..........................
och genom spanmålsprisens fall ..........................
Kr.
förhållanden under
jordbrukets idkare
37,761,000
» 4,418,000
Summa Kr. 42,179,000.
åren 1865 och 1875, så
förlorat det senare året,
Kr. 15,408,000
» 7,475,000
» 4,445,000
Jemföras hithörande
befinnes att det svenska
jemfördt med det förra:
på dagsverken........................
på drängs stat och lön......
på pigas stat och lön.........
Summa Kr. 27,328,000,
hvarifrån bör dragas den beräknade höjningen för råg¬
skörden ....................................................................................... )} 13,366,202
då såsom jorbrukarnes förlust för år 1875 återstå ......... Kr. 13,961,798.
Eu annan jemförelse innehåller den nyssnämnda motionen (pag. 38)
med afseende å deri lemnade prisuppgifter på råg och dagsverken. Då
år 1806 eu tunna råg svarade mot 29V2 dagsverken, så svarade samma
tunna råg år 1858 endast mot 13V;s, år 1865 mot 12Va och 1875 mot
7V4 dagsverken; — eller om, för rättvisare jemförelse, som mången kunde
tycka, man bör sammanställa dagsverkena med summan af priset på en
tunna råg och ett lispund smör, så befinnes att dessa båda varor, till
den qvantitet nyss uppgafs, svarade
år 1806 mot
» 1858 »
» 1865 »
» 1875 »
41,74 dagsverken
24,45 »
23,50
20,52
Dagsverkspriset, som under de några och 30 år, hvilka förflöto från
1816 till något efter 1846, höll sig temligen lika och endast varierade
68
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
mellan 2 8 öre, höjde sig under den tioåriga perioden från 1846 till
år 1856 på en gång med 40 öre, och ehuru detta pris något sänkte sig
under åren 1858 till 1860, och äfven år 1870 — har det sedan dess oupp&-
hörligen stigit och uppgick år 1875 till 1 krona 50 öre. Söker man an¬
ledningen till detta förhållande, finner man det sannolikt främst bero af
de på en gång, i stor skala samt med för höga dagsverks- och betings-
pris företagna jernvägsbyggnaderna; sedermera i den tjenande klasse°ns
större anspråk på vällefnad, nöjen och lyx i klädedrägt, emot hvad förr
var fallet; äfven i de stora, med i början god, fast upplånad, penninge-
tillgång understödda odlings- och förbättringsföretag af den svenska jor¬
den; slutligen i stadsbefolkningens tillökning på landtbefolkningens'be¬
kostnad; förändrad bränvinslagstiftning; i vissa tullbestämmelser med
mera dylikt.
Ett betänkligt förhållande inom den svenska jordbruksidkarens
ekonomi är den stora skuldsättning honom trycker. Derma skuld är af
tveggehanda beskaffenhet, nemligen större delen intecknad och den öfriga
så kallad sväfvande skuld och denna senare icke obetydlig. Hvad den
mtecknade skulden beträffar, sa år visserligen svart att med noggrann¬
het bestämma dess belopp, men för några tidskiften äro försök gjorda
att reda denna angelägna fråga och deraf har — med ledning äfven af
de offentligen afgifna uppgifter öfver inteckningar och förnyelser deraf,
jemte dödande af desamma, hvilka, hvad förnyade inteckningar beträffar,
först från och med år 1857 finnas uppgifna — jag kalkylerat den på
fast egendom på landet intecknade skulden under olika tider till föl¬
jande belopp:
år
|
1841
|
till
|
............ Er.
|
162,000,000
|
»
|
1844
|
))
|
»
|
183,850,000
|
»
|
1851
|
))
|
»
|
301,950,000
|
»
|
1858
|
»
|
»
|
288,000,000
|
»
|
1865
|
))
|
»
|
500,000,000
|
»
|
1870
|
))
|
»
|
638,437,000
|
»
|
1875
|
))
|
»
|
669,954,000
|
»
|
1876
|
))
|
|
692,716,201
|
Om man antager, och det på goda grunder, att denna skuldsumma
klöfver i årlig ränta och amortering 7 procent samt i kommissions-
arvoden m. m. V2 procent, så utgör detta 51,953,715 kronor, och om
jordbruksfastigheterna, hvilkas taxeringsvärde år 1876 uppgick till
1,897,320,405 kronor, anses afkasta 4Va procent eller 85,379,418 kronor,
så skulle för jordbrukarne och deras familjer i nettoinkomst endast åter-
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
69
stå 33,425,703 kronor, eller omkring 494 kronor per hemman, som, efter
ett medeltaxeringsvärde af 26,395 kronor, utgör 1,87 procent.
Detta är frånsidan af den medalj öfver det allmänna välståndet i
ekonomiskt hänseende, som senaste Riksdagars Bevillnings-Utskott präg¬
lat, med medaljens framsida uppfödd af de statistiska uppgifternas glitt¬
rande guld. Och flera mörka sidor har den svenske jordbrukarens eko¬
nomiska belägenhet att uppvisa. Må det här tillåtas mig anföra några
sådana, emedan de statistiska undersökningarne synas ej vilja sträcka sig
derhän; men de här nedan följande uppgifterna lemna dock eu lefvande
bild ur verkligheten af den svenske jord-arbetarens med familj ekonomiska
tillstånd i allmänhet. Jag har med flit ej valt hvarken det bästa eller
det sämsta, utan bemödat mig att få en tafla bland det flertal af jord¬
arbetare, Indika ej räknas såsom de olycklige, och hvilkas platser, när
de blifva lediga, sökas af många.
lista exemplet: ekonomiska tillståndet för ett jordtorpare-hushåll på
landet i mellersta delen af landet: Mannen 58 år, hustrun 56 år, eu
son 30 år, en son 18 år, eu son 14 år, en dotter 22 år, en dotter 20 år
och en fosterdotter 3 år.
Bostad: en torpstuga med stug’a och kammare, samt uthus af loge
med foderskulle och fähus. Vid torpet födas en häst, en ko, ett ung¬
nöt, två svin och sex höns.
Jordareal: trädgård med talrika bärträd och 4 kappland trädgårds¬
sängar; 6 tunnland 2 kappland åker, ökad genom torparens odlingar till
7 tunnland; 20 tunnland beteshagar.
Nödig vedbrand får tagas på gårdens skog.
Skyldigheter, som torpet skall utgöra för året: 208 mansdagsverken
på egen kost; hugga 2 storfamnar ved för jordegaren; plocka 2 kannor
smultron och 2 kannor lingon, mot en ersättning af 25 öre för kannan.
Torparens kalkylerade årsinkomst:
Trädgården ger i medeltal en årlig inkomst af........................ Kr. 280: —
7 tunnland åker ä 30 kronor på tunnlandet .............................. » 210: —
En ko lemnar omkring 450 kannor mjölk om året å 25 öre
per kanna, gör ............................................................................. » 112: 50
Ofverdagsverken som betalas: Sommartiden ett mansdags-
verke 1 krona, ett qvinsdagsverke 60 öre; vintertiden
ett mansdagsverke 75 öre och ett qvinsdagsverke 40
öre; ■—- hafva utgjort under året 1878 sammanräknadt
i penningar ................................................................................ » 260: —
Gratifikationer och diverse biförtjenster hela året » 100: 50
Summa Kr. 963
70
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
Detta gör pr dag för hela hushållet (8 personer) 2 kronor 64 öre
eller pr dag för hvarje person 33 öre till föda, kläder, bostads och in¬
ventariers underhåll, skatter och pålagor med mera dylikt.
2:dra exemplet: ekonomiska tillståndet inom ett stattorpare-hushåll
på landet i mellersta Sverige år 1878: Mannen 40 år, hustrun 31 år;
6 barn, deraf en gosse 12 år, en gosse 8 år, en gosse 6 år, en dotter
10 år, en dotter 7 år och en dotter 1 år.
Bostad: ett torp bestående af stuga med kammare jemte vedbrand.
Fähus med foderskulle.
Trädgård af 10 kapplands rymd med flere större bärträd.
Lem nar i medeltal eu årlig inkomst af ............................. Kr. 50: —
Potatisland om 28 kappland, derå kunna sättas, omkring 6
tunnor potatis, Indika böra lemna (efter afdrag af ut¬
sädet) omkring 30 tunnor potatis ä 4 kronor tunnan ... » 120: —
Lön: städsel 3 kronor, verktygspenningar 3 kronor............... » 6: —
Stat: 4 tunnor råg såsom torpare och 3 tunnor råg såsom
■ skogvaktare....................................................................................... » 98: —
2 tunnor korn 28 kronor, 40 lispund godt hö 12 kronor,
80 lispund råghalm 8 kronor, 4 lispund sill 10 kronor » 58: —
Torparen har inga andra kreatur än ett svin; någon ko har
han ej på länge egt. Han har, såsom gratifikation, af
gården erhållit Va stop oskummad mjölk om dagen, gör
för hela året.................................................................................... » 36: 50
För torpet och staten gör torparen 156 mansdagsverken på
året. Den öfriga tiden gör han öfverdagsverken till lika
pris som nyss ofvan för jordtorparen blifvit uppgifvet.
Hustrun gör stundom dagsverken, äfvensom äldste so¬
nen. Dessa öfverdagsverken hafva år 1878 blifvit be¬
taide med sammanlagdt ............................................................ » 198: 25
Såsom skogvaktare har han i skottpenningar förtjent............ » 11: 75
Gratifikationer och mindre småförtjenster under hela året... » 62: 50
Summa Kr. 640: —■
Detta gör per dag för hela året och hela hushållet (8 personer)
1 krona 75 öre, eller för hvarje person 22 öre, för att dermed föda och
kläda sig samt bekosta underhåll å möbler, redskap och dylika mindre
utgifter.
3:dje exemplet: ekonomiska tillståndet för "en statdräng på landet i
mellersta delen af riket, med familj, år 1878: Mannen 40 år, hustrun
39 år; 5 barn, deraf en gosse 16 år, en gosse 13 år, en flicka 11 år,
en flicka 7 år och eu flicka 5 år.
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
71
Bostad: ett större ruin med vedbrand och utanför en större slöjd¬
sluga, som af hushållet troligen användes för tillfälliga behof, tvätt,
bakning och mera dylikt.
Mannen arbetar alla hvardagar hos egaren; de två gossarne arbeta
under sju sommar-, höst- och vårmånader likaledes. Vintern gå de i sko¬
lan, likasom de två äldre flickorna göra hela året.
Mannens lön och stat utgör:
Kontant lön 130 kronor, städsel 5 kronor.................................... Kr. 135: —
Stat: Va tunna hvete, 5 tunnor råg, 2 tunnor korn, XU tunna
ärter, 2 tunnor potatis, samt dessutom land att sätta
1 tunna potatis, som bör i medeltal (utsädet afdraget)
lemna i skörd 5 tunnor; 4 lispund färskt kött, 2 lispund
fläsk, 8 lispund sill, 8 kannor salt, 182 Va kannor oskum¬
mad mjölk; gör alltsamman värderadt i penningar......... » 270: 50
Barnens dagsverken hafva inbringat hela året........................... » 210: —
Gratifikationer och mindre småförtjenster under året............ » 50: 50
Summa Kr. 666: —
Detta gör per dag för hela hushållet 1 krona 82 öre eller pr dag
på hvar person 26 öre till föda, kläder, möblers underhåll, ty han har
egna möbler, sängkläder in. in.
Således mellan 33 och 22 öre om dagen varierar inkomsten för klä¬
der, föda och möblers underhåll in. m. för många tusende af denna tal¬
rika klass, som biträder vid svenska jordbruket och står emellan jord-
egaren och daglönaren! Och då förklarar likväl våra Bevillnings-Utskott
från senaste riksdagar att »den friare tullagstiftningen har visat sig vara
af den mest helsosamma inverkan på landets ekonomiska förhållanden»;1
och att »den svenska jordbruksnäringen är icke i behof af något skydd
för att ernå likställighet med samma näring i de flesta andra länder
eller andra näringar inom vårt eget land»; — och att »den omständig¬
heten att andra näringar åtnjuta skydd, kan icke anses utgöra giltigt
skäl för anspråk på motsvarande skydd för jordbruket»2.
Granskar och jemför man exporten och importen af spanmål före
och efter året 1856, då tullen provisoriskt borttogs på denna vara, så
befinnes att exporten i allmänhet var vida öfverlägsen importen, synner¬
ligast af de ädlare sädesslagen; och sedan den franska traktaten afsluta-
des har detta förhållande blifvit ännu mera i ögonen fallande, på sätt
1 Se 1878 års Bevillnings-Utskotts betänkande angående tullbevillningen.
2 Se 1879 års Bevillnings-Utskotts betänkande angående tullbevillningen af den 24
Mars, sid. 20 och 21.
72
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
Bilagan N:o 7 närmare utvisar, och hvarifrån nedan följande uppställ¬
ning är hemtad och sammandragen:
|
Hvete,
|
tunnor.
|
Råg, tunnor.
|
Korn,
|
tunnor.
|
Ärter,
|
tunnor.
|
År.
|
Import.
|
Export.
|
Import.
|
Export.
|
Import.
|
Export.
|
Import.
|
Export.
|
1853
|
6,892
|
7,004
|
147,598
|
17,967
|
15,532
|
42,051
|
561
|
3,194
|
1854
|
6,351
|
88,616
|
38,129
|
340,473
|
3,859
|
160,957
|
372
|
22,775
|
1855
|
2,465
|
86,147
|
40,557
|
744,427
|
3,676
|
247,182
|
87
|
25,971
|
1856
|
99,844
|
30,668
|
497,886
|
294,271
|
53,131
|
113,704
|
19,918
|
7,305
|
1857
|
71,310
|
17,138
|
391,942
|
32,096
|
73,549
|
187,459
|
15,760
|
8,115
|
1858
|
37,7 65
|
39,770
|
53,080
|
139,193
|
3,464
|
243,036
|
701
|
9,254
|
1866
|
111,052
|
36,302
|
303,650
|
28,311
|
22,152
|
259,799
|
3,340
|
3,416
|
1876
|
283,662
|
131,663
|
915,075
|
28,572
|
67,204
|
276,000
|
700
|
36,327
|
Dessa ur verkligheten framstälda bevis för tullarnes olämplighet
för jordbrukets förkofran äro slående, och der undantag finnes, såsom
t. ex. när rågimporten, äfven med tullskyddet, vida öfversteg exporten,
såsom år 1853, låg orsaken dertill i skördens mindre goda beskaffenhet
(se Bilagan N:o 7).
Äfven på utsädet af spannmål visar sig samma gradvisa tillbakagående
under frihandelstiden, som ofvan, fast bjertare, förekom vid varubytet
med främmande länder, sålunda att den tillökning (+) eller minskning (—)
i utsäde, som för olika tidsperioder förekommer, blifver, enligt statisti¬
ska officiella uppgifter, följande:
Tidsperioden.
|
Hvete.
Tunnor.
|
Råg.
Tunnor.
|
. ~~
Korn.
Tunnor.
|
Hafre.
Tunnor.
|
Ärter.
Tunnor.
|
Potates.
Tunnor.
|
1844—1855
1856—1866
1867—1876'
|
+ 9,965
+ 12,748
+ 20,453
|
+ 46,569
- 4,026
+ 40,269
|
+ 31,060
— 22,108
+ 13,706
|
+ 152,309
+ 268,858
+ 255,298
|
+ 3,860
— 18,250
+ 664
|
+ 32,973
+ 98,104
+ 320,278
|
Då kreaturs-antalet äfven är af eu väsentlig vigt för bedömandet
af jordbrukets förkofran, må här likaledes framställas en öfversigt deraf,
under de tidskiften som föregingo eller efterföljde frihandelns tillämp¬
ning i vår tull-lagstiftning. Då visar sig, under följande tidskiften, till-
I
Motioner i Första Kammaren, N:o 41 73
ökningen (+) eller minskningen (—) uti kreatursmängden i riket varit
följande:
Tidsperioden.
|
Hästar.
|
Oxar och
tjurar.
|
Kor.
|
Ungnöt.
|
Får.
|
Getter.
|
Svin.
|
1844-1855 .........
|
+15,739
|
+ 26,232
|
+ 89,086
|
+ 16,007
|
+ 60,811
|
— 9,120
|
+ 9,423
|
1855—1866 .........
|
+ 38,652
|
+12,044
|
+120,640
|
— 70,392
|
+ 42,527
|
-41,215
|
-177,528
|
1866-1876 .........
|
+ 23,598
|
+ 17,939
|
+ 134,946
|
+ 53,219
|
- 56,240
|
- 11,477
|
+ 45,065
|
Der icke direkt minskning inträda har likväl ökningen gått lång¬
sammare bland de flesta kreatursslag, hvaribland svinkreaturen, hvilkas
förkofran blifvit på ett betänkligt sätt hämmad genom importen af det
amerikanska fläsket, utan att denna tullfria import mäktat särdeles in¬
verka på priset för konsumenterne, emedan desse å Stockholms torg fingo
betala per lispund för färskt fläsk:
år
|
1854
|
... Kr.
|
5: 97
|
år
|
1857
|
... Kr.
|
8: —
|
år
|
1860
|
Kr.
|
6: —
|
år
|
1855
|
»
|
6: 54
|
år
|
1858
|
»
|
5: 82
|
år
|
1866 ...
|
))
|
7: —
|
år
|
1856
|
»
|
7: 58
|
år
|
1859
|
|
6: —
|
år
|
1874 ...
|
»
|
7: 27
|
Undersöka vi några jordbrukarnes ekonomiska och finansiella för¬
hållanden, så finna vi likaledes dessa vara af en allt annat än tillfreds¬
ställande beskaffenhet och häntyda på en betänklig försämring. Ty om
vi, för jordbruksfastigheten på landet i hela riket, för skilda tidskiften
jemföra tillökning (+) eller minskning (—) uti inteckningar, efter utmät¬
ning eller konkurs lagfarna köp, samt den intecknade skuldens belopp,
allt i riksmynt, så visa sig följande förändringar i nu nämnda förhål¬
landen: 10
Tids¬
perioden.
|
i jordbruks¬
fastighetens
taxeringsvärde.
|
i efter utmät¬
ning eller kon¬
kurs lagfarna
köp på landet.
|
i Inteckningar:
|
i den inteck¬
nade skuldens
belopp.
|
beviljade.
|
förnyade.
|
dödade.
|
1844—1855
1856-1866
1867-1876
|
+ 14,730,000
+1,337,883,486
+ 203,122,571
|
+ 1,355,673
+ 6,369,843
— 7,772,940
|
+ 6,192,006
+ 295,417
+16,927,475
|
__2
+ 20,609,7183
— 4,004,444
|
+ 3,381,235
— 538,739
+ 390,576
|
+ 118,098,272ä
+ 310,984,6224
+ 80,312,013
|
1 Se bilagan N:o 2.
2 För denna period saknas offentliga uppgifter.
3 Egentligen under perioden 1857—1866.
4 Egentligen under perioden 1858—1866.
5 Egentligen under perioden 1844—-1850.
Bih. till Riksd. Prof. 1880. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 2 Höft.
10
74
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
Dessa siffror äro märkliga i flera hänseenden. Hvad taxeringsvär¬
dets och den intecknade skuldens ökning beträffar, så öfverensstämma
de på ett förundransvärdt sätt. De statsmän, hyilka ville, att frihandeln
här skulle rotfästas, ville äfven skenbart drifva upp jordbruket, så att
dess målsmän icke skulle tro annat, än att denna lysande yta var eu
följd af frihandelsidéernas tillämpning. Derföre skulle jordbrukaren
förses med låneutvägar i stor skala och dessa utvägar bereddes honom
genom en orimligt uppdrifven taxering å hans fastigheter. Då intill år
1862 jordbrukarne, enligt dittills gällande taxeringsvärde, endast kunde
erhålla lån för hälften deraf, 220 millioner, högst för två tredjedelar,
det vill säga omkring 294 millioner riksdaler riksmynt, så kunde, på
grund af det år 1862 åsätta taxeringsvärdet, 1,827 millioner riksdaler
riksmynt, han få låna hälften, högst två tredjedelar, deraf; det vill säga
913, högst 1,218 millioner riksdaler; och erfarenheten har visat, att han
lika villigt som obetänksamt löpt in i den utlagda snaran, emedan hans
intecknade skuld ökades från 288 millioner, som den utgjorde år 1858,
till 598 millioner år 1866, och användandet af dessa upplånta pennin¬
gar var icke alltid det bästa. En god del af dessa dyrt köpta lån lig¬
ger i jernvägar, som numera gifva i allmänhet intet för de sålunda för¬
slösade millionerna.
Vilja vi med allvar undersöka och utreda de vigtigaste orsakerna
till svenska jordbrukarens betryck, så finna vi dem hufvudsakligen vara
föranledda af:
För höga arbetspris, jemförda med jordens produktion och det min¬
skade värdet af dess produkter.
Svenska jordens stora skuldsättning, föranledd af svindlande spekulationer
och det för 20 ä 25 år sedan allt för starka penningetillflödet, samt
ett falskt begrepp om denna jords verkliga värde.
Den störa beskattning, som jordbrukets målsmän nödgats vidkännas, både
för statsutgifter och för kommunala ändamål, och hvilken tvåfaldiga
beskattning under nyss angifna tidsperiod i eu fasaväckande grad
ökat sig i alla rigtningar och hotar att ännu mera förstoras; hvar¬
jemte dessa skatters obilliga fördelning bidrager till jordbrukarens
förderf.
Brist på rörelsekapital, samt en för jordbrukaren högst menlig kredit-
och banklagstiftning, hvarigenom honom betages möjligheten att,
för sin närings behof, få låna mot billig ränta och under tillräcklig
lång lånetid. Slutligen och väsentligast af
Frihandels-grundsatsernas krassa tillämpning i tullagstiftningen, hvarige¬
nom under senare tider landtmannaprodukterna blifvit beröfvade
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
75
ett billigt skydd och hvarigenom jordbruksidkaren nödgats på ett
ofördelaktigt sätt täfla med utlandet, hvilket eger fördelar i klimat,
jordens större fruktbarhet, kommunikationer, lägre ränta, uppmun¬
tran af premier m. in., dem vi här sakna och delvis aldrig kunna
erhålla.
Många flera anledningar skulle visserligen ännu kunna anföras för
jordbrukarens mindre goda ekonomiska och finansiella belägenhet; men
det sagda torde tillräckligt klart bevisa, att såväl rättmätiga anledningar
finnas till klagomål, som att betrycket ökas snarare än det minskas, om
ej statsmakterna träda emellan för att hjelpa medan tid är.
Innan jag lemnar detta vigtiga ämne, må det tillåtas mig nämna
några ord om jordbrukarnes brist på associationsanda eller bemödande
att med förenade krafter drifva deras näring. Detta är en stor framtids¬
fråga, som af vederbörande myndigheter borde undersökas, pröfvas och
behjertas. Blicka vi omkring oss öfver allt i den civiliserade verlden,
finna vi inom det egentliga praktiska lifvet, inom handeln, industrien
och de öfriga näringarna, ett mer och mer öfver hand tagande bemö¬
dande att genom förenade krafter bringa det stora, praktiska samhälls¬
arbetet till fullbordan och sålunda stärka individernas svaghet. Detta
bemödande, baseradt på den gyllene regeln att enighet ger styrka, fram¬
träder och förverkligas i de stora aktiebolag, hvilka befordra industriens
utveckling; i kredit- och handelsföreningar för finansiella och kommer¬
siella ändamål; i jernvägs- och ångbåtsbolag för samfärdselns befordrande;
i sparbanker, arbetsföreningar, konsurntions-associationer, begrafnings-,
nödhjelps- och pensionsföreningar o. s. v. för de arbetande klasserna.
Detta bemödande, långt ifrån att vara en blind slump, ett öde, är en
följd af tidsandans rigtning, eller, måhända rigtigare uttryckt, af Guds
styrelse med de dödliges arbete, efter den plan Flan vill att det skall
ske, för att arbetarne må vinna den jordiska lycka, som skall befordra
deras högre väl. Det är en kristendomens första företeelse denna gemen¬
samhet, som ej utesluter individens oberoende, ej familjens helgd. Då
hedendomen bestod, synnerligen här i norden, genom åsigten en man
för sig, hvilken åsigt genomgick hela deras enskilda och samfundslif, så
predikar kristendomen kärleken till nästan, det är inbördes bistånd för
ett gemensamt bästa. Deraf de båda olika principerna i motsats mot
hvarandra, hvaraf den hedniska ännu, synnerligen i de nordiska länderna,
strängt qvarhänger vid den äldsta näringen, jordbruket, och dervid delvis
orsaken till dess aftynande lif. Och att jordbrukets tillstånd är af¬
tynande, om man med uppmärksamhet betraktar ej dess utveckling, men
dess inre styrka, synes mig otvifvelaktigt; ty oaktadt allt hvad om se¬
76
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
nare tiders stora företagsamhet ordas i afseende å jordens bättre häfd,
cirkulationsbruk, täckdikning, förbättrad ladugårdsskötsel och förädlad
kreatusafvel, skogarnes indelande till trakthuggning, myrodlingar, skiftes¬
verk och afvittringar med mera dylikt, så är det dock obestridligt att
dessa, med till större delen lånta kapital verkstälda förbättringar för¬
satt den jordbrukande befolkningen i ett beroende af sina långifvare,
hvarur den snart ej mer kan reda sig. Den svenska jorden ger, lika¬
som ladugården, nu vida mera produkter än förr, men jordbrukaren har
mindre inkomst af sitt jordbruk, och har svårare än fordom att, med in¬
komsten af sin näring, försörja sig och de sina.
För att sammanfatta mina här ofvan framstälda meningar rörande
tullagstiftningen hvad jordbruksnäringen beträffar, är min öfvertygelse att:
dä jordbruksnäringen i Sverige i längden icke kan bestå i kampen mot
lyckligare länder, synnerligen de trans-oceaniska, hvad klimat, läge,
jordmån, arbetspris, beskattning, räntefot med mera dylikt beträffar,
utan att erhålla ett rättvist och billigt skydd för sin produktion;
då detta tullskydd intet inflytande har å lifsmedelsprisen för den kon¬
sumerande allmänheten, men bildar en dräglig, om ock svag dam,
till förekommande af den inhemska marknadens öfversvämmande
med de produkter, som landet sjelf kan producera uti tillräcklig
myckenhet;
dä genom en dylik å importerade landtmannaprodukter åsatt tull eu
väl behöflig inkomst vinnes för statsverket, hvilket annars snart ej
förmår i skatteväg bestrida sina utgifter,
så får jag föreslå en rättvis och billig införselstull å ifrågavarande pro¬
dukter; hvarvid såväl främmande, som eget lands erfarenhet bör tagas
till ledning vid bestämmandet af tullsatsernas belopp.
Kreatur.
Tullfrihet för deras införsel daterar sig från tulltaxan af den 12
December 1857. Men redan genom Kongl. Kungörelsen den 26 Septem¬
ber 1855 beviljades temporär tullfrihet för oxar, kor, ungboskap, kalf¬
va!' och svin. Den tullkomité, som förberedde 1857 års tulltaxa, säger
härom i sitt underdåniga betänkande af den 2 Maj 1856, att »komite-
rade våga tro att den införsel, som eger rum af oxar, kor, ungboskap,
kalfvar och svin, föranledes antingen af brist inom landet, eller ock,
hvad vissa bland nämnda kreatur angår, i ändamål att främja de in¬
hemska racernas förbättrande, hvilka skäl tala för tullfrihetens fort¬
farande».
77
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
Hästar. Enligt nyssnämnda komiterades utlåtande »är kostnaden vid
hästars transporterande jemförelsevis så stor, att redan deri ligger en
mer än tillräcklig införselskatt». Och derför upphäfdes införseltullen
å dessa kreatur från och med år 1858.
Tyska riket har, enligt 1879 års taxa, åsatt hästar en tull af 9 kronor
per stycke.
Frankrikes tull härå utgör 22 kronor 46 öre.
Schweitz belägger hvarje importerad häst med en tull af 3 kronor 60 öre.
Nordamerika1 har bestämt tullen till 20 procent af värdet.
I Sverige utgick tullen, under olika tider, för ett hästkreatur (undan¬
tagande hingstar, som voro tullfria från och med år 1842) 1826—45
med 18 kronor; 1846—48 med 24 kronor; 1849—57 med 15 kronor.
Denna senare tull torde icke vara för hög, hvarföre den äfven nu
föreslås.
Oxar. Derför erlägges införseltull per stycke:
i Frankrike med 2 kronor 59 öre;
i Österrike med 6 kronor 96 öre;
i Schweitz med 72 öre;
i Nordamerika med 20 procent af värdet.
I Sverige utgick införseltullen under olika tider: 1826—35 med 7 kro¬
nor 50 öre; 1836—41 med 10 kronor; 1842—48 med 18 kronor 75
öre; 1849—54 med 12 kronor och 1855—57 med 3 kronor.
Med afseende å alla dessa tullsatser och hvad i Sverige under längre
tid varit förhållandet, föreslås tullen för en oxe att utgå med 12 kronor.
Kor och ungboskap. Härför utgår införseltullen per stycke:
i Tyska riket med 5 kronor 40 öre;
i Frankrike med 90 öre;
i Nordamerika med 20 procent af värdet;
i Österrike med 2 kronor 61 öre;
i Schweitz med 72 öre.
1 Sverige har införseltullen, under olika tider, erlagts: 1826—35 med
7 kronor 50 öre; 1836—41 med 10 kronor; 1842—45 med 6 kro¬
nor; 1846—48 med 9 kronor; 1849—54 med 6 kronor; 1855—57
med 1 krona 50 öre.
Med afseende härå torde ifrågavarande tull böra utgå med 6 kro¬
nor för kor och med 3 kronor för ungboskap per stycke, hvilket här¬
med föreslås. 1
1 Med Nordamerika här och öfver allt hädanefter förstås Nordamerikas Förenta Stater.
78
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
Svin och digrisar. Härför erlägges i införseltull:
I Tyska riket: för de förra 1 krona 35 öre och för de senare 30 öre;
» Frankrike: för de förra 22,3 öre och för de senare 9,36 öre;
» Österrike: för de förra 3 kronor 48 öre och för de senare 58 öre ;
» Schweitz: för de förra 72 öre och för de senare 36 öre;
» Nordamerika erlägges tullen med 20 procent af värdet.
I Sverige har denna tull, under olika tider, utgått:
För ett fullväxt svinkreatur: 1826-45 med 3 kronor; 1846—48
med 4 kronor 50 öre; 1849—54 med 3 kronor; 1855—57 med 75
öre; och
för en gris: 1826—41 med 3 kronor; 1842—45 med 2 kronor 25
öre; 1846—48 med 3 kronor; 1849—54 med 2 kronor 25 öre;
1855—57 med 50 öre.
Med afseende å ofvan uppgifna tullsatser föreslås nu tullen:
för ett fullväxt svinkreatur (undantagande fargalt, hvilken bör vara tull¬
fri) till 3 kronor, och
För en gris till 1 krona.
Far. Härför erlägges införseltullen per stycke:
I Tyska riket med 90 öre;
» Frankrike med 22,3 öre;
» Österrike med 58 öre;
» Schweitz med 36 öre;
» Nordamerika med 20 procent af värdet.
I Sverige har denna tull utgått:
1825—26 med 25 procent af värdet; 1826 -30 med 7 kronor 50
öre, samt från och med 1831 till närvarande tid ingen tull erlagts.
Tullen för får (utom de till racens förbättrande införda baggar, hvilka
hädanefter såsom hittills böra vara tullfria) föreslås att utgå med
90 öre per stycke; och
för lam att utgå med 50 öre per stycke.
t Kött, färskt och saltadt. Härför erlägges införseltull för en centner:
I Tyska frihet: för det förra med 4 kronor 54 öre och för det senare
med 4 kronor 54 öre;
» Frankrike: för saltadt med 1 krona 44 öre;
» Österrike: för det förra med 2 kronor 22 öre, likaledes för det salta;
” Schweitz: för det färska köttet 30% öre och för det salta 611/3* öre;
» Nordamerika: för det salta köttet 35 procent af värdet;
» Ryssland: för det salta köttet 4 kronor 83 öre;
» Norge betalas tull endast för rökt kött med 2 kronor 88 öre.
79
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
I Sverige erlades tullen för ] centner färskt kött:!
1842—48 med 5 kronor; 1849—57 med 3 kronor 15 öre.
För salt kött: 1826—48 med 10 kronor per tunna; 1849—54 med
6 kronor per tunna; 1855—57 med 1 krona 25 öre per lispund.
För torrt och rökt kött: 1826—35 med 7 kronor 50 öre; 1836—48
med 10 kronor; 1849—54 med 5 kronor; 1855—57 med 3 kronor
15 öre, allt per centner.
Med hänsyn till dessa förhållanden föreslås tullen för kött, alla slag,
till 5 kronor per centner.
Fläsk, alla slag, erlägger tullen per centner:
I Tyska riket med 4 kronor 54 öre;
» Frankrike med 1 krona 40 öre, för saltadt;
» Norge med 2 kronor 88 öre för rökt;
» Österrike med 90 öre för färskt och 1 krona 80 öre för saltadt;
» Nordamerika med 7 kronor 30 öre.
I Sverige utgick ifrågavarande tull för 1 centner:
1826—35 med 7 kronor 50 öre; 1836-—48 med 10 kronor; 1849—54
med 5 kronor 62V2 öre; 1855—57 med 3 kronor 75 öre.
Med hänsyn till dessa förhållanden föreslås nu tullen å fläsk, alla
slag, till 5 kronor per centner.
Ost. Vid 1866 års riksdag yttrade Rikets Ständer, i underdånig
skrifvelse i Juni månad, angående tullbevillningen: »I betraktande af de
icke ringa tillverkningskostnader för artikeln ost, då denna vara i stort
produceras, och den längre tids förlag densamma fordrar, för att kunna
med fördel afsättas, samt vid det förhållande att en genom tull å nämnde
artikel åvägabragt prisförhöjning kornme att i dubbelt hänseende verka
fördelaktigt, nemligen dels omedelbart såsom en uppmuntran och nödigt
skydd för den inhemska ostfabrikationen, och dels medelbart, sålunda
att de oädlare sädesslagen, hvilka nu, till men för jordbruket, exporte¬
ras, i stället kunna med fördel användas till utfodring af ladugårdarne
och förmedelst derigenom erhållna större och kraftigare gödningstill-
gångar, i-ikare skördar af jorden framkallas — hafva Rikets Ständer be¬
lagt artikeln Ost med en införseltull af 3 kronor per centner».
Att Kongl. Maj:t icke aktade nödigt upptaga detta Riksens Ständers
beslut i näst derefter utfärdade tulltaxa, har af mig förut blifvit om-
närnndt och är ett af de många bevisen, huru den tidens regering tram¬
pade rikets grundlagar under fotterna.
Tullen å Ost i olika länder erlägges per centner:
I Tyska riket med 7 kronor 65 öre;
» Frankrike med 1 krona 22 öre för hård och 91,82 öre för hvit, mjuk;
80
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
I Norge med 2 kronor 88 öre;
» Danmark med 8 kronor 84 öre;
» Österrike med 6 kronor 66 öre;
» Schweitz med 1 krona 53 öre i så kallad öppen förpackning och 4
kronor 59 öre i detaljförpackning;
» Nordamerika med 14 kronor;
» Ryssland med 29 kronor 30 öre.
I Sverige erlades tullen, under olika tider, per centner:
för parmesan- och Ro chefort-ost: 1826—-35 med 50 kronor; 1836—41
med 75 kronor;
för sötmjölksost: 1826—30 med 19 kronor; 1831—41 med 18 kro¬
nor 75 öre;
för skummjölksost: 1826—30 med 6 kronor; 1831-—35 med 6 kro¬
nor 25 öre; 1836—41 med 12 kronor 50 öre.
Efter år 1841 erlades tullen lika för all slags ost, nemligen: 1842—48
med 15 kronor; 1849—51 med 7 kronor 50 öre; 1852—54 med
9 kronor 37 öre och 1855—57 med 7 kronor 50 öre, allt riksmynt.
Tullen å ost, alla slag, föreslås att hädanefter utgå med 7 kronor
50 öre per centner.
Smör. Införseltullen för 1 centner erlägges:
I Tyska riket med 7 kronor 66 öre;
» Frankrike med 76,51 öre för saltadt;
» Österrike med 5 kronor 92 öre;
» Schweitz med 94 öre;
» Nordamerika med 14 kronor 60 öre;
» Ryssland med 2 kronor 91 öre.
I Sverige har ifrågavarande tull blifvit erlagd för en centner:
1825—35 med 12 kronor 50 öre; 1836—48 med 18 kronor 75 öre;
1849—4)4 med 10 kronor, och 1855—57 med 5 kronor.
Tullen å en centner irnporteradt smör föreslås nu till 7 kronor.
Spanrnål. I komiterades underdåniga betänkande af den 2 Maj
1856 rörande tullagstiftningen och som förberedde 1857 års tulltaxa,
hvilken borttog allt skydd från detta slag af landtmannaprodukter, före-
slogo komiterade borttagande af tull å spannmål af det hufvudsakliga
skål, »att Sveriges åkerbruk hunnit den förkofran, att någon införsel af
spanrnål icke kommer i fråga utom, till obetydliga qvantiteter, för ut¬
säde och vid det olyckliga förhållande att landet heinsökes af missväxt,
då åter denna, för lifsuppehället oundgängliga vara bör till så billigt
pris som möjligt kunna hållas tillgänglig». — Huru vanskligt och dug¬
tigt detta skäl befinnes, synes dels deraf att, ehuru importen år 1855
81
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
utgöres endast af 43,723 tunnor spanmål, alla slag, samt af mjöl och
gryn, alla slag, 50,725 lispund, så har, under derpå följande tider, samma
import antagit så väldiga dimensioner, att ingen numera lärer vilja på¬
stå, att den är obetydlig, hvilket synes af nedanstående siffror:
|
1871
|
1872
|
1873
|
1874
|
1875
|
1876
|
1877
|
Spanmål, alla slag, kubikfot......
|
724,136
|
2,244,460
|
2,618,362
|
7,233,904
|
4,451,519
|
3,956,626
|
8,851,976
|
Gryn och mjöl, alla slag, centner
|
442,247
|
731,689
|
1,089,180
|
1,736,641
|
1,189,987
|
1,315,431
|
2,641,133
|
Införsel af spanmål] värderadt i
och produkter deraf ) kronor......
|
|
12,346,499
|
18,462,926
|
38,665,332
|
22,610,364
|
21,043,604
|
45,033,444
|
Framför dessa på offentliga uppgifter stödda fakta måste det skäl
bortfalla, som komiterade anföra för borttagande af importtullen å span¬
mål och produkter deraf, eller att denna import vore obetydlig.
Hvad komiterades andra skäl för tullens borttagande beträffar, eller
att, då landet hemsökes af missväxt, spanmål må till så billigt pris som
möjligt hållas tillgänglig, så utgör detta så mycket mindre ett skäl att
ständigt borttaga tullen derå, som enligt Regeringsformens § 60 Konun¬
gen ansett sig ega rätt att, under dylika beklagliga förhållanden, tull¬
fritt låta införa nödig spanmål, och äfven flera gånger utfärdat före¬
skrifter derom.
De öfriga skäl komiterade uppgifva för sitt förslag om tullfri in¬
försel af spanmål äro:
att genom de förbättrade kommunikationsanstalterna förebygges mer
och mer den förr befarade olägenheten, att några provinsers rika
äring icke skulle hålla sig i pris, under det andra sädesbehöfvande
orter dermed försåge sig från utlandet;
att genom den då provisoriskt gällande tullfrihetens förvandlande till
ständigvarande en säker grundval lades för ernåendet af eu så till
in- som utförsel stadgad spanmålshandel;
att tull å inkommande spanmål i behofvets stund alltid fördyrar icke
allenast den införda qvantiteten, utan sträcker sitt inflytande till
prisen å alla inom landet befintliga tillgångar.
Vid 1866 års riksdag yttrade Rikets Ständer, i underdånig skrif¬
velse i Juni månad, angående tullbevillningen: »att enär såväl mjöl både
af hvete och råg, som äfven gryn af alla sädesslag, varit föremål för
en stigande import, hvaremot utförseln af dessa slag malen spanmål,
Bih. till Rilesd. Prof 1880. 1 Sami. 2 Afcl. 1 Band. 2 Höft. 11
82
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
ehuru tilltagande, varit jemförelsevis obetydlig, hafva Rikets Ständer
ansett tull å dessa artiklar vara af behofvet påkallad och derföre be¬
slutat följande införselsafgifter, nemligen:
å mjöl af hvete .............................. 80 öre
å mjöl af råg.................................... 50 öre per centner».
å gryn alla slag .............................. 50 öre
Den Kungliga Regeringen gjorde lika litet afseende å detta Rikets
Ständers beslut, som å det samtidiga, förut nämnda, angående tullsatsen
å artikeln ost.
Tullen å spanmål och produkter deraf utgår: I
|
Bohvete och
korn.
|
Bönor, ärter
och linser.
|
Hvete.
|
Malt.
|
Bbhvete- och
} korngryn.
|
Hvete-, lins-
och manna¬
gryn.
|
Kr.
|
öre
|
Kr.
|
öre
|
Kr.
|
öre
|
Kr.
|
öre
|
Kr.
|
öre
|
Kr.
|
öre
|
I Norge, å spanmål, per kubikfot......
å » per centner ......
|
—
|
3,70
|
—
|
7,5 2
|
—
|
3,76
|
7
|
66
|
—
|
9,40
|
5
|
67
|
|
af bohvete, bö¬
nor, ärter och
linser.
|
af korn.
|
af hvete.
|
af råg.
|
|
|
Kr.
|
öre
|
Kr.
|
öre
|
Kr.
|
öre
|
Kr.
|
öre
|
|
|
I Norge, å mjöl, per centner............
|
— 17,69
|
—
|
13,28
|
— |ö3,13
|
—
|
13,28
|
|
|
I Frankrike utgår tullen per centner:
för omalen spanmål, hvete, spelt och blandsäd med 18,97 öre,
för malen » » » » » » 38,26 öre.
I Tyska riket: för hvete, råg, hafre och skidfrukt^- samt icke här sär-
skildt nämnda spanmålsslag med 38,3 öre per centner;
för korn, majs och bohvete med 19,15 öre per centner;
för malt med 39,6 öre per centner;
för alla slags gryn och mjöl af spanmål med 76,60 öre per centner.
I Schweitz: erlägges tull för all slags spanmål med 9,19 öre per centner;
för alla slags gryn och mjöl af spanmål med 38,29 öre per centner.
Motioner i Första Kammare)), N:o 4.
83
I Nordamerika utgår tullen för:
Råg, omalen: 1 scheffel1 med 15 cents1 2;
mjöl: 10 procent af värdet;
Hvete, omalet: 1 scheffel med 20 cents;
mjöl: med 20 procent af värdet;
Korn, omalet: 1 scheffel med 15 cents;
gröpe eller gryn: 1 skålpund med 1 cent;
Arter, bönor m. m., omalet: med 10 procent af värdet;
Malt: med 20 procent af värdet;
Hafre, omalen: 1 scheffel med 10 cents;
mjöl: 1 skålpund med 34 cent.
I Ryssland erlägges tull för mjöl, malt och gryn af:
Hvete, spelt, bönor och linser: för 1 pud3 med 7 kopek4;
Råg, korn och majs: för 1 pud med 4 kopek;
Hafre och bohvete: för 1 pud med 3 kopek.
I Sverige har, under olika tider, införseltullen erlagts för spantnål:
Omalen, pr tunna:
Bohvete: 1826—41 med 5 Kr.; 1842—48 med 1:50; 1849—57
med 1: I2V2;
Hvete: 1826—41 med 1:25; 1842—48 med 3 Kr.; 1849—57
med 2: 25;
Arter och råg: 1826—41 med 88 öre; 1842—48 med 2 Kr.;
1849—57 med 1:50;
l°™\ 1826-30 j 76? Öre ! 1831—41 med 63 öre; 1842—48 med
Malt) | 75 ore j
1:50; 1849—57 med 1: 12Va öre;
Hafre: 1826—41 med 37V2 öre; 1842—48 med 1 Kr.; 1849—57
med 75 öre;
Vicker: 1826—41 med 3 Kr.; 1842—48 med 1:75; 1849—57
med 1: 31;
För gryn och mjöl, alla slag: 1826—41 samma tullsats som för
det sädesslag, deraf grynet eller mjölet är tillverkadt; 1842—57
lika tullsats som nyss ofvan, men med tillägg af 10 procent.
Med afseende å hvad sålunda här ofvan blifvit anfördt, föreslås föl¬
jande införseltull:
1 1 scheffel — 20,9 9 5 svenska kannor.
2 1 dollar = 100 cents, galler 3 kronor 65 öre; och 1 cent =3,65 öre.
s 1 pud = 38,5 svenska skålpund.
4 1 rubel = 2 kronor 82 öre; 1 kopek =2,8 öre.
84
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
för omalen spannmål: Hvete.....................................................
per kubikfot Råg.......................................................
Korn och malt...................................
Ärter.....................................................
Bohvete ..............................................
Majs........................................................
andra slag............................................
för malen spanmål:1 Hvetemjöl............................................
per centner Rågmjöl...............................................
alla andra slags mjöl ....................
Korngryn ............................................
Hafregryn............................................
alla andra slags gryn af spanmål
Bröd: derför erlägges tullen per centner:
I Tyska riket med 76,6 öre.
I Frankrike med 38.26 öre.
I Norge: af hvete eller af hvete hlandadt af andra slag af säd, hardt
eller mjukt, med 1 Kr. 42 öre;
af andra slag af säd, hardt eller mjukt, med 85 öre.
I Schweitz: för bröd, alla slag, erlägges tull med 30,6 öre per centner.
1 Sverige utgick tullen å bröd under olika tider per centner:
af hvete 1826—57 med 6 kronor;
af råg 1826—57 med 3 kronor.
Tullen härå föreslås: för bröd af hvete till 6 kronor,
för bröd af råg till 3 kronor, allt per centner.
Jäst: härför erlägges tullen per skålpund:
I Danmark med 7,08 öre;
I Tyska riket med 16,08 öre.
Tullen å jäst, komprimerad, föreslås att utgå med 3 öre per skålpund.
Talg: tullen härför utgår per centner:
I Tyska riket med 75 öre;
1 Norge med 2 Kr. 88 öre;
1 Enligt äldre tulltaxor införtullades gryn och mjöl efter den afgift, som vid inför¬
seln var gällande för det sädesslag, hvaraf mjölet eller grynen voro tillverkade, med tillägg
af 10 procent, och så att af hvete 9 lispund, af råg och ärter 12 lispund, af kom 10 lis¬
pund och af hafre 8 lispund mjöl ansågs svara mot 1 tunna säd; samt att 4 lispund gryn
af hafre och 6 lispund af andra sädesslag svarade mot 1 tunna säd af samma slag (se
tulltaxan af den 4 December 1854).
........... 37 öre;
........... 25 öre;
........... 25 öre;
........... 20 öre;
25 öre;
20 öre;
........... 20 öre;
1 Kr. 50 öre;
1 » 75 öre;
1 » 75 öre;
1 » 50 öre;
1 » 85 öre;
1 » 30 öre.
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
85
I Danmark med 3 Kr. 54 öre;
I Schweitz med 30 öre.
I Sverige har tullen varierat per centner:
1826—30 med 3 Kr. 45 öre a 3 Kr. 75 öre;
1831—54 med 3 Kr. 75 öre;
1855—57 med 2 Kr. 50 öre.
Tullen å talg föreslås att hädanefter utgå med 3 Kr. per centner.
Friska grönsaker: tullen härför utgår:
I Tyska riket med 1 Kr. 53 öre per centner;
I Danmark (äpplen och päron) med 9,4 öre per kubikfot;
I Nordamerika med 10 procent af värdet.
1 Sverige erlades tullen för frisk trädgårdsfrukt per tunna:
1826—51 med 3 Kr.; 1852—57 med 1 Kr. I2V2 öre; 1858—63
med 50 öre per centner.
Tullen föreslås för friska såväl grönsaker som trädgårdsfrukter och
bär att utgå med 2 Kr. per centner.
Potates: I Sverige erlades tull härför under åren 1836—57 med 50 öre
per tunna (ä 4,8 kubikfot); denna tull föreslås att hädanefter utgå
med 10 öre per kubikfot.
Humle: derför erlägges tull per centner:
1 Norge med 19 Kr. 84 öre;
I Danmark med 12 Kr. 38 öre;
I Frankrike med 3 Kr. 83 öre;
1 Tyska riket med 7 Kr. 66 öre;
I Schiveitz med 1 Kr. 53 öre;
1 Nordamerika med 18 Kr. 25 öre.
1 Sverige utgick tullen å humle per centner:
1826—35 med 7 Kr. 50 öre; 1836—54 med 11 Kr. 25 öre; 1855—57
med 7 Kr. 50 öre.
Tullen å humle föreslås hädanefter att utgå med 8 Kr. per centner.
Fullständigt förslag till tullsatser på de nu af mig motiverade,
jemte åtskilliga andra landtmannaprodukter får jag härjemte för mera
reda och ordning aflemna, med anhållan att detsamma måtte blifva
gällande från och med den 1 Januari 1881.
86
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
Förslag
till tullsatser vid import* af åtskilliga jordbrukets produkter, att blifva
gällande från och med den 1 Januari 1881:
O
|
Qvantitet för
|
Införseltull.
|
|
tullberäkningen.
|
Kronor.
|
öre.
|
Kreatur: hästar, utom hingstar ..............................
|
i
|
stycke
|
15
|
_
|
oxar ...............................................................
|
i
|
»
|
12
|
—
|
kor ..................................................................
|
i
|
»
|
6
|
—
|
ungboskap ...................................................
|
l
|
|
3
|
—
|
kalfvar............................................................
|
i
|
»
|
1
|
50
|
svin, utom fargalt ar .................................
|
i
|
))
|
3
|
—-
|
di grisar .........................................................
|
i
|
»
|
1
|
—-
|
får ..................................................................
|
i
|
))
|
-—-
|
90
|
lam ...............................................................
|
i
|
))
|
—
|
50
|
Kött: saltadt ..................................................................
|
i
|
centner
|
5
|
—
|
alla andra slag ................................................
|
i
|
»
|
5
|
■—
|
Fläsk ...............................................................................
|
i
|
»
|
5
|
—
|
Ost, alla slag..................................................................
|
i
|
»
|
7
|
50
|
Smör ................................................................................
|
i
|
|
7
|
—
|
Ägg....................................................................................
|
l
|
))
|
6
|
—
|
Ister ...............................................................................
|
i
|
»
|
6
|
—
|
Spanmål, omalen: hvete .............................................
|
i
|
kubikfot
|
—
|
37
|
råg ................................................
|
i
|
»
|
—
|
25
|
korn och malt ...................
|
i
|
»
|
—
|
25
|
hafre och blandsäd .................
|
i
|
»
|
—
|
25
|
bohvcte..................................
|
i
|
»
|
—
|
25
|
ärter, bönor och vicker ...
|
i
|
»
|
—
|
20
|
majs...............................................
|
i
|
»
|
—
|
20
|
malen: gryn, korn-................................
|
i
|
centner
|
1
|
50
|
hafre-...
|
i
|
»
|
1
|
85
|
alla andra slag
|
i
|
»
|
1
|
30
|
mjöl, hvete-................................
|
l
|
»
|
1
|
50
|
råg-....................................
|
i
|
»
|
—
|
75
|
alla andra slag ..........
|
i
|
))
|
—
|
75
|
Bröd: af hvete.............................................................
|
i
|
»
|
6
|
—
|
af andra slag.....................................................
|
i
|
»
|
3
|
—
|
Motioner i Första Kammaren, N:o 4. 87
|
Uvautitet för
|
Införseltull.
|
|
tullberäkningen.
|
Kronor.
|
öre.
|
Stärkelse..........
|
1 centner
|
7
|
50
|
Jäst, komprimerad
|
1 skålpund
|
—
|
3
|
Talg...................................................................................
|
1 centner
|
3
|
- <
|
Grönsaker, friska (frukter och bär)
|
1 »
|
2
|
—
|
Potates ...
|
1 kubikfot
|
—
|
10
|
Humle
|
1 centner
|
8
|
_
|
Cikorierot ...
|
1 skålpund
|
—
|
2
|
Honung.............................
|
1 »
|
—•
|
4
|
Lin: ohyckladt ...
|
1 centner
|
—
|
45
|
häckladt
|
1 »
|
—
|
90
|
Tagel och hästhår........................................................
|
1 skålpund
|
—
|
8
|
I en jemförelse mellan import, tullsatser och tullinkomst af jord¬
brukets produkter åren 1855, 1857 och 1877, samt förslag till dessa
produkters förtullande till skydd för jordbruksnäringen, äfvensom
uträkning å den tullinkomst deraf skulle uppstå (se Bilagan N:o 8)
har jag bland annat visat den verkan på statskassan, som den landt-
rnannaprodukterna år 1856 beröfvade skyddstullen haft. Då nemligen
denna skyddstull afkastade näst föregående året 1855 en revenue
af 776,683 kronor, uppgick hithörande tullinkomst, vid en i allmänhet
vida betydligare import, år 1858, då tullfrihet å lifsmedel egde rum,
endast till 77,751 kronor; och år 1877, då, till följd af 1875 års tull¬
taxa, ytterligare några hithörande produkter, hufvudsakligen oberedda
hudar, blifvit tullfria, nedgick den ifrågavarande inkomsten till 39,294
kronor.
Genom de nu af mig föreslagna tullsatser å några jordbrukets pro¬
dukter, hvilka, till ,skada för pro ducenter ne, nu tullfritt få införas, utan
att konsumenterne deraf hafva någon nämnvärd fördel, skulle stats¬
verket erhålla en ökad statsinkomst af 7,620,000 kronor, om, på sätt
Bilagan N:o 8 det närmare utvisar, nämnda inkomst beräknas efter den
år 1877 införda varumängd. Men som denna sannolikt ökas år från år,
emedan den nu föreslagna tullen ingalunda kan jemföras med import¬
förbud, kommer denna inkomst för statsverket att ännu mer förökas,
till fördel för de statsutgifter, hvilka hittills icke kunnat bestridas i
brist på medel dertill, och dem, hvilka komma att blifva en nödvändig
följd af vårt försvarsverks organisation och våra grundskatters aflyftande
88
Motioner i Forsla Kammaren, N:o 4.
från jorden samt jemnare fördelande de olika skattdragande klasserna
emellan. Äfven kunde genom de ökade tillgångar tullsatsernas höjande
på öfverflöds- och lyxartiklar åstadkomma och hvarom jag här nedan skall
framställa förslag, eu lättnad beredas för de mindre bemedlade och fatti¬
gare samhällsklasserna, genom att nedsätta tullen för de af dem numera
nödvändiga blifna artiklarne socker, sirap, kaffe, tobak och fotogen, hvilka
år 1877 inbringade eu tullinkomst af omkring 12 millioner kronor.
Ett af de stora ändamål tullagstiftningen i hvarje civiliseradt land
bör uppfylla är, såsom jag förut nämnt, att söka stäfja de rikare och
förmögnare samhällsklassernas onödiga lyx, fråsseri, öfverdådiga vällef¬
nad och utsväfningar i materielt hänseende. Såsom nu gällande tulltaxa
afväger de olika tullsatserna, synes tullagstiftningen lägga hyende under
dessa utsväfningar och liksom lemna dem skydd och uppmuntran. Of¬
van antydda sedliga ändamål med tullagstiftningen borde statsmakterna
icke förgäta, väl ihågkommande att nu nämnda de välmående samhälls¬
klassernas lyten, fel och svagheter verka i icke ringa mån på de under
dem stående massorna, gifva dessa dåliga exempel, som de beklagligtvis
allt för ofta hafva benägenhet att följa, öka sedeförderfvet, minska den
enkelhet i seder, den måttlighet och sparsamhet, som är roten till så
många samhällsdygder och som verkar så förädlande på det menskliga
lifvets moraliska förhållanden.
Att frågan om stäfjandet af lyx och öfverflöd hos framlidna rege¬
ringar ansetts vara af stor vigt, derom vittna de många förordningar,
hvilka sedan trehundrade år blifvit utgifna. Stränga voro de straff¬
bestämmelser, hvilka i dessa påbud åläggas, gående ut på till och med
tukthus och annat kroppsstraff, samt böter, som affordrades med 100,
200, 500, ända till 1000 daler silfvermynt. Från år 1644 har jag nog¬
grannare genomgått hithörande förordningar och de bevisa ett aldrig
svalnande nit hos regeringen att söka förekomma eu obehörig och opas¬
sande lyx och öfverflöd, synnerligen hos de rikare och förmögnare sam¬
hällsklasserna. Sålunda förekommer:
o
År 1644 den 17 December: Stadga och påbud öfver åtskilliga oord¬
ningars afskaffande, »inrectne» uti de adeliga samqvämer, morgongåfvor
och klädedrägter.
År 1664 den 30 Augusti: Stadga och påbud öfver oordningars af¬
skaffande uti klädedrägter, så hos adel som andra ståndspersoner här i
riket.
89
Motioner i Första Kammaren, N:o å.
År 1664 den 5 Oktober: Stadga och påbud öfver åtskilliga excessers
och oordningars afskaffande vid riksens presterskaps trolofningar, bröl¬
lop, barndop och begrafningar samt klädedrägter.
År 1693 den 4 Februari: Plakat och stadga angående förbudne siden¬
tyg och andra slike varor.
År 1716 den 10 November: Förordning angående en viss afgift på
de varor, som mindre nödige äro till oumgängeligt bruk.
År 1720 den 3 Juni: Förordning till en och annan yppighets och
öfverflödighets afskaffande. Deri säges: »Att emedan alla tiders erfaren¬
het nogsamt visar, att så skadlig och förderflig efterföljd hvarjehanda
öfverfiödigheter och yppigheter hafva uti ett land och rike, så mycket
större nytta och fördel tillskyndar ett ordentligt och ärbart väsende det
allmänna bästa; så att derest hvarjehanda tillfälle till fåfänga och onö¬
diga utgifter och omkostningar undvikes, samt hvar och en beflitar sig
om all möjlig sparsamhet och måttlighet, då kunna så alle i gemen,
som hvar och eu i synnerhet, bättre finna dess nödiga utkomster, sna¬
rare ernå all önsklig och loflig förkofring, snart finna det nöje och den
välsignelse, hvilken vid alla tiders oinskiftelser alltid är och blifver be¬
ständig, hugnelig och lofvärdig; i ty att i stället en omåttlig och dess
stånd och värde oanständig prakt är ett tecken af ett lättsint och hög¬
färdigt gemöte, hvilket allenast lemnar ett misshag och vidrigt omdöme
hos den ärbara verlden; så beflitar hvar och eu förnuftig och beskedlig
menniska sig endast genom dygd och ära att vinna det företräde, hvilket
är både öfverheten angenämt samt hela landet nyttigt, gagneligt och
behagligt.»
År 1731 den 22 September: Ytterligare förordning till hvarjehanda
yppig- och öfverflödighets afskaffande. Nödvändigheten af dessa skärpta
föreskrifter mot yppighet och öfverflöd motiverar Kongl. Maj:t sålunda:
»Ehuruväl Wi, ej mindre än våra glorvördigste företrädare, hafva, genom
allehanda utgångna helsosamma förordningar, sökt att hindra och hämma
den yppig- och öfverflödighet, som tid efter annan sig här i landet inritat,
och hvaröfver nästan för hundrade år sedan af Riksens Ständer begynt
klagas; så måste Wi dock af den dagliga förfarenheten med största miss¬
nöje förnimma, huruledes många nygiriga, fåfänga och till öfverflöd be¬
nägna sinnen söka på hvarjehanda sätt att utöfva deras yppiga vanart
och förleda andra till lika sjelfsvåld, hvarigenom ej allenast det af Oss
påsyftade, helsosamma ändamålet hittills uteblifvit, utan i det stället åt¬
skilliga yppigheter så tilltagit, att den såsom en frätande sjukdom mer
och mer sig utbred t och alldeles synes utmergla detta genom krig och
Bill. till liiksd. Prot. 1880. 1 Samt. 2 Afd. 1 Band. 2 Höft. 12
90 Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
mångfaldiga andra olyckor tillförene nog utblottade riket. Och emedan
högsta, nödvändigheten fordrar, att sådant nu strax må blifva botadt,
och de yppige sinnen bringas till ett måttligt och anständigt lefverne,
hvaruppå hela rikets allmänna välfärd, samt hvar och en undersåtes en¬
skilda bästa och förkofran beror; fördenskull hafve Wi, i anledning
af den underdåniga föreställning Riksens samtlige Ständer, vid den ny¬
ligen öfverståndna riksdagen, af en berömlig sorgfällighet i detta fall hos
Oss gjort, funnit i nåder för godt att derom författa en sådan förord¬
ning som följer.»
o
År 1731 den 8 November utfärdades ytterligare förordning till hvarje¬
handa yppig- och öfverflödighets afskaffande.
o
År 1746 den 20 Januari utfärdades förnyad Kongl. förordning emot
yppighet och öfverflöd. Deri förekommer, rörande förnyade föreskrifter
i detta ämne: »Att Wi hafva måst med missnöje förnimma, hurusom,
förutom det att åtskilliga redan i ett och annat mål inritade missbruk
och yppigheter ännu icke stått att hämmas, jemväl nya förderfliga på¬
fund, af fåfänga och till öfverflöd benägne sinnen esomoftast upptänkas,
hvilka strax af flere antagas och såsom eu frätande sjukdom sig allt
mer och mer utbreda. Och alldenstund ett slikt skadligt sjelfsvåld icke
bör tålas; ty hafve Wi, af vanlig nit och ömhet för vårt rikes allmänna
bästa, samt hvar och en undersåtes enskilda förkofran och vältrefnad,
funnit Oss föranlåtne att härigenom endels förnya och förklara hvad Wi
förut i nåder stadgat; endels ock att tillägga och ytterligare förordna
hvad Wi efter närvarande omständigheter pröfvat nödigt.»
År 1766 den 26 Juni utfärdades en Kongl. förordning emot yppig¬
het och öfverflöd, hvarvid anledningen till dess behöflighet angifves så¬
lunda: »Som uti rikets närvarande trångmål och svåra belägenhet en
sparsammare lefnad och mindre förtäring af utländska öfverflödsvaror
billigt förtjena rum bland de medel och utvägar, som kunna bidraga
till rikets hjelp och ernående af en fördelaktigare handelsväg; så hafva
Rikets Ständer till ett så angeläget ändamåls befrämjande funnit ouin-
gängligt vara, att den tid efter annan, igenom en allt för lätt penninge-
åtkomst och förderfvade seder inritade yppighet och öfverflöd, som tjena
till rikets utblottande och veklighets införande hos nationen, böra i möj¬
ligaste måtto inskränkas och afskaffas.»
Märkliga äro de '»Reflexioner'», som konung Gustaf III författat och
låtit på trycket utgifva, i anledning af den så kallade svenska nationella
klädedrägtens införande år 1778. Dessa reflexioner börjas med följande
ord: »När yppighet får inrota sig uti ett fattigt land, blifver den snart
91
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
dess mest tryckande plåga. Man har härstädes sökt att sätta alla slags
bommar deremot och har, vid de allmänna riksmöten, nationens röst
alltid högt ropat emot detta onda.»
År 1792 den 11 Augusti utfärdade Kong!. Maj:t en varning mot yp¬
pighet och öfverflöd, dervid yttras: »Wi hafve icke utan harm och be¬
kymmer kunnat erfara, huru yppighet och öfverflöd tilltaga och sprida
sig inom riket. De hafva i alla tider förorsakat torftighet, försummelse
i skyldigheter, veklighet, förakt för en sann ära och rena seder, inbör¬
des misstroende och under allt detta beredt en oskälig vinst för utlän-
dingen, ockraren och lurendrejaren . . . Wi hafve stadgat inom Oss sjelfva
den föresats, att med heder eller blygd utmärka dem, som antingen följa
eller försumma Vår välmenta varning, hvilken aldrig varit angelägnare
att framställa eller snarare bort åstadkomma rättelser, än nu då rikshus-
hållningen fordrar så mycken sparsamhet.»
o
År 1794 den 1 Januari utfärdades å nyo en Kongl. förordning till
hämmande af yppighet och öfverflöd. Deri förekomma följande beaktans-
värda reflexioner: »Då Wi icke utan största bekymmer sett en hos nationen
mer och mer tilltagande böjelse för prakt och öfverflöd lägga de väsent¬
ligaste hinder i vägen emot rikets sanna uppkomst och sjelfbestånd,
hafve Wi ej kunnat uppskjuta med nödiga anstalter, för att, så vidt möj¬
ligt är, sätta gränser för denna skadliga yppighet, hvilken ej allenast
undergräfver enskild och allmän välmåga, utan äfven oundvikligen leder
till veklighet och sedernas förderf. Uti det olyckliga begär, hvilket gör
dem, som låta sig deraf styras, mindre grannlaga om medel och utvägar
till dess förnöjande, samt liksom qväfver all känsla för medborgerlig dygd
och redlighet, igenfinner man tyvärr orsaken till de skamliga bedräge¬
rier och de många obefogade cessionsansökningar, hvilka gjort hvarje
vältänkande medborgares rättmätiga harm och nästan helt och hållet
utplånat det allmänna förtroende, som borde vara idoghetens och alla
lofliga näringars säkraste stöd. Jemte dessa bedröfliga följder af ett ut-
sväfvande, yppigt lefnadssätt, hafve Wi ej kunnat lemna utan uppmärk¬
samhet, hurusom eu större förbrukning af utländska varor, än rikets
tillgångar medgifva, åstadkommer en förderflig undervigt i handeln.»
Av 18^1 den 3 Juli utfärdade Kongl. Maj:t nådig erinran och kun¬
görelse om utländska öfverflödsvarors inskränktare bruk m. m., deri bland
annat yttras: »Då kärleken till fosterjorden, jemte den naturliga omsor¬
gen för eget och efterlefvandes bästa, förbinder och uppmanar hvarje
redlig medborgare att, genom försigtighet i hushållningen, sparsamhet
i lefnadssättet och framför allt genom åsidosättande af utländskt öfver-
92
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
flöd, förekomma ett lättsinnigt förspillande af rikets återstående krafter
och undanrödja den oreda i penningeställningen, som af en mindre varu¬
omsättning, utan en tillika minskad varuinförsel, nödvändigt måste upp¬
stå; förvänta Wi ock i följd häraf, att Våra käre undersåtar, af sant
nit för fäderneslandets sällhet, som är deras egen, skola sjelfmant hasta
våra välgörande afsigter till mötes och sorgfälligt inskränka bruket af
utländska till yppighet och öfverflöd tjenande ämnen.»
År 1817 den 30 April utfärdade Kongl. Maj:t kungörelse angående
nödvändigheten af inskränkning uti införsel och förbrukning af utländska
yppighetsvaror. Sedan i denna kungörelse Kongl. Maj:t förklarat, »huru
en hos nationen mer och mer tillväxande förbrukning af utländska öfver-
flödsvaror, vida sträckt utöfver rikets betalningsutvägar, medfört en högst
ofördelaktig verkan på dess ekonomiska ställning, hvilken, jemte ett för-
sämradt myntvärde eller varuprisers omåttliga uppstegring, förorsakat
oreda och osäkerhet i allmänna rörelsen och misstroende i afhandlingar
medborgare emellan; hindrat eller försvårat gagneliga näringsföretag och
försatt en myckenhet personer i ett oskyldigt och känbart lidande» —
har Kongl. Maj:t, med anledning af allt detta, insett angelägenheten
af en så inrättad allmän hushållning, att riket kan blifva i tillstånd att
genom svenska produkter godtgöra hvad som hemtas från andra länder.
Kongl. Maj:t finner detta vigtiga ändamåls befordran för en framtid böra
till väsentlig del sökas uti kraftiga anstalter till inhemska näringars
uppmuntran och förkofran samt utvidgande af all nyttig industri. Men
äfven till ernående af detta stora ändamål uppmanar Kongl. Maj:t samt-
lige sina undersåtar att med enighet samverka, genom enkelhet i lef¬
nadssätt och uppgifvande allt onödigt öfverflöd, med följande beaktans-
värda ord:
»Wi hysa till våra trogna undersåtar det nådiga förtroende att de,
med öfvertygelse att det är deras egen och statens gemensamma välfärd
som af Oss åsyftas, skola lätta Våra omsorger, genom ett villigt upp¬
fyllande af vår önskan att kunna hämma en för det allmänna förderflig
och andra nationer riktande yppighet, och att svenska medborgare, lif-
vade af en sann nationalanda, måtte föredraga svenska tillverkningar
framför utländska. I denna förhoppning vilje Wi härvid för det när¬
varande ej begagna oss af vår konungsliga makt att befalla. Wi blott
anmana Svea rikes innebyggare, såsom eu fader sina barn, att medverka
till ifrågavarande störa ändamål; och Wi förvissa Oss att den känsla af
medborgerlighet, den kärlek för konung och fädernesland, hvarför svenska
folket af ålder sig utmärkt, ej nu af Oss förgäfves påkallas. Wi förvänte
att Våra embetsman skola anse sig förpligtade, att, i allt hvad på dem
93
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
karl ankomma, främja våra afsigter, och att de högre folkklasserna, som,
mera än de lägre, äro i tillfälle att känna rikets sanna fördelai och
livad som bidrager till allmänt väl, skola ådagalägga eu sådan bättre
upplysning genom efterdömen af patriotism och använda sitt större an¬
seende i samhället för att öka värdet af tarflighet och sparsamhet, och
Wi tvifle ej att en hvar omtänksam husfader och husmoder, som, hän¬
förda af ett lierskande bruk, varit liksom tvungna att deltaga i yppig¬
hetens kostnader, skola uti denna Vår nådiga anmaning finna eu önskad
anledning att i den krets, der de äro verkande, använda ett allvarligt
bemödande, för att bidraga till nyttiga inskränkningar; och på det att
hvarje orts invånare, som äro böjda för inbördes förening och överens¬
kommelser till vinnande af minskning uti konsumtionen af främmande
varor, dervid ej må sakna den handledning, som i sadant afseende kan
vara dem nödig, åligger det Våre Befallningshafvande att vid de till¬
fällen, då råd och upplysningar af dem begäras, på Renligt sått biträda
de öfverläggningar, som i den delen förekomma, och hvarvid rikets högre
och lägre presterskap visserligen ej underlåter att dem verksamt under¬
stödja.» _ .
Ett märkligt bevis på sina åsigter beträffande tullagstiftning och
nå°ra landets öfriga statsekonomiska förhållanden har vår nuvarande
konungaätts frejdade stamfader lemnat i det svar han afgaf till Stock¬
holms stads handelsidkares deputation den 13 April 1817. Dessa åsigter
rörande jemvigt mellan import och export, rörande nödvändigheten för
handelns målsmän att underkasta sig samhällets fordran, att hvar och
eu myndig medicin af staten hvarken kan eller bör lefva på samhällets
bekostnad, utan att äfven draga de bördor, som statens uppehållande
kräfver, äro långt ifrån de af våra moderna frihandlare framstälda.
H. K. II. Kronprinsen medgifver jordbrukarens rätt att sig beklaga, om
skatterna oskäligt ökas till följd af ett fåtal maktegande medborgares
felaktiga åtgärder; han anser att massan af folket,.som egentligen bildar
ett lands styrka, bör vara föremål för den regerings ständiga omsorg,
som känner sina pligter och vill uppfylla dem1.
1 Jag tror mig göra mången åt Riksdagens ledamöter, som tager del af denna motion,
en tjenst med att på originalspråket återgifva då varande Hans Kong!. Höghet Kronprinsen
Carl Johans högsinnade ord vid detta tillfälle:
»Le gouvernement doit regarder, comme un devoir des plus sacrés, de portei ses soins
å maintenir une balance exacte entre l’exportation et l’importation de toutes les valeuis,
quelle que soit leur naturel et il est necessaire que ceux qui font.du changé lui-méme un
objet d’industrie, soient soumis ä cette surveillanee, et s’attendent ä subir la régle générale.
Ils doivent savoir, qu’on ne peut vivre aux depens de l’Etat, sans en supporter les charges»;
/
94 Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
Det blefVe för vidlyftigt att fortsätta anförandet af alla de öfriga
allmänna författningar, som beröra denna vigtiga fråga om stäfjande af
yppighet och öfverflöd.
Men innan jag afslutar dessa exempel på framlidna regeringars
åsigter och bemödanden mot den missrigtning lyx och öfverflöd ger åt
sederna, må jag här med några sifferjemförelser mellan de tider, hvar¬
ifrån de sista af nu anförda allmänna förordningar datera sig och vår
närvarande tid, beträffande några importerade, då såsom öfverflödiga an¬
sedda varuartiklar, framlägga bevis derpå, huru öfverflödet tilltagit på
ett högst oroande sätt. Hvad skulle den tidens rikshushållare sagt, om
de kunnat ana den tillökning öfverflödsvarorna efter 60 å 70 år senare
vunnit? Om på deras tid de då importerade varorna ansågos såsom be¬
vis på ett oroväckande öfverflöd, huru månde väl samma varors omått¬
liga tillökning nu anses? Må man icke förebära folkmängdens tillökning;
densamma utgjorde år 1810 endast 2,377,851 och år 1877 4,484,542 per¬
sonel, således dubbelt sa stol’ folkmängd som 1810. Men om de varu-
artiklar, å hvilka jag för detta senare år erhållit uppgift ur tullspecia¬
lerna, jemföra^ med samma varors importerade mängd år 1877, befinnes
följande import de nämnda åren af:
|
|
Aren
1808—1812,
i medeltal
årligen.
|
År 1877.
|
Arrak..................................................
Viner, lättare (motsvarande mindre än 21° alkoholhalt),
» finare (på buteljer) .........................................
Kaffe ....................................................
Socker .................................................
Tobak, alla slag..................................
Ris- och sago- med flera gryn......................................
Porslin, alla slag..............................................
|
.......... kannor
......... »
......... j>
.........skålpund
......... »
......... »
......... »
. värde kronor
|
4,440
367,560
6,240
3,317,815
8.983,044
3,931,862
648,596
8,110
|
450,634
1,196,667
243,096
25,439,203
75,646,403
8,303,084
10,074,300
374,231
|
. »que le cultivateur a le droit de se plaindre, s’il volt ses contributions doublées, par
suites des opérations mal entendues de quelques individus.»
»Ils doivent savoir enfin, qu’il est de tonte justice que le peuple, eette masse qui
eonstitue. la force de tous les Stats, soit 1’objet de la constante sollieitude d’un gouverne-
ment qui connait ses devoirs, et qui veut les remplir.»
;> Voilä des vrais principes qui, dans un corps social, doivent diriger le commerce et
1’Industrie. _ Ce n’est qu’en les subordonnant ä 1’intérét des tous qu’on peut en faire des
canaux vivifiants pour la prospérite publique. Si l’on permet ä l’intérét particulier d’en dé-
tourner le cours, on voit bien s’élever quelques grandes fortunes; mais le reste languit, les
sources tarissent et l’Etat est sur le penchant de sa ruine.»
(Reponse de S. A. R. le prince Charles Jean ä une classe de commercans de la ville
de Stockholm le 13 avril 1817.)
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
95
Dessa siffror vittna mer än annat om lyxens och öfverflödets till¬
tagande i närvarande tider. Ännu mera slående bevis derpå erhålles
af den sammanställning jag i bilagan N:o 9 deraf gjort, med jemförelse
öfver dylika artiklar mellan åren 1858 och 1877. Man finner deraf huru
dylika yppighet och öfverflöd tillhöriga varor och artiklar under dessa
tjugu senare åren på ett i många hänseenden oroväckande sätt tilltagit.
Exempelvis må här nämnas följande, mera framstående tillökningar af
dylika nära nog onödiga importartiklar.
|
|
Importens belopp
|
|
|
Sr 1858.
|
år 1877.
|
Apelsiner.........................................................
|
stycken
|
178,619
|
734,437
|
Band, sammet och siden
|
skålpund
|
5,362
|
20,831
|
Bijouterivaror................................................
|
»
|
3,444
|
61,373
|
Bränvin och sprit, alla slag
|
kannor
|
426,476
|
1,236,310
|
Fikon ...............................................................
|
skålpund
|
185,000
|
608,984
|
Frukter, torkade ...
|
»
|
7,219
|
60,225
|
Spegelglas, slipade
|
»
|
64,041
|
288,258
|
Gryn (utom af spanmål)...........................
|
»
|
916,409
|
10,174,368
|
Guld, arbetadt
|
ort
|
1,607
|
16,496
|
Gulddragarearbeten ...
|
»
|
1,634
|
45,341
|
Handskar............
|
skålpund
|
3,702
|
14,235
|
Hattar, af siden
|
stycken
|
419
|
1,923
|
af ull, hår med mera dylikt.....
|
»
|
3,296
|
272,372
|
af halm och strå med mera dyl.
|
»
|
2,134
|
158,321
|
Kanel .........................
|
skålpund
|
77,309
|
195,929
|
Kapris
|
»
|
712
|
4,060
|
Kläder, nya, gång-....................... värde
|
kronor
|
288,707
|
2,805,550
|
Konfityrer
|
skålpund
|
3,452
|
57,475
|
Konserver
|
»
|
15,010
|
372,046
|
Leksaker ...
|
»
|
6,623
|
160,934
|
Likör .....
|
kannor
|
1,426
|
14,348
|
Mandel
|
skålpund
|
288,717
|
638,198
|
Masker .......................
|
stycken
|
1,307
|
5,199
|
Nötter, hassel-, val- och dylikt
Oliver...
|
skålpund
|
43,636
|
200,629
|
»
|
780
|
3,221
|
Paraplyer och parasoller ........................
|
stycken
|
5,897
|
239,302
|
96
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
|
|
Importens belopp
|
|
|
år 1858.
|
år 1877.
|
Plommon, bruneller och sviskon .........
|
skålpund
|
485,239
|
1,177,173
|
Plymer ..........................................................
|
))
|
34
|
1,384
|
Porsliner, alla slag ....................................
|
))
|
134,540
|
622,525
|
Russin
|
»
|
738,719
|
2,364,565
|
Silfver, arbetadt
|
ort
|
12,771
|
108,286
|
Smink...............................................................
|
skålpund
|
22
|
534
|
Snörmakarearbeten .
|
»
|
9,170
|
72,083
|
Soja och såser .............................................
|
))
|
3,577
|
24,146
|
Solfjädrar ......................................................
|
»
|
6
|
1,331
|
Spetsar, uddar och blonder....................
|
))
|
4,276
|
10,282
|
Thé
|
))
|
53,515
|
148,142
|
Tryffel ............................................................
|
»
|
?
|
1,100
|
Cigarrer .........................................................
|
))
|
28,079
|
123,871
|
Snickare- och stolmakarearbeten...
|
»
|
129,605
|
1,477,409
|
Möbler ..................värde
|
kronor
|
1,769
|
34,105
|
Tvål, parfymerad.........................................
|
skålpund
|
4,219
|
18,398
|
Åkdon, bättre.............................................
Vanilj...............................................................
|
stycken
|
11
|
98
|
skålpund
|
100
|
704
|
Vantar, alla slag..........................................
Vin, alla slag, på fastager .....................
|
»
|
4,711
|
28,845
|
» ,
|
2,872,254
|
6,437,080
|
på buteljer ....................
|
kannor
|
36,094
|
243,096
|
Vind rufvor......................................................
|
skålpund
|
4,527
|
87,902
|
Visitkort .........................................................
|
»
|
58
|
7,678
|
Väfnader:
|
|
|
|
hel- och halfsiden ................................
|
»
|
32,823
|
158,879
|
bomulls-: gaze, linon, musslin ..
|
))
|
52,056
|
153,873
|
tyll ................
|
|
9,874
|
48,789
|
damast....................................
|
»
|
1,519
|
26,314
|
linne- eller hampa: batist, flor, kärn-
|
|
|
|
marduk...
|
»
|
172
|
176,047
|
lärfter ..
|
»
|
. 26,712
|
45,984
|
mattväfnad ..
|
»
|
6,504
|
19,686
|
ylle- eller blandad! med annat: mat-
|
|
|
|
tor (och filtar) ...
|
))
|
80,852
|
432,618
|
Mattor, vaxade och lackerade ..
|
)>
|
15,788
|
135,640
|
Ostron ............................................... värde
|
kronor
|
548
|
118,589
|
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
97
Den här ofvan gjorda sammanställningen visar nogsamt, huru de
genom 1865 års tulltaxa minskade eller borttagna tullsatser väsentligen
bidragit till att öka införandet af alla dessa onödiga yppighets- och
öfverflödsartiklar. Man frågar sig ovilkorligen, om de uppmaningar till
enkelhet i seder, till tarflighet i lefnadssätt, som Sveriges store konun¬
gar gifvit Sveriges folk, varit grundade på origtiga hushållsprinciper
samt ledt till folkets förderf och förnedring, efter dessa principer allt
sedan år 1865 af regering och folk blifvit öfvergifna och utdömda?
All erfarenhet jäfvar denna förmodan och det är endast frihandelns mo¬
derna hypoteser om en genom handel och samfärdsel mellan folken upp¬
kommande förbrödring, om lägre pris å födoämnen, billigare lefnads-
kostnader och dylikt mera, som förledt den stora allmänheten och med
den statsmakterna att lyssna till desamma, ehuru all erfarenhet på ett
segrande sätt bevisat dessa hypoteser vara osanna. Jag har redan här
ofvan framlagt bevis på orimligheten af dessa påståenden, hvad beträf¬
far prisen på lefnadsförnödenheter och dagsverken i detta land. Den
obetänkta ifver, som vår Regering ådagalade 1863—65, att Riksdagen
ohördan afstöta handelstraktaten med Frankrike, och de bemödanden,
som derför icke sparades att erhålla Riksdagens bifall dertill, hafva
sänkt tullen, någon gång om ock sällan befriat derifrån, å de flesta va¬
ror inom denna grupp på ett sätt, som på samma gång lyxen, vällef-
naden och ett öfverdådigt fråsseri på ett orimligt sätt gynnas, minskar
statsinkomsterna och beröfvar åtskilliga af våra inhemska näringar, syn¬
nerligen vår finare väfnadsindustri, nödigt skydd.
Af de 690 artiklar, som 1874 års tulltaxa innehåller, äro 285 tull¬
fria. Af återstående 405 tullpligtige artiklar tillhöra 101 den grupp af
onödiga lyx-, öfverflöds- och njutningsartiklar, hvarom nu är fråga. Om
man endast beräknar den tullinkomst, som år 1877 skulle utgå för då
importerade, till ifrågavarande grupp hörande varor m. m. enligt 1857
års visst icke allt för protektionistiska tulltaxa, så befinnes att denna
inkomst skolat uppgå till 9,358,000 kronor, i stället för 4,473,443 kro¬
nor, som verkligen blifvit erlagda, till följd af 1866 års tulltaxas be¬
stämmelser (se bilagan N:o 9). Således eu minskad statsinkomst af
omkring fem millioner kronor, för att lägga hyende under en förvek¬
ligande och ekonomiskt och moraliskt ruinerande yppighet och öfver¬
flöd, som sannerligen borde vara i tillfälle att betala dessa öfvérflöds-
varor lika högt nu, som år 1858, eller ock undvara dem.
Och hvad skola väl de fattige och obemedlade samhällsklasserna,
som likväl utgöra den ojemförligt största massan af folket, tänka om
eu sådan orättvisa, begången af dessa bättre lottade, rike och förmögne
Bih. till Riksd. Prof. 1880. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 2 Haft. 13
98
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
lagstiftare, Indika ej tyckas ömma för deras nöd, ej låta dem dela lag¬
stiftningens arbete rörande skattebeloppens bestämmande eller dessas
fördelning? Det är verkligen inga småsummor, hvarmed dessa politiskt
rättslösa folkklasser bidraga till statens behof. Och under senaste 60 å
70 år hafva icke dessa beskattningar minskats, utan lavinartadt ökat sig.
För att börja med bränvinstillverkning saf giften, så utgick densamma
sammanstäld med den så kallade utskänknings- och utminutering saf giften
för hvart tionde år under aflägsnare tider samt från och med år 1874
för hvarje år till nedanstående belopp, nemligen:
År.
|
Bränvins-
tillverkningsafgift.
Kronor.
|
B rån vi ii.su tsk ätik n i ngs-
och iniuuteringsafgift.
Kronor.
|
Summa
Kronor.
|
1810
|
816,285
|
36,8732 03
|
853,158
|
1820
|
648,075
|
25,8543
|
673,929
|
1830
|
690,000'
|
25,4023
|
715,402
|
1840..
|
860,825
|
39,1153
|
899,940
|
1850
|
1,050,000'
|
36,1993
|
1,086,199
|
1860. .
|
6,949,250
|
33,0703
|
6,982,320
|
1870....
|
11,002,739
|
1,603,933
|
12,606,672
|
1874.......
|
13,874,833
|
2,189,800
|
16,064,633
|
1875..,.
|
15,001,078
|
3,662,504
|
18,663,582
|
1876...
|
15,193,153
|
4,391,753
|
19,584,906
|
1877...........
|
13,204,550
|
5,349,283
|
18,553,833
|
Sällan, om någonsin, finner man en beskattning på det egentliga
folket ökat sig med en så svindlande hastighet; främmande länders
skattehistoria har intet motstycke dertill. Från år 1810 till år 1877,
eller på 67 år, har skatten på bränvin ökats med 21,750 procent!! Och
ändå har senaste Riksdag ytterligare ökat denna beskattning. Tillverk -
ningsafgiften, förhöjd med tjugu öre per kanna, skulle lemna en ökad
inkomst af tre millioner kronor för år 1880 och följande år, eller enligt
andra kalkyler, genom minskad tillverkning skulle denna förhöjning i
tillverkningsafgiften ej lemna större tillökning än 2,300,000 kronor; —
1 Det i riksstaten beräknade beloppet.
2 Egentligen år 1813.
3 Afgiften, upptagen enligt allmänna bevillningen, under artikeln »krogar, värdshus,
gästgif vener».
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
99
och utskänkningsafgiften förhöjas med sannolikt 1,000,000 kronor. Och
livad tullen å vanligt bränvin af femtio procent alkoholhalt beträffar,
har densamma blifvit af senaste Riksdag bestämd till 1,50 per kanna,
när den för vin af alla slag af till och med tjuguen procent alkoholhalt
är-7 öre per skålpund, hvilket utgör omkring 35 öre per kanna.
Beskattningen å socker har förhållit sig på följande sätt:
År
|
Tullen utgick
med kronor:
|
1810 ..............
|
124,764
|
1830............
|
278,491
|
1840 .....
|
1,459,739
|
1850 .
|
. 2,311,297
|
1860 ..............
|
3,333,832
|
1870 ................
|
5,272,374
|
1874..................
|
..... 6,022,056
|
1875...................
|
6,864,364
|
1876...................
|
. . . 7,273/145
|
1877 ................
|
7,337,362.
|
Till följd af senaste riksdagsbeslut att höja tullen å socker, det
raffinerade äfvensom det oraffinerade icke mörkare än N:o 18, till 14
öre, och det oraffinerade mörkare än N:o 18, till 10 öre, allt per skål¬
pund, beräknas ifrågavarande varas tullafgift skola ytterligare ökas med
omkring 1,400,000 kronor.
Sirup af socker var förbjuden till införsel ända till år 1850. Sedan
dess har tullinkomsten å denna artikel år för år betydligt tilltagit och
utgjorde:
år
|
1850 ......................
|
......................... Kr.
|
Tullinkomst.
1,695
|
»
|
1860 ......................
|
|
40,382
|
)>
|
1870 ...................
|
|
291,848
|
)>
|
1874 ..................
|
»
|
517,661
|
»
|
1875 ......................
|
........................ »
|
450',563
|
»
|
1876 ......................
|
»
|
609,848
|
|
1877 ......................
|
)»
|
617,009
|
Kajfe, som numera ingår öfver allt i landet i de mindre bemedlade
folkklassernas matordning, icke endast såsom ett öfverflödigt njutnings¬
medel, utan såsom ett surrogat för hungerns stillande, när mera närande
födoämnen brista — har äfven, liksom de öfriga få njutningsämnen
ifrågavarande klasser förtära, blifvit högst betydligt inbringande för stats¬
kassan, vare sig genom tullsatsens höjande eller genom den importe-
100
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
rade varans mängd. Med afseende å tnllsatsen må anföras, att den¬
samma utgick 1826—1830 med 15 öre; 1831—1845 med 9 öre; 1846—
1852 med 10 öre; 1853—1857 med 8 öre; 1858—1879 med 10 öre; 1880
och. tills vidare med 11 öre.
För att visa Indika betydliga summor kaffetullen under olika tider
erke! följa följande uppgifter:
år 1810 ............................................
|
Kr.
|
Tullinkomst.
414,726
|
|
1832.............
|
y>
|
283,602
486,666
|
»
|
1840............................
|
)>
|
»
|
1850.................
|
»
|
993,135
|
»
|
1860 .......
|
)>
|
1,515,580
|
»
|
1870...................................
|
»
|
2,233,354
|
|
1874....................
|
))
|
2,145,495
|
»
|
1875 .........
|
|
2,333,697
|
|
1876....................
|
|
2,659,967
|
|
1877...................
|
»
|
2,546,196
|
Den ökade tullsats, som senaste riksdag beslutat & kaffe, eller från
10 till 11 öre per skålpund, är beräknad skola lemna statskassan en
tillökning af omkring 200,000 kronor.
Tobak är ett de fattiges njutningsämne, bland de få dylika de ega,
hvilket äfven under tidernas lopp blifvit icke obetydligt fördyradt.
Tullsatserna derå hafva utgjort per skålpund:
För oarbetad; blad: 1826—1845 med 19 öre, 1846—1860 med 22 öre,
1861—1867 med 25 öre, 1868—1871 med 26 öre, 1872—1879 med
29 öre, 1880 med 42 öre.
stjelk: 1826—1845 med 6 öre, 1846—1857 med 121/* öre, 1858—
1860 med 22 öre, 1861—1867 med 25. öre, 1868—1871 med 26
öre, 1872—1879 med 29 öre, 1880 med 42 öre.
Arbetad, karfvad:
I karduser eller" lös i fastager: 1826—1845 med 37V2 öre, 1846—1857
med 44 öre, 1858—1866 med 50 öre, 1867—1879 med 45 öre, 1880
med 50 öre.
Knaster: 1826—-1830 med 1 krona 12Va öre, 1831—1845 med 1 krona,
1846—1854 med 1 krona 12V2 öre, 1855—1857 med 44 öre, 1858
—1866 med 50 öre, 1867—1879 med 45 öre, 1880 med 50 öre.
Tobak, arbetad:
Spunnen: 1826—1830 med 31 Va öre, 1831—1841 med 25 öre, 1842—
1845 med 37l öre, 1846—1857 med 50 öre, 1858—1863 med 55 öre,
1864—1879 med 35 öre, 1880 med 50 öre.
101
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
Malen eller snus: 1826—1845 med öre, 1846 —1857 med 50 öre,
1858—1866 med 55 öre, 1867—1879 med 50 öre, 1880 med 50 öre.
Stänger och karotter: 1826—1830 med 56 öre, 1831—1845 med 50 öre,
1846—1857 med 56 öre, 1858—1866 med 60 öre, 1867—1879 med
55 öre, 1880 med 50 öre.
Cigarrer och cigaretter: 1842—1845 med 1 krona 50 öre, 1846—1857
med 1 krona 69 öre, 1858—1866 med 1 krona 80 öre, 1867—1880
med 1 krona 30 öre.
Tullinkomsten för denna hela artikel har under olika tider utgjort:
år
|
1810......................
|
...................... Kr.
|
Tullinkomst.
262,756
|
»
|
1830 ....................
|
))
|
399,003
|
»
|
1840 .......................
|
»
|
339,045
|
»
|
1850 .......................
|
»
|
665,118
|
|
1860 .....................
|
»
|
1,247,612
|
»
|
1870 ..............
|
|
1,584,126
|
)>
|
1874 ....................
|
»
|
2,642,182
|
»
|
1875 ....................
|
|
2,294,668
|
))
|
1876 ......................
|
»
|
2,441,723
|
»
|
1877 .....................
|
»
|
2,545,131
|
Vid senaste riksdag ökades, som bekant är, tullsatsen å tobak så¬
lunda, att för oarbetad tobak, blad och stjelk, erlägges från och med
år 1880 42 öre per skålpund, och för arbetad andra slag 50 öre per
skålpund, men tullen å cigarrer och cigaretter lemnades orörd. Denna
tillökning i tullafgiften anses kunna lemna en ökad statsinkomst af
400,000 kronor årligen, hufvudsakligen på de mindre bemedlade sam¬
hällsklassernas bekostnad1.
Bland öfriga tullpligtiga varor, som utgöra nödvändighetsartiklar i
de fattiges hem, intager lysämnet fotogen ett vigtig^ rum. Detta ämne
förekommer först omkring 1830-talet såsom importartikel och har in¬
bringat: * *
1 Enligt Kong!. Majts nådiga proposition af den 9 Januari 1880 angående stats-
regleringen föreslås en ytterligare tillökning i tullen å tobak, nemligen:
Tullsats.
* Blad och stjelk............................................................ Kr. — 53,13
Cigarrer och cigaretter ................................................ » , 1: 48,7 8
Andra slag .............................................................. » — 63,7 6
allt per skålpund, hvarigenom en ökad årlig inkomst af 600,000 kronor påräknas.
102
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
Tullinkomst,
år
|
1830 .........................
|
...................... Kr.
|
10,776
|
»
|
1840 ........................
|
»
|
13,270
|
»
|
1850 ......................
|
|
9,211
|
»
|
1860 ........................
|
_ ))
|
61,961
|
i)
|
1870 ........................
|
»
|
208,536
|
)>
|
1874 ...............
|
))
|
411,704
|
»
|
1875
|
))
|
444,668
|
»
|
1876
|
))
|
538,528
|
D
|
1877 ........
|
))
|
522,167
|
Tullsatsen för fotogen har sedan år 1864 varit 2 öre per skålpund.
Den år 1877 importerade mängd uppgick till 26,108,387 skålpund.
Sammanställer man dessa hufvudsakligen de fattiga och mindre be¬
medlade klassernas ofvan uppräknade bidrag till statsutgifternas fyllande,
genom beskattning å för dem nödvändiga varor, under olika tider, så
blir öfversigten så mycket lättare och intrycket så mycket pinsammare,
emedan dessa få njutningsämnen, såsom olyckligtvis varande så kallade
kassaartiklar, hafva till följd af konsumenternes antal och ett allt mel¬
odi mer sig utbredande bruk deraf ökat skattebördan på ett för de
skattdragande nog känbart sätt.
Sammandrag af statsinkomsten för några de mindre bemedlade klassernas
konsumtionsartiklar 1810—1877.
|
1810
|
1830
|
1840
|
1850
|
1860
|
1870
|
1874
|
1875
|
1876
|
1877
|
Bränviustill-
verkningsafgift
Socker............
Sirap ............
Kafle ............
Tobak ............
Fotogen .........
|
816,285
124,764
414,726
262,756
|
690,000
278,491
283,602 >
399,003
10,776
|
860,825
1,459,739
486,666
339,045
13,270
|
1,050,000
2,311,297
1,695
993,135
665,118
9,211
|
6,949,250
3,333,832
40,382
1,515,580
1,247.612
61,961
|
11,002,739
5,272,374
291,848
2,233,354
1,584,126
208,536
|
13,874,833
6,022,056
517,661
2,145,495
2,642,182
411,704
|
15,001,153
6,864,864
450,563
2,333,697
2,294,668
444,668
|
15,193,153
7,273,445
609,848
2,659,967
2,441,723
538,528
|
13,204,550
7,337,362
617,009
2,546,196
2,545,131
522,167
|
Summa Kr.
|
1,618,531
|
1,661,872
|
3,159,545
|
5,030,456
|
13,148,617
|
20,592,977
|
25,613,961
|
27,389,038
|
28,716,664
|
26,772,415
|
Tillökning för år räknadt å samtliga dessa konsumtionsartiklar, med
undantag af sirup och fotogen, är kalkyleradt utgöra från och med år
1880 eu summa af 4,300,000 kronor, hvilket för sistnämnda och följande
åren, med endast samma införsel af ifrågavarande varor, och samma
antal tillverkade kannor bränvin, som egt rum år 1877, skulle öka huf¬
vudsakligen de mindre välmående klassernas skatt till staten för dessa
varor till sammanlagdt årligen omkring 31 millioner kronor. 1
*
1 Egentligen år 1832.
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
103
Efter genomgåendet af denna de mindre bemedlades skatteliistoria
under 70 år, hvilken historias detaljer otvifvelaktigt lemna mycket öfrigt
att önska, men hvari de stora konturerna i allmänhet torde kunna anses
rigtiga, frågar fosterlandsvännen otvifvelaktigt, om ej något vore att
göra för att mera rättvist afväga beskattningen mellan de fattige och
de rike på tullagstiftningens våg. Medlet är lätt funnet, om Riksdagen
nemligen vill öfva denna rättvisa; det vore nemligen:
l:o. Att undvika förnyandet af den så kallade franska handelstrak-
taten, hvilken har sitt uttryck i 1865 års tulltaxa.
2:o. Vidtagande af eu grundlig revision af nu gällande tulltaxa i
alla dess detaljer, med afsigt att söka ett rättvist och billigt skydd för
våra näringar, synnerligen vår förädlingsindustri.
3:o. Att genom en ökad beskattning på onödiga yppighets- och
öfverflödighetsartiklar och motsvarande nedsättningar i den fattiges för¬
brukningsartiklar grunda tullbeskattningen på en rättvis och billig för¬
delning af bördan de olika skattdragande emellan och hvilket, såsom jag-
nyss nämnt, utan stor svårighet kan ske.
För att i sina enskildheter visa, huru denna förändring i tullsatser
skulle ske, beträffande de i bilagan N:o 9 upptagna lyx- och öfverilö-
dighetsartiklarne, vill jag här nedan genomgå de vigtigare, jemföra dem
med tullsatserna i de större kulturländernas tulltariffer, äfvensom med
tullsatserna under olika tider i vårt eget land1, och der inga särskilda
anmärkningar blifvit gjorda, hafva de nya föreslagna tullsatserna i all¬
mänhet blifvit från 1857 års tulltaxa uppförda, hvilken tulltaxa, såsom
kändt är, behandlat den nu ifrågakommande varugruppen med särdeles
mild hand. De mindre betydande artiklarne har jag ansett utan sär¬
skilda motiv få sig sina tullsatser åsätta. Vi böra komma noga ihåg,
att det är synnerligen på denna varugrupp, som höga tullsatser kunna
på samma gång uppfylla nyssnämnda hufvudafsigter med en god tullag¬
stiftning.
Bränvin och sprit, alla slag:
I Norge erlägges i tull för eu svensk kanna, utan afseende på alko¬
holhalten, 2 kronor 98 öre, när cfen införes på buteljer eller krus, men
på andra kärl, om 100 procent styrka, erlägges 1 ki-ona 60 öre pel¬
sverk kanna, hvarvid minskning göres allt efter som procenthalten
minskas, på sätt särskilda bestämmelser föreskrifva.
1 Till grund för denna senare jemförelse har jag begagnat komiterades underdåniga
betänkande för uppgörande af förslag till en ny tulltaxa, af den 22 Juli 1865.
104
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
I Frankrike erlägges för bränvin och sprit:
på buteljer utan afseende på alkoholhalten för en svensk kanna,
tull............................................................................................................ Kr. — 28,20
accisafgift (för ren alkohol)................................. » 4: 12
Summa Kr. 4: 40,20
på fastager: af 100 procent alkoholhalt:
tull per svensk kanna....................................................................... Kr. — 14,3
accisafgift...................................................................... » 1: 77
Summa Kr. 1: 91,3
I Nordamerika1 erlägges i tull för 1 gallon bränvin, äfvensom surro¬
gat och efterhärmningar deraf, alla slag, arrak deri inbegripet, 2
dollars, hvilket gör per svensk kanna omkring 4 kronor 20 öre.
I England erlägges tull för 1 svensk kanna om 50 procent alkohol¬
halt 4 kronor 70 öre.
Enligt senaste Riksdags beslut har tullen blifvit i Sverige bestämd
per kanna:
för bränvin och sprit:
På fastager: af säd, potatis eller andra jordfrukter, ris, arrak, soc¬
ker, rom, 1 krona 50 öre;
af vindrufvor:
a) då varan är i Frankrike tillverkad och derifrån sjövägen direkte
införes, 1 krona 15 öre;
b) då varan är annorstädes tillverkad eller på annat sätt införes, 1
krona 50 öre.
Sverige: bränvin och sprit:
på fastager, af annan frukt................................. Kr. 1: 50
på buteljer eller krus, alla slag........................ » 2: 30.
Med hänsyn härtill samt för att närma oss Norges tullbestämmel¬
ser så mycket som möjligt, synes en tullsats af 3 kronor per kanna för
all bränvin och sprit samt dermed jemförliga drycker, såsom arrak, rom,
konjak och genéver vara lämplig, vare sig de införas på fastager eller
buteljer, hvarför sådan tull nu föreslås.
Etuier, alla slag. Tullen härå erlades i Sverige: 1826—1854 med
25 procent af värdet, 1855—1857 med 1 krona per skålpund, 1858—
1863 med 75 öre per skålpund; och föreslås nu tullen å etuier med eller
utan tillbehör af sammansatta, eller, såsom arbetade, ej specificerade äm¬
nen, att utgå med 75 öre skålpundet.
Häir och öfver allt bär nedan förstäf? med »Nordamerika» dess Förenta Stater.
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
105
Gångkläder, nya: tullen härför erlägges:
I Frankrike:
för dem af siden eller halfsiden lika med den väfnad hvaraf de bestå;
» » » kläde med 10 procent af värdet;
» )> » bomull » 15 » » »
» » » lärft »15 » » »
» » » linnedamast med 16 procent af värdet;
» » » kautschuk och gutta percha med 36,73 öre per svenskt skål¬
pund.
I Nordamerika med 36 procent af värdet.
I Ryssland » 35 » » »
I Schweitz: för kläder af siden, florettsiden, äfven i förening med
andra tyger, för andra klädningsstycken, schalar och skärp (stickade,
sidenfransar eller annat snörmakarearbete) samt för linnepersedlar, alla
slag, utgår tullen med 30,5 öre per skålpund.
I Tyskland, för kläder betalas per svenskt skålpund:
af silke och florettsilke, äfven i förening med metalltråd, broderier och
spetsar med 3 kronor 44 öre.
af halfsiden med 1 krona 75 öre;
af kautschuktyg med 50 öre;
för kläder af andra tyg och beskaffenhet utgår tullen med 1 krona 14 öre;
för linnepersedlar för män och qvinnor med 57 öre.
I Sverige erlades tullen under olika tider:
för nya fruntimmersgångkläder: 1836—1854 med 33Vä procent af vär¬
det, 1855—1863 med 50 procent i förhöjning af det tyg, hvaraf per¬
sedeln bestod, och 100 procent förhöjning i samma tull, om persedeln
var försedd med spetsar, blonder, galoner eller broderier;
för andra slag: 1825—1854 förbjudna till införsel, 1855—1863 drogo de
samma tull som fruntimmersgångkläder.
Med hänsyn till hvad ofvan nämndt är, torde tullsatsen böra utgå,
och föreslås här:
för nya gångkläder, ej specificerade: med 50 procent förhöjning i
den tull, som är bestämd för tyget, hvaraf klädespersedeln hufvudsak¬
ligen hestår. Härvid observeras, att för gångkläder tages öfvertyget till
grund för tullberäkningen, men uppstår svårighet att bestämma hufvud-
beståndsdolen, tages till beräkningsgrund det material, som drager hög¬
sta tullafgift.
För kläder eller delar deraf, som äro försedda med guld- eller silf-
verbroderier eller galoner, eller med fransar, spetsar eller blonder, för-
höjes tullafgiften med 100 procent utöfver den för tyget bestämda.
Bill. till Riksd. Prof. 1S80. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 2 Höft. \i
106
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
Luktvatten:
I Frankrike erlägges tull med Kr. — 28,16 öre
accis )) » 3: 53 »
Summa Kr. 3: 81,16 öre per svensk kanna.
Då luktvatten är att betrakta såsom sprit och när denna senare,
enligt mitt föregående förslag, blifvit åsatt eu tull af 3 kronor per kanna,
torde lägre tull ej böra åsättas luktvatten, hvilket således föreslås (å 5
skålpund = 1 kanna) till 60 öre per skålpund.
Metvurst. I enlighet med tullsatsen för denna vara åren 1826—
1854 föreslås att höja tullen från 10 öre, som den nu är, till 25 öre.
Musslor (ostron) friska: För detta läckergommarnes eftersökta njut¬
ningsmedel finnes tull vara åsatt per svenskt skålpund:
I Österrike med omkring 4 Vs öre;
I Tyska riket med 9 öre;
I Schweitz med 9 öre;
I Ryssland med omkring 8 öre.
Enligt franska handelstraktaten af år 1865 och densamma vidfogade
införselstariff, betalas för till Frankrike införda friska ostron en tull af
1 franc 50 centimer = 1 krona 8 öre per tusen stycken.
Af allt detta synes att äfven för till Sverige införda friska ostron
erlägges tull, som föreslås att utgå med 9 öre per skålpund.
Oliver. Tullen härför erlägges per skålpund:
I Norge med 17 öre;
I Danmark med 12,38 öre;
I Tyska riket med omkring 20 öre.
På dessa skäl och exempel till jemförelse föreslås nu för denna
artikel en införseltull af 17 öre.
Paraplyer och parasollet■ förtullas:
I Frankrike med 10 procent af värdet.
I Danmark: af siden och halfsiden med 1 krona 33 öre per stycket;
af andra slag med 50 öre per stycket.
I Sverige: de af siden 1846—1854 med 3 kronor, 1855 — 1863 med
1 krona 50 öre;
de af andra slag: 1846—1854 med 1 krona 50 öre, 1855—1857 med 75
öre, 1858—1863 med 50 öre.
Med anledning af det ofvan anförda föreslås tullen att höjas:
för paraplyer och parasoller:
af siden eller halfsiden, utan afseende i senare fallet å silkets större
eller mindre qvantitet ................................................... 3 kronor per stycke
af andra slag ........................................................................ 1 krona » »
107
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
Porslin, äkta och. oäkta: Enligt föregående svenska tulltaxebestäm-
melser hafva alla varor af dessa ämnen varit högre tullbeskattade än
hvad de för närvarande äro. I Frankrike är tullen å desamma 10 å
15 procent af värdet. Med hänsyn till de utmärkt vackra och billiga
porsliner, som de inhemska fabrikerna nu lemna, synes all tillökning i
tullen vara behöflig såsom en skatt på yppighet och öfverflöd.
Följande tullsatser föreslås:
Per skålpund.
Porslin, oäkta: sten eller fayence, omåladt, tallrikar .................... 6 öre
andra pjeser 15 »
målaclt eller tryckt, tallrikar 19 »
andra pjeser 25 »
äkta: hvit! eller enfärgadt......................................................... 30 »
förgyldt eller måladt ...................................................... 40 ))
Snörmakar earbeten.
I Sverige per skålpund erlades tullen:
för de af hel- eller halfsiden: 1831—1841 med 10 kronor, 1842—1857
med 7 kronor 50 öre, 1858—63 med 4 kronor,
för de af andra ämnen: 1831—1857 med 2 kronor, 1858—1863 med 1
krona 50 öre.
Under sådana förhållanden synes tullen utan olägenhet kunna höjas
till hvad den var enligt 1857 års tulltaxa, och föreslås således tullen å
Snörmakar earbeten, såsom fransar, galoner, gramaner, aiguiletter,
snodder, snören med mera dylikt, ej specificerade:
af hel- och halfsiden.......................................... med 4 kronor per skålpund;
af andra slag......................................................... » 1 kr. 50 öre per d:o.
Spetsar och blonder drogo i Sverige en tull per skålpund:
af silke och linne: 1836—1841 af 18: 75; 1842—1857 af 9 kronor;
1858—1863 af 6 kronor; 1866—1879 af 1: 50;
af andra slag: 1836—1841 af 18: 75; 1842—1857 af 1: 50; 1858—1863
af 2 kronor; 1866—1879 af 1 krona.
Det synes att, med afseende på denna varas umbärlighet, 1857 års
tullsatser utan olägenhet kunde å nyo införas; och föreslås derföre tull¬
satsen å spetsar, uddar och blonder:
silke och linne, med eller utan blandning af an¬
dra ämnen.................................................................. 6 kronor per skålpund;
andra slag........................................................................... 2 » )) d:o.
Strumpor och strumpstolsarbeten: Om dessa gäller, af samma skäl
som vid nyss föregående artikel, och då under åren 1842—1863 vida
108
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
högre tullar än nu voro åsätta, att 1857 års tulltaxas tullsats derå kan
återupptagas; hvarföre föreslås tullen å
Strumpor och andra å strumpstol eller genom stickning tillverkade ar¬
beten, ej specificerade:
af hel- eller halfsiden.................................... till 4 Kr. 50 öre per skålpund;
andra slag......................................................... ):) 1 krona » d:o.
The. Tullen erlägges derför per skålpund:
I Norge med 60 öre;
» Danmark med 68 öre;
» Frankrike med 82,75 öre, när varan kommer från europeiska nederlag.
När den deremot kommer från land utom Europa, med 63,66 öre.
Besinnar man, att thé är ett de välmående klassernas njutnings¬
medel, som enligt 1866 års taxa endast dragit en tull af 60 öre skål¬
pundet, får jag nu föreslå förhöjning deraf, eller att för thé erlägges
en tull af 1 krona per skålpund.
Tryffel. Denna artikel har i nya tyska tulltaxan åsatts en tullafgift
af omkring 23] öre per svenskt skålpund. För detta läckergommarnes
mest raffinerade njutningsmedel, som enligt 1879 års tulltaxa endast
betalar en tullafgift af 16 öre per skålpund, föreslås nu att erläggas
1 krona per skålpund.
TJr: vägg- och studsare i foder af brons erlade i Sverige tullagift
per skålpund: 1842—57 med 1 krona 50 öre; 1858—63 med 40 öre;
1866—79 med 30 öre. Det synes som denna lyxartikel skulle väl kunna
draga en högre tullafgift, hvarföre densamma föreslås till 1 krona 50 öre
per skålpund.
Möbler. Tullen utgår härför per skålpund:
I Österrike:
för stoppade möbler utan öfvertyg med 8,80 öre;
för d:o d:o med d:o » 15 »
I Tyska riket:
för stoppade möbler utan öfvertyg med 11,5 öre;
för d:o d:o med d:o » 15,3 »
I Schweitz:
för stoppade möbler äfvensom för endast med öfvertyg försedda delar
deraf med 9 öre;
för skulpterade, inlagda eller förgylda möbler erlägges tullen med 15 öre;
I Ryssland:
för snickare- och svarfvarearbeten, poleradt, lackeradt, förgyldt eller för-
silfradt, eller med förgylda eller försilfrade beslag, med 8 öre;
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
109
för möbler af ofvannämnda arbete, beklädda med läder eller tyg, ökas
tullen med 25 procent.
för snickare- eller svarfvarearbeten med prydnader af brons eller andra
metaller eller materialier, med inkrustering af trä, koppar, stål,
perlemor, elfenben, sköldpadd och dylikt mera betalas tullen med
43,4 öre.
I Sverige förtullades snickrade och svarfvade arbeten, således äfven
möbler:
af alla slags trä: 1831—54 med 331 procent af värdet;
af furu och gran: 1855—57 med 6 öre; 1858—63 med 3 öre; 1866—79
med 1 öre;
af alm, ask, ek och dylikt mera: 1855—57 med 121 öre; 1858—63 med
10 öre; 1866—79 med 3 öre;
af mahogny, jakaranda och dylikt mera: 1855—57 med 22 öre; 1858 63
med 15 öre; 1866—79 med 5 öre; allt per skålpund.
För öfverklädda möbler ökades tullen:
enligt 1857 års tulltaxa för möbler försedda med stoppning och öfver¬
tyg med 50 procent;
enligt 1866 och följande årens tulltaxor utgick nyssnämnda förhöjning
endast med 20 procent.
Nu föreslås att
Möbler, stoppade, men utan öfvertyg förtullas efter trädets värde deraf
de äro förfärdigade, men med 15 procents förhöjning; och
Möbler försedda med stoppning och öfvertyg, efter nyssnämnda värde
förtullas, men med 50 procents förhöjning.
Vantar, liel- och halfsiden: I Sverige erlades tullen härför per skålpund:
1842—48 med 7 kronor 5 öre; 1849—63 med 4: 50; 1866—79 med 1: 50;
andra slag: 1846—54 med 1: 25 å 2 kronor; 1855—57 med 1: 50;
1858—63 med 1 krona; 1866—79 med 50 öre.
Nu föreslås tullafgiften:
för Vantar, hel- och halfsiden-, att utgå med 4 kronor 50 öre och| per skål-
» d:o andra slag » » » 1 krona j pund.
Vin:
I Ryssland erlägges tullen för drufvin i fat och fastager med 2
rubel' 30 kopek per pud2 (brutto), det vill säga omkring 16 öre per
svenskt skålpund. Samma tullsats gäller för grekiska viner. För icke 1
1 1 rubel = 1,00 kopek = 2 kronor 82 öre.
- 1 pud = 38,5 2 7 svenska skålpund,
Ilo
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
mousserande viner på buteljer erlägges 33 kopek, eller omkring 92 öre
per butelj. För mousserande viner erlägges 1 rubel eller omkring 2
kronor 82 öre per butelj. För vin infördt till hamnarne vid den stora
oceanen betalas med 7 rubel per vedro, det vill säga 4 kronor 20 öre
per svensk kanna.
I Nordamerika. Vin på fat, hvilket ej innehåller mer än 22 pro¬
cent alkohol, och icke skattas till högre värde än 40 cents per gallon1,
betalar i tull 25 cents1 2, hvilket gör omkring 62 öre per svensk kanna. —
Om vinet på fat deremot taxeras till ett värde högre än 40 cents, men
icke öfver 1 dollar per gallon, erlägges derför i tull 60 cents per gal¬
lon, det vill säga 1 krona 51 öre per svensk kanna, men om vinet på
fat skattas högre än 1 dollar per gallon, erlägges jemte tull å 1 dollar
per gallon, derjemte 25 procent af vinets värde.
I England erlägges tull för vin under 26 grader (15 procent alko¬
hol) . med 52 öre per svensk kanna eller 8 öre per skålpund, och för
vin intill 42 grader (24 procent alkohol) med 1 krona 29 öre per svensk
kanna eller 21 öre per skålpund. För hvarje full grad öfver 41 ökas
afgiften med 3 pence per gallon, eller 7 öre per kanna för hvarje pro¬
cent alkohol öfver 24 procent.
I Sverige beslutade 1879 års Riksdag, att endast den så kallade
franska traktaten hindrade Riksdagen att nu öka tullen å vin af till och
med 21 procent alkoholhalt på fästager till 10 (från 7) öre per skål¬
pund, och på buteljer till 80 (från 55) öre per kanna; men för vin på
fastager af öfver 2i procent alkoholhalt höjdes deremot tullen från 14
till 20 öre per skålpund, och för vin på buteljer från 1 krona 75 öre
till 2 kronor per kanna.
Med anledning af allt detta och då vin i allmänhet kan med skäl
anses för ett bland de njutningsmedel, hvarmed rikedom och vällefnad
fråssar, ofta utöfver hvad passande är, synes det böra högt beskattas.
Jag föreslår derföre följande tullsatser:
Vin af till och med 21 procent alkoholhalt:
på fastager ........................... 14 öre per skålpund;
på buteljer .............................. 1 krona 75 öre per kanna;
af högre alkoholhalt:_på fastager............ 28 öre per skålpund;
på buteljer .......................... 2 kronor 50 öre per kanna.
1 1 gallon = 1,445 svensk kanna.
2 1 dollar — 100 cents = 8 kronor 65 öre, således 1 cent = 8,65 öre.
in
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
Väfnader, hel- och halfsiden:
I Tyska riket utgår tullen enligt senaste taxa:
för sidenvaror, blandade med andra spinnmaterialier och tillika i förbin¬
delse med metalltråd; spetsar, blonder och stickerier, vare sig helt
och hållet eller delvis af silke, med 600 mark1 för 100 kilogram, det
vill säga 2 kronor 32 öre per skålpund;
för färgad eller ofärgad tyll, utan mönster, erlägges 97 öre per svenskt
skålpund;
för alla öfriga, här ofvan icke uppräknade väfnader af silke eller florett¬
silke, _ i förening med bomull, lin, ull eller andra animaliska eller ve¬
getabiliska ämnen, utgår tullen med 1 krona 16 öre per svenskt
skålpund.
I Frankrike, sidenväfnadens hufvudsäte, draga likväl väfnader af
silke, eller så kallad bourre de soie, med blandning af andra spånads-
ämnen, i Indika silke eller så kallad bourre de soie är till vigten öfver¬
vägande, en tull af 3 kronor 67 öre per svenskt skålpund.
I Danmark förtullas helsidenväfnader med 3 kronor 40 öre per
skålpund, och när antingen ränning eller inslag, eller afvig- eller rät¬
sidan består 'åt silke allena, med en tull af 2 kronor 27 öre per skål¬
pund. I andra fall är tullsatsen 1 krona 27 öre per skålpund.
I Österrike förtullas: fina väfnader och varor af silke eller florett¬
silke allena; blonder, spetsar, stickade eller broderade varor, väfnader
i förening med metalltråd eller spunnet glas med 2 kronor 25 öre per
svenskt skålpund. Gröfre dylika varor, här ofvan icke uppräknade,
deri, utom andra väfnads- eller virkmaterialier, äfven silke eller florett¬
silke ingå, förtullas: a) fasonerade, tryckta, tunna, band-, knapp- och
snörmakarearbeten med 1 krona 50 öre per svenskt skålpund; och b)
släta, tjocka, sammet eller sammetartade väfnader, schawls och schawl-
artade väfnader samt virkvaror med 1 krona 11 öre per skålpund.
I Nordamerika: Sidenväfnader förtullas i allmänhet, såsom siden¬
tyg i stycken, sammet, näsdukar, schawls, strumpor och så vidare med
60 procent af värdet.
I Ryssland erlägges tullen för tyg, dukar, band af helsiden, de af
bourre de soie, äfvensom för foulards, släta och tryckta väfnader, sam¬
met, plys, chemille, samt hel- och halfsidenband med 14 kronor 10 öre
per ryskt skålpund. — För foulards, tryckta, i stycke eller i dukar,
med 8 kronor 46 öre per skålpund, och för halfsidenväfnader med 6
kronor 20 öre per skålpund.
1 1 riksmark = 90 öre.
112
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
I Sverige förtullades sidenvaror på följande sätt:
Helsiden, felb och plys: 1831-—35 med 9 kronor; 1836—41 med 4: 50;
1842—57 med 2: 25; 1858—63 med 1: 50; 1866—79 med 1 krona,
allt per skålpund.
Sammet: 1831—54 med 6 kronor; 1855—63 med 4: 50; 1866—79 med
1: 50 per skålpund;
Krusflor och crepe: 1831—51 med 9 kronor 25 öre; 1852—54 med 9 kro¬
nor; 1855—57 med 6 kronor; 1858—59 med 7: 50; 1860—63 med
6 kronor; 1866—79 med 1: 50 per skålpund.
Guld- och silfvertyg, äkta: 1831—54 med 30 kronor; 1855—57 med 24
kronor; 1858—59 med 7: 50; 1860—63 med 6 kronor; 1866—79 med
1: 50, allt per skålpund.
Guld- och silfvertyg, oäkta: 1831—54 med 9 ki’onor 75 öre; 1855—57 med
8 kronor; 1858—59 med 7: 50; 1860—63 med 6 kronor; 1866—79 med
1: 50 per skålpund.
Andra slag helsidentyg, ej specificerade: 1831—54 med 9 kronor; 1855—
63 med 6 kronor; 1866—79 med 1: 50 per skålpund.
Schalar, Schaletter och andra dukar af gaz eller annan gles väfnad:
1831—41 med 12 kronor; 1842—54 med 10: 50; 1855—59 med 7: 50;
1860—63 med 6 kronor; 1866—79 med 1: 50, allt per skålpund.
Halfsiden-Yäfnader förtullades per skålpund:
Felb och plys: 1836—41 med 5 kronor; 1842—45 med 3:[75; 1846—54
med 2: 25; 1855—63 med 1: 50; 1866—79 med 1 krona;
Släta, enfärgade eller randiga, rutiga eller dammiga, fasonerade: 1836—41
med 5 kronor; 1842—-54 med 3: 75; 1855—63 med 3 kronor; 1866—-79
med 1 krona.
I Bevillnings-Utskottets betänkande N:o 6 vid 1879 års riksdag
säges, rörande höjandet af tullen å siden och sammet: »Villigt må med-
gifvas att vissa silkesvaror, i förhållande till sitt värde, skäligen kunde
åsättas högre tullsatser än som nu äro stadgade, och att derest förhöj¬
ningen stannade vid någorlunda måttliga belopp, en ökad statsinkomst
derigenom skulle kunna beredas.»
Efter ofvannämnda utredning och med afseende å den grupp af
varor dessa väfnader tillhöra, anser jag bestämmelserna i 1857 års tull¬
taxa böra åter lända till efterrättelse i allmänhet. Tullsatsen för ifråga¬
varande väfnader föreslås derföre: Tullsats.
Helsiden-väfnader: Felb och plys ........................... Kr. 1: 50 per skålpund
andra slag, guld- och silfvertyg derunder in-
begripne....................................................................... » 4: 50 » »
Anm. Sammet tullbehandlas såsom helsiden, andra slag, då hela
ytan utgöres af silke, ehuru frånsidan utvisar bomull.
113
Motioner i Första Kaminaren, N:o 4.
Halfsiden-™fnader: felb och plys ........................ Kr. 1: SO per skålpund
andra slag..................................................................... »3: — » »
Bomullsväfnader. Derför erlägges tullen:
I Tyska riket: för felb och plys med omkring 46 öre; för gardin-
väfnad, blekt eller appreterad 90 öre; för alla tunna väfnader såsom ja-
conet, musslin, tyll, marly, gaz med mera dylikt med 88 öre; för spet¬
sar och alla slags broderade tyger med 95 öre, allt per svenskt skål¬
pund.
I Österrike erlägges tullen för: väfnader af garn N:o 50 och der¬
under, släta eller fasonerade, med uppå 5 millimeter i qvadrat mer än
38 trådar, flere färger i väfnaden, tryckt eller turkiskt rödt färgadt med
59 öre per svenskt skålpund.
Fina, släta eller fasonerade tyger af garn mellan N:o 50 och N:o 100,
oblekta med 44 öre; blekta, färgade, väfda i flere färger eller tryckta
med 66! öre per svenskt skålpund.
Finaste, släta eller fasonerade tyger af garn, finare än N:o 100,
tyll, bobbinets, petinets, spetsar, stickade och broderade, samt alla varor
i förening med metalltråd eller spunnet glas, draga en tull af 1 krona
11 öre per svenskt skålpund.
Sammet och dithörande tyger, med uppskuret eller oskuret flor;
gardintyger, band, snörmakarearbeten, virk- och knapparbeten med mera
dylikt förtullas med 52 t öre per svenskt skålpund.
I Ryssland erlägges tullen för:
Bomullsväfnader: sammet, plys och plysband med 1 krona 27 öre per
svenskt skålpund; snörmakare-arbeten, snodda eller flätade, fabrikater
deraf, broderade bomullstyger med 99 öre per svenskt skålpund.
Tyll, alla slag, med undantag af ofvan uppgifna, i stycken, släta eller
fasonerade för damkläder med 5 kronor 64 öre per svenskt skålpund.
Spetsar, alla slag, af bomull, linne, hampa, ull, siden (blonder) förtullas
med 8 kronor 46 öre per svenskt skålpund.
I Nordamerika utgår tullen för fina bomullsvaror, vare sig släta,
blekta, färgade, efter värde från och med 16 till och med 25 cents qva-
drat-yarden med 31 Va procent.
I Sverige erlades tullen för bomullsvaror, allt per skålpund:
a) för hvita: felb och plys: 1842—1857 med 25 öre; 1858—1863 med
40 öre; 1866—-1879 med 40 öre;
Gaz, halflinon, nettelduk, musslin: 1842—1854 med 1: 50; 1855—1857
med 1: 12'A>; 1858—1863 med 1 krona; 1866—1879 med 75 öre;
Tyll: 1836—1841 med 3 kronor; 1842—1863 med 2: 25; 1866—1879
med 1: 25;
Dih. till Rilcsd. Prof. 1880. 1 Samt. 2 Af cl. 1 Band. 2 Haft.
15
114
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
Sammet ellei' manchester, satin och jean, sticktyg eller piqué: 1842
—1854 med 1: 50; 1855—1857 med 1: 12l/2; 1866—1879 med 25
50 öre;
b) för färgade: felb och plys: 1846—1857 med 25 öre; 1858—1863 med
40 öre; 1866—1879 med 40 öre;
Gaz, halflinon, musslin, nettelduk: 1842—1854 med 1: 50; 1855—1857
med 1: 12V2; 1858—1863 med 1 krona; 1866—1879 med 75 öre;
Dimity och batist: 1842—1854 med 1: 25; 1855—1857 med 1: 12'/2;
1858—1863 med 1 krona; 1866—1879 med 75 öre;
Tyll: 1836—1841 med 3 kronor; 1842—1863 med 2: 25; 1866—1879
med 75 öre.
Med föregående uppgifter från eget och främmande länder till led¬
ning och då en tillökning i tullsatserna härutinnan uppfyller de tre huf-
vudafsigterna med en god tullagstiftning: att stäfja yppighet och be¬
skatta öfverflödet, att behörigen skydda näringarne samt att öka statens
inkomster — synes mig tullen i allmänhet böra sättas lika med hvad
den var enligt de högre bestämmelserna i 1857 års tulltaxa. Således
föreslås införseltullen att utgå för
Bomullsväfnader:
felb och plys med ...................................................... Kr. — 40 por skålpund
gaz, halflinon, musslin, nettelduk, dimity och
batist.............................................................................. )) 1: — » »
tyll, med........................................................................... » 2: 25 » »
Väfnader af linne eller hampa:
I Tyska riket erlägges tullen per svenskt skålpund:
för linneväfnader: med mer än 120 trådar i ränning och inslag tillsam¬
mans på 4 qvadrat centimeters yta med 23 öre;
för dylik väfnad, färgad, tryckt eller blekt, äfven om väfnaden är af
färgadt, tryckt eller blekt garn, och ej öfverstiger 120 trådar på 4
qvadratcentimeters yta, erlägges tullen med 23 öre;
för väfnad finare än 120 trådar, enligt nyssnämnda beräkning, erlägges
tullen med 46 öre;
för all slags damast betalas 23 öre;
för band, border, fransar, gaz, broderade dukar erlägges 38 öre;
för linnespetsar är tullen 2 kronor 30 öre.
I Frankrike erlägges tullen för hithörande finare väfnader:
för de mindre fina efter vigt, från 1,53 öre till och med 91,82 öre per
skålpund;
för damast med 16 procent af värdet;
för tyll med 15 procent af värdet.
115
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
I Österrike utgår tullafgiften per svenskt skålpund:
för fina linnevaror, med mer än 20 trådar i ränning på 5 millimeter,
oblekta, blekta, färgade eller tryckta, med 59 öre;
för gaz, batist, linon och andra tunna väfnader, med 88 öre;
för spetsar, border, stickade tyger, i förening med metalltråd eller spun¬
net glas, med 1 krona 11 öre.
I Ryssland utgår tullen på finare linneväfnader, såsom all slags ba¬
tist och linon, med 30 procent af värdet.
I Nordamerika utgår tullsatsen:
för linneväfnader, finare, värderade till 30 cents eller mindre per qva-
dratyard, med 35 procent af värdet;
för linneväfnader värderade till mer än 30 cents per qvadratyard, med
' 40 procent af värdet.
I Sverige bar under olika tider tullen å hithörande väfnader utgått
med följande belopp, allt per skålpund:
för kammarduk och batist: 1842—1854 med 5: 50; 1855—1863 med 3
kronor; 1866—1879 med 75 öre;
för linon: 1842—1854 med 2: 75; 1855—1857 med 2 kronor; 1858—•
1863 med 3 kronor; 1866—1879 med 75 öre;
för damast: 1842—1854 med 3 kronor; 1855—1857 med 2 kronor; 1858
—1863 med 1 krona; 1866—1879 med 75 öre.
Att höja tullen för de finare linneväfnaderna till hvad den var en¬
ligt 1857 års tulltaxa är, synnerligen hvad beträffar finare lärft, så myc¬
ket nödvändigare, som i annat fall denna så utvecklade husslöjd i Norr¬
land dukar under. För mattväfnad anser jag man saklöst kan sätta
tullsatsen högre än enligt 1857 års taxa eller 24 öre per skålpund. Med
anledning häraf föreslås:
Väfnader, linne och hampa: Tullsats.
batist, flor, kammarduk, linon ............................... Kr. 3: — per skålpund
lärft alla slag, äfvensom damast.............................. x> 1: — » »
mattväfnad af hampa eller af hampa i förening
med annat i taxan ej specificeradt ämne ...... » — 24 » ))
Efter att här ofvan, så godt jag det förstått, och den korta tiden
det medgifvit, hafva sökt motivera de vigtigare artiklarne inom yppig¬
hets- och öfverflödsvarornas grupp, hvilka artiklar jag ansett i allmän¬
het böra högt beskattas, af skäl som jag flerestädes i denna motion upp¬
gift, får jag nu, för mera reda och ordnings skull, i ett sammanhang
framlägga ett förslag till förändrade tullsatser å gruppens samtliga ar¬
tiklar, med anhållan att Riksdagen, vare sig att de gillas eller modifie¬
ras, ville besluta att de nya tullsatserna blifva gällande från och med
116
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
den 1 Januari 1881, utöfver hvilken tid någon öfverenskommelse om
prolongation af den mellan Sverige och Frankrike år 1865 afslutade
handelstraktat icke lärer för närvarande finnas. Det nyssnämnda mitt
förslag å nu ifrågavarande tullsatser lyder som följer:
Förslag
till tullsatser för åtskilliga för det alldagliga tarfliga lefnadssättet
onödiga njutnings- eller lyxartiklar; att blifva gällande från och mod
den 1 Januari 1881:
|
Qvantitet för
|
Införselstull.
|
|
tullberäkningen.
|
Kr.
|
Ö.
|
Apelsiner ...........................;........................
|
1 skålpund
|
_
|
10
|
Band: silkessammets- och helsiden-
|
1 ))
|
4
|
50
|
halfsiden-......
|
1 »
|
3
|
—
|
Bijouterivaror af annat ämne än guld och silfver
|
1 »
|
1
|
—
|
Blommor, konstgjorda.........................................
Broderade arbeten: draga lika tull med det
tyg, hvarå broderiet är anbragt, med föl¬
jande tillägg:
af 20 procent för broderadt alngods, såsom
gardintyger, klädningstyger m. m.
af 50 procent för fullfärdiga, broderade per¬
sedlar eller delar deraf, såsom shalar
och dukar, kragar, remsor, slöjor, man-
chetter, färdiggjorda eller i våder till¬
klippta klädningar m. m. samt
af 100 procent för med guld eller silfver
broderade tyger eller persedlar.
|
1 ))
|
22
|
50
|
Bränvin och sprit: af ris (arrak) ..............
|
1 kanna
|
3
|
•—
|
af socker (rom).....................
af vindrufvor (konjak) obe¬
roende af tillverknings-
|
1 »
|
3
|
|
orten .
|
1 »
|
3
|
—
|
af alla öfriga slag
Anm. Finnes varan försatt med socker eller annat främmande
ämne, hvarigenom alkoholhalten möjligen angifves orig-
tigt på profvaren, erlägges tull såsom för likör.
|
1 ))
|
3
|
|
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
117
... ...............................
|
|
|
Införselstull.
|
|
Qvantitet för
tullberäkniugen.
|
Kr.
|
Ö.
|
Champignoner...........................................................
|
i
|
skålpund
|
—
|
30
|
Chokolad......................................................................
|
i
|
|
—
|
50
|
Dadlar .........................................................................
|
i
|
»
|
—
|
20
|
Etuis, med eller utan tillbehör, af samman¬
satta eller, såsom arbetade, ej specifice-
|
|
|
|
|
rade ämnen........................................................
|
l
|
))
|
—
|
75
|
Fikon .............................................................................
|
l
|
»
|
—
|
10
|
Frukter och bär, ej specificerade: friska.........
|
l
|
centner
|
—
|
50
|
inlagda i bränvin eller ättika
|
i
|
skålpund
|
—
|
30
|
torkade .......................................
|
i
|
»
|
—
|
10
|
Glas: ljuskrona-........................................................
|
l
|
»
|
—
|
12
|
spegel-
|
|
|
|
|
slipade, ofolierade..........................
|
l
|
))
|
—
|
10
|
folierade ...........................
|
l
|
»
|
—
|
20
|
Grönsaker: friska..................................................
|
i
|
centner
|
—
|
50
|
inlagda i bränvin eller ättika ......
|
i
|
skålpund
|
—
|
30
|
torkade................................................
|
i
|
»
|
—
|
10
|
Gryn, utom af spanmål: ris-, äfvensom rismjöl
|
l
|
»
|
—
|
2
|
andra slag....................
|
l
|
))
|
—
|
4
|
Guld, arbetadl ..........................................................
|
|
i ort
|
—
|
50
|
Gulddragarearbeten af guld eller silfver:
kantiljer, paljetter, fransar, galoner, gra-
maner, snören och andra, ej specificerade,
|
|
|
|
|
äkta och oäkta.................................................
|
|
1 t,
|
—
|
8
|
Handskar, alla slag.................................................
|
i
|
skålpund
|
3
|
—
|
Hattar af siden, halfsiden eller annan i föl¬
jande moment ej specificerad väfnad,
äfvensom monterade fruntimmershattar,
|
|
|
|
alla slag..........................................................
|
i
|
|
4
|
-—
|
af ull, hår, filt eller felb, färdiga eller half-
|
|
|
|
|
färdiga..................................................................
|
i
|
»
|
2
|
—
|
af halm eller strå, äfvensom så kallade Pa-
|
|
|
|
|
namahattar ......................................................
|
i
|
|
1
|
50
|
Anm. Äro hattarne sammansatta af flere materialist, förtnlias
de såsom det ämne, hvaraf de hufvudsakligen bestå.
|
|
|
|
|
118
Motioner i Förda Kammaren, N:o 4.
|
|
J nförselstull.
|
|
Qvantitet för
lullberäkningen.
|
Kr.
|
Ö.
|
Hummer . .
|
1 stycke
|
|
5
|
Ingefära, syltad .......................................
|
1 skålpund
|
—
|
40
|
Instrumenter, musikaliska: speldosor
Kanel, kanelknopp och cassia lignea..................
Kapris ...................................................
|
l »
|
1
|
50
|
1 »
|
—
|
35
|
1 »
|
—
|
35
|
Kardemummor
|
1 »
|
—
|
50
|
Kaviar ..
|
1 »
|
1
|
—
|
Kastanjer ....................................................................
Kläder, ej specificerade:
nya gång-, förtullas med 50 procents för¬
höjning i den tull, som är bestämd för
tyget, hvaraf klädespersedeln hufvudsak¬
ligen består.
Anm. För gångkläder tages öfvertyget till grund för tull¬
beräkningen; men uppstår svårighet att bestämma huf-
vudbeståndsdelen, tages till beräkningsgrund det mate¬
rial, som drager högsta tullafgift.
För kläder eller delar deraf, som äro för¬
sedda med guld- eller silfverbroderier
eller galoner, eller med fransar, spetsar
eller blonder, förhöjes tullafgiften med
100 procent utöfver den för tyget be-,
stämda.
|
1 . ))
|
|
6
|
Konfityrer............................................
|
1 skålpund
|
—
|
40
|
Konserver ...
|
1 »
|
—
|
50
|
Korinter.....................................................................
Leksaker af trä eller sammansatta ämnen,
med eller utan betsning, målning eller
|
1 »
|
|
10
|
lackering................................................
|
1 »
|
1
|
50
|
Likör.............................................................................
Luktvatten, alla slag (flaskornas vigt inbe-
gripen)................................................................
|
1 kanna
|
4
|
—
|
1 skålpund
|
—
|
60
|
Mandel ...
|
1 ))
|
—
|
15
|
Masker.....
|
1 stycke
|
—
|
40
|
Metvurst.................................
|
1 skålpund
|
—
|
25
|
Musslor: friska............................................................
|
1 skålp. brutto
|
—
|
9
|
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
119
|
|
Införselstull.
|
|
Qvantitet för
tnllberäkningen.
|
Kr.
|
Ö.
|
Musslor: insyltade eller saltade
|
1 kanna
|
|
40
|
Nötter, kokos- ...
|
1 stycke
|
—
|
20
|
hassel-, val- och andra slag
|
1 skålpund
|
—
|
15
|
Oliver
|
1 ))
|
- .
|
17
|
Paraplyer och parasoller:
af siden eller halfsiden, utan afseende
i senare fallet på silkets större eller
|
|
|
|
mindre qvantitet...............................................
|
1 stycke
|
3
|
—
|
andra slag
|
1 »
|
1
|
—
|
Perlemor, arbetad, oinfattad ..
|
1 skålpund
|
1
|
50
|
infattad med guld och silf¬
ver, väges med infattningen
och förtullas såsom den.
infattad med andra ämnen,
se Bijouteri varor.
|
|
|
Perlor, oäkta: glas-
|
1 skålpund-
|
—
|
40
|
andra slag...
|
1 ))
|
2
|
—
|
infattade med andra ämnen än
|
|
|
|
guld och silfver, se Bijouteri-
|
|
|
|
varor.
|
|
|
|
Plommon, bruneller och sviskon
|
1 skålpund
|
—
|
8
|
Plymer, struts- och andra slag...
|
1 »
|
15
|
—
|
Pomada, burkarnes vigt inberäknad...
|
1 ))
|
1
|
—
|
Pomeranser
|
1 ))
|
—
|
10
|
Porslin, oäkta, sten eller fayance: omåladt,
|
|
|
|
tallrikar....
|
1 »
|
—
|
6
|
andra pjeser
|
1 ))
|
—
|
15
|
måladt eller tryckt, tallrikar.......
|
1 ))
|
—
|
19
|
andra pjeser
|
1 »
|
—
|
25
|
äkta: hvitt eller enfärgad!
|
1 »
|
—
|
30
|
förgyldt eller måladt...
|
1 »
|
—
|
40
|
Russin
|
1 »
|
—
|
10
|
Saffran
|
1 ))
|
2
|
—
|
Silfver, arbetadt: förgyldt eller oförgyldt
|
1 ort
|
-----
|
7
|
120
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
■■ - - ■ ...... " .....................■"
|
|
Införselstull.
|
#
|
Qvantitet för
tullberäkningen.
|
Kr.
|
Ö.
|
Smink och sminkflor...............................................
|
1 skålpund
|
,-
|
65
|
Snörmäkarearbeten, såsom fransar, galoner,
gramaner, aiguilletter, snodder, snören,
med flera ej specificerade:
af hel- och halfsiden ..........................................
|
1 »
|
4
|
|
andra slag .............................................................
|
1 ))
|
1
|
50
|
Soja och såser...........................................................
|
1 »
|
—
|
25
|
Solfjädrar ....................................................................
|
1 »
|
3
|
—
|
Speglar och lampetter............................................
|
1 »
|
—
|
25
|
Spetsar, uddar och blonder: silkes- och linne-,
med eller blandning af annat ämne... .
|
1 »
|
6
|
_
|
andra slag..........................................................
|
1 »
|
2
|
—
|
Strumpor och andra på strumpstol eller genom
stickning tillverkade arbeten, ej specifi¬
cerade :
helsiden- eller halfsiden ..................................
|
1 skålpund
|
4
|
50
|
andra slag ........................................
|
1 »
|
1
|
|
The .....................................
|
1 »
|
1
|
—
|
Tryffel ...........................................................................
Tobak, arbetad: cigarrer och cigarretter.........
|
1 »
|
1
|
—
|
1 »
|
2
|
|
Trävaror, mer eller mindre arbetade, ej spe¬
cificerade, med eller utan betsning, mål¬
ning eller lackering:
af furu eller gran, med eller utan betsning
och så vidare......................................................
|
1 skålpund
|
|
3
|
af alm, ask, björk, ek, bok, valnöt och andra
inhemska träslag ............................................'
|
1 »
|
_
|
10
|
af mahogny, jakaranda och andra utländska
träslag, massiva eller dermed fanerade,
förgylda och så vidare ................................
|
1 ))
|
|
15
|
Möbler: a) försedda med stoppning, men
utan öfvertyg, förtullas efter of-
vannämnda bestämmelser, men
med 15 procents förhöjning.
|
|
|
|
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
121
Qvantitet för
tullberäkningen.
|
Införselstull.
|
Kr.
|
Ö.
|
i
|
skålpund
|
|
50
|
i
|
))
|
1
|
50
|
i
|
»
|
—
|
80
|
|
1 stycke
|
37
|
50
|
|
1 ))
|
100
|
—
|
|
1 »
|
150
|
—
|
i
|
skålpund
|
5
|
50
|
l
|
»
|
4
|
50
|
i
|
»
|
1
|
—
|
i
|
»
|
_
|
14
|
|
1 kanna
|
1
|
75
|
i
|
skålpund
|
—
|
28
|
|
1 kanna
|
2
|
50
|
i
|
skålpund
|
—
|
20
|
i
|
»
|
—
|
25
|
i
|
)>
|
1
|
50
|
i
|
»
|
4
|
50
|
i
|
»
|
1
|
50
|
i
|
»
|
3
|
—
|
l
|
D
|
—
|
40
|
l
|
»
|
1
|
_
|
l
|
))
|
2
|
25
|
i
|
»
|
_
|
90
|
Möbler: b) försedda med stoppning och öf¬
verdrag förtullas efter nämnda
bestämmelser, men med 50 pro¬
cents förhöjning.
Tvål, parfymerad
Ur, vägg- och studsare i foder:
af brons eller annan metall, äfvensom af
alabaster och porslin..................
af trä eller andra slag......................
Vagnar: fyrhjuliga, trillor och slädar..............
halftäckta, mindre
andra släp;
Vanilj............................................. ;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;;
Vantar: hel- eller halfsiden-
procents alkoholhalt :
andra slag.......
Vin af till och med 21
på fastager
på buteljer
af högre alkoholhalt: på fastager
på buteljer............
Vindrufvor...................................
Visitkort..............................................
Väfnader: helsiden-, felb- och plys-..................
andra slag, guld- och silf¬
vertyg derunder inbe¬
gripna ..............................
felb- och plys-..................
halfsiden-,
bomulls-,
andra slag.
felb- och plys-.................
gaz, halflinon, musslin,
nättelduk, batist............
tyll ....................................
bomulls-, med blandning af lin eller
hampa:
damast
Bill. till Riksd. Prof. 1880. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band.
2 Raft.
16
122
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
|
|
Införselstull.
|
|
Qvantitet för
tullbéräkningen.
|
Kr.
|
Ö.
|
Väfnader: bomulls-, mattväfnad..........................
linne- och hamp-: batist, flor, kam-
|
1 skålpund
|
—
|
25
|
rnarduk, linon......
|
1 »
|
3
|
|
lärft af alla slag...............
|
1 »
|
1
|
—
|
mattväfnad.........................
ylle-, af ull allena eller blandad med
|
1 »
|
|
24
|
andra ämnen, mattor......
|
1 »
|
—
|
40
|
vaxade eller lackerade, mattor.........
|
1 »
|
—
|
10
|
Det förslag till höjda tullsatser jag nu föreslagit för yppighets-
och öfverflödsartiklar finnes angifvet i särskild kolumn uti bilagan
N:o 9, äfvensom den tullinkomst dessa afgifter skulle medföra, kalky¬
lerad efter 1877 års varuinförsel. Om man jemförer de i nämnda bi¬
laga upptagna tullinkomster af 1877 års import, efter hvad de enligt
nu gällande tulltaxa i verkligheten utgöra, eller 4,473,443 kronor,
och samma varuimport beräknad efter mitt nu af-
gifna förslag af tullsatser ......................................... 11,743,903 »
så utvisar detta en genom förslagets antagande
sannolikt ökad statsinkomst af................................ 7,270,460 »
Med denna nya tillgång, tillagd den ökade inkomst, som tullafgift
lagd på landtmannaprodukter, enligt mitt föregående förslag,, skulle
åstadkomma, en inkomst, kalkylerad äfven efter 1877 års import,
af ................................................................ 7,620,000 kronor,
skulle på dessa tvenne varugrupper uppstå en ökad
statsinkomst af sannolikt sammanlagdt ................ 14,890,000 ».
Genom dessa ökade statsinkomster skulle så väl betydlig .nedsättning
kunna ske af de vid senaste riksdag beslutade, dä nödvändiga ansedda
ökade tullsatserna å kaffe, socker och tobak, samt all tull å fotogén,
enligt 1877 års import 522,415 kronor, borttagas; som ock icke obetyd¬
liga bidrag kunna lemnas till lösandet i verkligheten af de stora sam¬
hällsfrågor, hvilka sedan många år stått på riksdagarnes dagordning,
nemligen ordnandet af landets försvctrsväsende och af vårt skatteväsende.
Hvilken lösning dessa stora samhällsfrågor komma att erhålla, så fordras
det alltid stora penningeanslag att dem verkställa och i framtiden
uppehålla. _____
Motioner i Första Kammaren, N:o 4.
123
Rörande slutligen en omarbetning af nu gällande tulltaxa hvad be¬
träffar de öfriga näringarne, förnämligast den så kallade förädlings¬
industrien, så skall jag, vill Gud, derom afgifva en särskild motion.
Detta ämne är nemligen af den beskaffenhet att, enligt mitt förmenande,
ingen vare sig enskild person eller offentlig myndighet kan, utan eu
förutgången noggrann undersökning och pröfning af sakkunnige per¬
soner, med hopp om framgång uppgöra ett på rättvisa och billighet
grundadt förslag till förändring af hithörande tullsatser. En dylik un¬
dersökning bör omfatta samtliga näringar af större betydenhet och vigt
och söka så samvetsgrant som möjligt pröfva deras verkliga behof af
skydd, för att kunna bestå i kampen mot utländska mäktigare med¬
täflare. Att, såsom mången tyckes vilja, helt enkelt föreslå en återgång-
till 1857 års tulltaxebestämmelser, synes mig vara mindre rigtigt, då under
de 22 år, som sedan dess förflutit, flera näringar så mycket förändrats
i inre organisation, arbetsmetoder, teknisk fullkomlighet och så vidare,
att deras ställning, hvad produktion och pris beträffar, äfvensom deras
förhållande till utlandets enahanda industrier, blifvit högst väsentligt
förändradt.
På grund häraf kan en motion i nu antydda afseende, såsom bö¬
rande innehålla frågan om en underdånig skrifvelse till Ivongl. Maj:t
att låta verkställa en dylik noggrann och opartisk undersökning, icke
förenas med nu afgifna motion, hvilken lärer komma att grundlags-
enligt af Bevillnings-Utskottet behandlas; hvarföre jag ock härmed vörd¬
samt anhåller, att densamma till sistnämnda Utskott måtte remitteras.
Stockholm den 24 Januari 1880.
R. KLINCKOWSTRÖM.
Sammandrag Å af prisen å diverse lifsförnödenheter och njutnings ämnen för åren 1854—1874,
Bilaga Wto 1,
År
1854
1855
1856
1857
1858
1859
1860
1864
1865
1866
1867
1874
I Detaljpris (i bodar och på torg)1 .............
< Årliga medelpris enligt markegångstaxorna.
I Arliga partimedelpris (Stockholms börs) ...
I Detaljpris (i bodar och på torg)1 .............
1 Årliga medelpris enligt markegångstaxorna.
1 Årliga partimedelpris (Stockholms börs) ....
( Detaljpris (i bodar och på torg)1 ................
! Årliga medelpris enligt markegångstaxorna....
I Årliga partimedelpris (Stockholms börs) .......
1 Detaljpris (i bodar och på torg) 1 .............
< Årliga medelpris enligt markegångstaxorna.
I Årliga partimedelpris (Stockholms börs) ....
I Detaljpris (i bodar och på torg) 1 .............
< Årliga medelpris enligt markegångstaxorna.
I Årliga partimedelpris (Stockholms börs) ....
I Detaljpris (i bodar och på torg)1 ...........
< Årliga medelpris enligt markegångstaxorna,
! Årliga partimedelpris (Stockholms börs) ....
{Detaljpris (i bodar och på torg)1 ............
Årliga medelpris enligt markegångstaxorna
Årliga partimedelpris (Stockholms börs)
I Detaljpris (i bodar och på torg)1 ............
■! Årliga medelpris enligt markegångstaxorna.
I Årliga partimedelpris (Stockholms börs) ...
{Detaljpris (i bodar och på torg)1 .............
Årliga medelpris enligt markegångstaxorna.
Årliga partimedelpris (Stockholms börs) ....
{Detaljpris (i bodar och på torg)1 ...............
Årliga medelpris enligt markegångstaxorna...
Årliga partimedelpris (Stockholms börs) .....
f Detaljpris (i bodar och på torg)' ................
Årliga medelpris enligt markegångstaxorna ...
Årliga partimedelpris (Stockholms börs) ......
Spån, m åt 1
dess
produkter
Mjöl
Båg- och hvete
Sammanmalet
Siktadt
Bröd,
Eåg-, torrt
C4 r y n
Iv o r n -
Hafre-
Ärter,
gula, k o k -
62
I Detaljpris (i bodar och på torg)1 ..................
< Årliga medelpris enligt markegångstaxorna......
I Årliga partimedelpris (Stockholms börs) .........
85
50
50
66
12
40
25
50
50
60
66
68
33
10
1 37
25
16
40
12
82
25
75
25
88
12
25
50
35
76
73
25
54
33
25
25
75
26
75
80
06
33
74
80
32
75
89
50
50
66
38
SO
90
2
25
75
25
66
591,
65
ao
402
KL olonialvaror
Käft
Brasilianskt
Java
g
»5
3
S örke r
Baffineradt
S i r u
B r u n
Tunn
X) i v e r s e
Talg
L i s p u n d
P o t a t
Tunna
1
|
80
|
2
|
33
|
2
|
08
|
1
|
SO
|
2
|
75
|
2
|
5b
|
2
|
33
|
23
|
|
19
|
5b
|
18
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
5
|
|
1
|
84
|
3
|
54
|
2
|
48
|
1
|
46
|
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
19
|
—
|
15
|
84
|
12
|
75
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12
|
72
|
11
|
28
|
10
|
75
|
|
__
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
50
|
~
|
48
|
__
|
4b
|
—
|
56
|
|
54:
|
—
|
52
|
_
|
—
|
—
|
283
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
13
|
—
|
11
|
80
|
10
|
75
|
—
|
—
|
2
|
—
|
2
|
66
|
2
|
20
|
1
|
SO
|
3
|
50
|
3
|
14
|
2
|
66
|
22
|
_
|
17
|
66
|
16
|
_
|
_
|
_
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
|
|
|
|
11
|
|
|
|
6
|
50
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
23
|
—
|
19
|
61
|
15
|
—
|
—
|
—
|
—
|
--
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
__
|
—
|
—
|
_
|
—
|
—
|
—
|
_
|
—
|
—
|
|
_
|
—
|
12
|
75
|
10
|
54
|
9
|
50
|
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
|
—
|
5C
|
—
|
46
|
—
|
42
|
|
55
|
|
54
|
—
|
53
|
|
—
|
—
|
41
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
_
|
—
|
10
|
75
|
10
|
18
|
9
|
—
|
—
|
—
|
2
|
40
|
3
|
_
|
2
|
54
|
2
|
16
|
4
|
_
|
3
|
_
|
2
|
33
|
35
|
_
|
28
|
56
|
23
|
__
|
|
51
|
|
50
|
|
49
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7
|
50
|
2
|
18
|
—
|
—
|
2
|
21
|
—•
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
30
|
—
|
22
|
62
|
15
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
12
10
|
50
|
10
8
|
52
66
|
8
7
|
Öb
|
|
|
2
|
_
|
3
|
_
|
2
|
55
|
2
|
25
|
4
|
_
|
3
|
36
|
3
|
|
25
|
|
22
|
40
|
20
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9
|
|
1
|
78
|
—
|
—
|
2
|
21
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
25
|
—
|
22
|
05
|
17
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
12
|
50
|
9
|
88
|
9
|
|
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
53
|
—
|
51
|
—
|
47
|
—
|
—
|
—
|
59
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
413
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
12
|
—
|
9
|
—
|
8
|
25
|
—
|
—
|
1
|
40
|
2
|
36
|
1
|
82
|
1
|
40
|
3
|
33
|
2
|
57
|
2
|
_
|
24
|
_
|
17
|
85
|
14
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7
|
|
1
|
60
|
—
|
—
|
1
|
86
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
21
|
50
|
16
|
32
|
13
|
23
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9
|
10
|
8
|
66
|
8
|
__
|
|
_
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
52
|
—
|
49
|
—
|
44
|
—
|
66
|
—
|
63
|
__
|
60
|
|
55
|
—
|
52
|
|
48
|
—
|
—
|
—
|
—
|
__
|
—
|
10
|
—
|
8
|
50
|
7
|
75
|
_
|
—
|
1
|
56
|
1
|
66
|
1
|
40
|
1
|
25
|
3
|
—
|
2
|
40
|
2
|
__
|
18
|
_
|
16
|
|
14
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4
|
50
|
1
|
59
|
—
|
—
|
1
|
86
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
22
|
—
|
16
|
07
|
13
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11
|
—
|
9
|
10
|
8
|
|
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
56
|
—
|
52)
|
—
|
48
|
—
|
66
|
—
|
62
|
—
|
59
|
—
|
50
|
—
|
457
|
—
|
39
|
—
|
—
|
—
|
22
|
—
|
—
|
8
|
50
|
8
|
25
|
7
|
75
|
—
|
—
|
1
|
66
|
2
|
—
|
1
|
56
|
1
|
33
|
O
O
|
50
|
3
|
10
|
2
|
75
|
19
|
__
|
17
|
50
|
16
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
4
|
50
|
1
|
77
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
25
|
|
16
|
87
|
11
|
97
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
11
|
—
|
9
|
76
|
9
|
—
|
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—•
|
—
|
—
|
—
|
—
|
62
|
—
|
59
|
—
|
56
|
—
|
70
|
—
|
67
|
—
|
63
|
—
|
4,8
|
—
|
43
|
—
|
36
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
10
|
25
|
9
|
25
|
8
|
25
|
|
|
2
|
16
|
2
|
50
|
2
|
04
|
1
|
80
|
3
|
—
|
2
|
64
|
2
|
33
|
17
|
Öl
|
16
|
63
|
16
|
__
|
__
|
_
|
_
|
70
|
|
|
_
|
78
|
|
764
|
|
75
|
|
47
|
|
46
|
|
45
|
|
23
|
|
20
|
_
|
18
|
|
|
|
|
|
|
7
|
|
1
|
40
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
—
|
21
|
10
|
15
|
05
|
9
|
45
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
—
|
9
|
83
|
8
|
89
|
7
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
69
|
—
|
67
|
—
|
64
|
—
|
78
|
—
|
76
|
—
|
74
|
—
|
48
|
—
|
46
|
—
|
45
|
—
|
—
|
—
|
15
|
—
|
—
|
9
|
—
|
7
|
BO
|
6
|
50
|
|
|
1
|
63
|
2
|
—
|
1
|
69
|
1
|
—
|
3
|
—
|
2
|
45
|
2
|
—
|
19
|
53
|
16
|
19
|
11
|
97
|
_
|
68
|
_
|
664-
|
|
65
|
_
|
78
|
|
75
|
„
|
72
|
|
45j
|
_
|
44)
|
|
44
|
|
26
|
|
20
|
|
22
|
|
|
|
|
|
|
6
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
28
|
35
|
16
|
75
|
12
|
60
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
‘8
|
SO
|
9
|
36
|
6
|
72
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
68
|
—
|
61
|
—
|
55
|
—
|
75
|
—
|
74
|
—
|
73
|
—
|
46
|
—
|
43
|
—
|
40
|
—
|
—
|
—
|
15
|
—
|
—
|
—
|
—
|
7
|
25
|
—
|
|
—
|
—
|
1
|
63
|
1
|
84
|
1
|
53
|
1
|
—
|
3
|
—
|
2
|
50
|
_
|
—
|
24
|
06
|
19
|
84
|
17
|
51
|
|
70
|
_
|
684
|
|
67
|
1
|
10
|
|
95
|
|
80
|
|
47
|
|
454
|
|
44
|
|
27
|
|
25
|
|
23
|
|
|
|
|
|
|
6
|
|
--
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
22
|
55
|
16
|
63
|
14
|
17
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
8
|
—
|
7
|
59
|
6
|
66
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
35
|
—
|
61
|
—
|
55
|
—
|
76
|
|
74
|
—
|
73
|
—
|
444
|
—
|
43
|
—
|
42
|
—
|
20
|
__
|
13
|
—
|
12
|
7
|
60
|
7
|
25
|
7
|
18
|
—
|
—
|
2
|
14
|
2
|
12
|
2
|
06
|
2
|
—
|
2
|
75
|
2
|
63
|
2
|
50
|
29
|
98
|
26
|
08
|
19
|
97
|
|
65
|
|
62^
|
|
BO
|
|
|
|
80
|
|
|
|
45
|
|
44
|
|
43
|
|
26
|
|
24
|
|
23
|
|
|
|
|
|
|
9
|
50
|
2
|
40
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
35
|
02
|
24
|
76
|
19
|
97
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
_
|
—
|
—
|
—
|
_
|
—
|
—
|
—
|
_
|
_
|
_
|
—
|
_
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
8
|
—
|
7
|
58
|
6
|
56
|
|
|
—
|
—
|
—
|
~
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
_
|
—-
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
64
|
—
|
55
|
—
|
49
|
—
|
78
|
—
|
74
|
—
|
70
|
—
|
44
|
—
|
434
|
—
|
43
|
—
|
—
|
—
|
13
|
—
|
—
|
7
|
40
|
5
|
70
|
|
|
|
|
2
|
40
|
2
|
50
|
2
|
28
|
2
|
10
|
3
|
50
|
2
|
86
|
2
|
40
|
27
|
—
|
23
|
_
|
19
|
__
|
|
90
|
|
384
|
_
|
37
|
1
|
25
|
1
|
16
|
|
98
|
|
46
|
|
434
|
_
|
41
|
|
28
|
|
25
|
|
23
|
_
|
__
|
_
|
|
|
|
10
|
08
|
1
|
202
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
31
|
50
|
21
|
73
|
16
|
38
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7
|
50
|
6
|
93
|
6
|
20
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
~
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
02
|
|
92
|
—
|
83
|
1
|
18
|
1
|
07
|
—
|
98
|
—
|
44
|
—
|
42
|
—
|
40
|
—
|
—
|
~
|
22
|
—
|
—
|
—
|
—
|
6
|
60
|
—
|
—
|
—
|
—
|
86
33
66
43
50
50
22
68
04
14
57
83
14
75
50
04
35
Observeras böi, att torgprisen höjas betydligt, när man köper mindre qvantiteter. 2 I 1874 ars markegångstaxa- finnes endast mjukt rågbröd. — 3 Egentligen Terres- och Tetes-socker, emedan några medelpris å raffiueradt socker ej förekomma förr än år 1S62 i Kommerskollegii berättelser öfver utrikes handeln.
Hör till Motion i Första Kammaren, 1880, N:o 4.
Sammandrag B af prisen å diverse lifsförnödenlieter och njutnings ämnen för åren 1854—1874:,
Bilaga N:o 2,
K
|
|
|
|
|
|
0 s
|
t
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
s
|
m
|
5
|
r
|
|
|
|
O
År
|
|
Sötmjölks
|
-
|
Skummjölks-
|
|
B
|
o r
|
d
|
S -
|
|
|
Mai
|
|
|
|
|
2
C9
H
|
2
cd
|
|
|
£
SO
M
|
|
S
|
B
5"
|
St
SO
n
|
|
g
|
|
fe;
5_
|
|
B
So
|
|
B
CD
|
|
g*
H.
|
|
|
|
B
|
|
CD
|
|
|
3
|
|
P^
CD
|
3
|
|
3
|
|
p-
CD
|
|
g
|
|
B
|
|
P-
|
|
p
|
|
|
|
c
|
|
|
|
3
|
3
|
|
|
3
|
|
0
|
|
|
|
i
|
|
3
|
|
|
|
3
|
|
|
|
|
|
s
|
k
|
å
|
i
|
5 U
|
11
|
1
|
|
|
|
|
I
|
i s
|
i
|
11
|
n d
|
|
|
|
| Detaljpris (i bodar och på torg)1 .....................
|
|
40
|
|
33
|
|
25
|
|
|
|
|
|
|
15
|
|
13
|
12
|
u
|
66
|
12
|
|
10
|
66
|
10
|
|
1854
|
■{ Årliga' medelpris enligt markegångstaxorna.........
|
—
|
37
|
—
|
27
|
—
|
17
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
12
|
--
|
9
|
80
|
8
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 Årliga partimedelpris (Stockholms börs) ...........
|
|
|
|
—
|
|
|
|
|
|
|
—
|
|
|
|
—
|
|
|
—
|
|
|
|
—
|
|
|
|
[ Detaljpris (i bodar och på torg)1 ...................
|
_
|
58
|
__
|
43
|
_
|
25
|
_
|
_
|
___
|
_
|
_
|
_
|
15
|
_
|
14
|
16
|
13
|
33
|
12
|
50
|
11
|
82
|
11
|
_
|
1855
|
< Årliga medelpris enligt markegångstaxorna.........
|
—
|
42
|
—
|
32
|
—
|
23
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
|
|
|
|
12
|
—
|
10
|
26
|
9
|
24
|
|
I Årliga partimedelpris (Stockholms börs) ...........
|
—
|
|
__
|
—
|
—
|
—
|
~
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
j Detaljpris (i bodar och på torg)1 .
|
__
|
56
|
__
|
54
|
_
|
52
|
_
|
__
|
_
|
__
|
_
|
__
|
_.
|
_
|
15
|
__
|
_
|
__
|
15
|
_
|
14
|
46
|
11
|
_
|
1856
|
{ Årliga medelpris enligt markegångstaxorna ....
|
—
|
40
|
—
|
32
|
—
|
262
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
15
|
—
|
12
|
10
|
9
|
62
|
|
I Årliga partimedelpris (Stockholms börs) ...........
|
—
|
—
|
—
|
~
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
~
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
( Detaljpris (i bodar och på torg)1 ................
|
__
|
58
|
___
|
56
|
_
|
54
|
__
|
_
|
_
|
_
|
~r-
|
____
|
20
|
_
|
17
|
21
|
13
|
33
|
17
|
50
|
14
|
__
|
10
|
__
|
1857
|
< Årliga medelpris enligt markegångstaxorna........
|
—
|
45
|
—
|
37
|
—
|
28
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
_
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
16
|
—
|
13
|
16
|
10
|
—
|
|
I Årliga partimedelpris (Stockholms börs) ...........
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
~
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
--
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
| Detaljpris (i bodar och på torg)1 ............... .....
|
__
|
56
|
_
|
50
|
—
|
36
|
__
|
35
|
_
|
33
|
_
|
31
|
18
|
|
16
|
54
|
15
|
—
|
16
|
_
|
12
|
75
|
9
|
_
|
1858
|
| Årliga medelpris enligt markegångstaxorna ........
|
—
|
40
|
—
|
28
|
—
|
13
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
__
|
—
|
—
|
13
|
50
|
10
|
84
|
8
|
50
|
|
1 Årliga partimedelpris (Stockholms hörs) ............
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
| Detaljpris (i bodar och på torg)1 ..................
|
___
|
36
|
_
|
30
|
_
|
25
|
|
|
|
|
|
|
16
|
66
|
15
|
33
|
13
|
33
|
14
|
_
|
12
|
_
|
10
|
_
|
1859
|
< Årliga medelpris enligt markegångstaxorna.......
|
—
|
42
|
—
|
30
|
—
|
25
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
15
|
—
|
11
|
37
|
10
|
—
|
|
I Årliga partimedelpris (Stockholms börs) ..........
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
[ Detaljpris (i bodar och på torg)1 ....................
|
__
|
_
|
_
|
42
|
|
—.
|
_
|
_
|
_
|
27
|
_
|
_
|
20
|
—
|
16
|
12
|
12
|
50
|
15
|
_
|
12
|
50
|
10
|
___
|
1860
|
< Årliga medelpris enligt markegångstaxorna........
|
|
37
|
—
|
29
|
—
|
22
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
12
|
60
|
10
|
74
|
8
|
83
|
|
I Årliga partimedelpris (Stockholms börs) ............
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
j Detaljpris (i bodar och på torg)1 ....................
|
____
|
__
|
_
|
45
|
—
|
_
|
|
_
|
_
|
33
|
_
|
_
|
20
|
__
|
15
|
60
|
12
|
60
|
14
|
—
|
12
|
17
|
9
|
_
|
1864
|
< Årliga medelpris enligt markegångstaxorna.........
|
—
|
37
|
—
|
27
|
—
|
20
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
12
|
40
|
10
|
95
|
9
|
50
|
|
| Årliga partimedelpris (Stockholms börs) ... .......
|
—
|
—
|
—
|
26
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
|
~
|
—
|
—
|
---
|
—
|
—
|
—•
|
—
|
—
|
9
|
~
|
—-
|
|
|
1 Detaljpris (i bodar och på torg)1 .....................
|
_
|
_
|
_
|
50
|
_
|
_
|
_
|
_
|
__
|
27
|
_
|
_
|
20
|
_
|
15
|
_
|
11
|
40
|
14
|
_
|
12
|
—
|
9
|
_
|
1865
|
•) Årliga medelpris enligt markegångstaxorna.........
|
•—
|
34
|
—
|
20
|
—
|
20
|
—
|
—
|
—■
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
13
|
—
|
11
|
38
|
9
|
33
|
|
I Årliga partimedelpris (Stockholms börs) ............
|
—
|
—
|
__
|
30
|
—
|
—
|
—
|
~
|
_
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
~
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
12
|
—
|
—
|
-
|
|
| Detaljpris (i bodar och på torg)1 .....................
|
_
|
72
|
_
|
50
|
_
|
|
—
|
35
|
_
|
25
|
___
|
_
|
20
|
|
16
|
20
|
13
|
40
|
15
|
_
|
12
|
87
|
10
|
__
|
1866
|
< Årliga medelpris enligt markegångstaxorna........
|
—
|
32
|
—
|
26
|
—
|
20
|
—
|
—
|
—
|
—
|
_
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
14
|
—
|
11
|
13
|
10
|
—
|
|
1 Årliga partimedelpris (Stockholms börs) ............
|
—
|
—
|
—
|
30
|
—
|
—
|
—
|
—
|
~
|
—
|
|
—
|
__
|
—
|
—
|
“
|
—
|
|
—
|
—
|
13
|
—
|
—
|
—
|
|
( Detaljpris (i bodar och på torg)1 .....................
|
_
|
67
|
_
|
60
|
_
|
49
|
__
|
_
|
_
|
35
|
_
|
___
|
15
|
__
|
13
|
40
|
12
|
___
|
12
|
_
|
11
|
12
|
10
|
_
|
1867
|
•! Årliga medelpris enligt markegångstaxorna........
|
|
32
|
—
|
27
|
—
|
20
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
13
|
20
|
10
|
78
|
8
|
94
|
|
| Årliga partimedelpris (Stockholms börs) ...........
|
—
|
—
|
—
|
30
|
—
|
—
|
—
|
—
|
~
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
12
|
—
|
__
|
—
|
|
( Detaljpris (i bodar och på torg)1 .....................
|
__
|
55
|
—
|
52
|
__
|
50
|
_
|
25
|
__
|
24
|
_
|
23
|
23
|
___
|
19
|
SO
|
16
|
|
18
|
_
|
16
|
19
|
14
|
_
|
1874
|
{ Årliga medelpris enligt markegångstaxorna.........
|
—
|
45
|
—
|
33
|
—
|
20
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
17
|
—
|
15
|
06
|
12
|
34
|
|
| Årliga partimedelpris (Stockholms börs) ............
|
|
|
|
434
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mjölk
Oskummad
Skummad
Kanna
— 37 — 34 — 20 —
41
50
44
44
50
44
53
44
37
37
48
33
45
43
40
40
40
40
38
41
36
33
35
40
20
28
33
33
29
29
33
33
33
37
36
33
36
28
33
33
25
29
30
26
35
28
28
26
25
25
20
33
Kött
Färskt
S a 1 t a d t
Lispund
20
25
16
20
23
23
20
20
16
12
50
21
16
12
7 40
2 91
3 —
7 50] 5
56
25
50
66
27
50
75
60
6 62
50
60
50
54
75
54
23
26
30
92
58
25
05
13
50
16
28
50
10
62
82
F 1
Färskt
S a 1 t a d t
g
Amerikanskt
Kort
Långt
P 11
50
10
50
50
54
58
97
75
50
40
50
87
25
50
27
50
50
50
50
50
50
50
50
60
33
33
50
56
94
61
50
50
50
50
50
10
— 9
20
32
40
40
25
80
8 35
Lax,
saltad
Lispund
25
12
50
66
11
25
11
20
20
16
25
60
50
10
18
36
25
50
12
07
64
30
05
60
11
33
Sill,
saltad
Strömming,
saltad
1 tunna = 56 kannor
Kanna
25
28
34
42 —
50
20
24
28
24
31
68
38
48
56
78
70
20
29
87
44
20
21
27
25
21
17
15
16
19
20
23
26
27
33
30
50
25
25
25
22
26
84
40
60
20
86
25
50
22
60
29
18
22
18
21
10
35
03
60
88
92
89
16
19
50
16
12
13
19 33
12
20
11
16
20
20
36
80
1 Observeras bör, att torgprisen höjas betydligt, när man köper mindre qvantiteter. — 2 Ost i allmänhet, utan uppgift om söt- eller skummjölks-.
Hör till Motion i Första Kammaren, 1880, N:o 4.
I 1874 års markegångstaxor finnes hvarken färskt eller salt kött upptaget.
Bilaga jY:o 3,
År
1854
1855
1856
1857
1858
1859
1860
1864
1865
1866
1867
J Detaljpris (i bodar och på torg)1
j Årliga medelpris enligt markegångstaxorna.....
I Arliga partimedelpris (Stockholms börs in. fl.)
| Detaljpris (i bodar och på torg)1 ..................
< Årliga medelpris enligt markegångstaxorna
I Årliga partimedelpris (Stockholms börs in. fl.)...
Detaljpris (i bodar och på torg)1
Årliga medelpris enligt markegångstaxorna......
Årliga partimedelpris (Stockholms börs in. fl.)...
( Detaljpris (i bodar ocli på torg)1
i Årlig3' medelpris enligt markegångstaxorna.....
1 Årliga partimedelpris (Stockholms börs in. fl.)....
( Detaljpris (i bodar och på torg)1 .............
i -?-rliga medelpris enligt markegångstaxorna
I Årliga partimedelpris (Stockholms börs in. fl.)
J Detaljpris (i bodar och på torg)1 ............
Årliga medelpris enligt markegångstaxorna
Årliga partimedelpris (Stockholms börs in. fl
1874
Detaljpris (i bodar och på torg)1
Årliga medelpris enligt markegångstaxorna..
Årliga partimedelpris (Stockholms börs in. f
f Detaljpris (i bodar och på torg)1
I 3 r}}£a medelpris enligt markegångstaxorna
( Årliga partimedelpris (Stockholms börs in. fl
Detaljpris (i bodar och på torg)1 .............
Årliga medelpris enligt markegångstaxorna
Årliga partimedelpris (Stockholms börs m. fl
Sammandrag af prisen a diverse varor och produkter för det alldagliga lifvet behöfligaj för åren 1854-1874.
och
väi* m e ä in nen
Ljus
Stearin-
Talu
Skålpund
Detaljpris (i bodar och på torg)1
Årliga medelpris enligt markegångstaxorna.....................
Årliga partimedelpris (Stockholms börs in. fl.)......
Detaljpris (i bodar och på torg)1
Årliga medelpris enligt markegångstaxorna ....................
Årliga partimedelpris (Stockholms börs in. fl.).....
80
I Detaljpris (i bodar och på torg)1
i Årliga medelpris enligt markegångstaxorna.....................
| Årliga partimedelpris (Stockholms börs m. fl.)
Lispund
14
13
13
— 13
16
50
50
It'
34
11
10
11
59
86
10
10
80
80
75
76
75
72
70
11
12
12
11
10
10
90
90
36
76
50
25
Fotogen
Kanna
75
77.
71*
72
75
68
70
65
26
14
75
25
42
50
Rofolja
Kanna
15
80
75
17
95
35
25
84
66
66
45
16
33
21
V e d
Björk-
Barr-
Famnen
60
62
28
75
40
10
56
50
75
17
28
22
66
50
50
23
19
50
50
76
69
50
95 38
75 28
13
51
44
Stenkol
Tunna
Observeras bör, att torgprisen höjas betydligt, när man köper mindre qvantiteter.
Hör till Motion i Första Kammaren, 1880, N:o 4.
14
3
|
6b
|
12
15
|
-
|
9
6
|
90
50
|
8
4
|
It
|
—
|
-
|
—
|
|
—
|
—
|
15
|
|
12
|
_
|
9
|
9b
|
8
|
|
|
|
|
|
|
|
7
|
6C
|
15
|
5(
|
8
|
04
|
4
|
—
|
—
|
_
|
_
|
|
_
|
_
|
—
|
|
—
|
|
—
|
|
—
|
—
|
3
|
12
|
2
|
82
|
2
|
50
|
17
|
_
|
18
|
—
|
14
|
60
|
10
|
_
|
|
|
|
|
|
|
6
|
12
|
19
|
—
|
9
|
—
|
4
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
_
|
_
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
18
|
_
|
22
|
—
|
17
|
38
|
12
|
|
|
|
|
|
|
|
6
|
—
|
18
|
—
|
9
|
51
|
3
|
75
|
—
|
_
|
_
|
_
|
___
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
~
|
—
|
3
|
25
|
2
|
34
|
i
|
75
|
12
|
_
|
18
|
|
12
|
25
|
7
|
|
|
|
|
|
|
|
5
|
60
|
14
|
|
7
|
29
|
3
|
50
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
12
|
_
|
12
|
_
|
10
|
...
|
8
|
|
|
|
|
|
|
|
4
|
75
|
12
|
—
|
7
|
26
|
3
|
25
|
—
|
_
|
_
|
_
|
_
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2
|
50
|
2
|
36
|
2
|
25
|
14
|
—
|
14
|
—
|
10
|
40
|
8
|
|
|
|
|
|
|
|
4
|
92
|
13
|
—
|
8
|
02
|
3
|
25
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
|
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
__
|
17
|
—
|
13
|
—
|
9
|
33
|
7
|
|
__
|
|
|
|
|
|
0
|
67
|
15
|
—
|
8
|
96
|
3
|
50
|
--
|
__
|
_
|
_
|
_
|
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
4
|
5(1
|
4
|
20
|
3
|
90
|
16
|
—
|
12
|
__
|
9
|
30
|
7
|
50
|
|
|
|
|
|
|
6
|
25
|
15
|
—
|
7
|
68
|
3
|
50
|
—-
|
—
|
—
|
—
|
—
|
_
|
--
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
18
|
—
|
12
|
_
|
11
|
50
|
10
|
|
|
|
2
|
50
|
|
|
6
|
25
|
15
|
—
|
7
|
79
|
3
|
50
|
—
|
|
|
|
_
|
_
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
18
|
—
|
14
|
|
11
|
36
|
10
|
|
|
|
|
|
|
|
6
|
|
15
|
|
8
|
3
|
3
|
jO
|
--
|
|
—
|
|
_
|
|
—
|
|
—
|
|
—
|
|
—
|
|
4
|
|
3
|
10
|
3
|
SO
|
25
|
|
28
|
|
21
|
30
|
15
|
|
|
|
|
|
|
|
11
|
17
-
|
21
|
|
11
|
76
|
4
|
>0
|
|
“
|
—
|
|
|
|
L> i v e r
B r li n v i n
Kanna
43
25
48
16
28
85
20
14
Salt
Imma
1 06| 7 75
50
2 33
52| 1 48
86
42
46
35).
32
1 36
34
26
68
43
21
27
27
25
15 -
15
18
14
36
50
50
50
L ä d
Sul-
Smordt
Skålpund
72
31
12
3 62
32
53
95
27
46
81
19
34
58
75
37
1 50
75
10
60
90
4 87
25
80
3 50
55
64
42
62
67
44
25
25
20
60
25
30
1 35
1 25
~ -
25
25
S t å n g j e r n
Skeppund
45
25
15
75 -
45
40
34
40
36 68
36
36
34
51
31
02
75
24
25
26 06
28 50
26
54
30
30
30
36
29
- 31
29
28
56 44
92
24
30
60
50
50
24
24
28
16
32
24
24
40
Sammandrag af prisen ä militära beklädnadspersedlar m. m. enligt markegångstaxorna för kvart femte år, från 1829 till 1874.
Bilaga N:o 4.
Indelta i n 1 a ix t e x- i w o 1 d. a t
e il s
I xi d e 1 t
båt
in a n xi e n s
År
|
Jacka eller klädes
vapenrock, stycke
|
|
Klädeslångbyxor,
par
|
Lärftsbyxor
|
par
|
|
Skor,
|
utan lösa sulor,
par
|
Blå
|
vadmalsjacka
|
|
Gra vadmalsjacka
|
Blå
|
vadrnalsväst
|
|
G rä
|
vadrnalsväst
|
|
Blå vadinalsbyxor,
par
|
Grå vad ma Isbyxor,
par
|
T
|
vå
|
lärfteskjortor
|
|
g
ce
i"
B
|
(V
cd
|
fea*
5’
5"
b
B
|
p
b.
B
B
3
|
g
Ct)
P-.
Ct>r
|
s"
B
|
g
p
M
B
B
|
&
O*
CD
Qj
Ct
B
ce*
|
g
3*
B
1
|
p
B
ö
3
|
g
CD
O-i
CD.
►3T
|
B*
B
B
B
|
Maximum j
|
Medelpris
|
5*
i"
B
|
p
b.
B
B
g
|
t-a,
CD
Pu
CD é
|
Minimum
|
g
P
b.
B
i
|
g
CD
Oj
CD
►B"
|
g
C*
B
B
B
|
1 Maximum
i
|
g
C-.
CD
B
2.
|
g
B
g
i
|
Maximum
|
Medelpris
|
g
B
B
B
3
|
Maximum
|
CD
Oj
CD
iÉf
|
g
5’
B
B
B
|
P
h.
B
B
3
|
CD
Oj
CD
‘■cf
00*
|
5*
3*
B
B
|
|
|
,
|
a c
|
k
|
a
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1829
|
20
|
62
|
14
|
33
|
ii
|
—
|
11
|
37
|
8
|
72
|
6
|
04
|
6
|
18
|
3
|
11
|
2
|
—
|
4
|
75
|
3
|
41
|
i
|
64
|
u
|
75
|
10
|
82
|
6
|
44
|
6
|
—
|
4
|
82
|
4
|
—
|
9
|
—
|
6
|
60
|
O
|
—
|
4
|
75
|
3
|
60
|
2
|
50
|
8
|
25
|
6
|
18
|
3
|
36
|
4
|
-
|
3
|
85
|
3
|
60
|
6
|
-
|
4
|
32
|
3
|
75
|
1834
|
23
|
67
|
16
|
03
|
12
|
—
|
11
|
31
|
9
|
25
|
6
|
36
|
4
|
50
|
3
|
12
|
2
|
—
|
4
|
75
|
Q
O
|
5?
|
i
|
85
|
12
|
—
|
9
|
02
|
5
|
50
|
6
|
—
|
5
|
06
|
4
|
50
|
8
|
75
|
6
|
61
|
3
|
—
|
4
|
75
|
3
|
30
|
2
|
50
|
8
|
50
|
6
|
36
|
3
|
36
|
4
|
75
|
4
|
12
|
3
|
60
|
5
|
50
|
4
|
38
|
3
|
25
|
1839
|
23
|
42
|
16
|
22
|
12
|
—
|
12
|
23
|
9
|
43
|
6
|
51
|
4
|
5C
|
O
O
|
20
|
2
|
16
|
4
|
79
|
3
|
73
|
i
|
82
|
12
|
06
|
8
|
97
|
6
|
50
|
6
|
—
|
4
|
79
|
4
|
50
|
!)
|
—
|
6
|
6(
|
3
|
51
|
4
|
62
|
3
|
60
|
2
|
50
|
8
|
50
|
6
|
28
|
4
|
50
|
4
|
75
|
4
|
12
|
3
|
62
|
5
|
50
|
4
|
33
|
3
|
18
|
1844
|
16
|
25
|
15
|
05
|
14
|
—
|
11
|
12
|
9
|
85
|
7
|
50
|
4
|
12
|
3
|
59
|
2
|
75
|
4
|
—
|
3
|
50
|
2
|
69
|
12
|
07
|
3
|
29
|
6
|
50
|
6
|
_
|
5
|
_
|
4
|
50
|
9
|
_
|
7
|
84
|
3
|
60
|
4
|
75
|
3
|
60
|
3
|
|
8
|
50
|
6
|
14
|
4
|
50
|
4
|
50
|
4
|
|
3
|
60
|
5
|
|
3
|
25
|
3
|
12
|
|
V
|
a p e n
|
r
|
0 c
|
k
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1849
|
16
|
44
|
15
|
57
|
14
|
60
|
10
|
57
|
9
|
68
|
9
|
08
|
4.
|
42
|
8
|
82
|
3
|
17
|
4
|
12
|
3
|
44
|
2
|
69
|
12
|
—
|
8
|
87
|
6
|
25
|
6
|
-
|
4
|
87
|
4
|
24
|
8
|
25
|
7
|
57
|
3
|
37
|
4
|
75
|
3
|
60
|
2
|
50
|
9
|
—
|
6
|
82
|
4
|
25
|
4
|
50
|
4
|
—
|
3
|
60
|
4
|
50
|
4
|
—
|
3
|
25
|
1854
|
16
|
44
|
15
|
60
|
14
|
-
|
10
|
57
|
9
|
64
|
8
|
72
|
4
|
50
|
3
|
77
|
3
|
17
|
4
|
12
|
3
|
68
|
2
|
84
|
12
|
—
|
8
|
78
|
6
|
25
|
6
|
—
|
4
|
89
|
4
|
24
|
8
|
25
|
6
|
31
|
3
|
36
|
4
|
75
|
3
|
60
|
2
|
50
|
9
|
-
|
6
|
06
|
4
|
25
|
4
|
50
|
4
|
—
|
O
O
|
60
|
5
|
-
|
4
|
12
|
3
|
68
|
1859
|
19
|
18
|
18
|
06
|
16
|
55
|
11
|
95
|
11
|
14
|
9
|
97
|
4
|
49
|
3
|
95
|
3
|
36
|
4
|
—
|
3
|
87
|
2
|
98
|
13
|
50
|
9
|
21
|
6
|
25
|
6
|
25
|
5
|
—
|
4
|
25
|
10
|
50
|
6
|
63
|
5
|
-
|
5
|
—
|
3
|
75
|
2
|
50
|
9
|
-
|
6
|
65
|
4
|
25
|
4
|
50
|
4
|
29
|
3
|
87
|
5
|
24
|
4
|
47
|
3
|
72
|
1364
|
21
|
21
|
20
|
43
|
19
|
05
|
13
|
-
|
12
|
16
|
10
|
57
|
4
|
49
|
3
|
89
|
3
|
47
|
4
|
—
|
3
|
79
|
2
|
98
|
13
|
50
|
9
|
36
|
6
|
25
|
6
|
25
|
5
|
50
|
4
|
25
|
10
|
50
|
6
|
72
|
3
|
37
|
5
|
—
|
3
|
75
|
2
|
50
|
9
|
50
|
6
|
79
|
4
|
25
|
5
|
50
|
4
|
67
|
3
|
87
|
6
|
-
|
4
|
77
|
4
|
—
|
1869
|
21
|
94
|
20
|
46
|
20
|
—
|
13
|
IT
|
12
|
10
|
11
|
—
|
4
|
55
|
3
|
92
|
3
|
55
|
4
|
-
|
4
|
—
|
4
|
—
|
12
|
7:3
|
9
|
40
|
6
|
-
|
8
|
73
|
6
|
33
|
4
|
—
|
9
|
75
|
6
|
64
|
3
|
25
|
5
|
—
|
3
|
75
|
2
|
50
|
9
|
—
|
6
|
82
|
4
|
25
|
7
|
47
|
5
|
29
|
3
|
75
|
6
|
04
|
4
|
72
|
4
|
24
|
1874
|
23
|
62
|
22
|
87
|
21
|
04
|
14
|
35
|
14
|
13
|
12
|
ii
|
4
|
80
|
3
|
85
|
3
|
79
|
4
|
—
|
4
|
—
|
4
|
—
|
12
|
75
|
9
|
59
|
6
|
10
|
8
|
73
|
6
|
66
|
4
|
10
|
9
|
75
|
6
|
72
|
3
|
25
|
5
|
20
|
4
|
—
|
2
|
SO
|
10
|
60
|
7
|
06
|
4
|
25
|
7
|
50
|
5
|
58
|
3
|
75
|
5
|
70
|
4
|
77
|
4
|
24
|
Två blåugarnsskjortor
12
12
24
24
50
41
28
82
36
Öl
39
81
08
99
33
44
21
42
42
42
50
10
10
50
Ullstrumpor,
två par
50
50
80
20
34
55
51
16
18
23
54
77
11
15
56
63
58
58
60
60
12
20
Mans
llagportion
36
39
40
25
18}
37
45
44
45
51
25
261
281
19
18
34
29
29
33
36
131
181
21
11
09}
26
21
21
27
30
Häst
Ration
64
30
75
90
84
82
83
32
25
52
39
42
59
63
Öl
55
69
25
17
34
26
26
43
48
38
40
73
Hör till Motion i Första Kammaren, 1880, N:o 4.
Bilaga N:o 5.
Sammandrag af årliga medelpriset å Stockholms hörs samt importtullen för åtskilliga förnödenhets» eller såsom nödvändiga ansedda varor, importerade från och med år 1857 till och med år 1879.
(Prisen äro öfver allt reducerade till kronor och ören.)
År
1851
1854
1857
1858
1859
1860
1861
1862
1863
1864
1865
1866
1867
1868
1869
1870
1871
1872
1873
1874
1875
1876
1877
1878
1879
1880
Bomull.
Skålpund.
fri
J>
77
77
77
Tf
77
D
))
77
7)
7)
7)
7)
7)
7)
7)
7)
7)
7)
7)
7)
7)
7)
7)
7)
Bränvin.
Kanna.
förbjude t
10'
10
10
10
10
10
10
10
10
10
20
20
20
20
30
30
30
30
30
30
30
30
50
tv
p- er
er» ^
►9" dq*
Sill, saltad*.
Centner.
etnr.
fri
7)
7)
7)
7)
7)
77
77
ro >-c
&> ET
►9" §
V)
kbft.
Gråsidor.
Centner.
fri
»
77
77
7>
77
77
75
25
25
87
37
874-
38
37
50
Fläsk.
Centner.
5
5
3
fritt
77
77
77
77
77
77
77
77
77
77
77
77
77
77
77
77
7)
77
77
77
77
50
Bomullsgarn,
oblekt.
Skålpund.
ce |>.o
oj er
er»
•9T Oq’
Ullgarn,
ofärgadt.
Skålpund.
Risgryn.
Skålpund.
- 041
- 041
- 04'
- 02
- 02
- 02
- 02
- 02
- 02
- 02
- 02
- 02
- 02
- 02
- 02
- 02
- 02
- 02
- 02
- 02
- 02
fria
Hudar,
oberedda.
Skålpund.
06
051
021
02,1
02i
021
021
021
021
021
fria
»
»
»
»
»
»
»
i)
»
»
»
»
»
3
l-T
CC ~
•9 dq*
Sulläder.
Skålpund.
37^
371
36
25
25
25
25
25
25
25
15
15
15
10
10
10
10
10
10
10
10
06
06
06
06
Humle.
Skålpund.
fri
»
»
3)
»
»
»
»
»
»
»
»
»
n
»
)>
»
»
»
r>
»
»
Kaffe.
Skålpund.
|
Lin,
ohäckladt.
Centner.
|
Ost,
Centner.
|
Sirup.
Skålpund.
|
Socker,
raffineradt.
Skålpund.
|
Hvetemjöl.
Centner.
|
Tullsats
|
Ärligt
medelpris
|
Tullsats
|
Ärligt
medelpris
|
Tullsats
|
Ärligt
i medelpris
|
Tullsats
|
Ärligt
medelpris
|
Tullsats
|
Ärligt
medelpris
|
Tullsats
|
Ärligt
medelpris
|
|
10
|
|
33
|
8
|
75
|
|
|
7
|
50
|
|
|
|
09
|
|
|
|
15
|
|
15 2
|
i
|
354
|
_
|
_
|
_
|
08
|
_
|
50
|
8
|
75
|
—
|
—
|
9
|
371
|
—
|
—
|
—
|
09
|
—
|
—
|
—
|
15
|
—
|
28 2
|
i
|
354
|
—
|
—
|
_
|
08
|
_
|
52
|
1
|
25
|
—
|
—
|
7
|
50
|
—
|
—
|
—
|
06
|
—
|
—
|
—
|
15
|
—
|
41 2
|
i
|
354
|
—
|
—
|
_
|
10
|
_
|
68
|
fritt
|
—
|
—
|
fri
|
—
|
—
|
—
|
04
|
—
|
—
|
—
|
13
|
—
|
38 2
|
fritt
|
—
|
—
|
__
|
10
|
_
|
54
|
77
|
|
—
|
_
|
77
|
—
|
—
|
—
|
04
|
—
|
—
|
—
|
13
|
—
|
36 2
|
))
|
—
|
—
|
_
|
10
|
_
|
60
|
77
|
|
_
|
_
|
77
|
—
|
—
|
—
|
04
|
—
|
—
|
—
|
13
|
—
|
36 2
|
77
|
—
|
—
|
—
|
10
|
—
|
58
|
77
|
|
—
|
—
|
77
|
—
|
—
|
—
|
04
|
—
|
—
|
—
|
13
|
—
|
39£3
|
77
|
—
|
—
|
_
|
10
|
_
|
63
|
77
|
|
—
|
__
|
77
|
27
|
—
|
—
|
04
|
—
|
20
|
—
|
13
|
—
|
45
|
77
|
—
|
—
|
_
|
10
|
_
|
67
|
77
|
|
—
|
_
|
77
|
27
|
—
|
—
|
04
|
—
|
19
|
—
|
13
|
—
|
44
|
77
|
—
|
—
|
_
|
10
|
_
|
67
|
77
|
|
—
|
—
|
77
|
26
|
—
|
—
|
04
|
—
|
15
|
—
|
13
|
—
|
45
|
|
>
|
—
|
—
|
__
|
10
|
_
|
67
|
77
|
|
_
|
__
|
|
f)
|
30
|
—
|
—
|
04
|
—
|
15
|
—
|
13
|
—
|
43
|
77
|
—
|
—
|
_
|
10
|
_
|
52
|
77
|
|
—
|
_
|
77
|
30
|
—
|
--
|
04
|
—
|
13
|
—
|
13
|
—
|
SO
|
77
|
—
|
—
|
_
|
10
|
_
|
48
|
77
|
|
_
|
__
|
77
|
30
|
—
|
_
|
Öl
|
—
|
13
|
—
|
12
|
—
|
29
|
77
|
14
|
—
|
_
|
12
|
___
|
38
|
7)
|
|
—
|
__
|
77
|
32
|
—
|
—
|
04
|
—
|
13
|
—
|
14
|
—
|
30
|
|
»
|
15
|
—
|
—
|
12
|
—
|
36! 77
|
|
—
|
—
|
|
77
|
35
|
—
|
—
|
04
|
—
|
13
|
—
|
14
|
—
|
32
|
|
»
|
11
|
—
|
_
|
18
|
—
|
41
|
»
|
|
—
|
—
|
|
7)
|
35
|
—
|
—
|
04
|
—
|
13
|
—
|
14
|
—
|
33
|
|
77
|
11
|
75
|
_
|
18
|
_
|
51
|
,3
|
|
—
|
_
|
|
77
|
35
|
—
|
_
|
04
|
—
|
14
|
—
|
14
|
—
|
34
|
|
77
|
12
|
—
|
_
|
12
|
_
|
58
|
3.
|
|
_
|
_
|
|
77
|
42
|
50
|
_
|
04
|
—
|
12
|
—
|
14
|
—
|
28
|
|
77
|
14
|
—
|
_
|
15
|
_
|
77
|
))
|
|
—
|
_
|
|
77
|
45
|
—
|
—
|
04
|
—
|
12
|
|
11$
|
—
|
281
|
|
77
|
15
|
—
|
_
|
10
|
_
|
70
|
J>
|
|
_
|
—
|
|
))
|
43
|
50
|
_
|
04
|
—
|
14
|
|
liv
|
—
|
271
|
|
77
|
13
|
50
|
_
|
10
|
__
|
75
|
)>
|
|
—
|
__
|
|
77
|
41
|
—
|
—
|
04
|
—
|
11
|
—
|
liv
|
—
|
241
|
|
77
|
11
|
50
|
_
|
10
|
_
|
70
|
P
|
|
55
|
—
|
|
77
|
30
|
_
|
—
|
04
|
—
|
13
|
—
|
11$
|
—
|
261
|
|
))
|
11
|
50
|
—
|
10
|
_
|
65
|
»
|
|
37
|
50
|
|
77
|
35
|
—
|
—
|
04
|
—
|
14
|
|
Hl
|
—
|
281
|
|
77
|
14
|
—
|
—
|
10
|
—
|
_
|
77
|
|
—
|
—
|
|
77
|
—
|
—
|
—
|
04
|
—
|
—
|
—
|
Hl
|
—
|
—
|
|
77
|
—
|
—
|
_
|
—
|
—
|
_
|
77
|
|
—
|
—
|
|
77
|
—
|
—
|
—
|
04
|
—
|
—
|
—
|
Hl
|
—
|
—
|
|
77
|
—
|
—
|
—
|
11
|
-
|
—
|
|
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
04
|
—
|
|
—
|
14
|
—
|
—
|
|
|
—
|
—
|
— 70-'
— 701
— 70'
fritt
jöl.
ier.
|
Tobak, blad.
Skålpund.
|
|
Talg.
* Centner.
|
Bomullstråd.
Skålpund.
|
Linnetråd,
blekt.
Skålpund.
|
1
Ull.
Skålpund.
|
Smör.
Centner.
|
Mineraloljor,
renade:
fotogen.
Skålpund.
|
Ärligt
medelpris
|
Tullsats
|
Ärligt
medelpris
|
Tullsats
|
Ärligt _
medelpris !
|
Tullsats
|
Ärligt
medelpris
|
Tullsats
|
Ärligt
medelpris
|
Tullsats
|
medelpris
|
Ärligt
|
Tullsats
|
Ärligt
medelpris
|
Tullsats
|
Ärligt
medelpris
|
5
|
06
|
|
22
|
|
50
|
3
|
75
|
30
|
75
|
|
50
|
|
|
|
75
|
|
_
|
_
|
19
|
i
|
12
|
10
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
—
|
—
|
5
|
75
|
_
|
22
|
_
|
75
|
3
|
75
|
55
|
—
|
—
|
50
|
—
|
—
|
—
|
75
|
—
|
—
|
—
|
19
|
i
|
50
|
10
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
6
|
25
|
_
|
22
|
i
|
25
|
2
|
50
|
45
|
—
|
—
|
50
|
—
|
—
|
—
|
75
|
—
|
—
|
—
|
06
|
—
|
87
|
5
|
-
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
5
|
|
_
|
22
|
i
|
30
|
fri
|
42
|
30
|
—
|
40
|
—
|
—
|
—
|
50
|
—
|
—
|
fri
|
—
|
60
|
fritt
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
5
|
20
|
_
|
22
|
i
|
25
|
77
|
41
|
25
|
—
|
40
|
—
|
—
|
—
|
50
|
—
|
—
|
)>
|
—
|
90
|
77
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
6
|
|
_
|
22
|
i
|
35
|
77
|
46
|
25
|
—
|
40
|
—
|
—-
|
—
|
50
|
—
|
—
|
77
|
—
|
90
|
77
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
8
|
_
|
__
|
25
|
i
|
42
|
77
|
47
|
50
|
—
|
40
|
—
|
—
|
—
|
50
|
—
|
—
|
77
|
—
|
95
|
7)
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
25
|
_
|
25
|
i
|
60
|
77
|
44
|
—
|
—
|
40
|
—
|
—
|
—
|
50
|
—
|
—
|
77
|
i
|
50
|
77
|
|
50
|
|
|
|
—
|
|
6
|
25
|
_
|
25
|
i
|
BO
|
77
|
39
|
—
|
—
|
40
|
—
|
—
|
—
|
50
|
—
|
—
|
77
|
i
|
50
|
77
|
|
48
|
—
|
—
|
*—
|
—
|
—
|
5
|
50
|
_
|
25
|
i
|
60
|
77
|
38
|
—
|
—
|
40
|
—
|
—
|
—
|
40
|
—
|
—
|
77
|
i
|
50
|
77
|
|
45
|
—
|
—
|
02
|
—
|
—
|
5
|
25
|
_
|
25
|
i
|
60
|
77
|
37
|
50
|
—
|
20
|
—
|
—
|
—
|
30
|
—
|
—
|
7)
|
i
|
50
|
77
|
|
60
|
—
|
—
|
02
|
—
|
—
|
6
|
25
|
_
|
25
|
i
|
40
|
7)
|
37
|
50
|
—
|
20
|
—
|
—
|
—
|
40
|
—
|
—
|
77
|
i
|
50
|
77
|
|
65
|
—
|
—
|
02
|
—
|
—
|
8
|
|
|
25
|
i
|
35
|
77
|
33
|
50
|
—
|
20
|
—
|
—
|
—
|
30
|
—
|
—
|
»
|
|
i
|
50
|
77
|
|
60
|
—
|
—
|
02
|
—
|
—
|
8
|
75
|
_
|
26
|
i
|
34
|
77
|
35
|
—
|
—
|
20
|
—
|
—
|
—
|
30
|
—
|
—
|
»
|
i
|
25
|
77
|
|
60
|
—
|
—
|
02
|
—
|
—
|
6
|
75
|
_
|
26
|
i
|
34
|
77
|
36
|
—
|
—
|
20
|
—
|
—
|
—
|
30
|
—
|
__
|
77
|
i
|
25
|
77
|
|
65
|
—
|
—
|
02
|
—
|
—
|
5
|
75
|
_
|
26
|
_
|
96
|
77
|
33
|
—
|
—
|
20
|
—
|
—
|
—
|
30
|
—
|
—
|
77
|
i
|
50
|
7)
|
|
65
|
—
|
—
|
02
|
—
|
—
|
6
|
75
|
_
|
26
|
_
|
47
|
77
|
35
|
—
|
—
|
20
|
—
|
—
|
—
|
BO
|
—
|
|
77
|
i
|
52
|
77
|
|
65
|
—
|
—
|
02
|
—
|
—
|
6
|
25
|
_
|
29
|
_
|
49
|
77
|
36
|
—
|
—
|
20
|
—
|
—
|
—
|
BO
|
—
|
—
|
77
|
i
|
671
|
P
|
|
60
|
—
|
—
|
02
|
—
|
—
|
7
|
|
|
29
|
_
|
51
|
77
|
33
|
—
|
—
|
20
|
—
|
—
|
—
|
3(
|
—
|
—
|
77
|
i
|
50
|
1)
|
|
60
|
—
|
—
|
02
|
—
|
—
|
7
|
25
|
|
29
|
_
|
Öl
|
))
|
33
|
_
|
—
|
20
|
—
|
—
|
—
|
30
|
|
—
|
77
|
i
|
f>0
|
77
|
|
80
|
—
|
—
|
02
|
—
|
12
|
|
75
|
|
29
|
|
61
|
77
|
36
|
—
|
—
|
20
|
|
—
|
—
|
3(
|
—
|
—
|
77
|
i
|
40
|
P
|
|
70
|
—
|
—
|
02
|
—
|
11
|
5
|
75
|
|
29
|
|
71
|
77
|
36
|
—
|
—
|
20
|
2
|
80
|
_
|
31
|
3
|
20
|
|
|
i
|
50
|
7)
|
|
70
|
|
—
|
02
|
—
|
18
|
5
|
50
|
|
29
|
|
71
|
77
|
35
|
—
|
—
|
20
|
2
|
3(
|
_
|
30
|
2
|
70
|
77
|
i
|
50
|
7)
|
|
65
|
—
|
—
|
02
|
—
|
12
|
_
|
|
_
|
29
|
—
|
—
|
77
|
—
|
—
|
—
|
20
|
—
|
—
|
—
|
30
|
—
|
—
|
77
|
—
|
—
|
P
|
|
—
|
—
|
—
|
02
|
—
|
—
|
_
|
_
|
—
|
42
|
—
|
_
|
77
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
77
|
—
|
—
|
77
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
42
|
—
|
—
|
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
|
—
|
—
|
|
|
—
|
—
|
—
|
|
|
|
* Uppgifterna angående sillen variera hvad enhet för tullsats och medelpris beträffar. Jag har kalkylerat efter 6,6 kubikfot per tunna, som jag antagit väga 12 lispund netto.
1 1858—1863 årens tullsats var: för 1 skålpund alkohol 46 öre, hvilket motsvarar 1 krona 10 öre per kanna bränvin af 60 procent alkoholbalt vid + 15° Celsii temperatur.
2 Egentligen Terres- och Tetes-socker, emedan några medelpris på raffineradt socker ej förekomma förr än år 1862 i Komnrerskollegii berättelser öfver utrikes handeln.
3 Icke mörkare än N:o 18 (holländskt standard).
4 Samma tullsats som det sädesslag, hvaraf mjölet är tillverkadt, med tillägg af 10 procent. Enligt tulltaian, för ifrågavarande år gällande, beräknades 9 lispund hveteinjöl motsvara 1 tunna hvete.
6 Samma tullsats som för råg med tillägg af 10 procent. Enligt tulltaxan, för ifrågavarande år gällande, beräknades 12 lispund rågmjöl motsvara 1 tunna råg.
Hör till Motion i Första Kammaren, 1880, N:o 4.
Sammandrag af dagsverksprisen för hela året, äfvensom under sommar och vinter för män, kvinnor och dragare, åren 1834—1876.
(Alla prisuppgifter i kronor och ören.)
inlaga N:o 6.
C
År
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
D a
|
er
ö
|
s
|
V
|
|
‘ l
|
|
k
|
s
|
P
|
I*
|
|
s
|
|
cl
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vanlig
|
årslön i husbondes kost för
|
|
|
Värdet
|
af årlig stat och
|
lön för
|
|
|
Markegångspris hela
året om å ett mans-
dagsverke
|
|
|
|
S o
|
in
|
in a r
|
-
|
|
|
|
|
|
|
|
V i
|
n
|
t e
|
r
|
|
|
|
|
Ett ökedagsverke
|
|
|
Mans-
|
Qvins-
|
Mans-
|
Q.vins-
|
Dräng
|
Piga
|
Dräng
|
|
|
Pig
|
a
|
|
|
| Maximum
|
Medelpris
|
Minimum
|
Maximum
|
Medelpris
|
Minimum
|
•§
2.
|
CD
&
a>
|
Minimum
|
Maximum
|
Medelpris
|
Minimum
|
Maximum
|
Medelpris
|
Minimum
|
Maximum
|
Medelpris
|
Minimum
|
Maximum
|
Medelpris
|
Minimum
|
Maximum
|
g
rt>
P-<
ce
|
Minimum
|
Maximum
|
Medelpris
|
|
Maxim um
|
Medelpris
|
|
Minimum
|
1834
|
i
|
|
|
70
|
|
50
|
i
|
|
|
94
|
|
83
|
i
|
56
|
|
76
|
|
39
|
|
75
|
|
6.6
|
|
58
|
|
|
_
|
|
|
|
2
|
38
|
i
|
85
|
i
|
38
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1835
|
i
|
_
|
_
|
71
|
_
|
50
|
i
|
_
|
—
|
94
|
_
|
88
|
i
|
50
|
|
75
|
—
|
39
|
—
|
75
|
—
|
06
|
—
|
58
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3
|
13
|
i
|
86
|
i
|
25
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1836
|
i
|
—
|
_
|
71
|
—
|
50
|
i
|
_
|
—
|
97
|
—
|
94
|
—
|
78
|
__
|
58
|
—
|
39
|
—
|
75
|
—
|
69
|
—
|
63
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3
|
13
|
i
|
87
|
i
|
38
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1837
|
i
|
_
|
_
|
70
|
_
|
50
|
i
|
_
|
i
|
—
|
i
|
_
|
' —
|
78
|
|
6i
|
—
|
44
|
—
|
75
|
—
|
69
|
—
|
63
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3
|
13
|
i
|
87
|
i
|
33
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1838
|
i
|
_
|
_
|
70
|
—
|
50
|
i
|
_
|
i
|
—
|
i
|
—
|
—
|
78
|
-
|
61
|
—
|
44
|
—
|
75
|
—
|
69
|
—
|
63
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3
|
13
|
i
|
89
|
i
|
33
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1839
|
i
|
56
|
_
|
72
|
—
|
54
|
i
|
_
|
i
|
—
|
i
|
—
|
—
|
88
|
—
|
77
|
—
|
67
|
—
|
75
|
—
|
69
|
—
|
63
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3
|
—
|
i
|
92
|
i
|
42
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1840
|
i
|
|
_
|
73
|
—
|
56
|
i
|
_
|
i
|
—
|
i
|
—
|
—
|
88
|
—
|
77
|
—
|
66
|
—
|
75
|
—
|
69
|
—
|
63
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3
|
—
|
i
|
90
|
i
|
42
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
1841
|
i
|
_
|
—
|
73
|
—
|
56
|
i
|
_
|
i
|
—
|
i
|
—
|
—
|
88
|
—
|
77
|
—
|
66
|
—
|
75
|
—
|
69
|
—
|
63
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3
|
—
|
i
|
91
|
i
|
42
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1842
|
i
|
__
|
—
|
74
|
—
|
56
|
i
|
—
|
i
|
—
|
i
|
—.
|
—
|
88
|
■ —
|
77
|
—
|
66
|
—
|
75
|
—
|
69
|
—
|
63
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3
|
06
|
i
|
95
|
i
|
42
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
1843
|
i
|
—
|
—
|
74
|
—
|
58
|
i
|
_
|
i
|
—
|
i
|
—
|
—
|
88
|
—
|
75
|
—
|
63
|
—
|
75
|
—
|
69
|
—
|
63
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3
|
50
|
2
|
—
|
i
|
42
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1844
|
i
|
—
|
_
|
72
|
—
|
56
|
i
|
—
|
i
|
—
|
i
|
—
|
—
|
88
|
—
|
75
|
—
|
63
|
—
|
75
|
—
|
69
|
—
|
63
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3
|
50
|
i
|
97
|
i
|
33
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1845
|
i
|
06
|
—
|
71
|
—
|
56
|
i
|
06
|
i
|
03
|
i
|
—
|
—
|
78
|
—
|
68
|
—
|
68
|
—
|
Öl
|
—
|
77
|
—
|
63
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3
|
50
|
i
|
94
|
i
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1846
|
i
|
_
|
—
|
71
|
—
|
54
|
i
|
13
|
i
|
09
|
i
|
06
|
—
|
7S
|
—
|
66
|
—
|
63
|
—
|
81
|
—
|
74
|
—
|
67
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
4
|
—
|
2
|
Öl
|
i
|
41
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1847
|
i
|
13
|
—
|
72
|
—
|
50
|
i
|
25
|
i
|
12
|
i
|
—
|
—
|
81
|
—
|
72
|
—
|
63
|
—
|
75
|
—
|
71
|
—
|
67
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
4
|
—
|
2
|
05
|
i
|
33
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
1848
|
i
|
25
|
_
|
73
|
—
|
53
|
i
|
25
|
i
|
12
|
i
|
—
|
—
|
81
|
—
|
72
|
—
|
63
|
—
|
75
|
—
|
71
|
—
|
67
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
4
|
—
|
2
|
10
|
i
|
41
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1849
|
i
|
25
|
_
|
75
|
—
|
53
|
i
|
13
|
1
|
06
|
i
|
—
|
—
|
81
|
—
|
72
|
—
|
63
|
—
|
67
|
—
|
67
|
—
|
67
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
4
|
—
|
2
|
10
|
i
|
50
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
.
|
—
|
—
|
1850
|
i
|
25
|
—
|
74
|
—
|
56
|
i
|
13
|
i
|
06
|
i
|
—
|
—
|
81
|
—
|
72
|
—
|
63
|
—
|
75
|
—
|
71
|
—
|
67
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
4
|
—
|
2
|
10
|
i
|
50
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
1851
|
i
|
25
|
—
|
74
|
—
|
56
|
i
|
13
|
i
|
06
|
i
|
—
|
—
|
81
|
—
|
72
|
—
|
63
|
—
|
71
|
—
|
69
|
—
|
67
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
4
|
—
|
2
|
10
|
i
|
50
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1852
|
i
|
25
|
—
|
75
|
—
|
56
|
i
|
13
|
i
|
06
|
i
|
—
|
—
|
81
|
, —
|
72
|
—
|
63
|
—
|
75
|
—
|
71
|
—
|
67
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
4
|
—
|
2
|
13
|
i
|
50
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
|
|
—
|
—
|
1853
|
i
|
25
|
—
|
76
|
—
|
56
|
i
|
13
|
i
|
06
|
i
|
—
|
—
|
81
|
—
|
72
|
—
|
63
|
—
|
75
|
—
|
71
|
—
|
67
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
4
|
—
|
2
|
21
|
i
|
50
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
1854
|
i
|
25
|
—
|
80
|
—
|
56
|
i
|
25
|
i
|
25
|
i
|
25
|
—
|
81
|
—
|
74
|
—
|
63
|
—
|
88
|
—
|
81
|
—
|
75
|
—-
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
4
|
—
|
2
|
31
|
i
|
50
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1855
|
i
|
50
|
—
|
99
|
—
|
67
|
i
|
62
|
i
|
46
|
1131
|
i
|
—
|
—
|
91
|
—
|
93
|
i
|
—
|
—
|
97
|
—
|
94
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
4
|
25
|
2
|
71
|
i
|
75
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
1856
|
i
|
75
|
i
|
11
|
—
|
75
|
2
|
50
|
i
|
30
|
_
|
75
|
—
|
90
|
—
|
59
|
—
|
34
|
i
|
—
|
—
|
74
|
—
|
60
|
—
|
75
|
—
|
44
|
—
|
33
|
4
|
—
|
3
|
06
|
2
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1857
|
i
|
75
|
i
|
18
|
—
|
87
|
2
|
50
|
i
|
32
|
—
|
67
|
i
|
08
|
—
|
66
|
—
|
33
|
i
|
25
|
—
|
81
|
—
|
67
|
—
|
83
|
—
|
47
|
—
|
40
|
5
|
—
|
3
|
25
|
2
|
12
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1858
|
i
|
25
|
i
|
—
|
—
|
67
|
2
|
50
|
i
|
34
|
—
|
75
|
i
|
08
|
—
|
72
|
—
|
40
|
i
|
06
|
—
|
78
|
—
|
63
|
—
|
67
|
—
|
43
|
—
|
33
|
4
|
—
|
2
|
88
|
1
|
92
|
150
|
—
|
125
|
—
|
100
|
—
|
50
|
—
|
45
|
—
|
40
|
—
|
—
|
—
|
300
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
200
|
—
|
—
|
—
|
1859
|
i
|
25
|
—
|
97
|
—
|
75
|
2
|
50
|
i
|
31
|
—
|
60
|
i
|
08
|
—
|
66
|
—
|
42
|
i
|
—
|
—
|
74
|
—
|
40
|
—
|
67
|
—
|
43
|
—
|
33
|
4
|
—
|
2
|
82
|
1
|
92
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1860
|
i
|
50
|
i
|
Öl
|
—
|
75
|
2
|
50
|
i
|
38
|
—
|
75
|
i
|
08
|
—
|
66
|
—
|
33
|
i
|
25
|
—
|
80
|
—
|
67
|
—
|
67
|
—
|
44
|
—
|
33
|
3
|
75
|
2
|
84
|
2
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1861
|
i
|
75
|
i
|
06
|
—
|
75
|
—
|
—
|
—
|
—
|
_
|
|
i
|
25
|
—
|
79
|
—
|
24
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
__
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
4
|
25
|
2
|
91
|
2
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
1862
|
i
|
75
|
i
|
05
|
—
|
75
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
i
|
25
|
—
|
78
|
—
|
25
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
4
|
25
|
3
|
—
|
2
|
10
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
--
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
|
1863
|
2
|
—
|
i
|
ii
|
—
|
so
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
i
|
50
|
—
|
80
|
—
|
25
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
4
|
25
|
3
|
07
|
2
|
20
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
•-
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
1864
|
2
|
—
|
i
|
10
|
—
|
75
|
—
|
—
|
—
|
_
|
—
|
|
i
|
25
|
—
|
79
|
—
|
25
|
_
|
_
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
_
|
—
|
—
|
—
|
—
|
4
|
—
|
3
|
07
|
2
|
•20
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
1865
|
2
|
—
|
i
|
08
|
—
|
so
|
1
|
74
|
i
|
26
|
_
|
78
|
—
|
98
|
—
|
69
|
—
|
40
|
i
|
15
|
—
|
81
|
—
|
48
|
—
|
62
|
—
|
44
|
—
|
26
|
4
|
—
|
2
|
98
|
2
|
25
|
225
|
—
|
117
|
—
|
50
|
—
|
150
|
—
|
52
|
—
|
20
|
—
|
480
|
—
|
283
|
—
|
150
|
—
|
337
|
—
|
174
|
—
|
75
|
—
|
1866
|
1
|
75
|
i
|
06
|
_
|
75
|
1
|
67
|
i
|
24
|
_
|
82
|
—
|
94
|
_
|
67
|
—
|
41
|
i
|
15
|
—
|
83
|
_
|
52
|
—
|
61
|
—
|
45
|
—
|
29
|
4
|
—
|
2
|
96
|
2
|
—
|
200
|
—
|
115
|
|
50
|
—
|
100
|
—
|
50
|
—
|
20
|
—
|
460
|
—
|
286
|
—
|
150
|
—
|
.330
|
—
|
178
|
—
|
80
|
—
|
1867
|
1
|
55
|
—
|
97
|
__
|
76
|
1
|
53
|
i
|
14
|
_
|
75
|
—
|
84
|
_
|
61
|
_
|
38
|
i
|
03
|
_
|
76
|
_
|
49-
|
|
57
|
_
|
42
|
—
|
27
|
3
|
75
|
2
|
80
|
i
|
SO
|
175
|
—
|
105
|
—
|
50
|
—
|
SO
|
—
|
46
|
—
|
20
|
—
|
450
|
—
|
279
|
—
|
150
|
—
|
250
|
—
|
174
|
—
|
75
|
—
|
1868
|
1
|
50
|
—
|
91
|
_
|
72
|
1
|
50
|
i
|
12
|
_
|
73
|
—
|
81
|
_
|
59
|
—
|
38
|
_
|
97
|
—
|
71
|
_
|
45
|
- ___
|
56
|
_
|
41
|
—
|
26
|
4
|
10
|
2
|
83
|
i
|
80
|
175
|
—
|
99
|
—
|
50
|
—
|
75
|
—
|
43
|
—
|
20
|
—
|
500
|
--
|
278
|
—
|
130
|
—
|
300
|
—
|
175
|
—
|
so
|
—
|
1869
|
1
|
75
|
—
|
93
|
_
|
75
|
1
|
50
|
i
|
10
|
_
|
69
|
—
|
84
|
_
|
60
|
_
|
37
|
_
|
97
|
_
|
70
|
_
|
44
|
|
56
|
_
|
41
|
_
|
26
|
4
|
—
|
2
|
76
|
i
|
80
|
175
|
—
|
97
|
—
|
50
|
—
|
75
|
—
|
43
|
—
|
20
|
—
|
450
|
—
|
276
|
—
|
120
|
—
|
350
|
—
|
173
|
—
|
60
|
—
|
1870
|
1
|
75
|
_
|
95
|
—
|
70
|
1
|
56
|
i
|
14
|
_
|
71
|
_
|
85
|
_
|
60
|
_
|
36
|
_
|
98
|
_
|
72
|
__
|
47
|
—
|
57
|
_
|
41
|
_
|
26
|
4
|
—
|
2
|
76
|
2
|
—
|
200
|
—
|
101
|
—
|
40
|
—
|
100
|
—
|
46
|
—
|
20
|
—
|
500
|
—
|
279
|
—
|
75
|
—
|
350
|
—
|
176
|
—
|
60
|
—
|
1871
|
2
|
|
_
|
96
|
—
|
75
|
1
|
81
|
—
|
83
|
_
|
85
|
_
|
91
|
_
|
66
|
_
|
42
|
i
|
11
|
_
|
83
|
_
|
56
|
_
|
62
|
_
|
45
|
_
|
29
|
4
|
25
|
3
|
24
|
2
|
—
|
200
|
—
|
113
|
—
|
40
|
—
|
80
|
—
|
50
|
—
|
20
|
—
|
500
|
—
|
295
|
—
|
100
|
—
|
300
|
—
|
182
|
—
|
60
|
—
|
1872
|
2
|
25
|
i
|
22
|
—
|
90
|
2
|
33
|
i
|
72
|
1
|
11
|
i
|
08
|
—
|
82
|
_
|
57
|
i
|
51
|
i
|
12
|
_
|
74
|
—
|
73
|
—
|
55
|
—
|
38
|
5
|
—
|
3
|
50
|
2
|
50
|
300
|
—
|
145
|
—
|
50
|
—
|
100
|
—
|
59
|
—
|
20
|
—
|
600
|
—
|
366
|
—
|
150
|
—
|
325
|
—
|
208
|
—
|
80
|
—
|
1873
|
2
|
75
|
i
|
50
|
i
|
—
|
2
|
80
|
2
|
Öl
|
1
|
22
|
i
|
27
|
_
|
93
|
_
|
59
|
i
|
78
|
i
|
31
|
_
|
85
|
—
|
86
|
_
|
63
|
—
|
41
|
8
|
—
|
4
|
34
|
3
|
—
|
300
|
—
|
168
|
—
|
50
|
—
|
125
|
—
|
66
|
—
|
25
|
—
|
1,000
|
—
|
408
|
—
|
200
|
—
|
350
|
—
|
225
|
—
|
80
|
—
|
1874
|
3
|
—
|
i
|
57
|
i
|
—
|
2
|
88
|
2
|
Öl
|
1
|
14
|
i
|
29
|
_
|
93
|
_
|
57
|
i
|
87
|
i
|
35
|
_
|
83
|
—
|
91
|
—
|
65
|
—
|
40
|
7
|
—
|
4
|
55
|
3
|
—
|
400
|
—
|
170
|
—
|
50
|
—
|
150
|
—
|
66
|
—
|
30
|
—
|
1,000
|
—
|
403
|
—
|
200
|
—
|
500
|
—
|
226
|
—
|
100
|
—
|
1875
|
2
|
50
|
i
|
51
|
i
|
10
|
2
|
88
|
2
|
_
|
1
|
13
|
i
|
29
|
_
|
92
|
_
|
55
|
i
|
92
|
i
|
35
|
_
|
78
|
_
|
93
|
_
|
66
|
—
|
39
|
6
|
75
|
4
|
29
|
3
|
—
|
400
|
—
|
176
|
—
|
50
|
—
|
150
|
—
|
64
|
—
|
25
|
—
|
800
|
—
|
402
|
—
|
200
|
—
|
500
|
—
|
229
|
—
|
100
|
—
|
1876
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2
|
72
|
1
|
92
|
1
|
13
|
i
|
34
|
—
|
95
|
—
|
56
|
i
|
88
|
i
|
35
|
—
|
82
|
|
91
|
—
|
64
|
—
|
38
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
350
|
—
|
174
|
—
|
50
|
—
|
150
|
—
|
70
|
|
25
|
—
|
900
|
—
|
422
|
—
|
200
|
—
|
500
|
—
|
243
|
|
100
|
—
|
Anmärkningar:
1 Uppgifterna om sommar- och vinter- mans- och qvins-
dagsverken, samt årslön och stat för dräng och piga
från och med 1865 till och med 1876 äro hemtade
från hushållssällskapernas uppgifter, bearbetade af
O. Printzsköld (se Statistisk tidskrift för år 1877).
2 Markegångspriset hela året om för ett mans- och ett
ökedagsverke 1834—1860 är hemtadt från komité-
rades underdåniga betänkande angående Sveriges eko¬
nomiska och finansiella utveckling 1834—1860, af
den 9 Februari 1863, Tab. VII G- och H.
3 Värdet på ett mans- och ett ökedagsverke hela aret
om 1861—1875 är uträknadt med de materialier som
der lemnas i den förberedande skattejemkningskomi-
téns underdåniga betänkande af den 20 Oktober 1876,
Bilag. XIX och XX.
4 För åren 1856—1860 äro uppgifterna å dagsverks¬
prisen för man och qvinna, vinter och sommar, be¬
arbetade efter de materialier som dertill lemnas i
sammandraget till Landshöfdingarnes femårsberättel¬
ser 1856—1860, pag. 32, hvilka likväl lemna mycket
öfrigt att önska.
5 För åren 1834—1855 äro uppgifterna å dagsverken
för man och qvinna, vinter och sommar, bearbetade
efter de materialier som finnas i nyssnämnda komi-
térades betänkande af den 9 Februari 1863, Tab. VII,
men hvilka uppgifter äro högst ofullständiga, då
högst få län inlemnat hithörande uppgifter.
6 Sommarprisen å qvinsdagsverken äro bearbetade efter
förberedande skattejemkningskomiténs betänkande af
den 20 Oktober 1876, Tab. XIX.
7 Lönevilkoren för dräng och piga 1856—1860 äro be¬
arbetade med de högst ofullständiga och sparsamma
uppgifter derom, hvilka förekomma i Landshöfdin¬
garnes femårsberättelser för sagda är.
Hör till Motion i Första Kammaren, 1880, N:o 4.
Sammandrag af skörd, import ock export af hvete, råg, korn och hafre; olika prisnoteringar samt importtullen derå i hela riket för hvarje år från och med 1838.
|
Hvete
|
och mjöl, no terad t
|
pris
|
å
|
1 tunna (6
|
3 kannor).
|
Riksmynt
|
|
Råg och mjöl.
|
tunnor h 63 kannor.
|
Riksmynt,
|
|
|
|
|
|
*
|
g-
|
trj
X
|
=
|
|
hela
|
g
o'
D
|
|
Noteradt
|
pris per
|
tunna
|
|
ti
DS
|
3
|
L*J
X
|
g8
|
CD
|
fe*
CD
|
|
Noteradt
|
pris per
|
tunna
|
|
År
|
|
O
O
pa
|
O
o
ps
|
C
|
o
|
£■*
|
på
|
Stockholms hörs
|
i Östersjöhamnar
|
no
|
—
JO ^
|
O
o
|
~o
CD
|
O
|
i riket
|
3
CD
|
på
|
Stockholms börs
|
i Östersjöhamnar
|
ne
|
|
a,
|
CD
|
CD
|
|
|
|
p°
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
s=u pr4
|
Cu
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
CD
C"1
O
|
s
|
§
|
§
|
|
CFS
O:
|
Maximum
|
Medelpris 1
|
|
Maximum
|
Medelpris
|
fe*
|
P-.
o
o
|
C
o
|
tunnor
|
CD
|
|
ngspris för
er tunna
|
fe-
fe^
|
Medelpris
|
Minimum
|
Maximum
|
Medelpris
|
Minimum
|
1838
|
282,277
|
11,182
|
347
|
l
|
25
|
21
|
35
|
32
|
|
23
|
06
|
15
|
_
|
33
|
69
|
it
|
44
|
11
|
92
|
2,586,137
|
235,526
|
52
|
|
88
|
14
|
59
|
20
|
|
16
|
07
|
13
|
|
17
|
61
|
12
|
40
|
6
|
44
|
1839
|
282.277
|
4,588
|
2,618
|
l
|
25
|
18
|
16
|
ol
|
—
|
21
|
06
|
12
|
—
|
31
|
47
|
21
|
34
|
14
|
74
|
2,586,137
|
90,481
|
5,580
|
_
|
88
|
12
|
65
|
15
|
5C
|
12
|
70
|
9
|
50
|
It
|
44
|
11
|
88
|
8
|
88
|
1840
|
282,277
|
1.716
|
1,213
|
l
|
25
|
18
|
47
|
3C
|
—
|
21
|
56
|
12
|
—
|
28
|
5f
|
21
|
88
|
12
|
4C
|
2586,137
|
4.096
|
5.009
|
_
|
»
|
13
|
o:
|
15
|
5(
|
12
|
97
|
11
|
|
lf
|
88
|
12
|
21
|
9
|
30
|
1841
|
282,277
|
11.346
|
2.491
|
i
|
25
|
22
|
11
|
30
|
—
|
22
|
70
|
18
|
—
|
31
|
82
|
2(
|
99
|
11
|
79
|
2,586,137
|
36,025
|
1,299
|
_
|
88
|
16
|
32
|
20
|
|
14
|
84
|
12
|
75
|
17
|
97
|
13
|
3b
|
9
|
86
|
1842
|
282.277
|
7,882
|
1.543
|
3
|
—
|
19
|
12
|
28
|
—
|
23
|
08
|
17
|
—
|
2£
|
25
|
21
|
18
|
14
|
16
|
2,586,137
|
57.208
|
229
|
2
|
|
15
|
23
|
18
|
50
|
15
|
12
|
11
|
50
|
18
|
41
|
14
|
4!
|
8
|
22
|
1843
|
300,2868
|
2.061
|
10.754
|
3
|
—
|
15
|
31
|
20
|
—
|
17
|
01
|
14
|
50
|
24
|
64
|
17
|
49
|
12
|
95
|
2,510.546»
|
21,591
|
1,345
|
2
|
_
|
13
|
26
|
14
|
Vh
|
12
|
77
|
11
|
|
18
|
02
|
12
|
92
|
9
|
97
|
1844
|
300,286
|
18.517
|
21,100
|
3
|
—
|
i»
|
26
|
23
|
—
|
17
|
89
|
14
|
—
|
22
|
03
|
16
|
14
|
It
|
19
|
2,510,546
|
4,879
|
12,355
|
2
|
__
|
10
|
41
|
13
|
_
|
10
|
86
|
7
|
50
|
15
|
|
10
|
78
|
8
|
31
|
1845
|
300,286
|
35.499
|
632
|
3
|
—
|
19
|
46
|
30
|
—
|
21
|
DO
|
12
|
—
|
27
|
90
|
17
|
48
|
10
|
90
|
2,510.546
|
15.931
|
8,512
|
2
|
_
|
15
|
68
|
21
|
|
14
|
74
|
9
|
|
22
|
17
|
13
|
21
|
8
|
92
|
1846
|
300,286
|
7.760
|
1,134
|
3
|
—
|
19
|
68
|
30
|
—
|
24
|
69
|
15
|
—
|
28
|
53
|
22
|
66
|
17
|
21
|
2,510,546
|
57,517
|
21,557
|
2
|
_
|
15
|
60
|
P9
|
50
|
18
|
02
|
15
|
|
22
|
08
|
16
|
91
|
12
|
|
1847
|
300,286
|
326
|
46,043
|
3
|
—
|
19
|
—
|
36
|
50
|
25
|
09
|
19
|
—
|
48
|
82
|
29
|
46
|
19
|
21
|
2,510,546
|
25,947
|
158,099
|
2
|
|
14
|
63
|
27
|
|
1!
|
95
|
13
|
|
38
|
28
|
20
|
26
|
9
|
96
|
1848
|
326,129
|
447
|
14.460
|
3
|
—
|
16
|
04
|
22
|
50
|
18
|
89
|
14
|
—
|
29
|
12
|
19
|
84
|
14
|
76
|
2,608,856
|
3.525
|
39,077
|
2
|
|
11
|
37
|
13
|
75
|
11
|
48
|
It
|
|
15
|
90
|
11
|
84
|
|
90
|
1849
|
326,129
|
317
|
16,732
|
2
|
25
|
16
|
95
|
20
|
—
|
16
|
77
|
11
|
—
|
22
|
58
|
18
|
33
|
12
|
40
|
2,608,856
|
18,395
|
23,724
|
1
|
50
|
11
|
55
|
13
|
|
10
|
61
|
9
|
|
15
|
33
|
9
|
97
|
7
|
o;i
|
1850
|
326,129»
|
1.228
|
1,178
|
2
|
25
|
17
|
37
|
20
|
—
|
17
|
31
|
13
|
—
|
23
|
08
|
18
|
75
|
12
|
41
|
2,608,856»
|
121,144
|
41.8
|
1
|
50
|
13
|
34
|
14
|
50
|
12
|
47
|
10
|
75
|
20
|
45
|
10
|
74
|
8
|
1!:
|
1851
|
400,703
|
34,995
|
969
|
2
|
25
|
18
|
60
|
25
|
—
|
19
|
26
|
14
|
—
|
23
|
02
|
18
|
56
|
14
|
23
|
3,410,410
|
262,495
|
445
|
1
|
50
|
15 37
|
17
|
50
|
15
|
44
|
13
|
|
18
|
89
|
13
|
12
|
9
|
98
|
1852
|
400,703
|
24,475
|
6.028
|
2
|
25
|
17
|
58
|
30
|
—
|
20
|
50
|
13
|
—
|
25
|
92
|
19
|
69
|
15
|
27
|
3,410,410
|
239,353
|
1,884
|
1
|
50
|
14 69
|
20
|
|
15
|
78
|
13
|
|
2(
|
87
|
|
61
|
10
|
68
|
1853
|
400,703
|
6,892
|
7,004
|
2
|
25
|
25
|
62
|
35
|
—
|
24
|
so
|
17
|
—
|
40
|
91
|
24
|
70
|
17
|
29
|
3,410,410
|
147,598
|
17,967
|
1
|
50
|
17148
|
20
|
25
|
17
|
31
|
14
|
50
|
2!)
|
03
|
17
|
58
|
11
|
50
|
1854
|
400,703
|
6,351
|
88,616
|
2
|
25
|
20
|
57
|
33
|
—
|
25
|
23
|
16
|
—
|
38
|
17
|
28
|
24
|
14
|
17
|
3,410,410
|
38,129
|
340,473
|
1
|
50
|
1540
|
20
|
50
|
17
|
56
|
14
|
|
29
|
08
|
19
|
61
|
8
|
|
1855
|
400,703
|
2,465
|
86,147
|
2
|
25
|
31
|
15
|
38
|
50
|
30
|
40
|
22
|
—
|
47
|
34
|
31
|
46
|
14
|
19
|
3,410,410
|
40,557
|
744.427
|
1
|
50
|
2039
|
24
|
75
|
It!
|
98
|
15
|
|
33
|
|
20
|
82
|
8
|
96
|
1856
|
57o,977
|
99.844
|
30.668
|
2
|
25
|
32
|
20
|
42
|
—
|
33
|
18
|
24
|
—
|
41
|
59
|
31
|
29
|
16
|
77
|
4,332,657
|
497,886
|
294.271
|
1
|
50
|
1930
|
24
|
50
|
20
|
37
|
16
|
|
31
|
35
|
21
|
44
|
10
|
86
|
4857
|
575,9(7
|
71,310
|
17.138
|
2
|
25
|
25
|
74
|
37
|
—
|
26
|
46
|
17
|
—
|
33
|
21
|
24
|
53
|
16
|
80
|
4,332,657
|
391,942
|
32,096
|
.1
|
50
|
16,82
|
18
|
|
15
|
52
|
11
|
|
22
|
29
|
16
|
01
|
11
|
|
1858
|
575,977
|
37,765
|
39,770
|
iritt
|
18
|
88
|
26
|
—
|
19
|
81
|
15
|
--
|
24
|
63
|
21
|
05
|
15
|
73
|
4,332.657
|
53.080
|
139,193
|
fritt
|
1317
|
13
|
50
|
12
|
01
|
11
|
|
17
|
30
|
13
|
94
|
10
|
10
|
1859
|
575,977
|
20,489
|
.88,975
|
XX
|
|
18
|
20
|
25
|
—
|
19
|
10
|
16
|
—
|
26
|
88
|
21
|
24
|
16
|
IT
|
4,332,657
|
41,954
|
140,408
|
»
|
|
12
|
90
|
14
|
|
12
|
57
|
11
|
50
|
17
|
08
|
14
|
05
|
10
|
83
|
18ö0
|
575,977
|
24,381
|
97,458
|
))
|
|
21
|
73
|
30
|
—
|
21
|
44
|
16
|
—
|
34
|
91
|
25
|
88
|
17
|
55
|
4,332,657
|
70,787
|
235,572
|
»
|
|
14
|
70
|
17
|
|
14
|
16
|
12
|
|
19
|
33
|
15
|
85
|
12
|
35
|
1861
|
|
33,294
|
74,474
|
XX
|
|
24
|
12
|
30
|
—
|
22
|
40
|
17
|
—
|
31
|
36
|
26
|
28
|
17
|
99
|
|
645,256
|
21,242
|
xx
|
|
18
|
_
|
21
|
|
16
|
68
|
13
|
|
22
|
61
|
16
|
04
|
12
|
97
|
1862
|
|
86,436
|
14,808
|
XX
|
|
22
|
05
|
30
|
—
|
23
|
32
|
17
|
—
|
36
|
16
|
25
|
46
|
19
|
83
|
|
360,400
|
36,068
|
xx
|
|
1.6
|
25
|
21
|
50
|
18
|
27
|
14
|
50
|
22
|
72
|
17
|
98
|
14
|
52
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Eiksmarkeg
|
-pris
|
|
|
|
|
|
|
0
|
|
|
|
|
|
|
Riksmark
|
esf.
|
-pris
|
|
|
|
|
|
|
1863
|
|
95,144
|
25,988
|
X)
|
|
18
|
52
|
23
|
94
|
18
|
52
|
35
|
37
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
_
|
|
376,323
|
27,571
|
|
|
14
|
86
|
17 [95
|
14
|
Sfi
|
10
|
01
|
|
|
|
|
|
|
18! ;4
|
|
92,173
|
69,316
|
XX
|
|
16
|
38
|
19
|
97
|
16
|
38
|
12
|
97
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
_
|
|
479,652
|
12,494
|
|
|
12
|
53
|
18 77
|
12
|
53
|
9
|
76
|
|
|
|
|
|
|
1865
|
522,312
|
107.549
|
41,820
|
XX
|
|
18
|
(7
|
22
|
05
|
18
|
77
|
16
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
_
|
3,640,760
|
150,400
|
54,977
|
|
|
13
|
54
|
17
|
38
|
13
|
54
|
11
|
02
|
|
|
|
|
|
|
1866
|
552,964
|
111,052
|
36 302
|
XX
|
|
20
|
41
|
24
|
—
|
20
|
41
|
17
|
64
|
—
|
—
|
—
|
—
|
_
|
_
|
3.505,599
|
303,650
|
28,311
|
|
|
14174
|
18
|
90
|
14
|
74
|
11
|
07
|
|
|
|
|
|
|
1867
|
369,091
|
172,303
|
38,945
|
X)
|
|
29
|
04
|
33
|
39
|
29
|
04
|
25
|
20
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
_
|
2,628,042
|
985,151
|
6,260
|
|
|
2230
|
28
|
35
|
22
|
30
|
10
|
08
|
|
|
|
|
|
|
1868
|
406,086
|
152.484
|
26,452
|
XX
|
|
25
|
83
|
30
|
74
|
25
|
83
|
22
|
05
|
—
|
—
|
—
|
_
|
__
|
_
|
2,790,500
|
1,063,078
|
2,499
|
|
|
20 i 16
|
22
|
74
|
90
|
16
|
17
|
32
|
|
|
|
|
|
|
1869
|
582.019
|
201,991
|
43,049
|
XX
|
|
19
|
02
|
23
|
62
|
19
|
02
|
16
|
06
|
—
|
—
|
—
|
—
|
_
|
_
|
3,738,917
|
958,684
|
7,372
|
|
|
1467
|
20
|
03
|
14
|
|
12
|
|
|
|
|
|
|
|
1870
|
649.796
|
163,719
|
89,631
|
XX
|
|
19
|
84
|
21
|
86
|
19
|
84
|
18
|
77
|
—
|
—
|
—
|
_
|
—
|
_
|
4,039,397
|
443,024
|
92,905
|
|
|
14 !3()
|
16
|
|
14
|
30
|
ii
|
59
|
|
|
|
|
|
|
18 0.
|
680,908
|
86,130
|
116,366
|
XX
|
|
22
|
Sfi
|
26
|
71
|
22
|
Sfi
|
20
|
47
|
—
|
—
|
—
|
_
|
—
|
_
|
3,982,040
|
233,089
|
103,190
|
|
|
15
|
30
|
17
|
67
|
15
|
30
|
12
|
60
|
|
|
|
|
|
|
1812
|
596,359
|
139,167
|
77,188
|
XX
|
|
25
|
>1
|
28
|
85
|
25
|
01
|
20
|
47
|
—
|
—
|
—
|
_
|
_
|
_
|
3,639,684
|
546,299
|
21,408
|
|
|
16
|
|
18
|
27
|
16
|
|
12
|
60
|
|
|
|
|
|
|
1873
|
673,813
|
176,250
|
92.505
|
XX
|
|
27
|
12
|
30
|
36
|
27
|
02
|
20
|
47
|
—
|
—
|
—
|
_
|
_
|
_
|
3,872,960
|
729.430
|
33,728
|
|
|
18
|
77
|
20
|
66
|
18
|
77
|
17
|
39
|
|
|
|
|
|
|
1S74
|
7 4U, i 68
|
277,869
|
68,168
|
X)
|
|
22
|
30
|
27
|
97
|
22
|
30
|
19
|
97
|
-—
|
—
|
—
|
_
|
_
|
_
|
3,842,590
|
1,601,493
|
21,155
|
|
|
18
|
20
|
21
|
54-
|
18
|
20
|
14
|
99
|
|
|
|
|
|
|
1875
|
717,626
|
290,830
|
125,717
|
i)
|
|
21
|
10
|
24
|
66
|
21
|
10
|
18
|
90
|
—
|
_
|
_
|
_
|
__
|
_
|
4.080,756
|
947,281
|
8.974
|
|
|
16
|
56
|
19
|
08
|
16
|
|
12
|
60
|
|
|
|
|
|
|
1876
|
674,034
|
283,662
|
131,633
|
XX
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
__
|
_
|
_
|
_
|
4,004,596
|
915,075
|
28,572
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1877
|
625,540
|
—
|
—
|
XX
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
-_-
|
—
|
—
|
—
|
—
|
_
|
_
|
_
|
__
|
_
|
3,506,150
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1878
|
765,460
|
—
|
—
|
xx
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
4,329,980
|
—
|
—
|
xx
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Korn, malt, gryn och mjöl, tunnor a 63 kannor. Riksmynt
Anmärkningar: 1 Från 1838 till och med 1862 äro uppgifterna om spanmålens pris och tullen derå hemtade från komi¬
terades underdåniga betänkande för uppgörande af förslag till ny tulltaxa af den 6 November 1868.
Uppgifterna om export och import äro från och med 1838 till och med 1860 hemtade från komiterades
underdåniga betänkande angående Sveriges ekonomiska och finansiella utveckling 1834—1860 af den
9 Februari 1863. Från 1861 till 1877 äro de deremot hemtade ur Kommers-Kollegii berättelser; hvarvid
mjöl och gryn blifvit reducerade till spanmål efter 10 lispund per tunna, dervid sjöskadad spanmål icke är
medräknad.
Hor till Motion i Första, Kammaren, 1880, N:o 4.
K al kyl e rad t s k ö rd e b el o p p
i landet
|
O
CD
CD
C
|
O
CD
CD
|
Importtull per tunna
1---
|
Medelmarkegängspris för
hela riket per tunna
|
på
|
Noteradt pr
Stockholms hörs
|
is per tunna
i Ostersjöhamnarne
|
Maximum
_
|
Medelpris
|
1 Minimum
|
Maximum
|
Medelpris
|
Minimum
|
2.340,074
|
206,328
|
5 4
|
|
63
|
ii
|
50
|
In
|
—
|
12
|
55
|
1C
|
—
|
it
|
62
|
c
|
5C
|
b
|
91
|
2.340.074
|
29,708
|
29,135
|
|
63
|
(
|
96
|
1?
|
—
|
It
|
89
|
8
|
67
|
It
|
38
|
k
|
2;
|
7
|
84
|
2,340.074
|
2,905
|
63.626
|
|
63
|
9
|
15
|
11
|
5(
|
It
|
01
|
8
|
25
|
13
|
28
|
K
|
21
|
0
|
61
|
2.340.074
|
2,051
|
25.141
|
|
63
|
8
|
88
|
11
|
50
|
8
|
71
|
7
|
|
32
|
77
|
C
|
4!
|
C
|
62
|
2,340.074
|
28,456
|
208
|
i
|
50
|
t
|
91
|
11
|
50
|
It
|
37
|
c
|
-
|
12
|
6<
|
£
|
81
|
0
|
73
|
2,177,124»
|
5,26(
|
29.803
|
i
|
50
|
9
|
60
|
10
|
50
|
t
|
71
|
7
|
75
|
12
|
_
|
C
|
55
|
7
|
32
|
2,177,124
|
1,185
|
156.53C
|
i
|
50
|
7
|
46
|
t
|
|
8
|
15
|
7
|
_
|
12
|
_
|
c
|
75
|
7
|
49
|
2,177.124
|
2,428
|
57,833
|
i
|
50
|
10
|
70
|
15
|
50
|
It
|
28
|
7
|
|
14
|
65
|
K
|
32
|
7
|
65
|
2,177.124
|
38,898
|
4.462
|
i
|
50
|
12
|
63
|
17
|
—
|
14
|
33
|
11
|
67
|
16
|
59
|
12
|
08
|
8
|
28
|
2,177,124
|
1,973
|
123,548
|
i
|
50
|
11
|
75
|
It
|
_
|
14
|
60
|
12
|
|
27
|
2<:
|
15
|
41
|
8
|
43
|
2,252,689
|
637
|
119,624
|
i
|
50
|
9
|
34
|
13
|
—
|
K
|
17
|
8
|
5C
|
14
|
03
|
9
|
99
|
6
|
39
|
2,252,689
|
767
|
113.513
|
i
|
12!,
|
8
|
65
|
11
|
_
|
8
|
65
|
7
|
50
|
13
|
23
|
8
|
51
|
5
|
46
|
2,252,689»
|
2.939
|
34.188
|
i
|
12!
|
9
|
56
|
10
|
50
|
9
|
02
|
7
|
50
|
13
|
48
|
8
|
61
|
5
|
50
|
2.825,014
|
76,664
|
27,518
|
i
|
12!
|
11
|
74
|
15
|
--
|
11
|
80
|
9
|
58
|
15
|
72
|
It
|
06
|
6
|
58
|
2,825,014
|
88.372
|
6,554
|
i
|
12!
|
11
|
30
|
18
|
_
|
13
|
51
|
10
|
|
15
|
82
|
12
|
02
|
9
|
IT
|
2,825.014
|
15.532
|
42,051
|
i
|
12!
|
13
|
11
|
17
|
__
|
13
|
91
|
12
|
50
|
19
|
99
|
13
|
78
|
9
|
85
|
2,825,014
|
3,859
|
160.957
|
i
|
12!
|
12
|
08
|
15
|
75
|
13
|
51
|
10
|
25
|
19
|
99
|
14
|
78
|
9
|
91
|
2,825.014
|
3.676
|
247,182
|
i
|
12!
|
15
|
19
|
20
|
_
|
15
|
03
|
12
|
50
|
25
|
63
|
15
|
68
|
9
|
89)
|
3,143.141
|
o3,13l
|
113,704
|
i
|
12!
|
16
|
75
|
21
|
—
|
17
|
38
|
14
|
25
|
25
|
48
|
17
|
45
|
11
|
79
|
3,143,141
|
73.549
|
187,459
|
i
|
12!
|
14
|
49
|
17
|
_
|
14
|
90
|
11
|
|
20
|
63
|
15
|
16
|
8
|
25
|
3.143,141
|
3,464
|
243.036
|
fritt
|
11:25
|
13
|
25
|
11
|
48
|
10
|
_
|
16
|
44
|
13
|
15
|
8
|
ii
|
3.143,141
|
9,397
|
381,015
|
XX
|
11146
|
13
|
50
|
12
|
16
|
10
|
25
|
16
|
20
|
12
|
77
|
9
|
37
|
3,143,141
|
4,908
|
429,899
|
XX
|
12
|
81
|
16
|
25
|
13
|
02
|
10
|
25
|
17
|
95
|
14
|
44
|
11
|
57
|
|
21,415
|
254,342
|
X)
|
13
|
73
|
16
|
—
|
14
|
45
|
12
|
|
18
|
61
|
14
|
63
|
10
|
43 j
|
|
37,656
|
1(2,991
|
)>
|
12
|
72
|
17
|
—
|
14
|
47
|
11150
|
20
|
73
|
14
|
31
|
8
|
39 |
|
0
|
|
|
|
|
|
|
Eiksmarkeg.
|
-pris
|
|
|
|
|
|
|
|
13,396
|
162.523
|
XX
|
12
|
09
|
15181
|
12
|
09
|
7149
|
_
|
_
|
_
|
_
|
|
|
|
42,228
|
205.791
|
XX
|
10
|
52
|
16
|
06
|
10
|
52
|
7
|
62
|
_
|
_
|
_
|
|
|
|
2,602,675
|
17,679
|
291.890
|
5)
|
10
|
58
|
15
|
75
|
10
|
58
|
6
|
99
|
_
|
|
_
|
|
|
|
2.636,562
|
22,152
|
259,799
|
XX
|
12
|
72
|
16
|
so
|
12
|
72
|
10
|
58
|
|
|
___
|
|
|
|
2,305.521
|
89,277
|
134,830
|
XX
|
36
|
25
|
20
|
47
|
16
|
25
|
7
|
87
|
|
|
|
|
|
|
2,015.069
|
21,961
|
137.340
|
X)
|
17
|
64
|
20
|
79
|
17
|
64
|
16
|
25
|
_
|
|
_
|
|
|
|
2,798,731
|
65.050
|
226,501
|
X>
|
11
|
97
|
17
|
12
|
11
|
97
|
9
|
45
|
_
|
|
_
|
_
|
|
|
3.071,421
|
25,089
|
407.996
|
)>
|
12
|
03
|
15
|
37
|
12
|
13
|
10
|
33
|
_
|
|
_
|
|
|
|
3,209,625
|
12.269
|
396.399
|
XX
|
|
12
|
53
|
15
|
75
|
12
|
53
|
11
|
27
|
|
|
|
|
|
|
3.054,000
|
23,385
|
354,913
|
XX
|
|
13
|
78
|
16
|
_
|
13
|
78
|
12
|
03
|
|
|
|
|
|
|
3,088,249
|
39.192
|
267.210
|
X)
|
|
15
|
81
|
17
|
76
|
15
|
81
|
13
|
SO
|
|
|
|
|
|
|
2,673,705
|
115,920
|
252.635
|
X)
|
|
16
|
88
|
20
|
79
|
16
|
88
|
15
|
24
|
_
|
|
|
|
|
|
3,223,956
|
44,792
|
307,417
|
XX
|
|
14
|
42
|
17
|
76
|
14
|
42
|
12
|
16
|
|
|
|
|
|
|
2.933,085
|
67,204
|
276.000
|
I)
|
|
__
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2,831,110
|
—
|
—
|
X
|
|
—
|
_
|
_
|
_
|
_
|
|
_
|
|
|
|
|
|
|
|
3,582,760
|
—
|
—
|
XX
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
|
—
|
|
—
|
|
—
|
|
—
|
|
Hafre, mjöl och gryn, tunnor it 63 kannor. Riksmynt
2,113,025
2.113.025
2.113.025
2,113.025
2,113.025
1,986,058
1,986,058
1,986,058
1,986,058
1,986,058
2.097.006
2.097.006
2,097,007*
3.467.588
3.467.588
3.467.588
3.467.588
3.467.588
5,656.828
5,656,328
5,656 328
5,656,328
5,656,328
5,501,361
6,535,965
6,105.884
4.562,991
7,322.652
7,551,375
7,236.371
7,758,718
8.723,101
6,532,308
9,564,085
8,843,154
10,198,840
11,162.050
Importerade tunnor
|
Exporterade tunnor
|
Importtull per tunna
|
hela riket per tunna
|
sä
CD
P*
CD
a=5
po
CTQ
C:
|
|
Noteradt
|
pris pei
|
tunna
|
|
på
|
Stockholms börs
|
i Ostersjöhamnarne
|
d.
B
|
CD
CD
CTj
|
Minimum
|
Maximum
|
Medelpris
|
Minimum
|
85,822
|
60
|
.—
|
37.
|
<
|
It
|
n
|
|
|
1
53
|
t
6-
|
it
|
)7C
|
|
3 49
|
|
118
|
160
|
30,151
|
|
37,
|
r
|
>69
|
t
|
—
|
(
|
96
|
|
>5C
|
9
|
67
|
|
'31
|
|
28
|
12
|
50.364
|
|
37,
|
F
|
Of
|
9
|
—
|
|
38
|
|
—
|
It
|
85
|
|
5r
|
|
36
|
59
|
102,164
|
|
37,
|
4
|
5!
|
(
|
|
|
09
|
4
|
1 —
|
C
|
3(
|
(
|
6t
|
|
50
|
93
|
112.547
|
i
|
|
F
|
01
|
0
|
—
|
F
|
45
|
4
|
75
|
11
|
31
|
|
29
|
|
34
|
45
|
59.67!
|
i
|
—
|
F
|
20
|
7
|
|
F
|
94
|
|
—
|
C
|
|
|
|
4
|
176
|
36
|
104,055
|
i
|
—
|
4
|
01
|
<
|
50
|
r
|
7!
|
F
|
—
|
c
|
—
|
<
|
59
|
A
|
85
|
130
|
271.553
|
i
|
—
|
F
|
83
|
9
|
50
|
0
|
40
|
|
|
It
|
01
|
7
|
57
|
r
|
>71
|
100
|
162.550
|
i
|
—
|
f
|
98
|
11
|
50
|
8
|
77
|
t
|
50
|
12
|
07
|
c.
|
99
|
F
|
19
|
121
|
161,720
|
i
|
—
|
(.
|
17
|
12
|
|
8
|
20
|
6
|
—
|
18
|
19
|
It
|
72
|
4
|
07
|
47
|
245,276
|
i
|
—
|
4
|
98
|
6
|
67
|
r
|
82
|
f
|
—
|
11
|
30
|
7
|
19
|
4
|
|
18
|
369.381
|
—
|
75
|
4
|
90
|
f
|
50
|
5
|
43
|
5
|
|
|
52
|
5
|
99
|
4
|
18
|
839
|
306,124
|
—
|
75
|
5
|
63
|
7
|
13
|
6
|
20
|
4
|
58
|
13
|
62
|
6
|
32
|
4
|
17
|
2.780
|
198,980
|
—
|
75
|
G
|
75
|
it
|
|
8
|
19
|
t
|
50
|
10
|
16
|
7
|
71
|
4
|
9!)
|
3.251
|
131.868
|
—
|
75
|
6
|
09
|
10
|
—
|
7
|
74
|
b
|
25
|
10
|
9)6
|
8
|
15
|
(.
|
21
|
996
|
230,029
|
—
|
75
|
7
|
36
|
It
|
50
|
8
|
58
|
6
|
50
|
15
|
46
|
9
|
58
|
6
|
23
|
42
|
414,676
|
—
|
75
|
7
|
44
|
10
|
—
|
9
|
30
|
8
|
25
|
16
|
23
|
It)
|
56
|
(3
|
01
|
352
|
649,414
|
—
|
75
|
9
|
36
|
12
|
50
|
It)
|
42
|
b
|
50
|
15
|
42
|
11
|
17
|
7
|
Stoj
|
7,210
|
407,276
|
—
|
75
|
9
|
76
|
13
|
—
|
10
|
81
|
8
|
50
|
17
|
_
|
11
|
50
|
7
|
42]
|
9,483
|
621.685
|
—
|
75
|
8
|
36
|
10
|
_
|
8
|
87
|
6
|
50
|
13
|
97
|
9)
|
60
|
6
|
581
|
1,358
|
957,556
|
fritt
|
7
|
43
|
11
|
—
|
8
|
39
|
6
|
_
|
13
|
14
|
9)
|
76
|
6
|
76!
|
1,523
|
1,043.282
|
XX
|
7
|
29
|
10
|
25
|
8
|
70
|
7
|
_
|
13
|
It)
|
9
|
06
|
5
|
50
|
1,979
|
1,000.959
|
XX
|
7
|
58
|
10
|
50
|
9
|
_
|
8
|
_
|
13
|
62
|
9
|
69
|
6
|
091
|
3,609
|
1,174,257
|
X)
|
7
|
68
|
10
|
—
|
8
|
98
|
8
|
30
|
12
|
36
|
9
|
61
|
6
|
56 j
|
1,263
|
999,685
|
XX
|
6
|
86
|
10
|
—1
|
8
|
75
|
7
|
—
|
16
|
15
|
9
|
67
|
5
|
<54!
|
|
|
|
|
|
|
Ei
|
tsmarkeg.
|
-pris
|
|
|
|
|
|
;
|
609
|
1.568,795
|
X)
|
6
|
42
|
8
|
82
|
6
|
42!
|
3
|
52
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
|
1.351
|
1.432.282
|
XX
|
6
|
IT
|
9
|
13
|
6
|
IT!
|
|
52
|
_
|
_
|
_
|
_
|
|
—
|
5,246
|
1.879.534
|
X)
|
|
6
|
74
|
9)
|
13
|
6
|
74
|
4
|
09
|
__
|
_
|
_
|
|
|
—
|
4,677
|
1.610,225
|
XX
|
|
7
|
43
|
9
|
45
|
7
|
4.3
|
5
|
79
|
_
|
_
|
_
|
_
|
|
_ I
|
3,416
|
2.437,421
|
XX
|
|
8
|
75
|
10
|
52
|
8
|
75
|
3
|
90
|
_
|
_
|
_
|
_
|
|
—
|
4.219
|
1,366,981
|
XX
|
|
10
|
)8
|
11
|
46
|
It)
|
08
|
8
|
|
_
|
|
|
|
|
- ]
|
3,283
|
1,770,783
|
XX
|
|
6
|
99
|
9
|
45
|
6
|
99
|
5
|
04
|
_
|
|
|
|
|
— I
|
9,659
|
3.213,858
|
XX
|
|
7
|
49
|
8
|
82
|
7
|
49
|
5
|
Sb
|
_
|
|
|
|
|
- 1
|
1,323
|
3,210,895
|
X)
|
|
7
|
49
|
9
|
|
7
|
49
|
5
|
12
|
._
|
|
|
|
|
— (
|
3,377
|
2,666.466
|
XX
|
|
8
|
1!)
|
9
|
13
|
8
|
19
|
6
|
31
|
_
|
|
_
|
|
|
— I
|
6,905
|
2,629,447
|
XX
|
|
9
|
26
|
11
|
10
|
9
|
26
|
7
|
24
|
_
|
|
_
|
|
|
— ]\
|
7,223
|
2.731,631
|
X)
|
|
10
|
39
|
11
|
>7
|
10
|
39
|
9
|
17
|
_
|
|
|
|
|
— t
|
7,499
|
2,418,830
|
)X
|
|
8
|
14
|
10
|
16
|
8
|
141
|
7
|
81
|
_
|
|
|
|
|
<
|
17,473
|
3,501,043
|
X)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
_
|
|
_
|
— 1
|
—
|
—
|
X)
|
|
—
|
|
—
|
|
—
|
_J
|
—
|
|
—
|
|
—
|
|
—
|
— I
|
|
|
XX
|
|
|
|
—
|
|
|
-
|
|
|
|
|
|
|
—
|
- 1
|
Statskontorets
omdöme om skörden
i allmänhet
Öfver medelmåttig.
Fullt medelmåttig.
•Öfver medelmåttig.
Knapp.
Under medelmåttig.
Svag.
Under medelmåttig.
Klen.
Under medelmåttig.
Fullt medelmåttig.
Öfver medelmåttig.
Under medelmåttig.
Fullt medelmåttig.
Under medelmåttig.
Öfver medelmåttig.
Under medelmåttig.
Fullt medelmåttig.
(ifver m edelmåttig.
I artikeln korn är äfven malt inbegripet.
Skörden 1865—1878 är utan afdrag af utsädet och efter Sveriges officiella statistik i sammandrag.
Skörden 1838—1860 är äfven utan afdrag af utsädet och beräknad efter femåriga medeltal per år, enligt Lands-
höfdingarnes femårsberättelser.
Mede]markegång'.spriset för hela riket å spanmalen 1838—1860 är enligt komiterades underdåniga betänkande angående
Sveriges ekonomiska och finansiella tillstånd 1834—1860 af den 9 Februari 1863.
Markegångsprisen å spanmål för hela riket 1863—1875 äro utarbetade och till tunnor reducerade efter de materialier
dertill, som lemnas i komiterades underdåniga betänkande af den 20 Oktober 1876 angående en förberedande skatte¬
jämkning; Tab. Bilag. XIII—XVI.
Flan och med 1843 till och med 1850 ä.r i det kalkylerade årliga medel-skördebeloppet i Landshöfdingarnes femårs-
berättelser utsädet fråndraget.
TÖr,“,r-?v65 är0 '. hiir uPP?ifna skördebelopp utsädet icke ofdraget. För åren 1861—1864 finnas inga uppgifter i
Landshöfdingarnes femårsberättelse!- om skördens belopp, hvarken i medeltal eller för något af dessa fyra åren särskilda
Jemförelse mellan import.
Hästar (utom hingstar)........................................
Oxar ..........................
Kor........................................................(((.........
Ungboskap.........................................................
Kalfvar ..............................................................
Svin (utom fargaltar)...........................................
Digrisar...................................
Far....................................................... (..........
Lam ................................................................).
Kött : saltadt........................................................
alla andra slag.............................................
Fläsk ..................................................................
Ost, alla slag ......................................................
Smör ..................................................................
Ägg.....................................................................
Metwurst ............................................................
Ister ..................................................................
Spannmål: Hvete ...................................................
Tåg.......................................................
Korn och malt.......................................
Hafre och blandsäd.................................
Bohvete ................................................
Arter, bönor och vicker............................
Majs ...................................................
Gryn: korn- ..........................................
hafre ..........................................
Mjöl: hvete-..........................................
råg- ..........................................
Bröd: af hvete.......................................
af andra slag .............................
Stärkelse .........................................................
Jäst, komprimerad ................................................
Talg ..................................................................
Grönsaker, friska (frukter och bär)...........................
Potates .............................................................
Humle ..............................................................
Cikorieört ...........................................................
Honung ............................................................
Ull, alla slag ......................................................
Lin: ohäcklad!......................................................
häckladt .....................................................
frö..............................................................
Hampa ...............................................................
Tagel och hästhår ................................................
Fjäder, ospritad ...................................................
Hudar och skinn, oberedda: torra, osaltade...............
saltade ...............
våtsaltade och andra slag
tullsatser och tullinkomst af jordbrukets produkter åren 1855, 1857 och 1877 samt förslag till tullsatser å
äfven uträkning å den tullinkomst deraf skulle uppstå.
Utlaga JV:o 8.
rodiikter till skydd för jordbruksnäringen,
stycken
B
B
B
B
5)
5)
B
B
lispund
b
B
»
B
skålpund
B
B
tunna om
6,3 kubikfot
B
B
B
B
B
B
B
B
lispund
B
B
B
skålpund
B
lispund
skålpund
lispund
tunna om
4,8 kubikfot f
B
lispund
skålpund
B
B
lispund
B
skeppund
skålpund
lispund
skålpund
B
B
Summa --
|
1 8
|
5 5
|
|
|
18 5 8
|
18 7 7
|
|
^ -
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
2 b
£ o
|
ö ~
ro c-t-
o P
ro s-j
B t»
ö- D
|
Tullsats
|
•-3
c
5*
|
|
» B
3
3. S
|
C H
ö ~ B
ro * p
3 b sr
|
7?
|
|
S B
c ^
1 3.
|
Tullsats
tulltaxan
22 Juli
|
r-B
C
3'
|
|
OQ p
Oj Oj
|
1-4 Oj
00 ro
Ox a
|
o
crq'
|
B
|
|
OQ p
P-> Oj
|
ro 3 ro
t—» Oj “•
oo « ^
Ot —
<i
|
s
|
|
B -j
(JQ p
Oj Pj
|
i—* i» ro
GO 1-19 B^
Ot g-1 cw
B ^
|
c
5
|
|
|
Kronor
|
öre
|
Kronor
|
öre
|
|
|
Kronor
|
öre
|
|
|
Kronor
|
öre
|
8G
|
15
|
—
|
1.290
|
—
|
198
|
fria
|
__
|
_
|
30
|
fria
|
|
|
366
|
3
|
—
|
1,098
|
—
|
1.051
|
B
|
—
|
_
|
B
|
|
|
217 |
|
1
1
|
50
50
|
325
|
—
|
1 738 I
|
B
B
|
—
|
—
|
1,0211
|
B
B
|
—
|
—
|
36
|
—
|
75
|
27
|
—
|
42
|
B
|
—
|
_
|
|
|
B
|
|
|
261
|
—
|
75
|
196
|
—
|
547
|
B
|
—
|
_
|
5,166
|
B
|
|
|
a
|
—
|
50
|
—
|
—
|
g
|
B
|
__
|
__
|
|
B
|
|
|
64
|
—
|
50
|
32
|
—
|
117
|
»
|
—
|
—
|
210
|
B
|
__
|
___
|
a
|
—
|
50
|
—
|
—
|
g
|
B
|
__
|
_
|
__
|
B
|
|
|
44,789
855
|
z
|
63
25
|
28.217
214
|
—
|
} 53,170 j
|
fritt
B
|
—
|
—
|
| 111,820 j
|
fritt
B
|
—
|
—
|
7.177
|
—
|
75
|
5,382
|
—
|
35,860
|
B
|
__
|
_
|
1,619,815
|
B
|
|
|
31,753
|
1
|
50
|
47,629
|
—
|
43,430
|
fri
|
—
|
_
|
' 103(835
|
B
|
|
|
42.761
|
1
|
—
|
42,761
|
—
|
72,450
|
fritt
|
—
|
—
|
296(930
|
B
|
|
|
953
|
—
|
06
|
57
|
—
|
1.225
|
fria
|
—
|
—
|
st. 2,822,712
|
fria
|
|
|
32,338
|
—
|
121
|
4,042
|
—
|
62.235
|
10 öro
|
6,223
|
—
|
107,212
|
10 öre
|
10,721
|
_
|
339
|
—
|
06
|
20
|
—
|
1,289
|
fritt
|
—
|
—
|
2,347,364
|
fritt
|
|
—
|
1,676
|
2
|
25
|
3,771
|
—
|
17,027
|
fri
|
—
|
—
|
60,772
|
fri
|
__
|
_
|
36,919
|
1
|
50
|
55,378
|
—
|
49.805
|
B
|
__
|
|
1,107,993
|
B
|
|
|
3,640
|
1
|
124
|
4,085
|
—
|
3.147
|
B
|
—
|
_
|
201,467
|
B
|
|
|
318
|
—
|
75
|
238
|
—
|
1,058
|
B
|
—
|
—
|
18,062
|
B
|
|
_
|
—
|
1
|
124
|
—
|
—
|
5
|
B
|
—
|
—
|
2,806
|
B
|
|
|
|
(ärter 1
|
: 501
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,105 &
|
bönor 2
|
: 25!
|
1,204
|
—
|
935
|
B
|
---
|
_
|
13,970
|
B
|
|
|
|
(vicker 1
|
: 311
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
B
|
—
|
—
|
31,815
|
B
|
|
_
|
172
|
1
|
|
|
|
| 1,760
|
fria
|
—
|
—
|
26,640
|
B
|
|
_
|
49
|
v
|
|
6,884
|
|
1,040
|
B
|
--f
|
—
|
375
|
fria
|
__
|
_
|
5,456
|
|
|
|
| 185,385
|
fritt
|
—
|
—
|
4,116,170
|
fritt
|
|
_
|
43.656
|
|
|
|
|
! 41,190
|
B
|
—
|
—
|
8.977,235
|
B
|
|
|
5,023
6.073c
|
—
|
06
03
|
301
182
|
z
|
\ 28,734 j
|
B
B
|
—
|
—
|
[ 1,313,0461
|
B
B
|
—
|
—
|
212 rf
|
1
|
50
|
318
|
—
|
153
|
1: 20
|
173
|
—
|
57,321
|
6 öre
|
3,439
|
_
|
11,510
|
—
|
03
|
345
|
—
|
16.389
|
fri
|
—
|
—
|
161,757
|
fri
|
|
|
143,952
|
—
|
50
|
71,976
|
—
|
166.745
|
B
|
—
|
—
|
147,160
|
B
|
—
|
—
|
816
|
1
|
124
|
918
|
—
|
otur 1,039
|
c:r 50 öre
|
519
|
—
|
ctnr 9,585
|
fria
|
—
|
—
|
1.377
|
—
|
50
|
688
|
—
|
3,145
|
fri
|
__
|
_
|
20,860
|
fri
|
|
|
14,788
|
1
|
50
|
22,182
|
—
|
16,450
|
B
|
—
|
—
|
36(695
|
B
|
__
|
_
|
222,999
|
—
|
02
|
4.460
|
—
|
1.040,086
|
2 öre
|
20.801
|
—
|
875(384
|
2 öre
|
17.507
|
_
|
1,142
4.109,494
|
—
|
03
|
34
|
—
|
919
|
4 öre
|
36
|
—
|
5,159
|
4 öre
|
206
|
_
|
—
|
06
|
246,568
|
—
|
1.082,242
|
fri
|
__
|
_
|
4.584(563
|
fri
|
|
|
23,182c
|
—
|
25
|
5,795
|
—
|
3.630
|
fritt
|
__
|
_
|
72(690
|
B
|
|
|
41
|
—
|
50
|
20
|
—
|
—
|
B
|
__
|
_
|
25
|
B
|
|
_
|
—
|
fritt
|
|
—
|
—
|
—
|
B
|
—
|
—
|
58,838
|
fritt
|
__
|
_
|
12,323/
|
—
|
75
|
9,242
|
—
|
6,415
|
fri
|
—
|
_
|
9,638
|
fri
|
__
|
_
|
74,424
|
—
|
03
|
2,232
|
—
|
64,714
|
8 öre
|
5,177
|
—
|
92,760
|
8 öre
|
7.421
|
_
|
1
|
—
|
—
|
---
|
—
|
9,415
|
fri
|
—
|
—
|
39,775
|
fri
|
__
|
_
|
2,268,788
|
—
|
054
|
124,783
|
—
|
1.084,200
|
2^- öre
|
27,105
|
—
|
|
|
2,139,772
|
—
|
03
|
64,193
|
—
|
1,417,400
|
lj- öre
|
17,717
|
|
4,451,200
|
fria
|
__
|
_
|
979,802
|
—
|
02
|
19,596
|
—
|
766,800
|
fria
|
—
|
-
|
|
|
|
—
|
—
|
|
776,683
|
-1
|
— !
|
—
|
77,751
|
-1
|
--1
|
--1
|
39,294 j
|
—
|
stycke
B
B
B
B
B
B
B
B
1 centner
1 B
1 B
1 B
1 skålpund
1 B
1 kubikfot
1 B
1 B
1 B
1 B
B
B
centner
B
B
B
B
B
B
1 skålpund
1 centner
1 B
1 kubikfot
1 centner
1 skålpund
B
1
1 centner
1 B
1 skålpund
tv
Öq'
|
^rj
C;
ro
|
(T-
^ B, *
i- sfs
CO OD ^ V-
» es —
|
&j
|
K
|
co
2 -
|
as
|
3
|
3
|
|
|
P
|
3
|
2- P.
|
3 s
|
J5 O:
|
|
O
O*
3
|
|
|
c c ro ^j
~ '<s i
|
|
|
3
|
|
Kr.
|
öre
|
Kronor
|
öre
|
15
|
—
|
450
|
_
|
12
|
—
|
j
|
|
6
3
|
—
|
6,126 *
|
—
|
1
|
50
|
j
|
|
3
|
—
|
15,498
|
—
|
1
|
—
|
__
|
_
|
—
|
90
|
189
|
—
|
—
|
50
|
—
|
—
|
5
|
—
|
111,820
|
—
|
5
|
—
|
1,619,815
|
__
|
7
|
50
|
155,752
|
—
|
7
|
~
|
415,702
|
—
|
—
|
25
|
26,803
|
_
|
—
|
06
|
140,841
|
—
|
—
|
37
|
141,598
|
—
|
—
|
25
|
1,739.556
|
_
|
—
|
25
|
316,303
|
—
|
—
|
25
|
28,357
|
—
|
—
|
25
|
4,405
|
—
|
—
|
20
|
17,502
|
—
|
_
|
20
|
38,369
|
_
|
1
|
50
|
7.992
|
—
|
1
|
85
|
138
|
—
|
1
|
50
|
1,234,851
|
—
|
—
|
75
|
1.346.585
|
—
|
6
3
|
—
|
39,890**
|
—
|
7
|
50
|
85,981
|
—
|
—
|
03
|
4,852
|
—
|
3
|
—
|
58.296
|
—
|
2
|
—
|
19,170
|
—
|
—
|
10
|
10,012
|
_
|
8
|
—
|
58,692
|
—
|
—
|
02
|
17.507
|
—
|
—
|
04
|
8
|
—
|
fri
|
—
|
—
|
—
|
45
|
6.542
|
—
|
—
|
90
|
4
|
—
|
fritt
|
—
|
—
|
|
08
|
7,421
|
|
fri
|
—
|
—
|
fria
|
—
|
—
|
—
|
- 1
|
7,660,455
|
—
|
* Approximativ i brist på närmare uppgifter
a Digrisar och lam äro sammanslagna med »andra fyrfotade», deraf
hela importön utgjorde 108 stycken.
g Digrisar och lam äro sammanslagna med »andra fyrfotade», deraf
hela importen utgjorde 692 stycken.
b Deraf ärter 8,7 tunnor, vicker 5 tunnor, samt förtulladt strandadt:
ärter 3 tunnor och vicker 1,010 tunnor.
* Gryn och mjöl införtullas efter den afgift, som vid införseln ärfgäl-
lande för det sädesslag, hvaraf grynet eller mjölet är tillverkadt, med til¬
lägg af 10 procent, och så, att af hvete 9 lispund, af råg och ärter 12
lispund, af korn 10 lispund och af hafre 8 lispund mjöl anses svara mot
en tunna säd, samt att 4 lispund gryn af hafre och 6 lispund af andra
sädesslag svara mot en tunna säd af samma slag.
c Deraf 2,240 lispund förtulladt strandadt.
d Utom 201 lispund blå stärkelse.
** Approximativ i brist på närmare uppgifter.
e Deraf 9,920 lispund förtulladt strandadt.
/ Deraf 70 skeppund häcklad.
Hör till Motion i Första Kammaren, 1880, N:o 4,
Bilaga JSF:o 9.
Sammandrag af åtskilliga för det alldagliga tarfligt lefnadssättet onödiga njutnings- och lyxartiklar med uppgift å import, tnllsatser och tullinkomst
derå, enligt 1857 ock 1868 års tulltaxor, samt förslag till den ökade tull, som å samma artiklar körde sättas.
veken
Apelsiner .................................................................. skålpund
Band: silkessammet:;- och helsiden- ....................................
halfsiden- ................................. 8
Bijouterivaror af annat ämne än guld och silfver .................... »
Blommor, konstgjorda............................................................ *
Broderade arbeten.......................................................... vävda kronor
Bränvin och sprit: af ris (arrak) .....................................................
af socker (rum) .................................................
af vindrufvor tillverkadt i Frankrike (konjak) ............
annorstädes .....................
af annan frukt (generel' o. in. d.)...........................
på buteljer eller krus ..................................i.....
Champignoner .................................................................. skålpund
Chokolad ......................................................................
Dadlar ....................................................................... *
Etuis af sammansatta, ej specificerade ämnen.......................... »
Fikon ......................................;........................................ *
Frukter och bär, ej specificerade: friska ................................ centner
inlagda............................... skålpund
torkade............................... '8
Glas: ljuskrone- .............................................................. 8
spegel-, slipade: ofolierade............................................ 8
folierade ............................................. 8
Grönsaker, friska................................................................ centner
inlagda i bränvin eller ättika................................. skålpund
torkade .......................... 8
Gryn, utom af spanmål: ris- och rismjöl................................. 8
andra slag .....................................
Guld, arbetadt ................................................................ ort,
Gulddragarearbeten................................................ 8
cantiljer och paljetter, äkta och halfäkta ...... »
oäkta........................ 8
fransar, galoner, snören in. m., likta och lialfäkta »
oäkta............... »
Handskar ......................................................................... skålpund
Hattar, af siden och ^halfsiden................................................ stycken
ull och hår ,.å.....................................................
halm eller strå .................................................. 8
Hummer............................................................................. 0 8
Ingefära, syltad .................................................................. skålpund
Instrumenter, musikaliska: speldosor...................................
Kanel...............................................................................
Kapris..............................................................................
Kardemummor ...................................................................
Kaviar................................................................................
Kastanjer ..........................................................................
Kläder, nya, gång- m. m................................................. värda kronor
Konlityrer ..........................................................................
Konserver ..........................................................................
Korinter.............................................................................
Leksaker af trä eller sammansatta ämnen................................
Likör ..................................................................................
Luktvatten ............................................................med kai
Mandel .............................................................................
Masker .............................................................................
Metvurst.............................................................................. skälpu
Musslor (ostron), friska.................................................. i värde kroi
insyltade eller saltade.................................... 1 kan:
Nötter, kokos- ..................................................................... stjelk
hassel-, val- och andra slag ....................................... skalpu
Oliver................................................................................. 8
Paraplyer och parasoller: af siden eller halfsiden ..................... stycken
andra slag.................................... c »
Perlemor, arbetad, oinfattad................................................... skalpun
Porl a', oäkta: glas-............................................................... 8
andra slag ...................................................... 8
Plommon, bruneller och sviskon ............................................. 8
Plymer ..............................................................................
Pomada, med kärl ............................................................... 8
Pomeranser ................................6.......................................
Porslin, oäkta, sten eller fajans: omaladt, tallrikar. ................. 8
andra pjeser ............ 8
måladt eller tryckt, tallrikar ... 8
andra pjeser »
äkta: hvitt eller enfärgadt..................... ................... 8
förgyldt eller måladt ....................................... 8
Russin................................................................................. 8
Saffran .............................................................................. 8
Silfver, arbetadt .................................................................. oi't
Smink................................................................................. skalpui
Snörmakarearbeten, ej specificerade, af hel- eller halfsiden ......... 8
andra slag........................... 8
Soja och såser...........................................................................
Solfjädrar ........................................................................... skålpund
Speglar och lampett.u-..........................................................
Spetsar, uddar och blonder: silkes- och linne-.........................
andra slag..................................
Strumpor och strumpstolsarbeten: af hel- eller halfsiden..........
andra slag.........................
The................................................................................
Tryffel...............................................................................
Tobak: cigarrer och cigaretter..............................................
Trävaror, arbetade:
snickare- och stolmakarearbeten: af furu eller gran..........
af alm, ask in. m...........
af mahogny m. in........
möbler ..................... v
Tvål, parfymerad................................................................
Ur, vägg- och studsare, i foder af brons m. m......................
Vagnar, fyrhjuliga: trillor...................................................
halftäckta, mindre .................................
andra slag .............................................
Vanilj ................................................................................ skålpund
Vantar, hel- eller halfsiden-..................................................
andra slag ...............................................................
Vin af till och med 21° alkoholhalt: på fastager .....................
på buteljer .....................
af högre alkoholhalt: på fastager ....................................
på buteljer ....................................
utan afseende på alkoholhalt: på fastager .......................
på buteljer ........................
Vindrufvor...........................................................................
Visitkort..............................................................................
Väfnader: helsiden-, felb och plys ..........................................
andra slag................................................
halfsiden-, felb och plys..........................................
andra slag................................................
bomulls-, felb, plys................................................
gast, halflinon, musslin, nättelduk, batist......
tyll.........................................................
bomulls-, med blandning af lin eller hampa: damast
mattväfnad
linne- eller hamp-, batist, flor, kammarduk, linon ......
lärft, alla slag ...........................
mattväfnad................................
ylle- eller blandadt med andra ämnen: mattor m. in. .
vaxade eller lakerade: mattor .................................
JL r
|
lss
|
B
|
|
Å. I*
|
Importerad
qvantitet
|
Enligt tulltaxan
af den 18 Dec. 185
Kronor och ören
|
7
|
a
Importerad
qvantitet
T
|
Tullsats
|
Beräknad
tullinkomst
|
178,619
|
|
<;
|
10,717
|
|
734,437
|
4,377
|
4 E
|
0'
|
19,674
|
—
|
12,456
|
985
|
8 -
|
|
2,955
|
|
8,375
|
3,344
|
i -
|
|
3,344
|
|
61,373
|
621
|
22 r
|
0
|
13,972
|
—
|
3,618
|
18,792
|
— -
|
_-
|
—
|
—
|
7,857
|
U 1,089,693
|
— 4
|
53
|
590,361
|
—
|
Knr 450,634
|
U 701,261 1
|
— ä
|
5
|
315,567
|
—
|
Knr 95,974
|
U 250,085
|
— c
|
5
|
112,538
|
—
|
Knr 544,296
|
n
|
- 1
|
5
|
—
|
—
|
Knr 13,891
|
U 91,341
|
— 4
|
-5
|
41,103
|
—
|
Knr 342
|
u
|
—
|
|
—
|
—
|
Knr 46,673
|
__
|
- -
|
_4
|
—
|
—
|
1,440
|
1.033
|
|
0
|
310
|
—
|
19,592
|
1,576
|
-
|
5
|
236
|
—
|
6,544
|
3,442
|
|
5
|
2,581
|
—
|
28,892
|
185,000
|
—
|
7
|
12,950
|
—
|
608,984
|
1,039
|
|
>0
|
519
|
—
|
9,585
|
5,991
|
|
0
|
1,797
|
—
|
13,730
|
7,219
|
-'
|
6
|
433
|
—
|
00,225
|
9,079
|
— '
|
2
|
1,089
|
—
|
13,132
|
12,036
|
—
|
8
|
962
|
—
|
145,995
|
52,005
|
—
|
S
|
9.361
|
—
|
142,263
|
64
|
_
|
>0
|
34
|
—
|
3,139
|
—
|
|
10
|
—
|
—
|
4,080
|
83
|
—
|
6
|
5
|
—
|
18,545
|
788,542
|
|
2
|
15.770
|
—
|
9,195,983
|
127,867
|
—
|
4
|
5,114
|
—
|
978,385
|
1,607
|
_ 1
|
>0
|
803
|
—
|
16,496
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
45,341
|
212
|
—-
|
6
|
12
|
—
|
—
|
510
|
—
|
2
|
10
|
--
|
—
|
293
|
|
.6
|
46
|
—
|
—
|
619
|
—
|
8
|
49
|
—
|
—
|
3,702
|
3
|
|
11,106
|
—
|
14,235
|
419
|
4
|
|
1,676
|
—
|
1,923
|
3,296
|
2
|
|
6,592
|
—
|
272.372
|
2,134
|
1
|
30
|
3,201
|
—
|
158,321
|
5
|
fr
|
|
---
|
—
|
10,103
|
1,536
|
|
10
|
014
|
—
|
7,279
|
204
|
1
|
30
|
306
|
—
|
5,636
|
77,309
|
|
30
|
23,192
|
—
|
195,929
|
712
|
_
|
25
|
178
|
—
|
4,060
|
13,361
|
|
10
|
53,444
|
—
|
22,073
|
9,702
|
—
|
30
|
5,821
|
—
|
20,708
|
9,073
|
_
|
6
|
544
|
—
|
15,013
|
288,707
|
—
|
_5
|
—
|
—
|
2,805,550
|
3,405
|
|
40
|
1,362
|
—
|
57,475
|
15,010
|
|
50
|
7,505
|
—
|
372,046
|
25,201
|
—
|
9
|
2,268
|
—
|
47,938
|
6,623
|
1
|
50
|
9,935
|
—
|
160.934
|
1.426
|
3
|
—
|
4,278
|
—
|
14,348
|
11,251
|
|
40
|
4,500
|
—
|
35,770
|
288,717
|
—
|
12
|
34,646
|
—
|
638.198
|
1,307
|
—
|
15
|
196
|
—
|
5,199
|
62,235
|
—
|
10
|
6,223
|
—
|
107,212
|
584
|
fri
|
a
|
—
|
—
|
118,589
|
681
|
|
5
|
34
|
—
|
2,003
|
43,636
|
—
|
3
|
1,309
|
—
|
200,629
|
780
|
—
|
1.0
|
78
|
—
|
3,221
|
3,560
|
i
|
50
|
5,340
|
—
|
26,750
|
2,336
|
—
|
50
|
1,168
|
—
|
212,552
|
1,195
|
i
|
50
|
1.792
|
—
|
866
|
5,837
|
—
|
40
|
2,334
|
—
|
12,067
|
82
|
2
|
—
|
164
|
—
|
547
|
485,239
|
_
|
6
|
29,114
|
|
1,177,173
|
34
|
15
|
—
|
510
|
|
1,384
|
1,331
|
i
|
—
|
1,331
|
—
|
8,164
|
1,346
|
—
|
6
|
80
|
—
|
1,742
|
2,964
|
—
|
5
|
148
|
—
|
2,189
|
21,038
|
_
|
10
|
2,103
|
—
|
106,140
|
15,436
|
_
|
10
|
1,543
|
—
|
34,353
|
30,028'
|
—
|
18
|
5,405
|
—
|
196,622
|
13,190
|
_
|
20
|
2,638
|
—
|
49,766
|
51,884
|
_
|
40
|
20,753
|
—
|
233,455
|
738,719
|
—
|
6
|
44,323
|
—
|
2,364,565
|
1,102
|
2
|
—
|
2,204
|
—
|
2,298
|
12,771
|
—
|
7
|
894
|
—
|
108,286
|
cl 22
|
—
|
65
|
14
|
—
|
534
|
1,729
|
4
|
—
|
6,916
|
—
|
13,071
|
7,441
|
1
|
50
|
11.161
|
—
|
„ 59,012
|
. Kur 511
|
1
|
50
|
766
|
—
|
lo 24,146
|
d 6
|
3
|
|
IS
|
—
|
1.331
|
11,112
|
—
|
25
|
2,778
|
—
|
63,547
|
992
|
6
|
—
|
5,952
|
—
|
1,211
|
3,284
|
2
|
—
|
6,568
|
—
|
9,071
|
118
|
4
|
50
|
531
|
—
|
1,768
|
29,632
|
1
|
—
|
29,632
|
—
|
360,475
|
53,515
|
_
|
50
|
26,757
|
—
|
148,142
|
__
|
|
_8
|
---
|
—
|
1,100
|
28,079
|
1
|
80
|
50,542
|
—
|
123,871
|
16,440
|
—
|
3
|
493
|
—
|
595,232
|
64,685
|
_
|
10
|
6,468
|
—
|
758,200
|
48,480
|
|
15
|
7,272
|
—
|
123,977
|
>r 1,769
|
|
_
|
—
|
—
|
34,105
|
d 4,219
|
|
50
|
2,109
|
—
|
18.398
|
1,284
|
|
75
|
963
|
—
|
7.525
|
4
|
37
|
50
|
150
|
—
|
23
|
—
|
10C
|
—
|
—
|
—
|
8
|
7
|
101
|
—
|
700
|
—
|
67
|
cl 100
|
r
|
50
|
550
|
—
|
704
|
193
|
4
|
-50
|
868
|
—
|
114
|
4,518
|
i
|
|
4,518
|
—
|
28,731
|
__
|
|
__
|
__
|
—
|
5,983,402
|
|
|
___
|
___
|
_
|
240,641
|
d
|
|
__
|
__
|
_
|
453,678
|
—
|
|
_
|
___
|
|
2,455
|
id 2,872,254
|
|
14
|
402,105
|
|
—
|
r 36,094
|
|
75
|
63,162
|
|
—
|
id 4,527
|
|
20
|
905
|
|
87.902
|
58
|
|
-25
|
14
|
|
7,678
|
558
|
|
1.50
|
837
|
|
1.948
|
12,220
|
|
i-'
|
73,320
|
|
46,056
|
1,766
|
|
150
|
2,649
|
|
408
|
18,279
|
|
3 —
|
37
|
|
110,467
|
18,588
|
|
-40
|
7,435
|
_
|
4,526
|
52,056
|
|
1 —
|
52,056
|
|
153,873
|
9,874
|
|
> 25
|
22,216
|
|
48.789
|
1.519
|
|
- 90
|
1,367
|
|
26.314
|
|
|
|
_-—-
|
|
283
|
172
|
|
3 —
|
516
|
|
176,047
|
26,712
|
|
1 —
|
26,712
|
|
45,984
|
6,504
|
|
- 18
|
1,170
|
|
19,686
|
80,852
|
|
- 40
|
32,340
|
|
432,618
|
15,788
|
|
- 10
|
1,578
|
|
135,640
|
ia ---
|
| ...
|
-|-
|
2,317,309
|
1
1
|
1 8 v
|
|
!
|
|
|
|
Beräknad
|
i
i
|
|
|
|
|
|
renligt
|
|
Enligt tulltaxan
f den 16 Nov. 1866
|
Varumätare
|
föregåen-
|
tullinkomst
|
0 1
a !
|
med deri skedda
|
|
?ör den före-
|
le motion
|
den 187/ lm-
|
förändringar
|
|
|
'öreslagen
|
porterade
|
|
Kronor
|
och ören
|
|
satsen
|
tullsats
|
varumängd
|
ullsats
|
Beräknad
|
|
Kronor
|
Kronor
|
|
tullinkomst
|
|
och ören
|
och ören
|
|
|
LO
|
73,444
|
|
1 skålpund [
|
......
|
o !
|
73.443!
|
_
|
i
|
>0
|
18.684
|
—
|
1
|
45
|
o i
|
56,152
|
—
|
i
|
|
8,375
|
—
|
1 8
|
3
|
—
|
25,125
|
—
|
|
55
|
21,479
|
—
|
1 » 1
|
1
|
|
61,373
|
—
|
5
|
|
18,080
|
—
|
1 *
|
22 5
|
>0
|
81,405
|
—
|
|
|
V
|
i
|
enligt pell-
|
20 å 50 %\
|
1,570
|
|
|
|
!
|
ningevärdet
|
tf värdet)
|
|
i
|
50
|
585,824
|
|
1 kanna
|
3-
|
|
1,351,902
|
—
|
i
|
30
|
124,766
|
—
|
1
|
O
|
|
287,922
|
—
|
_
|
15
|
517,081
|
—
|
1
|
3-
|
|
1,632,888
|
—
|
i
|
30
|
18,058
|
—
|
1
|
3-
|
|
41,673
|
—
|
i
|
30
|
445
|
—
|
1
|
3-
|
|
1,026
|
—
|
1
|
10
|
88,618
|
—
|
1 »
|
3-
|
|
140,019
|
—
|
|
16
|
230
|
—
|
1 skålpund
|
|
30
|
432
|
—
|
|
30
|
5,851
|
—
|
1
|
|
M)
|
9,796
|
—
|
_
|
20
|
1,309
|
—
|
1
|
_
|
to
|
1,309
|
—
|
|
35
|
10,112
|
—
|
1
|
|
75
|
21,669
|
—
|
|
10
|
60,845
|
—
|
1
|
|
0
|
60,898
|
—
|
fri
|
a
|
__
|
—
|
1 centner
|
|
>0
|
4,792
|
—
|
|
30
|
4,119
|
—
|
1 skålpund
|
|
30
|
4,119
|
—
|
|
10
|
6,022
|
—
|
1
|
|
10
|
6,022
|
—
|
_
|
5
|
657
|
—
|
1
|
|
2
|
1,575
|
—
|
__
|
5
|
7.300
|
-—
|
1
|
|
.0
|
14,599
|
—
|
|
10
|
14,226
|
—
|
1 »
|
|
10
|
28,452
|
—
|
fri
|
a
|
—
|
—
|
1 centner
|
_
|
30
|
1,569
|
—
|
|
30
|
1,221
|
—
|
1 skålpund
|
—
|
30
|
1,224
|
—
|
|
10
|
1,854
|
—
|
1
|
|
.0
|
1,854
|
—
|
_
|
2
|
_____
|
—
|
1
|
—
|
2
|
1.83,918
|
—
|
_
|
4
|
___
|
—
|
1
|
—
|
4
|
39,135
|
—
|
_
|
5
|
825
|
—
|
1 ort
|
_
|
50
|
8,248
|
—
|
=
|
1
|
453
|
—
|
1 .1 i
i
|
—
|
8
|
3,627
|
—
|
i
|
—
|
14,231
|
—
|
|
3
|
|
42,705
|
—
|
i
|
50
|
2,871
|
—
|
—
|
4-
|
|
7,692
|
|
|
40
|
108,823
|
—
|
—
|
2
|
—
|
544,744
|
—
|
|
40
|
63,235
|
—
|
—
|
1
|
50
|
237,481
|
|
fri
|
—
|
—
|
—
|
—
|
5
|
505
|
|
_
|
40
|
2.912
|
—
|
—
|
|
40
|
2,911
|
—
|
_
|
50
|
2.818
|
—
|
—
|
1
|
50
|
8,454
|
—
|
_
|
35
|
68,560
|
—
|
—
|
|
35
|
68,575
|
—
|
_
|
85
|
1,421
|
—
|
—
|
|
35
|
1,421
|
—
|
—
|
50
|
11,036
|
—
|
—
|
|
50
|
11,036
|
—
|
_
|
75
|
14,781
|
—
|
—
|
1
|
—
|
20,708
|
-—
|
fria
|
__
|
—
|
—
|
—:
|
6
|
901
|
—
|
|
|
|
|
1
|
50 å 100 %
|
i
|
|
—
|
__6
|
?
|
—
|
—
|
af tyget
|
vär-
|
935,183
|
—
|
|
|
|
|
1
|
de in.
|
in.
|
i
|
|
_
|
20
|
10,919
|
—
|
|
—
|
40
|
22,990
|
—
|
_
|
16
|
57,146
|
—
|
—
|
—
|
50
|
186,023
|
—
|
_
|
10
|
4,794
|
—
|
___
|
—
|
10
|
4,793
|
—
|
—
|
257
|
40.232
|
—
|
__
|
1
|
50
|
241,401
|
—
|
2
|
—
|
28.638
|
—
|
—
|
4
|
—
|
57,392
|
—
|
—
|
40
|
14,308
|
—
|
—
|
—
|
60
|
21,462
|
—
|
—
|
15
|
95,726
|
—
|
—
|
—
|
15
|
95,729
|
—
|
—
|
10
|
520
|
—
|
—
|
—
|
40
|
2.079
|
—
|
—
|
10
|
10,719
|
—
|
—
|
—
|
25
|
26,803
|
—
|
|
|
|
|
brutto
|
|
|
fria
|
—
|
—
|
—
|
l it-
|
9
|
—
|
—
|
_
|
—
|
___
|
—
|
—
|
—
|
40
|
—
|
—
|
—
|
10
|
200
|
—
|
—
|
—
|
20
|
400
|
—
|
—
|
10
|
20,063
|
—
|
—
|
—
|
15
|
30,094
|
—
|
_
|
10
|
322
|
—
|
—
|
—
|
17
|
547
|
—
|
—
|
75
|
20,062
|
—
|
—
|
3
|
—
|
80,250
|
—
|
—
|
25
|
53,138
|
—
|
--—
|
1
|
|
212.552
|
—
|
_
|
35
|
303
|
—
|
—
|
1
|
50
|
1,299
|
—
|
_
|
15
|
1,810
|
—
|
—
|
|
40
|
4,826
|
—
|
_
|
50
|
273
|
—
|
—
|
2
|
—
|
1,094
|
—
|
_
|
8
|
94,143
|
—
|
—
|
—
|
8
|
94,874
|
—
|
3
|
_
|
4.152
|
—
|
—
|
15
|
—
|
20,760
|
—
|
|
15
|
1,225
|
—
|
—
|
1
|
|
8,164
|
—
|
_
|
10
|
174
|
—
|
—
|
—
|
JO
|
174
|
—
|
__
|
3
|
61
|
—
|
—
|
—
|
6
|
131
|
—
|
_
|
5
|
5,264
|
—
|
—
|
—
|
15
|
15,921
|
|
_
|
6
|
2,022
|
—
|
—
|
—
|
19
|
(3,527
|
—
|
—
|
8
|
15,426
|
—
|
—
|
—
|
25
|
49,155
|
|
—
|
10
|
4,977
|
—
|
—
|
—
|
30
|
14,929
|
—
|
—
|
20
|
46,686
|
—
|
|
—
|
40
|
98,382
|
—
|
—
|
10
|
236,427
|
—
|
—
|
—
|
10
|
236,456
|
—
|
2
|
|
4,594
|
—
|
—
|
2
|
—
|
4,596
|
—
|
—
|
O
|
2,989
|
—
|
__
|
—
|
7
|
7,580
|
—
|
fritt
|
__
|
—
|
—
|
—
|
65
|
347
|
—
|
1
|
50
|
19,603
|
—
|
—
|
4
|
—
|
52,284
|
—
|
—
|
75
|
44,217
|
—
|
—
|
1
|
50
|
75,765
|
—
|
|
16
|
3,863
|
—
|
---
|
—
|
25
|
6,036
|
—
|
|
50
|
665
|
—
|
—
|
Q
O
|
|
3,993
|
—
|
|
10
|
6,345
|
—
|
—
|
—
|
25
|
15,886
|
—
|
1
|
50
|
1,816
|
—
|
—
|
(>
|
—
|
7,266
|
—
|
!
|
|
9,071
|
—
|
—
|
2
|
—
|
18,142
|
—
|
1
|
50
|
2,652
|
—
|
—
|
4
|
50
|
7,956
|
—
|
|
50
|
140,837
|
—
|
—
|
1
|
—
|
360,475
|
—
|
|
60
|
88,864
|
|
—
|
1
|
—
|
148,142
|
—
|
|
16
|
176
|
|
—
|
1
|
—
|
1,100
|
—
|
1
|
30
|
161,027
|
|
—
|
9
|
|
247,742
|
—
|
|
1
|
1,037
|
|
__:_
|
—
|
3
|
17,856
|
—
|
|
3
|
22,394
|
|
—
|
—
|
10
|
75,820
|
—
|
|
5
|
6,174
|
|
—
|
|
15
|
18,596
|
—
|
|
_1
|
9
|
|
____
|
15 å 50
af träets vard
|
8,526
|
—
|
|
12
|
2.193
|
|
—
|
—
|
50
|
9,199
|
—
|
|
|30
|
2,25;
|
—
|
—
|
1
|
50
|
11,287
|
—
|
2t
|
>-
|
57C
|
—
|
—
|
37
|
50
|
862
|
|
50|—
|
35C
|
—
|
—
|
100
|
_
|
80C
|
_
|
100 —
|
6,70C
|
—
|
—
|
löt
|
—
|
10,050
|
_
|
5 50
|
3,871
|
_
|
—
|
i £
|
50
|
3.872
|
__
|
|
50
|
171
|
|
——
|
4
|
50
|
513
|
|
|
-50
|
14,337
|
|
—
|
|
|
, 28,731
|
—
|
|
7
|
418,678
|
|
—
|
—
|
14
|
837,676
|
|
|
-55
|
132,345
|
—
|
-----
|
1
|
75
|
421,121
|
|
|
-14
|
63,515
|
—
|
—
|
|
28
|
127,021
|
—
|
|
75
|
4,29(
|
|
—-—
|
|
50
|
6,137
|
—
|
1
|
ria
|
—
|
|
—
|
|
-20
|
17,580
|
_
|
|
- 8
|
61'
|
-
|
—
|
|
25
|
1,911
|
—
|
|
1 -
|
1,941
|
-
|
—
|
|
50
|
2,92i
|
__
|
|
150
|
69,08‘
|
-
|
—
|
|
- 50'
|
2 207,251
|
_
|
|
1 --
|
408
|
3 -
|
—
|
|
150
|
ÖL
|
_
|
|
1 —
|
110,46
|
l -
|
—
|
|
3-.'
|
2 331,401
|
—
|
|
-40
|
1,81(
|
J -
|
—
|
|
■ 40
|
1,80(
|
—
|
|
-75
|
115.40
|
3 -
|
—
|
|
—
|
153,87c
|
—
|
|
1 25
|
60,98
|
i —
|
—
|
|
125
|
109,77:
|
—
|
|
-50
|
13,15
|
7 -
|
—
|
—
|
SO
|
23,68:
|
-
|
|
- 18
|
|
-
|
—
|
|
25
|
7(
|
1 .....
|
|
-75
|
131,75
|
i -
|
—
|
|
i —
|
528,14
|
—
|
|
- 65
|
29,89
|
3 -
|
—
|
|
—
|
45,98-
|
—
|
|
- 18
|
3,54
|
3 -
|
—
|
|
-24
|
4,72-
|
—
|
|
- 25
|
104,77
|
3 -
|
—
|
|
- 40
|
173,04
|
—
|
|
- 10
|
13,56
|
i -
|
—
|
|
- 10
|
13,56
|
—
|
Anmärkningar
1 Helsidenbaml draga (från och med 18(50) eu tull
af 6 kronor.
2 Draga tull lika med duken, hvarpå de äro an-
bragtu, med tillägg af 20 procent.
8 Bo kanna ren alkohol väger cirka 5 skålpund.
8 Finnes ej i 1857 års tulltaxa.
5 Öfvertyget tuges till grund för tullberäkningen
eller, om svårighet dervid uppstår, det material
som drager högsta tullafgift, med 50 procent för¬
böjning. Guld- och silfverbroderier, galoner, från
sar, bioader, spetsar o. d. derå öka tullvärdet
med 100 procent.
8 Öfvertyget tages till grund för tullberäkningen
eller, om svårighet dervid uppstår, det material
som drager högsta tullafgift, med 20 procent för¬
höjning. Någon särskild ytterligare förhöjning
för galoner, broderier, fransar, blonder, spetsar
in. m. d. å kläderna eget icke ruin.
• Från och med ur kommer tullen att höjas
till'
4,473,443
8 Förekommer icke i 1857 års tulltaxa.
9 Förtullas: med stoppning, men utan öfvertyg, efter
träet deraf de iiro förfärdigade; med stoppning
och öfvertyg med 50 procent förhöjning.
10 Förtullas: med stoppning, lura utan öfvertyg, efter
träet deraf de iiro förfärdigade; med stoppning
och öfvertyg efter träet deraf de äro förfärdi¬
gade, med 20 procent förhöjning.
| ' 1 För sammet betalas 4 kronor 50 öre.
12 .Medelpris kalkuleradt efter importens diverse olika
tygsorter år 1877.
11,743,903
Hör till motion i Förslå Kammaren, i SSU, Ärna 4.