20
Motioner i Andra! Kammaren, N:o 66,
N:o 66.
Af Herr A. Adlercreutz: Om förändring i sättet för tullbehandling
af ättiksyra.
Det enda råmaterialet för framställning af sprit- ocli mat-ättika är bränvin,
och då för hvarje kanna deraf, som vid ättikefabrikation inom landet förbrukas,
staten uppburit antingen en tillverkningsafgift af En krona eller en tullafgift af
En krona 50 öre, så har, för att staten skall hafva en lika inkomst, vare sig det
färdiga fabrikatet, ättika, eller råmaterialet för dess framställande, bränvin, införes
samt på det att tillverkning af ättika inom landet må kunna ega rum, en tull¬
sats för ättika blifvit faststäld af 8 öre pr &.
Denna tullsats har man dock vetat att kringgå. Under namn af ättiksyra
har nemligen de senaste åren i stora partier införts ett fabrikat, som, ehuru det
endast är koncentrerad ättika och endast behöfver utspädas med tillräcklig myc¬
kenhet vatten för erhållande af spritättika och matättika till hushållsbehof, dock
allenast förtullas såsom kemiskt-tekniskt preparat. På sätt medföljande bilaga
N:o 1 utvisar, har för 50 % ättiksyra endast erlagts en tullafgift af i ett fall 1,19
öre, i ett annat 1,3 öre pr <&. Då nu af 1 ® dylik syra erhålles genom utspäd¬
ning 5 å 10 « spritättika, så motsvarar nämnda afgift en tullsats af endast 0,26 å
0,13 öre pr & spritättika' i stället för faststälda 8 öre pr Importören erhåller
följaktligen derigenom en vinst af omkring 73/4 öre pr <£.
Såsom i bilagorna ytterligare utredes, torde alltså ättiksyra böra förtullas
efter dess styrka och dervid den nuvarande tullsatsen gälla för ättika af högst
10 % styrka, men ökas med 8/i0 öre för hvarje procent, ättikan eller ättiksyran
derutöfver innehåller, så att t. ex. 1 a 50 % syra skulle draga en tullsats lika
med 5 ättika af 10 % styrka. Varder ej en,dylik afgift faststäld, går staten
förlustig all den inkomst, som i annat fall erhålles dels för bränvin, som förbrukas
vid ättikeberedningen, dels i tullafgift vid införsel af ättika eller ättiksyra och som
torde kunna uppskattas till minst 200,000 kronor, hvarjemte all ättiketillverkning
inom landet omöjliggöres.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 66.
21
Vigten deraf att förändring i tullsatsen för ättiksyra snarast möjligt beslutas
och genast träder i kraft lärer lätteligen inses, och är det på grund häraf jag,
under anhållan att ärendet så skyndsamt som möjligt må komma till behandling,
härmed föreslår att Riksdagen beslutar,
att för ättiksyra eller ättika tullafgiften må sättas till
0,8 öre per & för hvarje procent ättiksyra, men alltid utgå
med minst 8 öre per
Stockholm den 26 Januari 1880.
Axel Adlercreutz.
Bil. 1.
För ett parti 50 proc. ättiksyra, bestående af netto 1,282 kilogram (3,015,9
& eller 462,47 kannor) afsända från inköpsplatsen den 9 November 1878 och för¬
tullade i svensk hamn den 19 i samma månad, erlades en tullafgift af Er. 36. För
ett annat parti likaledes 50 proc. ättiksyra, bestående af 865,5 kilogr. (2,036,i ®
eller 312,22 k:r) afsända från samma fabrik den 9 December 1879 och förtullade i
svensk hamn den 22 i samma månad, erlades en tullafgift af Er. 26,45. Tullafgiften
har erlagts efter 5 proc. af värdet och motsvarar enligt beräkning i förra fallet
en tullsats af 1,19 öre per ® (7,78 öre per kanna) i sednare fallet 1,3 öre per a
(8,47 öre per kanna). Ättiksyran var å räkningarna betecknad som ren och kan
sålunda användas till matlagning med samma fördel som vanlig spritättika. I
handel och priskuranter går den också under namnet matättika.
Bil. 2.
Af 2,4428 ® absolut alkohol, lika med kanna alkohol eller 1 kanna
50 proc. bränvin, skulle, om det vore möjligt att på ett praktiskt sätt öfverföra
all alkoholen i ättiksyra, erhållas 3,186 <EE absolut ättiksyra eller 97,7 k.-tum 50
proc. ättiksyra. Vid ättikfabrikation är det dock omöjligt att undvika en visser¬
ligen vexlande, men alltid högst betydlig förlust. Alldenstund nemligen till oxide¬
ring af en volum alkohol till ättiksyra åtgår, äfven om allt luftens syre kunde
dervid förbrukas, mer än 2,000 volumer luft, måste alltid en mycket stor förlust
genom afdunstning uppstå. En del af spriten afdunstar redan innan den hunnit
syrsättas till ättiksyra. Ehuru ättika är långt mindre flyktig än sprit, är afdunst-
ningen äfven deraf ganska ansenlig. En ännu större förlust uppkommer dock
22
Motioner i Andra Kammaren, N:o 66.
derigenom att en del alkohol endast oxideras till aldehyd och som sådan förflyk¬
tigas. Å andra sidan då oxideringen drifves alltför långt, uppkommer lätt ganska
kännbara förluster genom kolsyrebildning. Slutligen innehåller alltid ättika någon
oxiderad sprit. I hvad mån man vid de olika fabrikerna lyckats inskränka dessa
förluster, kan påtagligen icke med full noggrannhet uppgifvas. Af en kanna 50
proc. bränvin kan dock erhållas så mycket ättika, att dess ättiksyrehalt motsvarar
den i en kanna 30 proc. ättiksyra; vid god bedrift kan dock erhållas ett något
bättre utbyte, men vid flertalet fabriker lärer icke kunna påräknas ett så godt
resultat. Till följe häraf synes 1 kanna 30 proc. ättiksyra böra draga en tull¬
sats allraminst lika med 1 kanna 50 proc. bränvin och således 1 krona 50 öre
kannan eller 24 öre per &. 24 öre per « motsvarar 1 Kr. 53,56 öre per kanna.
Den ättiksyra, som i stora partier införes, för att utspädas och säljas som ättika,
är dock af högre styrka, 50 proc. till 100 proc., och bör följaktligen draga en
med dess högre styrka proportionerligt högre tullsats. Med anledning häraf har
föreslagits en tullsats af 8/i0 öre per för hvarje procent ättiksyra.
Denna tullsats af ättiksyra synes vara snarare något lägre, än högre än
den nu för ättika faststälda. Ättika af den styrka, som apotekare äro skyldige
tillhandahålla, skall innehålla 4 proc. ättiksyreanhydrid, således 4,71 proc. ättik¬
syra, följaktligen om den skulle förtullas enligt den för ättiksyra föreslagna tull¬
satsen, skulle införselafgiften derför endast erläggas med 3,768 öre per u. Den i
handeln förekommande s. k. dubbla spritättikan innehåller endast 4 till 6 proc.
ättiksyra, den s. k. tre å fyrdubbla 7 till 9 procent. Styrkan af den franska vin¬
ättikan, som införes, är ej öfver 9 proc., vanligen icke ens så stark. Först under
de senaste åren har i handeln förekommit ättika af 10 till 11 proc. styrka.
Ehuru det icke är omöjligt fabricera så stark ättika direkt genom spritens oxide¬
ring, torde dock nästan all den ättika af sistnämnda styrka, som i handeln före¬
kommit, helt och hållet eller till eu del härröra från ättiksyra, som införts från
utlandet, Då så stark ättika ej förut förekommit i handeln, torde den nuvarande
tullsatsen för ättika af 8 öre per <5 ej gerna kunna tolkas annorlunda än såsom
afsedd-att gälla ättika af högst 9 proc. styrka. Dock för att ättiksyra må kunna
till de få ändamål, hvartill den såsom sådan inom landet behöfver användas, er¬
hållas så billigt som möjligt, utan att dermed beredes tillfälle till kringgående af
gällande tulltaxa, har föreslagits endast ofvannämnda tullsats af 8 öre för 10 pro-
centig ättika.
Bil. 3.
Enligt förevisade originalhandlingar har 50 proc. ättiksyra efter erläggande
af tull och öfriga omkostnader i svensk hamn kostat i ett fall 1 Kr. 65,4 öre, i
ett annat fall 1 Kr. 96,e öre kannan och alldenstund, såsom förut är visadt, af 1
Motioner i Andra Kammaren, Ko 66.
23
kanna 50 proc. bränvin icke på långt när kan erhållas 1 kanna 50 proc. ättiksyra,
så visa dessa pris, att ingen kan genom att tillverka ättika af det bränvin, hvar¬
för han till staten erlagt antingen en tillverkningsafgift af 1 krona kannan eller
en tullafgift af 1 krona 50 öre kannan, erhålla ättika på långt när så billigt som
genom att köpa ättiksyra och utspäda denna till ättika. Kommer detta förhållande
att fortfara, så måste tydligen de ännu i gång varande ättikfabrikerna inom kort
nedläggas och således kommer icke heller något bränvin att inom landet förbrukas
till beredning af ättika. Skall dessutom icke genom införande af stora partier
ättiksyra, tillräckliga att förse Sverige med dess behof af ättika i ett eller fleTa
år, ättikfabrikationen inom landet derigenom lida ett betydligt afbrott, så bör den
föreslagna tullsatsen, om den vinner Riksdagens och Regeringens bifall, omedel¬
bart derefter träda i laga kraft.
Att sifferuppgifterna i ofvanstående bilagor äro riktiga och uppgifterna i
öfrigt i enlighet med kända förhållanden intyga undertecknade.
Peter Claesson.
Docent i kemi.
C. A. F. Montdin,
Apotekare.
C. W. Blomstrand,
Professor.