Motioner i Andra Kammaren, N:o 126.
N:o 126.
Af Herr J. Jonasson i Easslebygtl: Om åläggande för vissa em¬
bete- och tjensteman att erlägga särskild bevillning.
Då det kommit derhän att statens inkomster icke förslå till dess utgifter,
anser jag tiden vara inne att åtgärder vidtagas som rätta detta missförhållande
och att dessa åtgärder böra ske från det håll, der orsaken till missförhållandet
uppkommit.
Det är oss alla bekant att orsaken dertill att statskassan kommit i denna
olyckliga ställning hufvudsakligen är att finna i den förhöjning af statens tjenste-
mäns löner, som under de senare åren vidtagits. Att dessa löneförhöjningar till¬
kommit genom konstlade medel af tillfälligt uppgående lefnadskostnader veta vi
alla, och att dessa löneregleringar genomdrifvits med en oerhörd ifver och rask¬
het från Regeringens sida, som i andra ärenden saknar motstycke.
Att de skäl som anförts för höjande af statens tjenstemäns löner varit min¬
dre välbetänkta torde nu vara tydligt, då, som man vet, lefnadskostnaderna nu
äro billigare än någonsin. Följden af detta inträffade förhållande är den att
tjenstemannen för sin lön, som beräknades efter den dyra tiden, nu kan för vida
mindre än 80 % deraf erhålla sina lefnadsförnödenheter samt således årligen be¬
spara minst 20 % af sina löneförmåner. Då rikedomen mer och mer samlas i
tjenstemännens händer under det jordbruket och dess binäringar aftyna under
bördan af alla sina onera och under kampen mot de konjunkturer, som den enskilde
jordegaren eller industriidkare!! icke kan afböja, och då Kongl. Maj:ts nådiga pro¬
position om statsverkets tillstånd och behof innehåller framställning till Riksda¬
gen om förhöjd beskattning dels i form af 50 % tillägg till allmänna bevillningen
och dels ökad tull å tobak, så har detta gifvit mig anledning att uttänka någon
uppfinning, som kan upphjelpa statskassan på samma gång den befrämjar rättvisa
mellan landets medborgare i bördan af skattebidrag. Tanken härvid har kommit
att fästa sig vid det kända förhållandet, att tjenstemannen erhåller sin lön oaf-
6
Motioner i Andra Kammaren, N:o 127.
kortad, huru än fattigdomen tilltager bland landets öfriga innebyggare, hvilka till
sagde aflöning lemna sammanskott. Då så är, och då fråga att statsbristen i den
stat till inkomster och utgifter, som nu föreligger till Riksdagens pröfning, antag¬
ligen kommer att uppgå till vida större belopp än det af Kongl. Maj:t beräknade,
vågar jag för ökande af statens inkomster och på det att beskattning bör ske der
förmåga finnes att sådan bära, föreslå,
att Riksdagen måtte besluta att sålänge statens inkom¬
ster fordra att tilläggsbevillning skall utgå, statens tjenste¬
man, som blifvit å ny aflöningsstat efter den senaste lönereg¬
leringen uppförd eller åtnjuter 20 % löneförhöjning som dyr-
tidstillägg samt den som erhållit pension efter nya löneregle¬
ringen, må åläggas att, utom erläggande af bevillning och till-
läggsbevillniug, till staten utgifva särskild bevillningsafgift mot¬
svarande 10 % af sin lön eller pension,
Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles,
Stockholm den 27 Januari 1880,
J. Jonasson,
flan Kronobergs län.
X:o 127.
Af Herr P. O. Sandberg: Om ä/nclringar i banko reglementet.
Redan vid sistlidne riksdag underslef undertecknad m. fl. eu motion,
gående bland annat ut på en ändring af bankoreglementets 32 §, 6 mom. Moti¬
ven till ändringsförslaget återfinnas, dels uti bemälde inom Andra Kammaren
väckta motion, n:o 44, dels ännu utförligare uti en vid Banko-Utskottets utlåtande
N:o 13, sid. 8 å 9, bifogad reservation och torde med hänvisning härtill ett åter¬
upprepande af skälen vara här öfverflödigt.
Banko-Utskottet, som icke bestridde rigtigheten af hvad som för ändrings¬
förslaget vid sistlidne riksdag androgs, ansåg sig likväl förhindrad att formulera