Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.
19
för debetsedelns användande för dylika ändamål anfördes under diskus¬
sionen i Andra Kammaren, nemligen att i vissa delar af Dalarne taxe¬
ringen sker för hel soldatrote och ej för hvars och ens särskilda lott
deruti, men detta är också en olaglighet och ett brott mot bevillnings-
stadgans 4 §, som oförtydbart stadgar, att särskilda värden skola påföras
hvarje hemman, hemmansdel eller från hemman afsöndra^ lägenhet etc.
Man skulle väl genom angifvelse till åtal mot vederbörande få dem
ålagda att ställa sig den allmänna bevillningsstadgan till efterrättelse,
och då vore det ändamål, jag afser, vunnet, men en hvar vet, hvilka
obehag dylika åtgärder medföra. Jag har derföre ansett, att något borde
i lagstiftningsväg göras, och föreställer mig, att om ett tillägg till 6 § i
stämpelpappersförordningen gjordes af innehåll, att i de fall, då stämpelbe¬
loppet skall grundas på taxeringsvärde, kronodebetsedel, så inrättad, som bevill¬
ningsstadgan föreslcrifver, må utgöra bevis om samma värde, hvadan jag vörd¬
samt föreslår, att Riksdagen vill besluta och hos Kongl. Maj:t anhålla om
utfärdande af ett sådant tillägg till berörda förordning eller ock en sär¬
skild författning, hvarigenom det ändamål, jag afser, må kunna befrämjas.
Stockholm den 26 Januari 1880.
Sven Håkanson.
JX:o 105.
Af Herr H. F. Bergström: Om upphäfvande af 25 kap. 3 §
Byggningabalken.
Med anledning af en uti Första Kammaren väckt motion, beslöt
Riksdagen år 1876 för sin del, då den nytta, milstolparne medfört, nä¬
stan upphört, och då Riksdagen ansåg uppsättande af sådana icke vidare
erfordras, en författning om upphäfvande af 25 kap. 8 § Byggningabalken.
20
Motioner i Andra Kammaren, N:o 105.
Uti nådig skrifvelse till Riksdagen af den 12 Januari 1877 förkla¬
rade Kongl. Maj:t emellertid sig icke hafva funnit skäl godkänna detta
Riksdagens förslag, derföre att, äfven om det med milstolpar afsedda än¬
damål endast ofullständigt genom dem vunnes, dessa likväl icke vore utan
all nytta, och då ännu en följd af år komme att förflyta, innan det me¬
triska systemet blefve tillämpadt, tillräcklig anledning ej förefans, redan
då ■ besluta upphäfvandet af all skyldighet att uppsätta och underhålla
milstolpar, helst deras vidmakthållande under ytterligare några år icke
kunde varda synnerligen betungande, hvartill komme, att ifrågavarande
skyldighet kunde böra framdeles tagas i anspråk för den händelse, att
det efter vägarnes uppmätning enligt det metriska systemet skulle finnas
behöflig! förse dem med nya afståndsmätare.
Då, enligt mitt förmenande, den nytta, milstolparne medföra, är ingen,
dels derigenom, att de, till följd af de öfverallt inom landet verkstälda
vägomläggningarne, ofta nog icke angifva rätta afstånd, dels derigenom,
att de allmännna vägarnes längd numera beräknas i hela och tiondedels mil,
då en fullständig tillämpning af lagstadgandet skulle hafva till följd
omflyttningar af stolparne vid en allmän väg för hvarje gång afståndet
från ett ställe till ett annat genom vägens omläggning förkortats eller för¬
längts, hvarigenom ständiga och ganska betydliga kostnader för under-
hållsskyldige kunde förorsakas, då tidpunkten snart är inne för de all¬
männa vägarnes ommätning enligt det metriska systemet, efter hvilket
de nuvarande milstolparne varda än mer vilseledande, än de för närva¬
rande äro, och då jag derjemte anser upprättandet derefter af ett nytt
slags afståndsangifvare vid de allmänna vägarne vara utan ändamål, så får
jag vördsamt föreslå, att Riksdagen nu måtte förnya sitt år 1876 fattade
beslut:
att 3 § i 25 kap. Byggningabalk en skall upphöra
att vara gällande.
Om remiss till Lag-Utskottet anhålles.
Stockholm den 26 Januari 1880.
H. F. Bergström.