REGLEMENTE
\
FÖR
RIKS GÄLDS-KONTO RE T,
utfärdadt vid slutet af 1879 års riksdag.
STOCKHOLM,
TRYCKT HOS A. L. NORMANS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG)
1879.
Innehålls-förteckning.
Riksgäldskontorets föremål § 1.
» skulder § 2.
» fordringar för utbetalda lån § 3.
» återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid före
gående riksdagar §§ 4—8.
» utbetalningar anvisade vid innevarande riksdag §§ 9—16.
Med statsregleringen gemenskap egande utgifter § 17.
På Riksgäldskontor anvisade kreditiv §§ 18—21.
Från Riksgäldskontor utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöningar, för
valtuingsutgifter m. m. §§ 22—32.
Riksgäldskontorets inkomster och tillgångar §§ 33—47.
Redovisningen af de till Riksgäldskontoret ingående medel §§ 48—50.
Riksgäldskontorets styrelse §§ 51—59.
Fullmäktiges sammankomster §§ 60—67.
» särskilda åligganden och uppdrag §§ 68—79.
Riksgäldskontorets betjening §§ 80 och 81.
Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 82—86.
Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser §§ 87—92.
Pensionerandet af Riksgäldskontorets betjening §§ 93—96,
Allmänna bestämmelser § 97.
3
Reglemente för Riksgäldskontoret.
§ i.
Riksgäldskontor et har till föremål:
a) att ombesörja, liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen
enligt 66 § Regeringsformen ansvarar;
b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riks¬
dagen blifvit å detta verk anvisade;
c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och in¬
komster samt hålla uppkommande, till Riksgäldskontoret levererade öfverskott och
behållningar Riksdagen till hända;
d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riks¬
gäldskontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och
c) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgäldskontoret för öfrigt
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.
Angående Riksgäldskontorets skulder.
§ 2-
De af Riksgäldskontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfven¬
som de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifna, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.
Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgäldskontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intill dess annorlunda förordnas,
att i vederbörlig ordning liqvideras, utan afseende å den tid, inom hvilken for¬
dringar hos enskilde eller hos Kongl. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles
göras gällande.
4
Härförutan har Riksdagen medgifvit:
a) att till innehafvaren stäld obligation må, då derom hos Fullmäktige göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåias, för att endast i dennes hand
vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, å nyo kunna göras gäl¬
lande i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga an¬
teckningar å sjelfva obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige
ega föreskrifva;
h) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgäldskontoret medför olägen¬
het, kunna medgifva omedelbar inlösen i Riksgäldskontoret af förfallna obligationer
och räntekuponger, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena
i lånekontrakten böra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål
Fullmäktige må träffa erforderliga öfverenskommelser med de låneöfvertagare, som
koutraktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt
c) att, då s. k. riksgäldssedlar i Riksgäldskontoret till inlösen företes, Full¬
mäktige ega att, derest sedlarne befinnas rigtiga, låta desamma med Riksgälds-
kontorets medel infria.
I afseende på Riksgäldskontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffen¬
het Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka
finnas summariskt uppgifna uti bil. A vid detta reglemente, böra i öfrigt de före¬
skrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgäldskontoret
utfärdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda,
fortfarande tjena till efterrättelse.
Angående Riksgäldskontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
§ 3.
Beträffande Riksgäldskontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas belopp
Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning och å hvilka en
förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B), skola de förbindelser,
å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen i till¬
lämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse.
d
Angående Riksgäldskontoret åliggande utbetalningar.
l:o. Återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid
föregående riksdagar.
§ 4.
Till låneunderstöd för enskilda jernväyar har 1876 års Riksdag beviljat och
stält till Kongl. Maj:ts disposition ett extra anslag af tio millioner kronor att utgå
under fem år från och med år 1877, med två millioner kronor årligen, å hvithet
anslag Kongl. Maj:t må ega att, till understödjande af nya, ännu ej påbörjade en¬
skilda jernvägsanläggningar, anvisa af Kongl. Maj:t beviljade understödsbelopp, att
utgå med högst det här ofvan för hvarje år bestämda belopp samt i enlighet med
följande vilkor och bestämmelser:
l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som ock
närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra, varande det sökande
bolaget skyldigt att godtgöra de särskilda kostnader för möjligen erforderliga be-
sigtningar, extra biträdens användande med mera dylikt, hvilka kunna af kostnads-
förslaget och arbetsplanens granskning föranledas;
2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggnings¬
kostnaden efter det faststälda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets fort¬
gång på sätt och å tider, som Kong]. Maj:t bestämmer, dock med iakttagande
deraf att bolagsmännens inbetalningar å af dem tecknade belopp skola ske i för¬
hållande till de andelar af lånesumman, som lyftas, och före lyftningen af dessa
låneandelar; skolande härjemte en tiondedel af den beviljade låneförsträckningen
innestå till dess besigtning af jernvägsanläggningen blifvit, i öfverensstämmelse
med § 2 mom. 2 af Kongl. kungörelsen den 11 December 1874 angående ordnin¬
gen för afsyning och besigtning af enskilda jernvägar och deras upplåtande för
allmän trafik, förrättad och Väg- och vattenbygguadsstyrelsen meddelat tillstånd till
banans öppnande för allmän trafik;
3:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna statsunderstöd erhålla, skall
vara skyldigt hos Kongl. Maj:t styrka, att det förfogar öfver ett kapital, som jemte
statslånet är fullt tillräckligt till jernvägsanläggningens utförande enligt kostnads¬
förslaget;
4:o) att i afseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträcknings-
beloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å oguldet
kapitalbelopp, och återstoden utgör afbetalning derå;
6
b) att räntefrihet ej må beviljas, men anstånd med räntans erläggande
medgifvas för högst tre år, dock icke utöfver ett år från den dag, då, en¬
ligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för
trafik öppnad; skolande den sålunda uppskjutna liqviden af räntan fullgöras
genom en mot samma räntas belopp svarande utsträckning af tiden för an-
nuitetens erläggande, så att statsverket för sin försträckning blir till fullo
godtgjordt;
c) att kapitalafbetalning skall vidtaga tre år efter den dag, då, enligt
Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara färdig och för trafik
öppnad;
5:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och ma¬
teriel, äfvensom all bolagets öfriga egendom, skall utgöra underpant och säkerhet
för den af staten lemnade försträckning, och staten tillförsäkras all den pant- och
förmånsrätt, som enligt gällande eller blifvande lagstiftning kan för den lemnade
försträckningens återbetalande medgifvas;
6:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje jern-
vägsbolag, som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti gransk¬
ningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arfvode till sålunda ut¬
sedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget;
7:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall un¬
derkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga och
nödiga; samt
8:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under
dess omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan
åt enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning der¬
för af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock
kostnadsfritt begagna sådana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott jemte
grustägter, som kunna vara disponibla.
Beträffande särskildt det ur ofvannämnda extra anslag Södra Dalarnes jern-
vägsaktiebolag beviljade lån har Riksdagen innevarande år 1879 fattat det be¬
slut, som här nedan i § 13 omförmäles.
§ 5.
Som sistlidna års Riksdag, till fortsättande af arbetena ej mindre å norra
stambanan genom Norrland än ock å tvärbanan mellan Torpshammar och Bihsgrän-
sen, för år 1879 anvisat ett belopp af 6,000,000 kronor, samt medgifvit, att af
detta belopp må användas högst 200,000 kronor till uppförande af bostäder, ut-
7
öfver de i kostnadsförslaget för anläggningen beräknade, åt tjenstepersonalen vid
de delar af nämnda statsbanor, som härefter komma att för allmän trafik upp¬
låtas; åligger det Riksgäldskontoret att nämnda belopp, för så vidt det ännu icke
blifvit lyftadt, tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.
§ 6.
Sistlidna års Riksdag har beslutat att för statens räkning skall, i hufvud¬
saklig öfverensstämmelse med den af Styrelsen för statens jernvägstrafik upprättade
och förordade plan, anläggas en jernväg af 4,83 fots spårvidd från norra stam¬
banan vid Karlberg till Lilla Värtan med station i närheten af nämnda sjö, hvilken
anläggning beräknats kosta kronor 1,250,000; samt enär för samma jernvägsanlägg-
ning erfordras staten tillhörig under Kongl. Djurgården lydande mark, medgifva att
ersättning för intrång och förluster, som genom jernvägsanläggningen kunna till¬
skyndas antingen enskilda personer under den tid, nu gällande jordupplåtelser ega
bestånd, eller innehafvare af der befintliga boställslägenheter under en tid af högst
femton år från och med år 1879, må till vederbörande, efter behörigen verkstäld och
godkänd uppskattning, af statsmedel gäldas; och vidare medgifvit:
l:o att, i händelse det till följd af jernvägsanläggningen skulle finnas nödigt
att till annan af Kongl. Maj:t anvisad plats förflytta den så kallade Hjortparken och
de Svea artilleriregemente tillhöriga stallar, kostnaden för dessa flyttningar, hvilka
böra af Styrelsen för statens jernvägstrafik ombesörjas, må af statsmedel utgå.
2:o att, såsom bidrag till bestridande af kostnaden för hamnanläggning vid
Lilla Värtan samt utförande af åtskilliga dermed sammanhängande och i kostnads-
förslagen närmare angifna arbeten, hvilka äro till nytta för statens jernvägstrafik
och Stockholms kommun gemensamt, men skola genom stadens försorg utföras, Stock¬
holms stad må tillerkännas ett belopp af 100,000 kronor, att utbetalas under lop¬
pet af år 1880, mot rättighet för statens jernvägstrafik att för all framtid afgifts-
fritt begagna de å en kostnadsförslaget bifogad plansch II utmärkta stenkolsupplags-
platser, hvilka skola till Styrelsen för statens jernvägstrafik af Stockholms stad
öfverlemnas fullständigt planerade och enligt förslaget försedda med kajer, vid
hvilka 20 fot djupgående fartyg kunna angöra; och
3:o att, under vilkor och förutsättning att Stockholms stad, enligt åtagande,
samtidigt med jernvägsbyggnaden företager och på sin bekostnad fullbordar an¬
läggandet å det föreslagna stället vid Lilla Värtan af en hamn med tillhörande
upplagsplatser jemlikt plan, som, uppgjord efter hufvudgrunderna i det af Styrel¬
sen för statens jernvägstrafik upprättade förslag, kan blifva af Kongl. Maj:t fast-
stäld, Stockholms stad må, utan ersättning till statsverket, erhålla upplåtelse af
de å en planen bifogad karta, litt. K, dels med grön, dels med brun färg jemte
bokstäfverna C, D, F, E och I utmärkta områden af Djurgården med vattnet der-
8
invid, att tillträdas, de med bokstäfverna C och D betecknade områden genast
och det öfriga i den mån staden finnes deraf vara i behof för hamnen eller för
upplags- och byggnadsplatser, mot skyldighet för staden att dels åt Lifregemen-
tets dragoncorps bereda ny lämplig lägerplats för en kostnad, ej öfverstigande
5,000 kronor; dels förvärfva eller till lämplig plats förflytta å denna mark nu
uppförda byggnader, hvaribland de Lifregementets dragoncorps tillhöriga bygg¬
nader och den i Lindarängen befintliga skottvall af sten; dels i den ordning, som
kan varda af Kongl. Maj:t bestämd, utgifva ersättningar för intrång och förlo¬
rade inkomster ej mindre till djurgårdskassan, än äfven till innehafvare af bo¬
ställen och enskilda lägenheter enligt de grunder, som ofvan bestämts för dylika
ersättningar af statsmedel; dels ock kostnadsfritt upplåta den staden tillhöriga
mark, som kan blifva för jernvägsanläggningen enligt faststäld plan erforderlig; samt
slutligen för ändamålet beviljat och stält till Kongl. Maj:ts förfogande ett
särskilt anslag till belopp af 1,350,000 kronor, att utgå med 750,000 kronor un¬
der år 1879 och 600,000 kronor under år 1880; och åligger det, i följd häraf,
Riksgäldskontoret att de sålunda beviljade beloppen, med afdrag af redan utbe¬
talta 100,000 kronor, tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.
§ V.
Sedan 1877 års Riksdag, till fyllnad i förut beräknade medel för anskaf¬
fande af rörlig materiel till norra stambanan norr om Storvik beviljat ett särskildt
anslag af 5,400,000 kronor, samt sistlidna års Riksdag af detta belopp för år 1879
stält till Kongl. Maj:ts förfogande 1,500,000 kronor att från Riksgäldskontoret ut¬
betalas; så åligger det Riksgäldskontoret att nämnda belopp, för så vidt det ännu
icke blifvit lyftadt, tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.
§ 8.
Sistlidna års Riksdag har på Riksgäldskontoret anvisat ett anslag för be¬
täckande af den ökning i statens jernvägars materialförråd och leassaförlag, som
under år 1879 kan förekomma, förslagsvis bestämdt till ett belopp af högst
1,000,000 kronor, hvarå ersättning för sålunda af jernvägsinkomsterna nedlagda
medel får lyftas, sedan ökningens belopp genom årets bokslut blifvit utrönt; bö¬
rande Riksgäldskontoret, i följd häraf, nämnda belopp tillhandahålla och enligt
Kongl. Maj:ts disposition utbetala.
9
2:o. Under innevarande riksdag på Riksgäldskontoret anvisade utgifter.
§ 9.
Som innevarande års Riksdag, för fortsättande af arbetena ej mindre å
norra stambanan genom Norrland än äfven å tvärbanan mellan Torpshammar och
Riksgränsen anvisat dels för innevarande år utöfver redan beviljade 6,000,000
kronor ytterligare 1,470,000 kronor, dels ock för år 1880 ett belopp af 7,000,000
kronor; åligger det Riksgäldskontoret att nämnda belopp tillhandahålla och en¬
ligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.
§ 10.
Som innevarande års Riksdag, utaf det af 1877 års Riksdag till fyllnad i
förut beräknade medel för anskaffande af rörlig materiel å norra stambanan norr
om Storvik beviljade särskilda anslag å 5,400,000 kronor, stält till Kongl. Maj:ts
förfogande för år 1880 ett belopp af 1,500,000 kronor; åligger det Riksgäldskontoret
att nämnda belopp tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.
§ Il-
Till utförande af åtskilliga nya byggnader och anläggningar vid statens re¬
dan trafikerade jernvägar har innevarande års Riksdag anvisat ett särskildt anslag
för år 1880 af 150,000 kronor; som det åligger Riksgäldskontoret att tillhanda¬
hålla och enligt Kongl. Majrts disposition utbetala.
§ 12.
Till gäldande af återstående köpeskilling för tre af statens jernvägstrafik
förvärfvade fasta egendomar i qvarteret Svan inom Klara församling här i hufvud-
staden bär innevarande års Riksdag beviljat ett särskildt anslag af 170,000 kronor,
att utgå under innevarande år; åliggande det Riksgäldskontoret att nämnda be¬
lopp tillhandahålla och enligt Kongl. Maj:ts disposition utbetala.
§ 13.
Innevarande års Riksdag har bemyndigat Riksgäldskontoret att, med iakt¬
tagande i öfrigt af samtliga de vilkor, som för utbetalningar å det Södra Dalar-
Bili. till Riksd. Prot. 1879. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 2
(Riksg.-kontorets reglemente.)
10
nes jernvägsaktiebolag beviljade statslån å 2,500,000 kronor blifvit bestämda, och så
vida Kongl. Maj:t, uppå jernvägsaktiebolagets underdåniga ansökning, dertill lem-
nar Sitt bifall, redan under innevarande år till nämnda bolag utbetala 500,000
kronor af det belopp, som å berörda statslån blifvit af Kongl. Maj:t anvisadt till
utgående år 1881; i följd hvaraf Riksgäldskontoret har att på sålunda föreskrilvet
sätt nämnda belopp tillhandahålla.
§ 14-
Innevarande års Riksdag har till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, på sätt
och i den ordning, Kongl. Maj:t eger att närmare bestämma, användas till inköp
af Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg tillika med allt hvad dertill hörer, såväl
fast som löst, såsom husbyggnader, rörlig materiel, reservdelar till lokomotiv och
vagnar, verkstadsinventarier och redskap, telegraf- och signaleringsinrättning,
stält ett belopp af högst 4,000,000 kronor samt bemyndigat Fullmäktige i Riks¬
gäldskontoret att genom försäljning af återstående osålda obligationer, tillhörande
vare sig 1872 eller 1875 eller 1878 års statslån, anskaffa de härför nödiga med¬
len, för att i enlighet med Kongl. Maj:ts beslut utbetalas.
Ofvannämnda belopp åligger det alltså Riksgäldskontoret att enligt Kongl.
Maj:ts disposition tillhandahålla.
§ 15.
Innevarande års Riksdag har beslutat:
a) att bemyndiga Fullmäktige i Riksgäldskontoret att, i den mån ansök¬
ningar derom inkomma, emot förbindelser af allmänna inrättningar, banker och
andra med af Kongl. Maj:t faststäld bolagsordning försedda hreditanstalter, mot
pant af obligationer eller skuldförbindelser, utfärdade af svenska jemn äg sb olag, som
före utgången af 1878 undfått koncession, utlemna lån på viss tid, dock ej längre
än till slutet af år 1893, och till sammanräknadt belopp af högst tjugutre mil¬
lioner kronor;
b) att medel till ofvannämnda utlåning skola beredas genom försäljning af
återstående osålda obligationer, tillhörande vare sig 1872 års i riksdaler riksmynt
förskrifna statslån eller 1875 års i tyska riksmark förskrift^ statslån eller 1878
års i pund sterling och francs förskrifna statslån;
c) att upplåning enligt nästföregående moment ej må ega rum annorledes
än i den mån de af ofvannämnda utlåning föranledda utgifter göra sådan upplå¬
ning nödig; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de
finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel;
d) att lånesökande skola inom den 1 Juni 1880 hos Fullmäktige i Riks¬
gäldskontoret anmäla, ej allenast hvilka jernvägsobligationer eller af jernvägs-
11
aktiebolag utfärdade skuldförbindelser, de önska att såsom pant erbjuda, samt
beloppet af det sökta lånet, utan ock inom hvilken tid, före utgången af år 1893,
de vilja återbetala det lån, som erhålles; börande i fråga om återbetalningstiden
iakttagas, att, der den lånesökandes verksamhet grundar sig på oktroj, meddelad
för viss tid, återbetalningstiden ej må utöfver oktrojtiden utsträckas, dock med rätt
för sådan låntagare att, om ny oktroj erhålles, få omsätta lånet till senare, vid
lånets beviljande under sådan förutsättning bestämd tid inom utgången af år 1893;
e) att lånevilkoren skola bestämmas sålunda att staten, jemte fullt betryg¬
gande säkerhet för de beviljade lånens återbetalning på utfästa tider samt för
behörigt gäldande af den å lånen betingade ränta, erhåller full ersättning för de
rånte- och öfriga utgifter, som statens för ifrågavarande ändamål gjorda upplå¬
ning medför;
f) att utlåningen må af Fullmäktige i Riksgäldskontoret verkställas enligt
de närmare, här ofvan ej angifna bestämmelser, som, efter det förslag dertill af
Fullmäktige afgifvits, af Kougl. Maj:t fastställas; samt
g) att de sålunda utlånta medlen efter deras återbetalning till Riksgälds-
kontoret skola, derest de då ej finnas erforderliga vare sig för fortsättning af
stambanebyggnaderna eller för nybyggnader vid statsjernvägarne, användas till
påskyndande af amorteringen af statens skuld.
§ 16.
Innevarande års Riksdag har beslutat att genom Riksgäldskontoret ställa
till Kongl. Maj:ts förfogande räntebärande obligationer till nominelt belopp af tre
millioner kronor, af hufvudsakligen enahanda beskaffenhet som de till Allmänna
Hypoteksbanken såsom grundfond öfverlemnade, för att lemnas såsom reservfond
till en Sågverlcsegares garantiförening, byggd på sådana af Kongl. Maj:t godkända
grunder och stäld under sådan offentlig kontroll, att staten icke kan befaras
komma att lida någon förlust på den sålunda lemnade reservfonden, och att före¬
ningen kan antagas väl uppfylla det med densamma afsedda ändamålet; samt åt
Fullmäktige i Riksgäldskontoret uppdragit att utfärda och enligt Kongl. Maj:ts dis¬
position tillhandahålla omförmälda statsobligationer.
3:o. Med statsregleringen gemenskap egande utgifter.
§ 17.
I händelse under löpande året skulle visa sig, att Statskontorets inkom¬
ster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, åligger det Riksgälds-
12
kontoret att, sedan KongL Maj:t, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, pröfvat
behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl. Maj:t
för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för Stats¬
kontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgälds-
kontoret sålunda förskjutit.
4:o. På Riksgäldskontoret anvisade kreditiv.
§ 18.
Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgäldskontor anvisat en kreditiv summa af tre millio¬
ner kronor, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han Statsrådet
in pleuo hört och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å denna summa utfärdade
förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Fullmäktige utbetalas, än
sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvudstadens kyrkor vederbörligen kungjord.
§ 19.
Den kreditiv summa, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör
å Riksgäldskontoret anvisas för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden
mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till
rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Stats¬
rådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig, har
Riksdagen faststält till en million fem hundra tusen kronor.
§ 20.
För bestridande af ifrågakommande utb dalning ar utaf de genom näst före¬
gående paragrafer å Riksgäldskontoret anvisade kreditiv böra detta verks härtill
disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de derutöfver
erforderliga medlen af Riksgäldskontoret upplånas mot Kontorets obligationer,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången uppsägning;
egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig företeende om¬
ständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fastställa betalnings¬
terminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas förfallotid icke utsättas
senare än fem år efter deras utgifningsdag.
13
§ 21.
Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för upp¬
fyllande al traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, tiar Riksdagen medgifvit,
att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna till-
gang, i Riksgäldskontoret utbekomma förskott till belopp af högst ■ett hundra fem¬
tio tusen kronor.
5:o. Från Riksgäldskontoret utgående riksdags- och revisionskostuader,
aflöningar, förvaltningsutgifter, m. in.
§ 22.
Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdag skostnader skola, in¬
till dess annorlunda af Riksdagen förordnas, under behörigt iakttagande af samma
genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige till efterrättelse härvid meddelade
beslut, omedelbart från Riksgäldskontoret till vederbörande utbetalas, hvarförutan
sadana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till deras föremål eller
beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl. Maj:t godkända
och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna reqvisitioner och anstäld
granskning af derför aflemnade verifikationsliandlingar, Kongl. Statskontoret af
Riksgäldskontoret godtgöras.
§ 23.
Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll så väl af don för Riksgäldskontoret anvisade som af de för Riksdagens
sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar
befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgäldskontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontors expenser vanligen hän¬
förda utgifter.
Aflöningen för husdrängen vid Riksdagens hus skall utgå med lika belopp,
som i den härvid fogade aflöningsstat finnes för de öfrige vaktmästarne upptaget,
och såsom kostnad för Riksdagens hus i räkenskaperna uppdebiteras och ut¬
betalas.
§ 24.
För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom riksdagshuset be¬
fintliga bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer ett årligt anslag af två
14
tusen kronor att utgå; och har Riksdagen medgifvit, att bibliotekets föreståndare
må bebo den lägenhet inom Riksdagens hus, som af Fullmäktige åt honom an¬
visas, samt till densamma erhålla nödig vedbrand.
De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppstäda samlingar af riksdags¬
trycket jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksda-
garne under biblioteksföreståndarens vård, och böra dessa samlingar, hvaröfver
fullständiga förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas.
I öfrigt skola de rörande Riksdagens arkiv och bibliotek af Riksdagen år
1867 faststälda och genom Stats-Utskottets skrifvelse den 9 Maj samma år Full¬
mäktige meddelade stadganden fortfarande tjena till efterrättelse.
§ 25.
De traktamenten och resekostnadsersättningar, som tillkomma Riksdagens
Revisorer, skola, enligt behörigen granskade och godkända räkningar, af Riks-
gäldskontorets medel godtgöras; börande jemväl de arfvoden, Revisorerne be¬
stämma för de hos dem anstälde sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt
vaktbetjente, utbetalas från Riksgäldskontoret, hvarifrån jemväl utgår den godt-
görelse, som af Kongl. Maj:t i nåder bestämmes för den ledamot af Statskontoret,
hvilken haft nådigt förordnande att Revisorerne med upplysningar tillhandagå.
Likaledes må Revisorerne på Riksgäldskontoret anvisa ersättning ej mindre för
inköp af papper, skrifmaterialier och andra dylika utgifter för revisionens behof
samt för annonser rörande Revisorernes sammanträden, än ock för de kostnader,
som kunna föranledas af sådana under revisionstiden verkstälda resor, som Revi¬
sorerne vid sammankomst in pleno ansett nödvändiga.
Kostnaderna för tryckningen, häftningen och utdelningen af Revisorernes
berättelser angående granskningen af Stats-, Banko- och Riksgäldsverkens samt
de under Kongl. Kommerskollegium stälda fonders förvaltning, äfvensom af de
förklaringar, som i anledning deraf kunna varda afgifua, böra äfven afRiksgälds-
kontorets medel bestridas.
§ 26.
Aflöningen för justitieombudsmannen samt den hos honom anstälda kansli-
och vaktbetjening bör af Riksgäldskontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för justitieombudsmannen, under den tid innevarande
Riksdags statsreglering kommer att blifva gällande, utgå med åtta tusen kronor,
eller lika belopp som justitiekanslerns aflöning enligt sagda statsreglering utgör;
hvaremot justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på rikets stat, är
skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han uppbär
justitieombudsmanslönen.
15
Utöfver den faststälda aflöningen eger den justitieombudsman, som hädan¬
efter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgäldskontoret ett tusen femhundra kronor.
För ofvan bemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:
för sekreteraren med fyratusen femhundra kronor;
„ en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med tretusen kronor; hvilka två löner dock kunna höjas, efter fem år, med
500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor;
„ en kanslist med tvåtusen femhundra kronor, dock med rätt för justitieombuds¬
mannen att, utan tillsättning af omförmälde kanslist, till befordrande af göro-
målens gång inom expeditionen, vikariatsersättning, renskrifning m. m. använda
nämnda belopp, dock med skyldighet å hans sida att för medlens användning
redovisa; samt
» en vaktmästare med åtta hundra kronor, hvilket belopp dock efter fem år kan
höjas med 100 kronor, men så länge boställsrum i Riksdagens bus af nämnde
vaktmästare innehafvas, kommer att minskas med 150 kronor om året.
I öfrigt skola de för justitiekanslersexpeditionen gällande bestämmelser och
vilkor i tillämpliga delar, efter justitieombudsmannens bepröfvande, gälla äfven
för justitieombudsmansexpeditionen; hvarjemte särskildt är stadgadt, dels att sekre¬
teraren hos justitieombudsmannen bör utan särskild ersättning jemväl bestrida de
göromål, som tillhöra sekreterarebefattningen hos tryckfrihetskomitén, dels att, derest
han förut innehar tjenst på rikets stat, samma vilkor och förbehåll skola vid upp¬
bärandet af ofvan berörda aflöning iakttagas, som äro stadgade i afseende på ut¬
betalningen af justitieombudsmanslönen vid enahanda fall.
§ 27.
Till kostnader för justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgäldskontoret
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redogö¬
relse, förskottsvis utbetala en summa af två tusen kronor.
För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid justitie¬
ombudsmannens och tryckfrihetskomiténs expedition bör ett årligt belopp af fem
hundra kronor, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgäldskontorets medel
utanordnas.
Tryckningen och häftningen af justitieombudsmannens embetsberättelser jemte
dertill hörande bilagor böra verkställas och papperet för dessa handlingars tryck¬
ning anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den dervid erforderliga
korrekturläsningen besörjas på sätt förut skett; börande samtliga trycknings- och
häftningskostnaderna för ifrågavarande berättelser och bilagor omedelbart utaf
16
Riksgäld skontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition
beviljade anslag; hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers för¬
säljning i bokhandeln, skola af justitieombudsmannen, som härom eger foga an¬
stalt, inför Fullmäktige särskilt redovisas.
§ 28.
Såsom arfvode åtnjuter Fullmäktiges ordförande tre tusen två hundra kronor,
samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige ett tusen sex hundra kronor årligen;
hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en resa årli¬
gen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter samma
grunder, som gälla för beräknandet af resekostnadsersättningeu åt Andra Kam¬
marens ledamöter.
§ 29.
Aflöning en för Biksgäläskontorets tjenstemannapcrsonal och vaktbetjcning ut¬
går enligt den af Riksdagen för nämnda verk faststälda aflöningsstat, hvilken icke
får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för tillgodo¬
njutande af den för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening under före¬
gående riksdagar beviljade löneförhöjning.
l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgäldskontoret äro under¬
kastade den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest
kan varda i allmänhet stadgad; och böra de fullmakter, som för Riksgäldskonto-
rets tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga
sig de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;
2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden, böra af tjenstemännen vid Riksgäldskontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arfvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene
utgått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden,
hvadan alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer
att innefattas i den aflöning, gällande stat upptager;
3:o. De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbä¬
ras endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit
semester, men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå
till den, som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjenste¬
man eller vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst,
att uppbära de för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon
del deraf.
17
4:o. Tjensteman vid Riksgäldskontoret får icke annan tjenstebefattning
utom Riksgäldskontoret mottaga. Den, som till tjensteman vid Riksgäldskontoret
utnämnes, vare skyldig att annorstädes innehafvande tjenstebefattning genast
frånträda.
Tjensteman, som till följd af förut gällande stadganden innehar tjenst utom
Riksgäldskontoret, må dock densamma bibehålla, så länge den icke är för tjenst-
göringen i Riksgäldskontoret hinderlig.
§ 30.
Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda fem tu¬
sen kronor årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft utgifvas
under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För öfrigt ega Fullmäk¬
tige icke att tilldela betjeningen vid Riksgäldskontoret hvarken ljuspenningar eller
andra arfvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskildt bestämda
eller medgifna.
§ 31.
Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemed¬
lade tjensteman och vaktbetjente vid Riksgäldskontoret och f. d. General-
assistanskontoret, ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en
summa af högst två hundra tjugu fem kronor.
§ 32.
Derest Enke- och Pupillkassans vid Riksgäldskontoret afslutade och veder¬
börligen granskade räkenskaper för tiden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst två tusen två hundra femtio kronor för året, af Riksgäldskontorets medel
godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för ett år
ej behöft användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och under vil¬
kor, att delegarnes bidrag under tiden utgå utan förändring af deras uti det för
kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna för enkor
och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgäldskontoret
icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den aflidne del-
egaren senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vaktbetjentes vid
f. d, General-assistanskontoret efterlemnade enkor och barn icke utöfver en fjerde-
Bih. till Riksd. Prot. 1879. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 3
(Riksg.-kontorets reglemente.)
18
del af det lönebelopp, efter hvilket den för sistnämnda Kontors tjenstemanna-
personal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och vederbör¬
ligen inbetald.
Angående Riksgäldskontorets inkomster och ofri ga tillgångar
utom lånefordringarne.
§ 33.
De till Riksgäldskontor et hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller använ¬
das till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot
strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riks-
gäldskontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke med-
gifvas.
§ 34.
Riksgäldskontor eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid för¬
säljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktions-
medlen för »sådana hus, som äro inköpta för Kongl. Flottans i Karlskrona behof
eller för allmänna magasinsinrättningens räkning, så vida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.
4 § 35.
Sedan sistlidna års Riksdag, i fråga om bergverkstiondens upphörande,
beslutat, bland annat, att, med undantag tills vidare för Sala silfververk och
Höganäs stenkolsverk, alla öfriga verk, som nu äro förpligtade till bergverkstion¬
dens utgörande, från och med år 1878 befrias från dylik tionde, dock hvad nedan-
nämnda verk angår med följande vilkor och förbehåll:
a) för Tunahergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen
till Kronan afstår all rätt till Tunabergs bergslags allmänning eller ock efter fulla
värdet, sådant det vid behörig uppskattning kan varda bestämdt, till Riksgälds-
kontoret erlägger lösen för den del af allmänningen, som sedan de till skogsfång
derifrån berättigade hemman och lägenheter erhållit mot denna förmån svarande
skogsmark, kan verket tillkomma;
in
b) för Åtvidabergs kopparverk, att dess egare inom 1878 års slut antingen
till Kronan afstår kopparverkets del af alltnänningen Gaddstigen eller ock, derest
Kongl. Maj:t, efter det behörig utredning åstadkommits, skulle finna skäl bifalla,
att egaren till Åtvidabergs kopparverk må få till fulla värdet lösa berörda all-
männingsdel, till Riksgäldskontoret inbetalar det belopp, hvartill densamma kan
varda i behörig ordning uppskattad;
c) för Riddarhytte eller Skild kopparverk, att all den lindring i räntan, som
87/io mantal under samma verk lagda hemman såsom bergslagsfrihet åtnjuta, från
och med 1878 kommer att upphöra, samt att egaren till verket inom nämnda års
slut till Riksgäldskontoret inbetalar den på kopparverket belöpande hälft af skilna-
den emellan uppskattningsvärdet å de hemman, som bildats af de under både
Riddarhytte koppar- och jernverk till skatte försålda Ramshytte och Skinskatte-
bergs allmänningar, eller 7,331 kronor 25 öre, och den för samma allmänningar
erlagda skatteköpeskilling, 84 kronor 8 öre, med 3,623 kronor 58 öre.
d) för Gustafs och Carlbergs kopparverk, dels att bergsfrälsefriheten för J/8
mantal Landverk N:o 1 i Åhre och ’/* mantal Rönnön N:o 1 i Offerdals socken
från och med år 1878 kommer att upphöra; dels att den verkets egare genom
Kongl. brefvet den 12 December 1750 förunnade rättighet att framför åboarne få
på vissa vilkor skatteköpa några i närheten af kopparverket belägna hemman jem¬
väl må upphöra; samt dels att egarne till kopparverket före 1878 års slut till Riks¬
gäldskontoret inbetala 6,657 kronor 16 öre.
e) för Löfås silfververk, att egarne af detta verk före 1878 års slut till
Riksgäldskontoret inbetala löseskilling för den af verket utgående afrad med 11,344
kronor 60 öre; och
f) för Bylta svafvel-, vitriol- och rödfärgsverk, att egaren af detta verk lika¬
ledes före 1878 års utgång till Riksgäldskontoret inbetalar löseskilling för den af
detta verk utgående afrad med 13,958 kronor 40 öre;
samt med rätt i öfrigt för bergverken att komma i åtnjutande af befrielsen
från tionden från och med det år, under hvilket de uppfylt de ofvan nämnda vilkor
och förbehåll, som för vissa bland dem blifvit för sådan befrielse bestämda; så
eger Riksgäldskontoret att mottaga de belopp, hvilka till följd af ofvan nämnda
vilkor komma att till Riksgäldskontoret inbetalas.
§ 36.
Om Kongl. Statskontoret erhåller större behållningar å sina räkningar i
Riksbanken än som för de löpande statsutgifternas bestridande anses erforderliga,
eger Riksgäldskontoret att i afräkning å Riksgäldskontoret tillkommande anslag
eller på de återbetalningsvilkor, som af Fullmäktige medgifvas, sådana behållningar
af Kongl. Statskontoret till förvaltning mottaga.
20
§ 37.
Från Kongl. Statskontoret eger Riksgäldskontoret att, i mån af behof, under
åren 1879 och 1880 utbekomma de i hvartdera årets riksstat till utgående från
Riksgäldskontoret förslagsvis uppförda anslag till riksdags- och revisionskostnader,
aflöningar, annuiteter och räntor, efter afdrag af till Riksgäldskontoret ingående
rånte- och kapitalbetalningar; börande i den liqvid, som enligt § 50 skall för det
sistförflutna året i Riksgäldskontoret med statsverket upprättas, Kongl. Stats¬
kontoret påföras eller godtgöras det belopp, hvarmed de till Riksgäldskontoret in¬
betalda förenämnda anslag må hafva understigit eller öfverskjutit den summa, hvar¬
med berörda utgifter, efter frånräknande af omförmälda afdrag, i verkligheten från
Riksgäldskontoret utgått.
§ 38.
Vid början af hvarje år eger Riksgäldskontoret att från Kongl. Statskontoret
mottaga den derstädes befintliga behållning utaf de depositionsmedel, som från
Landtränterierna och Öfverståthållareembetets kansli blilvit till Kongl. Statskontoret
levererade; hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att, uppå skeende reqvisitioner,
tillhandahålla Kongl. Statskontoret hvad till äfventyrs kan erfordras för verkställig¬
heten af de restitutioner utaf sagda medel, hvilka redan blifvit eller framdeles
varda i behörig ordning beviljade.
§ 39.
Sedan ett särskilt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit på
riksstaten under sjunde hufvudtitelu uppfördt, bör, enligt Riksdagens i samman¬
hang dermed fattade beslut, återstoden utaf Skogsplanteringskassans behållning
från Kongl. Statskontoret till Riksgäldskontoret öfverlemnas.
§ 40.
Som Riksdagen medgifvit, att de medel, som influtit eller hädanefter inflyta
för försäljning, jemlikt Kongl. brefvet den 29 Maj 1874, af åtskilliga mindre krono¬
lägenheter, och enligt Riksdagens skrifvelse den 11 förutgångna Maj skola af
Statskontoret levereras till Riksgäldskontoret att der särskilt bokföras, intill dess
Riksdagen fattat beslut om deras användande till inköp af skogbärande eller till
skogsodling tjenlig mark, må, i den mån tillfällen sig yppa till inköp af dylik mark,
hvilka af Kongl Maj:t pröfvas vara fördelaktiga och hvartill medel icke kunna be¬
redas från det till skogsväsendet anvisade reservationsanslag, få för sådant ända¬
21
mål af Kongl. Maj:t disponeras, åligger det Riksgäldskontoret att, uppå Kongl.
Maj:ts reqvisition, samma medel utbetala.
§ 41.
I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intill dess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del de
icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgäldskontoret;
hvaremot det åligger Riksgäldskontoret att sådana mottagna medel enligt Kongl.
Maj:ts föreskrift Kongl. Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.
§ 42.
Jemte det 1875 års Riksdag uppdragit åt Fullmäktige i Riksgäldskontoret att,
till bestridande af redan beviljade anslag till jernvägsbyggnader, äfvensom för att
bereda tillgång för blifvande anslag till jernvägsbyggnader, mot fonderade stats¬
obligationer ofördröjligen upplägga ett lån å ett nominelt belopp, utgörande eller
i svenskt mynt motsvarande femtio millioner kronor, har samma Riksdag tillika
bemyndigat Fullmäktige att icke allenast bestämma det myntslag, hvari, och den
nominella ränta, dock ej öfver fyra och eu half procent, hvarmed obligationerna
skola förskrifvas, äfvensom deras valörer och försäljningspris, jemte sättet, huru
och tiden, inom hvilken de skola amorteras, utan äfven i öfrigt vid upplåningen
tillvägagå på det sätt de finna lämpligast och med det allmännas fördel mest
öfverensstämmande.
I öfrigt gäller till efterrättelse i afseende å berörda statsobligationer:
a) att penningar, som genom försäljning af samma obligationer inflyta, icke
må användas för andra än de här ofvan angifna ändamål;
b) att till ränteliqvider och amortering för det mot samma obligationer
upptagna lån anvisas ett årligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år er¬
fordras för sagda liqviders och amorterings verkställande, börande detta anslag,
till dess hela skulden blifvit i stadgad ordning betald, årligen utaf Riksgälds-
kontorets medel afsättas; och
c) att de uti näst föregående moment omförmälda rånte- och amorterings-
anslag skola ingå till en särskild! redovisad liqvidations- och amortissementsfond,
hvars behållning skall för det med dessa medel afsedda ändamål oförryckt till¬
handahållas och användas, så att ränteliqviderna vid derför bestämda terminer
varda ovilkorligen fullgjorda och skuldens betalning i föreskrifven ordning verk¬
stad; och skola de till liqvidations- och amortissementsfonden influtna medel, så
vidt ske kan och denna fond åliggande liqvider medgifva, städse på säkert och
ändamålsenligt sätt göras fruktbärande.
22
Härjemte har 1876 års Riksdag åt Fullmäktige uppdragit:
l:o) att — för beredande af tillgång till den under åren 1877—1879 förfal¬
lande betalning af obligationer tillhörande 1869 års lån, utbetalning af de utaf denna
Riksdag på Riksgäldskontor^ anvisade anslag till statens jernvägars byggande och
utveckling samt af de belopp, som enligt den för 1874 års Riksdag framlagda plan
skulle under åren' 1878—1880 till statens jernvägsbyggnader användas, utbetalning
af på Riksgäldskontoret likaledes utaf 1876 års Riksdag anvisade statsbidrag till en¬
skilda jernvägar samt konvertering, när omständigheterna dertill föranleda och då
sådant med fördel för staten kan ske, af äldre statslån — på sätt och till de belopp
Fullmäktige finna lämpligt, dock ej utöfver hvad som till förenämnda utgifter åtgår,
försälja eller träffa aftal om blifvande försäljning af vare sig återstående osålda obli¬
gationer af 1872 års statslån, eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riks¬
mark förskrifna statslån, eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och en
half procent ränta förskrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige
ega utfärda; och skola Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de
finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel; kommande någon försäljning af
1870 års fem procent-obligationer icke att ega rum förr än Riksdagen om sådan
försäljning förordnar; samt
2:o) att, för den händelse nya obligationer komma att af Riksgäldskontoret ut¬
färdas, underställa Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda
nya upplåning kunna komma att fattas, med underdånig anhållan, att Kongl. Maj:t
täcktes å det nya lånet meddela sin garanti.
Vidare har sistlidna års Riksdag åt Fullmäktige uppdragit att — för bere¬
dande af tillgång till betäckande af de 2,190,015 kronor 25 öre, hvilka Riksgälds¬
kontoret för jernvägsanläggningar af omhänderhafvande medel förskottsvis utgifvit,
till de utaf 1877 års Riksdag beviljade anslag dels å 1,000,000 kronor för utfö¬
rande af nya byggnader och anläggningar vid statens jernvägar och dels å 5,400,000
kronor för anskaffande af rörlig materiel till norra stambanan norr om Storvik,
samt till de utaf innevax^ande Riksdag beviljade anslag dels å 1,350,000 kronor
för anläggning af jernväg från norra stambanan vid Karlberg till Lilla Värtan, dels
å 600,000 kronor för utförande af de under år 1879 erforderliga nya byggnader
och anläggningar vid statens jernvägar, äfvensom anskaffande af fasta maskiner
till reparationsverkstäder, dels å 2,000,000 kronor för betäckande af ökning i sta¬
tens jernvägars materialförråd och kassaförlag, samt dels å 6,078,240 kronor för
inköp af Bergslagernas jernvägsaktiebolags obligationer å 6,753,600 kronor — ge¬
nom försäljning af vare sig återstående osålda obligationer af 1872 års statslån,
eller återstående obligationer af 1875 års i tyska riksmark förskrifna statslån,
eller nya, i annat myntslag och med högst fyra och eu half procent ränta för¬
skrifna obligationer eller partialförbindelser, dem Fullmäktige ega utfärda, upplåna
ett belopp af aderton millioner sexhundra aderton tusen tvåhundra femtiofem kro-
23
flor 25 öre; skolande Fullmäktige i öfrigt vid upplåningen tillvägagå på sätt de
finna lämpligast och bäst befrämja statens fördel, samt, för den händelse nya
obligationer komma att af Riksgäldskontoret utfärdas, underställa Kongl. Maj:ts
nådiga fastställelse de beslut, som rörande berörda nya upplåning kunna komma
att fattas, med underdånig anhållan, att Kongl. Maj:t täcktes å det nya lånet med¬
dela sin garanti.
Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t bifallit Riksdagens i un¬
derdånig skrifvelse framstälda begäran derom, att utlottning slistorna rörande så väl
1870 års som öfriga i svenskt mynt förskrifna statsobligationer må såsom bihang
få medfölja svensk författningssamling — föranstalta, det nämnda listor hädan¬
efter varda till vederbörande behörigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma
till allmänhetens kännedom; skolande Fullmäktige, om nya ^statsobligationer blifva
i svenskt mynt förskrifna eller deras belopp varder i svenskt mynt evalveradt, tillse
att enahanda kungörelse i afseende å dem utfärdas, äfvensom söka utverka, att
dessa obligationer tillhörande kuponger må, på samma sätt som i afseende å ku¬
ponger till 1870 och 1872 års lån eger rum, i landtränterierna inlösas och i upp¬
börden mottagas.
Beträffande den upplåning, som kan föranledas af innevarande års Riksdags
i ofvanstående §§ 14 och 15 antecknade beslut angående dels inköp af Hallsberg
—Motala—Mjölby jernväg, dels belåning af obligationer eller skuldförbindelser,
utfärdade af svenska jernvägsbolag, som före utgången af år 1878 undfått konces¬
sion, äfvensom i fråga om utfärdande af de i § 16 omförmälda obligationer å
3,000,000 kronor, att lemnas såsom reservfond till Sågverksegarnes garantiförening,
samt af de i § 46 omförmälda obligationer för betäckande af Statskontorets skuld
till Riksgäldskontoret för lemnad kassaförstärkning, äro i ofvannämnda reglements-
paragrafer de af Riksdagen beslutade föreskrifter meddelade.
§ 43.
Då obligationer och räntekuponger för de af Riksgäldskontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riks¬
gäldskontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obligatio¬
ner och räntekuponger innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amor-
tissementsfonder, öfverföras till Riksgäldskontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.
§ 44.
De till Riksgäldskontoret influtna medel eller aflemnade behållningar, äfven¬
som de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks öfriga kontanta
24
tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas för samma verk
åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen till hända och göras räntebärande
genom deras insättning mot ränta i Riksbanken, efter öfverenskommelse med Full¬
mäktige i nämnda bank, eller ock genom desammas utlåning på sätt, som Full¬
mäktige i Riksgäldskontoret anse innefatta full säkerhet; egande Fullmäktige jem¬
väl att för sådana medel uppköpa antagliga obligationer eller andra förbindelser,
som anses kunna utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
Vid utlåning skola Riksgäldskontorets räntebärande obligationer såsom hypotek
åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden, låne-
summans förhållande till hypoteket samt den ränta, hvilken för ifrågavarande lån
skall till Riksgäldskontoret erläggas, må, med afseende å så väl penningeställnin-
gen som säkerhetens beskaffenhet, af Fullmäktige bestämmas.
§ 45.
För bestridande af Riksgäldskontoret åliggande betalningar eger detta verk
att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst eu million fem hundra
tusen kronor; börande i afseende på kreditivets begagnande de uti bankoregle¬
mentet derom meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.
§ 46.
Derest sådant för verkställigheten af Riksgäldskontoret åliggande utbetal¬
ningar finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgäldskontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, på vilkor, som Fullmäktige ega bestämma; egande Fullmäktige derjemte
att, för betäckande af Statskontorets skuld till Riksgäldskontoret för lemnad kassa¬
förstärkning, upplåna erforderliga medel mot Kontorets obligationer i svenskt mynt,
stälda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången, af Riksgälds¬
kontoret verkstäld uppsägning; varande åt Fullmäktige öfverlemnadt att, med hän¬
sigt till de vid upplåningen sig företeende omständigheter och förhållanden, be¬
stämma råntevilkoren samt fastställa betalningsterminerna för dessa obligationer;
dock skola obligationerna, vare sig deras inlösen bestämmes att ske efter uppsäg¬
ning eller å viss förfallotid, infrias inom sex år från deras utgifningsdag.
I afseende på öfrig upplåning mot tryckta eller graverade obligationer lem-
nar Riksdagen särskilda föreskrifter.
• «
§ 47.
De medel, som inflyta å den s. k. statslånefondens utestående fordringar,
skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgäldskontoret aflemnas.
25
Angående redovisningen af de till Riksgäldskontoret
ingående medel.
§ 48.
Öfver Riksgäldskontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna upplåuta och
dels såsom anslag, dels såsom lån utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras en särskild räken¬
skap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortisscmentsfonder. Huf-
vudboken skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets
början och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så
väl hufvudboken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortisse-
mentsfonderna skola inom den 1 Maj året näst efter det, hvilket dessa räkenska¬
per omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 1 derpå följande Juli
behörigen granskade.
Riksgäldskontorets hufvudböcker böra vid lämpliga tider hållas Kongl.
Statskontoret till hända, på det att Riksgäldskontorets räkenskaper i nödiga delar
må kunna jemväl i riksluifvudboken intagas.
§ 49.
Under loppet af Juni månad hvarje år böra, till upplysning för allmänheten
om Riksgäldskontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det näst föregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.
§ so.
I April månad hvarje år upprättas uti Riksgäldskontoret liqvid med Stats¬
verket för det sist förflutna året. Af denna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvenne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstanna, samt det andra, sedan det hlifvit försedt med anteckning
om liqvidens godkännande af Kongl. Statskontoret, bör till Riksgäldskontoret
återställas, för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.
Bill. till Riksd. Prat. 1879. 10 Sami. 1 Afd, 2 Band.
(Riksg.-kontorets reglemente.)
4
26
Angående styrelsen öfver Riksgäldskontoret,
§ Öl.
Förvaltningen af Riksgäldskontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.
Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en vice
Ordförande att föra ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.
§ 52.
Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riks¬
dagen bestämd ordning.
§ 53.
Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.
§ 54.
Fullmäktige äro förbundne att vid Riksgäldskontorets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre rikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgäldskontoret gällande föreskrifter; börande Fullmäktige doldt och
förtegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara bör.
§ 55.
Blir Fullmäktig ledamot af Statsrådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af inom. a, b, c, d, och e uti 26 § Riksdagsordningen icke må
såsom riksdagsman godkännas, skalf han genast frånträda fullm äktig s-be fattning en
och suppleant inträda i hans ställe.
§ 56.
Jemte noggrant iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riks¬
gäldskontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgs¬
fullt vårda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt för öfrigt
vidtaga alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de
i sådant afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gifna uppdrag.
27
§ 57.
Fullmäktige utse inom sig två Deputerade, hvilka väljas vid slutet af hvarje
qvartal; och verkställas berörda val, dervid förut varande Deputerade kunna om¬
väljas, på sätt sista punkten af § 66 innehåller.
En af dessa Deputerade utöfvar närmaste tillsyn öfver det sätt, hvarpå
tjenstemäunen fullgöra sina åligganden, och tillser, att Fullmäktiges beslut varda
i behörig tid och ordning verkstälda. Han eger att under tiden mellan Fullmäk¬
tiges sammanträden meddela nödiga föreskrifter samt att för sjukdoms- eller annat
laga förfall eller för enskilda angelägenheters besörjande bevilja tjeustemännen,
äfvensom vaktbetjente, tjenstledighet under högst fjorton dagar, äfvensom meddela
föreskrift om tjenstens uppehållande intill Fullmäktiges nästa ordinarie samman¬
träde. Han utöfvar jemväl beträffande vården af Kontorets värdepapper det upp¬
drag, tjenstgöringsordningen i sådant afseende innehåller.
I öfrigt skola Deputerade ombesörja lånemedels indragning, verkställa de
för Riksgäldskontorets räkning erforderliga utländska liqvider, anordna medel till
vissa af Fullmäktige beslutade eller eljest ovilkorligen bestämda utbetalningar
med mera, allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäk¬
tige meddela; egande Deputerade att sig emellan närmare fördela dessa dem ge¬
mensamt tillhörande göromål. Vid hvarje sammankomst böra Deputerade redo¬
göra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges näst föregående sammankomst
förflutna tid.
I förhållande till beskaffenhet och omfånget af ofvan omförmälda och de
öfriga uppdrag och göromål, som varda af Fullmäktige åt Deputerade uppdragna,
ega Fullmäktige för Deputerade bestämma lämpliga arfvoden.
Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes behöfligt för låne¬
transaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga underhandlingar.
§ 58.
Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående an¬
vändandet af Riicsgäldslcontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få
icke af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åt¬
gärder i denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena
redo skyldige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga
ordning och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan
riksdagar och revisioner, genom Justitieombudsmannen.
§ 59.
Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke några, eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorer^ begära råd och
yttranden.
Angående Fullmäktiges sammankomster.
§ 60.
Fullmäktige sammanträda eu gång i hvarje vecka å tid, som af dem be¬
stämmes. Derjemte böra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.
§ 61.
Med undantag af de enligt § 57 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden böra alla Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige,
vid deras sammankomster, föredragas och få endast der afgöras.
§ 62.
Åstundar Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör lian sådaut förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då till¬
lika uppgifva tiden för sin frånvaro.
§ 63.
År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föroskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägen¬
heter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång till¬
kännagifva.
§ 64.
Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de äro
om besluten ense. Frågor om låns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
kreditivs utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras, ej
heller tjenster tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem Fullmäk¬
tige äro närvarande.
29
§ 65.
Fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens ombud, i fall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.
§ 66.
Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, böra
samtlige närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, böra de sins emellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfaller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskilt afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsnat, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.
Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, der¬
till någon bland Fullmäktige kan utses.
§ 67.
Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgäldskontorets tjenstemän
eller andre enskilde personer, eger den eller de, på livilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär; der¬
vid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio
dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje der¬
emot hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr,
åligger honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående samman¬
komst eller riksdagens början, derest revision dessförinnan icke inträffar, sina besvär
ingifva till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Reviso¬
rerne eller Stats-Utskottet öfverlemnas.
Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Reviso¬
rernes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter
delfåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Stats-
Utskottet eller Revisorerne inlemnas.
30
Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och
uppdrag.
§ 68.
Fullmäktige skola minst eu gång kvai’je år granska Kassörens och Kamre¬
rarens anteckningsböcker jemte Ombudsmannens diarium samt genomgå och inven¬
tera de under Kassörens och Kamrerarens vård befintliga låne-och säkerhets-med
fiera handlingar.
§ 69.
Eu gäng hvarje år böra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgäldskontor et anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör be¬
sigtning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står
under deras vård och inseende.
Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige att låta tillse, det icke .
allenast värde å de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inventarier
finnes uti inventarieförteckningen upptaget, utan ock att inköpspris på de möbler
och inventarier, som hädanefter anskaffas, uti inventarieförteckningen utsattes, jemte
tiden, då inköpet egt rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara
eller obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförteckningen afförda,
med anteckning af det pris, hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning
blifvit föryttrade.
§ 70.
Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägen
heter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyresfritt upplåtas för tillfälligt begag¬
nande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans
hus här i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna embets-
myndigheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna
åt dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäktige vid
hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna
rummen samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande
finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens
31
sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försatta i
ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade.
§ 71.
Då Revisorerne öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda, skola
Fullmäktige till dem afgifva berättelse om Riksgäldskontor ds ställning och förvalt¬
ning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta.
Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen afgifva
och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit sedan
Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs.
§ 72.
Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, på sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med all¬
männa tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsverken afgifna
och P ullmäktige tillstälda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka
handlingar äfven genom Fullmäktiges försorg böra till näst derefter sammanträ¬
dande Revisorer och Riksdag öfverlemnas.
§ 73.
Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:
a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens protokoll
med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och, med
behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta upprätta
kontrakt angående verkställighet af så väl protokollets som bihangets tryckning ‘
b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de
skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunde erfordras;
c) låta komplettera och iståndsätta inventariep er sedlar ne i Riksdagens hus.
Vid verkställigheten häraf iakttages, att anbud, genom kungörelser i all¬
männa tidningarne, infordras af dem som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera arbeten.
För öfrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgäldskontorets tjenste¬
man, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter veder¬
börliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de under
riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare vippköp, äfvensom erforderliga repa¬
rationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs slut upprätta och
afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mottagna effekter.
32
§ 74.
Sedan, efter väckt förslag om tillbyggnad af det gamla riksdagshuset, sist¬
lidna års Riksdag, enligt § 71 af 1878 års reglemente, åt Fullmäktige uppdragit
att låta undersöka beskaffenheten af den grund, på hvilken föreslagna nya sam¬
lingssalar för Riksdagens Kamrar skulle uppföras, med mera, har innevarande års
Riksdag åt Fullmäktige uppdragit att låta genom sakkunnige personer undersöka
kostnaderna för erforderlig inredning, vare sig vid den ifrågasatta tillbyggnaden
af det gamla riksdagshuset eller vid uppförande af ett nytt riksdagshus, samt före¬
bringa utredning angående lämplig plats för uppförande, helst å Riddaiholmen,
af ett nytt riksdagshus, äfvensom angående de kostnader, som förslagsvis föi en
sådan nybyggnad kunna beräknas, samt närmare utreda och belysa ifrågavarande
ärende och till nästa Riksdag inkomma med utlåtande i ämnet.
§ 75.
Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strönisholms nya kanalbolag den 27Mais
1863 faststälda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räkenskaper
skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses af
Fullmäktige i Riksgäldskontor, så skola Fullmäktige för hvarje revision välja en
person att uti berörda revisionsförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige, i
enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda kanals aktiebolag den 4 September 1874 i nåder faststälda bolags¬
ordningar, årligen utse en revisor att granska hvartdera af dessa bolags förvalt¬
ning och räkenskaper.
§ 76.
Då de bolag, som för jemn ägs anläggning ars utförande från Riksgäldskontor
utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan afslu-
tade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser, deltaga
i de årliga revisionerna af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt berättelserna
om dessa revisioner skola till Kongl. Civil-departementet insändas, böra Fullmäktige
efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huruvida några
åtgärder erfordras för bevarande af Riksgäldskontorets rätt och säkerhet för de
utgifna lånens fortsatta liqviderande.
§ 77.
Uti Allmänna hypoteksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara vice
33
ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgäldskontoret. Likaså utses af Fullmäktige
till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och räken¬
skaper eu revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom böra Fullmäktige
utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypoteks¬
bankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.
§ 78.
Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgäldskontorets Full¬
mäktige :
a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t i fråga om den
ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest eller
andra lika vigtiga hinder göra riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt eller för
Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);
b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning, i
den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);
c) uti justitie-ombudsmans-embetet genast insätta den man, som blifvit utsedd
till efterträdare åt Justitieombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne afsäger
sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan be¬
hörig man i stället för Justitieombudsmannens utsedde efterträdare, derest han
äfven mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i justitieombudsmans-
embetet insättes eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);
d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakthållande
utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och Riksgälds-
kontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett ombud att
å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenskaper; skolande valet
till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud vid revisionerna före
desammas början; dock må förut härtill utsedde personer kunna återväljas.
Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäldskontoret gemensamma samman¬
träden böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera ver¬
ket vara tillstädes.
§ 79.
Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Chefen för Justitie¬
departementet eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland
Fullmäktige i Riksgäldskontoret vara tillstädes.
Bill. till Riksd. Prof. 187,9. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 5
(Rik sg.-kontorets reglemente.)
34
Angående betjeningen vid Riksgäldskontoret.
§ so.
De å Riksgäldskontörets aflöningsstat uppförde tjensteman äro följande:
en sekreterare och ombudsman;
en kassör;
en kamrerare:
en revisor;
en kassabokhållare;
en länsbokhållare;
en registrator och kanslist; samt
en kammarskrifvare.
§ 81.
Vaktbetjeningen utgöres af:
en förste vaktmästare; och
tre vaktmästare.
Angående lediga tjänsters bestridande och tillsättande.
§ 82.
Den ordinarie tjensteman eller vaktmästare, som förordnas att i anseende
till sjukdoms- eller annat laga förfall eller, vid inträffad ledighet, under anslags-
tiden förrätta annan tjenst än den han sjelf innehar, är, med undantag af det i §
87 förutsatta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild aflöning;
dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvaren deraf ett efter om¬
ständigheterna lämpadt arfvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blif¬
va förordnad att bestrida.
Extra ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbör¬
ligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, denna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjenstegraden bestämda lön. Vid enahanda
35
förhållande tillgodonjuter jemväl extra ordinarie valdmästare, hvilken bestridt vakt-
mästare-göromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan är i staten
anslagen.
Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter af¬
drag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad
ordning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupilllcassan,
vid Riksgäldskontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra, så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.
§ 83.
Då tjensteman eller valdmästare för enskilda angelägenheters besörjande er¬
hållit tjenstledighet, bör han sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande
under den tid tjenstledigheten fortfar.
§ 84.
Innan ledig tjenst af Fullmäktige återbesättcs, skall sådant jemte de med
samma tjenst förenade löneförmåner, äfvensom tiden, inom hvilken sökande ega att
sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga ställen inom Riksgälds¬
kontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton dagar från anslagets ut¬
färdande, dock beror af Fullmäktige att utsätta ny ansökningstid, derest, inom
den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig och lämplig
sökande sig icke anmält.
§ 85.
För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgäldskontoret fordras att hafva
undergått godkänd afgångs-examen från högre elementarläroverk; dock böra de
tjensteman, som anställas vid Fullmäktiges Kansli, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att vinna inträde i Konungens Kansli eller i rättegångs¬
verken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, bör hafva full¬
gjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domarevärf må
begagnas.
§ 86.
Vid lediga tjensters tillsättande utnämnes bland kompetente sökande den,
som Fullmäktige med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af
36
de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och pas¬
sande; dock ega Fullmäktige att, der de så lämpligt finna, tillsätta lediga tjenster
endast med konstitutorial; hvarvid den tjensteman, som sådant konstitutorial er¬
håller, under den tid, han tjensten iunehafver, egen åtnjuta de lönevilkor, aiiö-
ningsstaten för tjensten bestämmer.
Angående behandlingen af frågor rörande tjenste-
försuniniclscr m. m.
§ 87.
Om någon Rilcsgäldslcontorets tjensteman vid mindre förseelser i tjensten ej
låtit sig rätta af vederbörandes tillsägelser och varningar eller blifvit beträdd med
vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring, eller ock i allmänna lefvernet
ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han inför Fullmäktige tillrättavisas
och varnas. I händelse den, som på detta sätt undergått första varningsgraden,
ej deraf låter sig rätta, ega Fullmäktige att, med afseende å förekommande om¬
ständigheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande
tjenst, med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersätt¬
ning för tjenstens förrättande användas.
§ 88.
Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, å nyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera
honom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande
tjenst och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida
tjensteman, som blifvit bysatt eller varit nödsakad till borgenärer afträda sin
egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin beställning.
§ 89.
Tjensteman, som begått ärerörigt brott eller annan förseelse i eller utom
tjensten af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller anseende fordrar
hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehafvande tjenst.
37
§ 90.
Om någon af valctbetjeningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenst¬
göring af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig för¬
hållit, må han, efter sig företeende omständigheter, antingen af Fullmäktiges
Deputerade erhålla föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspen¬
sion eller entledigande.
§ 91.
Innan tjensteman eller vaktmästare varder suspenderad eller skild från
tjensten, bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infor¬
dras. Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid
skiljes från tjensten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skrift¬
ligen meddelas. Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den
afsätta tjenstemannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfver¬
klaga, icke återbesättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne
afgjorda eller den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande
dock den, som emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med den¬
samma förenade löneförmåner åtnjuta.
§ 92.
Extra ordinarie tjensteman eller extra vaktmästare, som utan erhållen til¬
låtelse eller anmäldt laga förfall från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter
hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna
äskadt biträde der han blifvit anstäld, anses hafva förverkat sin rätt att i Riks¬
gäldskontor vidare tjenstgöra. Den extra ordinarie tjensteman eller extra vakt¬
mästare, som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt
förhållit och, efter att, på sätt i § 87 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör
förklaras vara från Riksgäldskontoret skild. För öfrigt anses den extra ordinarie
tjensteman eller vaktmästare, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse
af svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.
38
Angående pensioneringen af Kiksgäldskontorets betjening.
§ 93.
Pensionerna för tjenstemännen samt vaktbetjeningen vid Riksgäldskontoret
bestämmas efter desses, vid afskedstagande^ innehafvande löner.
§ 94.
Tjensteman eller vaktmästare, som uppnått sjuttio års ålder, eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagandet berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den
tjensteman eller vaktmästare, som fylt sextiofem och i allmän tjenst tillbragt
fyratio år, så vida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjukligt eller
försvagadt tillstånd.
§ 95.
Den tjensteman eller vaktmästare, som, efter att hafva uppnått eu ålder af
sextio år, anhåller om afsked, må, derest lian varit i allmän tjenst omkring fyr atio
år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar tre fjerdelar
utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktmästare uppnått sextio
lefnads- och omkring fyratio tjensteår kan, endast i händelse af bevislig oförmåga
till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådant
fall lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylikt
år, som brister i nyss nämnda antal, afdrages en fyrationdedel från ett trefjerde-
delar af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fylt fyratio tjenste¬
år och sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel
af lönen för hvarje öfverskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen
för hvarje lefnadsår, om ett sådant beräkningssätt finnes för afskedssökanden
mera förmånligt.
§ 96.
Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgäng¬
ligen nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelp¬
ligt sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna
verket, oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att,
39
efter omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension,
ehvad de föreskrifna lefnads- och tjensteåren äro uppnådda eller icke, eller ock
tillämpa de grunder för pensions bestämmande, som i näst föregående paragraf
äro faststälda.
Derest åter vaktmästare förr, än han uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle genom sjuklighet eller af annan or¬
sak blifva oförmögen att sina tjensteskyldigheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige
att, efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och
förhållanden, vid hans afskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till
högst två tredjedelar af lönen.
§ 97.
Nagra tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadganden, angående Riksgäldskontorets förvaltning och dermed gemenskap egande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.
Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm den 21 Maj 1879.
På Riksdagens vägnar:
För Första Kammaren: För Andra Kammaren:
A. N. Sundberg, Arvid Fr:son Posse,
n. v. Talman. n. v. Talman.
40
Bil. A.
Riksgäl (Iskontorets vid 1878 års slut utbalanserade kapitalskulder.
Reglemen¬
tets
Årtal.
1866
1866
§•
1866
|
9
|
1866
|
6
|
1866
|
7
|
1868
|
90
|
1869
|
85
|
*)
|
Tiden, då för¬
bindelserna blif¬
va utfärdade.
Obligationer för 1858 års
jernvägslån, 8,190,500Thlr
Pr. C:t............
Dito för 1860 års jernvägslån:
a) mot obligationer, stälda
påutlottning, å 8,0 0 0,0 0 0
Thlr Pr. C:t.......
b) mot premieobligationer
å 2,400,000 Thlr Pr. C:t,
bokförda till fem sjettede-
lar deraf, eller 2,000,000
Thlr............
Dito för 1861 års statslån,
3,000,000 R:dr R:mt . . .
Dito för 1864 års jernvägslån
å 2,223,000 £ St., hvaraf
dock blifvit föryttrade obli¬
gationer för endast 555,700
£ St.*)...........
Dito för 1866 års jernvägslån
å 9,932,300 Thlr Pr. C:t .
Dito för 1868 års jernvägslån,
£ St. 1,150,000 ......
Dito för 1869 års inhemska
jernvägslån, 4,000,000 R:dr
R:mt.............
1858 d. Vs
1860 d. Vs
1860 d. Vs
1861 d. 3n/3
Räntefot.
Återstående kapitalskuld den 31 December
1878.
Fonderad skuld.
1864 d. 15/r
1866 d. 2/i
1868 d. Vt
1869 d. 30/9
41/* %
4 Vs %
4Vs %
41/* %
5 %
5 %
Icke fonderad
skuld.
Thlr 5,622,200
Thlr 5,728,200
Thlr 1,037,916,20
Kr. 2,257,800
£ St. 499,800
Thlr 9,556,200
£ St. 1,113,800
Kr. 673,600
tillhopa 1,GG7,300 £ St. äro, enligt Riksdagens beslut, uppbrända; dock kommer
> - ' . . •______1______ mrmtnrmo /vVtll CTflt.l HTIS fl.Tlta löt.
41
Reglemen-
|
|
1 Tiden, då för-
|
|
Återstående kapitalskuld den 31 December
|
|
|
jbindelserna blif
vit utfärdade.
:
|
Räntefot.
|
1878.
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
Fonderad skuld.
|
Icke fonderad
skuld.
|
%
1870
|
72
|
Obligationer för 1870 års
jernvägslån å 40,000,000
R:dr, deraf till 1878 års slut
blifvit utlemnade obligatio¬
ner å tillhopa 16,170,000
R:dr.............
|
1870 d. 3<>/9
|
5 %
|
Er. 15,596,500
|
|
1872
|
83
|
Dito för 1872 års jernvägslån
|
|
|
|
|
å 24,000,000 R:dr, deraf
till 1878 års slut blifvit ut-
leinnade obligationer å till¬
hopa 19,407,300 R:dr . .
|
1872 d. 3n/ä
|
4 %
|
Kr. 18,399,200
|
|
[1875
|
35
|
Dito för 1875 års jernvägslån
|
|
|
|
|
<1876
|
33
|
å 56,250,000 Rmk, deraf
|
|
|
|
|
(1878
|
39
|
till 1878 års slut blifvit ut¬
lemnade två emissioner å till¬
hopa 38,250,000 Riksmark
|
1875 d. 2/s
|
41/ 2 %
|
Rmk 37,903,200
|
|
1876
|
33
|
Dito för 1876 års jernvägslån
|
|
|
|
|
|
|
å 2,000,000 £ St......
|
1876 d. 15/6
|
4 V* %
|
£ St. 1,979,500
|
—
|
OO
00
|
39
|
Dito för 1878 års jernvägslån
å 1,500,000 £ St., eller
37,650,000 Francs, deraf
till 1878 års slut blifvit ut¬
lemnade obligationer å till¬
hopa 1,000,000 £ St. eller
|
|
|
(£ St. 1,000,000
|
1
1
|
|
|
25,100,000 Francs . . . .
|
1878 d. 15/e
|
4 %
|
eller
|
|
1866
|
13!
j
|
Dito, hvilka i anseende till
sin ordalydelse icke kunna
uppsägas, eller det s. k.
|
(1798 d. 1
11811 d. 30/i 2J
|
|
[Francs 25,100,000
|
|
1866
|
14
|
gamla lånet.........
Dito, utfärdade såsom grund-
|
5 %
|
|
Kr. 10,125
|
|
!
|
fond för Allmänna hypoteks-
banken, bokförda inom linien
med Runt 8,000,000 R:dr .
|
1861 d. V?
|
4 Va %
|
|
|
1866
|
15
|
Ännu icke till inlösen före-
|
|
|
|
|
|
|
tedda Trollhätte slussverks
|
1
|
|
|
|
Bill. till Riksd. Prot. 1879. 10 Sami. 1 Afd. 2
|
Band.
|
|
6
|
(Riksg.-kontorets reglemente.)
42
Reglemen¬
tets
|
|
Tiden, dä för¬
bindelserna blif-
|
Räntefot.
|
Återstående kapitalskuld
1878.
|
den 31 December
|
|
|
|
vit utfärdade.
|
|
|
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
Fonderad skuld.
|
Icke fonderad
skuld.
|
|
|
lottsedlar å tillhopa 5,000
daler silfvermynt, bokförda
inom limen med Kant 1,250
R:dr, jemte upplupen ränta
R-mt 2 286- 88
|
1750 d. Va
|
6 %
|
|
$
|
1866
|
16
|
Årliga anslaget till H. M.
|
|
|
|
|
Konungen 300,000 R:dr
(icke kapitaliseradt) . , . .
|
1815 d. V, ,
|
|
|
__
|
1866
|
17
|
Ränta å H. K. H. Hertigens
|
|
|
|
|
|
|
af Södermanland, sedermera
Konung Carl XIII:s hemgifts-
kapital, bokfördt inom linien
med Runt 150,000 R:dr .
|
1778
|
5 %
|
|
|
1866
|
18
|
Innestående fond för Göta
|
|
|
|
|
|
|
kanals underhållande....
|
1833 d. 31/i2
|
5 %
|
|
Kr. 140,889
|
1866
|
19
|
Dito för Södertelje dito . .
|
—
|
5 %
|
|
Kr. 45,000
|
1866
1
|
20
|
Fond för Hjelmare kanals och
slussverks underhållande (ut¬
gör blott ett depositum af
fordringshandlingar) ....
|
|
|
|
|
1866
|
21
|
Dito för Strömsholms kanals
|
|
|
|
|
|
|
dito (dito) .........
|
|
—
|
—
|
—
|
1866
|
22
|
Lappmarks ecklesiastikfouds
behållning, bokförd inom
linien medR:mt 100,777:16
|
|
|
|
|
1866
|
25
|
Brudgåfvovinster (kapital¬
skulden afskrifven).....
|
__
|
|
__
|
___
|
1869
|
77
|
Post-assuransfonden (ingår
bland Riksgäldskontorets öf-
riga tillgångar, men med
den förbindelse, som § 77
i 1869 års reglemente in¬
nehåller) ...........
|
|
|
|
|
43
Bil. B.
Riksgiildskontorets vid 1878 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
Reglemen-
|
|
|
|
|
—— —.....
|
|
|
|
tets
|
|
Tiden, då lånet
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Urspruneliea
|
Kapitalåterstod
vid 1878 års
slut.
|
Årtal.
|
b
|
|
utbetalts.
|
beloppet.
|
|
|
|
a) Byggnadslån:
|
|
|
|
|
|
|
|
1866
|
58
|
Lån till staden Malmö, för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
uppförande af kasern- och
stallbyggnader för der för¬
lagda garnison.......
|
1813—1815
|
\ 2 % \
i jemte >
| ränta.)
|
4 %
|
32,000
|
|
4,496
|
39
|
|
|
|
|
»
|
34
|
Lån till Upsala akademi, för
|
|
|
|
|
|
|
fullbordande af dess biblio¬
teksbyggnad .........
|
11824(
|
12 % \
i jemte !■
|
3 %
|
75,000
|
|
4,487
|
47
|
|
|
|
}1825|
|
|
»
|
49
|
Lån till staden Vcxiö, för
|
| ränta. |
|
|
|
|
|
|
dess återuppbyggande efter
1843 års eldsvåda......
|
1844, 1845
|
6 %
|
3 o. 4 %
|
360,000
|
|
12,718
|
54
|
|
50
|
Lån till staden Åmål, för
|
|
|
|
dess återuppbyggande efter
1846 års eldsvåda.....
|
1846
|
|
4
|
45,000
|
|
4,247
|
|
»
|
52
|
Lån till staden Kristianstad,
|
|
|
|
1
|
|
|
för återuppbyggande af den
år 1847 nedbrunna del af
staden...........
|
1848—-1850
|
|
|
150,000
|
|
8,714
|
18
|
»
|
39
|
Lån till staden Kristinehamn
|
|
|
|
|
|
och Varnums landsförsam-
|
|
|
|
|
|
|
|
»
|
.40
|
ling, för uppbyggande af ny
kyrka i Kristinehamn. . . .
Lån till staden Lidköping,
|
I1849|
|1854(
|
f ,8 # |
■j jemte >
|
3 %
|
37,500
|
—
|
17,330
|
33
|
|
|
för ny kyrkas uppbyggande
|
1851
|
6 %
|
4 %
|
24,000
|
—
|
1,475
|
09
|
»
|
53
|
Lån till staden Lidköping,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för återuppbyggande af den
år 1849 nedbrunna del af
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nämnda stad .......
|
1852
|
|
>>
|
63,666
|
|
14,013
|
69
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
67,483
|
26
|
44
Reglemen-
|
|
—
|
|
|
..................
|
|
- ■
|
|
tets
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1878 års
|
|
|
|
|
|
slut.
|
|
Årtal.
|
l
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
'
_
|
—
|
—
|
—
|
67,483
|
26
|
1866
|
43
|
Lån till Vexiö domkyrka, för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
densammas reparation . . .
|
1852
|
6 %
|
4 %
|
30,000j—
|
3,358
|
34
|
»
|
41
|
Lån till Knäreds församling
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i Hallands län, för uppfö¬
rande af en ny kyrka . . .
|
1852
|
»
|
»
|
24,000
|
|
5,757
|
63
|
»
|
»
|
Lån till Markaryds försam-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ling i Kronobergs län, för
uppförande af en ny kyrka
|
1854
|
»
|
|
10,000
|
|
3,194
|
16
|
»
|
54
|
Lån till staden Örebro, för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
återuppbyggande af den år
1854 genom eldsvåda för-
|
•
(18541
|l855j
|
|
|
|
|
|
|
»
|
»
|
störda delen af nämnda stad
Lån till staden Jönköping,
för återuppbyggande af den
år 1854 genom eldsvåda
förstörda delen af nämnda
stad.............
|
»
|
|
375.000
100.000
|
|
182,708
44,657
|
88
54
|
1855
|
»
|
55
|
Lån till staden Eksjö, för
|
|
|
|
|
|
återuppbyggande af den un¬
der år 1856 nedbrunna de¬
len af nämnda stad.....
|
1857
|
6 o. 7 %
|
4 o. 44 %
|
200,000
|
|
99,579
|
27
|
»
|
48
|
Lån till Skara domkyrka, för
|
|
|
|
|
densammas reparation . . .
|
1858
|
6 %
|
4 %
|
25,000
|
—
|
12,165
|
83
|
1 »
|
»
|
Lån till Vesterås domkyrka,
|
|
|
|
|
|
|
|
)l878
|
3
|
för densammas reparation .
|
1858
|
»
|
»
|
22,500
|
|
11,077
|
34
|
1866
|
42
|
Lån till Vallentuna försam-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ling i Stockholms län, för
ny kyrkas uppbyggande . .
|
1859
|
»
|
»
|
20,000
|
|
12,677
|
15
|
»
|
43
|
Lån till Vesterås komkyrka,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för densammas reparation .
|
1860
|
—
|
—
|
28,000
|
—
|
28,000
|
—
|
»
|
36
|
Lån till staden Jönköping,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
|
—
|
—
|
|
470,659
|
40,
|
45
Reglemen-
|
|
— — -------
|
—
|
|
--------L-
|
|
|
|
tets
|
|
Tiden, då land
|
Annuitet
|
|
Ursprungliga
|
Kapitalåterstod
vid 1878 års
slut.
|
Årtal.
|
§.
|
|
utbetalts.
|
|
beloppet.
|
|
|
Transport
|
|
—
|
__•
|
_
|
_
|
470,659
|
40
|
|
|
för uppförande derstädes af
ett nytt lärohus för elemen¬
tarläroverket .......
|
1861
|
|
|
120,000
|
|
98,830
|
35
|
1866
|
90
|
|
|
4 %
|
|
Lån till Apotekare-societeten,
|
|
|
|
|
|
|
|
för uppförande afen byggnad
åt Farmaceutiska institutet
|
1862
|
»
|
»
|
50,000
|
|
39,095
|
79
|
»
|
37
|
Lån till staden Umeå, för
|
|
|
|
|
|
|
|
uppförande af byggnader för
Umeå läroverk......
|
1864
|
|
|
25,000
|
|
22,340
|
|
|
|
|
|
|
|
04.
|
»
|
»
|
Lån till staden Falun, för
|
|
|
|
|
|
|
|
uppförande af ett nytt läro-
verkshus derstädes.....
|
1864
|
|
|
40,000
|
|
35,773
|
|
|
|
|
|
|
|
y i
|
»
|
»
|
Lån till staden Sala, för upp¬
förande af ett nytt läro-
verksbus derstädes.....
|
1865
|
»
|
»
|
|
92
|
12,000
|
10,704
|
»
|
»
|
Lån till staden Halmstad, för
uppförande af byggnad för
ett fullständigt elementar¬
läroverk derstädes.....
|
1866
|
|
|
|
25,000
|
23,057
|
05
|
|
|
|
|
|
|
»
|
»
|
Lån till staden Kalmar, för
|
|
|
|
|
|
|
148')
|
uppförande af en ny bygg¬
nad för läroverket derstädes
|
1866
|
»
|
»
|
40,000
|
|
36,812
|
43
|
»
|
Lån till staden Venersborg,
|
|
|
|
|
|
148
|
för uppförande af en ny
byggnad för högre elemen¬
tarläroverket derstädes. . .
|
1867, 1868
|
»
|
|
40,000
|
|
37,863
|
52
|
»
|
Lån till staden Vestervik, för
|
|
|
|
|
|
|
|
uppförande af ny byggnad
|
|
|
|
|
|
|
|
!
1
|
|
Transport
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
775,138 07
|
1) Jfr. § 16 i 1867 års Reglemente,
46
Reglemen
|
-—---
|
'....... ' ..... ’ "
|
|
|
|
|
|
|
tets
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
|
Kapital återstod
vid 1878 års
|
|
|
|
|
|
|
|
slut.
|
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
|
—
|
—
|
---
|
—
|
775,138
|
07
|
|
|
åt elementarläroverket der-
städes............
|
1867, 1868
|
|
4 %
|
20,000
|
|
18,784
|
65
|
1866
|
148')
|
Lån till Upsala Domkapitel,
|
|
|
|
|
för uppförande af ny bygg¬
nad för högre elementar¬
läroverket derstädes . . . .
|
1867, 1868
|
»
|
|
140,000
|
|
131,619
|
59
|
»
|
148'-)
|
Lån till Karlstads Doraka-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
pitel, för uppförande af ny
byggnad för högre elemen¬
tarläroverket derstädes . . .
|
1868
|
|
»
|
40,000
|
|
37,856
|
80
|
»
|
1483)
|
Lån till Skara Domkapitel,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för förändring och tillbygg¬
nad af elementarläroverks-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
byggnaden derstädes . . . .
|
1868, 1869
|
»
|
»
|
40,000
|
—
|
38,070
|
Öl
|
1868
|
47«)
|
Lån till Domkyrkan i Karl-
|
|
|
|
|
|
|
|
■
|
|
stad, för densammas repa-
ration ...........
|
.
1869
|
6 %
|
»
|
23,500
|
|
18,526
|
08
|
1866
|
148*)
|
Lån till staden Kristianstad,
|
|
|
|
|
|
för utvidgande af elementar-
läroverksbyggnaden derstä¬
des ..............
|
1873, 1875
|
5 %
|
|
20,000
|
|
20,000
|
|
1874
|
5
|
Lån till Direktionen för se-
|
|
|
|
:
|
|
minarium för bildande af
lärarinnor, för inköp af bygg¬
nad åt nämnda seminarium
|
1875
|
|
»
|
59,000
|
r
|
;
57,158
|
25
|
|
|
= 1,097,153: 45.
|
|
|
|
|
l
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
| -
|
— —
|
—
|
1,097,153 45
|
1) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.
2) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.
3) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.
4) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.
5) Jfr § 11 mom. 8 i 1873 års Reglemente samt § 6 mom. 3 i 187S års Reglemente.
47
Reglemen-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tets
|
|
Tiden, då lånet
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprunelisa
|
Kapitalåterstod
vid 1878 års
slut.
|
Årtal.
|
§•
|
|
utbetalts.
|
beloppet.
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
|
—
|
|
1,097,153
|
45
|
|
|
b) Tomtregleringslån.
|
|
|
|
|
|
|
|
1866
|
57
|
Lån till staden Lidköping, för
ny tomtreglering efter 1849
års eldsvåda.........
|
1854
|
6 %
|
|
20,000
|
|
7,270
|
18
|
|
|
Lån till staden Örebro, för
|
|
|
»
|
»
|
1854
|
|
|
|
69
|
ny tomtreglering efter 1854
års eldsvåda.........
|
37,500
|
15,179
|
|
|
|
|
|
|
»
|
»
|
Lån till staden Jönköping,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för ny tomtreglering efter
1854 års eldsvåda.....
|
1855
|
|
|
15,000
|
|
5,380
|
28
|
»
|
»
|
Lån till staden Eksjö, för ny
tomtreglering efter 1856 års
eldsvåda...........
|
|
|
|
1857
|
30,000
|
15,835
|
62
|
»
|
142
|
Lån till staden Karlstad, för
|
|
|
|
|
|
reglering af torg, gator och
tomter efter 1865 års elds
våda............
|
1867
|
|
»
|
50,000
|
|
40,785
|
78
|
1872
|
32
|
Lån till staden Strengnäs, för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ny tomtreglering efter 1871
års eldsvåda.........
|
1872
|
|
»
|
30,000
|
|
28,127
|
04
|
1877
|
7
|
Lån till staden Strömstad för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ny tomtreglering efter 1876
års eldsvåda.........
|
1878
|
|
K o/
|
50,000
|
|
50,000
|
|
»
|
8
|
Lån till staden Söderhamn,
|
|
|
|
|
|
|
för ny tomtreglering efter
1876 års eldsvåda.....
|
|
|
|
100,000
|
|
100,000
|
|
|
|
= 262,578: 59.
|
|
|
|
|
|
1866
|
45
|
c) Lån till Allmänna Barn-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
hus inrättning en i Stock¬
holm ...........
|
1851
|
|
4 %
|
75,000
|
|
23,040
|
96
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
__
|
—
|
- 1
1
|
—
|
_
|
1,382,773
|
—
|
48
Reglemen-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tets
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
|
Kapitalaterstod
vid 1878 års
|
|
|
|
|
|
|
|
slut.
|
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,382,773
|
—
|
|
|
ä) Lån till hamn- och bro-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
byggnader samt åars
upprensning.
|
|
|
|
|
|
|
|
1866
|
62
|
Lån till staden Cimbrishamn,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för hamnbyggnaden derstä¬
des .............
|
1843
|
5 %
|
3 %
|
37,500
|
|
16,127
|
45
|
»
|
61
|
Lån till staden Varberg, för
|
|
|
|
|
|
hamnanläggning......
|
1844
|
|
|
30,000
|
_
|
2,809
|
32
|
|
|
|
|
|
|
»
|
63
|
Lån till staden Kristianstad,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för hamnanläggning vid Åhus
|
1848
|
»
|
»
|
30,000
|
—
|
9,508
|
56
|
»
|
83
|
Lån till Hanekinds och Hull-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
bergs häradsboar, för upp¬
förande af eu jernbro öfver
Svartån å landsvägen mel-
|
|
|
|
|
|
|
|
*
|
|
lan Linköping och Bergs
gä st.gi fvftregård.......
|
1852
|
6 %
|
4 %
|
20,000
|
|
2,612
|
93
|
|
|
|
|
|
»
|
84
|
Lån till Gustafs församling i
|
|
|
|
■
|
|
|
I
|
|
|
Stora Kopparbergs län, för
brobyggnad öfver Dalelfven
i närheten af Gustafs kyrka
|
1853
|
»
|
»
|
6,000
|
|
1,601
|
79
|
»
|
63
|
Lån till staden Kristianstad,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
för återstående hamnarbeten
vid Åhus samt Hernesta ka¬
nals fullbordande m. m. . .
|
1855
|
»
|
»
|
30,000
|
|
8,018
|
47:
|
»
|
68
|
Lån till staden Vadstena, för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
fullbordande af hamnbygg¬
naden derstädes......
|
1855
|
»
|
»
|
15,000
|
|
4,028
|
29
|
»
|
*
|
Lån till staden Arboga, för
|
|
|
|
|
|
Arboga-åns uppmuddring. .
|
1855
|
»
|
»
|
15,000
|
—
|
4,003
|
60
|
*
|
|
Lån till staden Köping, för ]
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
- i -
|
—
|
j 1,431,573 41
|
49
Reglemen¬
tets
Årtal. §
1866
69
69
71
60
69
70
85
84
|
Tiden, då lånet
utbetala.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1878 års
slut.
|
Transport
|
—
|
—
|
_
|
___
|
_
|
1,431,573
|
41
|
upprensning och fördjupning
af Köpings å........
|
1855
|
6 %
|
4 %
|
20,000
|
|
5,296
|
77
|
Lån till staden Ystad, för
hainnuppmuddring.....
|
1857
|
»
|
»
|
60,000
|
|
24,532
|
05
|
Lån till staden Strömstad,
för fullbordande af hamn¬
arbetena vid denna stad . .
|
1858
|
»
|
»
|
15,000
|
|
6,181
|
98
|
Lån till Färjestadens hamn-
byggnadsbolag, för hamn¬
byggnad vid Färjestaden i
Torslunda socken på Öland
|
1858
|
»
|
»
|
12,850
|
|
5,191
|
82
|
Lån till arbetsdirektionen, för
anläggning af ny bro öfver
Helge å vid Kristianstad. .
|
1858
|
»
|
»
|
100,000
|
|
44,687
|
82
|
Lån till Torsångs församling,
för anläggning af 2:ne flott¬
broar i närheten af Tors¬
ångs kyrka, den ena öfver
Dalelfven och den andra
öfver Lillelfven.......
|
1859
|
»
|
»
|
10,000
|
|
5,252
|
89
|
Lån till staden Karlstad, för
anläggning af en hamnbas-
sin invid denna stad samt
eu kanal derifrån till Ka-
nikenäset vid Yenern . . .
|
1859
|
»
|
|
100,000
|
|
44,648
|
53
|
Lån till staden Falkenberg,
för hamnbyggnad derstädes
|
1859
|
|
>;>
|
47,000
|
|
20,991
|
30
|
Lån till staden Grenna, för
byggande af hamn vid denna
stad.............
|
1861
|
»
|
»
|
37,500
|
—
|
19,739
|
54
|
Transport j
|
—
|
—
|
|
____
|
—
|
1,608,096
|
11
|
Rihul. Prot. 1879. 10 Sami.
|
1 A fä. 2 Band.
|
|
|
|
7
|
|
(Rikag.-kontorets reglemente.)
50
Reglemen¬
tets
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloDDet.
|
Kapitalåterstod
vid 1878 års
|
|
|
|
|
|
|
|
Slut.
|
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—-
|
1,608,096
|
11
|
1866
|
71
|
Lån till staden Åraål, för
hamnbyggnad vid denna stad
|
1861
|
6 %
|
4 %
|
8,000
|
__
|
4,636
|
40
|
|
|
Lån till staden Karlstad, för
fortsättning af hamn- och
kanalanläggningen vid Karl¬
stad .............
|
1861
|
»
|
»
|
70,000
|
|
36,819
|
84
|
»
|
»
|
Lån till staden Piteå, för upp-
|
|
|
|
|
|
muddring af segelleden mel¬
lan Piteå och lastningsplat¬
sen Löfholmen samt anlägg¬
ning af en lastbrygga vid
nämnda stad........
|
1861
|
»
|
»
|
26,000
|
|
13,665
|
88
|
»
|
86
|
Lån till arbetsdirektionen,för
|
|
|
|
|
|
|
brobyggnad öfver Ume eif
invid staden Umeå.....
|
1861
|
»
|
»
|
55,000
|
|
28,937
|
28
|
»
|
71
|
Lån till Ronneby köping, för
Rottneåns upprensning och
fullbordande af den påbör¬
jade jetéebyggnaden vid in¬
loppet till nämnda å . . . .
Lån till staden Helsingborg,
|
|
»
|
_
|
80
|
|
|
.
|
1861
|
10,000
|
5,260
|
|
|
för förbättring och utvidg¬
ning af dess hamn.....
|
1862
|
»
|
|
230,000
|
|
129,879
|
39
|
»
|
86
|
Lån till Umeå härad, för bro-
|
|
|
|
|
|
*
|
byggnad öfver Ume eif in¬
vid staden Umeå......
|
1864
|
8 %
|
5 %
|
20,000
|
|
8.229
|
42
|
1877
|
6
|
Lån till staden Oskarshamn,
|
|
|
|
|
|
|
för förbättrande af dess
hamn............
|
1878
|
6 %
|
,,
|
40,000
|
—
|
40,000
|
|
|
|
= 492,752: 12.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
1,875,525
|
12
|
51
Reglemen-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tets
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
|
Kapitalåterstod
vid 1878 års
|
Årtal.
|
|
|
|
|
|
|
slut.
|
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
--
|
— -
|
—
|
--
|
1,875,525
|
12
|
|
|
e) Lån till kanal- och sluss-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
anläggningar.
|
|
|
|
|
|
|
|
1866
|
72
|
Lån till Deijefors och Fors-
haga slussverksaktiebolag,
för slussanläggningar i Klara
eif vid Deijefors och Forshaga
inom Nedra Ulleruds och
Grafva socknar i Ver mland
|
1856
|
6 %
|
4 %
|
150,000
|
|
47,256
|
86
|
»
|
93
|
Lån till Dalslands kanalak-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tiebolag, för segelleds öpp¬
nande från Hattefura vid
Venern till sjön Stora Lee
|
1865, 1867
|
5 %
|
3 %
|
800,000
|
|
681,509
|
66
|
»
|
94.,)
|
Lån till Kinda kanalaktie-
|
|
|
|
|
|
|
|
»
|
118 >
|
bolag, för utsträckning af
|
|
|
|
|
|
|
|
»
|
143 )
|
Kinda båtled medelst kana-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lisering af Stångån från sjön
Rengen till Linköpings hamn
|
1865—1870
|
|
|
437,500
|
_
|
370,453
|
45
|
|
143a)
|
Lån till Dalslands kanal-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
aktiebolag, för' kanal- och
slussanläggning mellan sjöar¬
na Östra och Vestra Silen
på Dalsland .........
|
1868, 1869
|
6 %
|
4 %
|
51,200
|
|
40,587
|
65
|
|
|
= 1,139,807: 62.
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
3,015,332
|
74
|
') Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 åra Eeglemente.
§ 11 mom. 9 i 1867 års Eeglemente.
§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Eeglemente.
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 6 i 1869 års Reglemente.
5) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.
52
Reglemen-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tets
|
|
liden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
|
Kapitalåterstod
vid 1878 års
|
|
|
|
|
|
|
|
slut.
|
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
__
|
|
_
|
_
|
__
|
_
|
3,015,332
|
74
|
|
|
f) Lån till jernvägs-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
anläggningar.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(1866
|
75
|
Lån till Norbergs jernvägs
|
|
|
|
|
|
|
|
|
(1878
|
3
|
nya aktiebolag, för anlägg-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ning af jernväg från Kärr-
grufvan inom N orbergs bergs¬
lag till sjön Åmänningen . .
|
(18521
(1853
|
|
5 %
|
4 %
|
150,000
|
|
105,471
|
39
|
(1866
|
74
|
Lån till dito, för fullbordan-
|
(1855’
(1856
|
|
|
|
|
|
108,635
|
|
(1878
|
3
|
de af samma jernväg ....
|
|
3 %
|
2 %
|
150,000
|
|
87
|
1866
|
74
|
Lån till Nora—Ervalla jern-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
vägsaktiebolag, för anlägg-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
-
|
ning af jernväg mellan Nora
np.h "förvålla.........
|
1854
|
|
6 %
|
4 %
|
150,000
|
|
32,742
|
19
|
»
|
77
|
Lån till Gefle—Dala jern-
|
|
|
|
|
|
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af jernväg mellan sta-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
derna Falun och Gefle . . .
|
1855—1859
|
»
|
2 %
|
2,400,000
|
—
|
1,203,035
|
34
|
»
|
76
|
Lån till Vessman—Barkens
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg mellan
sjöarne Norra Barken och
Vessman inom Norrbärkes
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
och Grangärdes socknar af
|
|
|
|
|
|
|
|
|
»
|
■
|
Stora Kopparbergs län. . .
Lån till Vessman—Barkens
|
1185 b
\1857
|
1
|
5 %
|
3 %
|
200,000
|
|
92,894
|
73
|
|
|
jernvägsaktiebolag, för full¬
bordande af samma jernväg
|
1858
|
|
6 %
|
4 %
|
200,000
|
|
81,755
|
83
|
»
|
78
|
Lån till Hudiksvalls jernvägs-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
aktiebolag, för anläggning
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
— —
|
—
|
—
|
—
|
—
|
4,639,868
|
09
|
53
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapitalåterstod
vid 1878 års
slut.
|
|
|
|
|
|
4,639,868
267,589
|
09
52
|
(18581
[1859 j
|
5 %
|
4 %
|
370,000
|
—
|
1858—1860
|
»
|
»
|
500,000
|
—
|
371,767
|
66
|
1862, 1863
|
»
|
»
|
1,377,055
|
24
|
1,146,243
|
36
|
1864
|
»
|
»
|
434,000
|
—
|
365,960
|
38
|
[18641
(1865)
|
7 %
|
'»
|
500,000
|
—
|
264,978
|
48
|
1864, 1865
|
5 %
|
4 %
|
1,100,000
*
|
—
|
965,143
|
03
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
8,021,550 52
|
Reglemen¬
tets
Årtal.
1866
1878
1866
78\
3/
79
80
81
80
80
Transport
af jernväg mellan Hudiks¬
vall och sjöarne Dellen . .
Lån till Söderhamns jern vägs¬
aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Söderhamn
till sjön Bergviken m. m. .
Lån till Borås jernvägsaktie-
bolag, för anläggning al
jernväg mellan Borås och
Herrljunga..........
Lån till Vexiö—Alfvestads
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg mellan
Vexiö och Alfvestads station
på Södra stambanan . . . .
Lån till Köping—Uttersbergs
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg från
hamnen -vid Köping till Ut-
tersberg med grenbana till
sjön Lillsvan........
Lån till Helsingborg—Lands¬
krona— Eslöfs (Helsingborg-
Billeberga äfven Helsing¬
borg—Årup) jernvägsaktie¬
bolag, för anläggning af
jernväg mellan Helsingborg
och Årup ..........
Lån till Kristianstad—Hessle-
holms jernvägsaktiebolag,
för anläggning af jernväg
54
Reglemen-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tets
|
|
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
|
Kapitalåterstod
vid 1878 års
|
|
|
|
|
|
|
|
slut.
|
|
Årtal.
|
§•
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
8,021,550
|
52
|
|
|
mellan Kristianstad och
Ilessleholms station på Sö¬
dra stambanan.......
|
1864, 1865
|
5 %
|
4 %
|
720,000
|
|
608,181
|
70
|
1866
|
80
|
Lån till Ystad—Eslöfs jern-
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af jernväg från Eslöfs
station på Södra stambanan
till Ystad..........
|
|
|
|
1864—1866
|
2,450,000
|
2,121,741
|
21
|
»
|
y>
|
Lån till Landskrona—Eslöfs
|
|
|
|
|
|
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg mellan
Landskrona och Eslöfs sta-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tion på Södra stambanan .
|
1864—1866
|
»
|
»
|
1,200,000
|
—
|
1,035,910
|
25
|
»
|
82
|
Lån till Uddevalla—Yeners-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
borg—Herrljunga jernvägs¬
aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Herrljunga
öfver Venersborg till Udde¬
valla .............
|
1865—1867
|
»
|
»
|
3,240,000
|
|
2,895,635
|
31
|
1871
|
31
|
Lån till Karlskrona—Vexiö
|
|
|
|
|
|
|
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg mellan
städerna Karlskrona och
|
(18721
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Vexiö............
|
J1873i
|
6 %
|
5 %
|
2,600,000
|
_
|
2,574,000
|
_
|
»
|
|
Lån till Krylbo—Norbergs
|
118 7 4J
|
|
|
|
|
|
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning af jernväg mellan
Krylbo och Norberg . . . .
|
J1872(
(1873)
|
»
|
»
|
. 406,000
|
|
401,940
|
|
T>
|
»
|
Lån till Sundsvalls jernvägs-
|
|
'
|
|
|
|
|
|
|
aktiebolag, för anläggning
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
~
|
—
|
17,658,967
|
99
|
55
Reglemen¬
tets
Årtal. §,
1871
1878
1 8 7 G
31
11
Transport
af jernväg från Sundsvall
till Torpshammar......
Lån till Upsala—Margrete-
hills jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg från
Upsala till Gefle......
Lån till Bergslagernas jern-
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af jernväg från Lud¬
vika till Kil, mot skuldför¬
bindelse ...........
Lån till Bergslagernas jern¬
vägsaktiebolag, för anlägg¬
ning af jernväg från Falun
till Göteborg, mot obliga¬
tioner å nominelt 3,329,100
Kr., efter 90 %.......
Lån till Vestervik—Åtvida¬
berg—Bersbo jernvägsaktie¬
bolag, för anläggning af
jernväg från Vestervik öfver
Jenny, Gamleby och Åtvida¬
berg till Bersbo, med bi¬
bana till Storsjön......
Lån till Hultsfred—Vester-
viks jernvägsaktiebolag, för
anläggning af jernväg mel¬
lan Hultsfred och Jenny med
bibana till sjön Yxern, sido-
Transport
Tiden, då lånet
utbetalts.
1873
1874
1878
(18771
|1878J
Annuitet,
G %
Räntefot.
Ursprungliga
beloppet.
5 % 1,494,000
» i 500,000
» 15,000,000
2,996,190
1,415,000
Kapitalåterstod
vid 1878 års
slut.
17,658,967
1,479,060
495,000
99
5,000,000
2,996,190
1,415,000
29,044,217 99
56
Reglemen¬
tets
Årtal.
18761 5
» ! »
Transport
spår till Ankarsrum och
hamnspår vid Verkebäck. .
Lån till Vislanda—Bolmens
jernvägsaktiebolag, för an¬
läggning äf jernväg från
Vislanda öfver Ljungby till
sjön Bolmen.........
Lån till Gotlands jernvägs¬
aktiebolag, för anläggning
af jernväg från Visby till
Hemse kyrka.........
= 28,563,885: 25.
Summa
Tiden, då lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
—1-*—
Kapitalåterstod
vid 1878 års
slut.
|
|
|
|
_
|
|
29,044,217
1,300,000
|
99
|
118771
|1878J
|
6 %
|
5 %
.
|
1,300,000
|
—
|
|
118771
1187 8j
|
»
|
»
|
785,000
|
—
|
785,000
|
—
|
fl 877\
\1878J
|
»
|
»
|
450,000
|
—
|
450,000
|
—
|
—
|
|
|
—
|
j--
|
|
31,579,217 99
|
57
Aflöningsstat för Biksgäldskontorets tjensteman och vakt-
hetjening.
|
Lön.
|
|
Tjenstgörings-
penningar.
|
Summa.
|
|
1 Sekreterare, som tillika är ombudsman
|
4,400
|
—
|
1.600*
|
—
|
6,000
|
_
|
1 Kassör ..............................................
|
4,400
|
—
|
1,600
|
—
|
6,000
|
—
|
1 Kamrerare .................................
|
4,000
|
—
|
1,600
|
—
|
5,600
|
—
|
1 Revisor .................
|
2,500
|
—
|
800
|
—
|
3,300
|
—
|
1 Kassabokhållare .
|
2,000
|
—
|
800
|
—
|
2,800
|
—
|
1 Lånebokhållare..........
|
2,000
|
—
|
800
|
—
|
2,800
|
—
|
1 Registrator och Kanslist
|
1,500
|
—
|
900
|
—
|
2,400
|
—
|
1 Kammarskrifvare.
|
1,500
|
—
|
600
|
—
|
2,100
|
—
|
1 Förste Vaktmästare ,
|
700
|
—
|
100
|
—
|
800
|
—
|
1 Vaktmästare ............
|
600
|
—
|
100
|
—
|
700
|
—
|
1 Vaktmästare ......
|
600
|
—
|
100
|
—
|
700
|
_
|
1 Vaktmästare
|
600
|
—
|
100
|
—
|
700
|
—
|
Summa kronor
|
24,800
|
—
|
9,100
|
—
|
33,900
|
—
|
Tillägg: För Revisorn, Bokhållarne, Registrator!) och Kanslisten samt Kam-
marskrifvaren kan, då de icke innehafva annan tjenstebefattning, lönen efter fem
års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: —
års tjenstgöring inom graden förhöjas med....................................... Kronor 500: —
samt för Revisorn och Bokhållarne, efter tio års tjenst¬
göring inom graden, med ytterligare ................................................ „ 500: —
För vaktbetjeningen kan aflöningen efter fem års ordinarie
tjenst och derunder ådagalagd!; välförhållande höjas, lönen med „ 100: —
och tjenstgöringspenningarne med ...................................................... „ 100: —
Vaktbetjeningen åtnjuter fri bostad med nödig vedbrand. Skulle denna för¬
mån komma att för vaktmästarne eller någon af dem upphöra, äro de berättigade
att i stället såsom tjenstgöringspenningar uppbära 200 kronor hvar.
Vid tillämpningen af denna aflöningsstat iakttages derjemte följande:
l:o) De med hvarje befattning förenade tjenstgöringspenningar få uppbäras
endast för den tid, tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester,
men skola för den tid, han eljest varit från tjenstgöringen befriad, utgå till den,
* Så, länge Sekreteraren innehar fri hostad utgå tjenstgöringspenningarne med endast 600
kronor: dock så att, vid afdrag i följd af tjenstledighet, detsamma, med tillämpning af de för så¬
dant fall gifna bestämmelser, sker för hela beloppet af tjenstgöringspenningarne från aflönings-
beloppet i dess helhet.
Bih, till Riksd. Prof. 1679. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band. 8
(Riksg.-kontorets reglemente.)
58
som tjensten förrättat; dock må Fullmäktige kunna medgifva den tjensteman eller
vaktbetjent, som af sjukdom hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära de
för samma tjenst anvisade tjenstgöringspenningar eller någon del deraf.
2:o) För bestridande af tjenstgöringen under semester <ega Fullmäktige att an¬
visa till extra ordinarie tjensteman arfvoden, beräknade efter ett tusen kronor för år.
3:o) Innehafvare af lön enligt förestående stat äro underkastade den vid¬
sträcktare tjenstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden, som kan varda
stadgad, och böra de fullmakter eller konstitutorial, som för Riksgäldskontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om deras skyldighet att åtaga sig de nya
eller förändrade göromål, som kunna dem åläggas.
Indragningsstat vid Riksgäldskontoret.
Kommissarien Oscar Arehn .....................................................................
|
4,400
|
|
Kommissarien H. Husberg..........................................................
|
4,400
|
—
|
Notaiden och Registrator)! Daniel Magnus Sandahl .........................
|
3,000
|
—
|
Notarien August Neyber ...................................................
|
3,000
|
—
|
Kanslisten Nils Didrik Sillén................... ..............................
|
1,500
|
—
|
Kontorsskrifvaren Adolf Wilhelm Sandsjö ......................
|
1,500
|
—
|
En Kontors- eller Kammarskrifvare .. . ..................................
|
1,500
|
—
|
Kammardrängen Per Fredrik Pydqvist ................................
|
575
|
—
|
Summa kronor
|
19,875
|
—
|
Pensionsstat vid Riksgäldskontoret.
Förre Kamereraren Herman Theodor Benclcert ...................................
|
4,000
|
|
Förre Registratorn och Arkivarien Claes Otto Vougt ........................
|
1,417
|
50
|
Förre Ombudsmannen Leontius Hallman ...............
|
1,500
|
—
|
Aflidne Sekreteraren i Riksgäldskontoret Carl Gustaf Stuarts enka,
|
|
|
Maria Lovisa S tu ar t, född Iioschell ....................
|
800
|
—
|
Aflidne Krigsrådet S■ G. Ehrenstams och hans jemväl aflidna enka,
|
|
|
Charlotta Gripenstjernas dotter, Hedvig Aurora Ehrenstam
|
250
|
—
|
Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgäldskontorets kreditsedelverk,
|
|
|
Ofverkrigskommissarien Fr. Lindstedts oförsörjda dotter Siri
|
|
|
Aurora Lindstedt ...... . ...............
|
225
|
—
|
Aflidne Notarien Fr. Bergmans ogifta dotter ......................
|
225
|
—
|
Summa kronor
|
8,417
|
50
|
59
Anmärkning: Ofvanstående pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven
dessförinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor
upphöra.
Förestående tre stater, nemligen-.
Aflöningsstaten för Riksgäldskontoret, upptagande en summa af .
Indragningsstaten vid dito..............
Pensionsstaten vid dito..............
33,900: —
19,875: —
8,417: 50.
äro uppgjorda och faststälda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 21 Maj 1879.
För Första Kammaren:
För Andra Kammaren:
A. N. Sundberg,
n. y. Talman.
Arvid Fr:son Posse,
n. v. Talman.
60
Fullmäktige i Riksgäldskontoret
välde af 1879 års Riksdag:
Ordförande: Öfverstekammarjunkaren, Kommendören af Kongl. Maj:ts Nordstjerne¬
orden, lista kl., Friherre Johan Gustaf Nils Samuel Åkerhielm.
Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Filosofie Doktorn
Carl Reinhold Polhem von Stockenström, vice ordförande.
Sekreteraren i Kongl. Statskontoret, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden
och Kongl. ^Vasaorden, vice Häradshöfdingen, Herr Per Samzelius.
Godsegaren Herr Erik Johan Mallmin.
Byråchefen, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Oscar Robert
Themptander.
Kammarrådet, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Frans Albert
Anderson.
Godsegaren, Riddaren åt Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn Fri¬
herre Johan Nordenfalk.
, Suppleanter:
t
Revisionssekreteraren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Anders
Victor Abcrgsson.
Kaptenen Herr Carl Wilhelm Ericson.
Fabriksidkaren Herr Johan Niklas Biesert.
\
61
Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken
vid 1879 års revision:
För Första Kammaren:
Ryttmästare!!, Herr Filip August Boström.
Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Knut Ottonin
Ljungqvist.
Kaptenen, Grefve August Fredrik Robert von Rosen.
Kammarherren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Filosofie Doktorn
Friherre Reinhold Carl Gabriel Rudbeck.
Kommendören vid Kong]. Flottans nya reservstat, Riddaren af Kongl. Maj:ts
Svärdsorden, Herr Fredrik Herman Didron.
Professoren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Juris och Filosofie
Doktorn Herr Herman Ludvig Rydin.
Suppleanter:
Länsnotarien, vice Iläradshöfdiugen Herr August Gustaf Alvarez Lindencrona.
Kammarherren, Friherre Carl Carlsson Bonde.
Vice Häradshöfdingen, Herr Carl Johan Ljunggren.
För Andra Kammaren:
Riksdagsfullmäktigen, Herr Carl Isak Bengtsson.
Riksdagsfullmäktigen, Herr Carl Anders Larsson.
Förre Riksdagsfullmäktigen, Herr Nils Larsson i Tullus.
Förre Kaptenen, Herr Julius Mankell.
Riksdagsfullmäktigen, Herr Anders Persson.
Fabriksidkaren, Riddaren af Kongl. Maj:ts Nordstjerneorden, Herr Gustaf Holdo
Stråle.
Suppleanter:
Riksdagsfullmäktigen, Herr Hans Andersson i Bringåsen.
Riksdagsfullmäktigen, Herr Per Nilsson i Råby.
Riksdagsfullmäktigen, Herr Nils Johan Boström.
v
REGISTER
öfver
1879 års Reglemente för Riksgäldskontor.
Ackord för Riksgäldskontor ets fordringar Sid. 18.
Aflöning för Justitieombudsmannen m. fl. » 14.
» » lediga tjensters bestridande b 34.
b b Riksgäldskontorets tjenste-
mannapersonal och vaktbe-
tjening......... 16.
b b husdrängen vid Riksdagens
hus....................................... » 13.
Aflöningsstat för Riksgäldskontorets
tjensteman och vaktbetje-
“inS:................................... » 57,58.
Afsked med pension.............................. » 33
Allmänna hypoteksbanken ..................... » 32.
Amortiss em entsfonder.............................. » 25
Anslag angående lediga tjenster......... b 35.
B till anskaffande af rörlig mate¬
riel till norra stambanan... » 8 9.
B b fortsättande af arbetena åd:o
m- m.................................. b 6, 9.
b b gäldande af återstående kö¬
peskilling för tre af statens
jernvägstrafik förvärfvade
fasta egendomar.................. j, 9
b b inköp af Hallsberg—Motala
—Mjölby jernväg............... b 10.
b b jern vägsanläggningen Karl¬
berg—Killa värtan............ » 7,
§ 33.
§ 26.
§ 82.
§ 29.
§ 23.
§ 95.
I 77.
§ 48.
§ 84.
§§ 7, 10.
§§ 5, 9.
§ 12.
§ 14.
§ 6.
Anslag till låneunderstöd åt enskilda
jernvägar ........................... Sid. 5.
» » nya anläggningar och bygg¬
nader vid statens redan tra¬
fikerade jernvägar ............ » 9.
» » ökning i statens jernvägars
materialförråd och kassa¬
förlag ................................. » 8.
Annuiteter och räntor ........................... » 20.
Ansökningstid till lediga tjenster......... » 35.
Anteckningsböcker, Kassörens och Ka-
mererarens............... » ' 30.
Arfvode för Fullmäktiges deputerade... b 27.
» » Fullmäktige och deras ord¬
förande .............................. » ig.
» » Riksdagens Revisorers kan¬
sli och vaktbetjening ...... b 14.
b b förrättande af tjenster i
Riksgäldskontoret ............ b 34*.
Arkiv, Riksdagens ................................. x> 14.
Auktionsmedel för kronans hus ............ b 18.
B b mindre kronolägen¬
heter ...................... » 20.
Befordringsgrunder vid Riksgälds¬
kontoret ............ b 35.
Befordringsvilkor.................................... 3> 16 35.
Begrafningshjelp efter obemedlade tjen¬
steman och vaktbe-
tjente........................... b 17.
Behållningar, Statskontorets.................. b 19.
Belåning af obligationer........................ b 23.
1 b mot pant af obligationer eller
skuldförbindelser, utfärdade af
svenska jernvägsbolag............ b 10.
Belöning för extra arbeten ................. b 17.
Bergverkstionden, vilkor för upphöran¬
de af .................. b 18, 19.
Berättelser, Fullmäktiges ..................... b 31.
b Justitieombudsmannens ... b 15.
b Riksdagens Revisorers...... b 14, 3l.
Besigtningar å Riksgäldskontorets och
- Riksdagens hus ............... b 30.
Besvär öfver Fullmäktiges beslut ...... b 29, 37.
Betjeningen vid Riksgäldskontoret ...... b 34.
Bevillningsförordning, utfärdande af ny b 33.
Bibliotek, Riksdagens ........................... b 13.
Bihanget till Riksdagens protokoll,
tryckning af ........................ B 31.
§ 4.
§ 11.
§ 37.
§ 84.
§ 68.
§ 57.
§ 28.
§ 25.
§ 82.
§ 24.
§ 34.
§ 40.
§ 86.
§§ 29, 85.
§ 31.
§ 36.
§ 44.
§ 15.
§ 30.
§ 35.
§ 71.
§ 27.
§§ 25, 72.
§ 69.
§§ 67, 91.
§§ 80, 81.
§ 78.
§ 24.
§ 73.
64
Brist i Statskontorets inkomster......... Sia. 11. § 17.
Dalslands kanalaktiebolag, revision af
Depositionsmedel från landtränterier
m. fl.........................
Deputerade, Fullmäktiges.....................
Diarium, Ombudsmannens ..................
Embetsresor, Justitieombudsmannens ..
Enke- och pupillkassan vid Riksgälds-
kontoret.........
Expedition, Justitieombudsmannens ...
» Tryckfrihetskomiténs ......
Expenser för Justitieombudsmannens
och Tryckfrihetskomiténs
expeditioner ........................
Extra ordinarie tjensteman och vakt¬
mästare, deras anta¬
gande
» » b b bskiljande
från Riksgälds-
kontoret .........
b » » b gratifikationer åt
b b b Båtnjuta ersätt¬
ning för förrät¬
tande af ordina¬
rie tjenst............
Flyttningshjelp för Justitieombudsman¬
nen.................................
Fordringar, Riksgäldskontorets............
Fullmakter för Riksgäldskontorets tjen¬
steman .................................
b granskning af riksdagsmän¬
nens ....................................
Fullmäktige i Riksgäldskontoret .........
Fullmäktiges ansvarsskyldighet............
b antal för besluts fattande
b arfvodenochresekostnads-
ersättningar .....................
b befattning upphör............
b berättelser........................
b besluts öfverklagande.....
b deputerade........................
B komplettering..................
b ombud ..............................
b omröstningar.....................
b ordförande och vice ord¬
förande ..............................
B protokoll..........................
p
|
32.
|
§ 75.
|
p
|
20.
|
§ 38.
|
p
|
27.
|
§ 57.
|
))
|
30.
|
§ 68.
|
p
|
15.
|
§ 27.
|
»
|
17, 35.
|
§§ 32, 82
|
p
|
15.
|
§ 26.
|
p
|
15.
|
§ 26.
|
p
|
15.
|
§ 27.
|
))
|
35.
|
§ 85.
|
p
|
37.
|
§ 92.
|
p
|
17.
|
§ 30.
|
P
|
34.
|
§ 82.
|
P
|
15.
|
§ 26.
|
P
|
4.
|
§ 3.
|
P
|
16.
|
§ 29.
|
P
|
33.
|
§ 79.
|
P
|
60.
|
- -
|
P
|
27.
|
§ 58.
|
P
|
28.
|
§ 64.
|
P
|
16.
|
§ 28.
|
P
|
26.
|
§ 55.
|
P
|
31.
|
§ 71.
|
P
|
29, 37.
|
§§ 67, 91.
|
P
|
27.
|
§ 57.
|
P
|
26.
|
§§ 52, 53.
|
P
|
27, 33.
|
§§ 57, 77. 78
|
P
|
29.
|
§ 66.
|
P
|
26.
|
§ 51.
|
P
|
28.
|
§ 60.
|
Fullmäktiges rådfrågningar hos Reviso-
rerne ................................. Sid. 27.
b sammankomster ............... b 28, 29.
» sammanträden gemensamt
med Fullmäktige i Riks¬
banken .............................. b 33.
» ställande till ansvar......... b 27.
» suppleanter........................ b 60.
» b deras inträdande » 26.
» särskilda uppdrag ............ b 30—33.
» tjenstledighet ................. b 28.
b åligganden ........................ b 26, 27.
Förfall, Fullmäktiges ........................... b 28.
Förräntning af Riksgäldskontorets kon¬
tanta tillgångar och af
Kongl. Statskontorets be¬
hållningar in. m................ b 23.
Garanti/örening, sågverksegarnes, såsom
reservfond åt, lemnas
obligationer ............... B 11.
Generalassistanskontoret, f. d., under¬
stöd för sterbhusen efter
obemedlade tjenstemän
m. fl. vid .................... b 17.
Granskning af Kassörens och Kamrera¬
rens anteckningsböcker... b 30.
b af Ombudsmannens diarium b 30.
B af Riksdagsmäns fullmakter B 33.
b af Riksgäldskontorets räken¬
skaper .............................. b 25.
Gratifikationer till betjeningen vid Riks¬
gäldskontor.................. b 17.
Göta kanal, ledamot i styrelsen och om¬
bud vid revisionen utses., b 33.
Hallsberg—Motala—Mjölby jernväg, an¬
slag till inköp af b 10.
Hufvudbok, Riksgäldskontorets............ b 25.
Hus, kronans, i städerna ..................... b 18.
b Riksdagens.................................... B 13, 30.
b b angående ifrågasatt till-
byggnad till eller om¬
byggnad af.................. b 32.
b Riksgäldskontorets........................ b 13, 30.
Husdräng vid Riksdagens hus, aflöning
för.......................................... B 13.
Hypoteksbanken, allmänna ..................... B 32.
Indragning sstat vid Riksgäldskontor b 58.
Dill. till Riksd. Prof. 1879. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
(Riksg.-kontorets Reglemente.)
§ 59.
§§ 60—67.
§ 78.
§ 58.
$§ 52, 53, 55.
§§ 68-79.
§ 62.
§§ 54, 56, 58.
§ 63.
§ 44.
§ 16.
§ 31.
§ 68.
§ 68.
§ 79.
§ 48.
§ 30.
§ 78.
§ 14.
§ 48.
§ 34.
§§ 23, 69, 70.
§ 74.
§§ 23, 69.
§ 23.
§ 77.
66
Inkomster, Statskontorets, brist uti, fyl-
les ....................................... Sid. 11.
b Riksgäldskontorets............... b 18—24.
Inlösen af förfallna obligationer och
räntekuponger..................... » 4, 21—23.
» » s. k. riksgäldssedlar ......... b 4.
Inventarier i Riksgäldskontorets och
Riksdagens hus.................. b 30, 31.
Inventering af låne- och säkerhetshand-
lingar ................................. b 30.
Jernväg, Hallsberg—Motala— Mj ölby,
anslag till inköp af............ b 10.
Jernvägar, enskilda, statsbidrag till ... b 5, 6.
B statens, trafikerade, nya bygg¬
nader och anläggnin¬
gar vid ..................... b 9.
b b ökning i materialför¬
råd och kassaförlag b 8.
Jernväg sbyggnader, statens, anslag till B 6—9.
Jernväg strå fik, statens, anslag till gäl¬
dande af återstående kö¬
peskilling för tre i huf-
vudstaden belägna fasta
egendomar, förvärfvade
af.................................... B 9.
Justitieombudsmannens jemte den hos
honom anstälda
kansli-och vakt-
betjenings aflö¬
ning .................. b 14.
» embetsberättelse b 15.
b embetsresor ...... B 15.
b expedition och
dess expenser... b 15.
b insättande i em-
betet.................. b 33.
Kapitalfordringar, Riksgäldskontorets
vid 1878 års slut
utbalanserade ...... b 43—56.
Kapitalskulder, Riksgäldskontorets vid
1878 års slut utbalan-,,
serade ........................... b 40—42.
Karlberg, jernväg från, till Lilla Värtan b 7.
Kassaförlag och materialförråd, ökning
i statens jernvägars......... B 8.
Kinda kanalaktiebolag, revision af ...... b 32.
Konstitutorial för tjensteman ............... B 36.
Kontor sexpenser....................................... b 13.
§ 17.
§§ 33-47.
§§ 2, 42, 43.
§ 2.
§§ 69, 73.
§ 68.
§ 14.
§ 4.
§ 11.
§ 8.
§§ 5-12.
§ 12.
§ 26.
§ 27.
§ 27.
§ 26.
§ 78.
§ 6.
§ 8.
§ 75.
§ 86.
§ 23.
Konungens ombud.................................
Kreditiv, anvisade på Rikegäldskontoret
» angående sättet för bestridan¬
de af utbetalningar från ......
» för infallande krig..................
» » rikets försvar eller andra
vigtiga ändamål ...............
» » telegrafverkets oförutsed¬
da utgifter........................
i » Riksgäldskontorets, i Riksban¬
ken .........................................
Kronolägenheter, mindre, medel som in¬
flyta för försäljning af
Kuponger, tillhörande statsobligationer,
inlösen af.............................
Ledigheter bland Fullmäktige...............
Lilla Vårtan, jernväg till, från Karl¬
berg.................................
Liqvid mellan Stats- och Riksgäldsver-
ken .............................................
Liqvidations- och amortissementsfonder
Lån, upptagande af..............................
Låne- och säkerhetshandlingar, invente¬
ring af...
Lånerörelse, Riksgäldskontorets............
Lönebesparing .......................................
Löneförhöjning, vilkor för åtnjutande af
Löneskilnadsersättning ...........................
Materiaiför råd och kassaförlag, statens
jernvägars, ökning i......
Missväxter, behöfvandes undsättning vid
Obligationer, belåning af svenska jern-
vägsbolags ........................
» Riksgäldskontorets .........
Ombud, Konungens ..............................
» Fullmäktiges..............................
Omröstningar, Fullmäktiges ..................
Ordförande hos Fullmäktige ...............
» vice » » ...............
Pensionsgrunder för Riksgäldskontorets
tjensteman och vaktbetjening
Pensionsstat vid Riksgäldskontoret......
Preskriptionstid för Riksgäldskontorets
skulder ........................
Protokoll, Fullmäktiges ........................
» Rikdagens, tryckning af......
Sid.
|
29.
|
§ 65.
|
»
|
12, 13.
|
§§ 18-21.
|
3>
|
12.
|
$ 20.
|
3)
|
12.
|
§ 18.
|
3)
|
12.
|
§ 19.
|
3>
|
13.
|
§ 21-
|
3>
|
24.
|
§ 45.
|
»
|
20.
|
§ 40.
|
3)
|
4, 21—23.
|
§§ 2, 42,
|
3)
|
26, 28.
|
§§ 52, 62,
|
))
|
7.
|
§ 6.
|
3)
|
20, 25.
|
§§ 37, 50.
|
3)
|
25.
|
§ 48.
|
3)
|
21, 24.
|
§§ 42, 46.
|
3)
|
30.
|
§ 68.
|
3)
|
23.
|
§ 44.
|
3)
|
34.
|
§ 82.
|
3)
|
16.
|
§ 29.
|
3)
|
34.
|
§ 82.
|
3)
|
8.
|
§ 8.
|
3)
|
21.
|
§ 41.
|
3)
|
10.
|
§ 15.
|
3)
|
3, 4,10,11,21-
|
-23, §§ 2, 14,
|
|
24.
|
43, 46.
|
3)
|
29.
|
§ 65.
|
3)
|
27, 33.
|
§§ 57, 77,
|
3>
|
29.
|
§ 66.
|
3)
|
26.
|
§ 51.
|
3>
|
26.
|
§ 51.
|
3)
|
38, 39.
|
§§ 93—96.
|
3)
|
58.
|
—
|
3)
|
3.
|
§ 2.
|
3)
|
28.
|
§ 60.
|
3)
|
31.
|
§ 73.
|
68
Redovisning af de till Riksgäldskonto-
ret ingående medel ......... Sid. 25.
» för liqvidations- och amor-
tissementsfonderna............ » 25.
Resekostnadsersättning för Riksdagens
Revisorer......... » 14.
» för Fullmäktige » 16.
» för Justitieom¬
budsmannen ... » 15.
Revisionsberättelser från enskilda jern-
vägsbolag............... » 32.
Revisionskostnader ................................. » 14, 20.
Revisorer, Riksdagens, vid 1879 års
statsrevision......... » 61.
» » traktamenten och
resekostnader för » 14.
B utses af Fullmäktige för
granskning af Strömsholms
nya m. fl. kanalbolags för¬
valtning .............................. » 32.
» utses för dito af Allmänna
hypoteksbankens förvalt¬
ning .................................... » 32.
Revisorernes berättelser ........................ » 14, 31.
Riksbanken, kreditiv i........................... » 24.
Riksdagens hus....../................................ » 13, 30.
» » angående ifrågasatt till¬
byggnad till eller om¬
byggnad af .................. » 32.
Riksdagsbiblioteket ................................. » 13.
» föreståndaren för ... » 13.
Riksdags- och revisionskostnader m. m. » 13—18, 20.
Riksdag skostnader ................................. » 13.
Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande der¬
om....................................... » 33.
Riksdagstrycket...........................;........... » 13, 31.
Riksgränsen och Torpshammar, tvär¬
bana emellan .................. » 6, 9.
Riksgäldskontorets betjening.................. » 34.
» enke- och pupillkassa » 17, 35.
» fordringar för utbe¬
talda'; lån .................. » 4.
» Fullmäktige............... » 60.
» föremål ..................... » 3.
» förvaltning ............... » 26.
» hufvudbok ............... » 25.
» hus .......... » 13, 30,
§§ 48-50.
§ 48.
$ 25.
§ 28.
§ 27.
§ 76.
§§ 25-37.
§ 25.
§ 75.
§ 77.
§§ 25, 72.
§ 45.
§§ 23, 69, 70.
§ 74.
§ 24.
§ 24.
§§ 22—32, 37.
§ 22.
§ 78.
§§ 24, 73.
§§ 5, 9.
§§ 80, 81.
§§ 32, 82.
i h
§ I-
§ 51.
§ 48.
§§ 23, 69,
69
Riksgäldskontorets inkomster och sär¬
skilda tillgångar ......
b kapitalfordringar......
» kapitalskulder .........
b kreditiv i Riksbanken
» liqvid med Statsver¬
ket ...........................
b lånerörelse ...............
» obligationer...............
b räkenskaper...............
b b utdrag ur
b skulder .....................
b styrelse .....................
» tjenstemannapersonal
b upplåning..................
b utgifter .....................
b utlåning.....................
b vaktbetjening............
Riksgäldssedel-, inlösen af.....................
Rådfrågning ar, Fullmäktiges, bos Riks¬
dagens Revisorer.........
Räkenskaper, Riksgäldskontorets.........
» b utdrag af
Sammankomster, Fullmäktiges...............
Sammanträden, b i Banken
och Riksgäldskontoret
gemensamma...............
Sko g splantering skas sans behållning ......
Skrifmaterialier, för justitieombudsman¬
nens och tryckfrihets-
komiténs expedition...
b för Riksdagens och Ut¬
skottens behof ............
Skidder, Riksgäldskontorets..................
Stadganden, äldre, rörande Riksgälds¬
kontoret, få icke åberopas
Stambanan, Norra, anslag till...............
'b b anskaffande af rörlig
materiel till............
Stat-, aflönings, för Riksgäldskontoret
b indragnings-, för Riksgäldskontoret
b pensions-, för Riksgäldskontoret...
Statskontorets behållningar, aflemnas till
Riksgäldskontoret .........
b inkomster, brister i, fyllas
Statslån för jernvägsbyggnader............
Statslånej'ondens utestående fordringar
Sid. 18-24.
b 43—56.
b 40—42.
b 24.
b 20, 25.
b 23.
b 3,4,10,11,21—
b 25.
b 25.
b 3.
b 26-28.
b 16, 34.
b 10, 21—23, 24.
b 5—18.
b 10, 23.
b 16, 34.
B 4.
b 27.
b 25.
B 25.
b 28, 29.
§§ 33-47.
§ 45.
§§ 37, 50.
§ 44.
24. § § 2, 14, 15, 16, 42,
43, 46.
§ 48.
§ 49.
§ 2.
§§ 51-59.
§§ 29, 80.
§§ 14, 15, 42, 46.
§§ 4—32.
§§ 14, 15, 44.
§§ 29, 81.
§ 2.
§ 59.
§ 48.
5 49.
§§ 60-67.
5)
|
33.
|
|
§
|
78.
|
»
|
20.
|
|
§
|
39.
|
))
|
15.
|
|
§
|
27.
|
»
|
31.
|
|
§
|
73.
|
|
3.
|
|
§
|
2.
|
5)
|
39.
|
|
§
|
97.
|
»
|
6,
|
9.
|
§§
|
5,
|
X>
|
8,
|
9.
|
§§
|
7,
|
»
|
57,
|
58.
|
|
|
D
|
58.
|
|
__
|
_
|
))
|
58.
|
|
~
|
—
|
X>
|
19.
|
|
§
|
36.
|
»
|
11.
|
|
§
|
17.
|
X)
|
21.
|
|
§
|
42.
|
»
|
24,
|
|
§
|
47.
|
70
Statsobligationer, fonderade................. Sid. 21—23.
Statsverkets liqvid med Riksgälds-
kontoret........................... » 20, 25.
Strömsholrns nya kanalbolag, revision
af dess förvaltning ......... » 32.
Suppleanter för Fullmäktige ............... b 60.
b deras inträdande ............... » 26.
b för Revisorerne.................. » 61.
Suspensioner ........................................ b 36, 37.
Sågverksegarnes garantiförening, såsom
reservfond åt lemnas obligationer b 11.
Södra Dalarnes jernväg saktiebolag, för¬
ändrad utbetalningstid
för statslån till............ b 9.
Telegrafverket, förskott till .................. b 13.
Tjensteförsummelser, frågor rörande ... b 36, 37.
Tjenstemän vid Riksgäldskontoret ...... b 34.
b b b aflöning för B 16.
b b b antagande af b 35.
b b b besvärshänvis¬
ning för......... b 29, 37.
b b b entledigande af b 36.
b b b pensionering af b 38, 39.
b vid Justitieombudsmannens
expedition........................... b 14.
Tjenster, lediga, bestridande och åter¬
besättande af........................... b 34—36, 37.
Tjenstgöringspenningar........................... b 16.
Tjenstledighet för Fullmäktige ............ B 28.
B b tjenstemännen och vakt-
betjeningen .................. b 35.
Torpshammar och Riksgränsen, tvär¬
bana emellan.................. b 6, 9.
Traktamenten, Riksdagens Revisorers... b 14.
Tryckfrihetskomiténs expedition och ex¬
penser .................. b 15.
Tryckning af Riksdagens protokoll med
dertill hörande bihang...... b 31.
B b Revisorernes berättelser... b 31.
Tryckningskostnader för Justitieombuds¬
mannens berättelser b 15.
b för Riksdagens Re-
. , c- - <
visorers berättelse .. B 14.
Understöd för Riksgäldskontorets tjen-
stemäns sterbhus.................. b 17.
Undsättning smedel vid missväxter ...... B 21.
Uppdrag, Fullmäktiges särskilda B 30—33,
§§ 42, 43.
§§ 37, 50.
§ 75.
§§ 52, 53, 55.
§§ 87, 88, 90.
§ 16.
§ 13.
§ 21.
§§ 87-92.
§ 80.
§ 29.
§ 85.
§§ 67, 91.
§§ 88, 89.
§§ 93-96.
§ 26.
§§ 82—86, 91.
§ 29.
§ 62.
§ 83.
§§ 5, 9.
§ 25.
§§ 26, 27.
§ 73.
§ 72.
§ 27.
§ 25.
§ 31.
§ 41.
§§ 68-79.
71
Upphandling af papper för tryckning
af Riksdagens protokoll.. Sid. 31.
Upplåning för Riksgäldskontorets räk-
tt j °inS .................................... * 10> 21-23, 24.
Utdrag af Riksgäldskontorets räkenska-
tt Per ............................................. » 25.
Utgifter, Riksgäldskontorets.................. » 5—18.
Utlottning slistor rörande de i svenskt
mynt förskrifva stats¬
obligationer ............... » 23.
Utlåning, Riksgäldskontorets ............... » 10, 23.
Vaktbetjening, Justitieombudsmannens » 14.
» Riksgäldskontorets ...... » 16, 34.
Vaktbetjeningens pensionerande............ » 38, 39.
» tjensteförsummelser ... » 37.
» entledigande............... » 37.
Varningar för tjensteförsummelser...... » 36, 37.
Vilkor för löneförhöjning vid Riksgälds¬
kontor....................................... b 16.
» för att kunna antagas till tjen¬
steman vid Riksgäldskontoret... » 35.
Öfverlåtelse på viss person af Riksgälds¬
kontorets obligationer ..... » 4.
§ 73.
§§ 14, 15, 42, 46.
§ 49.
§§ 4-32.
§ 42.
§§ 14, 15, 44.
§ 26.
§§ 29, 81.
§§ 93—96.
§ 90.
§ 90.
§§ 87, 90.
§ 29.
§ 85.
§ 2.