Motioner i Andra Kammaren, N:o 117.
7
Jf:o 117.
Af Herr J. Säiäf: Om underdånig/ skrifvelse (ingående 'uppgörande
af förslag till ny tulltaxa samt att med af slutande af
handelstraktat med främmande makt måtte anstå, till dess
sådant förslag hunnit af Riksdagen prof vas.
Deri betryckta ekonomiska ställningen inom nästan alla industriella
näringsgrenar i landet och deraf härledda minskning i statsverkets in¬
komster, gör det till en pligt för Riksdagen att vara betänkt på använ¬
dandet af sådana medel och utvägar som icke allenast afhjelpa statsver¬
kets närvarande finansiella svårigheter och behof, utan äfven förmå
grundlägga ett för vårt inre näringsliv dess framtida trygghet och ut¬
veckling förmånligare, och af utlandets och verldshandelns vexlingar
mindre beroende tillstånd än det närvarande.
Ingen lärer påstå att vårt land inom sig saknar vilkoren och med¬
len för utvecklingen af en produktiv kraft äfven på det industriella om¬
rådet, en kraft som, derest kloka anordningar från statens sida medgifva
dess fulla användande skall bringa välmåga och förnöjsamhet bland vårt
folk och för staten öppna finansiella källor som icke försina. Söker man
utforska anledningen till det nuvarande betrycket, har mången till svar
en lång slutföljd af orsaker och verkningar, som till en del, sant nog,
må tillskrifvas oss sjelfva, men hufvudsakligen har samband med ut¬
ländska förhållanden, såsom krig, osunda spekulationer och en öfverpro-
duktion som ej af verldshandeln kan absorberas.
Den ställning vi intaga inom alla länders industri gör dock nämnda
anledningar mindre tillämpliga på våra förhållanden; ty endast med
några få, om än ganska vigtiga artiklar komma vi inom verldshandeln i
täflan med andra nationer, men för vårt öfriga näringslif och dess pro¬
dukter äro vi hänvisade till vår inhemska marknad. Att icke der
blifva undanträngde af utlandets öfverproduktion och deraf alstrade
8 Motioner i Andra Kammaren, N:o 117.
ruinerande pris, bör således vara förnämsta ögonmärket för en klok
anordning från statens sida; att denna bör åvägabringas på tullagstift¬
ningens väg ligger nu för öppen dag, och att detta kan ske utan fara
för öfverdrifna prisstegringar å inhemska produkter, derom vittnar det
omdöme, som vid de internationella verldsutställningarne gifvits åt svenska
industriens alster, och omfånget af den verksamhet som så många lifs¬
kraft^ industrigrenar, täflande hvar inom sig i prisbillighet, redan ega,
och hvars eftersträfvade fulla utveckling endast återhålles af en tryckt
marknad och bristande afsättning.
Ser man med eftertanke på den enorma utländska tillförseln af
sådana produkter som äfven äro föremål för svensk industri, kan man
icke undgå att anställa eu jemförelse mellan vår tulltariff sådan den är
och sådan den borde vara för att på den inhemska marknaden gifva det
utrymme åt svenska produkter som väl i främsta rummet bör tillkomma
dessa. Under en tid, då öfverproduktion i utlandet nedjagat prisen un¬
der produktionskostnaden, och numera nästan alla nationer genom en
klok ändring af deras tulltariffer söka undvika verkningarne deraf och
på samma gång förebygga det ekonomiska förfall inom sig, hvarom vi
för närvarande hafva en så bitter erfarenhet äfven hos oss, är det, synes
mig, en oafvislig pligt, att äfven vi begagna den utväg till ekonomiskt
oberoende som på tullagstiftningens väg står oss öppen.
Af någon inre öfverproduktion i allmänhet kan det land icke sägas
lida, sou! årligen mottager stora massor från utlandet af hvad vi sjelfve
kunna producera; må vi derföre, medvetna om vår egen kraft, låta den¬
samma fullt utveckla sig; och de framsteg på det industriella området,
som skulle blifva en följd af den ökade verksamhet som framalstrandet
och tillverkningen af endast någon del af det som nu från utlandet in¬
föres, skola utan tvifvel medföra välsignelse för alla hvilkas dagliga bröd
endast genom regelbundet arbete kan förvärfvas, på samma gång som
en derigenom uppkommen allmännare välmåga sätter statsverkets finan¬
ser i jemvigt med dess behof. Med de utsigter, som nuvarande förhål¬
landen erbjuda såsom sannolika för framtiden, skola vi måhända riksdag
efter riksdag nödgas ängsligt speja efter nya skatter till betäckande af
oundgängliga statsutgifter, derest icke Regering och Riksdag enigt sam¬
verka att, på sätt här blifvit antydt göra det möjligt för det nationella
arbetet och företagsamheten att framalstra och utveckla det allmänna
välståndet.
Men eu ökad produktion fordrar ökad afsättning; — att lita på
och afvakta en ökad konsumtionsförmåga hos ett folk i ekonomiskt be¬
tryck vore ju oklokt — således en ökad afsättning inom det marknads¬
Motioner i Andra Kammaren, N:o 117.
9
område i landet som nu till allt för stor del inkräktas af utländska pro¬
dukter, och för hvars tillverkning arbetslönerna kunna och böra stanna
hos vårt eget lands arbetarebefolkning, som hittills, i motsats till ut¬
ländska exempel, genom laglydnad, ordning och arbetsamhet gjort sig
väl förtjent af att så väl Riksdagen som Regeringen på ett verksamt
sätt söker befrämja äfven deras intressen, helst dessa här sammanfalla
med hela landets. — Men för att sjelfständigt kunna handla i den an¬
tydda rigtningen måste vi hafva fria händer och vara oberoende af de
utländska band som traktater med främmande makter pålägga. — Då
med innevarande års utgång ett sådant band med franska handelstrak-
tatens utlöpande bortfaller, och vid minnet af dess tillkomst, då Riks¬
dagen först efter afslutningen fick kännedom om den traktatsenliga tull¬
taxan, ehuru tullmedlen af grundlagen räknas till bevillningen, och med
stöd af hvad här i öfrigt blifvit anfördt, tager jag mig friheten föreslå
att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhåller:
l:o att Kongl. Maj:t täcktes åt ett tillräckligt antal
sakkunnige män uppdraga att, så tidigt som erfordras
för att blifva föremål för ompröfning vid nästa års
riksdag, uppgöra förslag till ny tulltaxa, bygd på så¬
dana grunder att landets näringsidkare må kunna bestå
i konkurrens med idkare af samma näring i andra
länder; samt
2:o att någon handelstraktat med främmande makt
icke må afslutas förr än Riksdagen blifvit i tillfälle
pröfva och godkänna det i lista punkten omnämnda
eller annat tulltaxeförslag.
Stockholm den 28 Januari 1879.
Jöran Sääf.
Bih. Ull Rilcsd. Prof. 1879. 1 Sami. 2 Afä. 2 Band. 13 Käft. 2