Underdånigt betänkande och förslag
angående
Lönereglering in. rn.
för
Statistiska Centralbyrån,
afgifvet den 8 Januari 187 8
af
I Nåder förordnade Komiterade.
STOCKHOLM
CENTRAL-TRYCKERIET
1878.
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Genom Eders Kongl. Maj:ts Nådiga beslut den 20 Oktober 1877
har, i fråga om ordningen för de arbeten, som böra utföras af Komitén
för reglering af de förvaltande embetsverkens och myndigheternas löne¬
förhållanden m. m., blifvit föreskrifvet, att Komitén, efter att hafva af-
Historik.
4
gifvit sitt underdåniga förslag rörande Öfverintendentsembetet, skulle
öfvergå till reglering af Statistiska Centralbyrån, och får Komité!! nu
i underdånighet framlägga sina åsigter om sistnämnda verks behof af
arbetskrafter samt om aflöningen för den der nödig hefunna personalen,
äfvensom angående öfriga härmed sammanhängande frågor.
Efter Konung Carl XII:s krig och pestens härjningar hade folkbristen
i landet blifvit ytterst kännbar. Flere bland Frihetstidens mest fram¬
stående män egnade derför en liflig uppmärksamhet åt förslag att om
folkmängden vinna någon tillförlitlig kunskap, såsom varande en bland
de säkraste grunderna för de åtgärder, som kunde ifrågakomma för att
främja befolkningens förökande och ekonomiska förkofran. Härunder fram¬
trädde dock ej blott misströstan i afseende på möjligheten att vinna de
upplysa ingår, som eftersträfvades, utan ock farhagor, att rikets styl ka och
anseende kunde komma att i allmänna föreställningen sa inom som utom
landet sjunka allt för djupt, om dess ringa folkmängd blefve känd, och
röster hördes äfven, som varnade för Konung Davids exempel.
De statistiska försök, som, detta oaktadt, gjordes dels af enskilde,
dels på grund af myndigheters, Rikets Ständers och Kongl. Maj:ts beslut,
hade dock ej ledt till något värdefullt resultat intill år 1746, då dels af
Kongl. Vetenskapsakademiens d. v. Sekreterare, Elvius, och dels af d. v.
Brigadieren von Lantingshausen förslag i ämnet afgafvos till Riksdagens
Sekreta Utskott, med anledning af hvilka förslag detta Utskott i under¬
dånig skrifvelse af den 12 December 1747 förordade den plan och de
tabellformulär för inhämtande af uppgifter om folkmängd, vigde, födde,
aflidne m. m. inom hvarje församling i riket, hvilka sedermera genom
Kongl. brefvet af den B Februari 1748 blefvo faststälda och till begag¬
nande anbefalda. Den tidsutdrägt, som vallades af tabellformulärens
tryckning och utdelning, hvilken senare egde rum på en gång för hela
tidrymden till och med 1772, omöjliggjorde dock arbetets början intill
år 1749. Arbetet skulle verkställas på det sätt, att årstabellen, på grund
af ministerialböckerna upprättad af Kyrkoherden eller Kapellanen, skulle
i Januari månad insändas till Prosten, hvars prosteritabell före samma
månads utgång borde afgå till Konsistorium, som vid Februari manads
slut hade att för hvarje särskild länsdel till vederbörande Landshöfding
afsända sammandrag af prosteritabellerna samt dessutom för Biskopens
tabellbok utarbeta stiftssammandrag. Derefter skulle vederbörande Gene¬
ralguvernör, Öfverståthållare eller Landshöfding för höfdingedömet upp¬
rätta sammandrag och, efter afskrift deraf i höfdingedömets tabellbok,
5
vid Mars månads slut afgifva sitt sammandrag till Kanslikollegium, som
slutligen ålåg utarbeta generaltabell för hela riket.
Kännedomen om rikets folkmängd skulle vara endast bemälda Kolle¬
gium, Statskontoret och Kongl. Maj:t förbehållen, och vederbörande bi¬
skopars och höfdingedömens tabellböcker skulle genom försegling hållas
otillgängliga för hvarje obehörig person.
Huruvida man egde skälig anledning hoppas, att denna verkligt stor¬
artade och för vårt land egendomliga och hedrande plan, grundad som
den var på presterskapets frivilliga arbete och vederbörande myndigheters
nit för saken, skulle kunna utan hinder genomföras, torde val vara något
tvifvel underkastadt, och just i valet af den högsta regeringsmyndigheten
såsom slutlig kontrollant torde väl ligga en häntydning derpå, att man
ansåg den kraftigaste sammanhållning nödvändig för ett arbete, hvars ut¬
förande vore förenadt med stora svårigheter, och hvithet också redan vid
1752 års riksdag framkallade hvarjehanda protester från preste- och
borgarestånden.
Att denna sammanhållning af arbetet ej ens af Kanslikollegium kunde
tillvägabringas, visade sig snart. Kontrollen öfver uppgifternas fullstän¬
dighet, tillförlitlighet och meddelande inom föreskrifven tid öfversteg de
arbetskrafter, öfver hvilka Kollegiet kunde förfoga. Uppgifterna blefvo
allt mer ofullständiga, otillfredsställande och för sitt ändamål oanvänd¬
bara, och behofvet af vetenskapligt biträde gjorde sig allt mer gällande,
hvarför det ock blef Kollegium medgifvet att adjungera tre ledamöter af
Kongl. Vetenskapsakademien, bland hvilka den mest framstående var
akademiens d. v. Sekreterare, Petter Vargentin. Med dessas biträde kunde
ändtligen den 7 Januari 1750 ett generalsammandrag för det första året,
eller 1749, till Kongl. Maj:t aflemnas. Efter sålunda vunnen erfarenhet
om behofvet af arbetskrafter, blef på Sekreta Utskottets hemställan genom
Nådigt bref af den 11 Oktober 1756 tillsatt en särskild Kongl. Kommis¬
sion öfver tabellverket, bestående af en ledamot i Kanslikollegium jemte
Vetenskapsakademiens förenämnde tre medlemmar, biträdde af en aflönad
Sekreterare.
Denna kommission, som stod under inseende af Kanslikollegium —
hvilket vid inträffande ledighet skulle hos Kongl. Maj:t föreslå ledamot
och med eget utlåtande beledsaga Kommissionens riksdagsberättelser —
fick likväl rättighet att med landshöfdingar, konsistorier m. fl. veder¬
börande »immediate korrespondera)).
I afseende på angelägenheten att hemlighålla tabellverkets resultat
6
synes emellertid en förändring i åsigter redan hafva försiggått, ty på
Sekreta Utskottets hemställan blef Kommissionen anbefaldt genom Nådigt
bref af den 13 Juni 1762, att vid hvarje års slut uti Vetenskapsakade¬
miens handlingar införa lämpliga upplysningar från tabellverket, derifrån
dock meddelanden om folkmängden antagligen ännu utgjorde undantag.
Då genom Kongl. brefvet den 25 Juli 1769 till ordförande i Kongl.
Kommissionen öfver tabellverket utnämndes Riksrådet von Hermansson,
förändrades densamma till ett fristående verk, och såsom sådant finnes
det ock i kalendrar från efterföljande delen af förra århundradet redan
upptaget. Ordförandeplatsen har allt framgent varit anförtrodd åt inne¬
hafvare af rikets högsta värdigheter, såsom Excellenser och Presidenter;
och ledamöterna, vanligen till antalet 4, hafva på förslag af Kommis¬
sionens ordförande utnämnts af Kongl. Maj:t. Det enda minne af Kom¬
missionens samband med Kanslikollegium, hvilket ännu vid Kommissionens
upplösning år 1858 qvarstod, var rättigheten att begagna Utrikesdeparte¬
mentets fribrefsbok.
Sedan de 25 år, för hvilka den första tabellupplagan gälde, till-
ändagått, blef, i sammanhang med nya formulär och på grund af den då
vunna erfarenheten om det otillfredsställande resultatet af de förr anbe-
falda länssammandragen, genom Kongl. brefvet den 1 Mars 1773 anbe¬
faldt, att vid tabellsammandragens uppgörande endast den ecklesiastika
indelningen skulle följas, så att stiftsvis af konsistorierna utarbetade sam¬
mandrag skulle direkte till Kommissionen insändas.
Äfven denna förenkling befanns dock snart otillfredsställande, af den
orsak att tabellerna ännu fingo genomgå allt för många händer; och var
det isynnerhet konsistoriernas sammandrag, som nu visade sig osäkra.
På Kommissionens förslag blef derför den 31 Augusti 1792 af Kongl.
Maj:t föreskrifvet, att prosteritabellerna genom konsistoriernas försorg och
utan föregånget stiftssammandrag skulle direkte till Kommissionen in¬
sändas, för att genom dess åtgärd sammandragas. Det härigenom betyd¬
ligt ökade arbetet kräfde ej blott ökad lön åt Sekreteraren utan ock an¬
ställande, honom till biträde, af en kammarskrifvare, hvilken sedermera
på stat uppfördes genom Kongl. brefvet den 25 Juni 1795. Genom ny
stat för Kommissionen af den 11 Maj 1802 faststäldes löner för en Se¬
kreterare, en Revisor och en kammardräng, samt ett årligt belopp till
legohjelp för tabellsammandragen; och vid Kommissionens upplösning ar
1858 hade detta tjenstemannaantal ej ökats.
Att tabellarkivet i början ej vårdats och förvarats pa det sätt, som
dessa vigtiga handlingar förtjena!, ådagalägges af de brister, som arkivet
för de äldre aren företer. Den första tillgängliga upplysning om sättet
för dess förvarande finnes i ett Kongl. bref af den 15 Mars 1790, genom
hvilket Kongl. Vetenskapsakademiens Sekreterare och Astronom, Henrik
JNicander, förordnades till Kommissionens ledamot och sekreterare, i hvil¬
ken egenskap honom alades bland annat att i Observatorierummen samla
bevara och i ordning hålla arkivet. Genom prosteritabellerna vann emel¬
lertid detta en sådan tillväxt, att Kommissionen för dess förvarande snart
nödgades af expensmedel anslå eu årlig ersättning åt Sekreteraren af 50
Kdr B:co. Da denna summa efterhand blef allt mer otillräcklig och
Kommissionen jemväl ansåg sig behöfva annan lokal för sina samman¬
träden än dess Sekreterares bostad, men Öfverintendentsembetet ej haft
sådan att anvisa, beviljades genom Kongl. brefvet den 30 Mars 1841 ett
artigt anslag af statsmedel till belopp af 200 Rdr B:co till hyresersätt-
mng åt Sekreteraren för arkivets inrymmande i hans bostad, der jemväl
Kommissionens sammanträden oftast höllos. Då, efter siste sekreterarens
dödliga frånfälle, och sedan vid 1854 års riksdag förslag väckts om för¬
andrad organisation af embetsverket, undertecknad, Berg, erhöll Nådigt
uppdrag att tills vidare upprätthålla sekreteraretjensten, flyttades arkivet
till ett af Kongl. Sundhetskollegium benäget upplåtet rum.
Resultaten af Tabellkommissionens verksamhet, hvilka genom Var-
gentms bearbetningar af vissa dithörande ämnen redan i utlandet tillvun¬
nit sig synnerligt loford, men inom landet dittills blott delvis och i ut¬
drag funnits tillgängliga dels i riksdagsberättelser och dels i Vetenskaps¬
akademiens handlingar, framträdde först utförligare i den femårsberättelse
för aren 1811 — 15, som ar 1818 afgafs. För Riksdagens behof blef af
denna berättelse endast texten tryckt, enär tryckningen af de vidlyftiga
tabellbilagorna ansågs skola blifva alltför kostsam. För följande femårs¬
perioder t, o. m. 1850 äfvensom för enskilda år under större delen af
denna tidrymd hafva berättelserna blifvit med understöd af särskilda an¬
slag i tryck utgifna.
Sedan med anledning af väckta motioner vid 1854 års riksdag, Ri-Ä*.**^
fets Ständer i underdånig skrifvelse af den 18 Oktober s å anmält om förändraA
hurusom, under det i främmande länder medlen att genom en officiel
statistik vinna den oeftergifliga kännedomen om statens tillstånd i hög
grad fullkomnats. Rikets Ständer deremot, vid skärskådande af de anstal¬
ter, som har i riket funnos vidtagna för vinnandet af en säker kännedom
om landets tillstånd, trott det icke kunna bestridas, att, om än medelst
8
kostnad och arbete mycket i denna väg blifvit vidgjordt, dessa anstalter
likväl ej på ett tillfredsställande sätt uppfylde det med dem asyltade
ändamålet, till följd af dels bristande plan i uppställningen, dels saknad åt
allmän öfversigt af de spridda uppgifternas innehåll, och alltså ansett åt¬
gärder böra vidtagas för att, så snart omständigheterna det medgafve, er¬
hålla en ordnad och, så vidt möjligt vore, fullständig, fortgående statistik,
som åskådliggjorde förhållandena i alla förvaltningens grenar _ hvithet
ändamål Rikets Ständer ansett utan tvifvel säkrast vinnas genom bildandet
af ett embetsverk, som finge sig uppdraget att uppgöra planen till de
statistiska arbetena i deras särskilda grenar, äfvensom att sammaniora,
bearbeta och offentliggöra de inkomna uppgifterna, och med hvithet em¬
betsverk så väl den enda, åt blott en gren af statistiken nu uteslutande
eanade inrättning, Kongl. Tabellkommissionen, kunde sammansmälta, som
de arbeten, hvilka för statistiska ändamål då utfördes inom särskilda em¬
betsverk, sättas i förening, men att Rikets Ständer, i saknad af dels full¬
ständig kännedom om sättet, huru de statistiska arbetena för det dåvarande
inom “särskilda grenar af förvaltningen försigginge, dels närmare under¬
rättelser om organisationen af de i andra länder inrättade anstalter lör
statistiska arbeten, icke sett sig i tillfälle att uppgöra en fullständig plan
för inrättandet af ett sådant embetsverk, äfvensom lör förbindelsen mellan
detsamma och de öfriga embetsverken, och för den skull anhallit, att
Kongl. Maj:t täcktes låta utarbeta och för Rikets dernäst sammanträdande
Ständer framlägga plan och förslag till inrättande af ett statistiskt em¬
betsverk tillika omfattande dåvarande Tabellkommissionen; biet genom
Nådig skrifvelse den 7 December 1854 en särskild komité uppdraget att
härom afgifva underdånigt utlåtande och förslag. .
Det af denna komité den 18 Juni 1856 afgifna underdåniga betän¬
kande och förslag blef af Riksdagen, enligt underdånig skrifvelse åt den
6 Februari 1858, till sina grunder gilladt; och Tabellkommissionen anbc-
faldes till följd häraf den 28 samma månad att till Kongl. Maj:t inkomma
med underdånigt utlåtande och förslag i afseende på de åtgärder, som
vore att vidtaga i och för Kommissionens indragning och dess goromais
öfverflyttande till ett nytt embetsverk, som enligt komitens förslag borde
benämnas Statistiska Tabellkommissionen och utgöras af en hufvudsakligen
rådplägande afdelning, Statistiska Beredningen, och en förnämligast verk¬
ställande afdelning, Statistiska Centralbyrån.
Sedan under den 5 Maj 1858 Chef för sistnämnda afdelning eller
Statistiska Centralbyrån, blifvit i Nåder förordnad och erhållit befallning
9
att i underdånighet föreslå tjensteman till bestridande af befattningarna
inom Byrån, samt Fullmäktige i Riksgäldskontoret beviljat upplåtelse tills
vidare af Bevillningsutskottets lokal för embetsverkets behof, blef genom
Nådigt .bref af den 22 Juli 1858 anbefaldt, att Kongl. Kommissionen
öfver tabellverket sk lille upplösas, och dess arkiv, bibliotek och inven¬
tarier öfverlemnas till Statistiska Centralbyrån, som med Augusti månads
början skulle träda i verksamhet. Derjemte föreskrefs, att Byråns tjenste¬
man, som till en början endast på förordnanden tillsattes och skulle vara
underkastade den förändrade tjenstgöringsskylåghet, som af skeende jemk-
xnngar i Byråns organisation kunde blifva en följd, samfält borde öfver¬
taga arbetet inom Byran under Chefens inseende och ledning; och vore
dem icke tillätet att med sina beställningar förena utöfningen af annan
allmän befattning. Jemte bemyndigande för Statistiska Tabellkommissio¬
nen och dess afdelningar att från andra vederbörande embetsverk och
myndigheter infordra de uppgifter och meddelanden, som påkallades af och
egde sammanhang med föremålen för Kommissionens åligganden, förkla¬
rades slutligen, att, som Kongl. Magt och Riksdagen antagit och gillat de
i ofvannämnda lcomitébetänkande föreslagna hufvudgrunder för den Sta¬
tistiska Tabellkommissionens verksamhet, Kongl. Maj:t ansett någon sär¬
skild instruktion för detta embetsverk för det dåvarande icke vara erfor¬
derlig, utan skulle frågan derom vara beroende på framtida pröfning efter
omständigheternas föranledande.
Den erfarenhet, som vunnits inom förra Kommissionen öfver tabell- Förändrad
verket, att en tillräcklig kontroll öfver uppgifterna till rikets befolknino-s-^ore för upp'
statistik icke kunde utöfvas med mindre än att, i stället för prosterivisrilT»Zfo\l
utarbetade tabeller, uppgifterna från hvarje särskild församling bl ef ve för ,,indsstatisttk-
Kommissionen tillgängliga, hade ej ledt till någon åtgärd, enär för bear¬
betandet af dessa uppgifter skulle hafva erfordrats en större förstärkning
af Kommissionens arbetskrafter, än man då trodde sig våga ifrågasätta. &
Sedan emellertid i ofvannämnda komitébetänkande af den°18 Juni
1856 behofvet af en förändrad plan för bearbetningen af landets befolk-
ningsstatistik blifvit framhållet, anbefaldes Kommissionen den 2 Oktober
1856 att till en sådan förändring afgifva underdånigt förslag; och afo-afs
pa grund häraf, efter samråd med utsedde delegerade af presteståndet,
den 2 April 1857 »plan för insamlande af uppgifterna till Sveriges be-
folkmngsstatistik»; och efter denna plans pröfning af presteståndet, Kongl
Sundhetskollegium och Statistiska Beredningen, blef densamma genom
Kongl. kungörelsen den 4 November 1859 i Nåder faststäld.
2
10
Derigenom förklarades presterskapets åligganden att utarbeta tabeller
kafva uppkört, kvaremot årligen skulle till Statistiska Centralbyrån från
hvarje församling i riket insändas dels en summarisk redogörelse öfver
folkmängden vid det borgerliga årets slut enligt formulär, dels nomina-
tiva utdrag ur vigsel-, födelse- ock' dödböckerna enligt formulär, som läm¬
pats efter den form för de originala ministerialböckerna, hvilken i sam¬
manhang härmed af Ivongl. Maj:t faststäldes. Hvart femte ar skulle all¬
män folkräkning dessutom verkställas på grund af nominativa utdrag ur
kusförhörslängderna, likaledes enligt faststäldt formulär. De arliga utdra¬
gen ur vigsel-, födelse- och dödböckerna skulle tillika tjena såsom dupletter
af dessa ministerialböcker och sålunda kunna ersätta dem, om de genom
olyckshändelse skulle komma att förstöras. I stället för de redan utar¬
betade tabellerna från prosterien, till antalet jemförelsevis ringa, fick så¬
ledes Byrån till bearbetning mottaga dessa nominativa utdrag ur mini¬
sterialböckerna från hvarje församling i riket, men genom detta visserligen
betydligt ökade arbete vanns ock möjligheten att i Byrån utöfva en kon¬
troll af största vigt. Att detta arbete, för hvars omfattning och beskaf¬
fenhet här nedan kommer att närmare redogöras, endast efter hand kunde
lemna tid för sysselsättning med andra grenar af statistiken, torde lätt
inses. Blott småningom har det alltså varit möjligt att vidga Byråns
verkningskrets.
Byråns n. v.
verksamhet.
Den bild af Byråns verksamhet, som kan hemtas endast från upp¬
gifter angående inkomna mål och utgångna expeditioner, blir visserligen
högst ofullständig, ty den kan ej åskådliggöra allt det arbete, som på
dessa ärenden måst nedläggas, men, detta oaktadt, har Komitén icke bort
underlåta att äfven för dessa förhållanden, särskild! för inkomna mål under
år 187 G, här redogöra, med den förutskickade anmärkning, att det all¬
männa diariet, likasom registratur, ofta under ett nummer upptager ett
stort antal inkomna handlingar och utgångna expeditioner.
Inkomna ärenden under nämnda år voro följande:
Kongl. bref och remisser samt Statsdepartements skrivelser
med infordrande af underdåniga utlåtanden .................................... 7,
5> handlingar, böcker in. m............................................................ 27,
ang. ändring i rikets administrativa indelning m. in...................... 12,
Transport 46.
11
Transport 46.
ang. tjenstledighet och förordnande m. m. för Byråns tjenste-
mannapersonal ................................................... ‘ -r
Skrivelser från embetsverk och myndigheter samt enskilde per¬
soner inom riket med
förfrågnin gar....................................................... 28
begäran om afskrift af handlingar..................................................... 15
reqvisition af blanketter (67), af statistiska berättelser och andra
handlingar (14) .............................................................. gl
anmälanden.......................................................... „ g 8
infordrade upplysningar ......................................................... 27
ministerialboksutdrag, summariska folkmängdsredogörelser, för¬
teckningar å utfärdade skiljebref m. in.................................. 377
landstings, kommunal- och kyrkostämmors räkenskaper samt
kommuners fattigvårdsredogörelser........................................... 427
uppgifter å förrättade riksdagsmannaval .......................................... 39^
» å ingångna civila äktenskap............................................... 12
skörderapporter (26), hushållningssällskapens uppgifter till jord¬
bruksstatistiken (26)............................ 52
sparbanksredogörelser................... 07
svar a anmärkningar ang. ministerialboksutdrag, summariska folk¬
mängdsredogörelser, landstings, kommunal- och kyrkostäm¬
mors räkenskaper samt kommuners fattigvårdsredogörelser 860,
tidskrifter, böcker, embets- och revisionsberättelser samt andra
handlingar q q
. 0 ................................................................................ öö>
rakningar............................................. g
qvittenser.............................................. ]g.
Skrivelser från utlandet med
förfrågningar........................ 30
reqvisition af statistiska berättelser m. m.................................. 10
begärda upplysningar........................ 13
anmälanden .................................. 21
svar a anmärkningar ang. uppgifter till den internationela statis¬
tiken ................................................................................................ | 6.
tidskrifter, böcker, formulär m. m.................... 174
qvittenser....................................................................... 49.’
Diverse...................................................................... 25*
Summa 2,520.
12
De enligt allmänna diariet inkomna ärendena utgjorde:
År 1875............................................. 2,297,
»
)>
»
b
»
»
1874............................................. 1,792,
1873............................................ 1,715,
1872............................................. 1,936,
1871............................................. 1,692,
1866—70 (årligt medeltal) ... 1,786,
1861—65 (d:o) ... 1,230,
1860............................................. 537,
1859............................................. 577,
1858............................................. 198.
De från Byrån enligt allmänna registraturet utgångna expeditionerna
utgjorde:
År 1876............................................. 1,589,
» 1875............................................. 2,979,
» 1874............................................. 1,574,
» 1873............................................. 1,301,
» 1872............................................. 1,883,
» 1871............................................. 1,180,
» 1866—70 (årligt medeltal) ... 1,450,
» 1861—65 (d:o) ... 1,120,
» 1860............................................. 502,
» 1859............................................. 356,
j> 1858............................................. 358.
Då, såsom redan är anmärkt, dessa data dock gifva en blott ofull¬
ständig bild af Byråns arbete, har Komitén så mycket heldre ansett sig
pligtig att för Byråns verksamhet meddela en mer detaljerad redogörelse,
som Komitén icke här är i tillfälle, såsom i de flesta öfriga verk varit
förhållandet, att genom redogörelse för innehållet af en faststäld instruktion
lemna en framställning af göromålens omfattning och beskaffenhet.
För närvarande bearbetas och offentliggöras af Statistiska Central¬
byrån :
årligen:
1) Redogörelse för folkmängdens summariska belopp, för ingångna och
upplösta äktenskap, barnsbörder och födda barn, aflidne, med de
vigtigaste dödsorsakerna, samt inflyttningar till och utflyttningar
från riket;
13
2) från och med år 1865 redogörelse för jordbruket och boskaps¬
skötseln enligt hushållningssällskapens årsberättelser;
3) från och med år 1874 redogörelse för årsväxten enligt Kongl. Maj:ts
Befallningshafvandes årsväxtsberättelser;
4) från och med år 1874 redogörelse för kommunernas fattigvård
samt kommunernas och landstingens finanser;
5) från och med år 1865 redogörelse för rikets sparbanker;
hvart tredje år:
6) från och med år 1S65 redogörelse för folkmängden inom härad,
tingslag, domsagor, städer och län till ledning för riksdagsmanna-
valen;
7) från och med ar 1872 redogörelse för riksdagsmannavalen;
hvart femte år:
8) från och med femårsperioden 1856—1860 Kongl. Maj:ts Befall-
ningshafvandes femårsberättelser jemte sammandrag deraf; hvarjemte
9) detaljerade allmänna folkräkningar af Byrån utförts för städerna
Stockholm och Göteborg år 1868 samt för hela riket åren 1860
och 1870.
Ordningen vid utarbetandet af dessa redogörelser är i allmänhet föl¬
jande. I den man primäruppgifterna inkomma till Byrån, antecknas de
i Byråns allmänna diarium och blifva derefter öfverlemnade till den af
Aktuarierne, till hvars åligganden det hörer att utarbeta den redogörelse,
för hvilken uppgifterna skola användas. Sedan de derefter blifvit införda
jemväl å en i tabellform uppstäld specialförteckning, afsedd för kontrollen
derå, att uppgifterna å rätta tider inkomma, underkastas de en förbere¬
dande granskning, som hufvudsakligen verkställes af den, Byråns tjenste¬
man till biträde, anstälda extra personal. De under denna granskning
uppkommande anmärkningar underställas Aktuarien, som bestämmer, om
och hvilka upplysningar i anledning deraf skola från vederbörande infor¬
dras, och utfärdar denne tjensteman med behöfligt biträde i sitt namn de
härför nödiga skrifvelserna. Efter hand som svaren ingå, införas de deraf
föranledda rättelserna a resp. blad med hänvisning till den ingångna
skrifvelsens diarienummer, och göras dessa rättelser med rödt bläck eller
kritpenna för att särskilja dem från den ursprungliga skriften. Först här¬
efter börjar den egentliga bearbetningen af det inkomna materialet, hvil¬
ken tillgår pa sätt här nedan för hvarje särskild redogörelse närmare
omförmäles.
14
1) Befolkning sstatistik (Bidrag till Sveriges officiel Statistik, Lätt. A).
De s. k. summariska folkmängdsredogörelserna enligt ett halfarksformulär,
som innehåller 27 särskilda frågor jemte förteckning å immigranter och
emigranter (namn, yrke, ålder in. in.), afgifvas för hvarje församling eller
till annat administrativt område hörande församlingsdel. År 1876 ut¬
gjorde deras antal 2,597. Sedan möjligen befintliga oriktigheter blifvit
rättade, införes under Aktuariens kontroll den för hvarje socken justerade
folkmängden i en särskild, fortlöpande liggare, och från denna liggare
sammanräknas folkmängden för de särskilda administrativa omradena.
De å samma formulärblankett begärda nominativa uppgifterna å
immigranter och emigranter utarbetas pa beting af extra biträden till
särskilda tabeller.
De faststälda formulären för utdrag ur vigsel-, födelse- och död¬
böckerna innehålla på ett foliohalfark för hvartdera slaget rader för 20
inskrifningar i 10 kolumner för vigselboken, i 23 kolumner för födelse¬
boken och 21 för dödboken. ' Antalet inkomna sådana blad utgjorde:
År 1860. År 1876.
Födelseboksutdrag... 8,182 blad. 8,530 blad.
Vigselboksutdrag ... 3,069 » 3,193 »
Dödboksutdrag ...... 4,744 »_5,598 »
Summa 15,995 blad. 17,321 blad.
Utdragen, hvilka till Byrån inkomma från prosterien och således
måste till en början ordnas stiftsvis, blifva, efter det de undergått behö¬
rig granskning och rättelse, omordnade länsvis och derefter öfverlemnade
till extra biträden, som på beting utarbeta de statistiska sammandragen
församlingsvis. Dessa sammandrag innehålla för vigslarne 25, för födelse¬
fallen 157 och för dödsfallen 33 kolumner, hvarförutom, för åldersgrup-
peringen länsvis, vigselbokssammandraget innehåller 2,200 och dödboks-
sammandraget 680 rutor.
De sålunda upprättade sammandragen kontrolleras af en Aktuarie
genom att tillse, det nödig öfverensstämmelse förefinnes mellan vissa af
deras summor, hvarefter tabellerna för den redogörelse, som skall tryckas,
utarbetas. Vid korrekturläsningen sker alltid en kontrollsummering, hvilket
arbete verkställes af Byråns extra biträden. Vanligen utarbetas texten
till berättelserna först sedan tabellbilagorna äro färdigtryckta, och kan
15
härvid till procentberäkningar och dylikt arbete delvis användas biträde
af den extra personalen.
De uppgifter å äktenskap och trolofningar, som genom skiljebref
upplösts, och för hvilka i Byråns årsberättelse redogöres, erhållas efter
tabellformulär från domkapitlen; dock hemtas jemväl upplysningar här¬
utinnan från Justitiedepartementet.
Den redogörelse för dödsorsakerna, hvartill dödboksutdragen lemna
material, förutsätter en kritisk behandling, som endast en medicinskt bil¬
dad person kan åstadkomma. På en sådan person kan Byrån för fram¬
tiden icke gorå sig räkning, och möjligheten, att denna statistik, som
utgjort föremal för tabellerna n:is 16—19 i Byråns årsberättelse, skall
kunna fortgå och utbildas, hvilar alltså på det biträde för materialets
bearbetning, som framdeles skulle kunna lemnas från Medicinalstyrelsen.
Alla upplysningar eller rättelser beträffande ministerialboksutdragen
vinnas enligt regeln genom. direkt skriftvexling med pastorsembetena.
Endast undantagsvis vänder sig Byrån till myndighet, öfverordnad pastors¬
embetena, eller domkapitlen, när inkomna uppgifter vittna om förhållan¬
den, som böra komma till deras kännedom, som ega att vidtaga åtgärder,
att de anmärkta förhållandena må afhjelpas eller för framtiden förebyg¬
ga Antalet anmärkningsmemorial och skrifvelser rörande denna afdel¬
ning af statistiken uppgår årligen till omkring 600.
2) Jordbruk och boskapsskötsel (Bidrag till Sveriges officiel Statistik,
Litt. N., Hushållningssällskapens årsberättelser). Genom Nådigt bref den
3 Mars 1865 föreskrefs, att statistiska uppgifter öfver rikets jordbruk och
boskapsskötsel skulle^ af hushållningssällskapen enligt faststäldt formulär
årligen inom Juni manads utgång året efter det uppgifterna afse insändas
till Statistiska Centralbyrån för att der bearbetas och såsom bidrag till
rikets officiela statistik offentliggöras.
I och för dessa uppgifter tillhandahåller Byrån, på begäran af hus¬
hållningssällskapen, erforderligt antal formulärblanketter. Dessa blanketter
med 75 kolumner äro afsedda för uppgifter rörande mantal, antal bruk¬
ningsdelar, egoviddens fördelning på åker, äng, skog in. in., antal såväl
egare som brukare åt odlad jord, den odlade egoviddens användning till
olika växtslag, utsädesbeloppet, skördebeloppet, antal vid årets slut under¬
hållna kreatur o. s. v. Derjemte begäres särskildt uppgift rörande bruk¬
ningssätt, vidd af nyodling, underdikning, mergling och skogsplantering,
väderleken, skördens beskaffenhet, öfverskott till salu eller brist för eget
16
behof af ladugårds- och jordbruksalster, dagsverkspris, årslön, skogstill-
p-ång, antal planterade fruktträn, binäringar m. in.
De på grund häraf från 26 hushållningssällskap till Byran inkom¬
mande årsuppgifterna lemnas dels häradsvis eller för hvarje hushållmngs-
gille och dels för hvarje kommun. Under de senare åren hafva flere
hushållningssällskap följt det förfaringssätt, att de låtit anställa en i de¬
talj gående undersökning under året för en mindre del af sitt område,
för att under följande år fortgå på samma sätt och sålunda slutligen
vinna en noggrann kännedom om förhållandena inom hela området..
Uppgifterna tryckas och utdelas för hvarje hushållningssällskap, i den
mån de till Byrån ingå. „ ,
Sedan samtliga uppgifterna inkommit samt undergått behörig gransk¬
ning och rättelse, utarbetar en Aktuarie med erforderligt antal biträden
sammandrag af desamma. Jemväl detta sammandrag med tillhörande
tabeller och procentberäkningar samt på franska språket affattad kort
öfversigt utgifves derefter på trycket.
3) Kongl. Maj:ts Befallning skaf v andes årsväxtsberättelser (Bidrag till Sve¬
riges officiel Statistik, Ditt. N., Sammandrag af Kongl. Maj ds Befallningshaf-
vandes Årsväxtsberättelser). Sedan erfarenheten ådagalagt, att de genom
hushållningssällskapen insamlade uppgifterna till rikets jordbruksstatistik icke
kunde för hela riket offentliggöras förr än ett, stundom två ar efter gro¬
dans inbergande, men särskildt anstälda undersökningar deremot visat, att
en förändrad form för länsstyrelsernas årsväxtsberättelser skulle gifva
möjli o-het att omedelbart efter skördens verkställande kunna, med ganska
nöjaktig säkerhet, beräkna skördens mängd af olika sädesslag och rot¬
frukter, hvarom det vore af stor vigt ej allenast för Regering och
Riksdag utan äfven för affärsmän in. fl. att sålunda vinna skyndsammare
kännedom, så blefvo genom Kongl. Maj:ts Nådiga bref den 5 Juni 1874
(Sv. förfis-saml. N:o 33, 1874) nödiga föreskrifter om åtgärder i detta
hänseende utfärdade att från och med samma år vara gällande.
Omförmälda Nådiga bref föreskrifter bland annat följande:
att Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes dittills vanliga^ första och an¬
dra årsväxtsberättelser skulle upphöra, men att den tredje årsväxtsberattel-
så tidigt ske kan, och senast före utgången af Oktober manad
sen bör,
afgifvas samt
länet;
innehålla endast ett allmänt omdöme om skörden inom
17
att samtlige Länsmännen i riket skola, en kvar för sitt distrikt, så
snålt inom detsamma säden blifvit inbergad och genom anstälda prof-
tröskningar till afkastning beräknad, upprätta och till Kronofogden i
fögderiet insända uppgifter om skördebeloppen, uppskattade i korntal,
hvilka uppgifter böra vara uppstälda i enlighet med bestämdt formulär;
att Kronofogdarne skola, efter mottagande och granskning af dessa
uppgifter, ofördröjligen insända dem till Kong! Maj:ts Befallningshafvande
i länet, samt
att Kongl.° Maj:ts Befallningshafvande slutligen skola till Statistiska
Centralbyrån, sa tidigt ske kan och senast före utgången af Oktober må¬
nad, öfversända, samtidigt med arsväxtsberättelsen, de från samtlige Läns¬
männen i länet genom Kronofogdarne insända uppgifter om skördebeloppen.
I följd af dessa föreskrifter utdelar Statistiska Centralbyrån genom
Kongl. Maj ds Befallningshafvande i hvarje län nödigt antal blanketter till
hvarje af rikets 524 Länsmän för afgifvande af de föreskrifna rapporterna
om skörden, och äro dessa blanketter så uppstälda, att Länsmannen i en
särskild kolumn må kunna uppgifva, huru skörden i korntal (t. ex. 5:e
a 6:e kornet) kan anses hafva utfallit af hvarje sädesslag och af potatis
inom distriktet, men för höskörd, halmafkastning m. m. huruvida den
anses god, medelmåttig o. s. v. Desslikes är i en anmärkningskolumn
utrymme beredt för uppgifter om sädesslagens vigt och beskaffenhet jemte
andra likartade upplysningar om grödan, som Länsmannen kan anse lämp¬
liga att meddela. En annan anmärkningskolumn är afsedd att begagnas
i i^rorio^°gclen _ ^ör den händelse han, efter mottagandet af rapporten
skulle anse nödigt att göra ytterligare tillägg eller ändringar, och har
erfarenheten. ådagalagt, att denna möjlighet till meddelande af rättelser
e er förtydligande icke så sällan begagnas. Sättet för blankettens använ¬
dande är närmare angifvet genom å dess baksida tryckta »Upplysningar».
För beräkning af skördens mängd erfordras kunskap om såväl utsäde
som korntal. Några särskilda uppgifter om utsädet begäras ej i årsväxt¬
rapporterna, utan tages detta sådant det är genom hushållningssällskapens
arsredogörelser kändt, dock att, enär dessa vanligen äro två år äldre än
det skördeår, för hvilket skall genom årsväxtsberättelserna redogöras, hus¬
hållningssällskapens utsädesuppgifter måste underkastas åtskilliga rättelser,
med anledning af föregående årens progressiva tillväxt af utsädesmängden’
för att. kunna, blifva för ändamålet användbara. Dessa rättelser verk¬
ställas i Statistiska. Centralbyrån redan förr än skörderapporterna inkomma.
Pa det att intet hinder må möta för beräkningarnas möjligast skyndsamma
3
18
verkställande, så snart rapporterna emottagits, verkställas likaledes i Byran
på förhand beräkningar öfver den andel (i ^ delar) af länets utsäde,
hvarmed hvarje länsmansdistrikt deltager af olika växtslag. Hvar och en
af dessa valörer, multiplicerad med motsvarande uppgifna korntal, gifver
tillsammans länets korntal, som derefter, multipliceradt med det på för¬
hand kalkylerade utsädet, gifver länets skörd. På detta sätt och derigenom,
att alla för beräkningarna nödiga tabeller äro, så vidt sig göra låter, för¬
beredda, är det möjligt, att redan dagen efter, det rapporterna för något
län till Statistiska Centralbyrån inkommit, slutresultaten af beräkningarna
öfver korntalet och storleken af skörden kunna blifva för allmänheten
genom Post- och Inrikestidningar bekantgjorda, likasom att der kan med¬
delas ett sammandrag för hela riket, så snart rapporterna för alla länen
inkommit. Enligt föreskrift böra dessa ingå inom Oktober månads utgång,
men hittills har Byrån icke fått emottaga uppgifterna fullständigt förr
än i midten eller senare delen af November, hvilket dröjsmål naturligtvis
lika mycket försenat rikstabellens afsilande.
De genom Post- och Inrikestidningar preliminärt meddelade resultaten
sammanföras jemte andra mera detaljerade undersökningar, bland annat
om sädesslagens vigt, i en underdånig årsberättelse, hvaraf hittills fyra
åro-åno-ar utkommit, nemligen för år 1874 (färdig den 19 December s. å.),
för år 1875 (den 24 November), för år 1876 (den 20 November) och
för år 1877 (den 28 November).
4) Kommunernas fattigvård och finanser (Bidrag till Sveriges officiel
Statistik, Ditt. U.). Sedan Riksdagen dels i underdånig skrifvelse af den 24
Maj 1878 anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande, huruledes
en kommunal finansstatistik för riket kunde åstadkommas och dels i under¬
dånig skrifvelse af den 17 Maj 1874 förklarat sig icke hafva något att
erinra vare sig mot hvad som blifvit i Kongl. Maj:ts sedermera afgifna Nådiga
proposition i ämnet anfördt rörande sättet för utarbetande och utgifvande
af de till sådan statistik hörande redogörelser eller ° mot de approximativt
beräknade omkostnaderna, och alltså beviljat för ar 1875 ett för ända¬
målet begärdt förslagsanslag af 10,000 kronor, hlef genom Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga bref den 30 December 1874 (Sv. Förf:s-Saml. N:o 114 s.
å.) föreskrifvet, bland annat, att i enlighet med faststäldt formulär skola
under hvarje år, räknadt från och med ar 1875, för hvarje kommun i
riket till Statistiska Centralbyrån aflemnas statistiska primäruppgifter för
nästföregående år
19
a) om kommunens fattigpersonal;
b) om kommunens inkomster och utgifter med afseende å folksko¬
lans samt kyrkliga och andra ändamål, för hvilkas tillgodoseende det en¬
ligt lag tillkommer kyrkostämma att draga försorg;
c) om kommunens inkomster och utgifter med afseende å fattigvår¬
dens och andra kommunala ändamål, hvarom å landet kommunalstämma
eger besluta;
d) om kommunens inkomster och utgifter med afseende å fattigvår¬
dens och andra kommunala ändamål, hvarom i stad stadsfullmäktige eller,
der sådane ej finnas, allmän rådstuga eger besluta;
hvarförutom genom Eders Kongl. Maj:ts Nådiga bref den 30 Juli
1875 (Sv. Förf:s-Saml. N:o 57 s. å.) blifvit föreskrifvet,
e) att landstingen skola årligen till Statistiska Centralbyrån insända
sammandrag, enligt faststäldt formulär, af egna jemte länslasarettens och
kurhusens räkenskaper.
Anslag för bestridande af de med ifrågavarande redogörelse förenade
kostnader hafva jemväl för åren 1876—1878 blifvit beviljade till lika
belopp med det för år 1875, eller med 10,000 kronor årligen.
Primäruppgifterna meddelas enligt formulär och å blanketter, som
af Byrån åidigen utsändas till ett antal af omkring 25,000. Enligt regeln
utgöra de statistiska uppgifterna tre för hvarje kommun, hvartill kommer
en för hvarje landsting. I sjelfva verket utgjorde de dock för år 1875:
a) redogörelser öfver fattigvården..................... 2,475,
b) sammandrag af kyrkostämmoräkenskaperna.................................... 2,356,
c) sammandrag af kommunalstämmoräkenskaperna ........................... 2,338,
d) sammandrag af de under stadsfullmäktige (allmän rådstuga)
hörande räkenskaper........................................................................... 97,
e) sammandrag af landstingens räkenskaper.......................................... 25.
Summa 7,291.
Dessa redogörelser bearbetas på det sätt, att uppgifterna derå inord¬
nas under förut uppgjorda, af Byråns Chef faststälda och gillade rubriker
å sammandragstabeller, som sedermera tjena till material för tabellerna i
Byråns underdåniga berättelse. Dessa sammandragstabeller, utgörande för
år 1875 244 ark, innehålla i fråga om fattigvårdsstatistiken 44 kolumner,
landsbygdens kommunala finansstatistik 47, städernas 66 och landstingens
30 kolumner, motsvarande primäruppgifternas rader.
Innan de sålunda uppgjorda tabellerna lemnas till sättning å trycke-
20
riet, undergå de fullständig granskning af eu för denna del af statistiken
särskildt tillförordnad Aktuarie, som dervid jemför de å dem införda data
med primäruppgifterna, verkställer rättelser eller ändringar, der sådana
äro erforderliga, samt uppsätter de tabellerna åtföljande anmärkningarna,
hvilka äro afsedda att upplysa de förra. I den mån redogörelserna för
de särskilda länen hinna att på detta sätt genomgås, lemnas tabellerna
till extra biträden för att nedsummeras, hvarefter länssummorna införas
å en särskild tabell. Korrekturläsningen verkställes i regeln af t. f. Ak¬
tuarie^ och sker derefter kontrollsummering af extra biträden. Sedan
slutligen alla tabellarken till den underdåniga berättelsen, uppgående till
32, blifvit tryckta, verkställas procentberäkningar och jemförelse!’ med före¬
gående års uppgifter, hvilka undersökningar intagas i en framför tabel¬
lerna befintlig textafdelning, hvarjemte en kort öfversigt på franska språ¬
ket af berättelsens hufvudsakliga uppgifter afslutar det hela.
De skrivelser eller anmärkningspromemorior, som rörande ifråga¬
varande redogörelser blifvit af Byrån aflåtna, utgjorde:
för 1874 års uppgifter.......... 1,141
och för 1875 » » ......... 1,123.
%
5) Sparhanksredogörelser (i Statistisk Tidskrift). Sedan bland de for¬
mulär för tabeller till Kong! Maj:ts Befides femårsberättelser, hvilka år
1861 faststäldes, äfven ingått ett beträffande sparbankerna, har genom
tillmötesgående från dessa bankers direktioner Statistiska Centralbyrån
satts i tillfälle att enligt sådant formulär erhålla årliga uppgifter från
hvarje sparbank och på grund deraf offentliggöra en årlig redogörelse i
ämnet. Uppgifterna inkomma genom Kongl. Maj:ts Befallningshafvande.
Granskningen börjas med jemförande af de ingående balanserna för del-
egarnes antal, deras behållning och sparbankens egen fond, hvarefter redo¬
görelserna aritmetiskt kontrolleras.
Från dessa införas posterna i ett sammandrag, som länsvis upptager
hvarje sparbank. Desslikes upprättas länsvis en tabell öfver dessa poster
och klassifikationen af delegarne efter deras innestående behållning. Se¬
dan sålunda dessa två större tabeller blifvit färdiga, har Aktuarien till
hemarbete haft att upprätta de öfriga tabellerna, författa texten till riks-
sammandraget och befordra det hela till tryck i tidskriften och till ut¬
delning.
6) Redogörelse öfver folkmängden inom härad, tingslag, domsagor, städer
och län. Jemlikt Kongl. Maj:ts den 8 Juni 1866 och den 22 Mars 1867
21
meddelade Nådiga föreskrifter skall i Statistiska Centralbyrån hvart tredje
år utarbetas eu detaljerad folkmängdsredogörelse för det närmast före¬
gående året, för att tjena till ledning vid näst påföljande riksdagsmanna¬
val; och har denna Nådiga befallning af Byrån blifvit fullgjord med
hänsyn till de åren 1869, 1872 och 1875 förrättade valen. Denna redo¬
görelse, för hvars utarbetande de till Byrån från hvarje församling inom
riket inkommande summariska folkmängdsredogörelserna ligga till grund,
upptager rikets hela folkmängd, fördelad på socknar (eller sockendelar),
härad, tingslag, domsagor, städer och län.
Sedan med afseende å vigten deraf, att alla skeende förändringar af
landets indelning i civilt, ecklesiastikt och judicielt hänseende varda an¬
märkta å ett gemensamt, ställe, hvarifrån upplysningar sedermera för sär¬
skilda behof kunde vinnas, Eders Kongl. Maj:t under den 16 November
1866 i Nåder förordnat, att underrättelser angående sådana förändringar
skulle genom vederbörande statsdepartement för hvarje särskildt fall Sta¬
tistiska Centralbyrån meddelas; så har Byrån till två af de ofvannämnda
folkmängdsredogörelserna, nemligen de för åren 1868 och 1874 afgifna,
fogat sådana upplysningar angående oregelbundenheterna i rikets indel¬
ningar, som befunnits vara af vigt, och till hvilkas offentliggörande nämnda
redogörelser gifvit särskilda anledningar.
Folkmängdsredogörelserna tryckas och blifva af Byrån före de stun¬
dande valen utdelade till samtliga kommuner och vederbörande myndig¬
heter inom riket, hvarjemte de sedermera intagas i Byråns underdåniga
berättelse angående folkmängden och dess förändringar.
7) Redogörelse för riksdagsmannavalen (Bidrag till Sveriges officiela
Statistik, Ditt. R.). Omedelbart efter den nya riksdagsordningens an¬
tagande ingick Statistiska Centralbyrån med underdånig hemställan,
huruvida det ej kunde vara af vigt att insamla och bearbeta uppgifter
rörande de stundande nya valen. Förslaget godkändes, men flere om¬
ständigheter vållade, att de insända uppgifterna hvarken blefvo så full¬
ständiga eller så tillförlitliga, som ömkligt hade varit, hvarjemte upp¬
gifternas insändande fördröjdes vida öfver den faststälda tiden, så att
resultaten af den anstälda undersökningen rörande 1866 års val ej kunde
delgifvas förr än år 1868. Detta första försök kunde sålunda icke an¬
ses hafva lyckligt utfallit, och frågan fick derför hvila vid nästa val¬
period. Det var först genom ett cirkulär af den 12 Juli 1872 som frå¬
gan af dåvarande Chefen för civildepartementet ånyo upptogs, i det att
22
formulär till statistiska redogörelser öfver riksdagsmannaval^! då fast-
stäldes och åt Statistiska Centralbyrån uppdrogs att uppgifterna bearbeta.
I öfverensstämmelse härmed hafva af Statistiska Centralbyrån utarbetats och
i serien af bidrag till Sveriges officiela Statistik offentliggjorts redogörel¬
ser för riksdagsmannavalen åren 1872 och 1875 (R. I. och R. III).
De uppgifter, som läggas till grund för ifrågavarande redogörelse,
äro af fem slag efter de olika valsätten. Dessa uppgifter undergå vanlig
granskning i Byrån, och förekommande misstag och oriktigheter blifva,
efter skriftvexling med vederbörande, rättade. Först derefter tager den
egentliga bearbetningen sin början, sammandragstabeller upprättas, procent¬
beräkningar utföras, jemförande öfversigter anordnas o. s. v. Detta arbete
verkställes till största delen af en Aktuarie. De offentliggjorda berättelserna
åtföljas af en kort öfversigt på franska språket, redogörande för det vä¬
sentligaste af de vunna resultaten.
8) Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser (Bidrag till Sve¬
riges officiela Statistik, Litt. II.). I följd af Kongl. Maj:ts den 25 Ok¬
tober 1861 och den 28 Mars 1862 meddelade Nådiga föreskrifter ålig¬
ger det Statistiska Centralbyrån att, i den mån de från Eders Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande i länen och Öfverståthållare-Embetet i Stock¬
holm till Civildepartementets expedition inkomna femårsberättelser blifva
till Byrån öfverlemnade, ombesörja dessa berättelsers utgifvande från
trycket såsom en särskild afdelning af och i lika format med den ut¬
kommande samlingen »Bidrag till Sveriges officiela Statistik», samt att i
formelt hänseende anordna tryckningen så, som för likformighet och lätt
öfverskådlighet af innehållet kan finnas lämpligast, hvarjemte Byrån har
att utarbeta och från trycket likaledes utgifva ett sammandrag för hela
riket af samtliga femårsberättelsernas hufvudsakliga innehåll.
I likhet med öfriga delar af den officiela statistiken äro femårsbe¬
rättelserna ordnade i två afdelningar, eu text- och en tabellafdelning, den
senare innehållande ett för alla länen lika antal tabeller, eller 14, hvaraf
3 i två afdelningar hvardera, enligt bestämdt formulär, och blifva, för
uppgifters meddelande härtill, blanketter af Byrån vederbörande tillhanda¬
hållna. Flere tabellariska öfversigter förekomma derjemte i textafdel-
ningen.
I den mån femårsberättelserna i manuskript till Byrån inkomma,
underkastas de en förberedande granskning af Sekreteraren, innan desamma
för uppsättning lemnas till tryckeriet. Sedan korrekturläsning verkstälts,
23
kontrollsummeras alla tabellerna, hvarvid äfven noga tillses, att textens
och tabellernas sifferuppgifter öfverensstämma, och att de på grund häraf
gjorda beräkningarna äro riktigt utförda. Uppdagade motsägelser härut¬
innan äfvensom möjligen bristande uppgifter antecknas, hvarefter med
stöd af Eders Kongl. Maj:ts ofvannämnda Nådiga föreskrift den 28 Mars
1862 skriftvexlas med vedei’börande, på det erforderliga tillägg och
rättelser må kunna vinnas. Sedan alla länens berättelser på detta sätt
blifvit efter hand genomgångna och till trycket befordrade, utarbetar
Byrån det anbefalda sammandraget af dem alla, hvilket i så måtto
kräfver ett betydligt arbete, som alla berättelserna måste dervid sam¬
tidigt punkt för punkt genomgås, och upptager detta göromål för en
längre tid Byråns samtlige ordinarie tjensteman, under det extra biträden
sysselsättas med sammandrag af tabellerna. Färdigt innehåller detta sam¬
mandrag en öfversigtlig redogörelse öfver hela rikets tillstånd och utveck¬
ling under den förflutna femårsperioden, och är dess innehåll, i likhet
med de särskilda länsberättelsernas, ordnadt i följande hufvudafdelningar:
1) allmänna topografiska och klimatologiska förhållanden; administrativ
indelning; 2) invånare; 3) näringar; 4) kommunikationsanstalter och varu¬
byten; 5) kameralförhållanden och 6) politi.
Femårsberättelserna för åren 1866—70, de senast fullständigt utgi fn a.,
utgjorde jemte sammandraget 138 tryckark.
9) Allmänna folkräkningar (Bidrag till Sveriges officiela Statistik, Litt.
A.). Jemlikt Eders Kong!. Maj:ts Nådiga bref den 4 November 1859
åligger det Statistiska Centralbyrån att hvart femte år, räknadt från och
med utgången af år 1860, anställa allmänna folkräkningar för utrönande
af så väl hela folkmängdsbeloppet som dess fördelning efter kön, ålder,
civilstånd, lefnadsyrken med flere förhållanden, om hvilka kännedom icke
kan af de årligen inkommande summariska folkmängdsredogörelserna in-
hemtas.
På grund af nämnda föreskrift borde sålunda, efter nu förflutna 18
år, fyra sådana räkningar hafva egt rum. I sjelfva verket hafva de dock
utgjort endast två, nemligen de för åren 1860 och 1870 verkstälda, enär
på förekomna anledningar och i följd af Eders Kongl. Maj:ts Nådiga bref
den 3 November 1865 och den 22 Januari 1875 de folkräkningar, som
vid slutet af dessa år bort ega rum, blefvo instälda. Särskilda folkräk¬
ningar hafva likväl föranstaltats i städerna Stockholm och Göteborg under
24
år 1868, då behof vet af en noggrann folkmängdsuppgift i och för beräk¬
nandet af antalet af riksdagsmän gjorde sig i nämnda städer gällande.
De af Byrån åren 1860 och 1870 anstälda folkräkningarna hafva,
med undantag för Stockholm båda åren och Göteborg det sistnämnda
året, försiggått på det sätt, att presterskapet till Byrån ingifvit utdrag,
enligt faststäldt formulär, af husförhörslängderna, sådana desamma befun¬
nits vid årets slut, upptagande dessa utdrag med 50 rader på hvarje sida
14 kolumner, med uppgifter å hushåll eller matlag; kön; namn; embete,
yrke eller näringsfång; nationalitet (för utländingar) samt öfriga specifi¬
kationer jemte vissa lyten; födelseår, födelseort (församling) samt civilstånd
(egenskapen af ogift, gift o. s. v.). För dessa uppgifters insamlande ut¬
delades för 1860 års folkräkning omkring 52 ris formulärblanketter och
för 1870 års 63 ris, hvartill kommo omkring 143 ris s. k. hushållslistor
af likartad! innehåll med utdragen ur husförhörslängderna, men med til¬
lägg af kyrkoskrifningsort, för städerna Stockholm och Göteborg. Utom
sistnämnda räknelistor utgjorde de till Byrån inkomna förteckningarna
(husförhörslängdsutdragen):
för år 1860......... 19,420 ark,
för år 1870......... 21,189 »
innehållande dessa förteckningar nominativa uppgifter å alla, rikets invå¬
nare med de specifikationer, som här ofvan anförts.
Vid den särdeles mödosamma och i följd af arbetets beskaffenhet
tidsödande bearbetningen af dessa primäruppgifter har i allmänhet an-
vändts den s. k. strecknings- eller prickningsmetoden, bestående deruti, att
å särskilda sammandragstabeller med erforderligt antal upplinierade ko¬
lumner hvarje person medelst ett streck eller en punkt införts under be¬
hörig rubrik, hvarefter sammanräkning skett. Den härvid nödiga kon¬
trollen mot felaktig inprickning har vunnits derigenom, att sammanräk¬
ningen successive verkstälts för mindre områden. Vidden och beskaffen¬
heten af de med en folkräkning förenade statistiska arbeten kunna i nå¬
gon mån inses deraf, att de sammandragstabeller, hvilka tj enade till ma¬
terial för Byråns tabell öfver vigde, födde och aflidne inom hvarje socken
under decenniet 1861—1870, upptogo 118 ark, med 1,920 rutor på hvarje;
sammandragstabellen till redogörelsen öfver folkmängdens fördelning efter
ålder och civilstånd 484 ark, med 12 kolumner och 94 rader på hvarje;
yrkesfördelningen upptog omkring 1,500 ark, med 8 kolumner och om¬
kring 30 rader på hvarje sida; folkmängdens fördelning efter födelseorter
inom riket upptog omkring 150 ark, med 26 kolumner och 20 rader på
25
hvarje uppslag; utarbetandet af tabellerna öfver sinnessjuke, blinde och
döfstumme kraf de omkring 175 ark, med 26 kolumner och 20 rader på
hvarje o. s. v. Förutom nämnda resultat af senaste folkräkning, eller
uppgifter å folkmängdens fördelning efter kön, ålder, civilstånd, yrken m.
in., innehålla Byråns redogörelser öfver dithörande ämne: folkmängdens
fördelning på administrativa och judiciela områden; antalet af inom riket
befintlig*} utrikes födde jemte deras födelseorter; antalet Lappar och Fin¬
nar af rikets befolkning, samt dödlighets- och lifslängdstabeller för tids¬
perioden 1861—1870.
Utom förenämnda berättelser och redogörelser påkallas Byråns arbete
i hög glad dels af den internationela statistiken, dels af upplysningar och
utredningar, som begäras saväl från utlandet som från myndigheter och
enskilde inom landet.
Hvad beträffar den internationela statistiken, för hvars bearbetande
förslag uppgjordes vid 1869 års internationela statistiska kongress, så har
Kong! Maj:t genom Nådigt bref den 27 Januari 1870, uppå underdånig
hemställan af Byråns Chef, godkänt den vid nämnda kongress träffade
öfverenskommelse, i hvad densamma innefattade åliggande för Sverige att,
i och för nämnda statistik, ej mindre utarbeta och på franska språket
från trycket utgifva en statistisk redogörelse öfver folkmängden och dess
fördelning efter kön, ålder, civilstånd, yrken m. m. för samtliga Euro¬
peiska länder, än äfven att till de resp. staters statistiska embetsverk, på
hvilkas lott arbetet med andra grenar af statistiken fallit, meddela de
uppgifter rörande Sverige, som af dem äskades och här kunde erhållas.
_ De ämnen, som för närvarande utgöra föremål för den internationela
statistiken, äro af följande länder och städer öfvertagna: Byssland: Område
och areal (Territoire), Bergsväsendet (Mines et usines) samt, i förening
med Tyska riket, Flodfart (Navigation fluviale); Sverige: Befolkningen
(Population); Österrike: Nationalitetsförhållanden (Nationalités) samt Under¬
visningsväsende (Instruction publique); Tyska riket: Befolkningens årliga
förändringar med undantag af dödsfall (Mouveinent de la population etc.)
samt, i förening med Ryssland, Flodfart (Navigation fluviale); Hamburg:
In- och utflyttningar (Immigrations et emigrations); Bajern: Bebygd fast
egendom (Propriété fonciére båtie); Frankrike: Åkerbruk (Agriculture)
samt Rättsväsende (Justice civile et coniinerciale); Ungern: Vinodling (Vi-
ticulture); Baden:. Forstväsende, jagt (Sylviculture, chassé); Norge: Sjöfart
(Navigation maritime); Preussen: Industri (Industrie); Italien: Kreditväsende
(Institutions de credit), Sparbanker (Caisses d’épargne) samt Fattigvård (As-
4
26
sistance publique); Rumänien: Landtbruksförsäkringar (Assurances agri-
coles); Wurtemberg: Finanser (Finances); BudctrPesth: De stora städerna
(Les grandes villes); Danmark: Fångvården (Prisons) samt Post- och tele¬
grafväsendet (Pöstes et télegraphes).
Utom sin egen andel i det’ internationela arbetet, af hvilken Byrån
under titeln »Fjät de la population» redan offentliggjort den första afdel-
ningen, har Byrån alltså att, då sådant särskildt begäres, jemväl lemna
bidrag för alla de öfriga ämnena, och har Byrån redan med sådana bi¬
drag försett följande afdelningar, nemligen: Område och areal; Bergsbruk;
Befolkningens årliga förändringar; Åkerbruk (hvarom publicerats: »Statistique
internationale de YAgriculture»); Rättsväsende (hvarom publicerats: »L’Ad¬
ministration de la justice civile et commerciale en Europé»); Vinodling
(hvarom publicerats: »Statistique viticole, l:iére partie, Viticulture de la
Hongrie 1860—1873»); Sjöfart (hvarom publicerats: »Navigation mari-
time, I, Jaugeage des navires»); Kreditväsende (hvarom publicerats: »Stati¬
stique internationale des banques dimission»); Sparbankerna (hvarom pu¬
blicerats: »Statistique internationale des caisses d’épargne»); De störa stä¬
derna (hvarom publicerats: »Statistique internationale des grandes villes,
l:iére section: Mouvement de la population, törne I»).
De upplysningar och utredningar, som från Byrån för öfrigt äskas
ej blott af Eders Kong! Maj:t, offentliga myndigheter, vetenskapsmän m.
fl. inom landet, utan äfven från utlandet, äro ofta ganska omfattande; och
anser sig Komitén böra till belysande af Byråns verksamhet i denna del
här uppgifva de väsentligaste så beskaffade arbeten, som derstädes före¬
kommit under loppet af förlidet år.
Till Eders Kongl. Maj:t: Underdåniga utlåtanden angående:
a) klockares brefbäringsskyldighet;
b) länsstyrelsernas underd. utlåtanden om Byråns förslag till nya be-
väringsrullor;
c) mantalsskrifningen i Stockholm;
d) inrättandet af en internationel byrå för utbyte af böcker in. in., och
e) väckt förslag, att Byrån skulle afgifva en redogörelse om länsmans-
distrikten m. in.
Till Justitiedepartementets expedition: Folkmängdsuppgifter (2 ggr);
upplysningar angående lösdrifvare.
Till Utrikesdepartementets expedition: Uppgifter till Almanack de Gotha;
uppgifter till Statesmans Yearbook.
27
Till Svensk-Norske Ministern i Berlin: Upplysningar angående potatis¬
odlingen.
Till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Örebro län: Folkmängdsupp-
gifter för länet (häradsvis).
Till Landtbruksakademien: Uppgifter angående hushållningssällskapens
finanser.
Till Inspektören öfver tändsticksfabrikerna i riket: Uppgifter angående
dessa fabriker.
Till Norges Statistiska Byrå: Tablå öfver Riksbankens räntesatser;
upplysningar angående sparbankernas placering af sina medel; angående
förfaringssättet för utsändningar af tryck till utlandet; uppgifter om pri¬
sen å lifsförnödenheter i universitetsstäderna; uppgifter angående skatte-
fördelningen vid kommunala utgifter.
Till Kaiserl. Deutsches Statistisches And (för dess andel i den inter-
nationela statistiken): en mängd olikartade uppgifter angående folkmäng¬
dens förändringar; granskning af uppgifter om Sveriges varuinförsels- och
utförselsstatistik.
Till Berlins Statistiska Byrå: Upplysningar angående fortlöpande folk-
mängdsregister.
Till Englands Statistiska Byrå (Board of Trade): Uppgift om jern-
vägar; om accisafgifter m. m.; om folkmängd, in- och utförsel, jernvägar,
post, telegraf m. in.; angående utsäde, skörd m. m.; upplysningar om tull¬
tariffer.
Till Registrar General, London: Uppgifter angående barnaföderskor.
Till Frankrikes Statistiska Byrå: Uppgifter angående folkmängdens
förändringar.
Till Italiens Statistiska Byrå: Uppgift om antalet hästar i Sverige;
folkmängd suppgifter; uppgifter angående sädespris, giftermålens talrikhet
m. m.; om sparbanker; angående politisk rösträtt; angående banker; upp¬
lysningar angående Sveriges »Åkerbruks- och Handelsministerium»; upp¬
gifter om emigranter (2 ggr.); angående beräkningssättet af mortalitets-
tabeller.
Till Serbiens Statistiska Byrå: Folkmängdsuppgifter.
Till Buda-Pesths Statistiska Byrå: Uppgift angående sättet att be¬
stämma åldersår; angående dödsfall genom epidemier.
Till V.-Presidenten i statistiska kongressen: Förteckning å arbeten,
förelagda statistiska kongressen i Buda-Pesth.
Till A. Rouillier (Paris): Uppgift om administrativa domstolar m. m.
28
Arbetsord¬
ningen.
Verkets all¬
männa ställ¬
ning och nu¬
varande per¬
sonal.
Till S. A. Thompson (N.-Amerika): Upplysning angående topografiska
karteverket.
Till Th. Devidé (Wien): Uppgift angående tobaksfabrikationen m. m.
Till Ellison (Liverpool): Uppgift angående bomullsspinnerien.
Till J. Pechar (Böhmen): Uppgifter om bergverksproduktionen och
handeln, ångmaskiner, jern vägar m. in.
Till J. Pearce (London): Upplysningar angående oäkta barn.
Slutligen torde böra tilläggas, att, jemte det de i förutnämnda ko-
mitébetänkande föreslagna och af Kongl. Maj:t godkända bestämmelser
angående fördelningen af tjensteåliggandena inom Byrån allt hittills tjenat
till efterrättelse, i den mån göromålens ökade mängd det medgifvit, sättet
för dessas utförande blifvit närmare bestämdt genom en af Chefen utfär¬
dad arbetsordning, hvilken innehåller bland annat: att tjenstgöringstim-
marnes antal hvarje helgfri dag skall vara sex, eller från kl. 9 f. m. till
kl. 3 e. m., hvarom, till allmänhetens kännedom, städse skall finnas an¬
slag inom embetslokalen; att hvarje tjensteman, med ansvar för sitt ar¬
bete, skall för Chefen föredraga de ärenden, hvilka tillhöra hans befatt¬
ning, uppsätta förslag till skrivelser, som i förekommande ämnen böra
afgå, samt kontrasignera och expediera desamma; och att vederbörande
tjensteman har att med upplysningar tillhandagå personer, som önska
taga kännedom af handling i arkivet eller verk i biblioteket.
I afseende på Statistiska Tabellkommissionens förhållande till öfriga
centrala verk och myndigheter inom förvaltningen, föreslog 1856 års ko¬
mité, att verket skulle intaga samma ställning till Civildepartementets
expedition, som Riksarkivet då innehade till Ecklesiastikdepartementets,
men någon föreskrift härom har icke blifvit meddelad. Faktiskt har det
föreslagna förhållandet ej heller egt rum, då alla Eders Kongl. Maj:ts
Nådiga bref och embetsskrifvelser från de särskilda departementen af Eders
Kongl. Maj:ts Kansli varit omedelbart stälda till Statistiska Centralbyrån
eller Byråns Chef, likasom alla Byråns underdåniga utlåtanden och be¬
rättelser varit stälda omedelbart till Eders Kongl. Maj:t.
Byråns embets- och tjensteman, som utan undantag blifva af Eders
Kongl. Maj:t i Nåder förordnade eller utnämnde, tjenstemännen på förslag
af Chefen, hafva ej ökats utöfver det i 1856 års förslag förordade och vid
verkets första inrättande bestämda antal, eller tre tjensteman jemte Chefen;
men benämningarna å tjenstemännen, som ursprungligen voro Sekreterare,
Arkivarie och Revisor, blefvo genom Eders Kongl. Maj:ts Nådiga bref den
25 Januari 1861 för de två senare förändrade till Aktuarier. På grund
af ofvan omförmäla, genom Eders Kongl. Maj:ts Nådiga bref den 30 De-
29
ceraber 1874 åt Byrån lemnade uppdrag att utarbeta och offentliggöra
årliga berättelser om kommunernas fattigvård och finanser har dock till
detta arbete, för hvars utförande Byråns ordinarie personal varit alldeles
otillräcklig, af Chefen tills vidare förordnats en med Aktuarierne inom
Byrån i det närmaste likstäld tjensteman.
Med undantag för de förändringar, som föranledts af det efter hand N. v. fördel-
vidgade omfånget af Byråns verksamhet, har, såsom ofvan anmärkts, den nin'Jm af
° 0 . J 7 7 . 7 goromalen in-
redan vid verkets inrättande bestämda fördelning af göromalen emellan” om Byrån
den ordinarie personalen fortfarande varit gällande. Sålunda har m- “•
l:o) ledningen af och ansvaret för göromålens gång inom verket,
arbetets anordning, föredragningen i Statistiska Beredningen, afgifvande
dels af förslag till formulär för Byråns statistiska undersökningar och dels
af underdåniga berättelser och redogörelser jemte in- och utländsk bref¬
vexling in. m. bestridts af den tillförordnade Chefen;
2:o) biträde åt Chefen vid expedierande af utlåtanden och andra offi-
ciela skrifvelser samt öfrig in- och utrikes korrespondens, förande af der¬
till hörande diarier och registratur, utarbetande af sammandrag af de årliga
årsväxtsberättelserna, redogörelse för folkmängden till ledning vid riksdags-
mannavalen, större delen af behandlingen af Kongl. Maj:ts Befallningshaf-
vandes femårsberättelser, korrekturläsning, protokollsförande i Statistiska
Beredningen m. in. bestridts af Sekreteraren;
3:o) emottagande och inregistrerande af en del inkomna handlingar,
katalogiserande (nominal- och real-) af arkivet och boksamlingen, redogö¬
relse för lagret af tryckta berättelser, vård och tillhandahållande af
biblioteket, utarbetande af redogörelser för jordbruk och boskapssköt¬
sel, enligt hushållningssällskapens berättelser, samt för riksdagdinannava-
len, samlande af statistiska notiser, utdelning af tryckta berättelser, det
internationela utbytet in. in. bestridts af en Aktuarie;
4:o) granskning till siffran och bearbetning af uppgifterna till den
årliga folkmängdsredogörelsen, granskning af de upprättade sammandra¬
gen, utarbetande af redogörelser för sparbankerna, upprättande af särskilda
liggare för hvarje hufvudsaklig! slag af samlade uppgifter, förande af
Byråns räkenskaper, vården af arkivet m. in. bestridts af en Aktuarie.
Dessutom hafva samtlige ordinarie tjenstemännen tagits i anspråk vid
utarbetandet af redogörelser för folkräkningarna och af sammandraget af
Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes femårsberättelser.
För desse ordinarie tjensteman skulle icke varit möjligt att åstad¬
komma det Byrån i växande omfattning ålagda arbetet, så framt ej ett
30
Komiténs or
ganisations-
förslag.
betydligt biträde dervid kunnat erhållas af en inom Byrån anstäld extra
personal, som mot ersättning dels för timme och dels på beting utfört de
enklare och mera mekaniska göromålen. Denna personals antal är för
närvarande sexton.
Den förra Kommissionen öfver Tabellverket egde icke någon boksam¬
ling, men genom inköp och gåfvor samlades af den komité, hvars betän¬
kande år 1856 afgafs, ett litet bibliotek af några hundrade band, som
vid komiténs upplösning blef till Tabellkomissionen och från denna, enligt
Kongl. Maj:ts ofvan åberopade Nådiga bref den 22 Juli 1858, till Byrån
öfverlemnadt. Detta har sedermera efter hand och hufvudsakligen genom
de utsträckta internationela utbytena så ökats, att det nu uppgår till omkring
14,500 verk; och har sysslandet med biblioteket, som alltjemt måste hällas
ordnadt med både namn- och inneliållskataloger samt tillgängligt för ut¬
låning och begagnande på stället, följaktligen allt mera upptagit en af de
ordinarie tjenstemännens tid.
Med det växande omfånget af statistiska undersökningar tillväxer ock
massan af ingående statistiska primäruppgifter, i synnerhet af dem, som
angå befolkningsstatistiken. Dessa uppgifter med den form, hvari de nu
ingå; nemligen såsom dupletter af ministerialböckerna, utgöra ett så vigtigt
medel till betryggande af civila rättigheter i de -fall, då kyrkoböcker blifva
genom olyckshändelser färstörda, att deras förvarande och i ordning hål¬
lande kräfva särdeles stor omsorg. Angelägenheten att ega sådana duplet¬
ter visas deraf, att redan tio fall inträffat, då genom vidimerade afskrifter
af dylika handlingar kyrkoboksarkiv, som genom vådeld blifvit förstörda,
kunnat ersättas.
I afseende på det antal ordinarie tjensteman, hvaraf Byrån, för sina
åliggandens bestridande, är i behof, har Komitén för sitt omdöme sökt
ledning i följande förhållanden.
Under Byråns snart tjuguåriga tillvaro har, såsom redan är anmärkt,
antalet af dess ordinarie tjensteman ej ökats. Deremot har folkmängds-
tillväxten i riket under tiden, utgörande inemot 800,000 invånare, ej obe¬
tydligt ökat Byråns arbete, redan hvad befolkningsstatistiken angår.
Byrån har dessutom efter hand fått sig ålagdt att bearbeta redogö¬
relser dels för jordbruket och boskapsskötseln i tvänne olika serier, dels
för riksdagsmannavalen och dels för sparbankerna samt att i tryck utgifva
länsstyrelsernas femårsberättelser. Under den tid utarbetandet af statisti¬
ken öfver fattigvården och kommunernas finanser ålegat Byrån, har visserli¬
gen särskilt anslag till ökadt arbetsbiträde varit beviljadt, men natur-
31
ligtvis har genom detta ytterligare åliggande äfven föranledts tillökning i
Byråns allmänna göromål, eller dem som åligga de ordinarie tjenstemännen.
Hvar och en af de statistiska redogörelser, som Byrån sålunda har
att oflentliggöra, kräfver olika lång tid för sin utarbetning, från omkring
4 års tid (för en folkräkningsredogörelse) till blott 1/3 eller 1J3 års för
någon af de enklaste och kortaste berättelserna. I medeltal äro årligen
flere, ända till 9 å 10, statistiska berättelser under liktidig utarbetning,
hvilket endast genom gemensamhet i arbetet låter sig verkställa. Under
sådant förhållande är klart, att den skyndsamhet, hvarmed en redogörelse
kan blifva färdig, i väsentlig mån beror af tillgången på ordinarie tjenste-
män, mellan hvilka arbetet och ansvaret för detsamma kan fördelas.
Det antal tryckta ark, hvartill Byråns offentliggjorda statistiska redo¬
görelser uppgått, har utgjort:
År 1871 ................................... 40,
» 1872............................................................ 51,
» 1873............................................................ 192,
» 1874............................................................ 136,
» 1875............................................................ 66.
Häntydande det för de olika åren vexlande arktalet på den längre eller kortare
tid, som erfordrats för utarbetandet och tryckningen af dessa redogörelser.
Under Byråns verksamhetstid hafva förbindelser knutits med flerta¬
let af de statistiska embetsverk, som numera uppstått i nästan alla civi¬
liserade länder. Dessa förbindelser, som äro i ständigt tilltagande, hafva
haft till följd ej blott ett allt jemt ökadt internationelt utbyte af statis¬
tiska publikationer, utan ock — oberäknadt allt det arbete, som ålig¬
ger Byrån i och för den internationela statistiken — på sätt redan är
visadt, hvarjehanda förfrågningar, förslag och meddelanden i nästan alla
ämnen, som ligga inom statistikens område; och då de upplysningar och
utredningar, som sålunda blifvit hos Byrån begärda, oftast varit afsedda
för större statistiska arbeten, derifrån de resp. förhållandena inom vårt
land icke bort vara uteslutna, hafva Byråns tjensteman gjort sig till en
hederssak att, äfven med stora uppoffringar af enskild tid och arbete, till¬
mötesgå framstälda önskningar i omförmälda afseende.
Arkivet af ministerialboksutdrag, som årligen ökas med de massor
af uppgifter, för hvilka i det föregående är redogjordt, förorsakar ock ett,
i förhållande dertill, ökadt besvär med ordnandet och bevarandet af dessa
för civila rättigheter vigtiga handlingar. Huruledes Byråns bibliotek, som
är i stark tillväxt, redan nu tager i anspråk en betydlig del af en bland
de ordinarie tjenstemännens tid, har Koinitén här ofvan framhållit.
32
I fråga om den officiel statistikens gagn må ej förbises, att detta
jemförelsevis endast i mindre mån kan framträda i redogörelser för enstaka
år. Sådana årsredogörelser utgöra egentligen blott ett material för öfver-
sigter och jemförelse^ som kunna och böra omfatta längre tidrymder.
Efter tillfälle till sådana jemförelser och bearbetningar sträfvar den veten¬
skapliga statistiken såsom sitt mål och såsom det enda säkra underlaget
för statsekonomien. Visserligen kan denna vetenskapliga bearbetning ej blifva
någon hufvudsaklig embetspligt för en statistisk byrå, hvilkens tid nästan helt
och hållet upptages af materialiers samlande, granskande och framläggande^
men utan uppfattning af det högre vetenskapliga malet och utan en på
detta mål oaflåtligen fästad blick skulle den statistiska byrån ej ens kunna
samla något material af större värde. Vetenskapens kraf pa detta embets-
verks tjensteman får alltså ingalunda förbises, och hvad af dem kan göras
för att underlätta det vetenskapliga arbetet skall alltid komma till godo,
bland annat, studierna i statskunskap vid rikets universitet.
I de statistiska primäruppgifter, som Byråns arkiv innehåller, och af
hvilka blott sammandrag för större administrativa områden och endast
till en del af innehållet hittills kunnat offentliggöras, ligger ett material
för en mer detaljerad, jemförande statistik och till särdeles vigtiga och
lärorika skildringar. De få bearbetningar af detta material, som af Byrån
medhunnits, och hvilka i grafiska framställningar exponerats i Paris, Brtis¬
sel och Filadelfia hafva ock från dessa ställen förvärfvat vårt land ett
hedrande erkännande.
Bibliotekets rika innehåll, som allt jemt ökas, särdeles genom nya
statistiska arbeten från utlandet, lemnar tillfälle till de vigtigaste upplys¬
ningars spridning och lärorika jemförelser med andra länder. Men dessa
tillfällen kunna nu endast undantagsvis begagnas, då såväl Chefens som
tjenstemännens tid allt mer och mer upptages af de löpande göromalen
inom Byrån.
En ordinarie tjensteman, som, genom något minskadt deltagande i de
föreskrifna statistiska redogörelsernas utarbetande, bereddes tillfälle att, i
sammanhang med bibliotekets vard, egna mera tid åt den vetenskapligt
stastistiska verksamheten genom utarbetande af sådana jemförande öfver-
sigter öfver särskilda grenar af statistiken, hvilka alltid med begärlighet
af allmänheten mottagas, och som i den Statistiska Tidskriften kunde med¬
delas, är enligt Komiténs åsigt ett önskningsmål af framstående vigt.
Af de förhållanden, för hvilka Komitén nu redogjort i afseende på
Statistiska Centralbyråns nuvarande organisation, omfattningen och beskaf-
SB
fenheten af dess åligganden, sådana dessa under Byråns nära tjuguåriga
verksamhet utvecklat sig, samt arbetets fördelning såväl emellan'den ordi¬
narie och extra personalen som särskild! de ordinarie tjenstemännen emel-
lan, synes Komiten framgå: att de arbeten, som böra utföras af ordinarie
tjensteman inom Byrån, numera vunnit sådan tillväxt, att desamma icke
längre kunna af den nuvarande personalen behörigen fullgöras; att möj¬
ligheten af arbetets utförande för närmande är beroende dels deraf, att ett
i förhållande till de ordinarie tjenstemännen allt för stort antal extra biträ¬
den användes, och dels deraf, att vissa arbetens fullbordande, mer än lämp¬
ligt är, försenas; och att följaktligen, så framt Byråns nuvarande verk¬
samhet skall fortfara i oförminskad omfattning, dess ordinarie personal
oundgängligen måste ökas med en tjensteman, — oberäknade de arbets¬
krafter, som erfordras för utarbetandet af den kommunala finansstatisti¬
ken, hvilket för nävarande upptager en dertill förordnad särskild tjenste-
mans hela tid och derutöfver kräfver icke obetydligt extra arbetsbiträde.
Under förutsättning således, att detta sistnämnda åliggande fortfarande
kommer att tillhöra Byrån, och att dennas verksamhet jämväl i öfrigt
blir oförminskad, får alltså Komitén, hvilken här nedan kommer att yttra
sig angående det extra biträde, som för embetsverket är behöfligt, på grund
af hvad nu blifvit anfördt, i underdånighet hemställa:
att Statistiska Centralbyrån med den sjelfständiga
ställning, som embetsverket de facto redan intager, må
utgöras af en Chef och fem ordinarie tjensteman, deraf
tre tillhörande andra och två den första lönegraden,
på sätt nedan omförmäles;
att Chefen och öfrige ordinarie tjensteman må af
Eders Kongl. Maj:t utnämnas, de senare efter ansök¬
ning och med rätt för Chefen att i underdånighet för¬
orda den, han till tjensten anser bäst egnad;
att för erhållande af tjenst i Statistiska Centralby¬
rån i allmänhet må fordras aflagd akademisk examen
med företrädesvis vitsordad skicklighet i matematik,
lefvande språk, statskunskap eller historia, dock med
det undantag härifrån, som af Eders Kongl. Maj:t må
pröfvas berättigad! af redan ådagalagd framstående
fallenhet för och skicklighet i statistiskt arbetes utfö¬
rande;
5
att extra ordinarie tjensteman och tillfälliga biträ¬
den samt vaktbetjening må af Chefen antagas;
att samtlige ordinarie tjenstemännen skola vara
underkastade skyldigheten att gemensamt deltaga i
göromålen på det sätt, som behofvet af skyndsamhet
och noggrannhet påkallar och af Chefen med hänsyn
härtill föreskrifves;
att hvarje ordinarie tjensteman skall vara ansva¬
rig för utförandet af det statistiska arbete, som honom
tilldelats, och föredraga de frågor, som deraf kunna
föranledas;
att uti alla frågor, som inom Statistiska Central¬
byrån förekomma till handläggning och afgörande,
beslutanderätten må tillhöra Chefen ensam, dock att
i organisations-, anslags- och andra vigtigare frågor,
livilka i en blifvande instruktion närmare böra bestäm¬
mas, den föredragande tjensteman, som vidhåller mot
Chefens beslut stridig åsigt, må ega att densamma afgifva
till ett för sådant tillfälle fördt protokoll, hvilket i
mål, som böra Eders Kongl. Maj:ts Nådiga pröfning
underställas, skall i utdrag åtfölja Chefens underdåniga
utlåtande;
att, då Chefen åtnjuter semester, såsom här nedan
föreslås, eller eljest under kortare tid, som ej öfver-
stiger fjorton dagar, är hindrad att sitt embete för¬
rätta, hans ställe skall, der Eders Kongl Maj:t ej annor¬
lunda förordnar, företrädas af Sekreteraren;
att, i öfverensstämmelse med hvad som i instruk¬
tionen för Riksarkivet är för dervarande tjensteman
stadgadt, Chefen må ega att vid ådagalagdt behof bevilja
Byråns tjensteman ledighet, dem inom andra lönegra¬
den under högst fjorton dagar och dem inom första
graden under högst en och en half manad, men att
fråga om längre tjenstledighet skall till Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga pröfning hänskjutas; samt
35
att vaktbetjeningen fortfarande må utgöras af en
förste vaktmästare och en vaktmästare.
Då de vilkor för åtnjutande af aflöning enligt ny stat och de all- Allmänna
manna grunder för löneregleringen, hvilken vid pröfningen af Komiténs grunder och
redan afgifna förslag blifvit faststälda för andra embetsverk, torde böra ilneZg/erin-
blifva gällande äfven för Statistiska Centralbyråns embets- och tjensteman ae-n.
samt betjente, hemställer vidare Komitén,
att embets- och tjensteman i Statistiska Central¬
byrån skall vara underkastad den vidsträcktare tjenst-
göringsskyldighet eller jemkning i åligganden, som vid
en möjligen inträdande förändrad organisation af Byrån
eller eljest i allmänhet kan vara stadgad, äfvensom,
derest i en framtid verkets ställning inom förvaltnin¬
gen så förändras, att detsamma ej längre kan såsom
sjelfständigt embetsverk anses, vara förpligtad, att, med
bibehållande af den tjenstegrad och aflöning, han inne¬
har, efter den nya arbetsordningen sköta de med tjen-
sten förenade göromål;
att med embete eller tjenst i Statistiska Central¬
byrån icke må förenas annan tjenst å rikets, Riksda¬
gens eller kommuns stat, ej heller annan tjenstebe¬
fattning, med mindre den finnes icke vara hinderlig
för fullgörande af tjenstgöringen i Byrån;
att aflöningarna för Statistiska Centralbyråns em¬
bets- och tjensteman samt betjente fördelas i lön och
tjenstgöringspenningar, hvilka senare få uppbäras endast
för den tid, tj enstens innehafvare verkligen tjenstgjort
eller åtnjutit semester, men skola för den tid, han eljest
varit från tjenstgöring befriad, utgå till den, som tjen-
sten förrättat;
att den, som af sjukdom hindras att sin tjenst
förrätta, eger uppbära hela lönen, men att den, som
eljest undfår ledighet för svag helsas vårdande, enskilda
angelägenheter eller särskilda uppdrag, kan förpligtas
att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspennin-
gar afstå så mycket af lönen, som för tjenstens förrät¬
tande erfordras eller eljest pröfvas skäligt;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras
för beredande af semester, tjensteman af lägre grad
skall vara skyldig att, om lian förordnas till högre
befattning inom Byrån, densamma emot åtnjutande, i
förstnämnda fall, af de för befattningen anslagna tjenst-
göringspenningar, men eljest af deremot svarande belopp,
i stället för egna tjenstgöringspenningar bestrida, dock
ej längre än tre månader under ett år;
att, der förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt
innehafvande af samma tjenst anses böra medgifvas,
tidpunkten för första förhöjningen bestämmes att in¬
träda efter fem år, under vilkor, att innehafvaren mera
än fyra år af denna tid sjelf bestridt sin egen eller
på grund af förordnande annan statens tjenst, dock att
härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnju¬
tit semester, och för andra förhöjningen, om sådan egen
rum, efter ytterligare fem år på samma vilkor, under
iakttagande, hvad såväl den ena som den andra för¬
höjningen angår, deraf, att den högre aflöningen ej
får tillträdas förr än vid början af kalenderåret näst
efter det den stadgade tjensteåldern blifvit uppnådd,
börande löntagaren dervid tillgodoräknas den tid, som
före den nya statens utfärdande förflutit från hans till¬
träde till tjensten, vare sig på grund af fullmakt eller
konstitutorial;
att tjensteman skall, då han uppnått 65 lefnads-
och minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkor¬
tad lön såsom pension från tjensten afgå, Eders Kongl.
Maj:t dock obetaget att låta med detsamma anstå, der¬
est och så länge den pensionsberättigade pröfvas kunna
i tjensten på ett tilifredställande sätt gagna det all¬
männa och kan finnas villig att i densamma qvarstå;
samt
att semester må åtnjutas af verkets Chef och andra
gradens tjensteman under en och en half månad samt
37
af tjenstemännen inom första graden under en månad
årligen.
Chefens för Statistiska Centralbyrån embetsställning synes Komitén Löneförmåner
vara närmast jemförlig med Chefernes för Riksarkivet och Öfverintendents-
embetet; och torde hans löneförmåner alltså böra bestämmas i likhet med
hvad i sådant afseende blifvit, af Riksdagen, i enlighet med Eders Kongl.
Maj:ts Nådiga proposition, för Riksarkivarien beviljadt och af Komitén i
dess underdåniga förslag den 18 sistlidne Oktober för Öfverintendenten
förslaget, eller till 7,500 kronor, deraf 5,000 kronor lön och 2,500 kro¬
nor tjenstgöringspenningar. Verkets nuvarande stat upptager för de öfrige
tjenstemännen löneförmånerna, dyrtidstillägget oberäknad^ sålunda: Sekre¬
teraren, lön 4,000 kr; två Aktuarier, hvardera lön 2,500 kr, jemte rätt
till tre ålderstillägg af 500 kronor hvartdera efter resp. 5, 10 och 15 års
tjenstetid. Dessa löneförmåner, likasom beskaffenheten af de göromål, som
åligga tjenstemännen, af hvilka två benämnas Aktuarier, ehuru deras ålig¬
ganden ingalunda äro likartade eller jemförliga med Aktuariers i andra
verk, göra tjensterna närmast hänförliga till den tjenstegrad, som å gamla
lönestaterna för de centrala embetverken räknats såsom den tredje, men
å de nya staterna utgör den andra; och har Komitén alltså ansett sig
böra å sitt förslag till stat för verket upptaga hvardera af dessa tre tjenste¬
man till 3,000 kr. lön och 1,500 kr. tjenstgöringspenningar, jemte svå
ålderstillägg, hvartdera å 500 kronor. De af Komitén föreslagna två nya
tjensterna torde deremot böra räknas till första nya lönegraden, och löne¬
förmånerna således för hvardera af dem bestämmas till 1,800 kr. lön och
1,200 kr. tjenstgöringspenningar, jemte enahanda rätt till ålderstillägg.
Löneförmånerna för Byråns två vaktmästare torde böra bestämmas
lika med vaktbetjeningens inom andra centrala embetsverk.
Komitén får alltså hemställa,
att aflöningarna för Statistiska Centralbyråns em-
bets- och tjensteman samt betjente må bestämmas i
enlighet med bifogade förslag till stat.
Såsom redan är nämndt, utgöres den extra personal, som Byrån för Kostnader för
närvarande använder, af sjutton, inberäknad den tjensteman, som är till- extra biträden
förordnad att utarbeta den kommunala finansstatistiken. Kostnaden för °ch vihariat
sådant extra biträde uppgår innevarande år till omkr. 15,650 kronor, och
för bestridande af denna kostnad har Byrån haft att tillgå dels ett reser-
38
yationsanslag af 10,000 kronor och dels ett förslagsanslag likaledes af
10,000 kronor, detta senare afsedt jemväl för utgifvandet i tryck af redo¬
görelsen för kommunernas fattigvård och finanser.
Derest nu, såsom Komitén föreslagit, den ordinarie tjenstepersonalen
blir ökad med två, synes årliga kostnaden för extra biträden kunna min¬
skas med omkring 5,650 kronor; och blefve ett ärligt belopp af omkr.
10,000 kronor således för ifrågavarande ändamål framdeles erforderligt,
bvilket belopp, med afseende å arbetets vexlande omfattning under olika
år och svårigheten att på förhand beräkna kostnaderna härför, torde böra
i staten uppföras såsom förslagsanslag.
Årliga kostnaden för vikariat under semester kommer, derest Komi-
téns nu afgifna förslag till organisation, lönestat och vilkor för den nya
aflöningens åtnjutande varda godkända, att uppgå till 1,075 kronor.
Komitén hemställer alltså,
att, för bestridandet af kostnaderna dels för arvo¬
den till extra biträden och dels för ofvannämnda vika-
riatsersättningar, må ställas till Byråns förfogande ett
årligt förslagsanslag af— i jemn summa — 11,000 kr.
jemförelse Jemföra,s de kostnader för löner in. m., som i Komiténs förslag till stat
mellan n. v. gro upptagna, utgörande................................................ 39,900 kronor,
Stmed kostnader för löner och arvoden under sistlidna *
föreslagna. år, omkring .................................................................. 33,850_J)
så visar sig, att kostnaderna för den nya organisationen
skulle komma att öfverstiga den nuvarande med
omkring.............................................................................. 6,0o0 kronor.
Det för beredande af ålderstillägg åt dertill berättigade tjensteman
och betjente i Statistiska Centralbyrån erforderliga belopp torde hvarje
år för det nästkommande böra beräknas och jemte ålderstillägg till öfriga
under Civildepartementet hörande verk uppföras såsom förslagsanslag under
riksstatens sjette hufvudtitel.
Chefens för Statistiska Centralbyrån till Komitén remitterade under¬
dåniga skrifvelse den 12 November 1873, för hvars hufvudsakliga inne¬
håll0 Komitén redogjort i sitt underdåniga betänkande angående Kom-
* Ålderstillägg är i ingendera af dessa summor upptaget.
■rf*
39
markollegium, får Komitén härmed underdånigst återställa och tillika öfver¬
lemna de särskilda yttranden, som Komiténs ordförande och en af dess
ledamöter afgifvit.
Komitén framhärdar med djupaste vördnad, trohet och nit,
Stormäktigste, Allernådigste Konung!
Eders Kong!. Maj:ts
underdånigste, tropligtigste
tjenare och undersåtar
ER, TH. BERG.
ERIK LJUNGSTEDT. O. R. HAMMAR. LISS ÖL. LARSSON.
K. G. Oden.
Stockholm den 8 Januari 1878.
41
Litt. A.
Förslag till Stat
för Statistiska Centralbyrån, att tillämpas från och
med år 1879.
|
|
Tjenstgö-
|
|
|
|
Lön.
|
ringspett-
|
Summa.
|
|
|
|
ningar.
|
|
|
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
|
Chefen .................................
|
5,000
|
2,500
|
7,500
|
|
1 Tjensteman af andra lönegraden
|
|
|
|
|
(Sekreteraren) .....................
|
3,000
|
1,500
|
4,500
|
|
|
2 d:o d:o
|
6,000
|
3,000
|
9,000
|
|
Efter 5 år kan lönen
höjas med 500 kr. och
|
1 d:o af första lönegraden
|
1,800
|
1,200
|
3,000
|
|
efter 10 år med ytter¬
ligare 500 kr.
|
1 d:o d:o
|
1,800
|
1,200
|
3,000
|
|
|
Till vikariatsersättning och arvo-
|
|
|
|
|
den åt extra biträden____________
|
—
|
—
|
11,000
|
|
1 Förste vaktmästare ...............
|
800
|
300
|
1,100*
|
|
1 Vaktmästare........................
|
500
|
300
|
GO
O
O
|
J Efter 5 år kan lönen
| höjas med 100 kr.
|
Summa
|
—
|
—
|
39,900
|
|
1 Om vaktmästare åtnjuter bostad jemte vedbrand böra, så vida icke dessa förmåner tillkomma
honom såsom portvakt eller för andra åligganden utöfver tjensten, desamma till ett värde af 150 kronor
inberäknas under lönen, hvilken i sådant fall bör utgå för förste vaktmästare med 650 kronor och för
vaktmästare med 350 kronor kontant.
43
Litt. B.
Åt iöningsförmåner
för Statistiska Centralbyråns tj ens te rrv an n ap c r son al och betjente, m. m.
år 1877.
|
Lön.
|
Dyrtids-
tillägg.
|
Summa.
|
|
|
Kronor.
|
Kronor.
|
Kronor.
|
|
Chefen __________________
Sekreteraren___________
|
5.000
4.000
2,500
|
1,000
800
5001
|
6,000
4,800
3,000
|
|
1 Aktuarie ................
|
| Med 3 ålderstillägg,
1 hvartdera å 500 kr., efter
|
1 eko _______________
|
2,500
|
500
|
3,000
|
J resp. 5, 10 och 15 års väl
|
|
J vitsordad tjenstgöring.
|
1 Vaktmästare...............
1 eko
|
750
650
|
---
|
7502
650
|
|
Till arvoden åt extra biträden, re-
|
|
|
servationsanslag af 10,000 kr.;
deraf utgått under år 1877 om¬
kring ....................
|
|
|
9,540
|
|
Till utarbetande och utgifvande af
|
|
|
|
|
statistisk redogörelse för kommu¬
nernas fattigvård och finanser
förslagsanslag af 10,000 kronor;
deraf under året utgått till ar¬
voden omkr...........
|
|
|
6,110
|
|
Summa
|
—
|
—
|
33,850
|
|
Detta dyrtids till ägg utgar för närvarande med 600 kronor i följd af tjensteinnchafvarens rätt till
ålderstillägg.
2 Jemte fri bostad och vedbrand.
I
Särskilda yttranden
af
l:o) Fr. Th. Berg.
Den stränga följdriktighet, hvarmed Komitén förfarit vid tillämpningen
pa Statistiska Centralbyråns tjensteman i andra lönegraden af de för andra
embetsverks tjensteman i samma lönegrad föreslagna vilkor, har väl icke
tillåtit mig att framhålla någon i detta hänseende från Komiténs plurali¬
tet skiljaktig mening. Min ställning till embetsverket och min erfarenhet
af dess behof torde dock berättiga och förpligta mig, att, till det afseende
som dervid må kunna fästas, uttala en önskan, att den tjensteman, f. n.
benämnd Sekreterare, som haft och för framtiden väl lärer komma att få
åliggandet att såsom Chefens närmaste man vid behof företräda dennes
ställe, kunde, ehuru i andra lönegraden qvarstående, blifva hugnad med
ett till 2,000 kronor förhöjdt belopp af tjenstgöringspenningarne.
2:o) Tass Öl. Larsson.
Da Komitén afgå! sitt betänkande och förslag angående lönereglering
in. m. för Kongl. Biblioteket och Riksarkivet, voro Komiténs alla ledamö¬
ter ense derom att chefernes för dessa verk embetsställning och löneför¬
måner borde vara sins emellan lika, och att dessas löneförmåner borde
bestämmas till enahanda belopp, som da redan i fråga om andra embets¬
verk blifvit faststälde eller föreslagne för ledamöter, med hvilka Komitén
ansag förstnämnde chefer böra vara likstälde. Denna åsigt delades äfven
46
af Riksdagen beträffande chefen för Biblioteket, men för riksarkivarien
bestämdes löneförmånerna, i enlighet med Kongl. Maj:ts till Riksdagen
afgifna förslag, något högre. Då Riksdagen sålunda för den ene af desse
chefer faststält de löneförmåner, Komitén föreslagit, borde deraf kunna hem-
tas ett stöd för Komitén att fortfarande vidhålla sin en gång uttalade
mening, och för min del kan jag ej finna giltig anledning att frånträda
densamma. Vidhållande således den åsigt, jag förut i särskilda reservatio¬
ner uttalat angående löneförmånerna för chefen i Landtmäteristyrelsen och
för öfver intendenten, hvilkas embetsställning jag, i likhet med Komiténs
öfrige ledamöter, ansett böra vara lika med förstnämnde tvenne chefers,
och då jag anser chefen för Statistiska Centralbyrån böra vara med dem
likstäld, föreslår jag för min del, att löneförmånerna för denne måtte be¬
stämmas till 4,400 kronor lön och 2,000 kronor tjenstgöringspenningar
samt rätt till ett ålderstillägg å 600 kronor efter 5 års tjenst såsom chef
för verket.
För så vidt den kommunala finansstatistiken fortfarande skall bear¬
betas — något hvarom jag anser Komitén egt hvarken rätt eller skyldig¬
het att uttala sig — har jag, ehuru icke utan tvekan, deltagit uti beslu¬
tet att föreslå, det antalet af Byråns ordinarie tjensteman må ökas med
två; men i fråga om antalet tjensteman inom de olika lönegraderna hyser
jag en olika åsigt med Komiténs flertal. Utom hvad beträffar sekretera¬
ren, hvilken vid inträffande förfall för chefen skulle komma att företräda
dennes ställe, skall man svårligen kunna finna sådan olikhet i tjenstemän-
nens göromål, att deraf skulle kunna hemtas tillräcklig anledning att före¬
slå olika lönegrader; och då jag likväl anser två af Byråns tjensteman
böra tillhöra andra lönegraden, är det endast för att dymedelst bereda
större möjlighet för första gradens tjensteman att efter fortsatt arbete vinna
förbättrade lönevilkor. Att, på sätt Komiténs flertal föreslagit, ställa trenne
tjensteman i andra och tvenne i första lönegraden, skulle sakna motsva¬
righet i de andra embetsverk, hvilka af Komitén behandlats.
Härtill kommer ett ytterligare skäl mot Komiténs förslag. Den kom¬
munala finansstatistikens bearbetande är för närvarande uppdraget åt en e. o.
tjensteman, och antagligt är, att efter den nya organisationen samma arbete
skulle öfverlemnas till en af första gradens tjensteman. Om nu framde¬
les denna statistiks bearbetande ansåges obehöfligt eller Riksdagen fort¬
farande såsom hittills endast på extra stat ansloge medel dertill, skulle
det egendomliga förhållande inträffa, att verket hade tre tjensteman i andra,
men endast en i första lönegraden.
47
Om, såsom mig lämpligt synes, tvenne tjensteman uppföras i andra
och trenne i första lönegraden, samt chefens löneförmåner bestämmas, på
satt jag tillåtit mig föreslå, kommer — oafsedt den minskning i anslaget
till vikariatsersättmng, som häraf skulle blifva eu följd — den nya staten
att sluta pa ett belopp af 37,300 kronor i stället för af Komiténs flertal
föreslagna 39,900 kronor, och den nya staten skulle da icke komma att
öfverstiga den nu gällande med mera än 3,450 kronor.