Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.
1
]¥:ö 1.
ånk. till Riksd. Kansli den 25 Febr. 1878, kl. 5 e. m.
Första Kammarens Första Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o
1, i anledning af väckt motion om utredning rörande
lämpligaste sättet för befrämjande af bränntorfsindustriens
utveckling.
Uti en inom Första Kammaren afgifven motion, N:o 25, bär Herr
F. von Strokirch föreslagit, »att Riksdagen i underdånig skrifvelse måtte
hos Kongl. Maj:t anhålla om utredning af på hvad sätt torfindustrien inom
vårt land må lämpligast kunna främjas och bringas till den utveckling,
att densamma må kunna svara mot statens och enskildes behof på bränsle¬
material, så i allmänhet under fredstid, som synnerligast under krigstid,
i fall så olyckligt skulle inträffa, att vårt land skulle råka i krig.»
Under senare åren har uppmärksamheten allt mer och mer blifvit
fästad på den rikliga tillgången af bränntorf, som i de flesta provinser af
fäderneslandet finnes, men ännu allt för litet tillgodogjorts.
Om också bränntorf varit känd och brukad långt bort i forntiden,
tillhör det dock vår praktiska tid att hafva börjat taga vara på och an¬
vända dessa bränntorfmossar, som öfverallt i vårt land finnas, och hvilka
kunna blifva, i samma mån som de rätt behandlas och användas, en källa
till nationalrikedom af snart sagdt ouppskattligt värde.
I norden går bränntorfvens historia tillbaka till omkring 1000 år.
I Konung Harald Hårfagers saga omtalas nemligen en herre vid namn
Einar, som kom till Orkney-öarne, men fann dem skoglösa, lät upptaga
bränntorf och begagna i stället för ved. Han erhöll ock deraf veder¬
namnet »Torf-Einar».
Bih. till Biksd. Prof. 1878. 8 Samt. 2 Afd, 1 Band. 1 Käft.
1
2
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande K:o 1.
O
Åtskilliga bönder i Halland åtogo sig genom ett kontrakt, dateradt
den 13 Maj 1648, att årligen leverera två lass bränntorf till Varbergs
fästning, hvaraf man kan draga den slutsatsen, att bränntorfvens använd¬
ning i dessa bygder då var allmän.
Staden Laholm fick 1672 tullfrihet för bränntorf till husbehof.
I Linnés »Vestgöta-resa» 1746 omtalas, att torf flerestädes brukades
och sades göra all tjenst till eldning i stället för ved.
Sedan den tiden har begagnandet af bränntorf allt mer och mer ut-
bredt sig; och har under de senaste årtiondena på de flesta bruk i mel¬
lersta Sverige användningen deraf för jernförädling börjat införas samt år
efter år ökats.
I åtskilliga delar af Tyskland användes bränntorf icke allenast för
husbehof till eldning i bostäderna och vid tekniska fabriker, utan ock till
eldning af lokomotiven vid jernvägarne.
Exempel saknas sålunda ej på användbarheten af bränntorf så väl
till de alldagliga husliga behofven, som för bedrifvande af de industriella
näringarne; men hos oss är användningen af detta värdefulla bränsle-
material ännu allt för ringa, ja uti åtskilliga delar af landet alldeles
okändt. Så borde dock ej vara förhållandet, då tillgången på bränntorf
inom Sveriges alla provinser är nästan outtömlig.
Det har, såsom motionären anför, genom upplysningar, som från hus¬
hållningssällskapen år 1865 afgifvits till Kong!. Landtbruksakademien,
blifvit ådagalagdt, »att hvart och ett län inom Sveriges rike i sina torf-
mossar har för minst ett par sekel ett bränsleförråd, som är tillräckligt
icke allenast för alla vanliga husbehof, utan äfven för en flerdubbelt
större industri än den nu befintliga», samt att i flera län »mossarne äro
så allmänt fördelade, att knappast någon socken saknar denna bränsle-
tillgång».
Chefen för Sveriges geologiska undersökning, Professor A. Erdman,
uppgifver äfven i sitt till Kongl. Maj:t den 23 Dec. 1868 afgifna under¬
dåniga utlåtande, att »hvarje hittills undersökt qvadratmil af vårt lands
yta hyser i medeltal ungefär 2,670 tunnland fn rf mossar, deraf 2,118
tunnland kunna betraktas såsom innehållande god och tjenlig bränntorf».
Herr Erdman angifver ock, att »mäktigheten af våra bränntorfmossar
torde öfver hufvud kunna antagas till sex fot» samt att »å hvarje qvadrat¬
mil sålunda i medeltal må kunna beräknas förefinnas ett förråd af
711,648,000 kubikfot bränntorf, motsvarande 3,914,064 famnar torr furu¬
3
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.
ved», och sålunda, efter ett pris af endast 3 kronor famnen, uppgående
till ett kapitalvärde af 11,742,192 kronor.
Utgående från förbemälda beräkning, att hvarje qvadratmil af vårt
land i medeltal innehåller 711,648,000 kubikfot bränntorf, rå vara, samt
att högst tre fjerdedelar afgå vid beredningen för intorkning och affall,
så att minst en fjerdedel eller 177,912,000 kubikfot för hvarje qvadrat¬
mil skulle återstå såsom lufttorkad, användbar bränntorf, har chefen för
Kongl. Generalstaben, Generalmajoren m. in., Friherre Hugo Raab uti sitt
till Kongl. Maj:t afgifna underdåniga memorial af den 21 November 1876
»angående försöks anställande med bränntorf vid statens jernvägar» visat,
att förbemälda 177,912,000 kubikfot lufttorkad bränntorf, som kan anses
kunna hemtas från hvarje qvadratmil af vårt land, motsvarar ett bränsle¬
värde af 22,239,000 kubikfot stenkol; och framhåller Generalstabens chef
vidare, att »nästan öfverallt, der statens jernvägar framgå, finnes bränntorf
i tillräcklig mängd för att i everldliga tider kunna tjena såsom bränsle
till jernvägarnes bedrifvande», för hvilka i detta hänseende nu så stora
summor årligen måste utbetalas för inköp från utlandet af stenkol.
Nämnde chef har ock»påvisat, huru redlöst vårt land skulle blifva
i händelse af krig, då möjligheten att bekomma stenkol från utlandet an¬
tagligen afskures samt med detsamma såväl landets försvar skulle äfven-
tyras, som all industri falla i lägervall, och de största olyckor sålunda
kunna drabba fäderneslandet, hvaremot, om bränntorfsindustrien vunne
önsklig utveckling, vi från våra egna, nu nästan värdelösa, torfmossar
skulle kunna förse såväl statens jernvägar med nödigt bränslematerial till
underhållet af rörelsen å dem, som äfven betrygga de inhemska fabriker¬
nas och industriella anläggningarnes städse oafbrutna fortgång, utan att i
detta hänseende, såsom nu, vara beroende af utlandet.
Jernkontorets torfingeniör, Herr Th. Palmberg, som i en följd af år
tillhandagått såväl enskilda bruks- och fabriks-egare som kommuner med
undersökningar af bränntorfmossar och förslags uppgörande för deras
ändamålsenliga bearbetande, har förliden sommar, på begäran af Jönkö¬
pings läns Kongl. hushållningssällskap, undersökt trakten omkring Stocka-
ryds jernvägsstation vid södra stambanan i nämnda län. Uti sin till
Hushållningssällskapet afgifna berättelse öfver denna undersökning upp-
gifver bemälde ingeniör, att inossarne, belägna på mindre än en half mils
omkrets från nämnde jernvägsstation, hafva en areal af omkring 3,260
tunnland, deraf 1,700 tunnland innehålla utmärkt god bränntorf från 6
till 13 fots djup.
4
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.
Dessa 1,700 tunnland bränntorfmossar innehålla omkring 84-5 millio¬
ner kubikfot rå torfmassa, hvilken, upptagen, arbetad och torkad, kan be¬
räknas blifva 211 millioner kubikfot torr bränntorf, eller omkring 42
millioner centner, motsvarande ett bränslevärde af minst 52 millioner
kubikfot stenkol.
Då nu förra årets stenkolsimport till Sverige utgjorde omkring 40
millioner kubikfot, så synes häraf, att bränntorftillgången endast på detta
ställe uppgår i bränslevärde till mera än ett helt års stenkolsimport.
Bemälde ingeniör har under de sex senare åren undersökt omkring
50,000 tunnland torfmossar i olika delar af landet, och derunder vunnit
bekräftelse på hvad ofvan angifvits, att bränntorftillgången i vårt land
är nästan outtömlig.
Såsom bevis på bränntorfvens stora värde som bränsle må anföras
följande beräkning, utarbetad vid Geologiska byrån. Till jemförelse är
använd älttorf från Stora Sickla, hvars sammansättning är genom analys
känd. Denna torf eger i medeltal enligt 4 analyser:
15,27 % hygroscopisk fuktighet,
45,48 » gaser,
35,38 » kol,
3,87 » aska.
S:a 100,00.
100 kubikfot af denna torf motsvaras af 53 kubikfot torr bokved,
» » » » af 84,5 » » björkved,
» » » » af 98 » » fällved,
» » » » af 116 » » granved,
» » » » af 33 » stenkol,
» » » » af 63,6 )) kåks.
100 15 af denna torf motsvaras af 1)7 U torr bokved,
» » » » af 109 )) )) björkved,
» » » » af 111» » fällved;
» » » » af 114 » » granved,
» » » » af 68 » stenkol,
» » » » af 53 <( kåks;
och framgår häraf svenska bränntorfvens ansenliga värde i förhållande till
andra1’ vanligen använda bränslematerial.
Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1. 5
Huru kostnaden vid användning af torf ställer sig i förhållande till
andra bränsleämnen beror naturligtvis på dessas särskilda pris. Härom
kan, genom de komparativa eldningsförsök, hvilka nyligen blifvit gjorda
vid Stockholms jernvägs central-station, en ledning för omdömet bildas.
Dessa försök hafva så utfallit, att björk- och barrved kostat två
gånger så mycket som torf, och denna varit endast en femtedel dyrare
än de nu billiga stenkolen.
Att bränntorf med fördel kan användas till eldning af lokomotiv
vid jernvägarne bar chefen för Generalstaben i sitt förut omnämnda un¬
derdåniga memorial nogsamt visat med exempel, anförda från åtskilliga
främmande länder.
Som förut är nämndt, användes i åtskilliga delar af landet bränntorf
för jernindustriens behof. Inom Örebro län användes år 1876 till detta
ändamål omkring 850,000 tunnor bränntorf. Inom Vermlands, Vestman-
lands, St. Kopparbergs, Östergötlands m. 11. län användes äfven för samma
ändamål mycket bränntorf.
Åtskilliga bruks- och fabriks-egare hafva gjort stora uppoffringar för
att erhålla detta för dem nu nästan oumbärliga bränsle.
De försök, som blifvit gjorda vid tvenne i stor skala anlagda kultorfs-
fabriker, hafva visserligen icke utfallit fördelaktigt, vare sig detta berott
på' bristande erfarenhet eller användande af allt för kostbara metoder;
hvaremot de i mindre skala anlagda rörtorfsfabrikerna lära med fram¬
gång bedrifvas, och den på enkelt sätt i vissa trakter, såsom Vestergöt-
land, Bohuslän, Halland och Skåne, beredda stick- och tramptorfven all¬
mänt af allmogen begagnas med fördel till husbehof.
För att få en torfindustri i stort till stånd inom vårt land är det
nödigt, att staten sjelf tager initiativet och genom exemplets makt upp¬
fordrar de enskilde till efterföljd, som antagligen skulle vinnas, om staten
vid sina jernvägar började använda bränntorf såsom bränsle i stället för
stenkol, för eldning å såväl stationslokalerna som, derest det kan med för¬
del åstadkommas, å lokomotiven, hvilken åtgärd äfven är för vårt lands
sjelfständighet af allra största vigt, då de stenkolsförråd, som vanligen
finnas i landet tillgängliga, skulle, i fall våra hamnar spärrades och till¬
förseln från utlandet af stenkol omöjliggjordes, inom några månader varda
uttömda, och rörelsen å jernvägarne derefter upphöra, till oberäknelig skada
för landets försvar samt för industriens fortgång. Främjar staten deremot
torfindustrien inom landet genom att använda bränntorf å jernvägarne, så
skall sannolikt bränntorfberedning snart inom landet blifva allmän, och
Bill. till Riksd. Prof. 1878. 8 Samt. 8 Afl. 1 Band. 1 Höft. 2
6 Första Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 1.
de nu nästan värdelösa torfmossame komma att lemna inkomster, samt
arbetarne å landet få sådan arbetsförtjenst i sina hemorter, att de ej be¬
höfva i främmande aflägsna bygder söka en oviss och ofta genom resor
och omkostnader till en mycket ringa penning förminskad inkomst.
För åstadkommande häraf vore det önskligt, att staten uppmuntrade
och understödde torfindustrien samt genom anställande af i torfindustrien
kunnige personer beredde allmänheten tillfälle att erhålla råd och ledning
vid tillgodogörandet af bränntorfmossarne samt anläggning af bränntorfs-
fabriker.
Utom de störa fördelar, som i öfrigt härigenom kunde beredas fäder¬
neslandet, skulle landets modernäring, jordbruket, häraf tillskyndas stor
vinst, då med bränntorfmossarnes afdikning och bearbetning landet blefve
befriadt från de förhärjande frostskador, som uppkomma från vattensjuka
mossar och hvilka så menligt inverka på omkringliggande odlade fält.
Från hvilken sida man sålunda än tager denna vigtiga fråga i skär¬
skådande, framgår det sålunda oförtydbart, att det är en nationalförlust
att låta landets vidsträckta bränntorfmossar fortfarande ligga till största
delen obegagnade; och då stora fördelar skulle, både under freden och i
krigstid, kunna beredas fäderneslandet genom en inom detsamma allmän¬
nare spridd och väl ordnad bränntorfsindustri, så har Utskottet funnit sig
böra tillstyrka Riksdagens bifall till motionärens förslag,
att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse hos
Kongl. Maj:t anhålla om utredning af de åtgärder, som
lämpligast böra vidtagas för befrämjande af bränntorfs-
industriens utveckling och förkofran inom fäderneslan¬
det, så att denna industri må kunna såväl i fredstid
lemna bidrag till fyllande af landets behof af bränn¬
material, som synnerligast under krigstid ersätta möj¬
ligen uppkommande brist på stenkol.
Stockholm den 25 Februari 1878.
På Utskottets vägnar:
Fr. von Strokirch.
STOCKHOLM, CENTRAL-TRYCKBRIET, 1 87 8.