Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 12.
7
N:o 12.
Ank. till Riksd. Kansli den 25 Febr. 1878, kl. 5 e. in.
Andra Kammarens Fjerde Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 3,
angående föreslagna skrivelser till Kongl. Maj:t dels om
civila uniformers och biskopsskrudars afskaffande, dels
om förenkling i militära uniformen m. m.
Uti afgifven till Utskottets behandling hänvisad motion, N:o 64, har Herr A.
P. Lind, i hufvudsakligt syfte att i vårt land ännu qvarvarande på skilnad mellan
de olika samhällsklasserna tydande tecken måtte förmedlas och försvinna samt till
en del äfven af ekonomiska skäl, yrkat, att Riksdagen måtte i skrifvelse till Kongl.
Maj:t begära:
1) att alla civile tjenstemäns uniformer må afskaffas och, der så finnes nödvän¬
digt, ersättas med något enkelt tjenstetecken;
2) att den militära uniformen må betydligt förenklas och skyldigheten att bära
den utom tjensten upphäfvas eller inskränkas; samt
3) att biskopsskrudarne må afskaffas och rätt lemnas församlingarne att besluta
om mess-skruden vidare skall brukas eller icke.
Hvad beträffar de civila uniformerna, hvilkas behöflighet motionären synes
hafva delvis underskattat, under det han å andra sidan har velat tillägga dessa uni¬
former en vigt och betydelse, som säkerligen icke med dem varit åsyftad eller vun¬
nits, finnes det, enligt Utskottets uppfattning, åtskilliga, som icke kunna utan verk¬
lig olägenhet afskaffas, nemligen sådana, som bäras af tjensteman och betjente,
hvilka stå i nära och liflig beröring med den stora allmänheten, såsom t. ex. de vid
8 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 12.
jernvägstrafiken tull- och postverket anstälde, samt kronofogdar och länsmän. För
dessa personer lärer icke vid tjenstgöring ett enkelt, lätt förbisedt tjenstetecken vara
till fyllest.
Änskönt Utskottet således icke i allo kan dela motionärens uppfattning i af¬
seende å de civila tjenstemännens uniformer, och Utskottet ej förbiser att civila paraduni¬
former icke uppbäras af tidsandan, som sträfvar att bringa orden “drägten gör icke
mannen“ till en allmän verkligt lefvande sanning, samt att det förty icke är osanno¬
likt att bruket af sistnämnda uniformer vid uppvaktningar och dylikt inom en ej allt
för långt aflägsen framtid försvinner, har Utskottet dock funnit motionen i denna
del till en viss grad värd uppmärksamhet och bifall, hvadan Utskottet, i ändamål att
få påskyndadt oftanämnda paraduniformers försvinnande, hvilket skulle vara till eko¬
nomisk fromma för en mängd embets- och tjenstemän, anser sig böra förorda mo¬
tionen så till vida att Utskottet
l:o föreslår en skrifvelse till Kongl. Maj:t med anhållan
att Kongl. Maj:t täcktes, i fråga om de embets- och tjenstemän,
hvilkas tjensteutöfning icke är af beskaffenhet att föranleda bä¬
rande af uniform, meddela sådant förklarande, hvarigenom den
skyldighet i detta afseende, som kan anses åligga dem, varder
upphäfd.
1 afseende å militära uniformer, om hvilka förekommer att de, i motsats mot
hvad motionären tyckes förutsätta, äro föreskrifna till begagnande utom tjensten en¬
dast undantagsvis, vid högtidliga tillfällen såsom bröllop, barndop och begrafningar,
håller Utskottet före, att en sannolikt snart förestående genomgripande arméorganisa¬
tionsförändring nödvändigt måste, utan särskild tryckning, medföra förändring jem¬
väl af det militära uniformsväsendet, dervid antagligen icke förbises att uniformerna,
i de delar sådant kan vara af nöden, förenklas samt onödig granlåt borttages, hva¬
dan Utskottet
2:o hemställer, att hvad motionären i denna del yrkat icke
må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Såsom skäl för sitt yrkande i tredje punkten, att nemligen biskopsskrudarne måtte
afskaffa samt rätt lemnas församlingarne att besluta om mess-skruden vidare skall
brukas eller icke, anför motionären, dels att kyrkans män etter ståndens afskaffande
ej längre vore högmyndige prelater och män i staten, utan helt enkelt ordets tje¬
nare, som hade att i ödmjukhet och Herrans fruktan föda sin hjord, och att, då så¬
ledes en hierarki vore fullkomligt oförenlig med tidens frisinnade och kristligt pro¬
testantiska begrepp, äfven de yttre tecknen derför, som läge i biskops- och mess-skru-
darne borde bortfalla; dels att, då orsaken, hvarför dessa minnen från den påfviska
tiden bibehållits hos oss efter reformationen, varit önskan att afböja misstankar om
calvinistiska syften, men sådana nu längesedan försvunnit, borde äfven dessa min¬
nen försvinna; dels ock att i fråga varande skrudar icke längre uppbures af någon
9
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 4) Utlåtande N:o 12.
vördnad från folkets sida, utan snarare tvärtom och att en allvarlig kristen ej gerna ville
bidraga dertill då hans gudstjenst blefve föremål för åtlöjet, hvarjemte motionären
förmält, att mess-skrudarne ännu på några trakter i folkmedvetandet torde vara om-
gifna med en viss helgd.
Motionären har här stält sig på sann evangeliskt luthersk ståndpunkt samt
med beaktansvärd omtanka om gudstjenstens helgd sökt anvisa kyrkans öfverherdar
en krets för deras verksamhet som icke tillstädjer dyrbara prålande drägter, och Ut¬
skottet, som i allo delar de af motionären anförda talande skäl och finner frågan
om biskoparnes befrielse från deras prelatensiska omhölje vara af vida djupare be¬
tydelse än .att den, såsom af motståndare till förslaget anmärkts, borde betraktas
endast såsom en skräddare- eller toilettfråga, får, med fästadt afseende å den bety¬
delse, som ett Riksdagens uttalande i ämnet bör hafva för Kyrkomötet,
3:o hemställa, att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t
begär att biskopsskrudarne må afskaffas och rätt lemnas försam¬
lingarna att besluta om mess-skrud vidare skall brukas eller icke.
Stockholm den 25 Februari 1878.
På Utskottets vägnar:
Eug. Clairfelt.
Reservationer:
af Herr Lind vid l:a och 2:dra punkterna;
af Herrar Clairfelt, Behmer, Leijer och Hedin vid 3:dje punkten.
Bill. till Riksd. Prot. 1878. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 6 Håft.
2