Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
1
N:o 1.
Ant till Biksd. Kansli den 23 April 1878, kl. 6 e. m.
Särskilda Utskottets Utlåtande i anledning af de inom Riks¬
dagens båda Kamrar räckta motioner, rövande la.nd.t-
försvarets ordnande.
Till Särskilda Utskottets behandling hafva öfverlemnats:
Friherre R. M. Klinckowströms motion N:o 9 i Första Kammaren,
angående bestämmande af några hufvudgrunder för landtförsvarets re¬
organisation ;
Herr E. Keys med fleres motion N:o 13 i Andra Kammaren: med
förslag till ny härordning;
Herr Carl Ifvarssons med fleres motion N:o 14 i Andra Kammaren:
med förslag till lag om upprätthållande af arméns stamtrupp;
Herr Carl Anders Larssons med fleres motion N:o 1(5 i Andra
Kammaren: med förslag till lag om allmänna värnpligten;
Herr C. E. Hjelms motion N:o 21 i Andra Kammaren: derom att,
för den händelse Riksdagen skulle besluta införande af en ny härord¬
ning, densamma icke må komma att omfatta Lappmarkerna;
Herr R. A. Hellgréns motion N:o 23 i Andra Kammaren: derom
att, för den händelse Riksdagen skulle antaga föreslagen lag om all¬
män värnpligt, Lappmarkernas befolkning inom Vester- och Norrbottens
län måtte derifrån frikallas; samt
Herr Carl Ericssons motion N:o 123 i Andra Kammaren: derom,
att befrielse från första årets vapenöfning med beväringen ej må med-
gifvas medlem af frivillig skarpskytteförening.
Bih. till Biksd. Brok 1878. 8 Sami. 1 Afd. 1 Räft.
1
2
Särskilda Utskottets Utlåtande Ado 1.
I motion N:o 13 i Andra Kammaren är af Herr E. Key med flere
föreslaget, under vilkor af grundskatternas och roteringsbördans af¬
skrifning, båtsmanshållets upphörande, bevillningens likställighet för
all fastighet, jemte deraf följande förändring i kommunalförfattningen,
samt krigslagarnas omarbetande, allt i enlighet med af dem väckta mo¬
tioner :
l:o) att svenska hären sammansättos dels af en fast anstäld befäls-
kader af yrkesmän, dels af eu ur de värnpligtiges leder anskaffad stam¬
trupp och dels af beväring;
2:o) att den fasta kadern utgöres af officerare, fanjunkare, ser¬
geanter, korpraler och spel eller vederlikar till det antal, som i rege¬
ringens år 1875 framlagda förslag finnes afsedt, eller sammanlagd!
12131 personer utom civile tjensteman;
3:o) att stammens styrka utgöres af högst 30000 man, deruti inbe¬
gripen den värnpligtiga befälskader, som i 1875 års förslag blifvit afsedd;
4:o) att allmänna värupligten ordnas efter det förslag till lag, som
af det Särskilda Utskottet för försvarsväsendet rörande frågor framlades
vid 1877 års riksdag, dock med de mindre förändringar, som i bilagan
N:o V (se motionen) äro angifna;
5:o) att till beväringen höra alla värnpligtige, som icke ingått i
den fasta kadern eller stammen, samt att till beväringens första upp¬
båd räknas de sex första åldersklasserna, till andra uppbådet de sex
dernäst följande, samt till landstormen de åtta sista åldersklasserna;
6:o) att härens styrka och indelning blir densamma, som i 1875
års förslag angifves;
7:o) att fälthären sammansättes af den del af fasta kadern och
stamtruppen, som icke erfordras i depoterna, samt af beväringens andra
till och med sjette åldersklasser;
8:o) att till depoterna eller ersättningstrupperna räknas, dels be¬
väringens första åldersklass, dels dess andra uppbåd, hvaraf den sjunde
åldersklassen först uppkallas, dernäst den åttonde o. s. v.;
9:o) att härens icke stridande manskap tills vidare sammansättes
af sådane värnpligtige, som om än icke fullt stridsduglige, endast äro
behäftade med mindre kroppsfel;
10:o) att stamsoldaten anskaffas ur de värnpligtiges sex första
åldersklasser genom frivilligt åtagande och mot den betalning, som kan
finnas erforderlig; dock må äfven yngre värnpligtige kunna antagas,
fastän icke under aderton års ålder och icke vid någon af härens af-
delningar till större antal än tio procent af årskontingenten;
ll:o) att stamsoldats tjenstetid blifver sex år, räknad från den
dag han inträder i rekrytskolan, hvadan årskontingenten blir 5,000 man;
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
3
12:o) att stamsoldat, så vidt möjligt, antages vid det regemente,
inom hvars område lian är bosatt, och hvilket lian under tjenstetiden
ej utan befälets tillstånd får lemna;
13:o) att stamsoldats utbildning vid hvarje vapen erhåller den
sammanlagda längd, som i 1875 års förslag är angifven, dock med den
fördelning, som ofvan (uti inledningen till motionen) finnes föreslagen;
14:o) att stamsoldat efter tjenstetidens slut inträder i beväringens
andra uppbåd, der han qvarblifver till den ålder, då lian bör öfvergå
till landstormen;
15:o) att beväringens öfningar skola bestämmas tillsammans till
högst 90 dagar, hvilka vid infanteriet fullgöras under tvänne år, med
60 dagar under det första och 30 under det andra, men vid special¬
vapnen under ett år, nemligen det första;
16:o) att denna tillökning i öfningstiden blott sker efter hand,
nemligen från nuvarande 30 dygn med 20 dygn under andra året efter
denna härordnings trädande i verksamhet, med 10 dygn under femte
året, med 20 dygn under tionde året och med 10 dygn under det
femtonde;
17:o) att någon afkortning i denna öfningstid medgifves, om ett
visst mått al' färdighet i målskjutning jemte annan militäröfning kan
ådagaläggas, hvarom särskild förordning utfärdas;
18:o) att stammens rekryter utbildas i fasta etablissementer, med
erforderliga stallar, samt att stammens repetitionsöfningar försiggå i
barackläger;
19:o) att beväringens öfningar likaledes försiggå i barackläger; och
20:o) att hästar för härens räkning underhållas i fred till det
antal, som i 1875 års förslag finnes angifvet, dock så att icke större
antal ständigt hålles i tjensgöring, än som för skolorna är erforderligt,
hvaremot återstoden dels utfodras i hästdepoter eller utackorderas på
landet, och förläggas der repetitionsöfningarna skola försiggå, dels an¬
skaffas genom legning;
Samt för underlättande af öfvergången från den nu varande till
den föreslagna härordningen:
21:o) att vid karls afgång från rusthåll till statsverket utan er¬
sättning öfverlemnas häst och persedlar vid uppsutna regementen och
corpser, men blott persedlar vid de afsutna, allt i mönstergildt skick
enligt nu gällande bestämmelser; och slutligen
22:<>) att, om staten så fordrar, åligger det samma rusthåll att
under öfvergångstiden mellan mötena besörja hästens utfodring och
vård, efter pris, som genom markegångssättning för året bestämmes.
4
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
I motionen N:o 14 i Andra Kammaren är vidare af Herr Carl
If vars son med flere föreslagen, på grund af den motivering, som före¬
kommer i motionen angående ny härordning, följande:
Lag om upprätthållande af arméns stamtrupp.
§ i.
Vid armén skall finnas en på frivilligt tjensteåtagande grundad
stamtrupp, bestående af högst tretio tusen man. I denna nummerstyrka
inberäknas vice korpraler äfvensom annat befäl och spel som vid stam¬
truppen utbildas och icke tillhör den fasta befälskadern. Stamtruppens
fördelning på de särskilda vapnen bestämmes genom arméorganisation.
§ 2.
Manskap till stamtruppen må icke anskaffas genom s. k. värfning.
Rekryt får ej antagas af högre ålder än 26 år och tjenstetiden ej ut¬
sträckas öfver sex år.
§ 3.
I allt, som, enligt de för rustnings- och roteringsbesvärens af¬
skrifning särskildt gifna bestämmelser, icke åligger rust- eller rote¬
hållare, skall kostnaden för stamtruppens aflöning äfvensom för anskaff¬
ning och underhåll af hästar till stamtruppen vid kavalleriet bestridas
af statsverket.
§ 4-
Erforderliga medel för de i näst föregående § nämnda ändamål
skola, såsom förslagsanslag å riksstaten för hvarje år ställas till Kongl.
Maj:ts förfogande. Sådant anslag får dock icke i något fall anlitas för
aflöning eller godtgörelse, som utöfver vanlig nummerlön bestås vice
korpraler, befäl och spel, eller för underhåll af personal eller hästar
under kommendering, eller för rekrytering af manskap eller inköp af
hästar under krig.
Särskilda Utskottds Utlåtande N:o 1.
§ 5.
b
Denna lag må icke ändras eller upphäfvas utan Konungs och
Riksdags sammanstämmande beslut.
T motionen N:o 16 i Andra Kammaren är slutligen af Herr Carl
Anders Larsson med flere, på grund af motionen angående ny härord¬
ning och under vilkor af rustnings- och roteringsbesvärens samt grund¬
skatternas afskrifning, äfvensom krigslagarnes omarbetande, föreslagen
följande:
Lag om allmänna värnpligten.
Art. I.
Allmänna bestämmelser.
§ 1.
Hvarje svensk man har skyldighet att deltaga i fäderneslandets
försvar från och med det kalenderår, under hvilket han fyller tjuguett
år, till och med det, under hvilket han fyller fyratio år.
§ 2.
Från värnpligtens fullgörande frikallas den, som till följd af lyte,
sjukdom eller kroppslig svaghet är till tjenst vid rikets försvar oförmögen.
§ 3.
Värnpligtig tillhör hären eller flottan.
§ 4.
1. Värnpligten i hären fullgöres i beväringen och landstormen.
Beväringen delas i första och andra uppbådet, af hvilket det första tillhör
härens linie. Tjenstetiden är sex år i första uppbådet och derefter sex
år i det andra. Värnpligten vid flottan fullgöres under tolf år, af hvilka
de sex första motsvara tjenstetiden i beväringens första, och de sex
(i
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
sista åren tjenstetiden i beväringens andra uppbåd. I krigstid bestäm¬
mer dock endast bebo (Ve t tjenstetidens längd för det uppkallade man¬
skapet.
2. Under den tid värnpligtig icke tillhör beväringen eller flottan,
tillhör han landstormen. y
§ 5.
1. Värnpligtig är skyldig att undergå utskrifning till tjenst i
hären eller vid flottan det år, han fyller 21 år.
2. Tjenstetiden enligt § 4 mom. 1 beräknas från början af nyss
nämnda år, äfven om den värnpligtige till följd af laga förfall eller
beviljadt uppskof först ett senare år skulle blifva utskrifven. Har sådan
senare utskrifning skett till följd af den värnpligtiges förfallolösa ute¬
blifvande, räknas tjenstetiden från början af utskrifningsåret. Inställer
utskrifven värnpligtig sig icke till tjenstgöring det år, han första gån¬
gen blifvit till vapenöfning inkallad, räknas hans tjenstetid från början
af det år, han inträder i tjenstgöring.
Äfven före det år, värnpligten inträder, må yngling anmäla sig till
utskrifning och dervid sjelf välja den truppafdelning eller flottans station,
vid hvilken han vill tjenstgöra, dock endast så vida han är till krigs¬
tjenst duglig och i öfrig! lämplig till den tjenst, hvartill lian anmäler
sig. Han tillhör likväl linien eller motsvarande klasser vid flottan,
intilldess sex år förflutit från och med det års början, då han fyller 21
år. Sådane ynglingar må dock icke vid någon af härens afdelningar
eller vid flottans stationer emottaga^ till större antal än tio procent af
årskontingenten. Hvad i denna lag stadgas om värnpligtige, gäller i
tillämpliga delar jemväl med afseende å de enligt detta moment utskrifne,
innan de i värnpligtsåldern inträdt.
§ 6.
1. Vapenför värnpligtig utskrifves till vapenkonst; öfrige värn¬
pligtige till annan befattning vid hären eller flottan, hvartill de må
finnas lämplige.
2. Värnpligtig vare skyldig att, då han är inkallad till tjenst¬
göring, förrätta den tjenst, honom af vederbörande befälhafvare an¬
visas; dock
a) att den, som tillförene haft anställning i egenskap af officer
eller underofficer, icke kan åläggas tjenstgöring i lägre befälsgrad, än
han förut innehaft;
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
7
b) att prester, läkare, som aflagt medicine kandidatexamen, och
veterinärläkare ej må åläggas annan tjenstgöring än den, som tillhör
deras kall;
c) att sjökaptener och styrmän vid handelsflottan, hvilka utöfvat
sitt yrke längre eller kortare tid under de trenne år, som närmast före¬
gått inkallelseåret, skola, om de fullgjort föreskrifven vapenöfning vid
flottan samt aflagt den för befordran till underofficer stadgade examen,
användas, de förre såsom befäl och styrmännen såsom underbefäl; samt
d) att den, som vunnit behörighet att tjenstgöra såsom maskinist
å ångfartyg, skall användas i maskinistbefattning.
§ 7.
Rörande utskrifne värnpligtig befrielse från tjenstgöring under
krigstid meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikets tjenst och
det allmännas behof finnas vara påkallade.
§ 8.
Värnpligtig, soni är lagstadd eller annorledes i annans tjenst eller
arbete antagen, ma ej af husbonde eller arbetsgifvare förhindras att i
behörig tid inställa sig till utskrifning, vapenöfning eller annan tjenst¬
göring.
§ 9.
Värnpligtig, som är förlustig medborgerligt förtroende, må ej
vapenöfvas, utan till lämpliga arbeten användas. '
Art. II.
Bevärlngen och deremot svarande klasser vid flottan.
^ a) Utskrifning.
§ io.
1. Riket indelas i utskrifningsområden, motsvarande fotfolkets
regements- och corpsområden.
8
Särskilda, Utskottets Utlåtande AT:o
2. Hvarje utskrifningsområde delas i visst antal beväringskompani-
områden.
§ ii-
1. Allé värnpligtige, som icke, enligt mom. 2 och 3 af denna §,
utskrifvas till flottan, äro underkastade utskrifning till hären.
2. Till flottan utskrifvas:
a) sjöfarande, som å hvad farvatten som helst idkat minst tolf
månaders sjöfart å fartyg- af tio tons drägtighet eller derutöfver;
b) fiskare, som idkat kust- eller hafsfiske såsom yrke minst tolf
månader;
c) lotsar och lotslärlingar; samt
d) maskinister och eldare, som i sådan egenskap å hvad farvatten
som helst tjenstgjort minst sex månader å ångfartyg eller ångslupar.
3. Dessutom skall till det antal, som Konungen pröfvar erforder¬
ligt, till flottan utskrifvas:
a) värnpligtige från de kusttrakter, der befolkningen mest syssel¬
sätter sig med kustfart och fiske;
b) ingeniörer, ritare och handtverkare vid skeppsvarf och sådane
mekaniska verkstäder, som hufvudsakligen bedrifva skeppsbyggeri, äfven¬
som andra skeppshandtverkare, segelsömmare, blockmakare och rep¬
slagare.
§ 12.
Ur utskrifningsområdena uttagas på sätt § 18 och 21 bestämma,
värnpligtige för rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperna, trängen och
flottan, hvarefter öfrige värnpligtige tillhöra det fotfolksregemente eller
corps, inom hvars utskrifningsområde de äro utskrifne, egande dock
Konungen att i mån af behof utjemna större olikheter i styrka rege¬
mentena emellan.
§ 13-
1. Vederbörande mantals- och skattskrifningsförrättare åligger att
genast efter det mantalsskrifningarna blifvit afslutade, med ledning af
mantalslängderna och i enlighet med de föreskrifter, Kongl. Maj:t ut¬
färdar, uppsätta fullständiga listor till grund för den stamrulla, som
skall föras öfver de värnpligtige inom hvarje beväringskompaniområde.
Dessa listor skola före den 10 påföljande Januari för granskning öfver-
Särskilda Utskottets Utlutande Ä:o 1.
9
sändas till vederbörande pastorsembeten, hvilka genom anteckning1 ä
dem böra upplysa, dels om någon af deruti upptagne värn pligt,! ge af¬
lida eller afflyttat till annan ort, som, då den är känd, bör uppgifvas,
dels om och livilka värnpligtige, utom de å listorna upptagne, efter
mantalsskrifningen inflyttat i församlingen, hvarefter listorna, bekräftade
med vederbörande pastorers underskrifter, skola af dem inom den 20 i
samma månad till skattskrifningsförrättaren återsändas. Före Januari
månads utgång skall skattskrifningsförrättaren insända dessa listor, be¬
hörigen transporterade och summerade till Kongl. Maj:ts Befallnings¬
hafvande, som ofördröjligen öfversänder dem till vederbörande regements-
eller corpschefsembete.
2. Chefsembetet läte derefter, på sätt Kongl. Maj:t derom närmare
bestämmer, upprätta fullständiga rullor öfver utskrifningsområdets värn¬
pligtige af de tolf första åldersklasserna.
3. Direktionerna öfver sjömanshusen skola inom den 1 Februari
hvarje år till Sjöförsvars-departementet insända uppgift å de i sjömans¬
husens register inskrift^ värnpligtige.
4. Ej mindre presterskapet än oek landsstatens tjenstemän, sär¬
deles mantals- och skattskrifningsförrättare samt direktionerna öfver
sjömanshusen, vare pligtige att, i allt hvad på dem kan ankomma, till¬
handagå vederbörande befäl med de upplysningar och det bistånd, som
af dem kunna äskas, i och för de värnpligtiges redovisande och ut¬
skrifning.
5. Der mot husförhörslängder svarande anteckningar föras af
annan myndighet än presterskapet, skola presterskapets skyldigheter
enligt denna § åligga sådan myndighet.
§ 14-
1. Hvarje år före den 15 Mars skall, på tider och ställen, som
af Kongl. Maj d s Befallningshafvande efter vederbörande regemente- eller
corpschefs hörande bestämmas, utskrifning inom de särskilda utskrif-
ningsområdena förrättas med de värnpligtige, som under året fylla 21
år, samt med dem af äldre årsklasser, livilka vid föregående utskrifnings-
förrättningar bort vara tillstädes, men uteblifvit, eller vid sådan förrätt¬
ning erhållit uppskof med utskrifning. Der så pröfvas nödigt, kan dess
utom äfven på andra tider af året utskrifning ega rum.
2. Värnpligtig, som är inskrifven vid sjömanshus, utskrifves inom
det utskrifningsområde, der sjömanshuset är beläget.
3. Inkallelse till utskrifningsförrättning verkställes af Konungens
Befallningshafvande genom kungörelse.
Bih. till Jtilcsd. Vrot. 1878. 8 Sand. 1 A/d. 1 Höft.
2
10
Särskilda Utskottets Utlåtande Ado i.
4. Utskrifningen förrättas af eu utskrifningsnämud, som består
af eu dertill förordnad regementsofficer, såsom ordförande, och fyra
ledamöter, nemligen en kapten af luden, en af Konungens Befallnings¬
hafvande utsedd person samt dessutom, för hvarje beväringskompani-
område två derinom bosatte män, hvilka sist nämnde jemte ett lika
antal suppleanter väljas hvarje gång för två år af landstinget, eller,
der kompaniområdet utgöres af stad, som ej under landsting lyder, af
stadsfullmäktige. Omfattar kompaniområde landsdelar, hörande under
olika landsting, eller landsdel och stad, som ej under landsting lyder,
väljas särskild! för hvarje sådan landsdel eller stad två ledamöter i
nämnden jemte lika antal suppleanter. De af landsting eller stadsfull¬
mäktige valde ledamöter, eller, i händelse de äro förhindrade, deras
suppleanter, deltaga i nämndens förrättning endast i hvad den angår
det område, för hvithet de blifvit välde.
Nämndens ordförande och ledamöter hafva lika rösträtt. Nämn¬
den biträdes af en läkare.
5. Vid utskrifningsförrättning är hvarje till densamma inkallad
värnpligtig skyldig att personligen inställa sig samt att dervid aflemna
sitt prestbetyg och mottaga eu utskrifningssedel. Härifrån befrias endast
värnpligtig, som, inskrifven å sjömanshus, fullgjort de i § 11 mom. :l
bestämda vilkor. Sådan värnpligtig erhåller under första värnpligts-
året sin utskrifningssedel af vederbörande sjömanshusdirektion.
ii. Å utskrifningssedeln anteckas utskrifningsnämndens beslut
samt derefter framgent af befälet hvad som med hänseende till värn-
pligtens fullgörande är för den värnpligtig^ af vigt att kunna styrka,
såsom fullgjord tjenstgöringsskyldighet, öfverflyttning till beväringens
andra uppbåd med mera dylikt. Med utskrifningssedeln följer ett utdrag
af denna lag samt andra lagar och stadganden rörande krigsmakten.
§ W
Värnpligtig, som vistas a annan ort, än den, hvarest lian är man¬
tals- och skattskrifven, må å den förra undergå utskrifning, men skall
i sådant fall hos vederbörande utskrifningsnämud anmäla sig och af¬
lemna prestbetyg. Sådan värnpligtig anses dock fortfarande tillhöra
det område, der lian är mantals- och skattskrifven, så vidt häri icke
till annat område i laga ordning öfverflyttar.
§ 16-
1. Uppskof med utskrifning må till näst följande års utskrifnings¬
förrättning af nämnden medgifvas:
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
11
a) den, som af en eller annan möjligen öfvergående anledning-,
såsom tillfällig sjukdom, försenad kroppsutveckling eller dylikt, vid
utskrifningsförrättningen befinnes till tjensten oförmögen eller olämp¬
lig; samt
b) ende arbetsföre sonen till orkeslös eller vanför fader eller enka,
äfvensom ende arbetsföre brödren till ett eller flere minderåriga eller
vanföra fader- och moderlösa syskon, derest dessa hans närmaste för
sitt uppehälle äro beroende af hans arbete och med honom samman¬
boende.
2. Förefinnes dylik anledning till befrielse ännu vid utskrifnings¬
förrättningen det år, under hvilket den värnpligtige fyller sitt 24 lef¬
nadsår, frikallas han under fredstid från värnpligtens fullgörande i be-
väringen samt motsvarande klasser vid flottan.
§ 17-
Uppskof med tjenstgöring vid hären eller flottan under fredstid
kan af nämnden intill 22 lefnadsåret medgifvas:
a) den, som vid universitet, akademi, högre elementarläroverk,
eller högre eller lägre teknisk skola idkar studier och styrker sig be-
behöfva sådant uppskof för afsilande!, af redan fortskriden lärokurs;
b) å sjömanshus inskrifven värnpligtig, som enligt intyg från
sjömanshusdirektionen är förhyrd för längre resa å handelsfartyg, och
som till följd deraf icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan
fortvarar, inställa sig;
c) äfven annan värnpligtig, så vidt giltiga skäl för uppskofvets
beviljande pröfvas vara anförda, såsom att han sjelf förvaltar och bru¬
kar honom tillhörig fast egendom eller sjelf drifver honom tillhörig
handels-, fabriks- eller annan industriel rörelse samt vid utskrifnings¬
förrättningen befinnes af en eller annan anledning icke hafva varit i
tillfälle att på lämpligt sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skö¬
tande under den tid, han i och för sin militära tjenstgöring skulle
bli fva från varan de.
§ 18-
Utskrifningsnämnden pröfvar hvarje värnpligtig^ lämplighet ej
mindre för vapentjenst eller för annan befattning vid hären eller flottan,
än ock för inträde vid olika vapen i öfverensstämmelse med det af
Konungen utfärdade reglemente för de värnpligtiges utskrifning, efter¬
frågar, hvillca af de värnpligtige önska inträde vid specialvapnen, samt
12
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
meddelar beslut i fråga om befrielse från eller uppskof med värnplig-
tens fullgörande, hvilket allt i utskrifningslängden införes.
§ *9-
Utskrifningsnämnden tillkommer derjemte att vid utskrifningstill-
fället förordna om de värnpligtiges öfverförande vid behörig* tid så väl
till beväringens andra uppbåd eller motsvarande klasser af flottan som
till landstormen. Innan nämnden lemnar förrättningsstället, skola ut-
skrifningslängderna af nämnden underskrifvas.
1. För hvarje utskrifningsområde skall finnas en utskrifningsre-
vision, bestående af landshöfdingen i det län, till hvilket största delen
af området hör, såsom ordförande, samt af fyra ledamöter, nemligen
regements- eller corpschefen och för hvarje till utskrifningsomrädet hö¬
rande län eller ej under landsting lydande stad tre inom länet eller
staden bosatte män, som jemte tre suppleanter första gången för tre
år och sedan för två år i sender utses af landstinget eller, för stad,
som icke lyder under landsting, af stadsfullmäktige. De af landsting
eller stadsfullmäktige valde ledamöter eller, i händelse de äro förhin¬
drade, deras suppleanter, deltaga i nämnda förrättning endast i hvad
den angår det område, för hvilket de blifvit valde.
2. Utskrifningsrevisionen eger att ändra eller upphäfva sådana
utskrifningsnämdens beslut, mot hvilka besvär anföras af någon nämn¬
dens ledamot eller af värnpligtig, som frågan rör.
3. Dessa besvär skola inom fjorton dagar efter beslutets med¬
delande skriftligen ingifvas till Konungens Befallningshafvande i det
län, inom hvilket förrättningen egt rum. Sådana besvär må äfven in¬
om behörig tid med posten insändas, dock skall i sådant fall behöri¬
gen styrkas, att den klagande egenhändigt undertecknat besvärsskrif-
ten, eller att densamma på hans begäran eller med hans samtycke blif¬
vit uppsatt.
4. Revisionen, som biträdes af en dertill förordnad civilläkare
och regementsläkaren, sammanträder på kallelse af ordföranden.
§ 21.
1. Utskrifningsrevisionen åligger derjemte att bland de värn-
pligtige, som enligt § 18 dertill pröfvats lämplige, uttaga det antal,
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
13
som från utskrifningsområdet skall tilldelas rytteriet, artilleriet, inge-
niörtrupperna och trängen, hvarvid i första rummet till nyssnämnda
vapen uttagas de, hvilka dertill sig anmält.
2. I afseende å utskrifning till flottan gäller hvad i § 11 är
stadgadt, och tillämpas i fråga om dem, hvilka under mom. 3 af samma
paragraf skola till flottan utskrifvas, hvad här ofvan i mom. 1 blifvit
om utskrifning till specialvapnen föreskrifvet.
§ 22.
Öfver utskrifningsrevisionens beslut må icke besvär anföras.
§ 23.
Utskrifven värnpligtig är underkastad de i krigslag gifna bestäm¬
melser, så väl under all tjenstgöring och under marscher till och från
tjenstgöringsorten, som ock i fråga om åtlydnad af påbud, hvarigenom
han inkallas till tjenstgöring. Försummad inställelse till sådan mön¬
string, som § 26 omförmälcr, anses dock icke efter krigslag.
b)
Öfning och tjenstgöring.
§ 24.
1. Värnpligtig är, sedan han blifvit utskrifven, skyldig att för
sin utbildning under fredstid tjenstgöra 90 dagar, hvilka vid infanteriet
fullgöras, under tvänne år, med 60 dagar under det första och 30 un-
det andra, men vid specialvapnen under ett år, nemligen det första.
2. Denna tillökning af öfningstiden sker dock blott efterhand,
nemligen från nuvarande 30 dygn med 20 dygn under det andra året
efter denna härordnings trädande i verksamhet, med 10 dygn under
femte året, med 20 dygn under tionde året och med 10 dygn under det
femtonde.
§ 25.
1. Då rikets försvar, förberedelser dertill, eller bevarandet af ri¬
kets neutralitet det kräfver, må beväringens första uppbåd eller ock
14
Särskilda Utskottds Utlåtande JS:o I
de större eller mindre delar deraf, som Konungen kan finna behöflig!,
inkallas till tjenstgöring.
2. Der i anseende till krig eller fara för krig det för rikets för¬
svar finnes nödigt, att äfven beväringens andra uppbåd eller någon del
deraf inkallas, må Konungen derom förordna, sedan Han Statsrådet
hört och, såvida ej Riksdagen är samlad eller inom tretio dagar sam¬
manträda skall, låtit riksdagskallelse utfärda.
3. Hvad i mom. 1 och 2 af denna paragraf om beväringen sagd!
är, galle äfven med afseende på inkallelse af motsvarande klasser vid
fl< >ttan.
4. Utan Riksdagens medgifvande må beväringens andra uppbåd
icke användas utom de förenade rikenas gränser.
§ 26.
De till beväringen eller motsvarande klasser af flottan hörande
värnpligtig^, som icke under årets lopp varit inkallade till tjenstgöring,
skola undergå mönstring kompanivis eller, då kompaniområdets vid¬
sträckthet dertill föranleder, socknevis; dock äro de å sjömanshus in-
skrifne från inställelse vid dylik mönstring befriade, så ock öfrige värn-
pligtige, hvilka till befälet aflemna tillförlitlig uppgift om sin bostad.
c) Underhäll och förmåner.
§ -V.
Under tjenstgöring erhåller värnpligtig underhåll, sjukvård, be¬
klädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning samt kon¬
tant aflöning, allt enligt särskilda bestämmelser.
2. Värnpligtig, som under tjenstgöring ådrager sig sådan skada,
att hans arbetsförmåga derigenom i större eller mindre mån minskas,
erhåller det understöd eller den pension, som författningarna rörande
pensionering af gemenskapen vid hären och flottan bestämma.
3. Under första marschdag närmast till eller från mötesplatsen
erhåller värnpligtig hittills vanlig marschaflöning; men för hvarje der¬
utöfver skjutande marschdag 1 krona 50 öre.
4, Dagaflöning under möte utgår med 20 öre.
Särskilda Utskottets Utlåtande 2V:o 1.
15
d) Särskilda föreskrifter.
§ 28.
b dr värnpligtig, som tillhör beväringen eller motsvarande klasser
af flottan, gäller:
1) att lian under hela sin tjenstetid tillhör det vapen, vid hvilket
han fått sin första utbildning;
2) att den, som blifvit utskrifven, skall, då han till annat utskrif-
ningsområde afflyttar, tillhöra vid fotfolket det regemente eller den
corps, inom hvars utskrifningsområde lian inflyttar, samt vid öfriga
vapen den truppafdelning, som erhåller manskap från sist nämnda
område;
3) att innan flyttning från en till annan kommun af honom före¬
tages, lian är skyldig derom göra anmälan hos närmaste kompanibefäl;
4) att, om han till annat kompaniområde afflyttar, lian är pligtig
inom 30 dagar efter ankomsten till den nya boningsorten derom göra
anmälan hos närmaste befäl af det kompani, inom hvars område han
inflyttat;
5) att, om lian icke är till tjenstgöring inkallad, när landstormen
inom hans ort uppbådas, han är pligtig utgå med densamma, och hul¬
da lika skyldigheter med landstormsman.
§ 29.
Deri, som är i tjenst vid härens eller flottans stam, anses, så
länge tjensten varar, dermed fullgöra sin värn pligt, men om han före
värnpligtsålderns slut erhåller afsked, eger lian samma tjenstgörings-
skyldighet, som den årsklass han tillhör.
§ so.
Värnpligtig tillhörande beväringen eller motsvarande klasser vid
flottan inkallas till tjenstgöring åt vederbörande befäl, antingen genom
omedelbar order eller genom kungörelse, som minst två gånger upp¬
läses i kyrkorna och införes i ortens tidningar.
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o ].
IG
Art. III.
Landstormen.
§ 31.
Landstormen kan endast under krig och till hemortens försvar
uppkallas efter af Konungen derom i Statsrådet fattadt beslut. Upp¬
bådad landstormsman är underkastad i krigslag gifna bestämmelser.
§ 32.
1. Under hvarje fotfolksregemente eller corps hör den inom dess
utskrifningsområde befintliga landstormen.
2. Landstormen indelas i landstormsafdelningar, hvar och en be¬
stående af allt till landstormen hörande manskap inom ett bevärings-
kompaniområde.
3. Hvarje landstormsafdelning delas i sockenafdelningar, så att
allt landstormsmanskap från eu och samma socken kommer att tillhöra
sam ma sockenafdelning.
§ 33.
Landstormen må icke föras utom eget och tillgränsande regemen¬
tes områden.
§ 34.
1. Befälhafvare inom beväringskompaniområde är under fredstid
äfven befälhafvare för områdets landstormsafdelning.
2. Befälhafvare för sockenafdelningarna förordnas af fördelnings-
generalen och ega dessa befälhafvare att utse behörigt underbefäl.
3. Under krig förordnar Konungen särskild befälhafvare för de
större afdelningar af landstormen, som kunna af omständigheterna på¬
kallas.
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1
17
§ 35.
Landstormsman är under tjenstgöring- pligtig att sjelf förse sig
med kläder och, derest staten icke kan vid uppkallandet anskaffa föda,
äfven förse sig med sådan mot ersättning af staten enligt länets marke-
gångspris för soldatportion. Vapen och ammunition tillhandahållas af
staten.
Art. IV.
Om påföljd för åsidosättande af denna lags föreskrifter och om
laga förfall.
§ 36.
Värnpligtig, som utan laga förfall underlåter fullgöra hvad honom
enligt § mom. 28 3 och 4 åligger, böte för hvarje gång 5 kronor.
§ 37.
1. Värnpligtig, som förfallolöst uteblifver från den i § 14 om-
förmälda utskrifningsförrättning, böte första gången 10 kronor, och,
om han ånyo dermed beträdes, 20 kronor, samt vare ock underkastad
äfventyr att blifva liemtad på egen bekostnad.
2. Värnpligtig, som på grund af § 15 inställer sig vid utskrif-
ningsförrättning å annan ort, än der han är mantals- och skattskrifven,
men dervid försummar aflemna prestbetyg samt till följd deraf icke kan
emottagas, anses lika med den, som icke instält sig till utskrifnings¬
förrättning.
§ 38.
Värnpligtig, som borde inställa sig till sådan mönstring, som i §
26 omnämnes, men utan laga förfall uteblifvit, böte 5 kronor.
§ 39.
1. Såsom laga förfall för uteblifvande från utskrifning eller tjenst¬
göring eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestäm-
Bih. till Riksd. Prof. 1878. 8 Samt. 1 Afd. 1 Räft. 3
18
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o i.
melser anses, om man är sjuk, om man är i Konungens och rikets
tjenst uppbådad eller faren, eller om man sitter i häkte; vederbörande
dock obetaget att, då andra än nu sagda förfall förebäras, prölva om
de äro af den vigt, att de må gälla såsom ursäkt.
2. För vid sjömanshus inskrifven värnpligtig skall dessutom så¬
som laga förfall för inställelse till sjökrigstjenst räknas: att vara på
utrikes sjöresa stadd; inträdande dock tjänstgöringsskyldigheten, så
snart den värnpligtige anländer till svensk hamn eller sammanträffar
med svenskt örlogsfartyg.
§ 40.
Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med be¬
hörig läkares intyg, hvilket den värnpligtige är skyldig sjelf anskaffa.
Kan häri ej skaffa läkarebetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet
med intyg af prest i församlingen eller af ordförande i kommunal¬
stämman eller kommunalnämnden.
Art. V.
Om användning af böter enligt denna lag.
§ 41.
Böter, som enligt denna lag utgå, skola afsättas till bildande af
en invalid- eller pensionsfond för de värnpligtige, som under tjenst¬
göring erhållit sådan skada, att de derigenom blifvit i större eller min¬
dre mån oförmögne att sig med arbete försörja, samt till enkor och
barn efter i krig aflidet underbefäl och manskap; dock utan att sådant
för närvarande medför någon rubbning af den de värnpligtige i § 27
mom. 2 tillförsäkrade rätt till understöd.
Innan Utskottet öfvergår till behandling af motionärernas här
ofvan framstälda förslag, vill Utskottet i minnet återkalla de många
försök, som under de sist förflutna åren blifvit gjorda för att bringa
härordningsfrågan till lösning. Vid 1867 års riksdag väckte åtskilliga
motionärer förslag om ett tidsenligare ordnande af vårt landtförsvar.
19
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
Riksdagen beslöt med anledning häraf att ingå till Kongl. Majd med
underdånig skrifvelse, i hvilken Riksdagen anhöll att Kongl. Maj.t be¬
hagade på vissa, särskild! anförda hufvudgrunder, låta uppgöra och för
Riksdagen framlägga fullständigt förslag till försvarsverkets ordnande,
samt låta utreda och vid uppgörande af nådigt förslag till arméns or¬
ganisation taga i öfvervägande om och på hvad vilkor det på rote-
och rusthållare hvilande besväret kunde lindras eller aflösas samt pa
öfriga samhällsklasser fördelas. Sedan de komitier, Indika nedsattes
för att utreda sist berörda frågor, afgifvit sina underdåniga utlåtanden,
framlade Kongl. Magt för 1869 års Riksdag förslag till ny organisation
af landtförsvaret. Enligt detta förslag skulle indelningsverket bibe¬
hållas, men — under förutsättning och vilkor att de föreslagna be¬
stämmelserna om den allmänna värnpligten af Riksdagen godkändes —
komma i åtnjutande af vissa eftergifter. Vidare skulle värnpligten ut¬
sträckas till hvarje svensk man mellan 20 och 40 år och beväringens
öfningar ökas från 30 till 60 dagar. Vid förslagets behandling i Kam-
rarne uppstod emellertid en väsentlig meningsskilnad, dels rörande
den af Kongl. Magt gjorda förutsättningen, i fråga om eltergift i rust¬
nings- och roteringsbördan, och dels beträffande den mer eller mindre
fullständiga reorganisationen af rikets försvarsväsende, hvilket hade till
följd att detsamma icke vann Riksdagens bifall.
De betydelsefulla tilldragelser, som året derefter timade i Europa,
föranledde Kongl. Maj:t att för 1871 års Riksdag framlägga ett nytt
förslag till landtförsvarets ombildning. Endast i några få men väsent¬
liga. delar skilde sig detta från 1869 års förslag. Sålunda voro ingå
lindringar i rustnings- och roteringsbesvären föreslagna, hvaremot be¬
väringens öfningstid var utsträckt till 90 dagar. Men äfven, detta, för¬
slag strandade på frågan om lindring eller aflösning af indelnings¬
verket. Med anledning häraf sammankallade Kongl. Maj:t till hösten
samma år en urtima Riksdag, samt framlade för denna samma förslag
till värnpligtslag, som af årets lagtima Riksdag pröfvats, men nu äfven
åtföljdt af förslag till vissa lindringar i rustnings- och roterings-
besvären. Men detta oaktadt vann icke heller härordningsfrågan vid
denna Riksdag sin lösning. . .
Innan denna fråga ånyo framträdde, hade Riksdagen fattat två
vigtiga beslut, Indika hvar för sig voro egnade att på hennes framtida
lösning utöfva ett stort inflytande. På derom af enskild förslagsstäl¬
lare väckt motion, beslöt nämligen 1872 års Riksdag att rättigheten för
beväring, att i krigstid lega man för sig och rättigheten för honom att
i fredstid, inom vissa, gränser, friköpa sig från skyldigheten till vapen¬
öfning-, skulle upphöra, hvilket beslut genom Kongl. förordningen af
^ Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
den 1. November samma år erhöll kraft af lag. Vidare beslöt 1873 års
Riksdag, med anledning af åtskilliga inom Riksdagen väckta förslag, dels
°“ grundskatternas aflösning eller afskrifning, dels om lindringar i eller
afskaffande af indelningsverket, en skrifvelse till Kong! Maj:t i detta
ämne, i hvilken, sedan de svårigheter, som skulle mota för indelnings¬
verkets bibehållande, skärskådats, Riksdagen uttalade såsom sin åsigt
att den indelta armén icke var tillräcklig för landets försvar, icke heller
lämplig såsom, befälsstam för en armé, bestående af värnpligtige att
när en ersättning för det indelta manskapet i detta afseende skulle ur
de värnpligtig^ led vinnas, borde efter Riksdagens åsigt, för erhållande
åt en duglig befalsstam, hvarmed Riksdagen förstod icke blott öfver¬
befäl utan äfven underofficerare, korpraler, vice korpraler och kadersol¬
dater, och hvilken befälsstam den ansåg i sjelfva verket måste blifva föga
mindre talrik an den nuvarande indelta arméns effektiva styrka frivillig-
heten i främsta rummet tagas i anspråk, mot den ersättning’ af stats-
verket, som för sådant ändamål kunde blifva behöflig; äfvensom att
ce, i vilka komme att underkastas en större och långvarigare öfning
än som skulle åligga samtlige värnpligtige, såsom ‘ t, ex. de hvilka
skulle komma att tillhöra specialvapnen, syntes böra efter samma grun¬
der antagas och godtgöras. Enär den indelta armén icke vidare an-
sags hvarken lämplig eller behöflig för åstadkommande af ett, för lan¬
dets sjelfständighet betryggande och efter våra förhållanden lämpadt
försvar, anhöll Riksdagen vidare, att Kongl. Maj:t täcktes, under förut¬
sättning att en ny arméorganisation blefve af Konung och Riksdag
antagen, i nåder föreslå stadgande^ genom hvilka ej mindre rustnings-
och roteringsbesvaren, med deraf härflytande kostnader, komme att efter
hand minskas och slutligen försvinna, än äfven grundskatterna upp¬
hora mot det att jordbruksfastighet åsattes bevillning efter samma
grunder, som gälde för annan fastighet.
Med anledning af denna skrifvelse framlade Kongl. Maj:t för 1875
ars Riksdag förslag till lagar, angående allmänna värnpligten, härord¬
ningen samt härens aflöning, beklädnad och underhåll. Härordningen
var uteslutande grundad på allmän värnpligt. Öfningstiden för de värn¬
pligtige var föreslagen till 10 V* månader för fotfolket och trängen, 12
månader för artilleriet och ingeniörtrupperna och 17 månader för ryt¬
teriet, oberäknad! repetitions- och landtvärnsöfningar, hvarförutom ett-
visst antal s. k. eliter årligen skulle ur de värnpligtiges led uttagas
företrädesvis på frivillig väg, men i nödfall genom lottning, för att efter
fortsatt utbildning utgöra en lämplig befälstillgång och vid mobilisering
tjena såsom ett pålitligt stöd i ledet för det yngre manskapet.
Något förslag till rustnings- och roteringsbesvärens samt grundskat¬
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
21
ternas afskrifning åtföljde icke den Kongl. propositionen, då Kongl.
Maj:t, ehuru Riksdagen uttalat deu önskan, att frågan om försvarsver¬
kets ordnande skulle behandlas i sammanhang med frågan om grund¬
skatternas afskaffande, likvisst ansåg att den omständigheten, att sist¬
nämnda fråga ännu icke var slutligen beredd, icke borde hindra
framläggande af ofvan nämnda lagförslag, helst de samma icke voro
afsedda att bringas till verkställighet förr än äfven frågan om grund¬
skatterna blifvit afgjord.
Vid förslagets behandling i Kamrarne, stannade emellertid desse
i olika beslut, hvilka icke kunde sammanjemkas, hvadan frågan äfven
för denna gång förföll. Enahanda utgång rönte Kongl. Maj:ts för sist¬
one års Riksdag framlagda förslag till lagar om allmänna värnplig-
ten och om den tid, värnpligtig skall för sin utbildning tjenstgöra un¬
der fredstid.
Af hvad i det föregående blifvit anfördt, framgår att en ny här¬
ordning, bygd på den gamla, indelta grunden, med de indelta trup¬
perna såsom härens egentliga stam och mindre öfvad beväring såsom
fyllnadsmanskap, icke kunnat genomföras, likasom att en härordning,
grundad uteslutande på allmän värnpligt, i den mening tagen att
alla värnpligtige erhålla en någorlunda fullständig soldatutbildning,
icke haft att påräkna det fasta stöd i folkmedvetandet, som kräfves för
en dylik härordnings genomförande. Vid sådant förhållande och då
Utskottet ansett det vara af ytterligt stor vigt att försvarsfrågan om
möjligt erhåller en snar lösning, bär Utskottet trott sig böra under¬
stödja det af motionärerna framlagda förslag till grunder för en ny
härordning, hvilket, på samma gång det erkänner den allmänna värn-
pligten såsom grund för vårt försvar, förmildrar denna pligt, deri¬
genom att samtlige värnpligtige endast få den öfning, som för deras
användning i ledet är oundgänglig, men deremot en mindre del af
dem får den utbildning, som erfordras för att göra dem till ledare
eller stam för mindre öfvad beväring eller med andra ord i detta
hänseende mer än ersätta de nuvarande indelte och värfvade stam-
trupperna. Utskottet anser detta sätt att lösa frågan otvifvelaktigt
leda till ett i väsentliga delar starkare och bättre försvar än det vi
nu eg a. Till sådana förbättringar räknar Utskottet i främsta rummet
den vidsträcktare tillämpningen af allmänna värnpligten, med noggrann
kontroll och ökad öfningstid, den talrikare befälskadern, härens tids¬
enligare förläggning och indelning, snabbare mobilisering, samt slut¬
ligen stam truppens kortare tjenstetid, hvarigenom landet i händelse
af krig kan ställa ett betydligt större antal utbildade soldater i fält än
det, efter nu varande organisation, skulle förmå.
22
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
Att i alla dess enskildheter granska de bilagor, som åtfölja mo¬
tionen om ny härordning, och framställa ett fullständigt härordnings-
förslag samt derför behöfligt öfvergångsförslag, har Utskottet emeller¬
tid icke ansett sig kunna medhinna på den knappa tid, som för Ut¬
skottets arbete kunnat påräknas. Åtskilliga bland de i dessa bilagor
vidrörda frågor äro dessutom af den beskaffenhet att de lättare och
bättre kunna utredas af Kongl. Maj:t än af Riksdagen.
För att emellertid Riksdagen må blifva i tillfälle att sins emellan
jemföra 1875 års härordningsförslag och Utskottets här nedan framstälda
förslag, ej mindre med hänseende till militära fördelar och olägenheter,
än ock i fråga om kostnaderna, har Utskottet låtit sakkunnige per¬
soner uppgöra de beräkningar och utredningar, som Bil. C. upptager.
Utan att Utskottet godkänner, att stamstyrkan beräknats kunna uppgå
till öfver 30,000 man, har det trott att frågans bedömande i dess helhet
underlättas genom en dylik utredning af följderna, så väl i militäriskt
som ekonomiskt hänseende, af förslagets fullständiga genomförande.
Utskottet öfvergår nu till en närmare granskning af de af motio¬
närerna framstälda förslag till grunder för en ny härordning.
Hvad då först angår bestämmelsen om den fasta kaderns sam¬
mansättning, har Utskottet ansett sig böra ändra personalens styrka
från 12131 till 12249 personer, utom civile tjenstemän, fördelade
på sätt Bilaga D. närmare utvisar. Det förutsattes nämligen i 1875
års härordningsförslag, hvilket motionärerna lagt till grund för sina
beräkningar, att en del civila befattningar skulle, i händelse af krig,
bestridas af befälet, hvarigenom befälskadern vid mobilisering kommit
att något minskas, men deremot de civile tjenstemännens och, de
såsom sådane, tjenstgörandes antal något ökas mot hvad förhållandet
skulle vara i fredstid. Det har emellertid synts Utskottet lämpligare
att lägga fredsfoten till grund för fördelningen af den fast anstälda
kadern, i synnerhet som den sammanlagda styrkan för hvarje grad
och befattning inom densamma och, till följd deraf, äfven kostnaden
för aflöning m. m. i verkligheten blifver densamma.
I en härordning, sådan som den af motionärerna föreslagna, med
talrikt befäl och kort tjenstgöringstid för det stora flertalet värnpligtige,
måste fastheten inom hären hufvudsakligen vinnas genom befälet. Men
icke blott vissa aflagda kunskapsprof, utan äfven säkerhet och vana i
tjensten höra till de oeftergifliga fordringarna på ett godt befäl. Sist¬
nämnda egenskaper kunna dock endast under längre tjenstgöring för-
värfvas. Utskottet har derför ansett det vara af stor vigt för erhål¬
lande af dugligt befäl att stadga något vilkor, i afseende å viss tjenste¬
tid vid stammen, utan hvars uppfyllande ingen må kunna till första
23
Särskilda Utskottats Utlåtande N:o 1.
befälsgraden befordras. Då till följd häraf ett visst antal stamnummer
kommer att ständigt intagas af befälsämnen, har Utskottet ansett ofvan
nämnda vilkor snarare underlätta än hindra stamtruppens hållande x
fulltaligt skick. Utskottet har derför föreslagit, att ingen må kunna
till befäl befordras, som icke minst ett år tillhört stammen.
Uti sjette punkten hafva motionärerna hemstält att härens styrka
och indelning måtte blifva desamma som i 1875 års förslag angifvas,
samt i särskilda bilagor upptagit hären på krigsfot och dess indelning
på fredsfot. Utskottet har emellertid ansett att härens mobilisering,
icke lämpligen borde upptagas bland grunderna för härordningen, då
densamma bör kunna vexla efter krigsfarans storlek och andra omstän¬
digheter, hvilka af Konungen särskilt för hvarje tillfälle lära komma
att pröfvas, hvaremot Utskottet funnit vigtigt att bland samma grun
der intaga något stadgande om härens förläggning. Ltskottet vill
emellertid på samma gång hafva uttalat såsom sin åsigt att Utskottet,
i likhet med motionärerna, anser att härens stridande manstyrka bör
uppbringas till den i 1875 års förslag beräknade, eller till omkring
107,000 man.
Af ofvan anförda skäl, rörande det vexlande behotvet åt en mei
eller mindre omfattande mobilisering, har icke heller Utskottet ansett
det lämpligt att bland grunderna för härordningen upptaga, hvad mo-
tionärerne föreslagit i sjunde, åttonde och nionde punkterna, angående
härens sammansättning på krigsfot.
Den förändring i ett lands krigsforfattning, som djupast åter¬
verkar på dess samhällsförfattning, är förändringen i sättet för den
militära kraftens sammanbringande eller rekryteringen. Rekrytermgs-
sättet utgör å andra sidan sjelfva kärnpunkten i härordningen och måste
derför verka bestämmande på öfriga delar af densamma. Lika litet
som Utskottet anser sig böra ändra det nu varande anskaffningssättet
för härens hufvudstyrka, beväringen, hvilket allt sedan dennas infö¬
rande år 1812 varit grundadt på allmän värnpligt (sedan 1872 utan
rätt till lega och friköp) lika litet har det ansett sig böra förorda nå-
cron annan grund för stamsoldatons anskaffning än don hittills bruk-
fio-a hvilket äfven af motionärerna i tionde punkten föreslagits, eller
att han skall anskaffas genom frivilligt åtagande, och mot den aflöning,
som kan finnas erforderlig. Aflöningen för värfvad soldat utgör för
närvarande från 82 till 152 kronor, för år räknadt, beroende af hans
tjenstetid och derunder förvärfvade skicklighet, hvilken aflöning emel¬
lertid för den tid, han till äfventyrs är permitterad, minskas till 4
kronor i månaden. Den medellön af 150 kronor för stamsoldat, . som
motionårerne lagt till grund för sin beräkning, torde derför icke i den
24
Särskilda Utskottet* Utlåtande N:o 1.
närmaste framtiden behöfva öfverskridas, i synnerhet som den samma
skulle oafkortad åtnjutas äfven de år, stamsoldat icke vore uppkallad
till mera än 30 dagars repetitionsöfning.
Utskottet har icke underlåtit att jemväl taga i betraktande den
mom Utskottet ifrågasätta ytterligare säkerhet för tillämpningen af de
föreslagna grunderna, . som skulle ligga uti en åt Kongl. Makt med-
gifven ratt att, _ så vidt icke ett tillräckligt antal stamsoldater skulle
mot skalig aflöning erhållas, bland de värnpligtige uttaga det felande
antalet genom lottning, äfvensom ett i sammanhang dermed framstäldt
förslag om rättighet för de utlottade att få med andra värnpligtige göra
byte. Men da, ehuru denna supplementarlottning hufvudsakligen skulle
afse eu vidsträcktare öfningsskyldighet under fredstid, så, enär samma
öfning skulle blifva ganska omfattande, samt dertill kommer att, enligt
Utskottets förslag, det skulle åligga stamsoldaten icke allenast att, då
sa erfordras, deltaga i garmsonstjenstgöring, utan äfven att, sedan hans
egentliga tjenstetid slutat, tillhöra första uppbådet samt i följd deraf
möjligen tidigare än annars utgå i fält om landets försvar det'fordrar
hvarigenom eu vidsträcktare skyldighet i nämnde afseenden skulle på-
äggas honom än blott den längre öfningen, och det i rättsmedvetandet
val grundade allmänna föreställningssättet, att den lagtvungna skyl¬
digheten bör vara lika för alla, skulle genom lottningsåtgärden på ett
betänkligt sätt såras samt härordningen i följd deraf icke heller vinna
det förtroende, som denna, byggd på likställigheten, bör kunna till¬
vinna sig och utan hvilken den skulle, hur stark den än må synas,
vala till föga nytta, har Utskottet, hvilket, enär stamsoldater hittills
kunnat erhållas på frivillighetens väg, antagit att rekryteringen äfven
hädanefter kan ske genom frivilligt åtagande emot erforderlig aflöning,
destommdre kunnat någon utlottning tillstyrka, som, i händelse den
ifrågasätta bytesåtgärden äfven, såsom en följd af lottningen, skulle
tillatas, denna icke allenast komme att vid tillämpningen försätta värn¬
pligtig® 1 en högst väsentligen olika ställning till hvarandra, allt efter¬
som de vore mer eller mindre i tillfälle att friköpa sig eller icke, utan
äfven sta i uppenbar strid mot Riksdagens för icke länge sedan fattade
beslut om iegnmgs- och friköpningsrättighetens upphörande.
Uti tionde punkten hafva motionärerna jemväl föreslagit att yno--
hngar före inträdet i värnpligtsåldern må kunna antagas till stamsol¬
dater, fastän icke under aderton års ålder och icke vid någon af härens
af delningar till större antal än tio procent af årskontingenten. Då det
likväl ar af vigt att bereda hären så stor tillgång som möjligt af
befasamnen har Utskottet ansett lämpligt att rättigheten, att före värn-
pligtsaldern kunna vinna inträde i stammen, jemväl bör utsträckas till
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
25
ynglingar, som, ehuru de icke fylt aderton år, befinnas till krigstjenst
duglige och i öfrigt lämplige, samt att deras antal vid hvarje trupp-
afdelning borde få uppgå ända till tjugu procent af årskontingenten.
Uti elfte punkten hafva motionärerne föreslagit att stamsoldats
tjenstetid skall vara sex år, räknadt från den dag, han inträder i
rekrytskolan. Då emellertid en för alla bestämd lika och så lång tjen¬
stetid möjligtvis skulle komma att menligt inverka på rekryteringen
och derjemte en hastigare omsättning af stamtruppen skulle i betydlig
mån, i händelse af krig, öka härens inre styrka genom det större an¬
tal utbildade stamsoldater, som i sådant fall skulle finnas i de äldre be-
väringsklasserna och landstormen, har Utskottet funnit det lämpligare
att bestämma de sex åren såsom en maximigräns, utöfver hvilken tjen-
stetiden i vanliga fall icke får utsträckas, hvilket äfven synes öfver¬
ensstämma med motionärernes egen mening, sådan den funnit ett-
uttryck i motionen N:o 14. Då likvisst en förkortning i tjenstetiden
torde medföra en något ökad rekrytering, har Utskottet, för att detta
stadgande icke måtte komma att försvåra upprätthållandet af härens
stamtrupp, jemväl ansett, att det måtte medgifvas stamsoldat, i den
mån Konungen finner sådant nödigt eller lämpligt, rätt att qvarstanna
i tjenst intill det år, värnpligtig från beväringens andra uppbåd öfver-
går till landstormen; med iakttagande likväl att högst 10 procent af
stammens nummerstyrka vid hvarje regemente eller corps får utgöras
af manskap med längre än sex års tjenstetid.
Vidkommande utbildningstiden för stamsoldat, hafva motionärerne
i trettonde punkten föreslagit att den måtte erhålla den sammanlagda
längd, som i 1875 års förslag finnes angifven, dock med en annan
fördelning mellan första utbildningstiden och tiden för repetitionsöfnin-
garna. Den första utbildningstiden skulle, enligt denna fördelning
blifva betydligt kortare än det minimum, som 1875 års komité en¬
stämmigt förklarade vara oundgängligen nödigt, och denna brist i
rekrytbildningen skulle ersättas genom deltagande i flere års repetitions-
öfningar. Enligt Utskottets uppfattning är denna motionärernas fördel¬
ning af öfningstiden desto mera betänklig som stamsoldaten enligt nu
föreliggande förslag skall vara ledare för eu talrik och föga öfvad be¬
väring, under det att enligt 1875 års förslag hvarje värnpligtig erhöll
den såsom minimum ansedda öfningen. Det origtiga i detta försök, att
ersätta bristande rekrytutbildning genom fortsatt deltagande i repeti-
tionsöfningar, framträder ännu mera tydligt, derest man ihågkommer,
såsom ock sjelfva ordet angifver, att repetitionsöfning hufvudsakligen
afser att hos soldaten i minnet återkalla det redan inlärda och inläran-
Bih. till Riksd Prot. 1878. 8 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 4
26
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
det af något nytt desto mindre kan ifrågakomma som beväriugens andra
klass i dessa öfningar deltager. Det är nämligen under dessa öfningar,
som befäl och trupp få vänja sig vid taktiska rörelser med full krigsstyrka
och deltaga i öfningar, som, så vidt möjligt är, efterlikna hvad i fält
ifrågakommer. Utskottet har derför ansett att stamsoldaten under sin
första rekrytutbildning måste erhålla åtminstone det minimum af soldat¬
bildning, som 1875 års förslag upptager, men att han derjemte, under
hvarje år han tjenar, bör deltaga i sitt regementes repetitionsöfningar.
Utskottet tvekar desto mindre att tillstyrka denna förändring i motionä¬
rernas förslag, som efter den tänjbarhet stamsoldatens tjenstetid efter
Utskottets förslag erhållit, någon förlängning i den sammanlagda öf-
ningstiden, utöfver hvad motionärerne föreslagit, skulle blifva en följd
endast tor de stamsoldater, hvilka tjena längre tid än trenne år.
Utskottet har vidare ansett att, i stället för hvad af motionärerna i
fjortonde punkten föreslagits, rörande stamsoldats inträde efter tjenste-
tidens slut i beväriugens andra uppbåd, den som eu gång fått sin utbild¬
ning i stammen bör, vid härens försättande på krigsfot, tillhöra bevärin-
gens första uppbåd intill den ålder, då han ingår i landstormen. Härige¬
nom kommer en hastig och ändamålsenlig mobilisering att i hög grad
underlättas. Visserligen ålägges stamsoldaten efter slutad tjenstetid
genom detta stadgande att genast vid mobilisering åter inträda i
härens led, men skilnaden uti tid i detta afseende, torde i verklig¬
heten endast handla om hingst ■några veckors tidigare inkallande i händelse
af krig; och stadgandet härom torde derför vara af mindre betydelse
för honom, då han i allt fall är skyldig att vid mobilisering, i egen¬
skap af värnpligtig, utgå med beväriugens andra uppbåd, hvilket, lika
med det första, äfven kan under vissa omständighetet genast användas
till aktiv tjenst.
Såsom ofvan är nämndt, har Utskottet ansett att ingen må kunna
befordras till befäl, som icke minst ett år tillhört stammen. Då så¬
lunda den talrika befälskadern endast ur stammens led får söka er¬
sättning för årlig afgång, har Utskottet ansett nödvändigt att bland
grunderna för härordningen jemväl upptaga någon bestämmelse i af¬
seende å befälsbiidningen, samt i sammanhang dermed äfven tillse att
garnisonstjensten i rikets större städer och fästningar må kunna vid¬
makthållas och nödigt antal trupper finnas till hands-i händelse den
inre ordningen skulle på någon ort störas. Utskottet har derför an¬
sett att stammens manskap må, till så stort antal Konungen pröfva!’
nödigt, efter fulländad första utbildning, emellan repetitionsöfningarna,
kunna inkallas för utbildning till befäl inom härens skolor, likasom till
erforderlig garnisons- eller annan militärtjenstgöring.
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
27
Uti sjuttonde punkten hafva motionärerne föreslagit att någon
afkortning i beväringens öfningstid måtte medgifvas om ett visst mått
af färdighet i målskjutning jemte annan militäröfning kunde ådaga¬
läggas, hvarom särskild förordning skulle utfärdas. Då Utskottet emel¬
lertid ansett att betydliga svårigheter skulle uppstå vid bestämmandet
af den olika afkortning i öfningstid, hvartill olika grader af förvärfvad
färdighet skulle berättiga, och öfningstiden redan förut är så knappt
tillmätt som, med en någorlunda tidsenlig första rekrytutbildning, kan
anses förenligt, samt dessutom först efter hand skulle komma att till
sin fulla längd utsträckas, har Utskottet i denna punkt icko kunnat
biträda motionärernes förslag.
För att underlätta rekryteringen af stamtruppen har Utskottet
deremot ansett sig böra föreslå att beväringsyngling, som anmäler sig
och antages till stamsoldat före den tid, då årets beväringsöfning tager
sin början, skall befrias från denna öfning; äfvensom att den, som ut¬
bildats till stamsoldat, men utgått ur stammen före det år, han i egen¬
skap af värnpligtig vore underkastad beväringsöfning, icke skall vara
skyldig att undergå denna öfning.
Till hvad motionärerne föreslagit, i afseende å underhållet af
härens hästar i fred, har Utskottet jemväl ansett sig böra foga en ny
bestämmelse, rörande anskaffningen af det antal hästar, som utöfver
det i fredstid underhållna, kan vid mobilisering varda erforderligt.
Vidkommande slutligen de af motionärerne i tjuguförsta och
tjuguandra punkterna föreslagna öfvergångsstadganden, har Utskottet
ansett lämpligt, då dessa jemväl röra frågan om rustnings-och roterings-
besvärens afskrifning, att här behandla nämnde punkter, endast så
vidt de hafva afseende på förslaget till ny härordning, och i öfrig!
meddela yttrande om desamma i det särskilda utlåtande rörande grund¬
skatternas samt rustnings- och roteringsbesvärens afskrifning in. m.
som Utskottet afgifver.
Den fråga om antagande af en lag om upprätthållande af arméns
stamtrupp, som motionärerne, på sätt ofvan förmäles, understält Riks¬
dagens pröfning är icke ny. Såväl vid 1874 som 1875 årens riksdagar
har Kongl. Maj:t, i ändamål att, derest eu nödvändig omdaning af
Rikets försvarsväsende skulle påkalla indelningsverkets upphäfvande
eller rubbning, bereda den, i stället för indelningsverket inträdande,
organisationen af försvarsväsendet enahanda fasthet och säkerhet,
som Regeringsformens 80 § gifvit åt den nuvarande, framlagt förslag
28
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
i. syfte att den nya grunden skulle af lag omgärdas, hvarjemte vid
sist nämnda Riksdag Kongl. Maj:t jemväl ifrågasatt att de för denna
grunds tillämpning erforderliga anslag skrdle fastställas genom lag,
som icke utan Konungs och Riksdags sammanstämmande beslut finge
ändras eller upphäfvas. Såsom kändt är föranledde den Kongl. pro¬
positionen till sistnämnda Riksdag endast ett tillägg till 80 § Rege¬
ringsformen af innehåll att om genom särskild lag, med indelnings¬
verkets upphäfvande, annan grund varder lagd för ordnande af krigs¬
makten till lands och sjös, sådan lag ej må ändras utan af Konung
och Riksdag samfäldt. Anledningen hvarför den Kongl. propositionen
icke i vidsträcktare mån bifölls torde böra sökas i den omständighet
att samma proposition ansågs innefatta fordran å ett större skydd för
upprätthållande af försvarsväsendet än som genom 80 § Regeringsfor¬
men nu vore lemnadt. Konstitutions-Utskottet yttrade nämligen i sitt
utlåtande N:o 3 till 1875 års Riksdag, att om äfven aflöningen
för arméns manskap och befäl genom berörda § i Regeringsformen
vore stöld under bägge statsmakternas skydd och således icke kunde
till samma del af Riksdagen ensidigt förminskas eller borttagas, sådant
deremot icke vore förhållandet med de stora anslag, som i öfrigt er¬
fordrades för krigsmaktens bibehållande i tjenstbar skick.
Det förslag till lag motionärerna nu framlagt innehåller bestäm¬
melser, dels om stamtruppens styrka och sättet för dess anskaffning,
dels om de medel, som erfordras för aflöning af stamtruppen och om
anskaffning af hästar i fredstid. Då, hvad först nämnda del af för¬
slaget beträffar, densamma endast afser att lagstadga den nya grun¬
den, och då, hvad den senare delen angår, den har till ändamål att
åt den nya organisationen, i afseende å aflöning af arméns manskap
och anskaffning af hästar i fredstid, bereda en liknande trygghet och
säkerhet som den, hvilken genom § 80 i Regeringsformen tillförsäkras
den nu varande, har Utskottet ansett sig böra understödja motionä-
rernes förslag.
Utskottet har vidare ansett att allt hvad som rör stammens
nummerstyrka, tjenstetid och anskaffningssätt borde inflyta i lagen om
upprätthållande af härens stamtrupp.
Förutom den förändring, som vidtagits i redaktionen af § 1, af¬
seende ett närmare förtydligande af densamma, har, med anledning
häraf, och på grund af hvad i motiven här ofvan, rörande tionde och
elfte punkterna i motionärernes förslag finnes anfördt, i stället för § 2,
två nya §§ blifvit intagna af följande lydelse:
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
29
§ 2.
»Stamsoldat skall anskaffas genom frivilligt åtagande och mot
den aflöning, som kan blifva erforderlig.»
§ 3.
»1. Stamsoldat anskaffas ur de värnpligtiges sex första ålders¬
klasser, dock att, före det år värnpligten inträder, till krigstjenst dug¬
lige och i öfrigt lämplige ynglingar må till stamsoldater antagas, men
icke vid någon af härens afdelningar till större antal än tjugu procent
af årskontingenten.
2. Stamsoldats tjenstetid får icke utsträckas öfver sex år, räk-
nadt från den dag han inträdt i rekrytskolan, dock att denna tid, om
Kongl. Maj:t finner sådant nödigt, kan förlängas intill det år, beväring
från andra uppbådets sista årsklass skall öfvergå till landstormen, med
iakttagande likväl att högst tio procent af stammens nummerstyrka
vid hvarje regemente eller corps får utgöras af manskap med längre
än sex års tjenstetid.»
Vidkommande § 4 har Utskottet slutligen ansett ett närmare för¬
tydligande af orden »nämnda ändamål» vara af nöden, och derför ome¬
delbart efter desamma tillfogat orden: »nämligen upprätthållande af en
stamtrupp af 30,000 man samt anskaffning och underhåll af hästar vid
rytteriet». Deremot har Utskottet ansett att orden »befäl» och »eller
för rekrytering af manskap» borde utgå. Dessa bestämmelser äro näm¬
ligen mindre nödvändiga, då nummerlönerna vid stamtruppen enligt
§ 1 icke äro afsedda för något annat befäl än vice korpraler och då
erforderlig rekrytering af manskap i krigstid torde komma att i rikt
mått vinnas på grund af § 1 i den föreslagna lagen om allmänna
värnpligten.
Vidkommande slutligen motionärernes förslag till värnpligtslag,
har Utskottet icke funnit anledning att i detsamma, förutom några min¬
dre redaktionsförändringar och förtydliganden, hvilka icke torde erfor¬
dra någon särskild motivering, vidtaga andra ändringar än sådana, som
äro föranledda af Utskottets åsigt, att i nämnde lag borde intagas alla
bestämmelser, som röra de värnpligtige.
Till § 24 har Utskottet med anledning häraf och med stöd af
30
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
de skäl, som i motiven till härordningen i dess helhet finnas anförda,
funnit lämpligt tillägga två moment, af hvilket det första stadgar: att
den som erhållit utbildning såsom stamsoldat är befriad från bevärings-
öfning, och det andra: att värnpligtig, som vid utskrifning eller hos
befälet anmäler sig och antages till stamsoldat före den tid, då årets
beväringöfning skall börja, befrias från denna öfning. Momentet 3 af
samma § bär Utskottet deremot ansett böra ur lagen skiljas och in¬
tagas såsom ett öfvergående stadgande.
Det i § 25 mom. 2 omförmälda stadgande om Konungens rätt
att, derest i anseende till krig eller fara för krig det för rikets försvar
finnes nödigt, äfven inkalla beväringens andra uppbåd eller någon del
deraf, har Utskottet ansett böra närmare förtydligas och har derför
efter orden »eller någon del deraf» inskjutit orden »i skilda orter eller
vid olika vapen»
Med stöd af de skäl, som i motiven till härordningen finnas an¬
förda, har Utskottet ansett att § 29 borde ändras på det sätt att i
stället för orden: »men om han före värnpligtsålderns slut erhåller
afsked, eger han samma tjenstgöringsskyldighet, som den årsklass han
tillhör», insättes följande stadgande: »och skall den, som en gång
tillhört stammen, vid härens försättande på krigsfot anses tillhöra be¬
väringens första uppbåd intill den ålder, då han ingår i landstormen.»
Hvad Utskottet här nedan föreslår, rörande tiden för värnpligtigs
utbildning i fredstid, har det ansett jemväl böra tillämpas i afseende
å ön Grotland, hvilken genom särskild konvention åtagit sig en vid¬
sträcktare krigsbildning än som åligger fastlandets befolkning. Vid¬
kommande sådan invånare å nämnda ö, hvilken, före det år den före¬
slagna lagen om allmän värnpligt träder i kraft, fy It 21 år, har emel¬
lertid Utskottet ansett, att han fortfarande bör kunna på öfligt sätt få
fullgöra sin skyldighet med afseende å öns försvar, hvadan till ofvan
nämnda öfvergående stadgande en särskild § i denna syftning blifvit
fogad.
På grund af hvad ofvan blifvit anfördt, hemställer Utskottet, som
icke fått sig förelagdt att behandla motionen om krigslagarnes om¬
arbetande, och alltså, rörande det af motionärerne i denna syftning
framstälda vilkor, icke kunnat ingå i någon pröfning:
l:o) Att, under vilkor dels att Kamrarne fatta
sammanstämmande beslut om grundskatternas samt
rustnings- och roteringsbördans afskrifning och om
ändring i de delar af allmänna bevillningen samt
kommunalförfattningen, som Utskottet haft att be-
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
31
handla, dels ock att dessa beslut varda tillämpade
samtidigt med införande af en ny härordning, Riks¬
dagen måtte för sin del besluta att härordningen byg¬
ges på följande grunder:
a) Svenska hären sammansättes dels af en fast
anstäld befälskader af yrkesmän, dels af eu ur de
värnpligtiges led anskaffad stamtrupp och dels af be¬
väring.
b) Den fasta kadern utgöres af officerare, fan¬
junkare, sergeanter, korpraler och spel eller veder¬
likar till det antal, som i Kongl. Maj:t,s till 1875 års
Riksdag framlagda förslag till lag om härordningen
finnes afsedt eller sammanlagdt 12249 personer, utom
civile tjenstemän, eldigt bilagan Ditt. I).
c) Ingen må till befäl befordras, som icke minst
ett år tillhört stammen.
d) Härens förläggning och indelning blifva de¬
samma som i 1875 års förslag angifvas och som i
Bilagan Ditt. E. närmare bestämmas.
e) Stammens nummerstyrka, tjenstetid och an-
skaffningssätt bestämmas genom lag i öfverensstäm¬
melse med det förslag, som innefattas i Bilagan Ditt. A.
f) Stamsoldat antages, så vidt möjligt, vid det
regemente, inom hvars område han är bosatt, och
hvilket han under tjenstetiden ej utan befälets till¬
stånd får lemna.
g) Stamsoldatens första utbildning ordnas i öf¬
verensstämmelse med hvad 1875 års förslag till grun¬
der för en ny härordning derom innehåller, hvarjemte
repetitionsöfningar för honom bestämmas till en månad
årligen under hvarje år han såsom stamsoldat tjenar.
h) Efter fulländad första utbildning skall stam¬
mens manskap mellan repetitionsöfningarna vara hem-
förlofvadt; dock eger Konungen att, för utbildning till
befäl inom härens skolor, likasom till erforderlig gar¬
nisons- eller annan militärt]enstgöring af samma man¬
skap, inkalla så stort antal, som pröfvas nödigt.
i) Stammens rekryter utbildas i fasta etablisse¬
ment, men stammens repetitionsöfningar försiggå i
barackläger.
32
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
k) Den allmänna värnpligten ordnas genom lag
i öfverensstämmelse med det förslag, som innefattas
i Bilagan Litt. B.
l) Beväringens öfningar försiggå i barackläger.
m) Hästar för bärens räkning skola anskaffas
och underhållas i fred till det antal, som i 1875 års
förslag finnes angifvet, dock så att icke större antal
ständigt hålles i tjenstgöring än som för skolorna är
erforderligt, hvaremot återstoden, dels utfodras i häst-
depoter eller utackorderas på landet och, så vidt möj-
%t, förläggas i närheten af de orter, der repetitions-
öfningarna skola försiggå, dels anskaffas genom legning;
n) Hären skall vid dess försättande på krigsfot
erhålla sitt ytterligare behof af hästar såväl för trup¬
perna som för trängen genom kommunernas försorg,
mot full ersättning, allt på sätt som i särskild lag
stadgadt blifver.
o) k ör rytteriet må användas de hästar och per¬
sedlar, hvilka det, enligt de för rustnings- och rote-
ringsbesvärens afskrifning gifna bestämmelser, åligger
rust- och rotehållare att staten tillhandahålla.
2) att, Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse
anhålla att, derest Kongl. Maj:t godkänner de grunder
för en ny härordning, Riksdagen för sin del antagit,
Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta förslag om
allt hvad för härordningens genomförande i öfrigt
kan erfordras och som påkallar Riksdagens beslut.
I motionen N:o_ 9 i Första Kammaren bär Friherre R. M. Klinckow-
strörn föreslagit åtskilliga hufvudgrunder för landtförsvarets reorganisation
samt i sammanhang dermed åtskilliga bestämmelser, rörande den civila
helso- och' sjukvården och kompetens till generalmajors befordran i freds¬
tid. Då emellertid motionen, i hvad den rör sjelfva härordningen torde
anses vara besvarad genom Utskottets här ofvan framstälda förslag, och
i hvad den rör civila helso- och sjukvården, Utskottet icke ansett sig
ega befogenhet att derom ingå i någon pröfning, samt, i hvad den
rör kompetensvilkoren för befordran till generalmajor i fredstid, Kongl.
Maj:t, om så skulle finnas nödigt, icke lärer underlåta att derom ut¬
färda erforderliga stadganden, hemställer Utskottet
V
83
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
3) att nämnda motion, i hvad den rör härord¬
ningen, den civila helso- och sjukvården, samt kom-
petensvilkoren för befordran till generalmajor, icke må
till någon Riksdagens vidare åtgärd föranleda.
I motionen N:o 21 i Andra Kammaren är af Herr C. E. Hjelm
hemstäldt:
att, för den händelse Riksdagen för sin del kommer att besluta en
ny härordnings införande, densamma icke matte komma att omfatta
Lappmarkerna, utan dess inbyggare bibehållas vid nu tillförsäkrad frihet
från personligt deltagande i försvarstungan;
och i motionen N:o 23 i Andra Kammaren är af Herr P. A. Hellgrén
hemstäldt:
att Riksdagen, derest den af motionärerne i Andra Kammaren före¬
slagna lag om allmänna värnpligten m. m. antages, ville i underdånig¬
het hos Kongl. Maj:t anhålla, att Lappmarkernas befolkning, inom
Vester- och Norrbottens län måtte, på grund af sina förut erhållna pri¬
vilegier, tillsvidare, och intilldess sig visar, att de ega förmåga deltaga
i allmänna värnpligten, derifrån frikallas.
Med anledning af dessa motioner, och då det synts Utskottet
tvifvelaktigt, huruvida den egentliga lappbefolkningen borde i allmänhet
underkastas värnpligt i vidsträcktare mån, än som åligger landstorms-
man, men å andra sidan tillbörlig kontroll öfver till Lappmarkerna från
närgränsande tingslag inflyttade värnpligtige icke torde böra saknas,
hemställer Utskottet:
4) att Riksdagen ville i underdånighet anhålla
det Kongl. Maj:t täcktes taga under nådig ompröf¬
ning, i hvad mån och under hvilka vilkor befrielse
från de i den antagna lagen om allmän värnpligt in¬
tagna bestämmelser må kunna för närvarande med-
gifvas befolkningen inom Lappmarkerna.
I motionen N:o 123 i Andra Kammaren har Herr Carl Ericson
hemstält:
att Riksdagen för sin del ville besluta, att befrielse från första
årets vapenöfning med beväringen ej vidare medgifves medlem af de
frivilliga skarpskytteföreningarna.
Bill. till Riksd. Prof. 1878. 8 Sami. 1 Afd. 1 Häft.
5
34
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
Lika med motionären anser äfven Utskottet att sedan den egent¬
liga grunden för vårt försvar nu mera erkännes böra ligga i den all¬
männa värnpligten, skälen, som kunnat föranleda en dylik bestämmelse
hafva minskats. Utskottet bär äfven i det föregående uttalat sig mot en
sådan afkortning, hvadan motionen, i hvad den afser en blifvande här¬
ordning, dermed torde anses hafva blifvit besvarad. Hvad deremot
vidkommer rättigheten för medlem af frivillig skarpskytteförening att
för närvarande och intilldess ny härordning blifver antagen, kunna
vinna befrielse från första årets beväringsöfning, har Utskottet icke
funnit lämpligt att härutinnan för närvarande förorda någon ändring
hvadan Utskottet hemställer:
5) att Herr Carl Ericsons motion om att befri¬
else från första årets vapenöfning med beväringen ej
må medgifvas medlem af frivillig skarpskytteförening,
icke måtte till någon Riksdagens vidare åtgärd för¬
anleda.
Vidkommande öfriga till Utskottet remitterade motioner, afgifver
Utskottet särskildt utlåtande.
Stockholm den 23 April 1878.
På Särskilda Utskottets vägnar:
GUST. af UGGLAS.
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
35
Bil. Litt. A.
Förslag1
till lag om upprätthållande af härens stamtrupp.
§ i.
Vid hären skall finnas stamtrupp för alla vapen till en nummer¬
styrka af sammanlagdt trettiotusen man. I denna nummerstyrka inbe-
räknas de, som inom stammen till befäl utbildas, äfvensom vice korpraler
och det spel, som icke tillhör fasta befälskadern.
§ 2.
Stamsoldat skall anskaffas genom frivilligt åtagande och mot den af¬
löning, som kan blifva erforderlig.
§ 3-
1. Stamsoldat anskaffas ur de värnpligtiges sex första ålders¬
klasser, dock att, före det är värnpligten inträder, till krigstjenst duglige
och i öfrigt lämplige ynglingar må till stamsoldater antagas, men icke vid:
någon af härens af delningar till större antal än tjugu procent af är skon¬
tingenten.
2. Stamsoldats tjenstetid får icke utsträckas öfver sex år, räknadt
från den dag lian inträdt i rekrytskolan, dock att denna tid, om Kongl.
Maj:t finner sådant nödigt, kan förlängas intill det är, beväring från
andra uppbådets sista årsklass skall öfvergå till landstormen, med iaktta¬
gande likväl att högst tio procent af stammens nummerstyrka vid hvarje
regemente eller corps får utgöras af manskap med längre än sex års
tjenstetid.
86
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
§ 4.
I allt, som, enligt de för rustnings- och roteringsbesvärens af¬
skrifning särskilt gifna bestämmelser, icke åligger rust- eller rote¬
hållare, skall kostnaden för stamtruppens aflöning äfvensom för an¬
skaffning och underhåll af hästar till stamtruppen vid rytteriet bestridas
af statsverket.
§ 5.
Erforderliga medel för de i näst föregående §§ nämnda ändamål,
nämligen upprätthållande af en stamtrupp af trettiotusen man samt anskaff¬
ning och underhåll af hästar vid rytteriet, skola såsom förslagsanslag å
riksstaten för hvarje år ställas till Kongl. Maj:ts förfogande. Sådant
anslag får dock icke i något fall anlitas för aflöning eller godtgörelse,
som utöfver vanlig nummerlön bestås vice korpraler och spel, eller för
underhåll af personal eller hästar under kommendering eller för inköp
af hästar under krig.
§ 6.
Denna lag må icke ändras eller upphäfvas utan Konungs och
Riksdags sammanstämmande beslut.
STOCKHOLM, ISAAC MAKOUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1878.
37
Bil. Litt. B.
FÖRSLAG
till lag om allmänna värnpligten.
Art. I.
Allmänna bestämmelser.
§ 1.
Hvarje svensk man är skyldig att deltaga i fäderneslandets försvar
från och med det kalenderår, under hvilket han fyller tjuguett år, till
och med det, under hvilket han fyller fyratio år.
§ 2.
Från värnpligtens fullgörande frikallas den, som till följd af lyte,
sjukdom eller kroppslig svaghet är till tjenst vid rikets försvar oför¬
mögen.
§ 3.
Värnpligtig tillhör hären eller flottan.
§ 4.
1. Värnpligten i hären fullgöres i beväringen och landstormen.
Beväringen delas i första och andra uppbådet. Tjenstetiden är sex år
i första uppbådet och derefter sex år i det andra. Värnpligten vid flot-
Bih. till Riksd. Prot. ISIS. 8 Sami. 1 Afd. 1 Haft. 1
38
tan fullgöres under tolf år, af livilka de sex första motsvara tjenstetiden
i beväringens första, ocli de sex sista åren tjenstetiden i beväringens
andra uppbåd. 1 krigstid bestämmer dock endast behofvet tjenstetidens
längd för det uppkallade manskapet.
2. Under den tid värnpligtig icke tillhör beväringen eller flottan,
tillhör han landstormen.
§ 5.
1. Värnpligtig är skyldig att undergå utskrifning till tjenst i hären
eller vid flottan det år, han fyller 21 år.
2. Tjenstetiden enligt § 4 mom. 1 beräknas från början af nyss
nämnda år, äfven om den värnpligtige till följd af laga förfall eller be-
viljadt uppskof först ett senare år skulle blifva utskrifven. Har sådan
senare utskrifning skett till följd af den värnpligtiges förfallolösa ute¬
blifvande, räknas tjenstetiden från början af utskrifningsåret. Inställer
utskrifven värnpligtig sig icke till tjenstgöring det år, han första gången
blifvit till vapenöfning inkallad, räknas hans tjenstetid från början af det
år, han inträder i tjenstgöring.
3. Äfven före det år, värnpligten inträder, må yngling anmäla sig
till utskrifning och dervid sjelf välja den truppafdelning eller flottans
station, vid hvilken han vill tjenstgöra, dock endast såvida han är till
krigstjenst duglig och i öfrigt lämplig till den tjenst, hvartill han an¬
mäler sig. Han tillhör likväl första uppbådet eller motsvarande klasser
vid flottan, intilldess sex år förflutit från och med det är, då han fyller
21 år. Sådane ynglingar må dock icke vid någon af härens afdelningar
eller vid flottans stationer emottagas till större antal än tio procent af
årskontingenten. Hvad i denna lag stadgas om värnpligtige, gäller i
tillämpliga delar jemväl med afseende å de enligt detta moment utskrifne,
innan de i värnpligtsåldern inträdt.
§ 6.
1. Vapenför värnpligtig utskrifves till vapentjenst; öfrige värnplig¬
tige till annan befattning vid hären eller flottan, hvartill de må finnas
lämplige.
2. Värnpligtig vare skyldig att, då han är inkallad till tjenstgöring,
förrätta den tjenst, honom af vederbörande befälhafvare anvisas; dock
a) att den, som tillförene haft anställning i egenskap af officer eller
39
underofficer, icke kan åläggas tjenstgöring i lägre befälsgrad, än han
förut innehaft;
b) att prester, läkare, som aflagt medicine-kandidatexamen, och ve¬
terinärläkare ej må åläggas annan tjenstgöring än den, som tillhör deras
kall;
c) att sjökaptener och styrmän vid handelsflottan, hvilka utöfvat sitt
yrke längre eller kortare tid under de trenne år, som närmast föregått
inkallelseåret, skola, om de fullgjort föreskrifven vapenöfning vid flottan
samt aflagt den för befordran till underofficer stadgade examen, använ¬
das, de förre såsom befäl och styrmännen såsom underbefäl; samt
d) att den, som vunnit behörighet att tjenstgöra såsom maskinist å
ångfartyg, skall användas i maskinistbefattning.
§ 7.
Rörande utskrifne värnpligtiges befrielse från tjenstgöring under
krigstid meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikets tjenst och
det allmännas behof finnas vara påkallade.
§ 8.
Värnpligtig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjenst eller
arbete antagen, må ej af husbonde eller arbetsgivare förhindras att i
behörig tid inställa sig till utskrifning, vapenöfning eller annan tjenst¬
göring.
§ 9.
Värnpligtig, som är förlustig medborgerligt förtroende, må ej vaperi-
öfvas, utan till lämpliga arbeten användas.
Art. II.
Beväringen och deremot svarande klasser vid flottan,
a) Utskrifning.
§ 10.
1. Riket indelas i utskrifningsområden, motsvarande fotfolkets rege-
mentsområden.
2. Hvarje utskrifningsområde delas i visst antal kompaniområden.
40
§ 11-
1. Alle värnpligtige, som icke, enligt mom. 2 och 3 af denna §,
utskrifvas till flottan, äro underkastade utskrifning till hären.
2. Till flottan utskrifvas:
a) sjöfarande, som å hvad farvatten som helst idkat minst tolf må¬
naders sjöfart å fartyg af tio tons drägtighet eller derutöfver;
b) fiskare, som idkat kust- eller hafsfiske såsom yrke minst tolf må¬
nader;
c) lotsar och lotslärlingar; samt
d) maskinister och eldare, som i sådan egenskap å hvad farvatten
som helst tjenstgjort minst sex månader å ångfartyg eller ångslupar.
3. Dessutom skall till det antal, som Konungen pröfvar erforder¬
ligt, till flottan utskrifvas:
a) värnpligtige från de kusttrakter, der befolkningen mest sysselsätter
sig med kustfart och fiske;
b) ingeniörer, ritare och handtverkare vid skeppsvarf och sådane
mekaniska verkstäder, som hufvudsakligen bedrifva skeppsbyggeri, äfven¬
som andra skeppshandtverkare, segelsömmare, blockmakare och repslagare.
§ 12-
Ur utskrifningsområdena uttagas på sätt §§ 18 och 21 bestämma,
värnpligtige för rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperna, trängen och flot¬
tan, hvarefter öfrige värnpligtige tillhöra det fotfolksregemente, inom
hvars utskrifningsoinråde de äro utskrifne, egande dock Konungen att i
mån af behof utjemna större olikheter i styrka regementena emellan.
1. Vederbörande mantals- och skattskrifningsförrättäre åligger att
genast efter det mantalsskrifningarna blifvit afslutade, med ledning af
man talslängderna och i enlighet med de föreskrifter, Kongl. Magt ut¬
färdar, uppsätta fullständiga listor till grund för den stamrulla, som
skall föras öfver de värnpligtige inom hvarje kompaniområde. Dessa
listor skola före den 10. påföljande Januari för granskning öfversända^
41
till vederbörande pastorsembeten, hvilka genom anteckning å dem böra
upplysa, dels om någon af deruti upptagne värnpligtige allidit eller af-
fiyttat till annan ort, som, då den är känd, bör uppgifvas, dels om och
hvilka värnpligtige, utom de å listorna upptagne, efter mantalsskrifnin-
gen inflyttat i församlingen, hvarefter listorna, bekräftade med veder¬
börande pastorers underskrifter, skola af dem inom den 20. i samma må¬
nad till skattskrifningsförrättaren återsändas. Före Januari månads ut¬
gång skall skattskrifningsförrättaren insända dessa listor, behörigen trans¬
porterade och summerade, till Kong]. Maj:ts Befallningshafvande, som
ofördröjligen öfversänder dem till vederbörande Regementschefsembete.
2. Chefsembetet läte derefter, på sätt Kong!. Maj:t derom närmare
bestämmer, upprätta fullständiga ruller öfver utskrifningsområdets värn¬
pligtige af de tolf första åldersklasserna.
3. Direktionerna öfver sjömanshusen skola inom den 1. Februari
hvarje år till Sjöförsvars-departementet insända uppgift å de i sjömans¬
husens register inskrifne värnpligtige.
4. Ej mindre presterskapet än ock landsstatens tjensteman, särde¬
les mantals- och skattskrifningsförrättare samt direktionerna öfver sjö¬
manshusen vare pligtige att, i allt hvad på dem kan ankomma, tillhandagå
vederbörande befäl med de upplysningar och det bistånd, som af dem
kunna äskas, i och för de värnpligtiges redovisande och utskrifning.
5. Der mot husförhörslängder svarande anteckningar föras af annan
myndighet än presterskapet, skola presterskapets skyldigheter enligt denna
§ åligga sådan myndighet.
§ 14.
1. Hvarje år före den 15. Mars skall, på tider och ställen, som af
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande efter vederbörande regementschefs hö¬
rande bestämmas, utskrifning inom de särskilda utskrifningsområdena
förrättas med de värnpligtige, som under året fylla 21 år, samt med dem
af äldre årsklasser, hvilka vid föregående utskrifningsförrättningar bort
vara tillstädes, men uteblifvit, eller vid sådan förrättning erhållit upp¬
skof med utskrifning. Der så pröfvas nödigt, kan dessutom äfven på
andra tider af året utskrifning ega rum.
2. Värnpligtig, som är inskrifven vid sjömanshus, utskrifves inom
det utskrifningsområde, der sjömanshuset är beläget.
3. Inkallelse till utskrifningsförrättning verkställes af Konungens
Befallningshafvande genom kungörelse.
42
4. Utskrifningen förrättas af en utskrifningsnämnd, som består af
eu dertill förordnad regementsofficer, såsom ordförande, och fyra leda¬
möter, nemligen en kapten, en af Konungens Befallningshafvande utsedd
person, samt dessutom för hvarje kompaniområde två derinom bosatte
män, hvilka sist nämnde jemte ett lika antal suppleanter väljas hvarje
gång för två år af landstinget, eller, der kompaniområdet utgöres af
stad, som ej under landsting lyder, af stadsfullmäktige. Omfattar kom¬
paniområde landsdelar, hörande under olika landsting, eller landsdel och
stad, som ej under landsting lyder, väljas särskildt för hvarje sådan
landsdel eller stad två ledamöter i nämnden jemte lika antal suppleanter.
De af landsting eller stadsfullmäktige valde ledamöter, eller, i händelse
de äro förhindrade, deras suppleanter, deltaga i nämndens förrättning
endast i hvad den angår det område, för hvilket de blifvit valde.
Nämndens ordförande och ledamöter hafva lika rösträtt. Nämnden
biträdes af en läkare.
5. Vid utskrifningsförrättning är hvarje till densamma inkallad
värnpligtig skyldig att personligen inställa sig samt att dervid aflemna
sitt prestbetyg och mottaga eu utskrifningssedel. Härifrån befrias en¬
dast värnpligtig som, inskrifven å sjömanshus, fullgjort de i § 11 mom.
2 bestämda vilkor. Sådan värnpligtig erhåller under första värnpligts-
året sin utskrifningssedel af vederbörande sjömanshusdirektion.
6. A utskrifningssedeln antecknas utskrifningsnämndens beslut samt
derefter framgent af befälet hvad som med hänseende till värnpligtens
fullgörande är för den värnpligtige af vigt att kunna styrka, såsom full¬
gjord tjenstgöringsskyldighet, öfverflyttning till beväringens andra upp¬
båd med mera dylikt. Med utskrifningssedeln följer ett utdrag af denna
lag samt andra lagar och stadgande!! rörande krigsmakten.
§ 15.
Värnpligtig md undergå utskrifning ä den ort der han vistas, äfven
om han derstädes icke är mantals- och skattskrifven, men skall i sådant
fall hos vederbörande utskrifningsnämnd anmäla sig och aflemna prest¬
betyg. Sådan värnpligtig anses dock fortfarande tillhöra det område,
der han är mantals- och skattskrifven, så vidt han icke till annat om¬
råde i laga ordning öfverflyttar.
§ 16.
1. Uppskof med utskrifning må till nästföljande års utskrifnings¬
förrättning af nämnden medgifvas:
43
a) den, som af eu eller annan möjligen öfvergående anledning, så¬
som tillfällig sjukdom, försenad kroppsutveckling eller dylikt, vid ut-
skrifningsförrättningen befinnes till tjensten oförmögen eller olämplig;
samt
b) ende arbetsföre sonen till orkeslös eller vanför fader eller enka,
äfvensom ende arbetsföre brodern till ett eller flere minderåriga eller
vanföra fader- och moderlösa syskon, derest dessa hans närmaste för
sitt uppehälle äro beroende af hans arbete och med honom samman¬
boende.
2. Förefinnes dylik anledning till befrielse ännu vid utskrifnings-
förrättningen det år, under hvilket den värnpligtige fyller sitt 24 lef¬
nadsår, frikallas han under fredstid från värnpligtens fullgörande i be-
väringen samt motsvarande klasser vid flottan.
§ 17.
Uppskof med tjenstgöring vid hären eller flottan under fredstid kan
af nämnden intill 22 lefnadsåret medgifvas:
a) den, som vid universitet, akademi, högre elementarläroverk, eller
högre eller lägre teknisk skola idkar studier och styrker sig behöfva
sådant uppskof för afslutandet af redan fortskriden lärokurs;
b) å sjömanshus inskrifven värnpligtig, som enligt intyg från sjö¬
manshusdirektionen är förhyrd för längre resa å handelsfartyg, och som
till följd deraf icke utan väsentlig olägenhet kan, så länge resan fort¬
vara^ inställa sig;
c) äfven annan värnpligtig, så vidt giltiga skäl för uppskofvets be¬
viljande pröfvas vara anförda, såsom att han sjelf förvaltar och brukar
honom tillhörig fast egendom eller sjelf drifver honom tillhörig handels-,
fabriks- eller annan industriel rörelse samt vid utskrifningsförrättningen
befinnes af en eller annan anledning icke hafva varit i tillfälle att på
lämpligt sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande under den
tid, han i och för sin militära tjenstgöring skulle blifva frånvarande.
§ 18.
Utskrifningsnämnden pröfvar hvarje värnpligtigs lämplighet ej min¬
dre för vapenkonst eller för annan befattning vid hären eller flottan,
än ock för inträde vid olika vapen i öfverensstämmelse med det af
44
Konungen utfärdade reglemente för de värnpligtiges utskrifning, efter¬
frågar, hvilka af de värnpligtige önska inträde vid specialvapnen, samt
meddelar beslut i fråga om befrielse från eller uppskof med värnplig-
tens fullgörande, hvilket allt i utskrifningslängden införes.
§ 19.
Utskrifningsnämnden tillkommer derjemte att vid utskrifningstill-
fället förordna om de värnpligtiges öfverförande vid behörig tid så väl
till beväringens andra uppbåd eller motsvarande klasser af flottan som
till landstormen. Innan nämnden lemnar förrättningsstället, skola ut-
skrifningslängderna af nämnden underskrifvas.
§ 20.
1. För hvarje utskrifningsområde skall finnas en utskrifningsrevi-
sion, bestående af landshöfdingen i det län, till hvilket största delen af
området hör, såsom ordförande, samt af fyra ledamöter, nämligen rege¬
mentschefen och, för hvarje till utskrifningsområdet hörande län eller ej
under landsting lydande stad, tre inom länet eller staden bosatte män,
som jemte tre suppleanter första gången för tre år och sedan för två
år i sender utses af landstinget eller, för stad, som icke lyder under
landsting, af stadsfullmäktige. De af landsting eller stadsfullmäktige
valde ledamöter eller, i händelse de äro förhindrade, deras suppleanter,
deltaga i nämnda förrättning endast i hvad den angår det område, för
hvilket de blifvit valde.
2. Utskrifningsrevisionen eger att ändra eller upphäfva sådana ut-
skrifningsnäinndens beslut, mot hvilka besvär anföras af någon nämndens
ledamot eller af värnpligtig, som frågan rör.
3. Dessa besvär skola inom fjorton dagar efter beslutets medde¬
lande skriftligen ingifvas till Konungens Befallningshafvande i det län,
inom hvilket förrättningen egt rum. Sådana besvär må äfven inom be¬
hörig tid med posten insändas, dock skall i sådant fall behörigen styr¬
kas, att den klagande egenhändigt undertecknat besvärsskriften, eller att
densamma på hans begäran eller med hans samtycke blifvit uppsatt.
4. Revisionen, som biträdes af en dertill förordnad civilläkare och
regementsläkaren, sammanträder på kallelse af ordföranden.
45
§ 21.
1. Utskrifningsrevisionen åligger derjemte att bland de värnplig-
tige, som enligt § 18 dertill pröfvats lämplige, uttaga det antal, som
från utskrifningsområdet skall tilldelas rytteriet, artilleriet, ingeniör-
trupperna och trängen, hvarvid i första rummet till nyssnämnda vapen
uttagas de, hvilka dertill sig anmält.
2. I afseende å utskrifning till flottan gäller hvad i § 11 är stad¬
gadt och tillämpas i fråga om dem, hvilka under mom. 3 af samma
paragraf skola till flottan utskrifvas, hvad här ofvan i mom. 1 blifvit
om utskrifning till specialvapnen föreskrifvet.
§ 22.
Öfver utskrifningsrevisionens beslut må icke besvär anföras.
§ 23.
Utskrifven värnpligtig är underkastad de i krigslag gifna bestäm¬
melser, så väl under all tjenstgöring och under marscher till och från
tjenstgöringsorten, som ock i fråga om åtlydnad af påbud, hvarigenom
han inkallas till tjenstgöring. Försummad inställelse till sådan mönstring,
som § 26 omförmäler, anses dock icke efter krigslag.
b) Öfning och tjenstgöring.
§ 24.
1. Värnpligtig är, sedan han blifvit utskrifven, skyldig att, för sin
utbildning tjenstgöra under fredstid högst BO dagar, vid specialvapnen
och flottan under det första året, men vid. fotfolket under tvänne år, med
60 dagar under det första och 30 dagar under det andra året.
2. Den som erhållit utbildning såsom stamsoldat är befriad från denna
öfning.
3. Värnpligtig, som vid. utskrifning eller hos befälet anmäler sig och
antages till stamsoldat före dm tid, då årets beväring söfning skall börja,
befrias från denna öfning.
Bill. till Riksd. Prof. 1878. 8 Sami. 1 Afd. 1 Höft.
2
46
§ 25.
1. Då rikets försvar, förberedelser dertill, eller bevarandet af rikets
neutralitet det kräfver, må beväringens första uppbåd eller ock de större
eller mindre delar deraf, som Konungen kan finna behöflig!, inkallas till
tjenstgöring.
2. Derest i anseende till krig eller fara för krig det för rikets för¬
svar finnes nödigt, att äfven beväringens andra uppbåd eller någon del
deraf, i skilda orter eller vid olika vapen, inkallas, må Konungen derom
förordna, sedan Han Statsrådet hört och, såvida ej Riksdagen är sam¬
lad eller inom tretio dagar sammanträda skall, låtit riksdagskallelse
utfärda.
3. Hvad i mom. 1 och 2 af denna paragraf om beväringen sagdt
är, galle äfven med afseende på inkallelse af motsvarande klasser vid
flottan.
4. Utan Riksdagens medgifvande må beväringens andra uppbåd
icke användas utom de förenade rikenas gränser.
§ 26.
De till beväringen eller motsvarande klasser af flottan hörande värn-
pligtige, som icke under årets lopp varit inkallade till tjenstgöring, skola
undergå mönstring kompanivis eller, då kompaniområdets vidsträckthet
dertill föranleder, socknevis, dock äro de å sjömanshus inskrifne från
inställelse vid dylik mönstring befriade, så ock öfrige värnpligtige, hvilka
till befälet aflemna tillförlitlig uppgift om sin bostad.
e) Underhåll och förmåner.
§ 27.
1. Under tjenstgöring erhåller värnpligtig underhåll, sjukvård, be¬
klädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning samt dess¬
utom 20 öre om dagen, allt enligt särskilda bestämmelser.
2. Under första marschdag till eller från mötesplatsen erhåller värn¬
pligtig vanlig marschaflöning, men för hvarje marschdag derutöfver i ett
för allt 1 krona 50 öre.
3. Värnpligtig, som under tjenstgöring ådrager sig sådan skada,
47
att hans arbetsförmåga derigenom i större eller mindre mån minskas,
erhåller det understöd eller den pension, som författningarna rörande
pensionering af gemenskapen vid hären och flottan bestämma.
d) Särskilda föreskrifter.
§ 28.
För värnpligtig, som tillhör beväringen eller motsvarande klasser af
flottan, gäller:
1. att han under hela sin tjenstetid tillhör det vapen, vid hvilket
han fått sin första utbildning;
2. att den, som blifvit utskrifven, skall, då han till annat utskrif-
ningsområde afflyttar, tillhöra vid fotfolket det regemente, inom hvars
utskrifningsområde han inflyttar, samt vid öfriga vapen den truppafdel-
ning, som erhåller manskap från sist nämnda område;
3. att innan flyttning från en till annan kommun af honom företa¬
ges, han är skyldig derom göra anmälan hos närmaste kompanibefäl;
4. att, om han till annat kompaniområde afflyttar, han är pligtig
inom 30 dagar efter ankomsten till den nya boningsorten derom göra
anmälan hos närmaste befäl af det kompani, inom hvars område han
inflyttat;
5. att, om han icke är till tjenstgöring inkallad, när landstormen
inom hans ort uppbådas, han är pligtig utgå med densamma, och har
då lika skyldigheter med landstormsman.
§ 29.
Den, som är i tjenst vid härens eller flottans stam, anses, så länge
tjensten varar, dermed fullgöra sin värnpligt, och skall den, som en gång
tillhört stammen, vid härens försättande på krigsfot anses tillhöra bevärin-
gens första uppbåd intill den ålder, dä han ingår i landstormen.
§ 30.
Värnpligtig tillhörande beväringen eller motsvarande klasser vid
flottan inkallas till tjenstgöring af vederbörande befäl, antingen genom
48
omedelbar order eller genom kungörelse, som minst två gånger uppläses
i kyrkorna och införes i ortens tidningar.
Art. III.
Landstormen.
§ 31.
Landstormen kan endast under krig och till hemortens försvar upp¬
kallas efter af Konungen derom i Statsrådet fattadt beslut. Uppbådad
landstormsman är underkastad i krigslag gifna bestämmelser.
§ 32.
1. Under hvarje fotfolksregemente hör den inom dess utskrifnings-
område befintliga landstormen.
2. Landstormen indelas i landstonnsafdelningar, hvar och en be¬
stående af allt till landstormen hörande manskap inom ett kompani¬
område.
3. Hvarje landstormsafdelning delas i soekenafdelniugar, så att allt
landstormsmanskap från en och samma socken kommer att tillhöra
samma sockenafdelning.
Landstormen må icke föras utom eget och tillgränsande regementes
områden.
§ 34.
1. Befälhafvare inom kompaniområde är under fredstid äfven be¬
fälhafvare för områdets landstormsafdelning.
2. Befälhafvare för sockenafdelningarna förordnas af fördelnings-
generalen, och ega dessa befälhafvare att utse behöfligt underbefäl.
3. Under krig förordnar Konungen särskild befälhafvare för de större
afdelningar af landstormen, som kunna af omständigheterna påkallas.
49
§ 35.
Landstormsman är under tjenstgöring pligtig att sjelf förse sig med
kläder och, derest staten icke kan vid uppkallandet anskaffa föda, äf¬
ven förse sig med sådan mot ersättning af staten enligt länets marke-
gångspris för soldatportion. Vapen och ammunition tillhandahållas af
staten.
Art. IV.
Om påföljd för åsidosättande af denna lags föreskrifter och om laga förfall.
§ 36.
Värnpligtig, som utan laga förfall underlåter fullgöra hvad honom
enligt § 28 inom. 3 och 4 åligger, höte för hvarje gång 5 kronor.
§ 37.
1. Värnpligtig, som förfallolöst uteblifver från den i § 14 oinför-
mälda utskrifningsförrättning, böte första gången 10 kronor, och, om
han ånyo dermed beträdes, 20 kronor, samt vare ock underkastad äfven¬
tyr att blifva hemtad på egen bekostnad.
2. Värnpligtig, som på grund af § 15 inställer sig vid utskrifnings¬
förrättning å annan ort, än der han är mantals- och skattskrifven, men
dervid försummar aflemna prestbetyg, samt till följd deraf icke kan emot-
tagas, anses lika med den, som icke instält sig till utskrifningsförrättning.
§ 38.
Värnpligtig, som bort inställa sig till sådan mönstring, som i § 26
omnäranes, men utan laga förfall uteblifvit, böte 5 kronor.
§ 39.
1. Såsom laga förfall för uteblifvande från utskrifning eller tjenst¬
göring eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestäm-
so
meker anses, om man är sjuk, om man är i Konungens och rikets tjenst
uppbådad eller faren, eller om man sitter i häkte; vederbörande dock
obetaget att, då andra än nu sagda förfall förebäras, pröfva om de äro
af den vigt, att de må gälla såsom ursäkt.
2. För vid sjömanshus inskrifven värnpligtig skall dessutom såsom
laga förfall för inställelse till sjökrigstjenst räknas: att vara på utrikes
sjöresa stadd; inträdande dock tjenstgöringsskyldigheten, så snart den
värnpligtige anländer till svensk hamn eller sammanträffar med svenskt
örlogsfartyg.
§ 40.
Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behö¬
rig läkares intyg, hvilket den värnpligtige är skyldig sjelf anskaffa. Kan
häri ej skaffa läkarebetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet med
intyg af prest i församlingen eller af ordförande i kommunalstämma eller
kommunalnämnden.
Art. Y.
Om användning af böter enligt denna lag.
§ 41.
Böter, som enligt denna lag utgå, skola afsättas till bildande af en
invalid- eller pensionsfond för de värnpligtige, som under tjenstgöring
erhållit sådan skada, att de derigenom blifvit i större eller mindre mån
oförmögne att sig med arbete försörja, samt till enkor och barn efter
i krig aflidet underbefäl och manskap; dock utan att sådant för när¬
varande medför någon rubbning af den de värnpligtige i § 27 mom. 3
tillförsäkrade rätt till understöd.
51
Öfvergående stadganden.
§ i-
Förlängningen i öfning stulen för de värnpligtig? skall ske efter hand
på följande sätt:
Vid fotfolket,
Under andra året eller året näst efter det, då denna lag träder i
kraft, öfvas värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 30 dagar och värn¬
pligtige, tillhörande andra årsklassen, i 15 dagar.
Under livartdera af tredje och fjerde åren öfvas värnpligtige, tillhö¬
rande första årsklassen, i SO dagar och värnpligtig?, tillhörande andra års¬
klassen, i 20 dagar.
Under livartdera af femte, sjette, sjunde, åttonde och nionde åren öfvas
värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 40 clagar och värnpligtige, till¬
hörande andra årsklassen, i 20 dagar.
Under livartdera af tionde, elfte, tolfte, trettonde och fjortonde åren
öfvas värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 60 dagar och värnpligtige,
tillhörande andra årsklassen, i 20 dagar, hvarefter bestämmelsen här ofvan
i § 24 inom. 1 träder i kraft.
Vid specialvapnen och flottan.
Under andra året eller året näst efter det, dä denna lag träder i
kraft, öfvas värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 50 dagar och
värnpligtige, tillhörande andra årsklassen, i 15 dagar.
Under livartdera af tredje och fjerde åren öfvas värnpligtige, till¬
hörande första årsklassen, i 50 dagar.
Under livartdera af femte, sjette, sjunde, åttonde och nionde åren öfvas
värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 60 dagar.
52
Under hvardera af tionde, elfte, tolfte, trettonde och fjortonde åren
öfvas värnpligtige, tillhörande första årsklassen, i 80 dagar, hvarefter
bestämmelsen här ofvan i § 24 mom. 1 träder i kraft.
§ 2.
Invånare ä Gotland, hvilken före ingången af det år denna lag träder
i gällande kraft fylt 21 ar, skall tills vidare på förut öfliqt sätt fullgöra
sina skyldigheter i afseende å lins försvar.
53
Bil. Litt. C.
Grunder
för beräkningarna af de årliga kostnader^ utaf eu härordning enligt
Särskilda Utskottets förslag 1878.
1) Då stammens nummerstyrka skall vara 30,000 man samt rekryten,
sedan hans första utbildning blifvit bestämd i öfverensstämmelse med
187-5 års förslag, vid alla vapen bör inträda i tjenst den 1 November,
med undantag endast för rytteriet, der inträdet bör ske den 1 Maj,
torde berörda siffra kunna för kostnadsberäkningarna antagas vara endast
medeltal, så att styrkan den 1 November hvarje år lika mycket öfver-
stiger normalsiffran som den understiger den samma den 31 derpå föl¬
jande Oktober.
2) Då förslaget bestämmer soldatens tjenstetid till högst sex år, men
rekryter svårligen torde vara att i tillräckligt antal påräkna med för¬
bindelse på förhand att ovilkorligen så länge i tjensten qvarstå, under
det å andra sidan eu treårig tjenstetid utur militärisk synpunkt torde
vara det önskvärdaste och således att föredraga, derest tillräckligt antal
rekryter frivilligt anmäla sig, har man antagit, att vid första inträdet i
stammen aftalet icke bör omfatta längre tid än tre år. Vidare bär
man trott, att flertalet stamsoldater efter denna tids förlopp, då de
blifvit med tjensten förtrogne och deras utbildning är afslutad samt
tjenstgöring^! i regeln inskränkt till repetitionsöfningarna, under det
lönevilkoren äro oförändrade, gerna år efter år qvarstå i tjenst så länge
sådant medgifves dem, hvadan afgången före sjette årets utgång bör
kunna uppvägas af dem, hvilka såsom rekapitulanter qvarstanna utöfver
de sex åren, och att sålunda medeltjenstetiden skulle kunna beräknas till
sex år, oehuru första aftalet inskränkes till tre.
3) Ärliga rekrytbehofvet eller årskontingenten för stammen be¬
stämmes naturligtvis af den afgång, som under årets lopp inträffar. För
närvarande är afgången vid värfvade armén (efter förhållandet 1875—
1877) i medeltal 10.85 % om året. Häruti ingå afskedade »för framtida
väl» med 2.13 %, »afbörda på grund af 17 § disciplinstadgan», »på grund
af domstols utslag» och »efter rymning» med 6.58 %, »afskedade vid
Bill. till Rilcsd. Prof. 1878. 8 Sami. / Afd. 1 Haft. 3
54
sjukhusmönstring» med 0.96 % och »döde» med 1.18 %. För att finna
afgången under första tjensteåret synes nödigt i det närmaste helt och
hållet utesluta afgången under första rubriken samt nedsätta de öfriga,
då 7 % blifver den lämpligaste procentsiffran, hvilken äfven öfverens-
stämmer med förhållandet i grannlanden. Under andra året bör afgån¬
gen betydligt nedsättas i följd af den minskade tjenstgöringen. Afgång
för framtida väl bör dock nu förutsättas ske och afgång till följd af
sjukdom och död blifver i det närmaste den samme som under första
året; 4.80 % torde beräkningsvis kunna antagas för detta år. Tredje
till och med sjette åren minskas afgången ytterligare genom den ringa
tjenstgöringen, som dessa år, under Indika kommendering till under¬
befäls- eller rekryt-skola ej förekommer, blifver af än kortare varaktighet
än under andra året. 4 °j0 under hvardera af dessa år synes derför
kunna uppföras såsom procentsiffra för afgången. Tages nu medeltal af
de anförda procentsiffrorna, fås i det närmaste samma medelafgång på
de sex åren, som för närvarande (efter förhållandet 1875—1877) vid
Vermlands Fältjägarekorps.
Utom af ofvan nämnda anledningar måste ytterligare afgång beräknas
ske i stammens led för fyllandet af lediga befälsplatser. Officerarries
antal enligt 1875 års förslag uppgår till 2,659, underofficerarnes och
spelets till 9,590. För närvarande är officerarnes medeltjenstetid 21 år.
Underofficerarnes och spelets medeltjenstetid torde vid indelta armén
kunna antagas lika med officerarnes, men vid värfvade armén ställer
den sig betydligt kortare. Vid Svea Artilleriregemente är t. ex. medel-
tjenstetiden för underofficerare endast 15 år och för konstapelklassen
blott 5 år. Vid andra värfvade regementen är den, hvad korpraler
vidkommer, sannolikt ännu kortare. Uti en armé, organiserad efter före¬
liggande förslag, torde medeltjenstetiden för officerarne, genom det ökade
antalet och sedan tvunget afsked vid viss ålder blifvit bestämdt såsom
vilkor för pension, böra med några år nedsättas och synes 18 år böra
beräknas i detta • hänseende. Utaf underofficerarne och spelet kommer
enligt föreliggande förslag den större delen att endast en till tre måna¬
der om året inkommenderas till tjenstgöring, hvadan denna synes lik-
stäld med indelta underofficerarne och spelet. Den mindre delen, som
har mera trägen tjenstgöring, kan jemföras med nuvarande värfvade
underofficerare och spel. Tages medeltalet mellan indelta och värfvade
underofficerares och spels tjenstetider, torde omkring 12 år finnas ut¬
trycka detta medeltal och synes följaktligen för den nya armén sagda
tid lämpligen böra beräknas för underofficerares och spels medel¬
tjenstetid.
55
Med beräkning af 18 år för officerares raedeltjenstetid och 12 för
underofficerares och spels skulle årliga behofvet af nya befäl och spel blifva
948 man, hvilken summa lämpligen kan dragas hel och hållen från stammens
andra årsklass, enär i allmänhet taladt stamsoldaten först efter tvänne
år hunnit ej mindre ådagalägga sin lämplighet till befäl än förvärfva
sm dertill nödiga kunskaper och färdigheter, hvadan befordran, i den
män ledigheter bland den fasta befälskadern sådant medgifva och på¬
kalla, först efter andra tjensteårets utgång torde ifrågakomma. _
4) Stammens styrka inom hvarje särskild årsklass skulle enligt dessa
grunder blifva:
l:a stamklassen 6,609; afgång 7 % eller ^ 463;
2:a » 6,146;
3:e * 4,903;
4:e » 4,707;
5:e » 4,519;
6:e _»___4,330;____
Summa 31,222; afgång vid årets slut 2,444.
» 4,8 % samt 948 »
» 4 % » 196;
» 4 % » 188;
» 4 "in » 181;
» 4 % »_ 178;
Stvrkan vid årets midt således 30,000.
«/
5) Särskiljas nu de, som inkallas den 1 Maj, och de, som inkallas
den 1 November, och l:a klassens stamkontingent mellan de särskilda
vapnen delas på följande sätt, nämligen:
till infanteriet ......... 3,700 man
» rytteriet ............ 1,100 »
» artilleriet............ 1,356 »
» fortifikationen... 381 » samt
» trängen ............... 72 »
summa 6,609 man,
så blifver förhållandet med stammens styrka under årets olika tider
följande:
den 1 Maj hafva ingått (vid rytteriet):
af
|
1 Icl 1
|
stamklassen 1,100;
|
afgång
|
))
|
2:a
|
))
|
1,023;
|
»
|
»
|
3:e
|
))
|
859;
|
))
|
))
|
4:e
|
))
|
825;
|
))
|
»
|
5:e
|
))
|
792;
|
»
|
))
|
6:e
|
))
|
760;
|
))
|
Summa 5,359;
7 "jo
4.8 % samt 115
4 %
4 %
4 "jo
4 %_
eller 77;
för befälsvakanser » 164;
» 34;
» 33;
» 32;
» 30.
afgång under året 370;
56
den 1 November hafva ingått (vid alla vapen utom rytteriet):
af l:a stamklassen
» 2:a »
» 3:e »
» 4:e »
» 5:c »
» 6:e »
5,509; afgång 7 °/0
|
5,123; »
|
4.8 % samt 833 för befälsvakanser
|
4,044; »
|
4 lo
|
3,882; »
|
4 %
|
3,727; »
|
4 %
|
3,578; »
|
4 %
|
eller
»
»
»
»
386;
1,079;
162;
155;
149;
143.
Summa 25,863;
afgång under året 2,074.
Sist nämnda dag, eller den 1 November, utgör stammens hela styrka
sålunda:
‘670
25,863 + 5,359 - ~ -31,037;
flen 30 April: 25,863 + 5,359 — 370 - = 29,815;
» 1 Maj: 25,863 + 5,359 - = 30,185;
^70
» 31 Oktober: 25,863 + 5,359 - ~ - 2,074 - 28,913,
således i medeltal
30,000.
6) De värnpligtiges första årsklass kan, enligt den vanliga half-
procentsberäkningen på den folkmängd, landet år 1894 kan antagas ega,
och under förutsättning af en folkmängdstillökning sådan Statistiska
Centralbyråns tabeller gifva vid handen, upptagas till 26,500 man. För
att finna styrkan af första klassen utaf beväringsmanskapet för hären bör
härifrån dragas dels flottans kontingent, dels stammanskapets första klass.
Den förra bör enligt 1875 års förslag beräknas till 1,500 man och, hvad
den senare angår, bör till den ofvan beräknade siffran 6,609 läggas den
afgång, som ifrån tidpunkten för anställningen vid härens stam och till
inträdet i rekrytskolan kan ega rum. Denna afgång torde, enligt för¬
hållandet i Danmark, på det halfår, som i medeltal skulle skilja de
nämnda begge tidpunkterna, om nämligen antagandet till stamsoldat i
regeln koinme att ske vid utskrifningsförrättningen i början af året, böna
upptagas till omkring 2 % och blifver alltså stammens första klass
6,740 man. Beväringsmanskapets första klass vid hären kan alltså be¬
räknas till 18,260 man och bör på följande sätt fördelas på de olika
vapnen:
57
till
|
infanteriet...............
|
13,310
|
man,
|
»
|
rytteriet.....................
|
660
|
))
|
))
|
artilleriet ..................
|
2,160
|
))
|
»
|
fortifikationen .........
|
450
|
»
|
))
|
trängen ...................
|
1,680
|
»
|
|
Summa
|
18,260
|
man.
|
Afgången i beväringsmanskapets första klass torde efter förhållandet
i grannlandet Danmark, der man sedan länge eger pröfvad erfarenhet
om värnpligtsförhållandenas statistik, kunna sättas till 7 procent. I
öfriga klasser till och med den sjette kan den enligt den temligen
allmänt antagna och begagnade beräkningsgrunden uppföras till 2 Va
procent hvarje år.
7) Under benämningen underbefälsskolor sammanfattas alla de ut-
bildningsanstalter vid hären, hvarigenom manskapet efter slutad rekryt¬
bildning bibringas de ytterligare kunskaper och färdigheter, som göra
dem användbara såsom underbefäl, spel eller andra för hären nödiga
beställningspersoner. Antalet man, som årligen skola kommenderas till
dessa skolor, måste vara så stort, att icke blott inträffande vakanser i
härens fasta kadrer kunna fyllas, utan äfven befäl, spel och beställnings¬
personer, hvilka vid härens försättande på krigsfot der utöfver äro er¬
forderliga, kunna genom användbart manskap, som genomgått veder¬
börliga skolor, erhållas. Hvad det fasta befälet vidkommer, bestämmes
antalet af de till besättande af uppstående vakanser ibland detta befäl
inkallade stammanskapet af berörda befäls medeltjenstetid. För att ega
tillgång till fyllande af befälsbristen vid mobilisering åter torde, under
antagande att egentligen de fyra sista årsklasserna af den sexåriga
stammen till hufvudsaklig del komrne att vid krigstillfälle lemna reserv¬
befäl och spel, det erforderliga antalet böra beräknas genom att dela
antalet på krigsfot, enligt 1875 års tablåer, med fyra, hvarvid dock bör
iakttagas samma procentafdrag, som ofvan angifvits för de fyra sista
stamklasserna. I sjelfva verket finnas i hären flera befälsämnen såväl af
yngre som äldre klasser, men de förra torde motvägas af sådana, som,
ehuru de genomgått underbefälsskola, äro till befäl olämplige, och de
senare synas icke med fördel kunna användas såsom befäl, enär allt för
många år förflutit, sedan de genomgått underbefälsskola, hvarförutom de
ej heller, under de år de tillhört beväringen, deltagit i någon vapenöfning.
Dessutom behöfves oundgängligen för trängen befäl från de andra vapnen.
Enligt nu anförda grunder ställer sig underbefälsskolornas styrka på
följande sätt:
58
vid hvarje större infanteriregemente.............. 90 man,
» » infanteriregemente i Norrland...... 74 »
» Gotlands infanteriregemente .................... 46 »
» hvarje kavaleriregemente .......................... 38 »
» » artilleriregemente............................ 58 »
» » ingeniörregemente ........................ 100 »
» » t rangbataljon..................................... 22 »
Särskilt måste påpekas nödvändigheten för trängen att i alla hän¬
delser få befäl från de andra vapnen.
Underbefälsskolornas längd torde, med en första utbildning enligt
1875 års förslag, kunna inskränkas till det i samma förslag antagna
minimum eller sex månader. För ingeniörtrupperne är doök en ettårig
underbefälsskola ett oafvisligt behof.
För befälets taktiska utbildning beräknas årligen ett 10 dagars be¬
fälsmöte eller en s. k. kaderöfning, motsvarande indelta arméns nuvarande
befälsmöte.
I och för beräkningen kunna de särskilda skolorna vid de olika
vapnen antagas sammansatta på följande sätt:
Ett infanteriregementes (större) stamrekrytskola (IOV2 månader).
1 kapten,
2 löjtnanter,
4 underlöjtnanter,
1 fanjunkare,
6 sergeanter,
13 korpraler,
3 spel (1 af 3. klass, 2 af 4. klass),
1 sjukvårdssoldat samt
148 man.
D:o underbefälsskola (6 månader).
1 kapten,
1 löjtnant,
3 underlöjtnanter,
1 fanjunkare,
4 sergeanter,
5 korpraler,
2 spel (1 af 3. klass, 1 af 4. klass),
1 sjukvårdssoldat samt
90 man.
D:o b ev äring sr ekryt skola (60 dagar).
1 major,
4 kaptener,
9 löjtnanter, deraf en adjutant,
4 underlöjtnanter,
4 fanjunkare,
24 sergeanter,
52 korpraler,
12 spel (4 af 2. klass, 4 af 3. klass, 4 af 4. klass),
2 sjukvårdssoldater samt
532 man.
Ett infanteriregementes i Norrland stamrekrytskola.
1 kapten,
2 löjtnanter,
3 underlöjtnanter,
1 fanjunkare,
6 sergeanter,
13 korpraler,
2 spel (1 af 3. klass och 1 af 4. klass),
1 sjukvårdssoldat samt
129 man.
I):o underbefälsskola.
1 kapten,
1 löjtnant,
2 underlöjtnanter,
1 fanjunkare,
3 sergeanter,
4 korpraler,
2 spel (l af 3. klass och 1 af 4. klass),
1 sjukvårdssoldat samt
74 man.
]):o beväringsrekrytskola.
1 major,
4 kaptener,
9 löjtnanter, deraf 1 adjutant,
4 underlöjtnanter,
60
4 fanjunkare,
24 sergeanter,
52 korpraler,
12 spel,
2 sjukvårdssoldater samt
465 man.
Gotlands regementes stamrekrytskola.
1 kapten,
1 löjtnant,
3 underlöjtnanter,
1 fanjunkare,
4 sergeanter,
9 korpraler,
2 spel,
1 sjukvårdssoldat samt
74 man.
D:o underbefälsskola.
2 löjtnanter,
1 underlöjtnant,
3 sergeanter,
4 korpraler,
1 spel (af 3. klass),
1 sjukvårdssoldat samt
46 man.
D:o beväringsrekrytskola.
2 kaptener,
4 löjtnanter,
2 underlöjtnanter,
2 fanjunkare,
13 sergeanter,
26 korpraler,
6 spel,
2 sjukvårdssoldater samt
266 man.
61
Eu rytteriregementes st curir ekryt skola (17 månader).
1 ryttmästare,
2 löjtnanter,
3 underlöjtnanter,
1 fanjunkare,
7 sergeanter, deraf 1 stallunderofficer,
8 korpraler, deraf 1 kasernkorpral, 1 fodermarsk och
korpraler,
2 spel (1 af 2. klass och 1 af 4. klass),
1 sjukvärdssoldat samt
100 man.
D:o underbefälsskola (6 månader).
1 löjtnant,
1 underlöjtnant,
2 sergeanter,
2 korpraler,
1 spel (af 2. klass),
1 sjukvärdssoldat samt
38 man.
D:o beväring sr ekrytskola (90 dagar).
1 ryttmästare,
2 löjtnanter,
2 underlöjtnanter,
1 fanjunkare,
5 sergeanter,
6 korpraler,
1 spel,
1 sjukvärdssoldat samt
60 man.
Ett artilleriregementes statur ekrytskola (1 år),
i medelberäkning två batterier.
1 major,
2 kaptener,
7 löjtnanter, deraf 1 adjutant,
4 underlöjtnanter,
Bill. till Riksd. Prof. 1878. 8 Sami. 1 Afd. 1 Häft.
stall-
4
62
2 styckjunkare,
10 sergeanter,
10 konstaplar,
10 spel (2 af 1. kl., 2 af 2. kl., 2 af 3. kl. och 4 af 4. kl.),
2 sjukvårdssoldater samt
226 man.
D:o underbefälsskola (6 månader).
2 löjtnanter,
3 sergeanter,
3 konstaplar,
2 spel,
1 sjukvårdssoldat samt
58 man.
D:o beväringsrekrytskola (90 dagar),
i medelberäkning fyra batterier.
1 major,
4 kaptener,
8 löjtnanter,
4 underlöjtnanter,
4 styckjunkare,
16 sergeanter,
20 konstaplar,
12 spel,
4 sjukvårdssoldater samt
360 man.
Ingeniör regementenas stamrekrytskolor (1 år),
två pontonier- och två sappörkompanier.
4 kaptener,
8 löjtnanter,
10 underlöjtnanter,
4 fanjunkare,
24 sergeanter,
48 korpraler,
8 spel (2 af 1. klass, 2 af 2. klass och 4 af 4. klass),
4 sjukvårdssoldater samt
381 man.
63
D:o underbefäls- (handtverks-, träng- o. s. v.) skolor (1 år).
6 kaptener,
8 löjtnanter,
2 underlöjtnanter,
6 fanjunkare,
28 sergeanter,
48 korpraler,
4 spel (1 af 1. klass, 1 af 2. klass och 2 af 4. klass),
16 handtverkssoldater,
2 sjukvårdssoldater samt
200 man.
D:o beväring sr ekrytskolor (90 dagar).
4 kaptener,
7 löjtnanter,
4 fanjunkare,
24 sergeanter,
40 korpraler,
8 spel (3 af 1. klass, 3 af 2. klass och 2 af 4. klass),
24 handtverkssoldater,
4 sjukvårdssoldater samt
450 man.
En tv ängbataljons stamrekrytskola (IOV2 månader).
2 löjtnanter,
2 sergeanter,
3 korpraler,
1 spel,
1 sjukvårdssoldat samt
24 man.
D:o underbefälsskola (6 månader).
1 kapten,
1 löjtnant,
2 sergeanter,
3 korpraler,
1 spel,
1 sjukvårdssoldat samt
22 man.
64
D:o bevär inge rekryt skola (90 dagar).
hela befälskadern samt
560 man.
Till repitionsöfn ing ar och kader öfning ar, hvilka senare i allmänhet
böra ega rum på de tider af året, då största delen af befälet kan vara
att påräkna, kommenderas allt disponibelt befäl, underbefäl och spel.
Instruktionsskolor, nämligen för hela armén: en instruktionsbataljon,
en instruktionssqvadron och ett instruktionsbatteri samt eu skjutskola.
Hvad styrkan och tiden vidkomma, beräknas dessa efter 1875 års för¬
slag; aflöning o. s. v. såsom vid nu varande underbefälsskola å Karls¬
borg. Ridskolan, krigsskolan, artilleri- och ingeniör-högskolan samt krigs¬
högskolan beräknas med ledning af gällande stater.
8) Lone förmåner ne för härens personal bestämmas efter nu varande
förhållanden, jemförda med 1875 års förslag. De böra derför utgå under
form af lön och tjenstgöringspenningar samt dagaflöning under inkal¬
lelse för dem, som icke ligga i ständig tjenst, och lön samt dagaflöning
för de ständigt tjenstgörande, för hvilka äfven inqvartering uppföres.
Såsom ständigt tjenstgörande beräknas fördelningsgeneraler och in¬
spektörer för specialvapnen samt officerare tillhörande generalstaben,
vidare regementschefer och regeinentsqvartermästare vid alla vapen, slut¬
ligen vid artilleriet och fortifikationen för tjenstgöringen i krigsstyrelsen,
i staberna, å fästningarna, vid tygstaten, i skolorna samt på vissa platser
vid regementena följande personer (se 1875 års förslag, Bil. Litt. D.
N:is 6 och 7), nämligen
vid artilleriet:
4 öfverstelöjtnanter,
7 majorer,
45 kaptener,
33 löjtnanter,
37 underlöjtnanter och
93 styckjunkare; samt
vid fortifikationen:
1 öfverste,
3 öfverstelöjtnanter (alla),
5 majorer (alla),
13 kaptener,
11 löjtnanter,
10 underlöjtnanter samt
16 fanjunkare.
65
Majorerne vid trängen och deras adjutanter äro att betrakta såsom
ständigt tjenstgörande af samma skäl som regementschefer och regements-
qvartermästare.
Härens korpraler uppföras med samma löneförmåner som för när¬
varande vid indelta armén, dock så att 150 kronor upptagas såsom lön
och 120 kronor såsom tjenstgöringspenningar. Vid inkallelse bestås dem
25 öre i dagaflöning.
För stammanskapet beräknas en enda summa af 150 kronor om året
per man (portionsskilling af 6 öre under inkallelse oräknad). Bevärings¬
manskapet åtnjuter en portionsskilling af 20 öre om dagen vid in¬
kallelse.
9) Såsom garnisonskommendering i Stockholm beräknas för en tid
af tio månader om året en bataljon infanteri, sammansatt af ett fot¬
regementes hela stamstyrka, med undantag af dess rekryt- och under¬
befäls-skolor, samt nödigt befäl och spel.
66
Land försvarets kostnad.
Landförsvars-departementet
Arméförvaltningen
Officerare, underofficerare, spel och manskap:
Löner:
6 fördelnings-generaler
4 öfrige >•
1 öfverste vid generalstaben
26 öfverstar » fotfolket
11 » » rytteriet
6 » » artilleriet
3 » » fortifikationen
3 öfverstelöjtnanter vid generalstaben
26 » » fotfolket
11 » » rytteriet
13 » » artilleriet
3 » » fortifikationen
10 majorer vid generalstaben
98
11
21
5
3
fotfolket
rytteriet
artilleriet
fortifikationen
trängen.
16 1. kl. kaptener vid generalstaben
247 » » » fotfolket
44 » ryttmästare vid rytteriet
63 » kaptener vid artilleriet
15 » » » fortifikationen
6 » » » trängen.................
247 2. kl. kaptener vid fotfolket
33 » ryttmästare vid rytteriet
63 » kaptener vid artilleriet
10 » » » fortifikationen
6 » » » trängen.................
26 regementsqvartermästare vid fotfolket
11 » » rytteriet
10 generaler.
47 öfverstar.
56 öfverstelöjtnanter.
148 majorer.
Kronor.
71,500
162,000
391 kaptener af 1. klass.
359 kaptener af 2. klass.
37 reg:tsqvartermästare.
Transport
233,500
67
8 1. kl. löjtnanter vid generalstaben
298 » » » fotfolket
55 » » » rytteriet
76 » » » artilleriet
20 » » » fortifikationen
18 » » » trängen..................
26 förste regementsadjutanter vid fotfolket
11» » » rytteriet
3 » » » trängen
298 2. kl. löjtnanter vid fotfolket
55 » » » rytteriet
76 » » » artilleriet
14 » » » fortifikationen
18 » » » trängen ...............
21 andre regementsadjutanter vid fotfolket
392 underlöjtnanter vid fotfolket
110 » » rytteriet
90 » » artilleriet
22 » » fortifikationen.........
Transport
475 löjtnanter af 1. kl.
40 förste regements¬
adjutanter.
Kronor.
233,500
461 löjtnanter af 2. kl.
21 andre regements¬
adjutanter.
614 underlöjtnanter.
473 fanjunkare vid fotfolket
66 » » rytteriet
121 styckjunkare vid artilleriet
32 fanjunkare vid fortifikationen
9 » » trängen ....................
1,082 1. kl. sergeanter vid fotfolket
220 » » » rytteriet
227 » » » artilleriet
68 » » » fortifikationen
30 » » » trängen..........
1,082 2. kl. sergeanter vid fotfolket
220 » » » rytteriet
227 » » » artilleriet
68 » » » fortifikationen
30 » » » trängen...........
2,940 korpraler vid fotfolket
440 » » rytteriet
454 konstaplar » artilleriet
136 korpraler » fortifikationen
90 » » trängen ..................
701 fanjunkare.
1,627 sergeanter afl. kl.
1,627 sergeanter af 2. kl.
4,060 korpraler.
Transport
__
233,500]
68
26 reg:tstrumslagare vid fotfolket
Transport
11 reg:tstrumpetare » rytteriet
|
|
6
2
236 1.
|
»
))
kl. spel
|
|
» artilleriet
» fortifikationen
|
45 regementstrumsla¬
gare ©.trumpetare
|
vid
|
fotfolket
|
55
|
»
|
»
|
rytteriet
|
|
24
|
»
|
»
|
artilleriet
|
|
10
|
»
|
»
|
fortifikationen
|
|
6
|
|
»
|
trängen
|
331 spel af 1. klass.
|
236 2.
|
kl. spel
|
vid
|
fotfolket
|
55
47
|
|
»
|
rytteriet
|
|
»
|
»
|
artilleriet
|
|
10
|
»
|
»
|
fortifikationen
|
|
6
|
»
|
))
|
trängen
|
354 spel af 2. klass.
|
236 3.
|
kl. spel
|
vid
|
fotfolket
|
22
|
»
|
»
|
artilleriet
|
|
6
|
»
|
»
|
trängen
|
264 spel af 3. klass.
|
476 4.
|
kl. spel
|
vid
|
fotfolket
|
55
|
|
»
|
rytteriet
|
|
39
|
»
|
|
artilleriet
|
|
11
|
))
|
»
|
fortifikationen
|
581 spel af 4. klass.
|
16,242 stamsoldater vid fotfolket
|
5,174
|
»
|
»
|
rytteriet
|
|
6,458
|
»
|
»
|
artilleriet
|
|
1,818
308
|
))
|
))
|
fortifikationen
|
|
»
|
))
|
trängen ...............
|
30,000 stamsoldater.
|
10
|
generaler å 8,000 kr.
|
|
80,000
|
47
|
öfverstar å 6,000 kr.
|
|
282,000
|
56
|
öfverstelöjtnauter å 4,000
|
kr. ..
|
224,000
|
148
|
majorer å 3,500 kr.
|
|
518,000
|
391
|
kaptener af 1. kl. å 2,800
|
kr.
|
1,094,800
|
359
|
» af 2. kl. å 1,800
|
kr.
|
646,200
|
37
|
regementsqvartermästare å
|
1,800 kr.
|
66,600
|
515
|
löjtnanter och adjutanter
|
af 1. kl.
|
|
|
ä 1,200 kr....
|
|
618,000
|
482
|
» » af 2. kl. ä 900 kr.
|
|
433,800
|
614
|
underlöjtnanter å 600 kr.
|
|
368,400
|
701
|
fanjunkare å 720 kr....
|
|
504,720
|
627
|
sergeanter af 1. kl. å 360
|
kr.
|
585,720
|
627
|
» af 2. kl. å 240
|
kr..........
|
390,480
|
Transport 5,812,720
Kronor.
233,500
233,500
69
Transport 5,812,720
4,000 korpraler å 150 kr........................ 609,000
19 regementstmmpetare å 720 kr....... 13*680
26 regementstrumslagare å 360 kr. ... 9,360
331 spel af 1. klass å 360 kr.............. 119,160
354 » » 2. » å 240
261 » » 3. » å 120
5S1 » »4. » å 60
30,000 stamsoldater å 150 kr.....
Tjenstgöring spenningar:
26 öfverstelöjtnanter vid fotfolket
84,960
» .............. 31,680
» ........... 34,860
. ........... 4,500,000
11,215,420:
11
9
rytteriet
artilleriet
98 majorer vid fotfolket
46 öfverstelöjt¬
nanter.
1
14
247 1.
44
41
7
rytteriet
» artilleriet ........... 123 majorer.
kaptener vid fotfolket
» » » rytteriet
» » » artilleriet
» “ » fortifika¬
tionen
« » » trängen 345 kaptener af 1 kl.
2. kl. kaptener vid fotfolket
» » » rytteriet
» » » artilleriet
» » » fortifika¬
tionen
" » » trängen 331 kaptener af 2 kl.
löjtnanter vid fotfolket
» » rytteriet
» » artilleriet
» » fortifika¬
tionen
» » trängen 444 löjtnant, af 1 kl.
26 förste regementsadjutanter vid
fotfolket
vid rytteriet
» trängen
Kronor.
233,500
6
247
33 »
40 »
5 »
6 »
298 1. kl.
55 »
59
14 »
18
1 i
3
298 2. kl
,F>
55
löjtnanter vid fotfolket
« » rytteriet
40 förste regem.-
adjutanter.
Bill. till Riksd. Prut. 1878.
Transport 11,215,420:— 233,5001-
8 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 5
70
60 2. kl. löjtnanter vid artil¬
leriet
9 » » vid fortifika¬
tionen
18 » » » trangen
21 andre regementsadjutanter
vid fotfolket
392 underlöjtnanter vid fotfolket
110 » » rytteriet
53 » » artilleriet
12 » » fortifika¬
tionen ...
473 fanjunkare vid fotfolket
66 » » rytteriet
28 styckjunkare vid artilleriet
16 fanjunkare vid fortifikationen
9 » » trängen .........
1,082 1. kl. sergeanter vid fotfolket
220 » » » rytteriet
227 » » » artilleriet
68 » » » fortifika¬
tionen
30 » » » trängen
1,082 2. kl. sergeanter vid fotfolket
220 » » » rytteriet
227 » » » artilleriet
68 » » » fortifika¬
tionen
30 » » » trängen
2,940 korpraler vid fotfolket
440 » » rytteriet
454 konstaplar » artilleriet
136 korpraler » fortifikationen
90 » » trängen .........
Transport 11,215,420: —
440 löjtnanter af
2 kl.
21 andre regem.-
adjutanter.
567 underlöjtnant.
592 fanjunkare.
1,627 sergeanter af
1. kl.
1,627 sergeanter af
2. kl.
4,060 korpraler.
46 öfverstlöjtnanter å 600 kr................... 27,600: —
123 majorer å 500 kr................................. 61,500: —
345 kaptener af 1. kl. å 400 kr.................. 138,000: — _
Transport 227,100: — 11,215,420:
Kronor. ö.
233,500 —
233,500)—
71
Transport 227,100
331 kaptener af 2. kl. å 200 kr................ 66,200
58 adjutanter af 1. och 2. kl. å 200 kr. 11,600
,444 löjtnanter af 1. kl. ä 120 kr............. 53,280
440 >. » 2. » å 120 » ............ 52,800
567 underlöjtnanter å 120 kr. .................. 68,040
592 fanjunkare å 300 kr........................... 177,600
1,627 sergeanter af 1. kl. å 200 kr............. 325,400
1,627 » » 2. » ä 120 » ............ 195,400
4,060 korpraler å 120 kr......................... 487,200
11,215,420:
Dagaflöning.
10 generaler i 365 dagar å 6 kr. 21,900:
1,825:
Generalstaben:
1 öfverste i 365 dagar å 5 kr.
3 öfverstelöjtnanter i 365 dag.
ä 4 kr............................... 4,380
10 majorer i 365 dagar ä 4 kr. 14,600
16 kaptener i » å 3 » 17,520
8 löjtnanter i » å 2 » 5,840:
Fotfolket
i 365 dagar:
26 öfverstar å 5 kr.................. 47,450: —
26 reg:tsqvartermästare å 3 kr. 28,470: —
i 315 dagar (rekrytskola):
26 kaptener å 3 kr...............
51 löjtnanter å 2 kr..............
99 underlöjtnanter ä 2 kr. ....
26 fanjunkare ä 1 kr..............
154 sergeanter ä 40 öre ..........
334 korpraler å 25 öre............
26 spel af 3. kl. å 25 öre.......
47 » » 4. » å 10 » .......
26 sjukvårdssoldater ä 10 öre.
3,700 stamsoldater ä 6 öre........
i 180 dagar (underbefälsskola):
25 kaptener å 3 kr................... 13,500: —
27 löjtnanter å 2 kr................ 9,720: —
21,900:
44,165:
75,920: ■
. 24,570
|
—
|
. 32,130
|
--
|
. 62,370
|
—
|
. 8,190
|
--
|
19,404
|
—
|
26,302
|
50
|
2,047
|
50
|
1,480
|
50
|
819
|
—
|
69,930
|
—
|
247,243: 50
1,664,460:
Kronor.
233,500
Transport 23,220: — 389,228: 50 12,879,880: ■
233,500
72
|
|
Kronor,
|
Ö.
|
Transport
|
23,220: — 389,228: 50 12,879,880: —
|
233,500
|
—
|
72 underlöjtnanter å 2 kr.
|
25,920: -
|
|
|
25 fanjunkare å 1 kr..........
|
4,500: —
|
|
|
99 sergeanter å 40 öre ......
|
7,128: —
|
|
|
125 korpraler å 25 öre ........
|
5,625: —
|
|
|
26 spel af 3. kl. ä 25 öre..
|
1,170: —
|
|
|
25 » » 4. » å 10 » ...
|
450: —
|
|
|
26 sjukvårdssoldater ä 10öre
|
468: —
|
|
|
2,232 stamsoldater ä 6 öre ...
|
24,105: 60 .w 586: 60
|
|
|
i 60 dagar (beväringsrekrytskola):
|
|
|
25 majorer å 4 kr............
|
6,000: —
|
|
|
102 kaptener å 3 kr....
|
18,360: —
|
|
|
229 löjtnanter å 2 kr. .........
|
27,480: —
|
|
|
102 underlöjtnanter å 2 kr.
|
12,240: —
|
|
|
102 fanjunkare å 1 kr..........
|
6,120: —
|
|
|
613 sergeanter å 40 öre ......
|
14,712: -
|
|
|
1,326 korpraler å 25 öre.........
|
19,890: —
|
|
|
102 spel af 2. kl. a 40 öre ..
|
2,448: —
|
|
|
102 » » 3. » å 25 » ...
|
1,530: —
|
|
|
102 » » 4. » å. 10 » ...
|
612: —
|
|
|
52 sjukvårdssoldaterålOöre
|
312: —
|
|
|
13,310 värnpligtige å 20 öre ...
|
159,720: — 069^4. _
|
|
|
i 30 dagar (repetitionsöfningar):
|
|
|
26 öfverstelöjtnanter å 4 kr.
|
3,120: -
|
|
|
73 majorer å. 4 kr.............
|
8,760: —
|
|
|
366 kaptener ä 3 kr.............
|
32,940: -
|
|
|
363 löjtnanter och adjutanter
|
|
|
|
å 2 kr. .........................
|
21,780: —
|
|
|
191 underlöjtnanter a 2 kr....
|
11,460: —
|
|
|
345 fanjunkare ä 1 kr..........
|
10,350: —
|
|
|
1,397 sergeanter å 40 öre ......
|
16,764: -
|
|
|
1,280 korpraler å 25 öre.........
|
9,600: —
|
|
|
26 regementstrumslagare ä
|
|
|
|
1 kr.................................
|
780: —
|
|
|
236 spel af l.kl. ä 40 öre ..
|
2,832: —
|
|
|
134 » » 2. » å 40 » ...
|
1,608: —
|
|
|
108 » » 3. » ä 25 » ...
|
810: —
|
|
|
327 » » 4. » ä 10 »
|
981: —
|
|
|
12,464 stamsoldater å 6 öre......
|
22,435: 20
|
|
|
12,378 värnpligtige (2 kl.) ä 20 ö.
|
74,268: — 218,488: 20
|
1
|
|
|
Transport 969,727: 30 12,879,880: —
|
233,500
|
_
|
73
|
|
|
Kronor.
|
Ö.
|
|
Transport 969,727: 30 12,879,880: —
|
233,500
|
_
|
i 10 dagar (kaderöfningar):
|
|
|
|
|
26 öfverstelöjtnanter å 4 kr. .
|
1,040
|
; —
|
|
|
98 majorer ä 4 kr. ................
|
3,92(
|
: —
|
|
|
468 kaptener a 3 kr...............
|
14,040
|
: —
|
|
|
592 löjtnanter och adjutanter å
|
|
|
|
2 kr................................
|
11,840
|
: —
|
|
|
293 underlöjtnanter å 2 kr......
|
5,860
|
: —
|
|
|
447 fanjunkare a 1 kr. ...........
|
4,470
|
: —
|
|
|
2,010 sergeanter å 40 öre .........
|
8,040
|
: —
|
|
|
2,606 korpraler å 25 öre ..........
|
6,515
|
; —
|
|
|
26 regementstrumslagare ä 1 ki
|
260
|
: _
|
|
|
236 spel af 1. kl. å 40 öre.......
|
944
|
|
|
|
236 » » 2. » ä 40 » .......
|
94-1
|
|
|
|
210 » » 3. » å 25 » ........
|
525
|
: —
|
|
|
429 » » 4. » å 10 » .....
|
42£
|
: “ 58,827: —
|
|
|
Rytteriet
|
|
|
|
|
i 365 dagar:
|
|
|
|
|
11 öfverstar å 5 kr...................
|
. 20,075: —
|
|
|
11 regementsqvartermästare å 3 ki
|
. 12,045: 32,120: —.
|
|
|
2 exercissqvadroner i tillsammans 17 månader eller
|
|
|
510 dagar (N:o 1 fortgående från föregående år til!
|
|
|
den 1 Oktober, N:o 2 tagande
|
sin böri
|
an den 1 Maj
|
|
|
och fortgående under årets återstående
|
8 månader):
|
|
|
11 ryttmästare ä 3 kr..........
|
16,830:
|
—
|
|
|
22 löjtnanter å 2 kr............
|
22,440:
|
—
|
|
|
33 underlöjtnanter å 2 kr. ...
|
33,660:
|
—
|
|
|
11 fanjunkare å 1 kr............
|
5,610:
|
—
|
|
|
77 sergeanter å 40 öre .........
|
15,708:
|
—
|
|
|
88 korpraler å 25 öre...........
|
11,220:
|
—
|
|
|
11 spel af 2. kl. ä 40 öre ......
|
2,244:
|
—
|
|
|
11 » » 4. » å 10 » —
|
561:
|
—
|
|
|
11 sjukvårdssoldater å 10 öre
|
561:
|
—
|
|
|
1,100 stamsoldater å 6 öre.........
|
33,660:
|
— 142,494: —
|
|
|
i 180 dagar (underbefälsskola):
|
|
|
|
11 löjtnanter ä 2 kr..............
|
3,960:
|
—
|
|
|
11 underlöjtnanter å 2 kr.......
|
3,960:
|
—
|
|
|
22 sergeanter ä 40 öre ............
|
1,584:
|
—
|
|
|
11 spel af 2. kl. ä 40 öre........
|
792:
|
—
|
|
|
11 sjukvårdssoldater å 10 öre...
|
198:
|
—
|
|
|
418 stamsoldater å 6 öre............
|
4,514:
|
40 15,008:40
|
|
|
Transport 1,218,176: 70 12,879,880: —
|
233,500
|
|
74
i
11
22
22
11
55
66
11
11
660
i
Transport
90 dagar (bevärings-rekrytskola):
ryttmästare å 3 kr............. 2,970
löjtnanter å 2 kr............... 3,960
underlöjtnanter ä 2 kr..... 3,960
fanjunkare å 1 kr............. 990
sergeanter å 40 öre ......... 1,980
korpraler ä 25 öre............ 1,485
spel af 4. klass å 10 öre 99
sjukvårdssoldater ä 10 öre 99
värnpligtige a 20 öre......... 11,880
30 dagar (repetitionsöfningar):
11 öfverstelöjtnanter å 4 kr.
|
1,320: —
|
11 majorer å 4 kr...................
|
1,320: -
|
44 ryttmästare å 3 kr..........
55 löjtnanter och adjutanter
|
3,960: —
|
å 2 kr............................
|
3,300: -
|
22 underlöjtnanter å 2 kr. ...
|
1,320: —
|
33 fanjunkare å 1 kr............ 990
231 sergeanter å 40 öre ......... 2,772
198 korpraler ä 25 öre............ 1,485
11 regementstrumpetare å 1 kr. 330
55 spel af 1. klass ä 40 öre 660
33 » af 2. » å 40 öre 396
22 » af 4. » ä 10 öre 66
3,019 stamsoldater a 6 öre......... 5,434
10 dagar (kaderöfningar):
öfverstelöjtnanter å 4 kr. 440
majorer å 4 kr.................. 440
ryttmästare å 3 kr............ 1,320
löjtnanter och adjutanter
å 2 kr........................... 1,100
underlöjtnanter a 2 kr...... 440
fanjunkare å 1 kr............. 330
sergeanter å 40 öre ......... 924
korpraler ä 25 öre........... 495
regementstrumpetare äl kr. 110
spel af 1. klass å 40 öre 220
» af 2. » ä 40 öre 132
» af 4. » a 10 öre 22
i
11
11
44
55
22
33
231
198
11
55
33
22
1,218,176: 70 12,879,880:
27,423
Kronor
233,500
W 23,353:20
5,973:
Transport 1,274,925:90 12,879,880:
233,500
75
i
6
4
7
45
33
37
93
i
G
12
42
24
12
60
60
12
12
12
24
12
1,356
10,950
|
—
|
. 5,840
|
—
|
10,220
|
—
|
49,275
|
—
|
24,090
|
—
|
27,010
|
—
|
. 33,945
|
—
|
Transport
Artilleriet
365 dagar (ständig tjenstgöring):
öfverstar å|5 kr. ........
öfverstelöjtnanter ä 4 kr.
majorer å 4 kr..............
kap t energi 3 kr..........
löjtnanter å 2 kr........
underlöjtnanter a 2 kr.,
styckjunkare å 1 kr.....
365^dagar (rekrytbatteri):
majorer å 4 kr...................
kaptener ä 3 kr...............
löjtnanter och adjutanter
å 2 kr...........................
underlöjtnanter å 2 kr. ...
styckjunkare ä 1 kr.'.......
sergeanter å 40 öre .........
konstaplar å 25 öre .........
spel af 1. klass å 40 öre
» af 2. » å 40 öre
» af 3. » å 25 öre
» af 4. » å 10 öre
sjukvårdssoldater å 10 öre
stamsoldater å 6 öre........
8,760:
13,140:
30,660
17,520
4,380
8,760
5,475
1,752
1,752
1,095
876
438
29,646
180 dagar (underbefälsskola):
12 löjtnanter å 2 kr................
|
4,320
|
—
|
18 sergeanter å 40 öre .........
|
1,296
|
—
|
18 konstaplar å 25 öre .........
|
810
|
—
|
6 spel af 3. klass å 25 öre
|
270
|
—
|
6 » af 4. » ä 10 öre
|
108
|
—
|
6 sjukvårdssoldater å 10 öre
|
108
|
—
|
348 stamsoldater ä 6 öre........
|
3,758
|
40
|
i
6
24
48
24
16
96
120
90 dagar (bevärings-rekrytskola):
majorer å 4 kr................. 2,160
kaptener å 3 kr................ 6,480
löjtnanter å 2 kr............... 8,640
underlöjtnanter å 2 kr. ... 4,320
styckjunkare å 1 kr.......... 1,440
sergeanter å 40 öre ......... 3,456
konstaplar å 25 öre ......... 2,700
1,274,925: 90 12,879,880:
161,330:
40 124,304:40
10,670: 40
Transport 29,196:— 1,571,230:70 12,879,880:
Kronor.
233,500
233,500
7 a
Transport 29,196: —
12 spel af 1. klass å 40 öre 432: —
35 » af 2. » å 40 öre 1,260: —
10 » af 3. » å 25 öre 225: —
15 » af 4. » å 10 öre 135: —
24 sjukvårdssoldater ä 10 öre 216: -
2,160 värnpligtig^ å 6 öre ....... 11,664: —
i 30 dagar (repetitionsöfningar):
9 öfverstelöjtnanter å 4 kr. 1,080: —
8 majorer å 4 kr................... 960: —
45 kaptener ä 3 kr.............. 4,050: —
29 löjtnanter å 2 kr. ............ 1,740: —
8 underlöjtnanter å 2 kr. ... 480: —
298 sergeanter å 40 öre ......... 3,576: —
274 konstaplar å 25 öre ........ 2,055: —
fj regementstrumpetare å 1 kr. 180: —
5,066 stamsoldater ä 6 öre........ 9,118:80
i 10 dagar (kaderöfningar):
9 öfverstelöjtnanter a 4 kr.
8 majorer ä 4 kr..................
69 kaptener å 3 kr...............
77 löjtnanter it, 2 kr. ............
32 underlöjtnanter å 2 kr. ...
16 styckjunkare å 1 kr.........
394 sergeanter a 40 öre .........
394 konstaplar å 25 öre .........
6 regementstrumpetare å 1 kr.
12 spel af 1. klass å 40 öre
35 » af 2. » å 40 öre
10 )> af 3. » å 25 öre
15 » af 4. » ä 10 öre
Fortifikationen
i 365 dagar (ständig tjenstgöring):
2 öfverstå!- å 5 kr............... 3,650: —
3 öfverstelöjtnanter å 4 kr. 4,380: —
5 majorer å 4 kr.................. 7,300: —
13 kaptener å 3 kr............... 14,235: —
11 löjtnanter å 2 kr................ 8,030: —
10 underlöjtnanter å 2 kr. .. 7,300: —
16 fanjunkare it 1 kr.......... 5,840: —
360: ~
320: —
2,070: -
1,540: —
640: —
160: —
1,576: —
985: —
60:
48: —
140: —
25: —
15: —
Transport
1,571,230: 70 12,879,880:
Kronor.
233,500
43,128:
23,239: 80
7,939: —
50,735: —
1,696,272: 50 12,879,880?"— i 233,500j-
77
Transport
i 365 dagar (rekrytskola):
4 kaptener å 3 kr............... 4,380: —
8 löjtnanter å 2 kr.............. 5,840: —
10 underlöjtnanter ii 2 kr. ... 7,300: —
4 fanjunkare å 1 kr............. 1,460: —
24 sergeanter ä 40 öre ........ 3,504: —
48 korpraler ii 25 öre............ 4,380: —
2 spel af 1. klass ä 40 öre 292: —
2 » af 2. » å 40 öre 292: —
4 » af 4. » ä 10 öre 146: —
4 sjukvårdssoldater å 10 öre 146: —
381 stamsoldater å. 6 öre........ 8,343: 90
i 365 dagar (underbefäls-, handtverks-
ock träng-skola):
6 kaptener å 3 kr................ 6,570: —
8 löjtnanter å 2 kr............... 5,840: —
2 underlöjtnanter ii 2 kr....... 1,460: —
6 fanjunkare å 1 kr........... 2,190: —
28 sergeanter ä 40 öre ......... 4,088: —
48 korpraler å 25 öre............ 4,380: —
1 spel af 1. klass ä 40 öre 146: —
1 >. af 2. )' ii 40 öre 146: —
2 » af 4. » å 10 öre 73: —
16 handtverkssoldater å 10 öre 584: —
2 sjukvårdssoldater å 10 öre 73: —
200 stamsoldater ä 6 öre........ 4,380: —
1 90 dagar (bevärings-rekrytskola):
4 kaptener å 3 kr............... 1,080: —
7 löjtnanter ä 2 kr. .......... 1,260: —
4 fanjunkare ii 1 kr............ 360: —
24 sergeanter ä 40 öre ......... 864: —
40 korpraler å 25 öre .......... 900: —
3 spel af 1. klass ä 40 öre 108: —
3 » af 2. » ii 40 öre 108: —
2 » af 4. » ii 10 öre 18: —
24 handtverkssoldater å 10 öre 216: —
4 sjukvårdssoldater å 10 öre 36: —
450 värnpligtige ii 20 öre ...... 8,100: —
Transport
Bill, till Riksd. Brok 1818. 8 Sami. 1 Afd,
|
Kronor.
|
ö.
|
1,696,272: 50 12,879,880: —
|
233,500
|
|
36,083: 90
|
|
|
29,930: —
|
|
|
13,050: —
|
|
|
1,775,336: 40 12,879,880: —
1 Häft.
|
| 233,500|—
G
|
78
Kronor. ö
Transport 1,775,336: 40 12,879,880: — 233,500
i 30 dagar (repetitionsöfningar):
2*) fanjunkare å 1 kr....... 60: —
60 sergeanter å 40 öre ........ 720: —
2 regementstrumpetareål kr. 60: —
4 spel af 1. klass å 40 öre 48: —
4 » af 2. » å 40 öre 48: —
3 b af 4. b å 10 öre 9: —
140 handtverkssoldater å 10 öre 420: —
1,047 stamsoldater å 6 öre....... 1,884: 60
1 10 dagar (kaderöfningar):
4 kaptener å 3 kr. .............. 120: —
7 löjtnanter å 2 kr........... 140: —
6 fanjunkare å 1 kr. ......... 60: —
84 sergeanter å 40 öre ......... 336: —
40 korpraler å 25 öre............ 100: —
2 regementstrumpetareål kr. 20: —
7 spel af 1. klass å 40 öre 28: —
7 b af 2. b å 40 öre 28: —
5 b af 4. b å 10 öre 5: —
Trängen
i 365 dagar (ständig tjenstgöring):
3 majorer å 4 kr................... 4,380: —
3 adjutanter å 2 kr............ 2,190: —
i 315 dagar (stam-rekrytskola):
6 löjtnanter å 2 kr................ 3,780: —
6 sergeanter å 40 öre ........ 756: —
9 korpraler å 25 öre ......... 708: 75
1 spel af 1. klass å 40 öre 126: —
1 » af 2. » å 40 öre 126: —
1 » af 3. » å 25 öre 78:75
3 sjuk vårdssol daler å 10 öre 94: 50
72 stamsoldater å 6 öre........ 1,360: 80
i 180 dagar (underbefälsskola):
3 kaptener å 3 kr................ 1,620: —
3 löjtnanter å 2 kr........... 1,080: —
Transport 2,700: —
*) Ofrigt i repetitionsöfningarna deltagande befäl
görande».
3,249: 60
837: -
6,570: —
7,030: 80
1,793,023: BO 12,879,889: — | 233,500|—
r i dagaflöning räknadt bland det »ständigt tjenst-
79
|
|
Transport
|
2,700
|
—
|
6
|
sergeanter
|
å 40 öre ...
|
|
432
|
—
|
9
|
korpraler a
|
25 öre ......
|
|
405
|
—
|
1
|
spel af 1.
|
klass ä 40
|
öre
|
72
|
—
|
!
|
» af 2.
|
* å 40
|
öre
|
72
|
—
|
1
|
» åt 3.
|
» å 25
|
öre
|
45
|
—
|
3
|
sjukvårdssoldater å 10
|
öre
|
54
|
—
|
67
|
stamsoldater å 6 öre...
|
|
723
|
60
|
1,793,023: 80 12,879,880: —
4,503: 60
i 90 dagar (bevärings-rekrytskola):
9 kaptener å 3 kr.........
27 löjtnanter å 2 kr.
9 fanjunkare å 1 kr......
48 sergeanter å 40 öre ..
72 korpraler ä 25 öre.....
4 spel af 1. klass ä 40
4 » af 2. » å 40
4 » af 3. » å 25
6 sjukvårdssoldater å 10
1,680 värnpligtige å 20 öre
|
2,430
4,860
|
—
|
|
810
|
—
|
|
1,728
1,620
|
—
|
öre
|
144
|
—
|
öre
|
144
|
—
|
öre
|
90
|
—
|
öre
|
54
|
—
|
|
30,240
|
—
|
42,120:
i 30 dagar (repetitionsöfningar):
227 stamsoldater ä 6 öre......... 408: 60
Summa dagaflöning ............................
Kronor.
233,500
1,840,056:
Beklädnad och underhåll:
26
25
102
345
447
154
99
613
1,397
Fotfolket
fanjunkare
i 315 dagar
i
i
i
i
180
60
30
10
sergeanter i 315
» i 180
» i 60
i 30
2,010 » i 10
334 korpraler i 315
125 » i 180
1,326 » i 60
1,280 » i 30
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
»
ä 94 öre.
ä 94 öre.
ä 1 kr. 4
;i 1 kr. 4
å 1 kr. 4
ä 94 öre.
å 94 öre.
å 1 kr. 4
å 1 kr. 4 öre.
å 1 kr. 4 öre.
å 94 öre.
å 94 öre.
å 1 kr. 4
å 1 kr. 4
ore.
öre.
öre.
öre.
ore.
öre.
Transport 14,719,936:
233,500| -
80
|
|
Kronor.
|
Ö.
|
Transport 14,719,936: —
2,606 korpraler i 10 dagar å 1 kr. 4 öre.
|
233,500
|
-
|
26 regementstrumslagare i 30 dagar å 1 kr. 4 öre.
|
|
|
2u »
|
i 10 » ål kr. 4 öre.
|
|
|
73 spel i 315 dagar å 94 öre.
|
|
|
51 » i 180
|
» å 94 öre.
|
|
|
306 » i 60
|
» å 1 kr. 4 öre.
|
|
|
805 » i 30
|
» å 1 kr. 4 örci
|
|
|
1,111 » i 10
|
» ål kr. 4 Öre.
|
|
|
3,726 stamsoldater
|
i 315 dagar å 94 öre.
|
|
|
2,258 »
|
i 180 » å 94 öre.
|
|
|
52
|
i 60 » å 1 kr. 4 öre.
|
|
|
13,310 värnpligtige
|
i 60 » å 1 kr. 4 öre.
|
|
|
12,464 stamsoldater
|
i 30 » ål kr. 4 öre.
|
|
|
12,378 värnpligtige
|
i 30 » å 1 kr. 4 öre.
|
|
|
Rytteriet.
|
|
|
|
11 fanjunkare i
|
510 dagar å 94 öre.
|
|
|
11 » i
|
90 » å 1 kr. 4 öre.
|
|
|
33 » i
|
30 » å 1 kr. 4 öre.
|
|
|
33 » i
|
10 » å 1 kr. 4 öre.
|
|
|
77 sergeanter i
|
510 » å 94 öre.
|
|
|
22 » i
|
180 » å 94 öre.
|
|
|
55 » i
|
90 » å 1 kr. 4 öre.
|
|
|
231 » i
|
30 » å 1 kr. 4 öre.
|
|
|
231 » i
|
10 » å 1 kr. 4 öre.
|
|
|
88 korpraler i
|
510 » å 94 öre.
|
|
|
66 » i
|
90 » ål kr. 4 öre.
|
|
|
198 » i
|
30 » å 1 kr. 4 öre.
|
|
|
198 » i
|
10 » å 1 kr. 4 öre.
|
|
|
11 regementstrumpetare i 30 dagar å 1 kr. 4 öre.
|
|
|
11
|
i 10 » ål kr. 4 öre.
|
|
|
22 spel i 510 dagar å 94 öre.
|
|
|
11 » i 180
|
» å 94 öre.
|
|
|
11 »» i 90
|
» ål kr. 4 öre.
|
|
|
110 » i 30
|
» ål kr. 4 öre.
|
|
|
no »> i io
|
» å 1 kr. 4 öre.
|
|
|
1,111 stamsoldater
|
i 510 dagar å 94 öre.
|
|
|
429
|
i 180 » å 94 öre.
|
|
|
11 »
|
i 90 »ål kr. 4 öre.
|
|
|
660 värnpligtige
|
i 90 » å 1 kr. 4 öre.
|
|
|
3,019 stamsoldater
|
i 30 » ål kr, 4 öre.
|
|
|
|
Transport 14,719,936: —
|
233,500
|
—
|
81
|
|
|
Kronor.
|
Ö.
|
|
|
Transport 14,719,936: —
|
233,000
|
—
|
Artilleriet.
|
|
|
|
|
105 styckjunkare
|
i 365 dagar å 94 öre.
|
|
|
16 »
|
i 90
|
» ä 1 kr. 4 öre.
|
|
|
16 »
|
i 10
|
» å 1 kr. 4 öre.
|
|
|
60 sergeanter
|
i 365
|
» å 94 öre.
|
|
|
18
|
i 180
|
» å 94 öre.
|
|
|
96 »
|
i 90
|
» ål kr. 4 öre.
|
|
|
298
|
i 30
|
» ål kr. 4 öre.
|
|
|
394
|
i 10
|
» å 1 kr. 4 öre.
|
|
|
60 konstaplar
|
i 365
|
» å 94 öre.
|
|
|
18
|
i 180
|
» å 94 öre.
|
|
|
120 »
|
i 90
|
» å 1 kr. 4 öre.
|
|
|
274
|
i 30
|
» å 1 kr. 4 öre.
|
|
|
394
|
i 10
|
» ål kr. 4 öre.
|
|
|
6 regementstrumpetare i 30 dagar ä 1 kr. 4 öre.
|
|
|
6 »
|
|
i 10 » ål kr. 4 öre.
|
|
|
60 spel i 365 dagar å
|
94 öre.
|
|
|
12 ». i 180
|
» å 94 öre.
|
|
|
72 » i 90
|
» å
|
1 kr. 4 öre.
|
|
|
72 » i 10
|
» ä
|
1 kr. 4 öre.
|
|
|
1,368 stamsoldater
|
i 365 dagar å 94 öre.
|
|
|
354 »
|
i 180
|
» å 94 öre.
|
|
|
24
|
i 90
|
» å 1 kr. 4 öre.
|
|
|
5,066 »
|
i 30
|
» ål kr. 4 öre.
|
|
|
2,160 värnpligtige
|
i 90
|
» 11 kr. 4 öre.
|
|
|
Fortifikationen.
|
|
|
|
26 fanjunkare i
|
365 dagar å 94 öre.
|
|
|
4 » i
|
90
|
» å 1 kr. 4 öre.
|
|
|
2 » i
|
30
|
» ål kr. 4 öre.
|
|
|
6 » i
|
10
|
» ål kr. 4 öre.
|
|
|
52 sergeanter i
|
365
|
» å 94 öre.
|
|
|
24 » i
|
90
|
» å 1 kr. 4 öre.
|
|
|
60 » i
|
30
|
» å 1 kr. 4 öre.
|
|
|
84 » i
|
10
|
» ål kr. 4 öre.
|
|
|
96 korpraler i
|
365
|
» å 94 öre.
|
|
|
40 » i
|
90
|
» å 1 kr. 4 öre.
|
|
|
40 » i
|
10
|
» å 1 kr. 4 öre.
|
|
|
2 regementstrumpetare i 30 dagar å 1 kr. 4 öre.
|
|
|
2
|
|
i 10 » å 1 kr. 4 öre.
|
|
|
12 spel i 365 dagar å
|
94 öre.
|
|
|
|
|
Transport 14,719,936: —
|
233,500
|
—
|
82
8 spel i
11 » i 30
19 » i 10
385 stamsoldater
218
28
1,187
450 värnpligtige
90 dagar å 1 kr. 4
Transport 14,719,936:
ore.
» ål kr. 4 öre.
» ål kr. 4 öre.
i 365 dagar å 94 öre.
i 365 » å 94 öre.
i 90 b ål kr. 4 öre.
i 30 b ål kr. 4 öre.
i 90 b å 1 kr. 4 öre.
Trången
9 fanjunkare i
6 sergeanter
6 »
48
9 korpraler
9 »
72
90 dagar
å 1 kr. 4
å 94 öre.
å 94 öre.
å 1 kr. 4
å 94 öre.
å 94 öre.
å 1 kr. 4
ore.
ore.
ore.
i 315 b
i 180 b
i 90 b
i 315 b
i 180 b
i 90 b
3 spel i 315 dagar å 94 öre.
3 » i 180 » å 94 öre.
12 » i 90 b ål kr. 4 öre.
75 stamsoldater i 315 dagar å 94 öre.
70 » i 180 b å 94 öre.
6 » i 90 b å 1 kr. 4 öre.
227 » i 30 b å 1 kr. 4 öre.
1,680 värnpligtige i 90 b ål kr. 4 öre; eller:
667,590
891,330
1,387,890
= 3,578,610
dagar å 94
ore
1,309 personer i 510 dagar
2,442 » i 365 b
4,406 » i 315 b
3,510 » i 180 b '631,800
= 3,363,893: 40 kr.
5,683 personer i 90 dagar — 511,470'
15,709 » i 60 b 942,540
39,430 » i 30 b 1,182,900
7,816 » i 10 b 78,160
= 2,823,672: 80 kr.
Summa beklädnads- och underhålls-kostnader 6,187,566: 20
Inqvartering.
10 generaler å 1,125 kr. _ _
= 2,715,070
> dagar å 1 kr.
I 4 öre —
Kronor.
233,500
Transport 20,907,502: 201 233,500
83
Kronor. ö.
Transport 20,907,502: 20 233,500
1 öfverste å 1,125 kr.
3 öfverstelöjtnanter å 825 kr.
I 7 å 600 kr.
10 majorer < 1 ä 641 kr. 25 öre.
[ 2 å 450 kr.
8 löjtnanter å 225 öre.
Fotfolket.
t 4 å 1,125 kr.
26 öfverstar i 1 ii 1,050 kr.
[ 21 å 900 kr.
t 4 å 337 kr. 50 öre.
26 regementsqvartermästare J 1 å 320 kr. 62 öre.
| 21 ä 180 kr.
Rytteriet.
j 2 ii 1,125 kr.
11 öfverstar { 1 ä 1,050 kr.
I 8 å 900 kr.
(2 ii 337 kr. 50 öre.
11 regementsqvartermästare J 1 å 320 kr. 62 öre.
16 kaptener
14 å 337 kr. 50 öre.
2 a 180 kr.
8 å 180 kr.
Artilleriet.
1 å 1,125 kr.
6 öfverstar . 1 å 1,050 kr.
| 4 å 900 kr.
4 öfverstelöjtnanter å 825 kr.
2 ii 600 kr.
3 ä 450 kr.
2 in natura.
7 majorer
45 kaptener
45 kaptener
17 ä 337 kr. 50 öre.
4 å 320 kr. 62 öre.
22 å 180 kr.
2 in natura.
12 ii 225 kr.
33 löjtnanter
3 å 213 kr 75 öre.
16 ii 112 kr. 50 öre.
2*in natura.
Transport 20,907,502: 20 233,500
84
37 underlöjtnanter in natura.
I 17 ä 150 kr.
j 12 å 101 kr. 25 öre.
93 styckjunkare { 54 å 54 kl,
10 in natura.
J 1 å 1,125 kr.
' 1 in natura.
Fortifikationen
2 öfverstå!-
3 överstelöjtnanter | \ fn ^tnrS
5 majorer
13 kaptener
in natura,
ä 600 kr.
in natura,
ä 337 kr. 50 öre.
in natura.
. I 6 å 225 kr.
11 löjtnanter j 5 in natura.
10 underlöjtnanter in natura.
16 fanjunkare
2
3
2
7
6
6 å 150 kr.
10 in natura.
Trängen.
3 majorer
3 löjtnanter
| 1 å 600 kr.
\ 1 å 450 kr.
1 in natura.
1 å 225 kr.
1 å 112 kr. 50 öre.
1 in natura; eller:
Transport 20,907,502: 20
19
|
personer
|
å
|
1,125
|
—
|
^ 21,375
|
—
|
|
3
|
»
|
å.
|
1,050
|
—
|
= 3,150
|
—
|
|
33
|
»
|
å
|
900
|
—
|
= 29,700
|
—
|
|
8
|
»
|
å
|
825
|
—
|
= 6,600
|
—
|
|
13
|
)>
|
å
|
600
|
—
|
= 7,800
|
—
|
|
1
|
»
|
å
|
641
|
25
|
641
|
25
|
|
6
|
»
|
å
|
450
|
—
|
= 2,700
|
—
|
|
44
|
»
|
å
|
337
|
50
|
= 14,850
|
—
|
|
6
|
»
|
å
|
320
|
62
|
= 1,923
|
72
|
|
53
|
).)
|
å
|
180
|
—
|
= 9,540
|
—
|
|
27
|
))
|
å
|
225
|
—
|
= 6,075
|
—
|
|
3
|
5)
|
å
|
213
|
75 .
|
.................. . 641
|
25 •
|
|
|
|
|
|
|
Transport — 104,996
|
22 20,907,502: 20
|
233,500
|
K rono r.
233,500
85
17 personel- å
23 »
12 »
54 »
112: 50
150: —
101: 25
54: —
Transport
Summa inqvarteringskostnader
104,966: 22 20,907,502: 20
1,912: 50
3,450: —
1,215: —
2,916: —
....... 114,489:72
Kronor.
Summa kostnad för officerare, underofficerare, spel och manskap
Fältläkarkåren.
Löner.
1 öfverfåltläkare å 6,000 kr......................... 6,000:
6 fältläkare ä 4,000 kr................................ 24,000
45 regementsläkare ä .3,500 kr...................... 157,500
51 förste bataljonsläkare ä 1,800 kr............ 91,800
36 andre bataljonsläkare å 900 kr................ 32,41
40 extra läkare, arfvode ä 600 kr................ 24,000
40 » » å 400 kr................ 16,000
233,500
21,021,991
92
351,700:
Dag aflöning.
1 öfverfåltläkare i 365 dagar ä 5 kr..........
6 fältläkare i 365 dagar å 4 kr. ...............
45 regementsläkare i 365 dagar å 4 kr.......
6 förste bataljonsläkare (fotfolket) i 365
dagar ä 3 kr. ........................................
9 andre bataljonsläkare (fotfolket) i 365
dagar ä 2 kr. .........................................
16 förste bataljonsläkare (fotfolket) i 60 da¬
gar ä 3 kr..................................................
10 andre bataljonsläkare (fotfolket) i 60 da¬
gar ä 2 kr................................................
10 förste bataljonsläkare (fotfolket) i 30 da¬
gar ä 3 kr..............................................
11 andre bataljonsläkare (fotfolket) i 30 da¬
gar å 2 kr...........................:....................
11 förste bataljonsläkare (rytteriet) i 90 da¬
gar ä 3 kr.................................................
3 förste bataljonsläkare (artilleriet) i 90 da¬
gar ä 3 kr..................................................
3 andre bataljonsläkare (artilleriet) i 90 da¬
gar å 2 kr............................................
3 förste bataljonsläkare (artilleriet) i 30 da¬
gar ä 3 kr......................................
1,825
8,760
65,700
6,570
6,570
2,880
1,200
900
660
2,970
810
540
270
Bill. till Riksd. Prat. 1878.
Transport 99,655
8 Sami. 1 Afd. 1 Raft.
— 351,700:
21,255,491192
7
86
Transport
3 andre bataljonsläkare (artilleriet) i 30 da¬
gar k 2 kr............................
2 förste bataljonsläkare (fortifikationen) i
90 dagar å 3 kr.
extra läkares beordrande
Inqvartering.
1 öfverfältläkare k 1,125 kr.
1 å 825:"—kiv...........
6 fältläkare ......... 1 å 641: 25 »
4 ä 600: — »
8 å 600: — »
3 å 641: 25 »
33 å 450: — »
1 in natura.
3 å 337: 50 kr.
1 å 180: — » ............
2 in natura.
1 å 225: — kr.
1 å 213: 75 »
4 å 112: 50 » ...........
3 in natura.
Summa för fältläkarkåren
45 regementsläkare
6 förste bataljons¬
läkare ............
9 andre bataljons¬
läkare ...........
Löner.
Hästläkarkåren.
18 regementshästläkare k 1,800 kr.
22 batalj onshästläkare å 900 kr.
10 extra hästläkare, arfvode k 200 kr.
Dagaflöning.
18 regementshästläkare i 365 dagar å 3 kr.
5 bataljonshästläkare i 365 dagar k 2 kr.
17 bataljonshästläkare i 90 dagar k 2 kr.
extra hästläkares beordrande
18 regementshäst
läkare ........
Inqvartering.
( 4
2
12
å 337: 50 kr.
å 320: 62 »
k 180: — »
99,655:
180:
540:
7,000:
1,125
825
641
2,400
4,800
1,923
14,850
225
213
450
32,400
19,800
2,000
19,710
3,650
3,060
1,500
1,350
641
2,160
Transport 4,151
24
351,700: —
107,375:
25
75
1,012: 50
180: —
75
28,646: 25
Krono!-.
21,255,491
487,709
54,200:
27,920:
92
25
24 82,120: - | 21,743,213117
87
|
|
|
|
Kronor.
|
Ö.
|
|
Transport 4,151: 24
|
82,120: —
|
21,743,213
|
17
|
|
12 å 225: — ............
|
450: — kr.
|
|
|
|
5 bataljonshästläkare 1 å 112: 50 ............
|
112:50 »
|
|
|
|
|
12 in natura.
|
|
4,713: 74
|
|
|
Summa för hästläkarkåren.....................
|
|
|
86,833
|
74
|
|
Eklesiastikstaten.
|
|
|
|
|
Löner.
|
|
|
|
|
|
48 regementspastorer
|
å 1,500 kr....................
|
|
72,000: —
|
|
|
Inqvartering.
|
|
|
|
|
|
9 å 337: 50 kr..........
|
.. 3,037: 50
|
|
|
|
|
3 å 320: 62 » ........
|
961: 86
|
|
|
|
48 regementspastorer
|
34 å 180: — » .......
|
.. 6,120: —
|
|
|
|
|
2 in natura.
|
|
10,119: 36
|
|
|
Summa för eklesiastikstaten ..................
|
|
|
82,119
|
36
|
|
Auditörsstaten.
|
|
|
|
|
Löner.
|
|
|
|
|
|
11 garnisonsauditörer
|
af 1. kl. å 1,200 kr....
|
13,200: —
|
|
|
|
24 »
|
» 2. » å 900 kr......
|
21,600: —
|
34,800: —
|
|
|
Inqvartering.
|
|
|
|
|
|
4 å 337: 50 kr..........
|
1,350: —
|
|
|
|
|
2 å 320: 62 » ........
|
641: 24
|
|
|
|
3o garnisonsauditörer
|
28 å 180: — » .........
|
5,040: —
|
|
|
|
|
1 in natura.
|
|
7,031: 24
|
|
|
Summa för auditörsstaten .....................
|
|
|
41,831
|
24
|
|
Intendenturen.
|
|
|
|
|
Löner.
|
|
|
|
|
|
6 fältintendenter ä 4,000 kr.........................
|
24,000: —
|
|
|
|
45 rcgementsintendenter å 2,800 kr.............
|
126,000: —
|
|
|
|
6 utredningsförvaltare ä 1,800 kr................
|
10,800: —
|
|
|
|
51 förvaltare vid regementsförrådenå 1,200kr.
|
61,200: —
|
|
|
|
3 förvaltare (arfvode såsom redogörare) å
|
|
|
|
|
500 kr.............
|
|
1,500: —
|
223,500: —
|
|
|
|
|
Transport 223,500: —
|
21,953,997
|
51
|
88
Dag aflöning. .
6 fältintendenter i 365 dagar å 4 kr.......
45 regementsintendenter i 365 dagar å 3 kr.
Inqvartering.
6 fältintendenter
45 regementsinten¬
denter...........
Summa för intendenturen.
Härens handtverkare.
Löner.
15 besigtningsrustmästare å 1,500 kr..
37 handtverksmästare ä 700 kr...........
26 rustkammarsmeder ä 600 kr...........
11 sadelmakare å 700 kr. ...................
55 hofslagare vid rytteriet å 600 kr. .
6 smeder vid trängen ä 600 kr........
111 gevärshandtverkare ä 600 kr........
100 batterihandtverkare a 500 kr. .......
Inqvartering.
Transport 223,500: —
8,760: —
49,275: — 58,035: —
f 1
|
å
|
825
|
- • •
|
...... 825
|
1
|
å
|
641
|
25
|
641
|
1 4
|
å
|
600
|
— ......
|
...... 2,400
|
| 8
|
a
|
337
|
50 .........
|
..... 2,700
|
3
|
å
|
320
|
62 ........
|
961
|
33
|
å
|
180
|
— .........
|
5,940
|
1 1
|
in
|
natura.
|
|
22,500
25,900
15.600
7,700
33.000
3,600
66.600
50.000
15 besigtningsrust¬
|
f 2
10
|
å
å
|
225: — .........
112:50 ........
|
450
1,125
|
mästare........
|
3
|
in
|
natura.
|
|
|
4
|
å
|
150: — .........
|
600
|
37 handtverksmä-
|
3
|
å
|
101:25 .........
|
303
|
mästare ......
|
16
|
å
|
54: — .........
|
864
|
|
14
|
in
|
natura.
|
|
|
5
|
å
|
150: — .......
|
750
|
26 rustkammar¬
|
1
|
å
|
101:25 .........
|
101
|
smeder.....
|
14
|
å
|
54: — .........
|
756
|
|
6
|
in
|
natura.
|
|
|
2
|
å
|
150: — .........
|
300:
|
11 sadelmakare...
|
1
|
å
|
101:25 .........
|
101:
|
|
8
|
å
|
54: — .........
|
432:
|
25
86
13,468: 11
Kronor.
21,953,997
224,900: —
75
25
25
295,003
51
11
Transport 5,783: 25 224,900: — 22,249,00062.
89
|
|
|
|
Kronor.
|
Ö.
|
|
Transport
|
5,783
|
25 224,900:-
|
22,249,000
|
62
|
|
2 å 150: —
|
300
|
_
|
|
|
6 smeder vid ■
|
2 a 54: —
|
108
|
|
|
|
trän gen.....
|
2 in natura.
|
|
|
|
|
|
18 ä 150: —
|
2,700
|
__
|
|
|
111 gevärshandt-
|
5 a 101:25 ..
|
506
|
25
|
|
|
verkare......
|
88 ä 54: —
|
4,752
|
—
|
|
|
|
10 å 150: —
|
1,500
|
—
|
|
|
55 hofslagare...... •
|
5 ä 101:25 ................
|
506
|
25
|
|
|
|
40 ä 54: —
|
2,160
|
—
|
|
|
100 batteri-(16 (förslagsvis). å 30; ..............
|
480
|
—
|
|
|
hand!- 16 » å 25: —...............
|
400
|
—
|
|
|
verkare [ 68
|
» å 20: —...............
|
1,360
|
“ 20,555: 75
|
|
|
Summa för härens handtverkare................
|
|
|
245,455
|
75
|
Åtskillige embets- och tjenste-män samt betjente.
|
|
|
Löner.
|
|
|
|
|
|
1 professor vid generalstaben å 5,000 kr. ...
|
5,000
|
—
|
|
|
2 arkivarie!' å 4,000 kr. ...................
|
8,000
|
—
|
|
|
1 sekreterare vid
|
fortifikationen å 3,000 kr.
|
3,000
|
—
|
|
|
1 amanuens vid generalstaben å 1,800 kr. ...
|
1,800
|
—
|
|
|
26 musikdirektörer
|
å 900 kr.
|
23,400
|
—
|
|
|
4 verkmästare ä 3,
|
000 kr. .......................
|
12,000
|
—
|
|
|
4 förvaltare vid ar
|
tilleritygstaten af 1. kl. å
|
|
|
|
|
1,800 kr.
|
|
7,200: —
|
|
|
15 förvaltare vid artilleritygstaten af 2. kl. å
|
|
|
|
|
1,500 kr.
|
|
22,500
|
-•
|
|
|
7 förvaltare vid fästningsförråden å 1,500 kr.
|
10.500
|
—
|
|
|
17 tygskrifvare å 1,000 kr. ...........................
|
17,000
|
■—
|
|
|
vakt betjente m. fl. 20,(XX) kr...........................
|
20,000
|
— 130,400: —
|
|
|
Dag aflöning.
|
|
|
|
|
26 musikdirektörer
|
i 40 dagar å 2 kr..............
|
|
........ 2,080: —
|
|
|
Inqvartering.
|
|
|
|
|
1 professor vid generalstaben ä 600 kr. .....
|
600
|
—
|
|
|
2 arkivarie!- å 337
|
kr. 50 öre .
|
675
|
—
|
|
|
1 sekreterare vid fortifikationen a 225 kr. .
|
225
|
— ;
|
|
|
1 amanuens vid generalstaben å 225 kr......
|
225
|
—
|
|
|
, f 1
|
å 225 kr.
|
225
|
—
|
|
|
4 verkmästare <j g
|
in natura.
|
|
|
|
|
|
Transport
|
1,950:— 132,480: —
|
22,494,456
|
37
|
90
19 förvaltare
17 tygskrifvare
Transport
|
1,950: —
|
3 å 225 kr.
|
675: —
|
1 å 213 kr. 75 öre
|
213: 75
|
8 å 112 kr. 50 öre...............
|
900: —
|
7 in natura.
|
|
fästningsförråden in natura.
|
|
3 å 150 kr.
|
450: —
|
1 å 101 kr. 25 öre...............
|
101:25
|
7 å 54 kr.
|
378: —
|
6 in natura.
|
|
4,668: —
Summa för åtskillige embets- och tjenste-män samt betjente
Förhöjning å civile tjenstemäns löner
af
af
8,974 hästar å 50 kr.
Härens hästar:
ersättning för skötsel, stallhyra, remontering m. in
943 offic. hästar å 400 kr.....................................
ersättning för skötsel, stallhyra, remontering m. m.
267 offic. hästar å 300 kr...................................
remontering af 267 offic. hästar)
» » 8,707 stamhästar |
utfodring, medikamenter och skoning för
1,298 hästar vid rytteriet
824 » » artilleriet
135 » )> fortifikationen
120 » » trängen
1,210 officershästar
473 hästar vid rytteriet
377,200:
80,100:
448,700:
----- 3,587 hästar i 365 da¬
gar å 1 kr. per dag......
216
1,298
131
1,152
3,400
1,172
250
artilleriet
rytteriet
»
artilleriet f
rytteriet 1
artilleriet !
fortifikationen)
300 dagar
270
150
1,283 hästar i 90 dagar
I
= 4,822 hästari30dagar
utackordering på landet för
3,400 hästar vid
|
rytteriet 11 mån.
|
å 200 kr.
|
131
|
» ))
|
» |
|
|
å 180 »
|
812
|
» »
|
artillerield
|
»
|
1,298
|
» »
|
rytteriet 7
|
»
|
å 150 »
|
216
|
» »
|
artilleriet 3
|
»
|
å 70 »
|
473
|
» »
|
rytteriet 2
|
))
|
ä 50 »
|
lega af
|
340 hästar vid artilleriet
|
|
i 90 dagar å 300 kr
|
1,309,255:
141,900:
58,320:
194,700:
115,470:
144,660:
680,000
169,740
194,700
15,120
23,650
102,000
Kronor.
Transport 4,055,515:
22,494,456
137,148
15,000
37
22,646,604)37
91
Transport 4,055,515: —
142,200: —
lega af 1,172 hästar vid artilleriet i 30 dagar)
» » 250 » b fortifikationen i 30 b ( * * <r-
Summa för härens hästar
Undervisningsanstalter.
Regemeutsskolorna
Krigsskolan
Ridskolan
Artilleri- och ingeniör-högskoian
Krigshögskolan
vid hvilken tillkommer inqvartering
för 1 öfverstelöjtnant å 825 kr.......................................
b 40 elever ii 225 kr.
Instruktionsskolor, nemligen eu instruktionsbataljon med
1 major i 60 dagar å 5 kr............. 300: —
50.000
80.000
20,000
40,000
25,640
825:
9,000:
7 kaptener b
12 löjtnanter b
7 underlöjtnanter b
200 sergeanter b
200 korpraler b
400 stamsoldater b
12 spel b
en instruktions sqvadron med
1 major i 60 dagar å 5 kr.
2 ryttmästare b
9 löjtnanter b
33 sergeanter b
33 korpraler b
66 stamsoldater b
2 spel b
b ........ 1,680
b ... 2,160
b ...... 1,260
b ............ 24,000
kr. 50 öre 18,000
1 kr. 10 öre 26,400
å 1 kr. 50 öre 1,080
å 4
å 3
ii 2
ii
1 kr. 50 öre
ii 1 kr. 10 öre
å 1 kr. 50 öre
kr.
B
B
B
ett instruhtionsbatteri med
1 major i 60 dagar å
12 kaptener
13 löjtnanter
58 sergeanter
58 konstaplar
116 stamsoldater
4 spel
materialier för de 3 skolorna
samt en skjutskola.............................................
Summa för härens undervisningsanstalter
Kommendantsstaten
a
ä
ä
å 1 kr. 50 öre
ii 1 kr. 10 öre
ii 1 kr. 50 öre.
300
480
1,620
3.960
2,970
4,356
180
300
2,880
2,340
6.960
5,220
7,656
360
15,538
20,000
- 150,000:
Kronor.
22,646,604
4,197,715
37
375,465
50,000
Transport | 27,269,784(37
92
Transport
Sjukvårdskostnader.
Härtill användas omkring 5 f af kostnaden för förut beräknade
tjenstgöringsdagar, såsom varande sjukdagar, samt dessutom för
de särskilda utgifter, som derutöfver fördrag.................................
Garnisonskommendering till Stockholm.
1 fotfolksbataljon i 300 dagar:
1 major
4 kaptener
9 löjtnanter
4 underlöjtnanter
4 fanjunkare
12 sergeanter
24 korpraler
1 regementstrumsla;
10 spel af 1. kl.
20 » af öfriga Mai
1 musikdirektör
438 stamsoldater
Kronor.
27,269,784
100.000
å 5
|
kr. .......
|
1,500
|
—
|
å 4
|
» ....................
|
4,800
|
—
|
å 3
|
)) ...............
|
8,100
|
—
|
ä é)
|
» ..............
|
3,600
|
—
|
å 2
|
kr. 50 öre .........
|
3,000
|
—
|
|
X> .......................
|
7,200
|
—
|
å 1
|
kr. 50 öre ........
|
10,800
|
—
|
ä 2
|
kr. 50 öre ........
|
750
|
—
|
ä 2
|
kr. .. ...........
|
6,000
|
—
|
ä 1
|
kr. 50 öre . ,.
|
9,000
|
—
|
å 3
|
kr.
|
900
|
—
|
å 1
|
kr............................
|
131,400
|
—
|
Kasern- och inqvarterings-utgifter.
a) utgifter för truppens kasernering, såsom till ved, ljus, servis,
sängkläder, kaserninredning, kokinrättning, lysning i stallar,
stallpersedlar, sotning och rensning af eldstäder, brandredskap
och pumpar, kaserngårdens underhåll, samt hyra af skjutbana
och exercisplats, der så behöfves m. m. för:
21 fotfolksregementen å 5,000 kr. .............. 105,000.
4 » ä 4,000 >. 16,000
1 » å, 3,000 » .............. 3,000
11 rytteriregementen å 7,000 » .............. 77,000
6 artilleriregementen tillsammans ............ 52,500
8 fästningskompanier ä 1,000 kr. .......... 8,000
2 ingeniörregementen å 10,000 » 20,000:
3 trängbataljoner it 3,000 » ............ 9,000: — 290,500: —
b) expeditionslokaler med eldning och städning för gene¬
ralbefälen med fördelningsintendenturen, jemte sär¬
skilda kostnader för fördelningarnas samt regemen¬
tenas förråd ............................................................ 38,500:—-
Transport 329,000: ■
37
187,050
27,556,83437
93
|
Kronor.
|
Ö.
|
Transport 329,000: —
|
27,556,834
|
37
|
c) reparationer af kaserner ni. fl. i och för truppernas
|
|
|
kasernering och öfning behöflig^ byggnader............ 150,000: —
|
|
|
Summa kasern- och inqvarterings-utgifter
|
479,000
|
—
|
Qfningskostnader...
|
200,000
|
__
|
Krigsmaterielens underhåll m. m.......
|
1,000,000
|
--
|
Underhåll af fästningar och kronans byggnader
|
200,000
|
—
|
Mönstrings- och marsch-kostnader med det värnpligtiga manskapet . .
|
250,000
|
—
|
Rese- och traktaments-utgifter
|
100,000
|
—
|
Diverse kostnader.....................................................................................
|
114,165
|
63
|
Summa
|
29,900,000
|
—
|
Bih. till Riksd. Prat. 1878. 8 Sami. 1 Afd. 1 Häft.
8
94
Landförs varets årliga kostnad
enligt 1875 och 1878 årens förslag, fullt genomförda och med iakttagande i
det förra af de förändringar, som dels äro nödvändiga för att göra förslagen
med hvarandra jemförhara, dels äro följder af redan beslutade åtgärder, så¬
som införandet af tjenstgöringspenningar och inqvarteringsersättning m. m. d.
|
1875 års förslag.
|
1878 års förslag.
|
|
Kronor
|
öre.
|
Kronor
|
öre.
|
1) Landförsvarsdepartementet....................
|
71,500
|
—
|
71,500
|
_
|
2) Arméförvaltningen......................................
|
162,000
|
—
|
162,000
|
—
|
3) Officerare, underofficerare, spel och
manskap.
|
|
|
|
|
Löner:
|
|
|
|
|
Officerare och underofficerare ..............
Eliter ..........
|
6,364,420
273,840
279,444
|
—
|
6,421,720
|
—
|
Spel................................................................
Stamsoldater ................................................
Resp. summor 6,917,704. — 11,215,420.
|
—
|
293,700
4,500,000
|
-—
|
|
|
|
Tjenstgöringspenningar:
Officerare och underofficerare ...............
|
678,380
|
|
1,664,460
|
|
Dag aflöning:
Befäls, spels och manskaps.....................
|
3,409,140
|
30
|
1,840,056
|
|
Beklädnad och underhåll:
|
|
|
|
|
Befäls, spels och manskaps..................
|
11,927,852
|
60
|
6,187,566
|
20
|
Inqvartering:
Officerares och underofficerares............
|
345,650
|
50
|
114,489
|
72
|
Transport
|
23,512,227 40|
|
21,255,491
|
92
|
95
|
1875 års förslag.
|
1878 års förslag.
|
|
Kronor
|
öre.
|
Kronor
|
öre.
|
Transport
|
23,512,227
|
40
|
21,255,491
|
92
|
4) Eältläkarekåren.
|
|
|
|
|
Löner..............................................................
|
351,700
|
—
|
351,700
|
—
|
Dagaflöning.................................................
|
134,255
|
—
|
107,375
|
—
|
Inqvartering...................................................
|
35,474
|
99
|
28,646
|
25
|
5) Hästläkarekåren.
|
|
|
|
|
Löner...........................................................
|
54,200
|
—
|
54,200
|
—
|
Dagaflöning.................................................
|
37,270
|
—
|
27,920
|
—
|
Inqvartering...................................................
|
7,166
|
24
|
4,713
|
74
|
6) Eklesiastikstaten.
|
|
|
|
|
Löner..........................................................
|
72,000
|
—
|
72,000
|
—
|
Inqvartering.................................................
|
10,119
|
36
|
10,119
|
36
|
7) Åuditörstaten,
|
|
|
|
|
Löner...............................................................
|
34,800
|
—
|
34,800
|
—
|
Inqvartering.................................................
|
7,031
|
24
|
7,031
|
24
|
8) Xntendenturen.
|
|
|
|
|
Löner............................................................
|
233,500
|
—
|
223,500
|
—
|
Dagaflöning...................................................
|
58,035
|
—
|
58,035
|
—
|
Inqvartering.................................................
|
13,468
|
11
|
13,468
|
11
|
9) Härens handtverkare.
Löner..............................................................
|
201,236
|
|
224,900
|
|
Inqvartering...................................................
|
16,939
|
25
|
20,555
|
75
|
10) Åtskillige embets- och tjenste-män
|
|
|
|
|
samt betjente.
|
|
|
|
|
Löner.............................................................
|
130,400
|
—
|
130,400
|
—
|
Dagaflöning...................................................
|
18,980
|
—
|
2,080
|
—
|
Inqvartering ...............................................
|
8,144
|
25
|
4,668
|
--
|
Förhöjning i civile tjenstemäns löner
|
15,000
|
—
|
15,000
|
—
|
Transport
|
24,951,94684
|
22,646,604
|
37
|
96
Transport
11) Härens hästar.....................
12) Undervisningsanstalter.
Regementsskolorna ........................
Krigsskolan ...........................
Ridskolan .............................
Artilleri- och ingeniörhögskolan
Krigshögskolan................................
Instruktionsskolor........................
13) Koirnnendantsstaten
14) Sjukvårdskostnader
16) Kasern- och inqvarterings-utgifter
17) Öfningskostnader .........................
18) Krigsmaterielens underhåll
19) Underhåll af fästningar och kronans
byggnader .....................
20) Mönstrings- och marsch-kostnader
med manskapet
21) Rese- och traktaments-ersättning
22) Diverse kostnader
Summa
Antalet dagsverken för underofficerare, spel
och manskap uppgå sedan de respek
tive förslagen blifvit genomförda till......
1875 års förslag.
|
1878 års förslag.
|
Kronor
|
öre
|
Kronor
|
öre.
|
t 24,951,946
|
84
|
22,646,604
|
37
|
. 4,231,910
|
|
4,197,715
|
—-
|
50,000
|
_
|
50,000
|
|
80,000
|
—
|
80,000
|
—
|
20,000
|
—
|
20,000
|
—
|
40,000
|
—
|
40,000
|
—
|
35,465
|
—
|
35,465
|
—
|
150,000
|
—
|
150,000
|
—
|
50,000
|
—
|
50,000
|
—
|
200,000
|
—
|
100,000
187,050
|
—
|
|
|
|
700,000
|
—
|
479,000
|
—
|
200,000
|
—
|
200,000
|
—
|
1,000,000
|
—
|
1,000,000
|
—
|
200,000
|
—
|
200,000
|
|
250,000
|
|
250,000
|
|
100,000
|
|
100,000
|
|
140,678
|
16
|
114,165
|
63
|
32,400,000-
|
|
29,900,000-
|
|
12,505,330
|
6,297,085
|
97
P. M.
vid jeraföriindc kostnadsberäkning mellan 1875 och 1878 års
härordningsförslag.
1) Utgiftsposten N:o 1 är i båda förslagen lika och öfverensstärnmer för öfrigt
i det närmaste med nu gällande stat.
2) Hvad som blifvit sagdt om N:o 1 gäller äfven om N:o 2.
3) Att officerares, underofficerares samt spelets löner i 1878 års förslag uppgå
till högre siffra än i 1875 års beror derpå, att enligt det förra förslaget skilnaden
mellan linie och landvärn borttagits så till vida, att alla de i 1875 års förslag före¬
kommande landvärnsbataljonerna blifvit förvandlade till liniebataljoner, hvadan också
intet skäl längre förefunnits att gifva det på de respektive bataljonerna tjenstgö¬
rande befälet och spelet olika löner*). Kostnaden för värnpligtige officerares och
eliters löner har deremot uteslutits ur 1878 års förslag, som dock i stället upptager
löner för stamsoldater. Vidare torde böra omnämnas, att de i 1875 års förslag före¬
kommande korpralslönerna å 120 kr. blifvit höjda till 150 kr. på grund deraf, att
de blifvande korpralerna eljest skulle erhålla mindre lön än de nuvarande efter sista
löneregleringen.
Vid tjenstgöringspenningarnes beräkning har den principen lagts till grund, att allt
befäl, som ej är i 'ständig tjenstgöring, borde tilldelas tjenstgöringspenningar, hvadan
deras belopp i 1875 års förslag, som krafvel- ett stort antal befäl i ständig tjenst,
kommit att utgöra en vida lägre siffra, än i 1878 års. Att ett omvändt förhål¬
lande mellan de båda förslagen eger rum med afseende å dagaflöningen är en lika
naturlig följd af samma sak, likasom ock att kostnaden för beklädnad och under¬
håll i 1875 års förslag skall betydligt öfverstiga motsvarande kostnad i 1878 års, så
mycket mer som manskapet efter förstnämnda förslag i medeltal erhåller betydligt
längre öfning.
Hvad inqvarteringen beträffar, har sådan tilldelats alla dem, som ligga i stän¬
dig tjenstgöring, hvadan äfven denna post är störst i 1875 års förslag.
4 & 5) Utgifterna för fält- och häst-läkar ekår erna äro, hvad dagaflöning och in¬
qvartering beträffar, störst i 1875 års förslag, emedan enligt detsamma ett större
antal medlemmar ur båda kårerna skulle ligga i ständig tjenst.
6 & 7) Eklesiastikstaten likasom auditörsstaten kräfva ibåda förslagen samma
belopp, hvaremot
8) Intendenturen i 1875 års förslag upptager 10,000 kronor mera än i 1878 års,
enär i detta senare icke några landvärnsförrådsförvaltarearfvoden blifvit beräknade.
9) Härens handtverkare i 1878 års förslag äro upptagne till högre såväl löne¬
belopp, som inqvarteringsersättning af samma skäl, som ofvan blifvit omtaladt vid
redogörelsen för härens befäl, underbefäl och spel, eller att landvärnet blifvit för-
*) Befäl och spel af landvärnet i 1875 års förslag, tilldelade samma löner som befäl och spel. af
linien, skulle kräfva en förökad kostnad af 13 1,556 kronor.
98
vandladt till linie och sålunda alla beställningsmän inom samma kategori ansetts
böra tilldelas lika löneförmåner.
10) Den tillökning i utgifter för åtsMlige embets- och tjenste-män, som 1875
ars förslag visar i förhållande till 1878 års, härrör från musikdirektör ernes olika an¬
vändande enligt de båda förslagen, i det desse tjensteman enligt det förra skulle
ligga i ständig tjenstgöring, något som deremot ej ansetts behöflig! enligt det
senare.
11) Att härens hästar enligt 1878 års förslag kräfva nästan lika stora kostna¬
der som i 1875 års,, oaktadt enligt det förra förslaget ett mindre antal hästar
skulle hållas inne vid de respektive skolorna, har berott derpå, att en häst, utac¬
korderad på landet kostar obetydligt mindre, än den, som underhålles vid rege¬
mentet, på grund derutaf, att skötseln i senare fallet erhålles gratis.
12 & 13) Dessa poster äro i båda förslagen upptagna till samma belopp, då ej
något skäl förefunnits till motsatt förfarande.
14) Sjukvårdskostnaderna äro i 1878 års förslag betydligt lägre, då ju ett vida
mindre antal manskap enligt detta förslag ligger i tjenstgöring för hvarje år, hvaremot
15) Garnisonskommendering i Stockholm ansetts ensamt böra påföras sistnämnda
förslag, då enligt 1875 års förslag rekrytskolornas storlek gjorde dylika kommende-
ringar obehöfliga.
16) Kasern- och inqvartering s-utgifter uppgå enligt 1875 års förslag till högre
belopp, då kasernerna i och för detta förslags tillämpning nödvändigtvis skulle
varit af helt annan beskaffenhet än de, som 1878 års förslag afser.
Posterna 17, 18 19, 20 och 21 visa i båda förslagen samma belopp, såsom omöj¬
liga, att ens med någon grad af tillförlitlighet bestämma till sin verkliga storlek,
och såsom tillhörande poster, de der ingalunda gifva någon sannolikhet för, att de
enligt 1878 års förslag kunde nedbringas till lägre siffra.
99
Tabell
utvisande det antal man (inberäknadt korpraler och spel), som under olika
tider af året komma att ligga garnisonerade i Stockholm enligt de af 1878
års Särskilda Utskott föreslagna grunder för eu ny härordning.
1. Januari—15. Mars:
rekrytskolorna vid
|
4 fotfolksregementen.....
|
.... = 4.165 =
|
660
|
man.
|
underbefälsskolorna
|
))
|
4
|
))
|
.,.. = 4. 98 =
|
392
|
»
|
rekrytskolorna
|
»
|
2
|
rytteriregementen .....
|
.... = 2.111 =
|
222
|
»
|
underbefälsskolorna
|
»
|
2
|
»
|
.,.. = 2. 42 =
|
84
|
))
|
rekrytskolan
|
))
|
1
|
artillerigemente..........
|
=
|
248
|
»
|
underbefälsskolan
|
»
|
1
|
))
|
........................=
|
64
|
»
|
rekrytskolan
|
))
|
1
|
ingeniörregeinente ...
|
|
221
|
))
|
underbefälsskolan
|
»
|
1
|
»
|
|
135
|
»
|
rekrytskolan
|
))
|
1
|
trängbataljon...............
|
mrr
|
29
|
»
|
underbefälsskolan
|
»
|
1
|
»
|
~—rr
|
28
|
»
|
garnisonskommendering ur fotfolket ..................
|
Summa
|
492
2,575
|
»
man.
|
15. Mars—1. April:
15. Mars afgå fotfolkets och trängens underbefälsskolor =
420 man, återstå alltså 2,575 — 420 .................................= 2,155 man.
1. April—1. Maj:
1. April afgå rytteriets underbefälsskolor = 84 man, återstå
alltså 2,155 — 84 .......................................................................-=2,071 »
1. Maj—1. Juli*):
1. Maj afgå artilleriets underbefälsskola och garnisonskommen-
deringen = 556 man, men tillkommer rytteriets rekryt¬
skola = 222 man, återstå alltså 2,071 — 556 + 222......= 1,737 »
*) Under Maj och Juni månader ligga dessutom å Ladugårdsgärdet åtskillige trupper,
tillhörande dels stammens 5 äldre årsklasser, dels beväringens l:a och 2:a klass.
100
1. Juli—15. September:
1. Juli tillkommer garnisonskommenderingen 492 man alltså
1,737 + 492 ............................................ .............. =
2,229
15. September—1. Oktober:
15. September afgå fotfolkets och trängens rekrytskolor = 689
man, men tillkomma fotfolkets och trängens underbefäls¬
skolor =420 man, återstå alltså 2,229 — 689 + 420... = 1,960
1. Oktober—1. November:
1. Oktober afgår rytteriets rekrytskolor = 222 man, men till¬
kommer rytteriets underbefälsskolor = 84 man, återstå
alltså 1,960 — 222 + 84.......................................... == i qoo
1. November—31. December:
1. November tillkomma fotfolkets och trängens rekrytskolor,
samt artilleriets underbefälsskola = 753 man, hvadan styr¬
kan blifver 1,822 + 753.......................................... =
man.
»
»
101
P. M.
till förklaring
af moMliseringstablåerna för liären enligt 1878 års förslag.
Stammen.
Enligt beräkningen af 7 % afgång i l:a stamklassen, 4,8 % förutom 948
man för befäl och spel i 2:a stamklassen samt 4 % i hvardera af följande
klasser, blifver fördelningen af stammen på de särskilda vapnen följande:
l:a stamklassen .......................
2:a » .......................
3:e » ........................
4-:e » .......................
5:e » .......................
6:e » .....................
|
I
Infanteri.
|
>
ti?
CR
|
£
CD
|
Afgång.
|
Artilleri.
|
Afgång.
|
Ingeniörtrupp.
|
Afgång.
|
H3
S
7P?
|
Afgång. 1
|
Summ å.
|
Afgång.
|
3,700
3,441
2,613
2,508
2,408
2,312
|
259
828
105
100
96
92
|
1,100
1,023
859
825
792
760
|
77
164
34
33
32
30
|
1,356
1,261
1,078
1,035
994
954
|
95
183
43
41
40
38
|
381
354
304
292
280
269
|
27
50
12
12
11
11
|
72
67
49
47
45
43
|
5
18
2
2
2
2
|
6,609
6,146
4,903
4,707
4,519
4,338
|
463
1,243
196
188
181
173
|
Summan af de sex forsta stam¬
klasserna vid tjensteårets början ..
samt vid dess midt således .........
|
16,982
|
1,480
|
5,359
|
370
|
6,678
|
440
|
1,880
|
123
|
323
|
31
|
31,222
|
2,444
|
16,242
|
—
|
5,174
|
—
|
6,458----
|
1,818
|
—
|
308
|
—
|
30,000
|
|
Med afseende på 7:e till och med 12:e stamklasserna bör erinras,
att enligt 1875 års förslag ifrågavarande klasser värnpligtige beräknats
sålunda, att afgången i 7:e upptagits lika med den i 6:e, för den 8:e
till och med 10:e klassen till 5 %, samt för ll:e och 12:e klasserna till
10 %. En sä betydlig afgång, i synnerhet hvad de sista klasserna vid¬
kommer, kan finna sin förklaring för summan af hela värnpligtsklasser
vid krigsutbrott, men för det fåtal, som tillhört stammen och som ge¬
nom sin jemförelsevis långa tjenstgöring bör antagas fullkomligt inför-
Bih. till Riksd. Prof, 1818. 8 Sami. 1 Afd. 1 Hiift. 9
102
lifvadt i hären, torde den vara alldeles för hög. Om en sådan afgång
dock ansetts böra såsom beräkningsgrund äfven för de äldre klasserna af
stammanskapet bibehållas, så ligger anledningen uti ovissheten med af¬
seende på stamsoldatens ålder vid inträdet i tjenst. För den, som inträdt
efter 21 år, får enligt värnpligtslagen ej beräknas lika lång tids disponibi-
litet för armén, som för den som första värpligtsåret vunnit anställning
i stammen. A andra sidan vinnes genom det medgifna inträdet i härens
led före 21 år ett ej obetydligt antal manskap för de äldre klasserna,
hvilket antal likväl ej torde stiga till ett sådant belopp, att det synes
rådligt för beräkningen sänka afgången under hvad här blifvit ifrågasatt.
Stammens 7. till och med 12. klasser skulle sålunda erhålla följande
utseende.
|
|
Infanteri.
|
Afgång.
|
Rytteri.
|
Afgång.
|
Artilleri.
|
Afgång.
|
£T c
C CR
hö ro
-G B
2 O:'
■ 7
|
Afgång.
|
Trång.
|
Afgång.
|
Sam m a.
|
Afgång.
|
7:e stamklassen .....
|
2,220
|
89
|
730
|
29
|
916
|
37
|
258
|
10
|
41
|
2
|
4,165
|
167
|
8:e
|
)) ......
|
2,131
|
107
|
701
|
35
|
879
|
44
|
248
|
12
|
39
|
2
|
3,998
|
200
|
9:e
|
» ......
|
2,024
|
101
|
666
|
33
|
835
|
42
|
236
|
12
|
37
|
2
|
3,798
|
190
|
10:e
|
)) ......
|
1,923
|
96
|
633
|
32
|
793
|
39
|
224
|
11
|
35
|
2
|
3,608
|
180
|
ll:e
|
» . . ..
|
1,827
|
183
|
601
|
60
|
754
|
75
|
213
|
21
|
33
|
3
|
3,428
|
342
|
12:e
|
» ......
|
1,644
|
164
|
541
|
54
|
679
|
68
|
192
|
19
|
30
|
3
|
3,086
|
308
|
Som emellertid infanteriets, artilleriets, ingeniört.ruppernes och trän-
gens stammanskap, hvars rekrytskola antagits börja den 1. November,
först från och med denna dag räknat sin anställning i stammen, och
denna i det föregående antagits räcka i medeltal sex år, följer häraf,
att, då tjenstetiden i beväringen räknas efter kalenderår, 12. stamklassen
blott har två månader af sin värnpligt i beväringen qvar, innan han
inträder i landstormen. Det torde derför vara nödvändigt vid de
nämnda vapnen fråndraga 12. stamklassen, så att summan af stam uti
beväringens äldre årsklasser vid de olika vapnen blifver följande:
Stam i äldre kl. vid årets början
samt vid dess midt således ..
|
Infanteri,
fem klasser.
|
Afgång i
fem klasser.
|
Rytteri,
sex klasser.
|
Afgång i
sex klasser.
|
Artilleri,
I fem klasser.
|
Afgång i
fem klasser.
|
Ingeniör-
trupper,
fem klasser.
|
Afgång i
fem klasser.
|
Trång,
fem klasser.
|
Afgång i
fem klasser.
|
Summa stam
i äldre klasser.
|
Afgång.
|
10,125
|
576
|
3,872
|
243
|
4,177
|
237
|
1,179
|
66
|
185
|
ii
|
19,538
|
1,133
|
9,837
|
|
3,751
|
|
4,058
|
|
1,146
|
|
180
|
|
18,972
|
|
103
Härifrån måste dragas ytterligare de tio procent af stamman¬
skapets nummerstyrka, som till följd af den medgifna rekapituleringen
äro att finna i stammens sex första klasser och hvilka enligt å före¬
gående sida stående tablå uppgå till ett antal af:
vid infanteriet ........................... 1,624 man,
rytteriet ................................ 517 »
artilleriet................................ 646 »
fortifikationen........................ 182 »
trängen.................................... 81 »
tillhopa 3,000 man.
Stammanskap i beväringen påräknelige vid krigsutbrott, vid mo¬
bilisering under årets midt, finnes sålunda till nedanstående styrka,
nämligen:
för infanteriet ................................. 8,213 man,
» rytteriet ....................................... 3,234 »
» artilleriet...................................... 3,412 »
» ingeniörtrupperne ..................... 964 »
» trängen........................................ 149 »
Summa 15,972 man.
Sammanlägges nu stammanskapet i tjenst vid hären i fredstid med
det uti beväringen öfvergångna stammanskapet, finnes hela antalet pa
krigsfot disponible stamsoldater blifva:
vid infanteriet ..............
» rytteriet..................
» artilleriet ............
» ingeniörtrupperne
» trängen ..................
24,455 man,
8,408 »
9,870 »
2,782 »
457 »
Summa 45,972 man.
Af desse kunna likväl icke de till l:a stamklassen utaf rytteriet hö¬
rande soldater, hvilka ännu ej hunnit vinna någon utbildning, sändas i
fält, Endast 7,346 man rytteri af stammen kan följaktligen beräknas
rycka i fält. , . „ , .
Då ofvanstående stamstyrka vid hvarje vapen fördelas pa harens
regementen och afdelningar, kommer på ett normalt infanteriregemente
om fyra bataljoner..................................................................... ^80 man,
på ett rytteriregemente (inräknadt 1. stamklassen, för¬
lagd i depot) ...................................................................... 764 »
104
på ett artilleriregemente (1. Svea regemente) ................. 1,702 man,
på ett ingeniörregemente (l. ingeniörregementet) ......... 1,543 » samt
på en arméfördelnings trängtrupper .................................... 76 »
Under förutsättning att underbefälsskola eller annan skola för be-
ställningspersoner vid hären årligen genomgås
vid hvarje normalt infanteriregemente ........................ utaf 90 man
» » rytteriregemente.............................................. » 38 »
» » artilleriregemente i medeltal..................... » 58 »
» » ingeniörregemente......................................... » 100 » samt
» » trängbataljon..................................................... » 23 »
kan nu, genom frånräknande af det manskap, som åtgår till fyllande af
härens fasta platser, efter samma beräkning af afgång som för stammen
i allmänhet i det föregående blifvit använd, beräknas antalet stamsolda¬
ter i hären som genomgått underbefäls- eller annan skola, och ställer
sig detta förhållande på följande sätt:
Af 980 man vid ett infanteriregde hafva 515 man genomgått underbefälsskola,
» 764 » » rytteri- » » 218 » » »
»1,702 » » artilleri- » » 316 » » »
»1,543 » » ingeniör- » » 536 » » »
» 76 » vid en arméfördelnings trång hafva samt!. » »
För att fylla bristen på fast anstäldt befäl och spel vid mobilisering
tages af detta manskap det behöfliga antalet, nämligen:
vid hvarje infanteriregemente om fyra bataljoner............... 231 man
» » rytteriregemente ........................................................ 20 »
» ett artilleriregemente om 8 batterier och 2 fästnings-
kompanier (1. Svea artilleriregemente) .......................... 139 » samt
» ett ingeniörregemente (1. ingeniörregementet) .......... 166 »
Vid trängen åtgår allt manskapet och uppstår det oaktadt en brist,
som genom öfverblifvet stammanskap af äldre klasser vid rytteriet och
afskedadt befäl samt urval bland beväringen måste fyllas.
Den styrka utaf stammanskap, som i verkligheten står qvar i ledet
vid mobilisering, blifver följaktligen:
vid hvarje infanteriregemente om fyra bataljoner ........... 749 man
» » rytteriregemente ............... 662 »
» ett artilleriregde i allmänhet (1. Svea artillerireg:te) 1,563 » samt
» ett ingeniörregemente (1. ingeniörregementet) ......... 1,377 »
105
Beväringen,
Efter 7 % afgång i l:a årsklassen af beväringen, samt 2 Va % afgång
i hvar och eu af öfriga klasser, blifver fördelningen af beväringens för¬
sta uppbåd på de särskilda vapnen följande:
|
Infanteri.
|
Afgång.
|
Rytteri.
|
Afgång.
|
Artilleri.
i
|
>
0?
po
e
Oq
|
Ingeniör-
trupper.
1
|
Afgång.
|
Träng.
I
|
Afgång.
|
Summa.
|
Afgång.
|
l:a beväringsldassen........
|
13,310
|
933
|
660
|
46
|
2,160
|
151
|
450
|
31
|
1,680
|
117
|
18,260
|
1,278
|
2:a d:o .........
|
12,377
|
309
|
614
|
15
|
2,009
|
50
|
419
|
11
|
1,563
|
39
|
16,982
|
424
|
3:e d:o .........
|
12,068
|
302
|
599
|
15
|
1,959
|
49
|
408
|
10
|
1,524
|
38
|
16,558
|
414
|
4:e d:o .........
|
11,766
|
294
|
584
|
15
|
1,910
|
48
|
398
|
10
|
1,486
|
37
|
16,144
|
404
|
5:e d:o ........
|
11,472
|
287
|
569
|
14
|
1,862
|
47
|
388
|
10
|
1,449
|
36
|
15,740
|
394
|
6:e d:o .......
|
11,185
|
|
555
|
|
1,815
|
|
378
|
|
1,413
|
|
15,346
|
|
Summa
|
72,178
|
|
3,581
|
|
11,715
|
|
2,441
|
|
9,115
|
|
99,030
|
|
Ett normalt infanteriregemente om fyra bataljoner skulle
härigenom få........................................................................ 2,887 man
» rytteriregemente ............................................................. 325 »
» artilleriregemente (l. Svea artilleriregemente) ........ 2,020 »
)) ingeniörregemente (1. Ingeniörregementet) ............... 1,220 )) samt
en armefördelnings trängtrupper............................................. 1,519 ))
Då nu hela behofvet utaf manskap vid såväl fälttrupperne som de-
poterne, enligt 1875 års mobiliseringstablåer rättade i afseende på trän-
gen i öfverensstämmelse med trängkomiténs detaljerade förslag, utgör i allt
vid ett normalt infanteriregemente ....................................... 4,290 man
» » rytteriregemente ........................................................ 789 »
» » artilleriregemente (1. Svea artilleriregemente) .. 2,865 »
>’ » ingeniörregemente (1. Ingeniörregementet) ...... 2,490 » samt
» en arméfördelnings trängtrupper ................................... 2,088 » ,
så finnes, efter sammanläggande af stam med beväring, att
på hvarje infanteriregemente i allmänhet uppstår en brist af 655 »
y> y> rytteriregemente ett öfverskott af..................... 198 »
» ett artilleriregemante (1. Svea regemente) d:o 718 ))
» ingeniörregemente (1. Ingeniörregementet) d:o 107 » och
vid en arméfördelnings trängtrupper en brist af ............ 567 »
106
Uti öfverskottet vid rytteriet ingår dess första beväringsklass, hvil¬
ken, om mobiliseringen, såsom troligt är, sker i början eller midten af
året, är i det närmaste oöfvad. I rytteriets depoter måste vid krigs¬
utbrott inkallas, utom 1. stamklassen, i främsta rummet de bevärings-
klasser, som senast afslutat sin rekrytofning, på det genom någon ytter¬
ligare öfning af det bäst utbildade beväringsmanskapet tillgång må kunna
beredas på ersättningsmanskap, dugligt att sätta in i fälttruppens led.
Den 1. beväringsklassen af rytteriet torde sålunda i regeln ej vid krigs¬
utbrott inkallas i rytteridepoterne. Det ringa öfverskott, som återstår,
är en reserv, som klokheten bjuder att hålla i beredskap, just emedan
utdaningen vid i fråga varande vapen fordrar så lång tid. Af samma
skäl torde öfverskottet vid artilleriet och ingeniörtrupperne vara berät-
tigadt. Artilleriet behöfver dess utom till positionsartilleri en icke ringa
styrka, till hvilken öfverskottet vid fälthären lämpligen kan användas.
Bristen vid infanteriet och trängen måste fyllas ur beväringens andra
uppbåd. Skulle man likväl önska så vidt möjligt undvika inkallande af
detta andra uppbåd, kan bristen vid trängen utan svårighet fyllas med
öfverskottet vid specialvapnen, såsom ock uti 1875 års mobiliserings-
tablåer blifvit gjordt, hvarigenom blott vid infanteriet en brist skulle
qvarstå af tillhopa 16,375 man.
Krigshären utgöres enligt förevarande förslag af samma truppafdel-
ningar som i 1875 års förslag, nämligen:
100 fältbataljoner infanteri,
44 fältsqvadroner och 11 reservsqvadroner kavaleri,
50 fältbatterier, 8 fästningskompanier och 29 ammunition kolonner
artilleri.
6 fältingeniörkompanier med tillhörande bryggekipage, 4 fästnings¬
kompanier, 2 fältsignalkompanier, 2 fältjernvägsafdelningar och 2
ponton- och reservskanstygs-kolonner med detachement ingeniör-
trupper, samt
allmän träng för sex arméfördelningar och ett högqvarter, en rytteri¬
fördelning och ett arméartilleri,
samt dess utom depoter för nödigt manskap till den första ersättningen
åt nämnde truppdelar. Dess styrka uppgår, allt inräknadt, stridande,
icke stridande, fästningstrupper, tränger och depoter m,m., till 168,685 man.
108
Ett Fotfolksregemente om
|
|
|
|
|
|
|
|
|
s
|
t r
|
i d
|
a
|
n -
|
|
Fast anstäldt befäl och spel.
|
|
Öfverste.
|
Öfverstelöjtnanter
och majorer.
|
Regementsqvartermästare
och adjutanter.
|
Kaptener.
|
Löjtnanter.
|
Underlöjtnanter.
|
Summa Officerare.
|
Fanjunkare.
|
Sergeanter.
|
Korpraler.
|
Summa Underofficerare.
|
w
CD
|
Summa fast anstäldt
befäl och spel.
|
Regementets stab........................
|
1
|
—
|
1
|
—
|
—
|
—
|
2
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2
|
1 bataljon ..................................
|
—
|
1
|
1
|
4
|
5
|
3
|
14
|
4
|
28
|
52
|
84
|
13
|
in
|
3 bataljoner ..............................
|
—
|
O
O
|
3
|
12
|
15
|
9
|
42
|
12
|
84
|
156
|
252
|
39
|
333
|
Summa fälttrupper
|
1
|
4
|
5
|
16
|
20
|
12
|
58
|
16
|
112
|
208
|
336
|
52
|
446
|
Depot ........................................
|
—
|
1
|
—
|
4
|
4
|
4
|
13
|
—
|
32
|
52
|
84
|
13
|
no
|
Summa
|
1
|
5
|
5
|
20
|
24
|
16
|
71
|
16
|
144
|
260
|
420
|
65
|
556
|
Tillkomma af icke stridande...
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
5
|
4
|
10
|
19
|
—
|
20
|
Summa behof
|
1
|
5
|
5
|
20
|
24
|
16
|
72
|
21
|
148
|
270
|
439
|
65
|
576
|
Tillgång........................................
|
1
|
5
|
3
|
20
|
24
|
16
|
69
|
19
|
88
|
120
|
227
|
49
|
345
|
Öfverskott ..............................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Brist................................................
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
o
O
|
2
|
60
|
150
|
212
|
j 16
|
231
|
Anm. Civile tjensteman tillkomma i enlighet med 1875 års förslag.
Anm. Befälsbristen fylles genom uppflyttning grad från grad.
Anm. Bristen å beväring fylles ur beväringens 2:a uppbåd.
109
fyra bataljoner på krigsfot.
d
|
e.
|
|
|
|
|
|
|
X
|
C
|
lc
|
e
|
s t
|
r
|
i
|
d
|
a
|
n
|
d e.
|
|
Summa Summarum.
|
|
Stam
|
ledet.
|
Beväring.
|
cn
|
Fast anstäldt befäl.
|
Stam.
|
|
B e
|
v ä
|
r i
|
n g.
|
|
Summa icke stridande.
|
Sjukvårdssoldater.
|
Genomgått underbefäls¬
skola eller skola för
beställningsmän.
|
-—--
Öfrigt manskap.
|
j Summa stam i ledet.
|
umma stridande.
|
Officerare.
|
Fanjunkare.
|
Sergeanter.
|
Korpraler.
|
Summa fast anstäldt
befäl.
|
Sjukvårdssoldater vid
förbinderivagnarna.
|
Kuskar.
|
Beridne hästskötare.
|
Oberidne hästskötare.
|
Förare af reservhästar.
|
Skrifbiträden.
|
Uppassare.
|
Kockar.
|
Summa beväring.
|
|
|
_
|
_
|
_
|
2
|
1
|
1
|
—
|
2
|
4
|
—
|
5
|
2
|
1
|
3
|
1
|
1
|
1
|
14
|
18
|
20
|
4
|
71
|
109
|
184
|
616
|
911
|
|
1
|
1
|
2
|
4
|
2
|
8
|
—
|
3
|
—
|
—
|
—
|
5
|
16
|
22
|
933
|
12
|
213
|
327
|
552
|
1,848
|
2,733
|
|
3
|
3
|
6
|
12
|
6
|
24
|
—
|
9
|
—
|
—
|
—
|
15
|
48
|
66
|
2,799
|
16
|
284
|
436
|
736
|
2,464
|
3,646
|
1
|
5
|
4
|
10
|
20
|
8
|
37
|
2
|
13
|
3
|
1
|
1
|
21
|
78
|
106
|
3,752
|
4
|
|
|
4
|
1,000
|
1,114
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
20
|
284
|
436
|
740
|
3,464
|
4,760
|
1
|
5
|
4
|
10
|
20
|
8
|
37
|
2
|
13
|
3
|
1
|
1
|
21
|
78
|
106
|
4,866
|
8
|
—
|
■-
|
8
|
78
|
106
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
28
|
284
|
436
|
748
|
3,542
|
4,866
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
28
|
515
|
437
|
980
|
2,887
|
4,272
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
231
|
1
|
232
|
|
232
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—-
|
|
|
655
|
886
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bill. till Riksd. Prof. 1878. 8 Sami. 1 Afd. 1 Haft.
10
no
Ett Rytteriregemente
|
|
|
|
|
|
|
s
|
|
t
|
r
|
i
|
d
|
a
|
n
|
d
|
e.
|
|
|
|
Fast anstäldt befäl och spel.
|
Stam i ledet.
|
Bevaring.
|
•
Summa stridande.
|
Regementschefer.
|
Otverstelöjtnanter och
majorer.
|
Kegements-qv.-mästare
och adjutanter.
|
Ryttmästare.
|
Löjtnanter.
|
Underlöjtnanter.
|
Summa officerare.
|
r anjunkare.
|
Sergeanter.
|
Korpraler.
|
Summa underofficerare.
|
ce
o_
|
Summa
fast anstäldt befäl och spel.
|
&
"■i
in
in
o_
O.
P
CD
|-S
|
Genomgått underbefäls¬
skola eller skola för
beställningsmän.
|
Öfrigt manskap.
|
Summa stam i ledet.
|
Liniebataljonen ...
|
i
|
2
|
2
|
4
|
8
|
8
|
25
|
4
|
28
|
32
|
64
|
13
|
101
|
4
|
160
|
268
|
4321*
|
_
|
533
|
Reservsqvadronen
|
—
|
—
|
|
1
|
2
|
2
|
5
|
1
|
7
|
8
|
16
|
3
|
24
|
1
|
38
|
88
|
127S)
|
—
|
151
|
S:a fälttrupper
|
i
|
2
|
2
|
5 .
|
10
|
10
|
30
|
5
|
35
|
40
|
80
|
16
|
125
|
5
|
198
|
356
|
559
|
—
|
684
|
Depot ...................
|
—
|
—
|
—
|
1
|
2
|
2
|
6
|
1
|
7
|
8
|
16
|
3
|
25
|
1
|
—
|
O
o
r-P
|
101
|
60°
|
186
|
Summa
|
i
|
2
|
2
|
6
|
12
|
12
|
36
|
6
|
42
|
48
|
96
|
19
|
150
|
6
|
198
|
456
|
660
|
60
|
870
|
Tillkomma af icke
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
stridande........
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—-
|
—
|
—
|
1
|
|
2
|
3
|
—
|
3
|
2
|
—-
|
—
|
2
|
67
|
72
|
Summa behof
|
i
|
2
|
2
|
6
|
12
|
12
|
36
|
7
|
42
|
50
|
99
|
19
|
153
|
8
|
198
|
456
|
662
|
127
|
942
|
Tillgång.................
|
i
|
2
|
2
|
7
|
10
|
10
|
32
|
6
|
40
|
40
|
86
|
16
|
133
|
8
|
218
|
538
|
764
|
325
|
1,222
|
Öfverskott ...........
|
|
—
|
—
|
V‘
|
—
|
—
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
20
|
82
|
102
|
198
|
300
|
Brist........................
|
|
-—
|
—
|
—
|
. 9
|
2
|
4
|
1
|
2
|
10
|
13
|
3
|
20
|
—
|
—
|
■—-
|
—
|
—
|
20
|
Anm. Civile tjensteman tillkomma i enlighet med 1875 års förslag.
Anm. Befälsbristen fylles genom uppflyttning grad från grad.
Anm. Det öfverskjutande stammanskapet tages i anspråk af trängen.
in
på krigsfot.
I
|
C
|
k
|
e
|
s t r
|
i
|
d a
|
n
|
d
|
e.
|
|
|
|
|
Fast
|
anstäldt
befäl.
|
Stam.
|
Bevaring.
|
ce
|
ce
G
3
|
|
|
|
|
|
»-♦a
P
|
Ä
G
|
|
tö
CD
|
O:
•-S
P
|
|
|
ce
|
1
3
SO
|
3
p
ce
|
|
|
|
Fanjunkare.
|
Korpraler.
|
Summa
it anstäldt befäl.
|
cvårdssoldater vid
örbinderivagn.
|
Kuskar.
|
£
G
CD
tr
p:
02
CO
PT
O:
P
>-i
CD
|
CD
P
>-+a
CD
CO
CD
i-i
*3
cr
p:
cd
p
|-i
|
Uppassare.
|
Kockar.
|
imma beväring.
|
cT
pr
CD
CD
►-i^
g!
p
ö
pj
CD
|
G
3
3
p
i-i
G
3
|
|
|
|
1
|
2
|
3
|
2
|
13
|
36
|
1
|
1
|
6
|
57
|
62
|
595
|
')
|
2:a-
|
—7:e stamklasserna.
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3
|
5
|
—
|
—
|
2
|
10
|
10
|
161
|
2)
|
ur
|
8:e—12:e dio.
|
1
|
2
|
3
|
2
|
16
|
41
|
1
|
1
|
8
|
67
|
72
|
756
|
3)
|
l:a
|
stamklassen.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
—
|
186
|
4)
|
2:a
|
beväringsklassen.
|
1
|
2
|
3
|
2
|
16
|
41
|
1
|
1
|
8
|
67
|
72
|
942
|
5)
|
En
|
ryttmästare, afsedd
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
till
|
tjenstgöring vid stab.
|
112
l:a Svea Artilleri
Fältstaber.
I högqvarteret ............
I 4. arméförd:s stab ........
I arméartilleriets stab .....
3 artilleridiv:s staber .
1 arméartilleridiv:s stab ...
4.arméförd:s kolonn, div.st.
Arméartå kolonn div. stab
|
Stridande.
|
Fast anstäldt befäl och spel.
|
Stam i ledet.
|
tö
CD
<
p:
B*
03
|
OO
C
3
3
p
Cfc
Clj
P
a
Oj
CD
|
O.-
ce
cL
P
|
ufverstelöjtnanter
och majorer.
|
w
p
cd
B
CD
|
a
p
a
CD
|
cj
a
Pj
CD
O:
a
p
CD
|
W
a
3
g
p
o
3s
CD
CD
"i
P
CD
|
OO
CD
Ä-
a*
a
p
CD
|
OO
CD
er*;
CD
P
B
CD
S
|
O
a
p
p1
|
Summa under¬
officerare.
|
C/O
CD
|
Summa fast an¬
stalt befäl och spel.
|
Genomgått under¬
befälsskolor eller
skola för beställ-
ningsmän.
|
O-
ds’
3
B
p
►b
|
OO
C
g
sr 3
CD i P
CD
et- Cfc
P
3
|
1
|
i
i
3
i
|
2
|
1
1
2
|
3
1
|
4
2
3
6
2
|
—
|
—
|
3
1
3
3
1
|
Q
0
1
3
3
1
|
1
1
3
1
|
7
4
7
12
4
|
—
|
—
|
—
|
—
|
7
4
7
12
4
|
Summa
Mobila trupper.
2 tunga förd. artilleridiv:r
1 lätt d:o d:o
1 tung armé d:o
2 fördeln:s art. amm:s kol.
2 fördelnrs inbi d:o
1 arméartilleri d:o
|
1
|
6
|
2
4
2
2
|
4
8
4
4
|
4
4
2
2
|
17
16
8
8
|
4
2
2
|
16
8
8
|
11
36
18
18
|
11
56
28
28
|
6
4
2
2
|
34
76
38
38
|
12
6
6
|
216
96
108
|
228
102
114
|
—
|
34
304
140
152
|
Summa
Immobila staber, trup¬
per m. m.
Regementets befäl i depot
Fältartilleriets depot...
Artilleribefäl på Vaxholm
2 fästningskompanier ......
Tygstat m. m............
|
—
|
1
1
|
8
2
4
|
16
1
2
4
|
8
2
1
2
|
32
2
6
2
10
|
8
1
2
|
32
7
16
|
72
9
16
|
112
1
16
34
|
8
1
2
2
|
152
4
24
2
46
|
24
10
18
|
420
90
306
|
444
100
324
|
363
304
|
596
4
487
2
674
|
|
Summa
|
—
|
2
|
6
|
7
|
5
|
20
|
3 23
|
25
|
51
|
5
|
76
|
28
|
396
|
424
|
667
|
1167
|
S:ma Summarum
|
1
|
8|16
|
27
|
17
|
69
|
11155
|
108
|
174
|
19
|
262
|
52
|
816
|
868
|
667
|
1797
|
Tillkomma af icke stridande
|
—
|
3
|
11
|
5
|
4
|
23
|
10
|
42
|
56
|
108
|
20
|
151
|
125
|
570
|
695
|
635
|
1481
|
Summa behof
Tillgång ..........
Öfverskott..............
Brist.......
|
1
1
—i
|
11
7
4
|
27
25
2
|
32
29
3
|
21
17
4
|
92
79
13
|
21
20
1
|
97
76
21
|
164
76
88
|
282
172
no
|
39
23
*
|
413
274
139
|
177
316
139
|
1386
1386
|
1563
1702
139
|
1302
2020
718
|
3278
3996
858
139
|
Amu. Civile tjensteman tillkomma i enlighet med 1875 års förslag.
Anm. Befälsbristen f3rlles genom uppflyttning grad från grad. °
Anm. Ofverskottet af beväring användes till bildandet af afdelningar för positionsartilleriet.
113
regemente på krigsfot.
|
|
|
|
|
|
I C
|
It
|
e
|
|
S
|
t i-
|
i
|
d
|
ci
|
n
|
cT
|
e.
|
|
|
|
|
U1
|
Fast anstäldt befäl och
|
pel.
|
|
Stam.
|
|
|
|
|
Bevar!
|
n £■
|
|
|
|
C
B
|
3
|
Officerare.
|
Styckjunkare.
|
Sergeanter.
|
Konstaplar.
|
Summa under¬
officerare.
|
Spel.
|
Summa fast an¬
stäldt befäl och spel.
|
JZ2
b’
_ <3
»o
d.
tf CO
r* »
-j
cd
|
Handtverkare.
|
Sjukbärare.
|
Kuskar.
|
Summa stam.
|
Man vid fordonen.
|
Beridne häst¬
skötare.
|
Oberidne häst¬
skötare.
|
Förare af reserv¬
hästar.
|
Biträden åt batteri-
adiutanter o. s. v.
|
Uppassare.
|
Kockar.
|
Handräcknings-
manskap.
|
Summa beväring.
|
B
P
O*
CD
eu
P
B
C-.
CD
|
w
B
£0
B
|
|
|
1
|
|
1
|
|
i
|
|
|
|
3
|
3
|
|
5
|
|
|
|
i
|
2
|
_
|
8
|
12
8
|
19
|
|
|
l
|
|
i
|
|
i
|
_
|
_
|
_
|
2
|
2
|
_
|
2
|
—
|
—
|
i
|
i
|
1
|
—
|
5
|
12
|
|
|
1
|
|
i
|
|
i
3
|
|
_
|
__
|
2
|
2
|
_
|
3
|
—
|
—
|
—
|
i
|
1
|
—
|
5
|
8
|
15
|
|
|
3
|
|
o
|
|
6
|
__
|
_
|
9
|
15
|
_
|
12
|
3
|
—
|
—
|
—
|
3
|
—
|
18
|
36
|
48
|
|
|
1
|
|
1
|
|
1
|
2
|
_
|
__
|
3
|
5
|
—
|
4
|
1
|
—
|
—
|
—
|
1
|
—
|
6
|
12
|
16
|
2
|
|
2
|
2
|
4
|
i
|
7
|
1
|
_
|
_
|
3
|
4
|
—
|
—
|
4
|
—
|
—
|
—
|
1
|
—
|
5
|
16
|
16
|
2
|
—
|
2
|
2
|
4
|
i
|
7
|
1
|
—
|
—
|
3
|
4
|
—
|
—
|
4
|
—
|
—
|
—
|
1
|
—
|
5
|
16
|
16
|
4
|
—
|
11
|
4
|
15
|
2
|
21
|
10
|
—
|
—-
|
25
|
35
|
—
|
26
|
12
|
—
|
i
|
3
|
10
|
—
|
52
|
108
|
142
|
|
4
|
8
|
12
|
24
|
4
|
28
|
4
|
20
|
16
|
128
|
168
|
76
|
|
24
|
24
|
12
|
|
4
|
32
|
172
|
368
|
672
|
|
2
|
4
|
6
|
12
|
2
|
14
|
2
|
10
|
8
|
52
|
72
|
30
|
—
|
12
|
12
|
6
|
—
|
2
|
16
|
78
|
164
|
304
|
|
2
|
4
|
6
|
12
|
2
|
14
|
2
|
10
|
8
|
64
|
84
|
38
|
—
|
12
|
12
|
6
|
—
|
2
|
16
|
86
|
184
|
336
|
4
|
|
4
|
12
|
16
|
4
|
24
|
2
|
20
|
|
126
|
148
|
44
|
—
|
8
|
8
|
—
|
—
|
2
|
40
|
102
|
274
|
274
|
4
|
|
4
|
8
|
12
|
4
|
20
|
2
|
16
|
_
|
80
|
98
|
38
|
—
|
8
|
6
|
—
|
—
|
2
|
40
|
94
|
212
|
212
|
2
|
—
|
2
|
6
|
8
|
2
|
12
|
1
|
10
|
—
|
63
|
74
|
22
|
—
|
4
|
4
|
—
|
—
|
1
|
20
|
51
|
137
|
137
|
10
|
8
|
26
|
50
|
84
|
18
|
112
|
13
|
86
|
32
|
513
|
644
|
248
|
—
|
68
|
66
|
24
|
|
13
|
164
|
583
|
1339
|
1935
|
9
|
2
|
5
|
2
|
<
|
—
|
18
|
—
|
16
|
—
|
—
|
16
|
—
|
—
|
IN!!
|
—
|
—
|
__
|
—
|
—
|
—
|
34
|
4
487
2
674
34
|
9
|
2
|
5
|
2
|
9
|
_
|
18
|
|
16
|
|
|
16
|
—
|
|
|
|
|
|
|
s -
|
—
|
34
|
1201
|
23
|
10
|
42
|
56
|
108
|
20
|
151
|
23
|
102
|
32
|
538
|
69c
|
248
|
2fc
|
8C
|
6fc
|
2c
|
s
|
2c
|
161
|
635
|
1481
|
3278
|
114
Första Ingeniör-
|
|
|
|
|
|
|
s
|
t
|
I
|
|
i
|
d
|
It
|
n
|
d
|
e.
|
|
|
|
|
Fas
|
anstäldt befäl och
|
pel.
|
|
|
Stam
|
i ledet.
|
|
|
U1
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
C/D
3
|
|
Cfc
|
|
Genomgått
|
|
ce
|
|
&
B
g
|
|
cd
|
|
|
cl
3
P->
CD
|
Zfl
|
|
|
|
3
|
|
B
|
zn
|
|
|
|
|
|
g
|
tö
CD
<
p:
|
|
|
ce
3
CD
|
|
.O:
|
3
3
|
Hrj
P
3
|
zn
CD
|
O
|
P
|
|
B
p
§ i
|
3
7?
pao
|
d
|
a
|
|
|
aq*
|
3
|
DO
|
|
ce
O
3?
|
ptener
|
3"
P
3
CD
|
£
3
P
|
O
35
o
|
3
3
7?
P
|
dq
CD
P
3
CD
|
•■d
CD
|
B
P->
CD
O
|
Spel.
|
ro ss
— D
CDj £
|
(L
ce
co
O
|
Q-<
CD
er
CD
|
B
■<
CD
|
H
p:
3
iq
|
CAD
3
g
|
g
p
3
|
CD
P
g
|
B*
cjq
|
Hj
P
|
|
CD
►-J
P
|
|
|
2
|
B
|
|
|
|
CD
CD
|
|
5!
|
|
|
>r
oo
|
O
|
3
p
|
X?
P
|
CD
|
|
3
|
|
CD
|
|
|
|
CD
|
|
|
|
P
|
|
er
|
|
sr
|
|
P
|
|
|
Dj
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
CD
|
|
f*
|
|
p"
|
P^
|
|
|
|
|
|
|
Mobila staber.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
I högqvarteret...................................
1 4:de arméfördelningens stab ...
|
1
|
|
1
|
|
2
|
1
|
|
|
1
|
|
3
|
|
|
|
|
|
|
|
|
3
|
I 5:te och öde d:o ...............
|
2
|
—
|
2
|
—
|
4
|
2
|
—
|
—
|
2
|
—
|
6
|
-
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
6
|
Mobila truppafdelningar.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 faltingeniörkempani med .................
1 krigsbrygge-ekipage .........
|
—
|
i
|
2
|
2
|
5
|
—
|
8
|
16
|
24
|
2
|
31
|
1
|
20
|
32
|
—
|
52
|
1 tsS
1 CO
|
181
|
—
|
212
|
2 fältingeniörkompanier med .......
|
—
|
2
|
4
|
4
|
10
|
—
|
16
|
32
|
48
|
4
|
62
|
2
|
40
|
64
|
_
|
104
|
256
|
362
|
_
|
424
|
2 krigsbrygge-ekipage .........
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 tältsignalkompani ........................
|
—
|
1
|
1
|
2
|
4
|
—
|
9
|
15
|
24
|
3
|
31
|
3
|
20
|
20
|
—
|
40
|
56
|
99
|
_
|
130
|
1 d:o ..............
|
—
|
1
|
1
|
2
|
4
|
—
|
9
|
15
|
24
|
3
|
31
|
3
|
20
|
20
|
_
|
40
|
56
|
99
|
|
130
|
1 ponton- och skanstygs-kolonn med......
1 ingeniörsdetaschemént.......................
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Immobila truppafdelningar.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 fästningskompani i Vaxholm ............
|
—
|
1
|
1
|
2
|
4
|
1
|
6
|
6
|
13
|
2
|
19
|
_
|
_
|
_
|
_
|
|
130
|
130
|
370
|
519
|
1 d:o i Stockholm ...........
|
—
|
1
|
1
|
2
|
4
|
1
|
6
|
6
|
13
|
2
|
19
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
130
|
130
|
370
|
519
|
Depoter ocli hemmavarande staber.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fästningarna ..................................
Chefsembetet vid Fortifikationen och Armé-
|
—
|
—
|
_
|
5
|
5
|
5
|
—
|
—
|
5
|
—
|
10
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
10
|
förvaltningen ...............................
Regementets depot ...........................
|
—
|
1
|
1
|
2
|
4
|
1
|
10
|
10
|
21
|
2
|
27
|
|
|
|
|
|
|
_
|
180
|
207
|
Summa
|
3 8
|
14
|
21
|
46
|
11
|
64
|
100
|
175
|
18
|
239
|
9
|
100
|
136
|
—
|
236
|
756
|
1,001
|
920
|
2,160
|
Tillkomma af icke stridande..................
|
—
|
1
|
2
|
13
|
16
|
10
|
44
|
34
|
88
|
11
|
115
|
9
|
_
|
50
|
84
|
134
|
233
|
376
|
193
|
684
|
Summa behof ..................................
|
3
|
9
|
16
|
34
|
62
|
21
|
108
|
134
|
263
|
29
|
354
|
18
|
100
|
186
|
84
|
370
|
989
|
1,377
|
1,113
|
2.844
|
Tillgång............................................
|
2
|
7
|
11
|
7
|
27
|
8
|
68
|
68
|
144
|
17
|
188
|
18
|
266
|
186
|
84
|
536
|
989
|
1,543
|
1,220
|
2,951
|
Öfverskott .........................
|
|
|
|
!
|
|
|
|
|
|
|
|
|
166
|
|
|
166
|
|
166
|
107
|
273
|
Brist ..............................
|
1
|
al
|
5
|
27|35
|
13
|
40
|
66
|
119
|
12
|
166
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
166
|
Anm. Civile tjensteman tillkomma i enlighet med 1875 års förslag.
Anm. Befälsbristen fylles genom uppflyttning grad från grad.
115
regementet på krigsfot.
|
|
|
|
|
|
I
|
C
|
|
i
|
|
S
|
t
|
X*
|
i d
|
a
|
n
|
a
|
e
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Fast anstalta befäl och s
|
pel.
|
|
|
|
|
S
|
t a in.
|
|
|
|
|
B
|
e
|
ä
|
ring.
|
|
|
U1
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
B
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
p
|
|
|
|
|
|
|
|
02
B
|
|
B2
g
|
|
|
Genomgått
|
5*
B
|
|
|
|
td
CD
|
O
|
|
|
|
|
|
co
0
|
w
|
|
|
|
02
|
|
|
|
3
|
|
|
,02
|
|
|
|
|
|
|
|
|
er
|
B
|
|
|
|
|
B
|
0
|
Kapte
|
t*
c2:.
B
P
|
a
B
eu
CD
«c£
|
3
3
p
o
|
HrJ
P
<5.
b’
B
|
a>
B
c/q
CD
|
K
O
B
|
3
P
B
0->
|
02
►B
|
P
§ i
ts* “
|
Tf
po
eu
CD
|
Sjukbä
|
a
p
B
eu
|
H3
p':
CR
|
02
|
o P
P"
g?'
CO O
CO *
|
ifrigt in
|
02
B
3
3
p
|
B
ce
|
eu
B
CD
er
p:
|
B
El
B
CD
B-
|
CD
P
CD
|
H3
CD
CD
C/Q
B
P
|
O
O
|
Uppass
|
B
S3
3
p
er
|
B
p
o’
CD
|
B
B
p
B
|
a
CD
|
B
CD
B
|
D
P
B
CD
B
|
B?
O
CD
P
B
|
5T
P
|
B
CD
|
CD
B
|
6
3s
o
CD
|
|
CD ce
' pi
eu
|
O
eu
p
CD
|
p
CD
|
CD
>?
CO
|
ö
p4
B
|
B
3
3
p
|
g! p
P B
"2
CD r-
|
anskap.
|
pr
3
|
P
|
O:
p
|
rr
O:
p"
|
CD
er
ce
|
cd"
|
P
|
p
CD
|
CD
p:
B
B*
0Q
|
CO
B<
Eu
P
|
0
B
|
|
|
|
|
|
|
|
CD
|
|
er
CD
P?
|
|
|
O
P
|
|
|
CD
FT
|
|
|
|
CD
|
CD
|
P
B
|
|
|
|
|
eu
CD
|
|
_
|
_
|
_
|
_
|
_
|
1
1
2
|
_
|
1
1
2
|
—
|
1
1
2
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
3
|
5
|
—
|
—
|
—
|
2
1
2
|
1
|
11
|
12
|
12
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2
|
4
|
—
|
—
|
—
|
—
|
8
|
10
|
16
|
|
|
|
|
1
|
1
|
2
|
4
|
|
4
|
1
|
4
|
|
|
|
|
|
5
|
7
|
|
6
|
|
|
1
|
|
14
|
23
|
235
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
4
|
4
|
9
|
2
|
11
|
1
|
—
|
10
|
28
|
38
|
15
|
—
|
54
|
|
|
|
|
|
5
|
—
|
5
|
70
|
70
|
_
|
_
|
_
|
—
|
2
|
2
|
4
|
8
|
—
|
8
|
2
|
8
|
—
|
—
|
_
|
—
|
—
|
10
|
14
|
—
|
12
|
—
|
—
|
2
|
—
|
28
|
46
|
470
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2
|
8
|
8
|
18
|
4
|
22
|
2
|
—
|
20
|
56
|
76
|
30
|
—
|
108
|
|
|
|
|
|
10
|
—
|
10
|
140
|
140
|
_
|
_
|
6
|
6
|
1
|
6
|
_
|
7
|
—
|
13
|
—
|
—
|
—
|
—
|
_
|
—
|
—
|
—
|
25
|
—
|
11
|
3
|
6
|
3
|
—
|
48
|
61
|
191
|
_
|
_
|
6
|
6
|
1
|
6
|
_
|
7
|
—
|
13
|
—
|
—
|
—
|
—
|
_
|
—
|
—
|
—
|
25
|
—
|
11
|
3
|
6
|
3
|
—
|
48
|
61
|
191
|
1
|
1
|
—
|
2
|
2
|
8
|
8
|
18
|
4
|
24
|
2
|
—
|
20
|
—
|
20
|
86
|
—
|
108
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
10
|
—
|
10
|
142
|
142
|
—
|
1
|
1
|
2
|
—
|
5
|
8
|
13
|
1
|
16
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
90
|
91
|
2
|
—
|
2
|
—
|
—
|
1
|
|
5
|
112
|
112
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
519
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
519
|
—
|
|
|
|
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
1
|
1
1
|
11
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
-
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
207
|
1
|
2
|
13
|
16
|
10
|
44
|
34
|
88
|
11
|
115
|
9
|
12
|
50
|
84
|
134
|
131
|
90
|
376
|
79
|
11
|
44
|
6
|
12
|
40
|
1
|
193
|
684
|
2,844
|
116
En (2:a) arméfördelnings
|
Fast anstäldt befäl och spel.
|
|
g
a.
|
w
►B
|
t-*
<21
et-
|
CO
B
B
B
p
|
•*1
s»
=2.
|
CO
CD
t-i
crcj
|
w
o
|
B
B
eu
2 TJI
ö B
|
TJI
|
DO CO
et- rj
eg
m oj
|
För en arméfördelning-.
|
o
*-s
CD
J-S
|
2
CD
J-J
|
P
b
et
CD
|
o
B
o
CD
P
CD
|
B
p
CD
|
p
B
et-
CD
J-S
|
P
CD*
|
B;!
g I
»-i
P
CD
|
CD
|
CD CD "-+5
B^jP
p: ce
*"“J et-
O SD
CD g
B^ i
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
En boskapskolonn........................................
|
—
|
-—
|
—
|
—
|
1
|
1
|
2
|
4
|
—
|
4
|
Fyra proviantkolon ner.................................
|
—
|
4
|
4
|
8
|
4
|
20
|
40
|
64
|
8
|
80
|
Fyra furagekolonner ...................................
|
—
|
4
|
4
|
8
|
4
|
20
|
20
|
44
|
8
|
60
|
Ett sjukvårdskompani .............................
|
—
|
1
|
3
|
4
|
1
|
16
|
18
|
35
|
6
|
45
|
Sex flyttande sjukhus .............................
|
—
|
—
|
—
|
■—
|
6
|
12
|
6
|
24
|
—
|
24
|
En hästdepot...............................................
|
—
|
—
|
1
|
1
|
1
|
3
|
2
|
6
|
—
|
7
|
Trängstaben.....................................................
|
1
|
—
|
1
|
2
|
—
|
1
|
—
|
1
|
1
|
4
|
Summa
|
1
|
9
|
13
|
23
|
17
|
73
|
88
|
178
|
23
|
224
|
För stora högqvarteret, rytteriför-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
delningen m. m.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
En hafrekolonn ...........................................
|
—
|
1
|
1
|
2
|
1
|
5
|
5
|
11
|
2
|
15
|
En hökolonn ..................................................
|
—
|
—
|
1
|
1
|
1
|
5
|
5
|
11
|
1
|
13
|
En pluton af sjukvårdskornpaniet...........
|
—
|
—
|
1
|
1
|
—
|
5
|
6
|
11
|
2
|
14
|
Summa
|
—-
|
1
|
3
|
4
|
2
|
15
|
16
|
33
|
5
|
42
|
1 depot.............................................................
|
—
|
—
|
2
|
2
|
—
|
3
|
6
|
9
|
—
|
11
|
Summa behof
|
1
|
10
|
18
|
29
|
19
|
91
|
no
|
220
|
28
|
277
|
Tillgång från trängen ................................
|
1
|
2
|
7
|
10
|
1
|
10
|
15
|
26
|
3
|
39
|
I):o från rytteriet................................
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
Summa tillgång
|
1
|
2
|
7
|
10
|
1
|
10
|
15
|
26
|
3
|
39
|
Öfverskott........................................................
|
_
|
_
|
—
|
_
|
_
|
—
|
_
|
—
|
—
|
—
|
Brist .................................................................
|
—
|
8
|
11
|
19
|
18
|
81
|
95
|
194
|
25
|
238
|
Anm. Civile tjensteman böra tillkomma i enlighet med trängkomiténs förslag.
Anm. Bristen å fast anstäldt befäl och spel samt stam, uppgående till 157, fylles dels med afskedadt befäl
Anm. Bristen å beväring fylles ur beväringens 2:dra uppbåd, eller, om blott lista uppbådet vid mobiliseringen
117
allmänna trång på krigsfot.
|
|
|
|
T
|
e
|
V
|
ä r i
|
n
|
g-
|
|
|
|
W
|
Stam
i ledet.
|
Handtverkare.
|
2?.
0
rf
er
B:
p
P
|
Beridne kuskar.
|
Oberidne kuskar.
|
Beridne
hästskötare.
|
Oberidne
hästskötare.
|
Förare af reserv¬
hästar.
|
Apotekarbiträden.
|
Skrifbiträden.
|
Kockar.
|
5 W
2 §
5 g-
j i
Hl
• i
|
w
CD
P
rrt~
Zfx
O-i
<r
p
CD
|
Summa beväring.
|
P
zo
0
B
p
0
|
|
20
|
|
|
1
|
|
1
|
|
|
1
|
_
|
_
|
20
|
43
|
47
|
_
|
44
|
_
|
—
|
288
|
8
|
4
|
20
|
—
|
—
|
4
|
80
|
—
|
448
|
528
|
_.
|
40
|
—
|
—
|
248
|
8
|
4
|
20
|
—
|
—
|
4
|
80
|
—
|
404
|
464
|
24
|
12
|
240
|
—
|
18
|
—
|
12
|
1
|
—
|
—
|
3
|
—
|
—
|
286
|
355
|
126
|
|
—
|
24
|
60
|
—
|
18
|
—
|
6
|
—
|
12
|
—
|
—
|
120
|
270
|
___
|
2
|
—
|
—
|
2
|
—
|
3
|
50
|
—
|
■—
|
1
|
—
|
—
|
58
|
65
|
1
|
|
—
|
—
|
2
|
3
|
1
|
—
|
—
|
1
|
1
|
—
|
—
|
8
|
13
|
151
|
118
|
240
|
24
|
619
|
19
|
43
|
91
|
6
|
2
|
25
|
160
|
20
|
1,367
|
1,742
|
|
9
|
|
|
82
|
|
O
O
|
5
|
|
|
1
|
20
|
|
120
|
135
|
_
|
4
|
—
|
—
|
41
|
—
|
2
|
3
|
—
|
—
|
1
|
15
|
—-
|
66
|
79
|
8
|
4
|
80
|
—
|
6
|
—
|
4
|
|
—
|
—
|
1
|
—
|
—
|
95
|
117
|
8
|
17
|
80
|
—
|
129
|
—
|
9
|
8
|
—
|
—
|
3
|
35
|
—
|
281
|
331
|
—
|
1
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
■—
|
—
|
—
|
—
|
280
|
—
|
281
|
292
|
159
|
136
|
320
|
24
|
748
|
19
|
52
|
99
|
(i
|
2
|
28
|
475
|
20
|
1,929
|
2,365
|
76
|
|
|
|
|
_
|
|
|
_
|
1
_
|
—
|
—
|
—
|
1,519
|
1,634
|
164
|
|
|
—
|
|
1 —
|
|
|
|
|
|
—
|
—
|
—
|
164
|
240
81
|
|
|
|
—
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,519
|
1,798
81
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
410
|
648
|
och spel, som förekomma i beväringen vid de olika vapnen, samt dels med urval af trängens beväring,
tages i anspråk, från rytteriets eller artilleriets beväringsmanskap.
Bill. till miss A. Prof. 1878. 8 Sami. 1 Afd• 1 IMft.
11
118
Härens fast an-
1
|
|
|
|
Officei
|
'are.
|
|
|
»*3
p
|
Nummerstyrka.
|
|
Spel.
|
|
Generaler.
|
Öfverstå!-.
|
Ofverstelöjtnanter och
Majorer.
|
negern eu tsqvarter niastare
och Adjutanter.
|
F
o
o
o
SL
$
et-
3
p:
K
P
r£
*
|
Löjtnanter.
|
Underlöjtnanter.
|
ce
|
ankare och Styckjunkare.
|
Sergeanter.
|
I
0
P.
o*
|
S u in m a.
|
neg.rs och staos-trumpetare
samt Regementstrumslagare.
|
Spel i nummer och
Trumpetare.
r> ' 1 i ; ;-:-:-
|
S u m in a.
—------
|
Generalitetet..
|
10
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
10
|
—
|
_
|
_
|
|
|
|
|
Generalstaben
|
—
|
1
|
13
|
—
|
16
|
8
|
—
|
38
|
—
|
—
|
—
|
__
|
_
|
_
|
|
Fotfolket.......
|
—
|
26
|
124
|
73
|
494
|
596
|
392
|
1,705
|
473
|
2,164
|
2,940
|
5,104
|
26
|
1,184
|
1,210
|
Rytteriet.........
|
—-
|
11
|
22
|
22
|
77
|
no
|
no
|
352
|
66
|
440
|
440
|
880
|
11
|
165
|
176
|
Artilleriet .....
|
—
|
6
|
34
|
—-
|
126
|
152
|
90
|
408
|
121
|
454
|
454
|
908
|
30
|
108
|
138
|
Fortifikatio-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nen ..............
|
—
|
3
|
8
|
—
|
25
|
34
|
22
|
92
|
32
|
136
|
136
|
272
|
2
|
31
|
33
|
Trängen ........
|
|
—
|
3
|
3
|
12
|
36
|
—
|
54
|
9
|
60
|
90
|
150
|
—
|
18
|
18
|
Öfrig, vid
de särskilda
vapnen ej
anstäld, per-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sonal...........
|
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
_
|
_
|
|
|
Summa
|
10
|
47
|
204
|
98
|
750936
|
614
|
2,659|
|
roi)
|
3,254
|
4,060
|
7,314
|
69
|
1,506
|
1,575
|
Sammandrag:
Befäl och spel.......................................... 12,249
Läkare och Civile tjensteman in. fl. 899
Summa 13,148
■ 119
Bil. Tiitt. D.
stiilda personal.
Läkare.
|
Hästläkare.
|
Ö frige civile
|
embets-
|
och tjensteman.
|
w
p
|
02
|
Öfverfältläkare.
|
Fältläkare.
|
Regementsläkare.
|
1. bataljonsläkare.
|
2. bataljonsläkare.
|
Extra läkare.
|
Summa.
|
W
ro
CfQ
CD
cd
et¬
sa
83*
t»
ct-
g
P
CD
|
Batalj onshästläkare.
|
Extra hästläkare.
|
ro
p
B
B
p
|
Fältintendenter.
|
e~
rz
CfQ
CD
B
CD
oT
e-t-
2
CD
trh
CD
|
Regementspastorer.
|
-«-
Auditörer.
|
Professor.
|
Arkivarie och Sekreterare.
|
Amanuens.
|
Musikdirektörer.
|
Utrednings- och förråds-
förvaltare, Tygskrifvare
och Verkmästare.
|
Summa.
|
et-
C
CD
&
P
CD
P
•“b
P
P
ce
P
Cfc
|
mm personal.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
—
|
10
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
1
|
1
|
—
|
—■
|
3
|
—
|
41
|
—
|
—
|
26
|
26
|
21
|
—
|
73
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—-
|
26
|
26
|
—
|
|
—
|
—
|
26
|
26
|
104
|
98
|
8,767
|
—
|
—
|
11
|
11
|
—
|
—
|
22
|
11
|
11
|
—
|
22
|
—
|
11
|
11
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
11
|
33
|
77
|
1,628
|
—
|
—
|
6
|
6
|
9
|
—
|
21
|
6
|
6
|
—
|
12
|
—
|
6
|
6
|
—
|
-—
|
—
|
—
|
—
|
46
|
58
|
178
|
1,844
|
|
-
|
2
|
2
|
—
|
—
|
4
|
—
|
2
|
—
|
2
|
—
|
2
|
2
|
—
|
—
|
2
|
—
|
—
|
9
|
15
|
2
|
452
|
—
|
—
|
—
|
3
|
—
|
—
|
3
|
—
|
3
|
—
|
3
|
—
|
' '
|
3
|
"
|
|
|
|
|
6
|
9
|
6
|
252
|
1
|
6
|
|
3
|
6
|
80
|
96
|
1
|
|
10
|
11
|
6
|
|
|
35
|
|
|
|
|
6
|
47
|
|
154
|
1
|
ö| 4ö| 51
|
| 36
|
O
CO
|
1219
|
CO
to
o
|
150
|
i 6
|
4ö| 48
|
35
|
| 1
|
3| 1
|
26
|
104
|
269
|
| 361
|
13,148
|
120
Kristianstad:
Malmö:
Landskrona:
Ystad:
Helsingborg:
Karlskrona:
Wexiö:
Jönköping:
Eksjö:
Linköping:
Wad'stena:
Wisby:
Kalmar:
Bil. Litt. M.
Härens förläggning och indelning.
1. Arméfördelningen.
1. Arméfördelningens stab och intendentur;
Wendes artilleriregementes stab och 10 fältbatterier.
Södra skånska infanteriregementet, 4 bataljoner;
Husarregementet Konung Karl XV, 5 sqvadroner.
Skånska husarregementet, 5 sqvadroner.
Skånska dragonregementet, 5 sqvadroner.
Norra skånska infanteriregementet, 4 bataljoner.
Blekinge regemente, 4 bataljoner;
Wendes artilleriregemente, 2 fästningskompanier;
Kronobergs regemente, 4 bataljoner.
2. Arméfördelningen.
2. Arméfördelningens stab och intendentur;
Jönköpings regemente, 4 bataljoner;
2. Göta artilleriregementes stab och 8 fältbatterier.
Smålands husarregemente, 5 sqvadroner.
2. Lifgrenadierregementet, 4 bataljoner;
Östgöta dragonregemente, 5 sqvadroner.
1. Lifgrenadierregementet, 4 bataljoner.
Gottlands regemente, 2 bataljoner;
2. Göta artilleriregementes 9. fältbatteri och fäst-
ningskompani.
Kalmar regemente, 4 bataljoner.
121
Göteborg:
Karlsten:
Wenersborg:
Borås:
Karlsborg:
Lidköping:
Skofde:
Stockholm:
Waxhohn:
Westerås:
Örebro:
Bill. till
3. Arméfördelningen.
3. Arméfördelningens stab och intendentur;
Westgöta regemente, 4 bataljoner:
Bohusläns dragonregemente, 5 sqvadroner;
1. Göta artilleriregementes stab och 8 fältbatterier.
Ett fästningskompani af 1. Göta artilleriregemente.
Westgöta Dals regemente, 4 bataljoner.
Elfsborgs regemente, 4 bataljoner.
Två fästningskompanier af 1. Göta artilleriregemente;
2. Ingeniörsregementet, 4 kompanier och en fältjern-
vägsafdelning;
1. Trängbataljonen.
Skaraborgs regemente, 4 bataljoner.
Westgöta dragonregemente, 5 sqvadroner.
4. Arméfördelningen.
4. Arméfördelningens stab och intendentur;
Svea Lifgardet, 4 bataljoner;
Lifregemente! till fot, 4 bataljoner;
Uplands regemente, 4 bataljoner;
Södermanlands regemente, 4 bataljoner;
Lifgardet till häst, 5 sqvadroner;
Lifregementets dragoner, 5 sqvadroner;
1. Svea artilleriregementes stab och 8 fältbatterier;
1. Ingeniörregementet, 5 kompanier, hvaraf ett fålt-
signalkompani;
2. Trängbataljonen.
Två fästningskompanier af 1. Svea artilleriregemente.
Westmanlands regemente, 4 bataljoner.
5. Arméfördelningen.
5. Arméfördelningens stab och intendentur;
Nerikes regemente, 4 bataljoner;
Lifregementets husarer, 5 sqvadronera
2. Svea artilleriregemente, 8 fältbatterier.
Ttilcsd. Prof. 1878. 8 Sami. 1 Afd. 1 Häft.
12
122
Karlstad:
Falun:
Gefle:
Sundsvall:
Östersund:
Umeå:
Luleå:
Wermlands regemente, 4 bataljoner.
Dalregementet, 4 bataljoner.
Helsi nge regemente, 4 bataljoner.
6. Arméfördelningen.
6. Arméfördelningens stab och intendentur;
Wester-Norrlands regemente, 3'/2 bataljoner;
3. Trängbataljonen.
Jemtlands regemente, 3V2 bataljoner;
Jemtlands hästjägareregemente, 5 sqvadroner;
Norrlands artilleriregemente, 7 fältbatterier.
Westerbottens regemente, 3V2 bataljoner.
Norrbottens regemente, 37a bataljoner.
Summa: 100 bataljoner, 55 sqvadroner, 50 batterier, 8 fästnings-
kompanier, 8 ingeniörkompanier, 1 fältsignalkompani,
1 fältjernvägsafdelning samt 3 trängbataljoner.
STOCKHOLM, IVAR HJ5GGSTRÖMS BOKTRYCKERI, 187 8.
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
123
Reservationer:
af Friherre af Ugglas vid § 1 af “Öfvergående stadgande^ i lagen
om allmän värnpligt.
af Herr Äbelin: Punkten 1. “Den åsigt, jag tillförene uttalat, att en
stamtrupp “icke utan öfverdrifna kostnader eller stor orättvisa kan till er¬
forderlig styrka annorledes bildas än genom vårt ur inhemska förhållanden
uppväxta indelningsverk“ har af förhandlingarne inom Utskottet och af det
resultat, hvartill Utskottet kommit, endast vuxit i styrka.
Den sociala ställning och de lockande aflöningsförmåner, som erbjudas
våra indelte soldater, göra inträdet bland desse eftersökt, på samma gång
den längre tjenstetid, som med fördel kan medgifvas den indelte soldaten, i
väsentlig mån minskar den årskontingent, som för stamtruppens underhål¬
lande till erforderlig styrka blir af nöden. Men om rekryterandet af de
indelta trupperna, uppgående till en effektiv styrka af 24,392 man, af dessa
helt naturliga skäl hittills icke mött och icke heller hädanefter skulle möta
några svårigheter, så visar sig förhållandet redan annorlunda med våra
värfvade trupper, hvilka, uppgående till ett antal af endast 7,738 man,
blott med yttersta svårighet kunna hållas fulltalige.
Det årliga behofvet af rekryter, i medeltal under åren 1865—1875,
uppgår för de senare, med hvilka Utskottets stamtrupp närmast är att för¬
likna, likväl endast till 1,290 man; och då nu svårighet visat sig att an¬
skaffa desse, huru kan man väl då förvänta att utan alldeles öfverdrifna
kostnader på frivillighetens väg erhålla den årskontingent af 6,600 man,
som för vidmakthållande af den af Utskottet föreslagna 30,000 man starka
stammen är af nöden. De utvägar Utskottet angifvit, att, äfven med upp¬
offring af militära fördelar, komplettera stammen till dess föreslagna låga
belopp, skola ingalunda göra tillfyllest. Omsorgen för stamtruppens upprätt¬
hållande framkallar alltså nödvändigtvis, såsom yttersta resurs vid rekry¬
teringen, en tvångsåtgärd, som, under den form den här framträder och i
betraktande af den helt olika tjenstgöringsskyldighet, hvartill den förbinder,
måste befinnas motbjudande och väcka ett motstånd mot förslaget i sin hel¬
het, som torde göra detsamma och hvarje annat liknande svårt att genomföra.
Der sålunda indelningsverket och de garantier, det erbjuder för stam¬
truppens upprätthållande, öfvergifvas, der måste, enligt mitt förmenande, här-
Iiih. till Rilcsd. Prof. 1878■ 8 Sami. 1 Afl. 1 Tläft,. 1
124
Särskilda Utskottets Utlåtande N:ö 1.
ordningen, för vinnande af erforderlig fasthet och för att ställa de med dess
genomförande förenade kostnader i rimligt förhållande till den afsedda för-
svarskraften, grundas på den rena värnpligten — denna må nu tillämpas
på den rationella grunden att alla värnpligtige underkastas samma skyldig¬
het eller, der denna grund icke låter sig genomföras, på grundsatsen af en
inskränktare öfning för en del, men en längre öfning för en annan, för
hvilket fall öfningen för den senare måste helt naturligen blifva långt mera
utsträckt, än om alla gåfves en någorlunda tillfredsställande, lika utbildning.
Då emellertid det föreliggande förslaget afser indelningsverkets upp¬
häfvande, utan att konseqvent tillämpa någon af de vägar, jag för sådant
fall anser oeftergifligt att följa för vinnande af en tillfredsställande härord¬
ning, ogillar jag principielt detsamma.
Sedan likväl det system, hvarpå Utskottets förslag hvilar, och de förut¬
sättningar, hvaraf dess genomförande gjorts beroende, inom Utskottet vunnit
majoritet, återstår för mig blott att uttala min åsigt om de brister, jag fin¬
ner i förslaget, och hvilka synas mig för vissa fall så betänkliga att jag,
helt och hållet lemnande å sido min principiella meningsskiljaktighet, likväl
icke kan biträda samma förslag.
De anmärkningar, jag har att framställa, innefattas i följande punkter:
l:o. I litt. g) i Utskottets förslag till grunder, i fråga om stam¬
soldatens utbildning och öfning;
2:o. I hvad rörer lagen “till upprätthållande af härens stamtrupp“
att de väsentliga bestämmelserna om stamtruppens öfning samt om anvisande
af medel till bekostande af denna öfning deri saknas;
3:o. I § 1 af samma lag i fråga om stamtruppens styrka;
4:o. I § 2 i nämnda lag i fråga om sättet för stamtruppens anskaff¬
ning;
5:o. I § 3 mom. 1, i fråga om stamsoldaters anskaffning ur de sex
första åldersklasserna;
6:o. I § 3 mom. 2 i fråga om stamsoldats tjenstetid;
7ro. Uti “lag om allmänna värnpligten“ § 24 mom. 1 i fråga om
fördelningen af den tid värnpligtig är skyldig tjenstgöra under fredstid;
8:o. I “Öfvergående stadgandet11 § 1 i fråga om den tidrymd, inom
hvilken bestämmelsen om öfningstiden skall inträda i sin fulla tillämpning;
samt
9:o. I fråga om befälets utbildning och om bristen i förslaget derut¬
innan, att intet gjorts för vinnande och utbildning af det värnpligtiga befälet.
Sedan jag nu angifvit de punkter i förslaget, mot hvilka jag haft
någon väsentlig anmärkning att göra, torde det tillkomma mig att i kort¬
het anföra några de skäl, hvarpå mina anmärkningar grunda sig.
I min lista anmärkning spunkt har jag velat framhålla, att då jag biträdt
125
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
Utskottets förslag derom, att “stamsoldatens första utbildning ordnas i öfver¬
ensstämmelse med hvad 1875 ars förslag till grunder föi en ny härordning
derom innehåller, hvarjemte repetitionsöfningar för honom bestämmas till en
månad årligen under hvarje år han såsom stamsoldat tjenar“, sådant skett
endast under förutsättning att stamsoldaten tjenar i sex år, hvarigenom han,
derest han tillhör fotfolket — vid hvilket vapen hans egenskap af stöd och
ledare för den mindre öfvade beväringen hufvudsakligast tages i anspråk
efter 10| månaders första utbildning har att utgöra en månads repetitions-
öfningar under fem på hvarandra följande ar och sålunda fa en sammanlagd
öfningstid af 15| månader.
Visserligen blir denna öfningstid något mera utsträckt, än den, som
ifrågasattes för infanteristen i 1875 års härordning, hvilken sammanlagd
uppgick till endast 13| månader, fördelad på fem år; men det bör lhåg-
kommas, att denna tid förklarades för den “minsta^ möjliga'1 för danandet af
eu infanterist och att tiden ansags kunna sättas sa lag endast under förut¬
sättning att den föreslagna utbildningen bibringades hvarje man i ledet och
att åt befälsstammen gafs en långt större utveckling, än som enligt Utskottets
förslag tillkommer densamma.
Har nu denna åsigt, som enstämmigt uttalades af den samling fack¬
män, som hade att granska förslaget till nämnda härordning, något vitsord,
så bör det finnas klart, att den då föreslagna Öfningstiden icke kan vara till¬
fyllestgörande i det förslag, som nu föreligger, der det gäller att med ett
fåtals öfning ersätta bristen på utdaning hos de öfnge, och då det ar fråga
om att skapa detta fåtal till stöd och ledare icke blott i alla militära evolu¬
tioner utan ock på det disciplinära, det moraliska området.
Den sammanlagda öfningstid af 15i månader, som uppkommer genom
det vilkor jao- fästat vid mitt instämmande i beslutet, torde sålunda icke
kunna betraktas såsom för högt tilltagen. Det bör dessutom, vid bedöman¬
det af denna öfningstid, tagas hänsyn till, att öfningen å fältet, i terrängen
— hvarvid jag fäster så synnerlig vigt — icke blifver längre än omkring
9 månader och att ett ofta återkallande under fanorna är af högsta nöd
icke blott för att underhålla, tillämpa och utveckla det en gång lärda, utan
för att bibringa soldaten den tillgifvenhet och det förtroende till befälet, den
känsla af pligt och den kärlek till yrket och regementet, hvarförutan han
icke lärer uppfylla sin bestämmelse som stamsolaat.
Hvad jag anmärkt i punkt. 2 här ofvan afser, att åt stadgandet i
Litt. g! af Utskottets grunder bort få gifvas plats i lagen om upprätthål¬
lande af härens stamtrupp, liksom att åt de för stamtruppens öfning erfor¬
derliga medel bort gifvas samma garanti som åt medlen för stamtruppens
aflönande. . .
Det lider nemligen intet tvifvel, att ju icke} i en organisation som
126
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
denna, der beväringens öfning länge nog förblifver i hög grad otillfreds¬
ställande och der^ stamtruppens tjenstetid är mycket kort, en utomordentlig
vigt liggei deruppå, att den för stammen oundvikligen nödiga öfningen under
intet ar sättes tillbaka eller rent af uteblifver. En garanti för fortbeståndet
af det anslag, som möjliggör denna öfning, är derföre af icke mindre vigt,
än den, som ifragasättes för anslaget till stamtruppens aflönande. Befintlig¬
heten af denna trupp är nemligen icke nog; truppen eger intet värde, der
den ° icke erhållit en för sina ändamål erforderlig utbildning. Jag håller
alltså före, att bestämmelsen under Litt g) i grunderna bort utgöra en sär¬
skild § i denna lag, hvilken borde fä sin plats framför nuvarande § 5, som
för sådant fall endast skulle undergå den förändring att orden ‘‘upprätt¬
hållande af“ a andra raden utbyttes mot orden: upprätthållande och öf¬
vande af.
Genom min anmärkning i punkt. 3 har jag velat framställa den åsig-
ten, att stam truppens styrka, hvilken synes mig för knappt tillmätt, visser¬
ligen bör beräknas ° till eu viss numerär, men att deremot, bland annat till
reda och lättnad på det administrativa området, den styrkan bestämmande
siffran uttryckes genom fastställande af en årskontingent, som för stamtrup¬
pens vidmakthållande anses vara af nöden.
Inom Utskottet har jag, i ändamål att öka stamtruppen vid infanteriet
och gifva nödig fasthet åt detta arméns hufvudvapen, föreslagit att stam¬
truppens styrka borde beräknas till 37,000 man och årskontingenten bestäm¬
mas till 8,000 man; men haller före, att, om det beslut varder antaget, att
f. d. stamsoldat skall, äfven sedan han ingått i beväringens andra uppbåd,
i händelse af mobilisering, tillhöra beväringens första uppbåd, styrkans beräk¬
ning ma kunna nedsättas till 33,000 man och årskontingenten bestämmas
till endast 7,000 man.
Rörande föremålet för min 4:de anmärkningspunkt har jag instämt
i det slut, hvartill Herr Wijkander kommit.
Om man, beträffande min öde anmärkning, genom § 3 inom. 1 be¬
stämmer att stamsoldaten anskaffas ur de värnpligtiges sex första ålders¬
klasser, har man derigenom medgifvit rekrytens antagande äfven efter den
ålder, da den bästa tiden för inhemtande af kunskaper och färdigheter i
allmänhet kan antagas hafva gatt förlorade. Men om detta i sig sjelf! inne¬
bär en icke oväsentlig olägenhet, så ligger likväl det betänkligaste i denna
bestämmelse deruti, att, i den mån stamsoldaterna antagas ur de äldre ålders¬
klasserna, i samma mån förkortas den tid, de kunna vara att påräkna så¬
som utbildade soldater för armén — hvilket förhållande uti eu härordning,
sådan som den ifrågavarande, der stamtruppens styrka, hvad i synnerhet
infanteriet beträffar, är allt för knappt tillmätt, synes mig af vigt att undan¬
rödja.
Särskilda Utskottets Utlåtande IS:o 1.
127
Inom Utskottet har jag derföre framhållit önskvärdheten deraf, att,
med undantag af den procent, som för underlättande af befälsbildningen
ansetts böra vid än tidigare år antagas, hela årskontingenten uttoges af
första åldersklassens värnpligtige; men jag har slutligen biträdt ett förslag,
gående ut derpå att stamsoldaten borde, med nyss nämnda undantag, an¬
skaffas ur de värnpligtiges tre första åldersklasser — hvilket förslag, ehuru
utgörande en lämplig förmedling af de båda ytterligheterna, dock icke lyc¬
kades vinna majoritet.
Min 6:te anmärkning går derpå ut, att stadgandet i § 3 mom. 2 inne¬
bär icke blott ett medgifvande att stamsoldaten må på kortare tid, än sex
år, antagas, utan ock eu sträfvan att göra en väsentligt kortare tjenstetid
till regel.
Utan att förbise de fördelar, som ett till vägagående i sistnämnda syft¬
ning skulle tillföra armén derutinnan, att antalet öfvade soldater inom armén
i större eller mindre mån tillväxte, kan jag likväl ej finna annat, än att
med de utbildningstider, som i detta förslag ifrågasättas, och i betraktande
af den uppgift, stamsoldaten såsom sådan har sig gifven, en utsträckning af
tjenstetiden till sex år bör såsom regel fasthållas. Men då jag sålunda,
stödjande mig på grunden af ett stamsystem, vidhåller förslaget i denna del,
sådant det i motionen förekommer, vill jag likväl äfven hafva förklarat, att,
derest ett följdrigtigt genomfördt förslag, grundadt på uttagandet af en kontin¬
gent värnpligtige af halfva åldersklassen eller derutöfver med eu tillräcklig
utbildningstid under tre till fyra år förelåge, jag icke skulle tveka att åt det¬
samma, såsom erbjudande tillräckliga militära garantier, gifva min röst.
Hvad jag anmärkt i punkten 7 gäller till eu början fördelningen af
den för de värnpligtige föreslagna öfningstiden af 90 dagar på tvenne år —
hvilken öfningstid jag anser höra för de värnpligtige af infanteriet fördelas
på tre år.
Icke blott den omständigheten, att ett inkallande flera år under fa¬
norna gör den värnpligtige mer förtrogen med det militära yrket och dess
förpligtelse!’, talar för öfningens fördelning till trenne år. En sådan anord¬
ning skulle derjemte medföra den fördelen i militäriskt hänseende, att tvenne
åldersklasser värnpligtige komme att samtidigt sammandragas till repetitions-
öfningar, hvarigenom regementena kunde röra sig under de former, under
hvilka de äro afsedda uppträda i krig, och de taktiska enheterna gifvas en
styrka, som något så när närmade sig den för fältfoten, beräknade och hvar¬
förutan intet tillfälle till samtidig användning och nödig öfning lemnades
det jemförelsevis talrika befälet.
Då repetitionsöfningarne för 2:dra och 3:dje klassens värnpligtige synas
mig icke böra försiggå förr, än lista klassens rekrytskola för året biifvit
afslutad, men det är af vigt att tillse, att repetitionsöfningarne så vidt möjligt
128
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
icke inträffa under den för landtmannen brådaste tiden, har jag ansett lämp¬
ligt och äfven inom Utskottet föreslagit, att rekrytskolan, det är första årets
öfning, bestämmes till endast 42 dagar och att de återstående 48 dagarne
utgöras med 24 dagar under hvart och ett af de tvenne närmast deipa föl¬
jande år. Men jag vill icke neka, att de militära fördelarne bättre tillgodo¬
ses dermed att första årets öfning bestämmes till 50 dagar, samt hvart och
ett af de två närmast derpå följande år till 20 dagar.
Min anmärkning i punkten 8 afser bestämmelsen att tillökningen al
öfningstiden för de värnpligtige skall ske blott efterhand och vinna full¬
ständig tillämpning först så sent att den åldersklass värnpligtig, som inträ¬
der det femtonde året efter det lagen börjat tillämpas, kan komma att er¬
hålla den såsom maximum bestämda öfningstiden af 90 dagar.
Efter det myckna ordandet så inom som utom Riksdagen om önsk¬
värdheten att grunda försvaret uteslutande på den allmänna värnpligten;
efter det redan 1871 års Riksdag antagit en lag om allmänna värnpligten,
deri tiden för de värnpligtiges öfningar utsträcktes till 90 dagar, att till-
lämpas från och med året efter det lagen antogs; och sedan det slutligen
kommit derhän att såsom vilkor för lagens antagande uppstälts afskrifning så
val af det på jorden hvilande rustnings- och roteringsbesväret som af grund¬
skatterna, torde bestämmelsen om den fördröjda tillämpningen af den före¬
slagna öfningen vara egnad att väcka lika mycken förvåning, som den, med
hänsyn till beskaffenheten af vårt försvarsskick och rådande politiska för¬
hållanden är egnad att ingifva fosterlandsvännen oro. Man besinne blott,
att tillämpningen af de 90 dagarnes öfning inträder först 15 ar efter
det lagen trädt i verksamhet och att från och med detta år ytterligare 12
. åtgå innan alla de klasser värnpligtige, som då skola vara för det aktiva
försvaret påräkneliga, kommit i åtnjutande af den redan nu såsom nödig
erkända öfningstid, och man skall svårligen komma till den uppfattningen,
att bestämmelsen dikterats af förutseende och fosterländskt intresse för
landets försvar.
Då Utskottet för värnpligtens trädande i kraft betingat en öfvergångs-
tid af icke mindre än 15 år och sålunda sökt i icke ringa mån fördröja
tillämpningen af denna medborgerliga, för alla lika pligt att deltaga i landets
försvar, antagligen med hänsyn dertill att det gamla knektehallet och grund¬
skatterna endast småningom kunna efterskänkas, vill det synas som Utskottet
här på ett högst betänkligt sätt låtit de enskilda anspråken på eftergifter
utöfva ett inflytande, oförenligt med den fosterländska angelägenhetens högre
och allvarliga betydelse. Inom Utskottet har jag ifragasatt och anser såsom
oeftergifligt för ett bifall till förslaget, att den föreslagna öfningstiden i sin
hela utsträckning tillämpas från och med året efter det, då lagen om all¬
männa värnpligten träder uti kraft.
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
129
Slutligen har jag med min anmärkning i punkten 9 velat påvisa huru
som Utskottets förslag på ett långt ifrån tillfredsställande sätt scker fylla
den brist i befälstillgången, som vid mobilisering uppstår, till följd af den
fast anstälda befälspersonalens otillräcklighet för härens försättande på krigs¬
fot. Den förslaget åtföljande bilagan för ett fotfolksregemente på krigsfot
upptager ett “ öfverskott “ af sådana stamsoldater, som genomgått underbefäls¬
skola eller skola för beställningsmän, till summan jemnt motsvarande den
“brist11, samma bilaga i sina befälskolumner utvisar, och den angifver i en
not, att denna brist skall fyllas genom uppflyttning grad för grad, hvaraf
framgår att alla desse stamsoldater äro afsedde att vid mobilisering omedel¬
bart i underbefälsgraden ingå. Men då jag för min del ingalunda kan dela
den föreställningen, att hvar och en af desse soldater, af hvilka det stora
flertalet utöfver den första soldatdaningen endast erhållit den utbildning, som
är erforderlig för fullgörandet af sjukvårdssoldatens, timmermannens eller
skarpskyttens åligganden, kan vara användbar såsom underbefäl, och ännu
mindre vågar antaga, att det felande officersantalet kan — med hänsyn bland
annat till den korta utbildningstiden för underofficerare och de få tillfällen
till praktisk utveckling som dessa lemnas — utan våda för truppernas brukbarhet
helt och hållet fyllas genom uppflyttning utur underofficersgrad, i all synner¬
het som det ej tår förbises, att det öppnade fälttåget inom kort skall med¬
föra en betydande afgång så väl bland officerarne som underbefälet — måste
jag lifligt ogilla, att i Utskottets förslag ingen tanke funnit plats, bättre
egnad att undanröja de olägenheter, åt hvilka en otillräcklig befälstillgång
vid svagt utbildade trupper gifver upphof. Detta kan efter mitt förmenande
endast ske derigenom, att man bereder tillfälle och uppmuntran åt lämplige
individer bland den mera bildade delen af landets värnpligtiga ungdom, att
under vapenöfningstiden vinna den omsorgsfullare och vidsträcktare militä-
riska daning, som, understödd af en god uppfostran och föregången hu¬
manistisk bildning möjliggör deras användande såsom befäl, eller med andra
ord att man i detta hänseende följer den senast i 1875 års förslag angifna
vägen“.
af Herr Mannerskantz: “Ehuru jag, i dess flesta delar, har funnit
Utskottets förslag till ny härordning och dertill hörande lagar vara antag¬
liga, önskar jag dock uppgifva några skäl för mitt omdöme härom, samt
anmäla min, i några fall, skiljaktiga mening.
Mitt förnämsta skäl är, att Sveriges folk, ovilkorligen och utan dröjs¬
mål, behöfver betrygga sin sjelfständighet, genom en starkare försvarsorgani-
sition, än den, som det nu eger.
Detta behof har varit länge allmänt erkändt, och många förslag eller
försök hafva blifvit gjorda, angående rätta sättet att få det fyld t; men, detta
130
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
oaktadt, tyckas många ännu tveka, om hvad de vilja och böra göra för det
vigtiga ändamålets vinnande.
Hos mig kan icke någon sådan tvekan finnas; ty jag tror, att vårt
folk icke kan få strafflöst ständigt skjuta upp att uppfylla sin främsta pligt,
att taga väl vara på sin egen, oberoende, sjelfständiga tillvaro, och att vi
ej hafva rätt att förhålla oss lugna och overksamma, medan våldet ohejdadt
stormar ikring oss på alla sidor, och allt som tilldrager sig i vår verldsdel
bör lära oss inse, att, om vi vilja skydda vår frihet, så måste vi lita på
vår egen, och ej på andras kraft.
Nu anförda skäl kan dock blott då anses bestämmande för omdömet
om utskottsförslagets antaglighet, om, hvad som föreslås, innefattar eu nöj¬
aktigt väsentlig förbättring af det försvar, som vi förut ega; men just i detta
afseende kunna mycket olika fordringar uppställas.
För min del anser jag icke blott allt dröjsmål vid behandlingen åt
fäderneslandets vigtigaste angelägenhet vara både skadligt och farligt, utan
jag tror ock, att det hvarken är lägligt, nyttigt eller möjligt, att, inom
något kortare tidsförlopp vilja på en gång genomföra eu så stor och, i många
vigtiga förhållanden djupt ingripande, samhällsreform, som den fullständiga
ombyggnaden, på alldeles ny grund, af hela vårt försvarsväsende måste
anses utgöra. På denna åsigt, att öfvergåugen dit borde ske varsamt och
stegvis grundade sig ock alla förslag om införande af en mer eller mindre
förstärkt härorganisation, som under eu lång följd år gjordes; och det var
först år 1873, som man genom det beslut, för hvars betydelsefulla innehåll
i Utskottets betänkande sid. 20 finnes redogjordt, öfvergick till ett motsatt
förfaringssätt, och emellan representationens begge delar och under löfte om
regeringens medverkan öfverenskom, att så väl vårt här- som vårt skatte¬
väsende, i ett sammanhang skulle underkastas en fullständig omskapning.
Uti detta beslut deltog jag icke, dels derföre, att jag icke kunde
gilla, att en mycket värdefull gammal sak bortgafs, utan säkerhet att få
något nytt bättre i stället, och dels derföre, att jag fann mycket svårt,
nära omöjligt, att äfven emot det höga pris, som man derför tilläts erbjuda,
kunna få göra en så vidsträckt tillämpning af den allmänna värnpligten,
som, för erhållande af ett fullt betryggande försvar måste fordras; och, att
en så grundlig och omfattande reorganisation af vårt försvar, åtminstone icke
utan lång tidsutdrägt och omsorgsfull förberedelse, skall kunna här genom¬
föras, derföre torde det starka allvarsamma motstånd, hvarmed 1875 års
Kong!, förslag emottogs, få anses lemna ett fullgiltigt bevis.
Men, om vi sålunda icke snart kunna erhålla det fulländade försvar,
som för oss är ensidigt och behöfligt, kan jag ej anse hvarken klokt eller
rätt, att vi, under väntan derpå, stanna overksamma qvar på samma
svaga plats, der vi nu stå, — ty, sedan den indelta hären, såsom
Särskilda TJtskottets Utlåtande N:o 1.
131
oduglig att ingå i det nya försvaret, blifvit utdömd, skall man ganska
säkert 'eke få gifva den någon som helst slags förbättring, som kan öka
dess krigsduglighet; och sedan det länge bestridda anspråket, att indel-
ningsveikets och grundskatternas afskrifning skall utgöra vilkor för hvarje
utvidgning af den allmänna värnpligten, blifvit uttryckligen godkändt, skall
man o k förgäfves vänta, att, utan att uppfylla detta vilkor, kunna bereda
någon tillökning hvarken i de nu allt för svaga stridskrafternas antal eller
utbildning; och, då allt, som icke förbättras, nödvändigtvis måste försämras,
skola i derföre år efter år blifva allt svagare, ju längre vi dröja att åt¬
minsto’ ■ börja att verksamt förstärka vårt försvar. Och, om blott derföre
ett gc o framsteg kan få göras, tror jag, att det bör tagas, äfven om man
dervid, för blott en mindre vinst, skulle behöfva göra samma stora efter¬
gifter om, för att vinna vida mer, förut hafva blifvit aftalade. I något
sådant aftal har jag likväl icke deltagit, och är derföre visserligen icke bun¬
den dervid; men jag tror, att, sedan sådana eftergifter en gång blifvit lof-
vade, deras fullgörande, under de förhållanden, som nu råda i vårt sam¬
hälle, sa årligen skall kunna hvarken återtagas, minskas eller längre uppskju¬
tas. Och jag anser dessutom, att — ehuruväl det hade varit klokare och
bättre att låta de fasta skatterna utjemnas, i stället för att helt och hållet
afskrifvas — denna sistnämnda åtgärden, med hänseende till den långa tid,
hvarpå dess verkställighet skulle fördelas, dock utan beaktansvärd olägenhet
bör kunna vidtagas.
14 jag, i följd af allt detta finner mig oförhindrad att kunna få bedöma
utskottsförslagets antaglighet uteslutande med hänseende till de fördelar för för¬
svarets stärkande, som detsamma erbjuder, anser jag mig deribland företrädesvis
såsom mera väsentliga kunna framhålla: att det förlamande tillstånd brytes,
som, genom aftalet om allt för stora och olika fordringars uppfyllande på en
gång, hindrat oss få börja arbeta på våra lefvande försvarskrafters utveck¬
ling och förstärkning; att genom den förslaget tillhörande värnpligtslagens
vigtiga innehåll, om värnpligtstidens utsträckning ifrån fem till tjugu år, till¬
gången å till användning i försvarets tjenst förpligtade män blir flere gånger
större än förut; att de betydligt ökade försvarskrafterna inom det nya här¬
systemet blifva ordnade efter alldeles samma grunder som förut här i lan¬
det varit gällande, eller med antagande att hären skall utgöras af befälskader,
stamtrupp och beväring; att det härigenom blifver möjligt att inom denna
bibehållna fasta rams sammanhållande begränsning kunna med lätthet och
utan rubbning öfvergå ifrån det gamla till det nya härbildningssättet; att
den fasta befälskadern, genom den betydliga tillökning, som densamma, i
den mån den hinner att utbildas, kommer att erhålla, göres tillräcklig att
fullt motsvara behofvet för en så stor försvarsstyrka, som vi kunna beräknas
Bih. till Biksä. Prof. 1878. 8 Sami. 1 Afd. 1 Häft. 2
132
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
hafva förmåga att här uppställa, underhålla och med alla förnödenheter ut¬
rusta; att den nya stamtruppen visserligen blir till sin nummerstyrka blott
nära nog lika stor som den förutvarande, men att den dock, genom den
förkortade tjenstetiden och deraf följande hastigare omsättning för stammens
soldater, i förening med deras förlängda tjenstgöringsskyldighet såsom värn-
pligtige, bereder tillfälle att, utan väsentligen ökad kostnad, kunna i behof-
vets stund uppställa ett mycket större — eller minst fördubbla dt — antal
af för landets försvar genast tillgängliga och användbara, fullt krigsduglige
män; att, åtminstone för större delen af den nya stamtruppen, dess utbild¬
ning till stridsskicklighet, i jemförelse med den som förut lenmats, blir väsent¬
ligen förhöjd; att företrädesvis för härens specialvapen en så betydlig för¬
stärkning i både antal och utbildning har blifvit ifrågasatt, att någon jemk¬
ning deri, till fördel för härens största del, fotfolket, väl må kunna göras,
i fall Kong'1. Maj:t finner den behöflig; att man — då man vid en medel-
tjenstetid af sex år, blott antager eu fjerdedel eller högst en tredjedel af de
värnpligtige inom en hel årsklass, för att inom stammen utbildas, icke blott
till egen krigsduglighet, utan ock, för att genom bibringad flerårig vana vid
ordning, pligttrohet och krigslydnad, kunna föregå och sammanhålla det stora
antalet mindre bildade värnpligtige, ibland hvilka de förre till stöd och föresyn
skola ställas — måste erkännas gå den rätta vägen, att först bilda kärnan
fast och god och sedan omgifva den med allt flera och tätare mognande
ringar, äfvensom ock att det på detta sätt, icke blott för ynglingarne, som
skola inöfvas och läras, utan ock för deras lärares egen utbildning till om¬
sorgsfull utöfning af deras vigtiga kall, måste visa sig fördelaktigt, att man
icke börjar undervisningen med ett allt för stort antal elever; samt slutli¬
gen, att — om än den för det större antalet värnpligtige bestämda öfnings-
tiden, som, ehuru efter ett allt för långt tidsmått, ändock icke höjes längre
upp än till högst nittio dagar, visserligen icke räcker till att åt de så kort
öfvade värnpligtige bibringa så stor krigsduglighet, att de, såsom de borde,
genast vid ett krigsutbrott skulle utan olägenhet kunna insättas i de försva¬
randes led, men dessa öfningar dock äro föreskrifna böra anställas under tre
gånger så lång tid som förut — denna ökning dock måste erkännas ega ett
så stort värde eller utgöra ett så betydligt framsteg, att det, när det kan
fås eller göras, visst icke bör försakas.
Denna allt för korta öfningstid för det stora antalet värnpligtige och
det långa dröjsmålet, innan äfven detta otillräckliga öfningsraått får uppnås,
utgör emellertid, efter min åsigt, den största bristen i Utskottets förslag; och
jag skulle icke hafva afstått ifrån att yrka en förbättring häraf, om jag
haft någon utsigt till framgång för ett sådant yrkande; men, om ock der¬
före den af Utskottet föreslagna försvarsorganisationen icke kan förklaras
vara fullt betryggande, finner jag den dock, på grund af de anförda skälen,
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
13:
såsom bättre, starkare och mera mäktig af utveckling än den vi nu ega, böra
i dess ställe antagas.
Oaktadt alla de, som jag tror, obestridliga fördelar, som utskotts-
förslaget innefattar, vet jag väl, att många skola finna det vara oantagligt,
så vida deri icke intagas, efter deras åsigt behöfliga, på tvångsåtgärder, genom
lottning eller på annat sätt, grundade bestämmelser, angående anskaffningen
af stammens manskap; och, då frågan om behofvet af sådana tvångsstadgan-
den otvifvelaktigt, för bedömandet af hela förslagets antaglighet, måste till¬
erkännas en afgörande vigt, önskar jag, som slutit mig till dem inom Ut¬
skottet, som icke velat medgifva tvångslottningens användande, med hänse¬
ende till sakens stora betydelse, och för att göra min ställning till frågan
klar, att fä särskild t redogöra för den uppfattning deraf, som bestämt mitt
handlingssätt vid detta tillfälle.
Till en början vill jag då anmärka, att man i afseende ä den nya
stamtrupp, som nu blifvit föreslagen att bildas, icke får taga utländska, på
sträng tillämpning af den allmänna värnpligten grundade härbildningssätt
till mönster eller bestämmande regel; tv då skall man visserligen finna sig
böra, genom tvångsuttag, för godt pris skaffa sig så stor truppstyrka, som
man anser behöflig. — Men, hvad som här nu är i fråga, det är, att med
bibehållandet af grundtanken i vårt inhemska härsystem, som innefattar att
en stridsbildad stamtrupp af begränsad styrka deri skall ingå, så förändra
denna stam, att den icke blott sjelf kommer att utgöra ett mera ständigt
slagfärdigt krigsverktyg, än den förut varit, utan äfven kan tjena till en väl
ordnad plantskola, för successiv stark utbildning, till både antal och strids¬
duglighet, af landets lefvande, bland dess manliga ungdom hemtade strids¬
krafter. Detta ändamål vill man söka vinna genom att förkorta den allt
för långa tjenstetid och förlänga de allt för korta öfningar, som för den
gamla stammens soldater varit bestämda, samt anser nödigt att, i samman¬
hang med en sådan väsentlig förändring i den gamla stammens sammansätt¬
ning, på hela staten eller samhällets samtliga medlemmar öfverflytta den
anskaffnings- och aflöningskostnad, som för den indelta härens soldater hit¬
intills måst uteslutande af eu del af landets jordegare uppbäras. Men om
staten — när det icke blir något ökadt antal, som skall aflönas — vid Öf-
vertagandet af skyldigheten att bestrida nämnda kostnad, icke söker att min¬
ska den, genom att bjuda de nya soldaterna mindre aflöningsförmåner, än
de gamla åtnjutit, är det svårt inse, af hvad orsak, blott derföre att lönen
utgår från annat håll, de förre icke i framtiden skola kunna i lika tillräck¬
ligt antal anskaffas, som man af de senare förut alltid lyckats erhålla. Vis¬
serligen kommer, för den tätare omsättningens skull, ett större antal stam¬
soldater att årligen tillsättas, än förut varit förhållandet; men då bestäm¬
melserna om både antagningsår och tjenstetidens längd blifvit så rymligt
134
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
som möjligt tilltagna, är det icke troligt, att den oftare men mera regulier
återkommande rekryteringen skall medföra någon särdeles ökad svårighet;
och dessutom bör bemärkas, att, om staten uppträder på den stora årliga
tjenstemarknaden såsom konkurrent för anskaffandet af ett med några tu¬
sen ökadt antal tjenare, så må detta visserligen tyckas vara mycket, men
kan dock jemförelsevis med de hundratusental andra tjensteaftal, som hvarje
år afslutas, icke alls anses hafva någon betydenhet; och vill blott staten
betala lika mycket som andra, som behöfva tjenare, så må man icke frukta,
att icke denna stora och mäktige efterfrågare af tjenster lika väl skall få
sitt behof fyldt, som andra tjenstgifvare. Man skall väl om detta uppfatt¬
ningssätt säga, att det blott angifver en sannolikhet, men icke bereder någon
säkerhet; men det är dock här alldeles samma, i sitt uppfyllande aldrig fe¬
lande sannolikhet, som, grundande sig på reglerna om tillgång och efter¬
frågan, gör det möjligt att utan afbrott tillgodose ofantligt mycket större
behof på den stora, öfver jordens hela rymd ständigt pågående verldsmark-
naden. Och, om härvid vidare invändes, att priset på en soldat möjligen
kan blifva allt för högt, så kommer härtill, att det icke är för det ovär¬
derliga men för alla lika och för intet utkräfda offret af den värnpligtig^
lif, som ersättning skall bjudas, utan för en tjenstgöringsskyldighet i fred,
som icke är af svårare beskaffenhet och derföre icke kan fordra högre lön
än annat fredligt arbete, men som dock fordrar offer af tid och krafter, för
hvilka staten har större förmåga att kunna lemna, än den enskilde att kunna
undvara skälig godtgörelse; äfvensom ock att, om hela den å staten öfver-
flyttade förra afföningskostnaden för den indelta härstyrkan anslås att, med
ungefär samma belopp för hvarje soldat, aflöna den nya stammens manskap,
man då utan större utgift för samhället i sin helhet förskaffar sig fyra fullt
krigsbildade och till krigstjenst skyldige män till ett icke högre pris än
en indelt soldat förut har kostat.
De tillämnade krigsbildningsskolorna böra dessutom betraktas ur samma
synpunkt, som andra undervisningsanstalter, dit gossar och ynglingar i talrik
mängd år efter år inströmma, derföre att de veta, att de der få lära någon¬
ting, som för dem är helsosamt och nyttigt; och kommer blott den undervis¬
ning, som meddelas i de militära skolorna, att under kunnige och bildade
lärares ledning på sådant sätt ombesörjas, att ynglingarna utgå derifrån
både andligen och kroppsligen stärkta, med ökad tanke- och handlingskraft,
med utvigadt förråd af äfven för fredliga värf nyttiga kunskaper, samt
med väckt kärlek till det land som de lärt sig kunna, både i fred gagna
och i krig försvara, då skola, under förutsättning likväl att behandlingen
blir omsorgsfull och underhållet godt, elever äfven i dessa skolor så
mycket mindre komma att saknas, som de, hvilka deri ingå, icke blott
erhålla undervisningen fri, utan ock få särskild godtgörelse derför att
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
135
de låta undervisa sig; och att de värnpligtiges öfningsskolor skola blifva i
alla afseenden goda, såsom nu är antyda det har framhållits af alla, som
förordat den allmänna värnpligtens oinskränkta tillämpning inom vårt land.
Men det är blott å sannolikheter, som äfven de här kunnat antyda, och
när de blott först tydligen börja visa, att den goda behandlingen har blifvit
eu nyttig verklighet, så skola säkerligen alla tvångsåtgärder för att hålla
stammen fulltalig sedan blifva obehöfliga; och de, som nödvändigt vilja
kalla den nya hären värfvad, skola åtminstone icke få något emot värfvarne
att anmärka, då dessa komma att bestå utaf öfver allt i landet spridda
ur öfningsanstalterna utgångna män, hvilka, antingen de ännu såsom befäl
eller soldater tjena qvar i hären eller hafva öfvergått i de fredliga yrkenas
tjenst, skola bevisa huru nyttig den i de militära skolorna använda tiden
för dem sjelfva och andra har blifvit, samt genom sitt exempel kraftigt och
verksamt locka många till efterföljd att i stammen inträda. Och om det
derjemte blir stadgadt såsom regel, att de som genomgått de militära öfnings-
kurserna skola tillerkännas företräde vid dem bland statens tjenster, som för
dem kunna passa, skall detta medel också hjelpa till att upprätthålla stam¬
truppen i både fulltaligt och till beskaffenheten godt skick.
På detta sätt skall man, blott man ger sig tid och går varsamt till
väga, efter min öfvertygelse fortare och säkrare på frivillighetens väg kunna
gå fram emot sitt stora mål — det nemligen att, genom att göra hela den
manliga svenska ungdomen både stridsfärdig och stridsvillig att kämpa för
sitt lands försvar, fullkomligt säkert betrygga vår sjelfständighet — än om man
vill söka tränga sig dit fram från alldeles motsatt håll, och vid det stränga
tvångets band leda de svenska ynglingarne bort till de platser, der de i
början för många skrämande, stora lotturnorna stå uppstälda, för att der i
ett land, hvarest allt hasardspel om mycket mindre värdefulla ting eljest
är i lag förbjudet, nödgas spela om det, som för många, näst deras lif, är
det mest dyrbara som de ega, eller det fria användandet af deras tid och
deras krafter, och der de, som draga frilott, skola glädjas att slippa, och
de, som draga tvångslott, skola knota öfver att nödgas göra sig skicklige
att kunna försvara sitt land. Och skola stammens soldater inom härens
olika öfning fordrande vapenslag underkastas den långvariga utbildning,
som, för att göra dem fullt krigsbildade och äfven till befäl användbara, er¬
fordras, och jemväl vara skyldiga att förrätta annan militärisk tjenst, som Konun¬
gen finner behöflig — allt på sätt Utskottets förslag innehåller — då skall
skiinaden emellan de värnpligtige, som till sådan flerårig, stundom kanske
ganska trägen stamtjenstgöring utlottas, och dem som, efter lyckligare drag¬
ning, blott åläggas nittio dagars tjenstepligt, framstå så bjert och stor, att all¬
männa tänkesättet i vårt gamla fria land, der jemlikhetsbegreppet är djupt in-
pregladt i alla sinnen, skulle få svårt att kunna förlika sig dermed. Det långa
136
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
tjenstetvånget kunde ock komma att för mången yngling medföra för hela hans
framtid så menliga följder, att man snart skulle finna sig föranledd att
tillåta utlottad värnpligtig att få sätta annan man i sitt ställe, samt att
följaktligen genast åter upphäfva det nyss införda vackra lagbudet, som
förbjuder all friköpning och lega. Och följden af dessa på en gång tvångs-
och undantagsåtgärder skulle blifva att, då man fann huru ojemn! och på
mycket olika betungande sätt det allmänna värnpligtsbudets tillämpning
kunde utkräfva^, man skulle vilja draga i tvifvel både nödvändigheten och
rättmätigheten af ett allmänt lagbud, som visade sig icke gälla lika strängt
för alla; och under inflytelsen häraf skulle en motvilja emot all försvarsskyl-
dighet lätt kunna uppkomma och utöfva en så förslappande inverkan på
nationalandans spänstighet, att den kraft i håg och vilja, som måste finnas
hos ett folk, om det med hänseende till både sitt försvar och i öfrigt skall
kunna väl häfda sin fästa oberoende ställning ibland andra folk, på be¬
tänkligt sätt skulle kunna försvagas.
Af hvad jag nu derom yttrat bör framgå, att jag anser lottnings-
tvångets användande utgöra både ett principielt origtigt och för den stam,
som nu är i fråga, obehöflig! härbildningssätt, och det är derföre lätt för¬
klarligt att jag måst sluta mig till den åsigt inom Utskottet, som förkastat
lottningen och grundat stamtruppens anskaffning endast på frivilligt åtagande
emot erforderlig aflöning; och jag har gjort detta så mycket hellre, som
jag tror att den mening, hvarpå Utskottets beslut i detta hänseende grundar
sig, vara så allmän och djupt rotfästad ute i landet bland folkets flertal,
att det skulle vara alldeles fåfängt att, för närvarande åtminstone, kunna
genomföra en härorganisation, hvaruti en rättighet för lottningens vare sig
omedelbara eller medelbara användning hade blifvit medgifven och stadgad.
Jag skulle för försvarets skull, som jag ställer högre än hvarje enskild
betänklighet, kunnat afvika från den grundsats, som jag hyllar; men icke
då det ej kunnat tjena till att befrämja den vigtiga sakens afgörande.
Yisserligen finnes beklagligen mycken anledning, att den emot min
stridiga mening, som ovilkorligen fordrar att lott-tvånget, åtminstone i andra
hand, skall få användas, skall visa sig så stark, att äfven den kan förmå
hindra att den så länge uppskjutna, nu ånyo framlagda frågan om förstärk¬
ningen af vårt försvar denna gång ändtligen kan bli afgjord. — Men, mig synes
att man icke borde låta en så vigtig sak falla blott derföre, att man icke
erhåller fullkomlig visshet derom, att den stamtrupp, man vill nybilda i
stället för den som beslutats böra indragas, alltid skall kunna upprätthållas
vid sin fulla föreskrifna nummerstyrka. Men vill man hafva någon garanti
härför, utöfver den som i Utskottets förslag finnes nedlagd, så synes mig
dock icke något fullgiltig! skäl kunna anföras, hvarföre, då frågan icke är
att nu bilda en mera talrik stamtrupp, än den som här i landet förut har fun¬
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
137
nits, fordra annan eller större säkerhet för anskaffningen i tillräckligt antal
åt den nya stammens manskap, än den, som för den indelta stammens
bibehållande vid föreskrifven nummerstyrka hittills varit stadgad och som be¬
stått deri, att eu del af orternas fastigheter skulle vara ansvariga, att
manskap i stammen aldrig kunde komma att fattas. Och från denna syn¬
punkt men med ansvarets utsträckning till samtlige fastighetsegare i landet
tramstäldes af mig inom Utskottet ett garantiförslag, som der visserligen icke
tillvann sig någon uppmärksamhet, men som jag för hela sakens vigt skull
dock anser mig böra underställa Riksdagens pröfning och bedömande, huru¬
vida det må kunna vara till någon nytta genom att lemna ett bidrag till eu
önsklig lösning af vår mest angelägna samhällsfråga.
Detta förslag, som jag anser erbjuda fullt tillräcklig garanti för stam¬
mens både fulltalighet och godhet, vill jag här på följande mera fullständiga
sätt återgifva.
Anskaffningen af manskap vid härens specialvapen skall ske inom af
Konungen dertill anvisade större rekryteringsområden; men vid fotfolket
skall hvarje stamkompaniområde utgöra ett särskilt rekryteringsdistrikt, der¬
utur stammens manskap företrädesvis bör anskaffas.
Stamsoldat vid fotfolket skall, under tjenstetiden, anses tillhöra rekry¬
teringsområdet för det kompani, vid hvilket han tjenar, och bör derinom
vara mantalsskrifven.
Stamsoldat skall, utom beklädnad och underhåll samt dagaflöning un¬
der tjenstgöring, erhålla eu fast årlig lön. Så väl denna årslön som dag-
aflöningen kunna bestämmas att utgå med olika belopp, antingen för olika
vapenslag, eller i mån af ökad tjenstgöringsskyldighet.
Dessa aflöningsförmåners storlek och beskaffenhet skola af Konung
och Riksdag gemensamt bestämmas, och de för deras bestridande för en
stamstyrka af 30,000 man erforderliga medel skola för hvarje år, såsom
förslagsanslag, af Riksdagen ställas till Konungens förfogande.
Utöfver den fasta årslönen må ock, der sådant för rekrytbehofvets
fyllande visar sig vara erforderligt, ett kontant lönebidrag med olika belopp
för olika orter kunna leinnas. Detta lönebidrag skall för specialvapnen af
dertill anordnade statsmedel bekostas; men der det för fotfolkskompaniernas
upprätthållande vid föreskrifven nummerstyrka erfordas, skall kostnaden der¬
för fördelas, efter taxeringsvärdet, på samtlige fastighetsegare inom kompa¬
niets rekryteringsområde.
Ku framstälda förslag må ock, i händelse något beslut derom skulle
sättas i fråga, erhålla följande förkortade lydelse:
Stamsoldat skall anskaffas genom frivilligt åtagande och emot den af
Konung och Riksdag bestämda aflöning, som kan befinnas erforderlig, samt det
bidrag derutöfver, som orternas fastighetsegare skola vara skyldige att, der
138
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
sådant för rekrytbehofvets fyllande erfordras, efter egande taxeringsvärde till¬
skjuta".
afHerr Wijkander: ”Öfvertygad att krigsförfattningen bör vara uteslutande
grundad på allmän värnpligt, derest den i vår tid skall kunna vara för foster¬
landets försvar fullt betryggande, har jag visserligen vid nu föreliggande, på
frivillig stam och föga öfvad beväring grundade förslag åtskilliga betänkligheter,
men då eu ombildning af vårt försvarsväsende är en militärisk nödvändighet,
den der icke kan uppskjutas, och då förslagets fullständiga genomförande obe¬
stridligen kommer att medföra stora och beaktansvärda förbättringar af vårt
försvar, har jag biträdt detsamma utan annan tvekan än den, som frivillig¬
heten såsom organisationsgrund måste framkalla hos en hvar, hvilken fram¬
för allt önskar att landet måtte under alla förhållanden ega ett försvar. Ingen
garantilag kan i berörda hänseende lemna någon trygghet, då landets eko¬
nomiska ställning alltid ytterst bestämmer tillgången på de penningemedel,
som frivilligheten, om äfven i olika grad under olika förhållanden, dock all¬
tid kräfver. Endast med undanrödjande af denna osäkerhet för organisa¬
tionens sjelfva tillvaro kan derföre, efter min öfvertygelse, ifrågavarande för¬
slag vara antagligt, hvadan jag härmed vördsamt hemställer, att § 2 af “lag
om upprätthållande af härens stamtrupp44 måtte erhålla följande förändrade
lydelse, nemligen:
“Stamsoldat antages i främsta rummet bland dem
som frivilligt anmäla sig att ingå i stammen emot en af
Konung och Riksdag bestämd aflöning.
Der nödigt antal stamsoldater på ofvan nämnda vilkor
icke erhållas, skall det bristande antalet genom lottning
uttagas på sätt och i den ordning i värnpligtslagen närmare
bestämmes.44
Och torde, i händelse denna redaktion utaf Riksdagen godkännes, de §§
i värnpligtslagen som handla om utskrifning m. m. böra ändras i syfte att
de för en sådan lottning nödiga bestämmelser i dem införas.44
Uti det af Herr Wijkander framstälda förslag instämde: Friherre af
Ugglas, Herr All. Anderson, Herr C. Fr. Wcern, Herr Rob. Montgomery
Cederhielm och Friherre B. J. Hamilton.
af Herr E. Key, Herr Carl Ifvarsson, Herr Ola Andersson, Herr
Carl Anders Larsson, Herr Nils Larson, Herr Lasse Jönsson, Herr Lars
Ersson och Herr C. J. Svensén: ”Uti underdånigt memorial, afgifvet den 31
December 1868 och bilagdt Kongl. propositionen till Riksdagen 1869 med
förslag till ny härordning, yttrar dåvarande chefen för Landtförsvarsdeparte-
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
130
mentet att: ”En tid af 10-1 dagar, ändamålsenligt använd, synes mig likväl
med fästadt afseende på den fortgående utbildning, som under eu längre
tjenstetid står att vinna, vara för rekrytbildningen tillräcklig, dock under
förutsättning, att öfningen under första året fortgår utan störande afbrott af
regementsmötet och under ledning af samma befäl, samt anordnas efter eu,
med beräkning af den sålunda bestämda öfningstiden på förhand uppgjord
öfningsplan.” — Uti underdånigt memorial, afgifvet den 22 Augusti 1871
och bilagdt Kong!, propositionen till urtima Riksdagen samma år med för¬
slag till ny härordning, yttrar samme chef för Landtförsvarsdepartementet:
”Efter genomgången, med nit och allvar ledd, rekrytskola i 160 dagar,
samt omedelbart derpå bevistadt regementsmöte i 20 dagar, har rekryten
varit underkastad 6 månaders öfning och i betraktande så väl häraf, som
af de ytterligare tillfällen till utbildning, hans återstående tjenstetid med-
gifver, torde den förhoppning vara berättigad, att den blifvande soldaten
skall motsvara alla billiga, anspråk”.
Då det senare af dessa utlåtanden jemte den Kong!, propositionen af-
gafs, egde man redan stöd af erfarenheten från det fransk-tyska kriget, och
om än anspråken på soldatens öfning sedan dess må hafva hos oss stegrats,
torde icke några nya erfarenheter, utöfver de i nyssnämnda krig vunna,
hafva tillkommit af beskaffenhet att ytterligare skärpa fordringarne på solda¬
tens första rekrytutbildning.
Då emellertid härtill kommer, att, enligt Utskottets förslag (i:sta
punkten, momentet h), stamsoldat kan utöfver den i momentet g föreslagna
tiden för rekrytbildning och repetitionsöfningar inkallas, till så stort antal
Konungen pröfvar nödigt, dels till härens skolor och dels till garnisons-
tjenstgöring, hvarvid tillfälle icke lärer komma att saknas till vidare utbild¬
ning, så och med hänsyn jemväl till den svenske soldatrekrytens nuvarande
första utbildningstid, hvilken i allmänhet är inskränkt till ungefär hälften
af de 7V2 månader, hvilka blifvit i vår motion N:o 13 föreslagna, vill det
synas, som den i momentet g angifna tiden för soldatens första utbildning
blifvit tilltagen onödigtvis lång; och då i allt fall denna öfningstid icke är
afsedd att blifva genom lag bestämd, utan torde böra betraktas mera såsom
en penningeanslagsfråga, samt öfningstiden för den skull kunna utsträckas
i den mån statens tillgångar det medgifva och det militära behofvet sådant
kräfver, torde denna stamsoldatens första utbildningstid, åtminstone intill
dess erfarenheten vid den nya härordningens tillämpning ådagalagt något
annat, kunna bestämmas till en mindre tid än den af Utskottet föreslagna.
Med anledning häraf få vi vördsamt föreslå, att momentet g måtte
erhålla följande lydelse:
g) Stamsoldatens utbildning vid hvarje vapen erhåller den
sammanlagda längd, som i 1875 års förslag är angifven, dock i
Bill. till Riksd. Brok 1878. 8 Samt. 1 Afd. 1 Höft. 3
140
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
regeln med den fördelning, som i Herr Keys m. fl. motion N:o 13
med förslag till ny härordning är angifven.”
af Herr C. J. Svensén: ”Ehuru jag förenat mig i det slut, hvartill
Utskottet kommit rörande tid och sätt för beväringens öfning, kan jag dock
ej i allo instämma i dess motivering, och torde här få anföra skälen för
min afvikande mening.
I den motion, N:o 13, som egentligen ligger till grund för Utskottets
förslag, framhålles vigten af en mera utbredd militäröfning i skolorna, äfven¬
som af frivilliga öfningar under tiden mellan skolåldern och beväringsåldern,
hvartill skarpskytterörelsen redan visat vägen. Härvid borde i främsta rum¬
met öfvas målskjutning; och vore dessa öfningar af den vigt, att till upp¬
muntran derför en afkortning i beväringens öfningstid borde medgifvas, på
sätt i särskild förordning skulle bestämmas.
Häri ligger eu tanke, hvilken borde hafva rönt mera uppmärksamhet
än som skett. Ändamålet med de värnpligtiges öfvande måste vara att
meddela dem största möjliga stridsduglighet. Kan blott denna i önsklig
grad förvärfvas, blifver det från samhällets sida af mindre vigt huru eller
hvar den vinnes; och synes det dervid vara angeläget att den värnpligtige
må vinna största möjliga lättnad. Härvid är klart, att det för en hvar är
en stor förmån att få verkställa sina öfningar eller åtminstone en del deraf
i hemmets närhet. Så uppfattas saken äfven af folkets stora flertal. Frå¬
gan är blott, huru dessa folkets billiga anspråk må kunna förenas med
samhällets oafvisliga kraf på väl öfvade försvarare. Någon stridighet härom
synes ej behöfva uppkomma. Att utom målskjutning äfven andra militära
färdigheter torde kunna förvärfvas genom öfning i hemorten med mindre
trupp lär väl vara ostridigt. Och så länge vi ega ett öfver allt i orterna
bosatt befäl samt en stamtrupp, som mellan de ordinarie mötena är fri från
vanlig militär tjenst, böra inga nämnvärda praktiska svårigheter möta vid
dylika öfningars ordnande och ledande.
Redan nu eger skarpskytt, som besitter tillräcklig grad af militärisk
färdighet, rätt att varda befriad från första årets beväringsmöte. Det är
billigt, att motsvarande befrielse äfven medgifves under den nya härordnin¬
gen. Derest svårigheter möta att samtidigt med de öfrige såsom eliter sär¬
skilt öfva de värnpligtige, hvilka redan före beväringsåldern hunnit in¬
hemta de första militära grunderna, kan det ej vara rimligt att låta dessa
förspilla sin tid på ett mekaniskt innötande af hvad de redan kunna. I
sistnämnda fall höras nu ofta bittra klagomål från värnpligtige, som vid de
högre läroverken inhemtat någon militärisk färdighet. Det är af vigt att
denna olägenhet i samband med ny härordnings införande afhjelpes.
141
Särskilda Utskottets Utlåtande N:o 1.
Frågan hör emellertid till dem, i hvilka rättelse bör kunna vinnas vid
eu kommande riksdag, om blott den stora fosterländska frågan om försvarets
ordnande dessförinnan i det stora hela vunnit en lycklig lösning. För
att främja detta stora önskemål, måste alla mindre frågor för tillfället vika,
hvadan jag för närvarande icke anser mig böra ingå på några enskildheter
om sättet för hemortsöfningarnes ordnande, eller på den frågan, i hvad mån
de böra vara lagtvungna eller blott frivilliga, och åtnöjer mig att härmed
blott uttala min särskilda mening.”