RIKSDAGENS PROTOKOLL
1878. Första Kammaren. N:o 6.
Onsdagen deu 6 Februari.
Kammaren sammanträdde klockan kalf 3 e. m., ock dess förhand-
lingar leddes af Herr vice Talmannen.
Justerades fyra protokollsutdrag för den 4 i denna månad ock
protokollet för den 31 sistlidne Januari.
Föredrogs å nyo Bevillnings-Utskottets den 2 ock 4 i denna må¬
nad bordlagda utlåtande N:o 1, angående öfverlemnande till annat
Utskott af en utaf Herr H. L. Rydin inom Andra Kammaren väckt
motion. ,
Herr vice Talmannen kemstälde, att Kammaren skulle lägga det
nu föredragna utlåtandet till handlingar^ med förklarande, att den
deri omförmälda motionen vore af beskaffenket att böra till Ståts-
Utskottet öfverlemnas.
Härvid anmälde sig och yttrade
Friherre af Ugglas: Så vidt jag kau finna af ifrågavarande mo¬
tion, måste den ovilkorligen komma att tillköra det Särskilda Utskott,
som af Riksdagen blifvit tillsatt, och vid sådant förhållande kan jag
icke förstå, hvarför man skulle begagna den omväg att nu skicka
den till Stats-Utskottet, för ätt detta, på grund af de reglementariska
föreskrifterna för Riksdagen, skulle återsända den till Kamrarne, och
Kamrarne sedermera besluta att öfverlemna motionen till Särskilda
Utskottet. Frågan är för en kvar, som tagit kännedom om motionen,
enkel och klar. Motionen afser att i stället för grundskatterna in¬
föra en särskild inkomstskatt. På Särskilda Utskottets bord k vilar i
närvarande stund en motion, som kan betraktas såsom ett alternativ
till den förevarande, nemligen Herr Ola Anderssons motion om grund¬
skatternas borttagande mot en förböjning i bevillning på jordbruks-
Forsta Kammarens Prat. 1878. N:o 6. |
N:o 6.
2
Onsdagen den 6 Februari.
fastighet eller denna bevillnings jemnande. Dessa båda motioner, af
hvilka den ena är alternativ till den andra, måste, efter min uppfatt¬
ning, alldeles ovilkorligen behandlas af Särskilda Utskottet. Möjligt
är, att det strängare öfverensstämmer med formerna att gå den väg,
som af Herr vice Talmannen föreslagits, men det leder endast till
att Kammaren ännu en gäng får behandla motionen och då måste
sända den till det Utskott, som bör behandla den. Under sådana
förhållanden hemställer jag, att Kammaren redan nu, så godt först
som sist, skickar motionen till Särskilda Utskottet.
Herr Ekman, Carl: Jag är af alldeles samma åsigt som den
föregående talaren, att det enda lämpliga behandlingssättet af Herr
Rydins ifrågavarande motion står att erhålla hos Särskilda Utskottet;,
men just för att vara förvissad om, att motionen skall komma till
handläggning i Särskilda Utskottet, tror jag, på sätt äfven den förre
talaren för sin del medgifvit, att formerna tvinga oss att vidtaga den
åtgärd, som Herr vice Talmannen föreslagit, eller att nu skicka den
från Bevillnings-Utskottet återlemnade motionen till Stats-Utskottet.
Det skulle nemligen kunna inträffa, om denna Kammare beslutar att
remittera motionen till Särskilda Utskottet, och Medkammaren i strid
dermed skickade motionen till Stats-Utskottet, att följden blefve den,
att motionen ej komme till någotdera af dessa Utskott. Men om
denna Kammare remitterar motionen till Stats-Utskottet, och Andra
Kammaren sänder motionen till ett annat af de ständiga Utskotten,
blir följden icke någon annan, än att Konstitutions-Utskottet måste
afgöra, hvilketdera af de båda ständiga Utskotten, dit motionen blif¬
va remitterad, skall behandla densamma. Att Stats-Utskottet, om
motionen kommer dit, skall hemställa, att den öfverlemnas till Sär¬
skilda Utskottet, anser jag för gifvet, då Stats-Utskottet redan i fråga
om vissa andra likartade motioner gjort en dylik hemställan, och
Kammaren kommer då i tillfälle att fatta beslut om hänvisande af
motionen till Särskilda Utskottet. Fattas då icke ett sådant beslut,
så är motionen dock icke förqväfd, utan kan blifva af annat Utskott
behandlad.
På de af mig nu framhållna skäl vågar jag hemställa, att Kam¬
maren behagade besluta att öfverlemna motionen till Stats-Utskottet.
Herr von Koch: Jag är väsentligen förekommen af Herr Ek¬
man, och anser för min del, att vi, på sätt Herr vice Talmannen
föreslagit, först böra skicka den ifrågavarande motionen till Stats-
Utskottet. Det lider väl icke tvifvel, att den sedermera, i likhet med
hvad som redan skett med liera andra motioner af samma art, blir
af Stats-Utskottet återlemnad till Kamrarne, för att sedermera skickas
till det Särskilda Utskottet. Den ordning, som Herr vice Talmannen
föreslagit, är äfven den som öfverensstämmer med 7 och 8 §§ i de
för Riksdagen gällande reglementariska föreskrifter, hvaremot, om
möjligen den ena Kammaren skickade motionen direkt till Särskilda
Utskottet, men den andra öfverlemnade den till Stats-Utskottet, det
skulle blifva svårt för Konstitutions-Utskottet, som har att döma
Onsdagen den 6 Februari.
3
fko 6.
mellan två ständiga Utskott, att säga att motionen icke tillhör Sär¬
skilda Utskottet. Yisserligen har den förste talaren rätt deri, att den
väg, jag nu förordat, är en omväg, men man måste stundom under¬
kasta sig små omvägar för att iakttaga formerna, ty det är just då
man vill gå till väga utan omsvep, som man gifver formen ett slag
vid örat, och sådant kan sedermera åberopas i vigtigare fall. Någon
konflikt kan icke uppstå, om vi remittera motionen till Stats-Utskot¬
tet, som, efter hvad vi redan veta, har den åsigt, att motioner af
denna art böra till Särskilda Utskottet öfverlemnas. Låtom oss då
icke förbise formen i detta fall.
Jag yrkar, att motionen måtte remitteras till Stats-Utskottet.
Sedan öfverläggningen härefter förklarats slutad, yttrade Herr
vice Talmannen, att under densamma hade yrkats, dels utaf Friherre
af Ugglas, att Kammaren måtte förklara Herr Rydins ifrågavarande
motion böra öfverlemnas till det af Kamrarne tillsatta Särskilda Ut¬
skott, och dels af Herr Ekman, Carl, att Kammaren skulle förklara,
att motionen borde öfverlemnas till Stats-Utskottet.
Härefter framstälde Herr vice Talmannen först proposition derå,
att Bevillnings-Utskottets förevarande utlåtande skulle läggas till
handlingarne, med förklarande, att den deri omförmälda motionen
borde öfverlemnas till Riksdagens Särskilda Utskott; hvarvid svarades
många nej, blandade med ja, och sedermera proposition derå, att
Kammaren skulle lägga utlåtandet till handlingarne, med förklarande,
att motionen vore af sådan beskaffenhet, att den borde till Stats-
Utskottet öfverlemnas, då svaren utföllo med många ja, blandade med
nej; och förklarades ja nu hafva varit öfvervägande.
Anmäldes och bordlädes från nedan nämnda Utskott inkomna
memorial och utlåtanden, nemligen från
Stats- Utskottet:
N:o 2, angående öfverlemnande till Särskilda Utskottet af åtskil¬
liga till Stats-Utskottet hänvisade motioner;
Bevillnings- Utskottet:
N:o 2, angående öfverlemnande till Särskilda Utskottet af en
utaf Herr H. L. Rydin inom Andra Kammaren väckt motion, N:o43;
N:o 3, angående öfverlemnande till Särskilda Utskottet af en
utaf Herr H. L. Rydin inom Andra Kammaren väckt motion, N:o 44;
N:o 4, angående öfverlemnande till Särskilda Utskottet af en
inom Första Kammaren af Herr A. Anderson väckt motion;
4
Onsdagen den 6 Februari.
N:o 5, angående öfverlemnande till det Särskilda Utskottet af
en inom Andra Kammaren af Herr A. Adlercreutz väckt motion;
Lag- TJtskottet:
N:o 1, i anledning af Andra Kammarens remiss af motion om
underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t angående omarbetande af krigs-
lagarne;
N:o 2, angående öfverlemnande till Särskilda Utskottet af trenne
till Lag-Utskottet hänvisade motioner;
N:o 3, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition med för¬
slag till förändrad lydelse af 6 punkten i 19 § af förordningen om nya
strafflagens införande och hvad i afseende derå iakttagas skall den
16 Februari 1864.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades Herr J. Pettersson
under tre veckors tid från den 11 i denna månad.
Kammaren åtskildes klockan 3/4 3 e. m.
In hd em
O. Brakel.
Fredagen den 8 Februari.
5
N:o 6.
Fredagen den 8 Februari.
Kammaren sammanträdde klockan half 3 e. m., och dess förhand¬
lingar leddes af Herr vice Talmannen.
Justerades ett protokollsutdrag för den 6 och protokollet för den
2 i denna månad.
Föredrogs, men begärdes af flera ledamöter å nyo på bordet
Stats-Utskottets den 6 i denna månad bordlagda motion N:o 2, an¬
gående öfverlemnande till Särskilda Utskottet af åtskilliga till Stats¬
utskottet hänvisade motioner.
Föredrogs och bifölls Bevillnings-Utskottets den 6 i denna månad
bordlagda utlåtande N:o 2, angående öfverlemnande till Särskilda
Utskottet af en utaf Herr H. L. Rydin inom Andra Kammaren väckt
motion, N:o 43.
Föredrogs Bevillnings-Utskottets den 6 i denna månad bord- öfverlemnan-
lagda utlåtande N:o 3, angående öfverlemnande till Särskilda Utskot- de till Sär-
tet af en utaf Herr H. L. Rydin inom Andra - Kammaren väckt mo- skilda TJtskot-
in N-n Ad tet °f en m°-
dringar i Be-
Friherre af Ugglas: Vid behandlingen af Bevillnings-Utskottets viliningsstad-
nyss föredragna betänkande angående remiss till Särskilda Utskottet 9an■
af Herr Rydins motion, N:o 43, iakttog jag tystnad och underkastade
mig hvad Bevillnings-Utskottet i detta afseende föreslagit, men i fråga
om förevarande motion måste jag vara af annan mening. Uti ingres¬
sen till denna motion heter det: »Härmed föreslås följande förändrin¬
gar i Bevillningsstadgan», i olikhet med hvad som föreslås i den före¬
gående, som börjar »För den händelse att grundskatterna komma
att utjemnas eller afskaffas och en särskild fastighetsskatt åtagas,
föreslås» etc. I förevarande motion föreslås först, »att bevillning af
N:o 6.
6
Fredagen den 8 Februari.
Öfverlemnande
till Särskilda
Utskottet af en
motion om än¬
dringar i Be¬
villning s stad¬
gan.
(Forts.)
fastighet afskiljes, såsom en från bevillning af inkomst alldeles afskild
skatt, och åsättes fastighet med en viss per mille-afgift i fastighetens
taxeringsvärde, sp,mt att i afseende på bevillning af inkomst af kapital
och arbete iakttages att, hvad inkomst af kapital beträffar, äfven för
det i fastighet nedlagda kapital och, hvad inkomst af arbete angår,
att jemväl för inkomsten af jordbruk bevillning utgöres.»
Detta är precist detsamma som Herr Rydin föreslagit i den nyss
föredragna och till Särskilda Utskottet remitterade motionen, endast
med det tillägg, att en viss per mille-afgift skulle åsättas. Med detta
förslag har han tydligen afsett, att bevillningsstadgan skulle af veder¬
börande Utskott omarbetas, i händelse Riksdagen skulle biträda hans
föregående motion om införande af en särskild fastighetsskatt, och
Bevillnings-Utskottets åliggande således bestå i att tillämpa Riksdagens
beslut i fråga om nämnda skatt, eller, med andra ord, att omarbeta
Beviliningsförordningen i denna del.
Men ytterligare föreslår Herr Rydin i förevarande motion tre
saker, som icke ega det ringaste sammanhang med ifrågavarande in¬
komstskatt, nemligen i mom. 2, att bevillningsstadgan omarbetas »i
afseende på bevillningsafgifternas påförande, att hvarje skattskyldig
ålägges att meddela upplysning om sina inkomsters och tillgångars
verkliga belopp.» Detta är eu fråga, som icke hänger tillsammans
med inkomstskatten, utan är en ren bevillningsfråga. Vidare föreslås
i 3:dje momentet »att, med afskaffande af Bevillningsberedningarne,
särskilda dertill förordnade beredningsmän af offentlig myndighet för¬
ordnas att afgifva förslag till den uppskattning af förmögenhet eller
inkomst, hvarefter skattskyldigs bevillning skall utgöras.»
Äfven detta är en ren bevillningsfråga, som icke eger minsta
sammanhang med inkomstskatten. Slutligen;förutsattes i motionen, att
beviliningsförordningen skulle omarbetas »i öfverensstämmelse med de
grunder, som innehållas dels i det af motionären i skattejemknings-
komitén afgifna yttrande samt deri innehållna förslag till lag om in¬
komstskatt, dels i Kammarrättens yttrande öfver skatte]emkningskomi-
téns betänkande», hvarigenom åberopas förslag till en ny bevillnings¬
förordning. — Jag kan icke finna att det åligger Särskilda Utskottet
att, jemte öfriga göromål, äfven omarbeta beviliningsförordningen
äfven i de delar, som icke ega sammanhang med inkomstskatten; och
att motionären icke sjelf önskat, att denna del af motionen måtte
komma till Särskilda Utskottet, synes mig framgå deraf, att han i in¬
gressen till densamma icke gjort samma förutsättning som i de öfriga
motionerna, eller att frågan om grundskatterna först skulle vara af¬
gjord. Vid sådant förhållande anhåller jag för min del, att Kammaren
täcktes befria Särskilda Utskottet från denna motion och sålunda af¬
stå Bevillnings-Utskottets betänkande i denna del.
Herr Reutersvärd: Utan tvifvel hade Friherre af Ugglas rätt
deri, att, om icke Särskilda Utskottet blifvit tillsatt, förevarande
motion skulle tillhört Bevillnings-Utskottet, och att, om Ola Anderssons
motion icke kommit till Särskilda, utan, såsom den rätteligen bort,
till Bevillnings-Utskottet, jemväl Herr Rydins ifrågavarande motion
Fredagen den 8 Februari.
7
N:o 6,
bort till sistnämnda Utskott hänvisas. Men, sedan Ola Anderssons öfverlemnande
motion blifvit remitterad till Särskilda Utskottet, och då, enligt Bevill- tl11 Särskilda
nings-Utskottets åsigt, Herr Rydins motion eger dermed ett så stort JotioTomä™'
sammanhang, bör äfven densamma remitteras till Särskilda Utskottet, dringar i Be-
kvarom jag ock nu tillåter mig anhålla. villningsstad-
g an.
Friherre af Ugglas: Jag ber att få fästa uppmärksamheten på (’0rl8')
och fråga hvad Särskilda Utskottet har att göra med frågan om be-
villningsberedningarnes afskaffande och särskilda beredningsmäns infö¬
rande, eller dermed, huruvida en skattskyldig noggrant uppgifver sina
inkomster? Jag kan icke finna något samband emellan dessa frågor
och öfriga föremålen för Särskilda Utskottets verksamhet. Beträffande
motionens första punkt får Särskilda Utskottet vid behandlingen af
Herr Rydins föregående motion tillfälle att pröfva densamma, hvadan
jag ej kan se någon nödvändighet, att den in duplo kommer till Ut¬
skottet. Jag vet väl, att det råder en stor benägenhet att skicka
alla möjliga motioner till Särskilda Utskottet, men för grundsatsens
skull anhåller jag, att Bevillnings-Utskottet må få behålla, hvad enligt
grundlagen rätteligen tillhör detsamma.
Herr von Koch: Jag var icke beredd på någon diskussion i
detta ämne, hvarför jag icke medtog Herr Rydins ifrågavarande mo¬
tion, utan hvilken jag icke fullkomligt kan bedöma frågan, men då
jag tror att mången är i samma kategori som jag, får jag anhålla,
att motionen måtte få hvila på bordet, på det man må kunna öfver¬
tänka, huruvida den icke afser en fråga, som eger sammanhang med
andra till Särskilda Utskottet hänvisade frågor. Det låter verkligen,
efter hvad Friherre af Ugglas yttrade, som om ett förändradt sätt
för bevillningens uttagande icke skulle dermed hafva något samband,
men då skattejemkningskomitén fäst mycken vigt härvid, lemnar jag
derhän, huru befogadt det nämnda yttrandet kunde vara. Alla förslag
hafva gått ut derpå, att för åstadkommandet af en jemnare skatt
en förändring i maskineriet för bevillnings utgående vore af nöden,
hvarför ock Herr Rydin äfvensom andra ledamöter i komitén föreslagit
åtskilliga ändringar i sådant afseende. Emellertid anser jag icke
lämpligt att nu förlänga diskussionen i detta ämne, hvadan jag för¬
nyar min anhållan om motionens bordläggning.
Flera ledamöter hördes häri instämma.
Herr Ribbing, Carl: Vid afgörandet af denna fråga är det
naturligtvis af vigt att undersöka, huruvida denna motion, N:o 44, är
af enahanda eller likartad beskaffenhet med den, som af Herr Ola
Andersson m. 11. blifvit väckt och till det Särskilda Utskottet remitterad.
Bevillnings-Utskottet har ansett, att lika väl som Herr Rydins motion
N:o 43, deri föreslås, att en fastighetsbevillning skulle ersätta den
grundskatt, som är ifrågasatt att borttagas, borde, i följd af sitt nära
sammanhang med Herr Ola Anderssons ofvanberörda motion, till det
Särskilda Utskottet hänvisas, lika väl borde denna motion N:o 44,
N:o 6.
8
O/verlemnan-
n de till Sär¬
skilda Utskott
et af en mo¬
tion om än¬
dringar i Be-
villningsstad-
gan.
(Forts.)
Fredagen den 8 Februari.
som i vissa delar berör samma fråga, som i motionen N:o 43 före¬
kommer, till det Särskilda Utskottet remitteras. Såsom också Fri¬
herre af Ugglas erkänt, finnes det i första momentet af denna motion
antydt, att bevillning af fastighet afskiljes såsom en särskild skatt.
Denna fråga är ju alldeles likartad med den i motionen N:o 43 af-
handlade. De två senare momenten kunna visserligen icke anses vara
alldeles fullkomligt sammanhängande med det första; men då det för¬
sta momentet ovilkorligen sammanhänger med motionen N:o 43, kan
man väl icke gerna dela på momenten och hänskjuta en del till Be-
villnings-Utskottet och en del till det Särskilda Utskottet.
För mm del var jag i början vid öfverläggningen inom Utskottet
af samma mening som Friherre af Ugglas, men jag blef öfvertygad
om, att jag borde vika från denna åsigt och instämma med dem, som
yrkat, att denna motion borde hänvisas till det Särskilda Utskottet,
så mycket mera som slutorden i Herr Rydins motion: »i öfverens¬
stämmelse med de grunder, som innehållas dels i det af mig i Skatte-
jemkningskomitén afgifna yttrande samt deri innehållna förslag till
Lag om inkomstskatt, dels i Kammarrättens yttrande öfver Skatte-
jemkningskomitens betänkande» just ifrågasätta den nya grundskat¬
tens införande.
Jag förenar mig med Herr Reutersvärd i det af honom fram-
stälda yrkande.
Herr vice Talmannen yttrade, att som Bevillnings-Utskottets före¬
varande utlåtande af flere ledamöter blifvit å nyo begärdt på bordet,
utlåtandet komme att der hvila till nästa sammanträde.
Föredrogos, men begärdes af flere ledamöter å nyo på bordet
Bevillnings-Utskottets den 6 i denna månad bordlagda utlåtanden:
N:o 4, angående öfverlemnande till Särskilda Utskottet af en
mom Första Kammaren af Herr A. Anderson väckt motion; och
N:o 5, angående öfverlemnande till det Särskilda Utskottet af eu
inom Andra Kammaren af Herr A. Adlercreutz väckt motion.
Vid skedd föredragning af Lag-Utskottets den 6 i denna månad
bordlagda utlåtande N:o 1, i anledning af Andra Kammarens remiss
af motion om underdånig skrifvelse till Kong! Maj:t angående om¬
arbetande af kngslagarne; lades detta utlåtande till handlingarne,
med förklarande, att den deri omförmälda motionen vore af sådan
beskaffenhet, att den borde af tillfälligt Utskott behandlas.
Fredagen den 8 Februari.
9
N:o 6.
Föredrogos, men begärdes af flere ledamöter å nyo på bordet
Lag-Utskottets nedannämnda, den 6 i denna månad bordlagda memo¬
rial och utlåtanden:
N:o 2, angående öfverlemnande till Särskilda Utskottet af trenne
till Lag-Utskottet hänvisade motioner;
N:o 3, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition med
förslag till förändrad lydelse af 6 punkten i 19 § af förordningen om
nya strafflagens införande och hvad i afseende derå iakttagas skall
den 16 Februari 1864.
Anmäldes och bordlädes Lag-Utskottets utlåtande N:o 4, i an¬
ledning af verkstäld granskning af Riksdagens justitieombudsmans
embetsförvaltning.
Herr vice Talmannen hemstälde, huruvida Kammaren, i enlighet
med hvad vid hållet talmanssammanträde öfverenskommits att föreslå,
behagade besluta att nästa Onsdag den 18 i denna månad företaga
val af dels sex revisorer och tre suppleanter för deltagande i den
granskning af Statsverkets samt Riksbankens och Riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning, som under innevarande år komme
att ega rum, dels ock två revisorer och två suppleanter för gransk¬
ning af Riksbankens afdelningskontors i Göteborg, Malmö, Luleå och
Wisby förvaltning och räkenskaper för sistlidet år; hvilket bifölls.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades Herr A. Koeh under
tre veckor från den 9 och Herr Littorin under lika lång tid från den
11 i denna månad.
Kammaren åtskildes klockan 3 e. m.
In fidem
0. Brakel.
N:o 6.
10
Lördagen den 9 Februari.
Öfverlemnande
af eu motion
från Bevill-
nings- Utskottet
till Särskilda
Utskottet.
Lördagen den 9 Februari.
Kammaren sammanträdde kl. 1/2 3 e. m., och dess förhandlingar
leddes af Herr vice Talmannen.
Justerades två protokollsutdrag för den 8 och protokollet för den
4 i denna månad.
Föredrogs ånyo och bifölls Stats-Utskottets den 6 och 8 i’denna
månad bordlagda memorial N:o 2, angående öfverlemnande till Sär¬
skilda Utskottet af åtskilliga till Stats-Utskottet hänvisade motioner.
Föredrogs å nyo Bevillnings-Utskottets den 6 och 8 i denna må¬
nad på bordet lagda utlåtande N:o 3, angående öfverlemnande till
Särskilda Utskottet af en utaf Herr H. L. Rydin inom Andra Kam¬
maren väckt motion, N:o 44.
Friherre af Ugglas: Herr vice Talman! Mine herrar! Jag får
för min del fortfarande anhålla, att Kammaren behagade afslå hvad
Bevillnings-Utskottet här föreslagit. Ser man först efter, huru motio¬
nären sjelf tänkt sig behandlingen af denna motion, så är det alldeles
uppenbart, att han vill, att den skall hänvisas till Bevillnings-Utskottet.
Med afseende på hans båda föregående motioner har han gjort till
förutsättning, att grundskatterna skulle komma att utjemnas eller af-
skrifvas och en särskild fastighetsskatt åtagas, och det var ganska
naturligt, att dessa motioner, som gjordes under en förutsättning, som
det Särskilda Utskottet har att pröfva, skulle till detta Utskott öfver-
lemnas. Men här har han uteslutit denna förutsättning och endast
hemstält om förändringar i beviliningsstadgan.
Yäl är det sant, att 1 mom. i denna motion har något öfver¬
ensstämmande med hans förslag i motionen N:o 43; men jag kan icke
rätt fatta, hvarföre han här rekapitulerat detta, om icke för att Be¬
villnings-Utskottet skulle blifva i tillfälle att taga kännedom härom
och möjligen vidtaga de förändringar, som häraf kunna fordras. I
afseende på denna punkt vill jag således medgifva, att man kan finna
eu viss tvetydighet, men om så är förhållandet med en punkt, så är
det så mycket vissare, att det icke är fallet med de båda andra, som
handla om att man skulle sjelf uppgifva sin inkomst till taxering samt
om bevillningsberedningarnes afskaffande och förordnande af särskilda
Lördagen den 9 Februari.
11
N:o 6.
beredningsmän. Detta är väl två förslag, som äro så fullständigt fri¬
stående från frågan om grundskatternas upphäfvande och införande
af en inkomstskatt, och som kan göras alldeles oberoende af dessa
två omständigheter, att jag verkligen icke kan förstå, huru man kan
vilja pålägga det Särskilda Utskottet behandlingen af dessa saker.
Likaså förhåller det sig med det sista momentet i denna motion. Jag
har för öfrigt hos Kammaren funnit en stor benägenhet att vilja öfver¬
lemna till det särskilda Utskottet en mängd olika saker, och det är
visserligen smickrande för Utskottet att åtnjuta ett så stort förtroende,
men för grundsatsens skull måste jag anhålla, att till Utskottet icke
måtte skickas saker, som alldeles uppenbart icke höra dit.
För min del får jag således anhålla, att Kammaren ville afslå
Bevillnings-Utskottets ifrågavarande betänkande.
Herr Bennich: Herr vice Talman! Mine Herrar! Det har icke
varit hvarken för att undandraga Bevillnings-Utskottet något arbete
eller för att smickra de,t Särskilda Utskottet, som Bevillnings-Utskottet
ansett sig skyldigt att till Riksdagen hemställa, att i fråga varande
motion måtte till det Särskilda Utskottet öfverlemnas, utan det har
skett i följd af både arbetsordningens föreskrifter och sjelfva motio¬
nens innehåll, som nära sammanfaller med eller fullständigt berör all¬
deles samma frågor, hvilka äro väckta i Herr Ola Anderssons motion
och blifvit remitterade till det Särskilda Utskottet; det är således
detta sammanhang mellan dessa motioner samt sjelfva ämnets beskaf¬
fenhet tillika med arbetsordningens föreskrifter, som föranledt Bevill¬
nings-Utskottet att anse sig icke kunna hafva handlat annorlunda än
som det gjort.
Det förhåller sig kanske icke så, som den siste ärade talaren an¬
fört, eller att första punkten i motionen N:o 44 icke innehåller något
annat än motionen N:o 43. Denna punkt innehåller förslag om två
särskilda skatter på fäst egendom, den ena åsatt med en viss per
mille-afgift å fastighetens taxeringsvärde och den andra en inkomst¬
skatt, grundad på den afkastning, som innehafvare af jord deraf kan
hemta, och hvilken skatt skall utgå efter afdrag af omkostnader och
ränta på intecknad skuld.
Det vore väl i högsta grad oformligt, om detta som nu är före¬
slaget, rörande beskattning af fast egendom dels såsom en fastighets¬
skatt och dels såsom en inkomstskatt af jordbruk, skulle handläggas
af Bevillnings-Utskottet, då det Särskilda Utskottet har till åliggande
att tillse, huru fastighet skall bevillningstaxeras och beskattas i sam¬
manhang med grundskatternas upphäfvande; jag kan icke tänka mig,
huru två skilda Utskott skulle under samma riksdag kunna hand¬
lägga och till Riksdagen inkomma med förslag i frågor rörande samma
sak. Att 2 och 3 punkterna i 44:de motionen, om de vore
alldeles fristående, skulle kunna handläggas af Bevillnings-Utskottet,
vill jag icke förneka, men de äro icke fristående. Det är endast i
sammanhang med en ny beskattning, som motionären föreslagit hvilka
förändringar i bevillningsstadgan skulle inträda; och vid sådant för¬
hållande kan det icke vara rigtigt, att Bevillnings-Utskottet skall med-
Öfverlemnande
af en motion
från Bevill-
nings- Utskottet
till Särskilda
Utskottet.
(Forts.)
N:o 6.
12
Lördagen den 9 Februari.
Öfverlemnande dela de reglementariska föreskrifterna om sättet, på hvilket den be-
afr£n Bevill skaffning; som det Särskilda Utskottet kan komma att föreslå, skall
nings- Utskottet afgå- Enligt min öfvertygelse är det fullkomligt i sin ordning, att
till Särskilda motionen, utan afseende på det större eller mindre förtroende man må
Utskottet, hafva för det Särskilda Utskottet, öfverlemnas till detta Utskott för
(Forts.) a£(. j sammanhang med Herr Ola Anderssons förslag tagas i öfver¬
vägande.
Jag beder slutligen att få meddela en upplysning, som sekrete¬
raren möjligen torde kunna bekräfta, nemligen att Andra Kammaren
redan bifallit Utskottets förslag i denna del, och äfven deri torde fin¬
nas någon anledning, hvarför Första Kammaren icke bör fatta ett så¬
dant beslut, som Friherre af Ugglas föreslagit.
Herr Wrern: För så vidt som Kammaren hittills fattat beslut om
det Särskilda Utskottets åliggande, så är det behandlingen af frågor,
som stå i sammanhang med härordningsförslaget, grundskatternas af¬
skrifvande m. m. samt de förändringar i beskattning, som deraf blifva
en följd. Men det förslag, hvarom nu är fråga, är framstäldt utan
något afseende om ny härordning antages eller icke, och således,
om det remitteras till det Särskilda Utskottet, har Kammaren utsträckt
dess befogenhet långt utöfver hvad meningen ursprungligen var.
För min del får jag säga, att jag anser detta vara oegentligt,
hvaremot det icke kan uppstå någon oegentlighet, om bevillnings¬
utskottet afgifver sitt utlåtande, huruvida, oberoende af arméeorgani-
sationsfrågan, de af motionären föreslagna förändringar i bevillnings-
stadgan äro lämpliga eller icke. Jag anser att detta rätteligen bör
tillhöra Bevillnings-Utskottet, hvarför jag anhåller att det måtte dit
remitteras.
Herr von Koch: Herr Rydins motion N:o 44 afser införandet
af en fastighetsskatt såsom en från bevillning af inkomst särskild skatt,
jemte omarbetning af flera delar i bevillningsstadgan, »i öfverensstäm¬
melse med de grunder, som innehållas uti det af honom i skattejemk-
ningskomitén afgifna yttrande». Detta yttrande innefattar pag. 8
»särskild mening om den direkta beskattning, som i stället för grund¬
skatt m. m. bör införas».
Herr Rydin har i komitén påyrkat, bland annat, att hans förslag
till författningar angående fastighets- och inkomstskatter borde få kraft
af civillag. Huru han egentligen nu vill hafva det, vet jag icke, då
han antyder uti sina motiv, att sådana lagar icke kunna stiftas*
utan ändring i Regeringsformen. Emellertid och då han varit med¬
lem af skattejemkningskomitén och nu äfven åberopat sitt deri afgifna
ofvannämnda yttrande, är det efter mitt omdöme orimligt att antaga det
han nu skulle, oberoende deraf om grundskatterna blifva afskrifna,.
vilja hafva införd en ny hög fastighetsskatt, helst när man genomläst
hans motiv och derjemte tänker på hans embetsställning. Hans för¬
slag är väl således påtagligen beroende af frågan om grundskatternas
afskrifning.
Han föreslår här också förändring i afseende å sättet för bevill-
Lördagen den 9 Februari.
13
N:o 6.
ningens utgörande och åberopar dervid Kammarrättens yttrande i denna
fråga, men detta Kammarrättens yttrande har just blifvit infordradt
med afseende på införandet af en ny härordning och grundskatternas
afskaffande. Kammarrätten har val sagt, att den i väsentliga delar
biträder Herr Kydins åsigter, men detta instämmande gäller dock väl
egentligen i afseende å fastighetsskatten och några få andra punkter,
under det att den deremot synes i allmänhet ogillat så väl hvad Herr
Rydin som komiterade föreslagit i afseende å det nya sättet för be-
villningsberedningen och i synnerhet beträffande den slags nya öfver¬
domstol eller öfverskattenämnd, som de föreslagit i stället för Kammar¬
rätten. Af Herr Albert Anderson har nu ock här väckts en motion
angående förmögenhets- och inkomstskatter, samt ändring i samma
delar af Bevillningsförordningen som Herr Rydin. Den torde väl ock
komma till Särskilda Utskottet.
Då Herr Rydins motioner äro så litet utvecklade, och i synnerhet
som han äfven åberopat Kammarrättens yttrande, är det, som sagdt,
visserligen svårt att säga, hvad han egentligen nu afser, men det torde
väl icke kunna anses lämpligt, att Bevillnings-Utskottet sätter sig till
att arbeta på förslag till införande af en ny bevillningsförordning, obe¬
roende af huru det går med grundskatternas afskaffande, då frågan
står i så nära sammanhang dermed. Då nu Andra Kammaren, såsom
här blifvit upplyst, skickat motionen till Särskilda Utskottet, skulle,
om Första Kammaren deremot hänvisar den åter till Bevillnings-
Utskottet, en konflikt lätt uppstå; och efter mitt förmenande är det
således bäst remittera motionen till Särskilda Utskottet, hvadan jag
tillstyrker bifall till Bevillnings-Utskottets nu föredragna memorial.
Herr Mannerskantz: Af alla de skäl, som blifvit anförda för
att remittera den ifrågavarande motionen till det Särskilda Utskottet,
kan jag icke finna något annat vara giltigt, än det att Andra Kam¬
maren skulle hafva beslutat remittera motionen till delta Utskott.
Deruti skulle jag anse ligga ett gifvet skäl för Första Kammaren att
fatta samma beslut, ty icke kan det vara värdt att strida för mycket
om formen, utan då är det efter mitt förmenande bättre att förena
sig i sådant afseende. Men det måste dock erkännas, att det icke
kan tillkomma Särskilda Utskottet att från början till slut omarbeta
hela den nu gällande bevillningsförordningen, såsom denna motion
afser, blott derföre att man ifrågasätter, att den till någon del skall öf¬
verensstämma med Herr Ola Anderssons motion derom, att bevillnin-
gen för jordbruksfastighet skall ökas, ifall motionerna om en ny här¬
ordnings antagande och allmän värnpligt blifva bifallna och följ¬
aktligen jemte denna sistnämnda bör komma att behandlas af det
Särskilda Utskottet. Det faller af sig sjelf, att till detta Utskott rätte¬
ligen hörer den motion af Herr Rydin, som afser, ifall de äldre skat¬
terna skulle afskaffas, få en särskild s. k. fastighetsskatt pålagd, hvil¬
ken då måste anses såsom en ny grundskatt och om hvilken
det väl med skäl kan blifva fråga, huruvida den ej under sådant
förhållande verkligen borde i vårt beskattningsväsen införas; men då
han på samma gång i annan motion åsyftar och föreslår, att bevill-
Öfverlemnande
af en motion
från Bevill-
vinge- Utskottet
till Särskilda
Utskottet.
(Forts.)
N:o 6.
14
Lördagen den 9 Februari.
Öfverlemnan¬
de af en
motion från
Bevillnings¬
utskottet till
Särskilda
Utskottet.
(Forts.)
Öfver lem¬
nande af tre
motioner från
Lag- Utskottet
till Särskilda,
Utskottet.
ningsförordningen äfven i flere andra afseenden än för att skaffa er¬
sättning för upphäfda grundskatter i väsentliga delar bör omarbetas,
är det en sak hvarmed, efter mitt förmenande, Särskilda Utskottet icke
bar att' göra, utan det bör ovilkorligen tillhöra Bevillnings-Utskottet,
och jag kan icke finna annat än att, om Särskilda Utskottet skulle få
denna motion till sig hänvisad, det genast måste skynda begära, att
Bevillnings-Utskottet ville vara detsamma behjelpligt med utarbetande
af en ny bevillningsförordning.
Med afseende på Herr von Kochs yttrande i fråga derom, huru¬
vida det varit Herr Rydins mening att, äfven oberoende af de åt¬
gärder, som kunna vidtagas med en ny härordnings antagande och
grundskatternas afskaffande, få en ny fastighetsskatt såsom bevillning
införd, vill jag anmärka, att det uppenbarligen varit hans mening att,
oberoende af utgången af försvarsfrågan, få eu dubbel bevillning för
fastighetsegare ålagd, nemligen dels för fastigheternas kapitalvärde,
dels äfven på grund af den inkomst, som, utöfver räntan å kapital¬
värdet, skötseln af en egendom kan anses inbringa.
Då jag ännu ej hört konstateras, att Andra Kammaren fattat be¬
slut om remiss af denna motion till Särskilda Utskottet, får jag yrka,
att motionen måtte remitteras till Bevillnings-Utskottet. Skulle Kam-
rarne i detta afseende fatta olika beslut, må tvisten slitas af den det
vederbör.
Sedan undertecknad tillkännagifvit, att, enligt ankommet proto¬
kollsutdrag, Andra Kammaren bifallit det förevarande utlåtandet, och
öfverläggningen härefter förklarats slutad, upptog Herr vice Talmannen
de derunder gjorda yrkanden å dels bifall till Bevillnings-Utskottets
ifrågavarande utlåtande och dels afslag derå, samt framstälde först
proposition på bifall till utlåtandet, hvarvid svarades många ja
jemte några nej; och sedermera proposition på afslag derå, då svaren
utföllo med många nej jemte några ja; och förklarade Herr vice Tal¬
mannen den första propositionen vara med öfvervägande ja besvarad.
Föredrogos å nyo och biföllos Bevillnings-Utskottets den 6 och
8 i denna månad bordlagda utlåtanden:
N:o 4, angående öfverlemnande till Särskilda Utskottet af en
inom Första Kammaren af Herr A. Anderson väckt motion; och
N:o 5, angående öfverlemnande till Särskilda Utskottet af en
inom Andra Kammaren af Herr A. Adlercreutz väckt motion.
Föredrogs å nyo Lag-Utskottets den 6 och 8 i denna månad
bordlagda memorial N:o 2, angående öfverlemnande till Särskilda
Utskottet af trenne till Lag-Utskottet hänvisade motioner.
Friherre af Ugglas: Jag ämnar för min del icke motsätta mig
bifall till Utskottets förslag, för så vidt detsamma afser, att de af
Lördagen den 9 Februari.
15
N:o 6.
Herrar Anderson och Adlercreutz väckta motioner måtte blifva öf-
verlemnade till Särskilda Utskottet; men deremot måste jag hysa be¬
tänkligheter i afseende å Herr Carl Ericsons motion, och jag tror
icke, att den kan höra till Särskilda Utskottet. Herr Ericson har
nemligen deruti föreslagit, »att befrielse från första årets vapenöf¬
ning med beväringen ej vidare måtte medgifvas medlem af de frivilliga
skarpsky tteförenin garne.»
Denna fråga måtte väl kunna bedömas och afgöras fullkomligt
oberoende af ett nytt härordningsförslag och är, så vidt det förefaller
mig, derifrån alldeles fristående. Jag vågar derföre hemställa, att
Kammaren, med godkännande af Utskottets förslag i hvad detsamma
afser de af Herrar Anderson och Adlercreutz väckta motioner, måtte
afslå Utskottets framställning beträffande Herr Carl Ericsons motion.
Herr von Gegerfelt: I den ifrågavarande motionen säger Herr
Carl • Ericson, att den nu gällande bestämmelsen om befrielse för aktiv
medlem af skarpskytteförening från första årets vapenöfning med be¬
väringen kunde hafva haft sin befogenhet, då vi ännu till hufvudsaklig del
byggde vårt försvar på den stående armén, men numera, då allmänt
erkändes, det detta försvar måste hafva sin egentliga grund på den all¬
männa värnpligtsskyldigheten, upphörde de skäl, som möjligen förut
kunnat gälla för en sådan bestämmelse, och vidare, att denna frihet
företrädesvis tillgodokomme ynglingar af de förmögnare klasserna och
stadsbefolkningen, hvaraf det blifvande reservbefälet företrädesvis
måste hemtas. Om det nu befinnes, att en motion, som redan är till
Särskilda Utskottet remitterad, innehåller enahanda eller likartadt
ämne, så torde Lag-Utskottet hafva gjort rätt, då det hänskjutit nu
ifrågavarande motion till Särskilda Utskottet. Se vi då på de mo¬
tioner, som redan blifvit till Särskilda Utskottet remitterade, så finna
vi biand dem motionen N:o 13 af Herr Key m. fl. med förslag till
ny härordning. Uti denna motion är föreslaget, att öfningstiden skall
blifva högst 90 dagar, fördelade på 2 år, och vidare säges deruti,
att på det ofvanstående öfningstid må blifva så fruktbringande som
möjligt, antoges den föregången af frivilliga öfningar, hvartill skarp-
skytterörelsen redan visat vägen, samt att dessa öfningar fördelak¬
tigast kunde bedrifvas med afseende på förvärfvandet af skicklighet i
målskjutning, hvilken skicklighet vore af den vigt, att till uppmun¬
trandet af dess förvärfvande, jemte färdighet i andra militäröfningar,
någon afkortning i beväringens öfningstid borde ifrågakomma.
I den slutliga framställningen har ock blifvit föreslaget, att nå¬
gon afkortning i öfningstiden skulle medgifvas, om ett visst mått af
färdighet i målskjutning jemte annan militäröfning ådagalades. Så-
vidt jag kan finna, är det precist samma fråga, som afhandlas i dessa
begge motioner, nemligen huruvida den omständighet, att en person
är medlem af skarpskytteförening och sålunda vunnit färdighet i vap¬
nens bruk, må enligt den blifvande härordningen lända honom till
befrielse från en del af vapenöfningen. Den ene motionären har
svarat ja på denna fråga, och den andre har svarat nej, men det är
dock samma fråga. Det skulle se besynnerligt ut, om nu det ena
Öfverlemnan¬
de af tre
motioner _ från
Lag* Utskottet
till Särskilda
Utskottet.
(Forts.)
N:o 6.
16
Lördagen den 9 Februari.
Öfverlemnan¬
de af tre
motioner från
Lag- Utskottet
till Särskilda
Utskottet.
(Forts.)
Utskottet komme att tillstyrka och det andra Utskottet att afstyrka
samma sak.
Att det, med afseende å tiden som behandlingen af ifrågava¬
rande motion komme att i ena eller andra Utskottet upptaga, är af
föga betydelse, till hvilketdera Utskott densamma öfverlemnas, derom
torde vi kunna vara öfverens, ty någon synnerlig tid för dess behand¬
ling torde ej vara erforderlig.
Jag yrkar således bifall till Lag-Utskottets nu föredragna hem¬
ställan.
Friherre af Ugglas: Det är mig ingalunda obekant, att det
förslag, som af Herr Key m. fl i motionen Nio IB blifvit framstäldt,
äfven innehåller något om afkortning under vissa vilkor af beväringens
öfningstid, men det afser, enligt min uppfattning, en helt annan fråga,
nemligen huruvida i den nya härordningen skall medgifvas någon
befrielse från beväringsöfningarne på grund af föregående vapen-
öfningar.
Det af Herr Key väckta förslag får Kammaren pröfva i sam¬
manhang med förslaget om en blifvande, här-organisation. Den fråga,
som förekommer i Herr Carl Ericsons motion, afser åter, huruvida
under den nu varande härordningen Kammaren skulle vilja tillåta
någon lindring i första årets beväringsexercis, och den kan afgöras,
äfven om det icke blefve fråga om någon ny härordning; den hänger
således icke dermed tillsammans, och dessutom ligger det en väsent¬
lig skilnad mellan de båda motionerna deri, att i Herr Keys motion
icke föreslås någon befrielse från lista årets vapenöfningar, utan der
säges blott i allmänhet, att någon förkortning på hela öfningstiden
på grund af föregående vapenöfningar borde ifrågakomma. Det är
icke i denna motion antydt, att exercis såsom skarpskytt skulle be¬
fria från lista årets vapenöfningar, utan der säges blott, att färdig¬
het i målskjutning samt andra militäröfningar borde kunna berättiga
till någon afkortning i öfningstiden. Detta är ju eu helt annan fråga
än den, huruvida man kan blifva befriad från nu stadgade 15 dagars
exercis, om man är skarpskytt, och jag hemställer till Eder, mine
Herrar, om I icke ären beredde att svara ja eller nej på denna fråga,
oberoende af hvad som beslutas i härordningsfrågan. Jag kan icke
fatta, att detta är eu fråga, som det tillkommer det Särskilda Ut¬
skottet att behandla.
Herr von Gegerfelt: Jag får erinra, att Herr Carl Ericson sjelf
förklarar den föreslagna lagförändringen uteslutande betingad af de
förändrade förhållanden den nya arméorganisationen kommer att medföra.
Huruvida befrielse skall medgifvas från ena eller andra årets exercis
kan väl icke hafva någon betydelse för Utskottets behörighet att frå¬
gan behandla.
Sedan öfverläggningen härefter förklarats slutad, yttrade Herr vice
Talmannen, att under densamma hade yrkats dels bifall till Lag-
Utskottets förevarande memorial i dess helhet och dels utaf Friherre
af Ugglas, att Kammaren med afslag å momentet, för så vidt det
Lördagen den 9 Februari.
17
N:o 6.
rörde öfverlemnande af Herr C. Ericsons motion, N:o 123, till det Sär¬
skilda Utskottets handläggning, måtte bifalla momentet i öfrigt.
Härefter framstälde Herr vice Talmannen först proposition på
bifall till momentet i dess helhet, hvarvid svarades många ja jemte
några nej, och sedermera proposition på Friherre af Ugglas’ ofvan-
berörda yrkande, då svaren utföllo med många nej jemte några ja;
och förklarade Herr vice Talmannen den första propositionen vara med
öfvervägande ja besvarad.
Föredrogs å nyo och bifölls Lag-Utskottets den 6 och 8 i denna
månad bordlagda utlåtande N:o 3, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga
proposition med förslag till förändrad lydelse af 6 punkten i 19 § af
förordningen om nya strafflagens införande och hvad i afseende derå
iakttagas skall den 16 Februari 1864.
Fördrogs och företogs punktvis till afgörande Lag-Utskottets den
8 i denna månad bordlagda utlåtande N:o.4, i anledning afverkstäld
granskning af Riksdagens justitieombudsmans embetsförvältning .
Utskottets första yttrande
Godkändes.
Utskottets senare anmälan.
Herr von Gegerfelt: Jag får vördsamt yrka, att Justitieombuds¬
mannens i fråga varande framställning måtte, såsom han önskat, till
Bevillnings-Utskottet öfverlemnas.
Efter härmed slutad öfverläggning och uppå gjord proposition,
beslöt Kammaren till Bevillnings-Utskottet hänvisa Justitieombudsman¬
nens ifrågavarande framställning.
Anmäldes och bordlädes Stats-Utskottets memorial N:o 3, angående
öfverlemnande till Särskilda Utskottet af en till Stats-Utskottet hän¬
visad motion.
Herr vice Talmannen hemstälde, huruvida Kammaren, i enlighet
med hvad vid hållet talmanssammanträde öfverenskommits att föreslå,
behagade besluta att nästa Lördag den 16 i denna månad företaga
Första Kammarens Prot. 1878. N:o 6. 2
N:o 6.
18
Lördagen den 9 Februari.
val af tjugufyra valman jemte sex suppleanter för utseende af Riks¬
dagens justitieombudsman och hans suppleant, kvilket bifölls.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades Herr Croneborg, under
en tid af tre veckor från den 11 i denna månad.
Justerades fem protokollsutdrag för detta sammanträde, hvarefter
Kammaren åtskildes kl. 1/i 4 e. m
In fidern
0. Brakel.
Stockholm, Isaac Mardis’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1878.