Motioner i Andra Kammaren, N:o 45.
3
i öfverensstämmelse med de grunder, som innehållas
dels i det af mig i Skattejemkningskomitén afgifna
yttrande samt deri innehållna förslag till Lag om in¬
komstskatt, dels i Kammarrättens yttrande öfver Skatte-
jemkningskomiténs betänkande.
Stockholm den 25 Januari 1878.
H. L. Rydin.
N:o
Af Herr H. L. Rydin: Angående underdånig skrifvelse, rörande
förändrade grunder för kommunalbeskattningen.
Som den kommunala beskattningens brister allt mer och mer bi¬
draga att, i den mån utskylderna förhöjas, låta dessa kännas ojemnt tryc¬
kande och orättvisa, kan en väl behöflig reform af lagstiftningen ej tåla
vid längre uppskof. Grundfelet i den kommunala beskattningen består
deri, att densamma helt och hållet grundas på den allmänna bevillningen,
hvilken, med hänsyn till dess ställning i statens skattesystem, i åtskilliga af-
seenden både hvad grunderna och sättet för dess utgörande beträffar,bestäm¬
mes på annat sätt och efter andra regler än dem, som böra följas i afseende
på de kommunala utskyldernas utgörande. Sålunda märkes först och
främst att, för att underlätta uppskattningen af skattskyldig inkomst och
uppbörden af den deraf beroende bevillningen till staten, men utan af¬
seende på den skyldighet, skattskyldig person kan hafva att, i förhål¬
lande till den inkomst han uppbär, deltaga i utskylders utgörande till
eu eller annan kommun, man vänder sig till förmögenhetssubjektet såsom
sådant, oberoende af de lokala förhållandena, och påför detsamma skatt inom
en enda af de kommuner, i hvilka ekonomisk verksamhet utöfvas, utan
afseende på de förmåner denna verksamhet åtnjuter inom de öfriga. Detta
förhållande har påkallat förslag till ändringar i Bevillningsstadgan § 9,
angående orten för bevillnings påförande, utan att man ännu lyckats
att vinna afsedd rättelse. Ja, man kan ej vinna sådan genom Bevill-
ningsförordningens ändring utan att skada statens eller den enskildes in¬
tresse till förmån för kommunen. Vidare är att märka förhållandet
4
Motionär i Ändra Kammaren, N:o 45.
mellan bolag och dess delegare i afseende på kommunalskatts utgörande,
hvarigenom den kommun, hvarest bolaget har sin rörelse, åtnjuter förde-
larne i beskattningsväg af den inkomst, som deraf erhålles, under det att
de i andra kommuner bosatte enskilde intressenter derstädes göra sig till
godo de kommunala förmånerna utan att behöfva derför erlägga skatt
för den inkomst, som han från bolaget erhåller, oaktadt samtlige kom-
inunalmedlemmar böra i förhållande till sin inkomst utan afseende på
den källa, hvarifrån inkomsten härrör, deltaga i utskylderna till den
kommun, de tillhöra. Det kan ej heller anses med rättvisa förenligt å
ena sidan, att den som eger jordbruksfastighet på landet är fri från ut-
skylder till kommunen, derest han ej brukar jorden sjelf och, å andra
sidan, att arrendatorn skall betala samtliga kommunalutskylder i förhål¬
lande till den arrenderade fastighetens taxeringsvärde, jordegaren må
hafva förbehållit sig huru stora förmåner som helst i arrendeaftalet.
Obilligt är äfven, att ej de personer, som större delen af året vistas inom
eu kommun och der hyra bostad samt åtnjuta en mängd förmåner inom
kommunen, ej skola vara skyldiga att jemväl deltaga i de kommunala ut¬
skylderna. Dessa personer böra deltaga deri i förhållande till en inkomst,
som kan, enligt de i § 21 i Instruktionen för taxeringsförrättningarne
innehållna grunder, beräknas efter den bostad eller våning, de begagna.
I dess ställe lemna våra lagar tillfälle att under vissa förhållanden, äf¬
ven om personen verkligen har bostad inom kommunen,undandraga sig kom¬
munalutskylder genom att låta skattskrifva sig å annan ort. Slutligen
synes äfven billigt, att åtminstone så mycket tages hänsyn till de olika
slagen af förmögenhet eller inkomst, att fastigheterna såsom sådana på¬
föres en viss del af det kommunala skattebeloppet, till exempel en fjer¬
dedel, innan de kommunala bidragen fördelas efter inkomsten, hvarvid
inkomst af det kapital, som nedlägges i fastighet, bör likasom ock inkomst
af jordbruk åläggas kommunalskatt, likasom annan inkomst.
Med hänsyn till nu angifna missförhållanden får jag föreslå,
att Riksdagen i skrifvelse till Kongl. Maj:t anhåller,
att Kongl. Maj:t täcktes taga i öfvervägande det sätt,
hvarpå en mera rättvis kommunalbeskattning må kunna
genomföras, och framlägga för Riksdagen de förslag till
ändring af kommunallagarne, som deraf påkallas.
Stockholm den 25 Januari 1878.
H. L. Rydin.