16
Motioner i Andra Kammaren, N:o 103.
N:o 103
Af Herr S. Löweilhiellli: Om utvidning af enklassiga pedagogien i
Lindesberg till tvåklassigt, läroverk.
Utan tvifvel måste det väcka undran att Örebro län, som 1875
räknade 178,951 invånare, eller vid pass Va af hela rikets folkmängd,
icke är försedt med flera af de 78 elementarläroverk för ynglingar, som
finnas i riket, än ett högre elementarläroverk i Örebro och ett treklassigt
sådant i Askersund, under det att af de angränsande länen Skaraborgs län
har 1 högre, och 4 femklassiga läroverk samt Wermlands län 1 högre, 1
femklassigt och 2 treklassiga läroverk, af Indika ett treklassigt blifvit åt
Kongl. Maj:t föreslaget att utvidgas till femklassigt. Deremot finnas i Örebro
län af rikets 18 pedagogik' 2, nemligen 1 tvåklassig i Nora och 1 enklassig
i Lindesberg. Att de sistnämnda läroverken äro i verkligt behof af ökade
lärarekrafter förefaller obestridligt, om man jemför lärjungarnes antal i dem
med antalet lärjungar i likartade och högre läroverk i öfriga delar af riket.
Vid vårterminen 1877, då den tvåklassiga pedagogien i Nora räknade 56
lärjungar, hade icke något af de 20 treklassiga elementarläroverken mera än
51 lärjungar, med undantag af det i Göteborg, som räknade 76, och den
enklassiga pedagogien i Lindesberg med 44 lärjungar (i Pedagogisk tidskrift
uppgifves origtigt att antalet varit 42) öfverträffades icke i afseende å
lärjungarnes antal af något annat läroverk inom samma klass, än den vid
förra riksdagen till treklassigt elementarläroverk uppflyttade pedagogien i
Falköping, men hade sjelf större antal lärjungar, än 7 af de 9 tvåklassiga
pedagogierna och flere än 14 af de 21 treklassiga elementarläroverken.
De nu afgifna förhållandena synas gifva anledning att ifrågasätta
läroverkens i Nora och Lindesberg utvidgande till treklassiga elementarläro¬
Motioner i Andra Kammaren, N:o 103. 17
verk, men då jag anser mig på goda skäl kunna antaga att en sådan begäran
icke skulle vid denna riksdag godkännas och orten utan tvifvel är tacksam
äfven för ett mindre mått af tillgodoseende, inskränker jag mig till en an¬
hållan att den enklassiga pedagogien i Lindesberg måtte utvidgas till två-
klassigt läroverk, hvilken anhållan synes mig vara berättigad endast på den
grund att lärjungarnes antal är större, än att de lämpligen kunna af en
lärare handledas.
En sådan anordning är så mycket mera af behofvet påkallad, som all
anledning är att antaga, att antalet lärjungar vid läroverket i Lindesberg
kommer att uppnå en ännu högre siffra, än det nu har. Af de 29 lärjungar,
som vid höstterminen 1868, den första, för hvilken jag erhållit uppgift å
lärjungarnes antal, bevistade skolan, voro 25 från staden och endast 4 från
den omgifvande landsbygden, men vid vårterminen nästlidna år, då lärjun¬
garnes antal var 44, voro icke mindre än 18 bosatte å landet. Antagligen
har detta sin grund deruti att samfärdseln med omkringliggande bygd genom
jernvägsanläggning blifvit i väsentlig mån underlättad, men detta förhållande
gifver äfven giltig anledning att förutsätta att den välburgna befolkningen
å den staden omgifvande landsbygden framdeles kommer att ännu mera, än
hittils, sända sina söner till skolan.
Staden har äfven för flera år sedan uppfört ett ändamålsenligt och
prydligt skolhus af sten, som är tillräckligt rymligt för ett treklassigt elemen¬
tarläroverk och vid allmän rådstuga den 13 Augusti nästlidna år hafva jemväl
stadens invånare förbundit sig att, derest en andre lärare blefve vid skolan
anstäld, tillhandahålla nödig lokal för den sålunda utvidgade läroanstalten.
Med anledning af hvad jag sålunda haft äran att anföra får jag
vördsamt föreslå,
att Riksdagen ville för den enklassiga pedagogiens i Lindesberg
utvidgning till tvåklassigt läroverk anslå erforderliga medel.
Stockholm den 27 Januari 1878.
Severin Löwenhielm.
I ofvanst&ende motion instämmer
P. Andersson,
från Örebro lån.
Dih till Riked. Prot. 1878. 1 Sami. 2 Afd. ‘J Band. 15 Höft.
3