Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag ra. ra. Utlåtande N:o 1. 1
N;o 1.
Ank. till Riksd. Kansli den 6 April 1877, kl. 5 e. m.
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag
m. m. Utlåtande, i anledning af Iiongl. Maj:ts nådiga
propositioner N:is 15 och 16 samt de delar af Dess
nådiga, proposition N:o 1, som dermed stälts i förbin¬
delse, äfvensom i anledning af de inom Riksdagens båda
Kamrar väckta motioner i samma eller dermed samman¬
hängande ämnen.
Till Särskilda Utskottets behandling hafva öfverlemnats:
Kong!. Maj:ts nådiga proposition N:o 15, med förslag till lag angå¬
ende den allmänna värnpligten och den tid, värnpligtig skall för sin
utbildning tjenstgöra under fredstid;
de delar af Kongl. Maj:ts nådiga proposition N:o 1, angående stats¬
verkets tillstånd och behof, som afse uppförande å fjerde hufvudtiteln af
anslag, angående hvilkas äskande Kongl. Maj:t, i sammanhang med frågan
om värnpligtslagen, den 30 December 1876 fattat beslut, enligt det vid
sist nämnda proposition fogade statsrådsprotokoll (Bil. N:o 3 b);
Kongl. Maj:ts nådiga proposition N:o 16, angående eftergift af rust-
och rotehållares åligganden att tillhandahålla båtsman vissa beklädnads¬
persedlar; samt
Kong!. Maj:ts, i Dess nådiga proposition N:o 1 å femte hufvud¬
titeln (punkten N:o 12), äskade anslag till värnpligtiges öfningar.
Utskottet, som tillika erhållit del af ett inom Första Kammaren af
Herr von Kock i anledning af berörda nådiga proposition N:o 15 afgif-
vet yttrande, har äfvenledes fått mottaga följande motioner:
Bih. till Rik-d. Prat. 1877. 8 Sami. 1 Afd. 1 Höft.
1
2 Särskilda l tslco Hets för behandling afförslaget till värnpligtslag m. m. Utlåtande N:o 1.
Inom Första Kammaren:
Motion N:o 30, af Herr Widmark, angående rust- och rotehållares
rekryteringskyldighets öfvertagande af staten;
Inom Ändra Kammaren:
Motion N:o 19 af Herr P. A. Hellgrén in. fl., angående underdånig
skrifvelse om befrielse för lappmarkernas befolkning inom Wester- och
Norrbottens län frän deltagande i allmän värnpligt;
Motion N:o 85 af Herr Jöns Pehrsson in. fl., angående ordnande af
landets försvar;
Motion N:o 102 af Herr E. Dofsen, om landtförsvarets ordnande;
samt slutligen
Motion N:o 117 af Herr Ola Andersson in. fl., i hvad den rör
Indelningsverkets afskrifvande, samt om rättighet för Rusthållet att, i
stället för Rustningens effektiva utgörande, få erlägga vakansafgift.
Omförmälda nådiga proposition N:o 15, är af följande lydelse:
»Enär antagandet af en ny värnpligtslag, som eger förmåga att
uppbringa hären till den styrka, försvaret af landet med betraktande af
dess utsträckning och läge oundgängligen kräfver, måste anses tillhöra
e törsta och mest maktpåliggande åtgärder för försvarsutvecklingen,
helst den dermed åsyftade tillökningen af stridande inträffar först flera
år efter det lagen trädt i kraft, och dessutom en säker kännedom om den
styrka, hären är afsedd att uppnå, utgör den oumbärliga beräknings¬
grunden för organisationsverksamheten under försvarets alla utvecklings¬
skeden, vill Kong!. Maj:t, med hänvisning i öfrigt till det statsreglerings-
m?°S?D°ren biWa utdrag af statsrådsprotokollet för den 30 December
876 (Bil. 3 b), i nåder föreslå Riksdagen att antaga härhos bifogade
förslag till lag angående
l:o den allmänna värnpligten,
f A -u10 ^6n värnpligtig skall för sin utbildning tjenstgöra under
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till vär npligtslag in. 'in. Utlåtande N:o 1, 8
Förslag
till lag om allmänna yärnpligten
Art. I.
Allmänna bestämmelser.
§ 1.
Hvarje svensk man är värnpligtig från och med det kalenderår,
under hvilket han fyller aderton år, till och med det, under hvilket
han fyller fyratio år.
§ 2.
Från värnpligtens fullgörande frikallas den, som till följd af lyte,
sjukdom eller kroppslig svaghet är till tjenst vid rikets försvar oförmögen.
§ 3.
Yärnpligten fullgöres i hären eller flottan.
§ 4.
1. Hären består af linie, landtvärn och landstorm. Tjenstetiden
är sex år i linien och sex år i landtvärnet. Efter slutad tjenst i linien
öfverföres den värnpligtige omedelbart till landtvärnet. Tjenstetiden vid
flottan är tolf år, af hvilka de sex första motsvara tjenstetiden i linien
och de sex sista tjenstetiden i landtvärnet. I krigstid bestämmer dock
endast behofvet tjenstetidens längd för det uppkallade manskapet.
2. Under den tid värnpligtig icke tillhör linien, landtvärnet eller
flottan, tillhör han landstormen,
4 Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnplig tolag m. m. Utlåtande N:o t‘
§ 5.
1. Värnpligtig är skyldig att undergå utskrifning till tjenst i
linien och landtvärnet eller vid flottan det år han fyller 21 år.
2. Tjenstetiden i linien och landtvärnet eller vid flottan beräknas
från början af nyssnämnda år, äfven om den värnpligtige till följd af
laga förfall eller beviljadt uppskof först ett senare år skulle blifva ut-
skrifven. Har sådan senare utskrifning skett till följd af den värnplig-
tiges förfallolösa uteblifvande, räknas tjenstetiden från början af utskrif-
ningsåret. Inställer utskrifven värnpligtig sig icke till tjenstgöring det
år häri första gången blifvit till vapenöfning inkallad, räknas hans tjenste¬
tid från början af det år han inträder i tjenstgöring.
3. Värnpligtig må äfven före det år, han fyller 21 år, anmäla
sig till utskrifning och dervid sjelf välja den truppafdelning eller flottans
station, vid hvilken han vill tjenstgöra, dock endast så vida han är till
krigstjenst duglig och i öfrigt lämplig till den tjenst, hvartill han an¬
mäler sig. Han tillhör likväl linien eller motsvarande klasser vid flottan,
intilldess sex år förflutit från och med det års början, då han fyller
21 år. Sådane ynglingar må dock icke vid någon af härens afdelningar
eller vid flottans stationer emottagas till större antal än tio procent af
årskontingenten.
§ 6.
1. Vapenför värnpligtig utskrifves till vapentjenst; öfrige värn-
pligtige till annan befattning vid hären eller flottan, hvartill de må finnas
lämpliga.
2. Värnpligtig vare skyldig att, då han är inkallad till tjenstgöring,
förrätta den tjenst, honom af vederbörande befälhafvare anvisas; dock
a) att den, som tillförene haft anställning i egenskap af officer
eller underofficer, icke kan åläggas tjenstgöring i lägre befälsgrad, än
han förut innehaft;
b) att prester, läkare, som aflagt medicine kandidatexamen, och
veterinärläkare ej må åläggas annan tjenstgöring än den, som tillhör
deras kall;
c) att sjökaptener och styrmän vid handelsflottan, hvilka utöfvat
sitt yrke längre eller kortare tid under de trenne år, som närmast före¬
gått inkallelseåret, skola, om de fullgjort föreskrifven vapenöfning vid
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. m. Utlåtande N:o 1. 5
flottan samt aflagt den för befordran till underofficer stadgade examen,
användas, de förre såsom befäl och styrmännen såsom underbefäl; samt
d) att den, som vunnit behörighet att tjenstgöra såsom maskinist
å ångfartyg, skall användas i maskinistbefattning.
§ 7.
Rörande utskrifne värnpligtiges befrielse från tjenstgöring under
krigstid meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikets tjenst och det
allmännas behof finnas vara påkallade.
§ 8.
Värnpligtig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjenst eller
arbete antagen, må ej af husbonde eller arbetsgivare förhindras att i be¬
hörig tid inställa sig till utskrifning, vapenöfning eller annan tjenstgöring.
§ 9.
1. Värnpligtig skall, med det undantag mom. 3 af denna § be¬
stämmer, vid mantals- och skattskrifningen det år, han fyller aderton år,
sjelf eller genom målsmän, husbonde, arbetsgifvare eller laga ombud, af-
lemma sitt prestbetyg till det vid förrättningen närvarande befäl och af
detsamma uttaga en inskrifningsedel.
2. A inskrifningssedeln antecknas framgent af befälet hvad som
med hänseende till värnpligtens fullgörande är för den värnpligtige af
vigt att kunna styrka, såsom utskrifningsförrättningsbeslut, fullgjord tjenst-
göringsskyldighet, öfverflyttning till landtvärnet med mera dylikt. Med
inskrifningssedeln följer ett utdrag af denna lag samt andra lagar och
stadganden rörande krigsmakten.
3. År den värnpligtige vid sjömanshus inskrifven, erhåller han
under första värnpligtsåret sin inskrifningsedel af sjömanshusdirektionen,
som derom underrättar vederbörande landtvärns-kompanibefäl inom den
15 Januari nästföljande år.
§ io.
Den, som är förlustig medborgerligt förtroende, må ej tillhöra hären
eller flottan.
6 Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpUgtslag m. in. Utlåtande N:o J,
Art. II.
Linien och landtvärnet samt deremot svarande klasser vid flottan.
a) Utskrifning.
§ 11.
1. Riket indelas i utskrifningsornråden, motsvarande fotfolksrege-
ments- och corps-områden.
2. Hvarje utskrifningsområde delas i visst antal landtvärns-kompani-
områdem
§ 12.
1. Alle värnpligtige, som icke, enligt mom. 2 och 3 af denna §,
utskrifvas till flottan, äro underkastade utskrifning till hären.
2. Till flottan utskrifvas:
a) sjöfarande, som å hvad farvatten som helst idkat minst tolf
månaders sjöfart å fartyg af tio tons drägtighet eller derutöfver;
b) fiskare, som idkat kust- eller hafsfiske såsom yrke minst tolf
månader;
c) lotsar och lotslärlingar; samt
d) maskinister och eldare, som i sådan egenskap å hvad farvatten
som helst tjenstgjort minst sex månader å ångfartyg eller ångslupar.
3. Dessutom skall till det antal, som Konungen pröfvar erforder¬
ligt, till flottan utskrifvas:
a) värnpligtige från de kusttrakter, der befolkningen mest syssel¬
sätter sig med kustfart och fiske;
b) ingeniörer, ritare och handtverkare vid skeppsvarf och sådana
mekaniska verkstäder, som hufvudsakligen bedrifva skeppsbyggeri, äfven¬
som andra skeppshandtverkare, segelsömmare, blockmakare och repslagare.
§ 13.
Ur utskrifningsområdena uttagas, på sätt §§ 19 och 22 bestämma,
värnpligtige för rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperna, trängen och flottan,
hvarefter öfriga värnpligtige tillhöra det fotfolksregemente, inom hvars
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till våmpligtslag m. m. Uttalande N:o 1. 7
utskrifningsområde de äro utskrifne, egande dock Konungen att i mån
af behof utjemna större olikheter i styrka regementena emellan.
§ 14.
1. Vid hvarje mantals- och skattskrifningsförrättning skall befäl
närvara, för att med ledning af mantalsuppgifterna upprätta och fullstän¬
diga den stamrulla, som inom hvarje landtvärnskompani skall särskildt
för hvarje årsklass föras öfver alla värnpligtige, hvilka inom kompaniets
område blifva mantals- och skattskrifne.
2. Utdrag af denna stamrulla skall för de tre yngsta årsklasserna
inom årets slut af landtvärn-kompanichefen öfversändas till vederbörande
pastorsembeten, hvilka äro pligtige att efter verkstäld granskning genom
anteckning upplysa, dels om någon deruti upptagen värnpligtig aflida
eller afflyttat till annan ort, som, da den är känd, skall uppgifvas, eller
bbfvit till hemvist eller namn enligt kyrkoböckerna origtigt upptao-en,
dels om och hvilka värnpligtige af berörda årsklasser, utom de i utdra¬
gen upptagna, inflyttat i församlingen efter senaste mantalsskrifningen;
hvarefter utdragen, bekräftade genom vederbörande pastorers underskrift7
skola inom den 15 derpå följande Januari till landtvärns-kompanichefen
återsändas.
3. Direktionerna för sjömanshusen skola inom den 15 Januari
hvarje år till vederbörande landtvärns-kompanichef insända uppgift å alle
i sjömanshusets register inskrifne värnpligtige.
4. Ej mindre presterskapet än ock landsstatens tjensteman, särde¬
les mantals- och skattskrifnings-förrättare samt direktionerna för sjömans¬
husen vare pligtig^ att, i allt hvad på dem kan ankomma, tillhandagå
vederbörande landtvärnsbefäl med de upplysningar och det bistånd, som
af dem kunna äskas, i och för de värnpligtiges redovisande och utskrifning.
5. Der mot husförhörslängder svarande anteckningar komma att
föras af annan myndighet än presterskapet, skola presterskapets skyldig¬
heter, enligt denna §, åligga sådan myndighet.
§ 15.
1. Hvarje.[år före den 15 Mars skall, på tider och ställen, som af
Kongl. Maj:ts Befallningshafvande efter landtvärns-bataljonschefens hörande
bestämmas, inom de särskilda utskrifningsområdena utskrifning förrättas
med de värnpligtige, som under året fylla 21 år, samt med dem af äldre
årsklasser, hvilka vid föregående utskrifningsförrätningar bort vara till¬
8 Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. m. Utlåtande N:o 1.
städes, men uteblifvit, eller vid sådan förrättning erhållit uppskof med
utskrifning. Der så pröfvas nödigt, kan dessutom äfven på andra tider
af året utskrifning ega rum.
2. Värnpligtig, som är inskrifven vid sjömanshus, utskrifves inom
det utskrifningsområde, inom hvilket sjömanshuset är beläget.
3. Inkallelse till utskrifningsförrättning verkställes af Konungens
Befallningshafvande genom kungörelse.
4. Utskrifningen förrättas af en utskrifningsnämnd, som består af
landtvärns-bataljonschefen, såsom ordförande, och fyra ledamöter, nemligen
en kapten af linien, vederbörande kronofogde, eller, om utskrifningen
afser stad, en, af magistraten inom sig utsedd ledamot samt dessutom
för hvarje landtvärns-kompaniområde två derinom bosatte män, hvilka
sistnämnde jemte ett lika antal suppleanter väljas hvarje gång för två
år af landstinget, eller, der kompaniområdet utgöres af stad, som ej
under landsting lyder, af stadsfullmäktige. Omfattar kompaniområdet
landsdelar hörande under olika landsting eller landsdel och stad, som ej
under landsting lyder, väljas särskildt för hvarje sådan landsdel eller
stad två ledamöter i nämnden jemte lika antal suppleanter. De af lands¬
ting eller stadsfullmäktige valda ledamöter, eller, i händelse de äro för¬
hindrade, deras suppleanter, deltaga i nämndens förrättning endast i hvad
den angår det område, för hvilket de blifvit valda.
Nämndens ordförande och ledamöter hafva lika rösträtt. Nämnden
biträdes af en läkare.
5. Vid utskrifningsförrättning är hvarje till densamma inkallad
värnpligtig skyldig att personligen inställa sig. Undantagne från denna
skyldighet äro endast de värnpligtige, som äro inskrifne å sjömanshus
och hafva fullgjort de i § 12 mom. 2 bestämda vilkor.
§ 16.
Värnpligtig, som vistas å annan ort, än den, hvarest han är man¬
tals- och skattskrifven, må, om han så önskar, å den förra undergå ut¬
skrifning, men skall i sådant fall före utskrifningen anmäla sig hos landt-
värns-kornpanibefälet, förete inskrifningssedel och aflemna prestbetyg. Sådan
värnpligtig anses dock fortfarande tillhöra det område, der han än man¬
tals- och skattskrifven, så vidt han icke till annat område i laga ordning
öfverflyttar.
§ 17-
1. Uppskof med utskrifning må till näst följande års utskrifnings¬
förrättning af nämnden medgifvas:
a) den
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till vårnpligtslag in. m. Utlåtande N:o 1. 9
a) den, som af eu eller annan möjligen öfvergående anledning,
såsom tillfällig sjukdom, försenad kroppsutveckling eller dylikt, vid ut-
skrifningsförrätttningen befinnes till tjensten oförmögen eller olämplig; samt
b) ende arbetsföre sonen till orkeslös eller vanför fader eller enka
äfvensom ende arbetsföre brödren till ett eller flera minderåriga eller
vanföra fader- och moderlösa syskon, derest dessa hans närmaste för sitt
uppehälle äro beroende af hans arbete och med honom sammanboende.
2. Förefinnes dylik anledning till befrielse ännu vid utskrifnings-
förrättningen det år, under hvilket den värnpligtige fyller sitt 24:de lef¬
nadsår, frikallas han under fredstid från värnpligtens fullgörande i linien
och landtvärnet samt motsvarande klasser vid flottan.
§ 18-
1. Uppskof med tjenstgöring vid hären eller flottan under freds¬
tid kan af nämnden intill 23:dje lefnadsåret inedgifvas;
a) den som vid universitet, akademi, högre elementarläroverk, högre
eller lägre teknisk skola idkar studier och styrker sig behöfva sådant
uppskof för afslutandet af redan fortskriden lärokurs;
b) å sjömanshus inskrifven värnpligtig, som enligt intyg från sjö¬
manshusdirektionen är förhyrd för längre resa å handelsfartyg, och som
till följd deraf icke utan väsendtlig olägenhet kan, så länge resan fort-
varar, inställa sig;
c) äfven annan värnpligtig, så vidt giltiga skäl för uppskofvets
beviljande pröfvas vara anförda.
2. Uppskof med tjenstgöring vid hären eller flottan under fredstid
kan af nämnden på högst ett år medgifvas värnpligtig, som sjelf förval¬
tar och brukar honom tillhörig fast egendom eller sjelf drifver honom
tillhörig handels-, fabriks- eller annan industriel rörelse samt vid utskrif-
ningsförrättningen befinnes af en eller annan anledning, såsom nyligen
inträffadt dödsfall, tillträde genom arf' eller testamente, olyckshändelse
med mera dylikt, icke hafva varit i tillfälle att på lämpligt sätt ordna
om fastighetens eller rörelsens skötande under den tid, han i och för sin
militära tjenstgöring skulle blifva frånvarande.
§ 19.
Utskrifningsnämnden pröfvar hvarje värnpligtigs lämplighet ej min¬
dre för vapentjenst eller för annan befattning vid hären eller flottan, än
ock för inträde vid olika vapen i öfverensstämmelse med det af Konun-
Bih. till Bilcsd. Prot. 1811. 8 Sami. 1 Afd. 1 Häft. 2
10 Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. mö Utlåtande N:o 1.
C, Ut“ade reg,lemente för de värnpligtiges utskrifning, efterfrå-ar
s:
§ 20.
ii t Utskrifmngsnämnden tillkommer derjemte att vid utskrifnin<?still-
aHet förordna om de värnpligtiges öfverförande vid behörig tid så väl
till landtvarnet eder motsvarande klasser af flottan som till landstormen
StoÄÄ rä“"ingSS“IIet' Sk0'“ "‘*"-fciWl*ngden,a af
§ 21.
.1. För hvarje utskrifningsområde skall finnas en utskrifnino-a-
revision bestående af Landshöfdingen i det län, till hvilket största dekm
a området hör, såsom ordförande, sam. af fyia ledamöter resements-
e ler corpsehefen och för hvarje till utskrifninf-sområdet hörandelän eller
j under landsting lydande stad tre inom länet eller staden bosatte män
som jemte tre suppleanter första gången för tre år och sedan för två år
i sender utses a landstinget eller, för stad, som icke lyder under land"!
ld!möterSellt'U1h'-kdgr ^ ,landstjnS el^r stadsfullmäktige valda
ledamöter eller, i händelse de äro förhindrade, deras suppleanter deltaga
detlTfvä%aSättnmg 6ndaSt ! hVad an»år d6t
2. Utskrifningsrevisionen eger att ändra eller upphäfva sådana
u ts k ri fn i n gs n a rand en s beslut, mot hvilka besvär anföras a^någon nämn¬
dens ledamot eller af värnpligtig, som frågan rör. g
lande flrriftW ^n fj°rt°n daSar efter beslutets medde-
inom hSl^ rt”Ung“8 1
oc, 4Ä :,S;{
§ 22.
L H^^fuingsrevisionen åligger derjemte att bland de värnplig-
tige som enligt § 19 dertill pröfvats lämplige, uttaga det antal, som fata
utskrifningsomradet skall tilldelas rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperna
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. in. Utlåtande N:o 1. 11
och trängen, hvarvid i första rummet till nyssnämnda vapen uttagas
de, hvilka dertill sig anmält.
2. I afseende å utskrifning till flottan galle hvad i § 12 är stad¬
gadt, och tillämpas i fråga om dem, hvilka under N:o 3 af samma §
skola till flottan utskrifvas, hvad här ofvan i mom. 1 blifvit om utskrif¬
ning till specialvapnen föreskrifvet.
§ 23.
Öfver utskrifningsrevisionens beslut må icke besvär anföras.
§ 24.
Utskrifven värnpligtig är underkastad de i krigslag gifna bestäm¬
melser, så väl under all tjenstgöring och under marscher till och från
tjenstgöringsorteip som ock i fråga om åtlydnad af påbud, hvarigenom
han inkallas till tjenstgöring. Försummad inställelse till sådan mönstring,
som § 27 omförmäler, anses dock icke efter krigslag.
b) Öfning och tjenstgöring.
§ 25.
Värnpligtig är, sedan han blifvit utskrifven, skyldig att för sin
utbildning under fredstid tjenstgöra den tid, som genom särskild af
Konung och Riksdag gemensamt stiftad lag bestämmes.;
§ 26.
1. Då rikets försvar, förberedelser dertill, bevarandet af rikets
neutralitet, eller upprätthållandet af inre ordning det kräfver, må antin¬
gen liniens alla klasser eller ock större eller mindre delar af den eller
de klasser af linien, som Konungen kan finna behöfligt, inkallas till
tjenstgöring.
2. Der i anseende till krig eller fara för krig det för rikets för¬
svar finnes nödigt, att äfven landtvärnet eller någon del deraf inkallas,
må Konungen derom förordna, sedan Han Statsrådet hört och, såvida
ej Riksdagen är samlad eller inom trettio dagar sammanträda skall, låtit
riksdagskallelse utfärda.
12 Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. m. Utlåtande N:o 1.
o. Hvad i mom. 1 och 2 af denna § om linien och landtvärnet
sagdt är, galle äfven med afseende på inkallelse af motsvarande klasser
vid flottan.
4. Utan Riksdagens medgifvande må landtvärnet icke användas
utom de förenade rikenas gränser.
§ 27.
De till linien och landtvärnet eller motsvarande klasser af flottan
hörande _ värnpligtige, som icke under årets lopp varit inkallade till
tjenstgöring, skola undergå mönstring kompanivis eller, då kompaniområ¬
dets vidsträckthet dertill föranleder, socknevis; dock äro de å sjömanshus
inskrifna från inställelse vid dylik mönstring befriade, så ock öfrige värn¬
pligtige, hvilka till landtvärnskompani-befälet aflemnat tillförlitlig uppgift
om sin bostad.
c) Underhåll och förmåner.
§ 28.
!• Under tjenstgöring erhåller den värnpligtige qvarter in natura,
underhåll, sjukvård, beklädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig
utrustning samt kontant aflöning, allt enligt särskilda bestämmelser.
2. Värnpligtig, so in under tjenstgöring ådrager sig sådan skada,
att hans arbetsförmåga derigenom i större eller mindre mån minskas, er¬
håller det understöd eller den pension, som författningarne rörande pen¬
sionering af gemenskapen vid hären och flottan nu bestämma.
d) Särskilda föreskrifter.
§ 29.
För värnpligtig, som tillhör linien och landtvärnet eller motsva¬
rande klasser af flottan, gäller:
1. Att han under hela sin tjenstetid tillhör det vapen, vid hvilket
han fått sin första utbildning
2. att den, som blifvit utskrifven, skall, då han till annat utskrif-
ningsområde afflyttar, tillhöra vid fotfolket det regemente eller den corps,
inom hvars utskrifningsområde han inflyttar, samt vid öfriga vapen deri
truppafdelning, som erhåller manskap från sistnämnda område:
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. rn. Utlåtande N:o 1. 13
3. att, innan flyttning från en till annan kommun af honom fö¬
retages, han är skyldig derom göra anmälan hos närmaste landtvärns-
kompanibefäl;
4. att, om han till annat kompaniområde afflyttar, han är pligtig
inom 14 dagar efter ankomsten till den nya boningsorten derom göra
anmälan hos närmaste befäl af det kompani, inom hvars område han
inflyttat;
5. att, om han icke är till tjenstgöring inkallad, när landstormen
inom hans ort uppbådas, han är pligtig utgå med densamma, och har
då lika skyldigheter med landstormsman.
§ 30.
Den, som är i tjenst vid härens eller flotttans stam, anses, så länge
tjensten varar, dermed fullgöra sin värnpligt, men om han före värn-
pligtsålderns slut erhåller afsked, eger han samma tjenstgöringsskyldighet
som den årsklass, han tillhör.
§ 31.
Till tjenstgöring vid linien och landtvärnet samt flottans motsva¬
rande klasser inkallas de värnpligtige af landtvärnskompani-befälet, antin¬
gen genom omedelbar order eller genom kungörelse, som minst två gån¬
ger uppläses i kyrkorna och införes i ortens tidningar.
§ 32.
De värnpligtige, som enligt § 10 icke få tillhöra hären eller flot¬
tan, må, i händelse af krig, användas till lämpligt arbete.
Art. III.
Landstormen.
§ 33.
Landstormen kan endast under krig och till hemortens försvar
uppkallas efter af Konungen derom i Statsrådet fattadt beslut. Uppbå¬
dad landstormsman är underkastad de i krigslag gifna bestämmelser.
14 Särskilda Utskottets för behandling af fördaget till värnpligtig m. m. Utlåtande N:o 1.
hör den inom dess utskrif-
§ 34.
1. Under hvarje fotfolksregernente
mngsområde befintliga landstormen.
stående* aJTlf'rin'7 Tf1"8 * 1“*«o-mSafdelningar, hvar och en be-
LtpL område lantlst0,*rae” ett landtvärn,-
1U 3. Hvarje landstormsafdelning. delas i sockenafdelningar så att
°ammaansockénafdeT„l‘gP “ °Ch Samma s0,*e" kom“er ^'tillhöra
§ 35.
Landstormen må icke föras uto
tens områden.
m eget och angränsande
regemen-
§ 36.
1. Kompanichef vid landtvärnet är under fredstid äfven befälhaf¬
vare for kompaniområdets landstormsafdelning.
2. Befälhafvare för sockenafdelningarne förordnas af fördelnings-
ge eralen och ega dessa befälhafvare att utse behöfligt underbefäl.
större tvipfn rf f?r0rdnar honungen Särskild befälhafvare för de
c afdelnmgar af landstormen, som kunna af omständigheterna påkallas.
§ 37.
Landstormsman är under tjenstgöring pligtig att sielf förse cjn-
med kläder och, derest staten lekt kan vid^ppÉlLfet SoffaföS?
äfven förse sig med sådan mot ersättning af staten enligt länets marke-
ftatfnPnS fÖr S°ldatP°rtlon- VaPen och ammunition tillhandahållas af
§,38.
i Ff/ värnpligLge, som ännu icke uppnått den för utskrifning städ¬
el®, å Wer -°nh *dlunda LP höra någon af landstormens trenne yngsta
årsklasser gälla äfven de i § 29, inom. 3 och 4 meddelade föreskrifter
från den tid de erhållit sin inskrifningssedel.
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. m. Utlåtande N:ol. 15
§ 39.
För landstormens i näst föregående § omförmäla årsklasser an¬
ordnas frivilliga målskjutningsöfningar inom landtvärnskompaniernas om¬
råden. Den värnpligtige, som dervid uppnår den för rekryts godkännande
bestämda skjutskicklighet, erhåller ett penningebelopp såsom premium.
Art. IV.
Om påföljd för åsidosättande af denna lags föreskrifter och
om laga förfall.
§ 40.
Den värnpligtige, som utan laga förfall underlåter fullgöra hvad
honom enligt § 9 mom. 1, § 29 mom. 3 och 4 samt § 36 åligger, böte
för hvarje gång fem kronor samt vare derjemte i förstnämnda fall un¬
derkastad äfventyr att blifva liemtad på egen bekostnad.
§ 41.
1. Värnpligtig, som förfallolöst uteblifver från den i § 15 omför-
mälda utsknfningsförrättning, böte första gången 10 kronor och, om han
ånyo dermed beträdes, 20 kronor, samt vare ock underkastad äfventyr
att blifva hemtad på egen bekostnad.
2- Värnpligtig, som på grund af § 16 inställer sig vid utskrif-
ningsförrättmng å annan ort, än der han är mantals- och skattskrif-
ven, men dervid försummar förete inskrifningssedel och aflemna prestbe-
tyg samt till följd deraf icke kan emottagas, anses lika med den, som
icke instält sig till utskrifningsförrättning.
§ 42.
\ ärnpligtig, som bort inställa sig till sådan mönstring, som i >$
27 omnämnes, men utan laga förfall uteblifvit, böte 10 kronor.
16 Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m.m. Utlåtande N:o l.
§ 43.
1. Såsom laga förfall för uteblifvande från utskrifning eller tjenst¬
göring eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmel¬
ser anses, om man är sjuk, om man är i Konungens och i rikets tjenst
uppbådad eller faren, eller om man sitter i häkte; vederbörande dock
obetaget att, då andra än nu sagda förfall förebäras, pröfva om de äro
af den vigt, att de må gälla såsom ursäkt.
2. För vid sjömanshus inskrifven värnpligtig skall dessutom så¬
som laga förfall för inställelse till sjökrigstjenst räknas: att vara på ut¬
rikes sjöresa stadd; inträdande dock tjenstgöringsskyldigheten, så snart
den värnpligtige anländer till svensk hamn eller sammanträffar med
svenskt örlogsfartyg.
§ 44.
Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behö¬
rig läkares intyg, hvilket den värnpligtige är skyldig sjelf anskaffa.
Kan han ej skaffa läkarebetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet
med intyg af pastor i församlingen och ordförande i kommunalstämman
eller kommunalnämnden.
Denna lag skall vara gällande från ingången af år 1878.
Förslag
till lag, angående den tid, värnpligtig skall för sin utbildning
tjenstgöra under fredstid.
l.
Under fredstid skola värnpligtige för sin utbildning tjenstgöra i 62
dagar, så vidt ej Kong]. Maj:t i särskilda fall finner skäl att i denna öf-
ningstid göra inskränkning.
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m.m. Utlåtande N:o 1. 17
2.
Förenämnda tjenstgöring fullgöres vid fotfolket under två på hvar¬
andra följande år, med 42 dagar det första och 20 dagar det andra
året; vid härens specialvapen och flottan deremot utan afbrott under
ett år.
3.
För värnpligtig, som före 1878 års ingång blifvit eller bort blifva
bland allmänna beväringen inmönstrad, skall med afseende på fullgöran¬
det af hans värnpligt gälla hvad hittills varit om allmänna beväringen
stadgadt.
4.
1. Innevånare å Gotland, hvilken före ingången af år 1878 fyllt
21 år, skall tills vidare på förut öfligt sätt fullgöra sin värnpligt.
2. Den, som efter 1878 års ingång fyller 21 år, och vid Gotlands
nationalbeväring då redan vapenöfvats, skall ega att å den i denna lag
bestämda första årets öfningstid afräkna det antal dagar, han vapenöf¬
ning undergått.»
Då Utskottet nu går att yttra sig öfver de ärenden, som sålunda
blifvit till dess handläggning hänskjutna, får Utskottet till en början till¬
kännagifva, att det vid behandlingen af den föreliggande hufvudfrågan
ansett sig — utan att taga hänsyn till frågan om sättet för försvarets
ordnande i en mer eller mindre aflägsen framtid -— endast böra föreslå
sådana förbättringar i den närvarande försvarsorganisationen, som utan
att rubba de grunder, på hvilka densamma hvilar, äro egnade att öka
härens styrka och underlätta en ordnad mobilisering. Frågan om vårt,
försvars förstärkande har nemligen synts Utskottet icke böra för närva-
Bih. till Riksd. Prof- 1871. 8 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 3
18 Särskilda Utskottets för behandling afförslaget till värnpligtslag m. m. Utlåtande N:o 1.
rande afse något annat, än att nödiga åtgärder, på grundvalen af det
bestående, må vidtagas för en tidsenlig utveckling af vår bevärings¬
institution, så att de försvarskrafter, densamma erbjuder landet, blifva
mera ändamålsenligt ordnade och bättre öfvade. Och har Utskottet fun¬
nit sig desto hellre böra gifva åt frågan eu sådan begränsning, som dels
de åtgärder i nämnda syfte, hvilka nu ifrågasättas, med lika nödvändig¬
het påkallas, hvilken framtida organisation vårt försvar än må erhålla,
och dels det med visshet kan antagas, att alla, som önska en förbätt¬
ring af vårt försvar, skola vara ense om behofvet af dessa åtgärder,
huru stridiga deras åsigter i öfrigt kunna vara angående det slutliga mål,
till hvilket reformerna i försvarsväsendet böra syfta.
Men ehuru Utskottet sålunda ansett det vara hvarken nödigt eller
lämpligt att nu afgöra något rörande den frågan, huru försvaret för
framtiden bör ordnas, har Utskottet likväl icke kunnat lemna oanmärkta
de åsigter derom, hvilka Chefen för Landtförsvarsdepartementet i sitt
till statsrådsprotokollet den SO sistlidne December afgifna anförande ut¬
talat, helst Kong!. Maj:t i dess nådiga proposition till Riksdagen angå¬
ende förslag till lag om allmänna värnpligten samt om värnpligtigs tjenst¬
göring för sin utbildning under fredstid hänvisat till samma anförande.
Och har Utskottet ansett sig desto mindre böra lägga dessa åsigter till
grund för de förslag till försvarets förbättrande, hvilka Utskottet funnit
sig böra tillstyrka, som den allmänna meningen i landet icke, enligt
Utskottet åsigt, är stämd till förmån för en sådan härorganisation, hvil¬
ken i nämnda anförande förordas, och till följd häraf svåra hinder otvif¬
velaktigt skulle möta för tagande af det steg framåt, hvarom nu är
fråga, i fall, på sätt Herr Departements-chefen angifver, detta steg skulle
utgöra det första ? i en riktning, som skulle hafva till mål en försvars¬
organisation i öfverensstämmelse med 1875 års härordningsförslag. I de
förslag, hvilka Utskottet kommer att i ämnet afgifva, ligger följaktligen
intet, som på något sätt är afsedt att gifva stöd åt, ännu mindre inne¬
bära ett gillande af den plan till försvarets framtida ordnande, hvilken
Chefen för Landtförsvarsdepartementet i ofta nämnda anförande till
statsrådsprotokollet angifvit.
Efter de vidtomfattande krig, som fördes i början af vårt århun¬
drade, har krigshärarnes storlek allt mera ökats. Intet land har för
närvarande råd att ensamt genom värfning uppställa ett så stort antal
krigare, som i händelse af fredsbrott skulle kråfvas för landets försvar.
Det frivilliga åtagandet har i mer eller mindre mån fått lemna rum för
tvungen krigstjenst. Genom införandet af »allmän värnpligt» har krigs¬
folkets anskaffning blifvit oberoende af landets materiella tillgångar, hvilka
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. m. Utlåtande N:o 1. 19
till följd deraf kunnat i större utsträckning användas till härens öfning
i fredstid och till att i fält underhålla de stora krafter, som tillämpnin¬
gen af denna pligt möjliggjort.
Äfven i vårt land har det frivilliga åtagandet visat sig icke
göra till fyllest för att man uteslutande på dess grund skulle
kunna bygga vår härordning, och har man derför redan för mera
än 60 år sedan sökt vid sidan af våra värfvade och indelta trupper i
»allmänna beväririgen» vinna den förstärkning af våra stridskrafter, som
af försvaret i våra dagar erfordras.
De fem åldersklasser, som den samma för närvarande omfattar,
förmå dock icke uppställa eu mot detta ändamål svarande manstyrka.
Sker mobilisering på våren före vapenöfningarna, kunna nemligen endast
tre, sker den på hösten fyra åldersklasser påräknas för fälthären. I
likhet med Kongl. Maj:t anser derför Utskottet, att antalet klasser af
den vapenföra delen af befolkningen, hvilka böra vara pligtige att i farans
stund deltaga i landets värn, måste ökas, så vidt hären skall kunna
uppbringas till den styrka, som försvaret af vårt land med dess stora
utsträckning oundgängligen kräfver.
Denna ökning har af Kongl. Maj:t blifvit föreslagen till sju ålders¬
klasser, hvadan hären i händelse af krig skulle komma att i sina led och
för sin ersättning räkna tolf åldersklasser värnpligtige, af hvilka de sex
första skulle utgöra härens »linie» och de sex senare härens »landtvärn».
Tjenstetiden skulle såsom nu räknas från början af det kalenderår, värn¬
pligtig fyllt 21 år.
Emot denna delning af de värnpligtige har Utskottet icke haft
något att anmärka. Deremot har Utskottet icke ansett sig kunna till¬
styrka, hvad Kongl. Maj:t föreslagit om härens indelning, äfvensom be-
nämningarne »linie» och »landtvärn». Hvad Kongl. Maj:ts förslag i först¬
nämnda hänseende innehåller har nemligen synts Utskottet kunna tydas
såsom direkt hänsyftande på 1875 års härordningsförslag, hvilket Ut¬
skottet, såsom ofvan nämnts, icke ansett böra uppställas såsom det mål,
hvartill nu ifrågavarande steg till försvarets förbättrande syftar. För
förekommande af en sådan tydning har Utskottet äfven ansett sig böra
i stället för »linie» och »landtvärn» föreslå andra, för vår bestående för¬
svarsorganisation mindre främmande, benämningar. Den förra benäm¬
ningen, eller »linie», är dessutom för allmänheten ny och okänd och om¬
fattar tillika äfven den indelta och värfvade stammen, hvarföre den icke
exakt motsvarar den afdelning af de värnpligtige, som den i denna lag
bör motsvara, så vidt icke linien antages bestå uteslutande af värnplig¬
tige med befäl. Hvad åter benämningen »landtvärn» angår, har det öde,
20 Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. m. Utlåtande N:o 1.
som under vårt sista finska krig öfvergick det då uppkallade landtvär-
net, vid detta namn mångenstädes fäst minnen, allt för sorgliga, för att
nu böra upplifvas. Och då det slutligen synts Utskottet vara af vigt,
att folket icke under nya namn på gamla skyldigheter må tänka sig
andra och vidsträcktare bördor, än förändringen i sak i sig sjelf inne¬
bär, har Utskottet äfven häri funnit ett giltigt skäl att utbyta bemälda
benämningar mot andra mera passande.
Sedan år 1812 har den allmänna beväringen varit den benämning,
hvarunder landets vapenföre män fullgjort sin värnpligt. Denna benäm¬
ning har häfder! för sig och har derför af Utskottet ansetts lämpligare
än någon annan att i trängre mening användas för att beteckna de värn-
pligtige, Indika skola i farans stund antingen komplettera fälthären eller
utgöra hans reserv. De förre, hvilka skola tillhöra härens linie, har Ut¬
skottet ansett höra benämnas första uppbådet, de senare, hvilka först i
andra hand komma att tagas i anspråk, andra uppbådet. Vid flottan,
der någon delning i linie och landtvärn enligt Kongl. Maj:ts förslag icke
skulle förekomma och der någon särskild benämning för de värnpligtige af
första och andra uppbådet derför icke erfordras, skulle tjenstetiden för
de värnpligtige under de sex första åren motsvara tjenstetiden i bevä-
ringens första uppbåd, och de sex derpå följande åren tjenstetiden i det
andra uppbådet.
Om en fiendtlig här öfverskrede våra landa»!ären, skulle säkerligen
hvarje svensk man, äfven om han icke tillhörde hären, vara redo att gripa till
vapen, och hela folket, om det så kräfdes, likasom dess förfäder vid så
inånga tillfällen gjort, gå »man ur huse» mot fienden. Dylika tillfälliga
uppbåd, hvilka. nyare tider kallat landstorm, kunna visserligen icke i våra dagar
utöfva något afgörande inflytande på krigets gång, eller med hopp om
framgång upptaga ordnad strid med fiendens bättre ordnade och skick¬
ligare anförda trupper. Men till skydd mot mindre fiendtliga landstig-
ningar och såsom allvarliga hinder mot en fiendtlig härs framryckande, deri¬
genom att hans förbindelser hotas, hans reqvisitioner af proviant och
furage omintetgöras och hans krafter splittras, kunna de vara till obe¬
räknelig nytta. Ett litet land som vårt kan mindre än dess mäktige
grannar underlåta att tillgodogöra sig det tillskott i kraft och den större
seghet i försvaret, som genom landstormen kommer detsamma till godo.
Härtill kommer, att den nya uppfattning som i folkrätten gjort sig
gällande, att rättigheten att bära vapen mot fienden för den enskilde
samhällsmedlemmen skall vara i lag stadgad, gör det till en oefter¬
giflig pligt att utsträcka gränsen för värnpligten längre, än den aktiva
härens behof klöfver. Utskottet har också med afseende härå, i lik-
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. m. Utlåtande N:o 1. 21
het med Kongl. Maj:t, ansett, att värnpligten borde utsträckas utöfver
de tolf år, under hvilka den samma skulle fullgöras i hären eller
flottan, och att hvarje svensk man borde vara pligtig att, intill det
kalenderår, under hvilket han fyller fyratio år, till hemortens försvar ingå
i landstormen.
Vidkommande åter den utsträckning af värnpligten, som af Kongl.
Maj:t föreslagits, eller att den samma skulle taga sin början redan det
år, svensk man fyller 18 år, alltså tre år innan han utskrifves till tjenst
i hären eller flottan, har Utskottet icke funnit densamma vara af be-
iiofvet påkallad. Värnpligtig, som fullgjort' sin tjenst i beväringen
eller motsvarande klasser af flottan, har under sin tjenstetid i mer
eller mindre mån lärt sig att bruka sitt vapen. Ju mera arbete som
eger rum under fredstid på härens utbildning, dess större betydelse
för försvaret få de äldre värnpligtsklasser, som i farans stund inkallas
till tjenst i landstormen. Detta är deremot icke förhållandet med de
ynglingar, som, innan de fått lära sig att bruka vapen, komma att upp¬
bådas mot fienden, och Utskottet har derför, i denna framflyttning af
tiden för värnpligtens fullgörande, icke funnit det tillskott i försvars-
kraft, som bör motsvara hvarje utsträckning af detta vigtiga medborger¬
liga åliggande.
Eu af de största och allmännast insedda bristerna i vår nuvarande
beväringsförfattning är den otillräckliga kontrollen öfver de värnpligtige.
Ju mer värnpligten ökas, dess skarpare och mindre underkastad godtycke
måste densamma blifva, på det att hvarje man måtte ske lika rätt, och
hären kunna tillgodogöra sig de krafter, som ställas till hans förfogande.
Utskottet kan derför icke annat än för sin del i det hufvudsakligaste till¬
styrka de af Kongl. Maj:t föreslagna förändringarna i sättet för de värn-
pligtiges utskrifvande och redovisande. Men det anser äfven, att, när
en lag, hvilken kräfver så mycket ordningssinne af den enskilde, som
den nu föreslagna värnpligtslagen, skall tillämpas, det torde vara välbetänkt,
om man på något sätt söker minska det intryck lagens noggranna till-
lämpning kunde framkalla. Utskottet har trott, att detta kunde i någon
mån vinnas, om de böter, som enligt den samma komme att utgå, till-
fölle en särskild fond, af.sedd att lemna pensioner åt värnpligtige, som
under tjenstfri ådroge sig skador, och, om de derunder miste lifvet, för
deras enkor och barn; detta så mycket hellre, som det redan för när¬
varande finnes en på dylikt sätt bildad pensions- och invalidfond för
beväringsmanskapet, hvilken Utskottet förestält sig kunna med den nu
föreslagna förenas.
22 Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. m. Utlåtande N;o 1-
I sin till Utskottet öfverlemnade motion har Herr Jöns Pehrsson
föreslagit, att befriad värnpligtig skall erlägga värnskatt, progressivt efter
förmögenheten. Som emellertid, med afseende å det motiv för detta
yrkande, motionären anfört, Utskottet ansett, att ett säkrare korrektiv
mot de af motionären befarade missförhållanden ligger i pligtkänsla!) hos
de män, hvilka skola tillämpa lagens bud, har Utskottet icke trott sig
böra tillstyrka nämnda förslag.
Hvad frågan om värnskatt i öfrigt vidkommer, har Utskottet äfven
tagit henne under öfvervägande. Men då, enligt § 2 och § 6 i här
nedan framlagda förslag till lag om allmänna värnpligten, endast de
värnpligtige, so in till följd af lyte, sjukdom eller kroppslig svaghet äro
till tjenst vid rikets försvar oförmögne, befrias från värnpligtens fullgö¬
rande och äfven sådane värnpligtige, hvilka icke äro till vapentjenst dug¬
lige, kunna till andra befattningar vid hären eller flottan utskrifvas, har
Utskottet ansett, att några skäl för införandet af eu sådan skatt vid till-
lämpningen af ifrågavarande lagförslag icke förefinnas. Äfven om andre
än sjuke och krymplingar kunde från värnpligten befrias, vore Utskottet
tveksamt, huruvida ett så vigtigt medborgerligt åliggande, som den
allmänna värnpligten, borde få omsättas i penningar och anses så¬
som skatt. Hon synes Utskottet snarare vara en medborgerlig pligt, för
hvars uppfyllande vissa fysiska egenskaper erfordras, hvarför också lagen
icke heller vill hafva henne utkräfd af andra än män i den ålder, då
dessa egenskaper under vanliga förhållanden hos dem förefinnas. »Krymp¬
lingen, såväl som qvinnan», säger en reservant vid 1871 års Riksdags Sär¬
skilda Utskott, »ynglingen och den ålderstigne mannen äro derifrån fri¬
tagne, emedan förmågan af pligtens uppfyllande hos dem saknas. Att i
stället ålägga någondera af dem en skatt i penningar, synes mig ej öf¬
verensstämma med förpligtelsens art, och detta gäller ej minst i afseende
på den lytte, sjuklige eller svage, som i sitt kroppslidande eller svag¬
hetstillstånd har att bära en börda, hvilken berättigar honom till sam¬
hällets synnerliga skydd och omvårdnad . . . Om värnpligtslagen skall
af hela folket med välvilja omfattas, måste det deri se endast ett me¬
del att betrygga fäderneslandets sjelfständighet, icke en utväg att af de
i ett eller annat hänseende af naturen vanlottade få ett bidrag till be¬
stridande af statens utgifter.» Med dessa ord, hvilka Utskottet ansett sig
böra i minnet återkalla, torde denna fråga vara till sina hufvudpunkter
besvarad.
Utskottet öfvergår nu till att anföra skälen för de mindre änd¬
ringar i Kongl. Maj:ts förslag, hvilka Utskottet ansett behöfliga.
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. m. Utlåtande N:o 1. 23
Ofvan ar nämndt, hurusom Utskottet ansett, att värnpligten borde
taga sin början med det kalenderår, under hvilket den värnpligtige fyl¬
ler 21 år, och icke, såsom Kong]. Maj:t i § 1 föreslagit, under det ka¬
lenderår, han fyller 18 år. De af Kongl. Maj:t härmed afsedda fördelar
har Utskottet ansett i alla fall och utan olägenhet kunna vinnas deri¬
genom, att mom. 3 af § 5 ändras i det syfte, att tjenstgöringen vid hären
eller flottan må i vissa fall kunna taga sin början äfven före inträdet i
värnpligtsåldern, och att, i afseende på sådane underårige, värnpligtslagen
i tillämpliga delar borde vara gällande.
Äfvenledes har Utskottet, till följd af ändringen i § 1, funnit mom.
1 af § 9 § 38 och § 39 i Kongl. Majrts förslag till värnpligtslag
böra utgå och mom. 2 och 3 af § 9 i samma lagförslag böra in¬
flyta under § 15, alldenstund det, efter sagda ändringar, först i denna
§ närmare omförrnäles, hvad som förstås med inskrifningssedel. Härige¬
nom har äfven paragrafföljden inom lagförslaget måst ändras.
Uti det föregående är nämndt, hurusom Utskottet funnit sig böra
utbyta orden »linie» och »landtvärn» mot »beväringens första uppbåd»
och »beväringens andra uppbåd.» Til) följd häraf har Utskottet ansett sig
böra föreslå en ny redaktion af §§ 3 och 4 jemte några mindre rättel¬
ser i öfriga §§ och rubriker, som häraf blifva nödvändiga.
Då det undantagsstadgande, som §§ 10 och 32 innehålla för värn¬
pligtige, hvilka icke åtnjuta medborgerligt förtroende, icke torde böra i
sin fulla utsträckning tillämpas, men Utskottet icke heller ansett det
vara ändamålsenligt att sådane värnpligtige finge göra krigstjenst till samman
med de öfriga, har Utskottet föreslagit deri ändring i § 10, att i stället
för orden »må ej tillhöra hären eller flottan» insatts orden »må ej vapen-
öfvas, utan till lämpliga arbeten användas.» I anledning häraf har Ut¬
skottet äfven ansett, att § 32 bör utgå.
Stadgandet i § 14 att vid hvarje mantals- och skattskrifnings-
förrättning befäl skall närvara, för att med ledning af mantalsuppgifterna
upprätta och fullständiga stamrullan öfver de värnpligtige, har Utskottet
ansett mindre behöfligt, helst Utskottet förmenat att vederbörande man¬
tals- och skattskrifningsförrättare fortfarande, såsom hittills, bör kunna
åläggas att uppgöra fullständiga listor öfver de värnpligtige, hvilka listor,
sedan de undergått granskning af vederbörande pastorsembeten, kunde
tjena till grund för stamrullorna vid de olika truppafdelningarna.
I § 15 mom. 1 torde, med anledning af ändringen i § 4, ordet
»landtvärns-bataljonschefen» lämpligen böra utbytas mot orden »vederbö¬
rande regements- eller corpschef» samt ordet »landtvärns-bataljonschefen»
24 Särskilda Utskottetsförbehandling afförslaget till värnpligtslag m.m. Utlåtande N:o 1.
i samma § mom. 4 böra utbytas mot orden »en dertill förordnad rege¬
mentsofficer.» I stället för den bestämda föreskriften, att vederbörande
kronofogde eller af magistraten utsedd ledamot skall tillhöra utskrifnings-
nämnden, hvilket till äfventyra kunde medföra olägenheter, har Utskottet
ansett att valet af lämplig person dertill kunde öfverlemnas åt Konun¬
gens Befallningshafvande.
I § 16 har den ändring föreslagits, att värnpligtig, som önskar
undergå utskrifning å annan ort än den, hvarest han är mantalsskrifven,
icke förr än hos vederbörande utskrifningsnämnd behöfver dertill anmäla sig.
Vid § 18 har det synts Utskottet, som skulle utskrifningsnämndens
rättighet att meddela uppskof med tjenstgöringen under fredstid vara
längre utsträckt, än med grundsatsen af lika tjenstgöringsskyldighet torde
vara förenligt, och i det ställe föreslagit, att detta uppskof bör kunna
beviljas endast intill 22:a lefnadsåret. Till följd häraf har Utskottet äfven
ansett att mom. 2 borde sammanföras med litt. c i föregående mom. af
samma §.
Skyldigheten enligt § 21 för utskrifven värnpligtig att inom fjorton
dagar efter det utskrifningsnämnden meddelat beslut hos Kongl. Majrts
Befallningshafvande ingifva de besvär, han deröfver vill anföra, har synts
Utskottet, med fäst afseende på svårigheten för de värnpligtige, som bo
aflägset från residensstaden, att anskaffa kommissionärer för besvärs-
skriftcrnas ingifvande, allt för betungande, och har Utskottet derför an¬
sett, att sådana besvär äfven borde, i likhet med hvad rörande klagan
öfver taxeringskomités beslut är i lag medgifvet, få inom stadgad tid med
posten insändas.
Vid § 29 har det synts Utskottet, som borde tiden, inom hvilken
värnpligtig, om han till annat kompaniområde afflytta^ skall vara plig¬
tig att anmäla sin nya boningsort, med fäst afseende på befolkningens
gleshet i många orter, i synnerhet i de norra landskapen, utsträckas
till 30 dagar.
De i § 42 omnämnda böter för den värnpligtige, som uraktlåtit
att inställa sig till mönstring det år, han icke varit uppkallad till tjenst¬
göring, hafva förefallit Utskottet väl höga, och har Utskottet ansett, att
de böra nedsättas från 10 till 5 kronor.
För att underlätta för den värnpligtige möjligheten att styrka laga
förfall, har Utskottet, i afseende å stadgandet i § 44, föreslagit den än¬
dring, att sådant förfall för honom kan styrkas af äfven annan prest i
församlingen ån pastor.
Slutligen
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag rn. ro. Utlåtande N:o 1. 25
Slutligen har Utskottet af de skäl, som i motiven till lagen i dess
helhet finnas omfönnälda, ansett det lämpligt att, under en tillagd Art.
V, intaga en ny § om användningen af de böter, som enligt värnpligts-
lagen komma att utgå.
De ändringar i lagförslaget, som Utskottet för öfrigt ansett sig böra
tillstyrka äro af den ringa vigt, att Utskottet icke trott det behöfligt att
för dem särskildt redogöra.
Utskottet hemställer alltså:
l:o att Riksdagen måtte, med förklarande att förslaget
till lag om allmänna värnpligten icke kan oförändradt
godkännas, för sin del besluta följande
Lag om allmänna värnpligten.
Art. I.
Allmänna bestämmelser.
§ i-
Hvarje svensk man är värnpligtig från och med det kalenderår,
under hvilket han fyller tjuguett år, till och med det, under hvilket han
fyller fyratio år.
§ 2.
Från värnpligtens fullgörande frikallas den, som till följd af lyte,
sjukdom eller kroppslig svaghet är till tjenst vid rikets försvar oförmögen.
§ 3.
Värnpligtig tillhör hären eller flottan.
Bih. (ill Riksd. Prot. 1817. 8 Sami. 1 Afd, 1 Höft.
4
26 Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. m. Utlåtande N:o 1.
§ 4.
1. Värnpligten i hären fullgöres i beväringen och landstormen.
Beväringen delas i första och andra uppbådet, af hvilka det första tillhör
härens linie. Tjenstetiden är sex år i första uppbådet och derefter sex
år i det andra. Värnpligten vid flottan fullgöres under tolf är, af hvilka
de sex första motsvara tjenstetiden i beväringens första, och de sex sista
åren tjenstetiden i beväringens andra uppbåd. I krigstid bestämmer dock
endast behofvet tjenstetidens längd för det uppkallade manskapet.
2. Under den tid värnpligtig icke tillhör beväringen eller flottan,
tillhör han landstormen.
§ 5.
1. Värnpligtig är skyldig att undergå utskrifning till tjenst i hären
eller vid flottan det år, han fyller 21 år.
2. Tjenstetiden enligt § 4 mom. 1 beräknas från början af nyss
nämnda år, äfven om den värnpligtige till följd af laga förfall eller be-
viljadt uppskof först ett senare år skulle blifva utskrifven. Har sådan
senare utskrifning skett till följd af den värnpligtiges förfallolösa ute¬
blifvande, räknas tjenstetiden från början af utskrifningsåret. Inställer
utskrifven värnpligtig sig icke till tjenstgöring det år, han första gången
blifvit till vapenöfning inkallad, räknas hans tjenstetid från början af det
år, han inträder i tjenstgöring.
3. Äfven före det år, värnpligten inträder, må yngling anmäla sig
till utskrifning och dervid sjelf välja den truppafdelning eller flottans
station, vid hvilken han vill tjenstgöra, dock endast så vida han är till
krigstjenst duglig och i öfrigt lämplig till den tjenst, hvartill han an¬
mäler sig. Han tillhör likväl luden eller motsvarande klasser vid flottan,
intilldess sex år förflutit från och med det års början, då han fyller 21
år. Sådane ynglingar må dock icke vid någon af härens afdelningar
eller vid flottans stationer emottagas till större antal än tio procent af
årskontingenten. Hvad i denna lag stadgas om värnpligtige, gäller i
tillämpliga delar jemväl med afseende å de enligt detta moment utskrifne,
innan de i värnpiigtsåldern inträdt.
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag in. m. Utlåtande N:o 1. 27
§ 6.
1. Vapenför värnpligtig utskrifves till vapentjenst; öfrige värn-
pligtige till annan befattning vid hären eller flottan, hvartill de må finnas
lämplige.
2. Värnpligtig vare skyldig att, då flan är inkallad till tjenst¬
göring, förrätta den tjenst, honom af vederbörande befälhafvare anvisas; dock
a) att den, som tillförene haft anställning i egenskap af officer eller
underofficer, icke kan åläggas tjenstgöring i lägre befälsgrad, än han förut
innehaft;
b) att prester, läkare, som aflagt medicine kandidatexamen, och
veterinärläkare ej må åläggas annan tjenstgöring än den, som tillhör
deras kall;
c) att sjökaptener och styrmän vid handelsflottan, hvilka utöfvat
sitt yrke längre eller kortare tid under de trenne år, som närmast före¬
gått inkallelseåret, skola, om de fullgjort föreskrifven vapenöfning vid
flottan samt aflagt den för befordran till underofficer stadgade examen,
användas, de förre såsom befäl och styrmännen såsom underbefäl; samt.
d) att den, som vunnit behörighet att tjenstgöra såsom maskinist
å ångfartyg, skall användas i maskinistbefattning.
§ 7.
Rörande utskrifne värnpligtiges befrielse från tjenstgöring under
krigstid meddelar Konungen de föreskrifter, som för rikets tjenst och det
allmännas behof finnas vara påkallade.
§ 8.
Värnpligtig, som är lagstadd eller annorledes i annans tjenst eller
arbete antagen, må ej af husbonde eller arbetsgivare förhindras att i
behörig tid inställa sig till utskrifning, vapenöfning eller annan tjenstgöring.
§ 9.
Värnpligtig, som är förlustig medborgerligt förtroende, må ej vapen-
öfvas, utan till lämpliga arbeten användas.
28 Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. in. Utlåtande N:o 1.
Art. II.
Beväringen och deremot svarande klasser vid flottan.
a) Utskrifning.
§ 10.
1. Riket indelas i utskrifningsområden, motsvarande fotfolkets
regements- och corps-områden.
2. Hvarje utskrifningsområde delas i visst antal beväringskomip&m-
områden.
§ 11-
1. Alle värnpligtige, som icke, enligt mom. 2 och 3 af denna §,
utskrifvas till flottan, äro underkastade utskrifning till hären.
2. Till flottan utskrifvas:
a) sjöfarande, som å hvad farvatten som helst idkat minst tolf
månaders sjöfart å fartyg af tio tons drägtighet eller derutöfver;
b) fiskare, som idkat kust- eller hafsfiske såsom yrke minst tolf
månader;
c) lotsar och lotslärlingar; samt
d) maskinister och eldare, som i sådan egenskap å hvad farvatten
som helst tjenstgjort minst sex månader å ångfartyg eller ångslupar.
3. Dessutom skall till det antal, som Konungen pröfvar erforderligt,
till flottan utskrifvas:
a) värnpligtige från de kusttrakter, der befolkningen mest syssel¬
sätter sig med kustfart och fiske;
b) ingeniörer, ritare och handtverkare vid skeppsvarf och sådana
mekaniska verkstäder, som hufvudsakligen bedrifva skeppsbyggeri, äfven¬
som andra skeppshandtverkare, segelsömmare, blockmakare och repslagare.
§ 12.
Ur utskrifningsområdena uttagas, på sätt §§18 och 21 bestämma,
värnpligtige för rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperna, trängen och flottan,
hvarefter öfrige värnpligtige tillhöra det fotfolksregemente eller corps,
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. in. Utlåtande N:o 1. 29
inom hvars utskrifningsområde de äro utskrifne, egande dock Konungen
att i mån af behof utjemna större olikheter i styrka regementena emellan.
§ 13.
1. Vederbörande mantals- och skattskrifningsförrättare åligger att
genast efter det mantalsskrifning orna blifvit af slutade, med ledning af
mantaIslängderna och i enlighet med de föreskrifter, Kongl. Maj:t utfärdar,
uppsätta fullständiga listor till grund, för den stamrulla, som skall föras
öfver de värnpligtige inom hvarje beväringskompaniområde. Dessa listor
skola före den 10 påföljande Januari för granskning öfver sändas till veder¬
börande pastorsembeten, hvilka genom anteckning ä dem böra upplysa, dels
om någon af deruti upptagne värnpligtige aflidit eller afflyttat till annan
ort, som, dä den är känd, bör uppgifvas, dels om och hvilka värnpligtige,
utom de ä listorna upptagne, efter mantalsskrifning en inflyttat i försam¬
lingen; hvarefter listorna, bekräftade med vederbörande pastorers underskrifter,
skola af dem inom den 20 i samma månad till skattskrifning sförr ättar en
återsändas. Före Januari månads utgång skall skattsknfningsförrättaren
insända dessa listor, behörigen transporterade och summerade, till Kongl.
Maj:ts Befallningshafvande, som ofördröjligen öfversänder dem till veder¬
börande reqemenits- eller corpschefsembete.
2. Chefsembetet läte derefter, på sätt Kongl. Majd derom närmare
bestämmer, upprätta fullständiga, rullor öfver utskrifning som,rådets värn¬
pligtige af de tolf första åldersklasserna.
3. Direktionerna öfver sjömanshusen skola inom den 1 Februari
hvarje år till Sjöförsvars-departementet insända uppgift å de i sjömans¬
husens register inskrift^ värnpligtige.
4. Ej mindre presterskapet än ock landsstatens tjensteman, särdeles
mantals- och skattskrifningsförrättare samt direktionerna öfver sjömans¬
husen vare pligtige att, i allt hvad på dem kan ankomma, tillhandagå,
vederbörande befäl med de upplysningar och det bistånd, som af dem
kunna äskas, i och för de värnpligtiges redovisande och utskrifning.
5. Der mot husförhörslängder svarande anteckningar föras af annan
myndighet än presterskapet, skola presterskapets skyldigheter enligt denna
§ åligga sådan myndighet.
§ 14.
1. Hvarje år före den 15 Mars skall, på tider och ställen, som
af Kongl. Maj:ts Befallningshafvande efter vederbörande regemente- eller
30 Särskilda Utskottetsför behandling af förslaget till värnpligtslag m. in. Utlåtande N:o 1.
corpschefs hörande bestämmas, utskrifning inom de särskilda utskrifnings-
områdena förrättas med de värnpligtige, som under året fylla 21 år,
samt med dem af äldre årsklasser, hvilka vid föregående utskrifnings-
förrättningar bort vara tillstädes, men uteblifvit, eller vid sådan förrättning
erhållit uppskof med utskrifning. Der så pröfvas nödigt, kan dess utom
äfven på andra tider af året utskrifning ega rum.
2. . Värnpligtig, som är inskrifven vid sjömanshus, utskrifves inom
det utskrifningsområde, der sjömanshuset är beläget.
3. Inkallelse till utskrifningsförrättning verkställes af Konungens
Befallningshafvande genom kungörelse.
4. Utskrifningen förrättas af en utskrifningsnämnd, som består
af en dertill förordnad regementsofficer, såsom ordförande, och fyra leda¬
möter, nemligen en kapten af linien, en af Konungens Befallningshafvande
utsedd person samt dessutom, för hvarje ^eranrcyskompaniområde två
derinom bosatte män, hvilka sist nämnde jemte ett lika antal supplean¬
ter väljas hvarje gång för två år af landstinget, eller, der kompaniom¬
rådet utgöres af stad, som ej under landsting lyder, af stadsfullmäk¬
tige. Omfattar kompaniområde landsdelar, hörande under olika lands¬
ting, eller landsdel och stad, som ej under landsting lyder, väljas sär¬
skilt för hvarje sådan landsdel eller stad två ledamöter i nämnden
jemte lika antal suppleanter. De af landsting eller stadsfullmäktige valde
ledamöter, eller, i händelse de äro förhindrade, deras suppleanter, del¬
taga i nämndens förrättning endast i hvad den angår det område, för
hvilket de blifvit valde.
.Nämndens ordförande och ledamöter hafva lika rösträtt. Nämn¬
den biträdes af en läkare.
5. . Vid utskrifningsförrättning är hvarje till densamma inkallad
värnpligtig skyldig att personligen inställa sig samt att dervid aflemna
sitt prestbetyg och mottaga en utskrifningssedel. Härifrån befrias endast
värnpligtig, som, inskrifven å sjömanshus, fullgjort de i § ll mom. 2 be¬
stämda vilkor. Sådan värnpligtig erhåller under första värnpligtsåret sin
utskrifningssedel af vederbörande sjömanshusdirektion.
6. A utskrifningssedeln antecknas utskrifning snämndens beslut samt
derefter framgent af befälet hvad som med hänseende till värnpligtens full¬
görande är för den värnpligtige af vigt att kunna styrka, såsom fullgjord
tjenstgöring sskyldighet, öfverflyttning till beväringens andra uppbåd med
mera dylikt. Med utskrifningssedeln följer ett utdrag af denna lag samt
andra lagar och stadgatiden rörande krigsmakten.
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag in. in. Utlåtande N:o 1. 31
§ 15.
Värnpligtig, som vistas å annan ort, än den, hvarest han är man¬
tals- och skattskrifven, må å den förra undergå utskrifning, men skall
i sådant fall hos vederbörande utskrifning snämnd anmäla sig och aflemna
prestbetyg. Sådan värnpligtig anses dock fortfarande tillhöra det om¬
råde, der han är mantals- och skattskrifven, så vidt han icke till annat
område i laga ordning öfverflyttar.
§ 16.
1. Uppskof med utskrifning må till näst följande års utskrifnings-
förrättning af nämnden medgifvas:
a) den, som af en eller annan möjligen öfvergående anledning,
såsom tillfällig sjukdom, försenad kroppsutveckling eller dylikt, vid ut-
skrifningsförrättningen befinnes till tjensten oförmögen eller olämplig;
samt
b) ende arbetsföre sonen till orkeslös eller vanför fader eller
enka, äfvensom ende arbetsföre brödren till ett eller flera minderåriga
eller vanföra fader- och moderlösa syskon, derest dessa hans närmaste
för sitt uppehälle äro beroende af hans arbete och med honom samman¬
boende.
2. Förefinnes dylik anledning till befrielse ännu vid utskrifnings-
förrättningen det år, under hvilket den värnpligtige fyller sitt 24:de lef¬
nadsår, frikallas han under fredstid från värnpligtens fullgörande i bevä-
ringen samt motsvarande klasser vid flottan.
§ 17.
Uppskof med tjenstgöring vid hären eller flottan under fredstid
kan af nämnden intill 22:dra lefnadsåret medgifvas:
a) den, som vid universitet, akademi, högre elementarläroverk,
eller högre eller lägre teknisk skola idkar studier och styrker sig be¬
höfva sådant uppskof för afslutandet af redan fortskriden lärokurs;
b) å sjömanshus inskrifven värnpligtig, som enligt intyg från sjö¬
manshusdirektionen är förhyrd för längre resa å handelsfartyg, och som
till följd deraf icke utan väsendtlig olägenhet kan, så länge resan fort¬
vara^ inställa sig;
32 Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. in. Utlåtande N:o 1.
c) äfven annan värnpligtig, så vidt giltiga skäl för uppskofvets
beviljande pröfvas vara anförda, såsom att han sjelf förvaltar och brukar
honom tillhörig fast egendom eller sjelf drifver honom tillhörig han¬
dels-, fabriks- eller annan industriel rörelse samt vid utskrifningsförrätt-
ningen befinnes af en eller annan anledning icke hafva varit i tillfälle
att på lämpligt sätt ordna om fastighetens eller rörelsens skötande un¬
der den tid, han i och för sin militära tjenstgöring skulle blifva från¬
varande.
§ 18.
Utskrifningsnämnden pröfva!1 hvarje värnpligtigs lämplighet ej
mindre för vapenkonst eller för annan befattning vid hären eller flottan,
än ock för inträde vid olika vapen i öfverensstämmelse med det af Ko¬
nungen utfärdade reglemente för de värnpligtiges utskrifning, efterfrågar,
hvilka af de värnpligtige önska inträde vid specialvapnen, samt medde¬
lar beslut i fråga om befrielse från eller uppskof med värnpligtens full¬
görande, hvilket allt i utskrifningslängden införes.
§ 19-
Utskrifningsnämnden tillkommer derjemte att vid utskrifningstill-
fället förordna om de värnpligtiges öfverförande vid behörig tid så väl
till heväringens andra uppbåd eller motsvarande klasser af flottan som
till landstormen. Innan nämnden lemnar förrättningsstället, skola utskrif-
ningslängderna af nämnden underskrifvas.
§ 20.
1. För hvarje utskrifningsområde skall finnas en utskrifningsre-
vision, bestående af Landshöfdingen i det län, till hvilket största delen
af området hör, såsom ordförande, samt af fyra ledamöter, nemligen
regemente- eller corpschefen och för hvarje till utskrifningsområdet hö¬
rande län eller ej under landsting lydande stad tre inom länet eller sta¬
den bosatte män, som jemte tre suppleanter första gången för tre år
och sedan för två år i sender utses af landstinget eller, för stad, som
icke lyder under landsting, af stadsfullmäktige. De af landsting eller
stadsfullmäktige valde ledamöter eller, i händelse de äro förhindrade,
deras suppleanter, deltaga i nämnda förrättning endast i hvad den an¬
går det område, för hvilket de blifvit valde.
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. m. Utlåtande N:o 1. 33
2. Utskrifningsrevisionen eger att ändra eller upphäfva sådana
ut.skrifningsnämndens beslut, mot hvilka besvär anföras af någon nämn¬
dens ledamot eller af värnpligtig, som frågan rör.
3. Dessa besvär skola inom fjorton dagar efter beslutets medde¬
lande skriftligen ingifvas till Konungens Befallningshafvande i det län,
inom hvilket förrättningen egt rum. Sädana besvär må äfven inom be¬
hörig tid med posten insändas; dock skall i sådant fall behörigen styrkas,
att den klagande egenhändigt undertecknat be sv årsskriften, eller att den¬
samma, på hans begäran eller med hans samtycke blifvit uppsatt.
4. Revisionen, som biträdes af en dertill förordnad civil-läkare
och regementsläkaren, sammanträder på kallelse af ordföranden.
§ 21.
1. Utskrifningsrevisionen åligger derjemte att bland de värnplig-
tige, som enligt § 18 dertill pröfvats lämplige, uttaga det antal, som från
utskrifningsområdet skall tilldelas rytteriet, artilleriet, ingeniörtrupperna
och trängen, hvarvid i första rummet till nyssnämnda vapen uttagas de,
hvilka dertill sig anmält.
2. I afseende å utskrifning till flottan gälle hvad i § 11 är stad¬
gadt, och tillämpas i fråga om dem, hvilka under mom. 3 af samma §
skola till flottan utskrifvas, hvad här ofvan i mom. 1 blifvit om utskrif¬
ning till specialvapnen föreskrifvet.
§ 22.
Öfver utskrifningsrevisionens beslut må icke besvär anföras.
§ 23.
Utskrifven värnpligtig är underkastad de i krigslag gifna bestäm¬
melser, så väl under all tjenstgöring och under marscher till och från
tjenstgöringsorten, som ock i fråga om åtlydnad af påbud, hvarigenom
han inkallas till tjenstgöring. Försummad inställelse till sådan mönstring,
som § 26 omförmäler, anses dock icke efter krigslag.
b) Öfning och tjenstgöring.
§ 24.
Värnpligtig är, sedan han blifvit utskrifven, skyldig att för sin ut¬
bildning under fredstid tjenstgöra den tid, som genom särskild af Konung
och Riksdag gemensamt stiftad lag bestämmes.
Bih till Itiksd. Prot. 1877. 8 Sami. 1 Afd. 1 Höft.
5
34 Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. m. Utlåtande N:o 1.
§ 25.
1. Då rikets försvar, förberedelser dertill, bevarandet af rikets neu¬
tralitet, eller upprätthållandet af inre ordning det krafvel', må beväringens
första uppbåd eller ock de större eller mindre delar deraf, som Konun¬
gen kan finna behöfligt, inkallas till tjenstgöring.
2. Der i anseende till krig eller fara för krig det för rikets för¬
svar finnes nödigt, att äfven beväringens andra uppbåd eller någon del
deraf inkallas, må Konungen derom förordna, sedan Han Statsrådet hört
och, såvida ej Riksdagen är samlad eller inom trettio dagar sammanträda
skall, låtit riksdagskallelse utfärda.
3. Hvad i mom. 1 och 2 af denna § om beväringen sagdt är,
galle äfven med afseende på inkallelse af motsvarande klasser vid
flottan.
4. Utan Riksdagens medgifvande må beväringens andra uppbåd
icke användas utom de förenade rikenas gränser.
§ 26.
De till beväringen eller motsvarande klasser af flottan hörande värn¬
pligtig0» som icke under årets lopp varit inkallade till tjenstgöring, skola
undergå mönstring kompanivis eller, då kompaniområdets vidsträckthet
dertill föranleder, soeknevis; dock äro de å sjömanshus inskrifne från
inställelse vid dylik mönstring befriade, så ock öfrige värnpligtig^, Indika
till befälet aflemna tillförlitlig uppgift om sin bostad.
e) Underhåll och förmåner.
§ 27.
1. Under tjenstgöring erhåller värnpligtig underhåll, sjukvård, be¬
klädnad, utredningspersedlar och annan erforderlig utrustning samt kon¬
tant aflöning, allt enligt särskilda bestämmelser.
2. Värnpligtig, som under tjenstgöring ådrager sig sådan skada,
att hans arbetsförmåga derigenom i större eller mindre mån minskas,
erhåller det understöd eller den pension, som författningarna rörande
pensionering af gemenskapen vid hären och flottan bestämma.
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. m. Utlåtande N:o 1. 35
d) Särskilda föreskrifter.
§ 28.
För värnpligtig, som tillhör beväringen eller motsvarande klasser
af flottan, gäller:
1. att han under hela sin tjenstetid tillhör det vapen, vid hvilket
han fått sin första utbildning;
2. att den, som blifvit utskrifven, skall, då han till annat utskrif-
ningsområde afflyttar, tillhöra vid fotfolket det regemente eller den corps,
inom hvars utskrifningsområde han inflyttar, samt vid öfriga vapen den
truppafdelning, som erhåller manskap från sist nämnda område;
8. att, innan flyttning från en till annan kommun af honom före¬
tages, han är skyldig derom göra anmälan hos närmaste kompanibefäl;
4. att, om han till annat kompaniområde afflyttar, han är pligtig
inom SO dagar efter ankomsten till den nya boningsorten derom göra
anmälan hos närmaste befäl af det kompani, inom hvars område han in¬
flyttat;
5. att, om han icke är till tjenstgöring inkallad, när landstormen
inom hans ort uppbådas, han är pligtig utgå med densamma, och har då
lika skyldigheter med landstormsman.
§ 29.
Den, som är i tjenst vid härens eller flottans stam, anses, så länge
tjensten varar, dermed fullgöra sin värnpligt, men, om han före värn-
pligtsålderns slut erhåller afsked, eger han samma tjenstgöringsskyldig-
het, som den årsklass, han tillhör.
§ 30.
Värnpligtig, tillhörande beväringen eller motsvarande klasser vid flot¬
tan, inkallas till tjenstgöring af vederbörande befäl, antingen genom ome¬
delbar order eller genom kungörelse, som minst två gånger uppläses i
kyrkorna och införes i ortens tidningar.
36 Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. m. Utlåtande N:o 1.
Art. in.
Landstormen.
§ 31.
Landstormen kan endast under krig och till hemortens försvar upp¬
kallas efter af Konungen derom i Statsrådet fattadt beslut. Uppbådad
landstormsman är underkastad de i krigslag gifna bestämmelser.
§ 32.
1. Under hvarje fotfolksregemente eller corps hör den inom dess
utskrifningsområde befintliga landstormen.
2. Landstormen indelas i landstormsafdelningar, hvar och en be¬
stående af allt till landstormen hörande manskap inom ett bevärings-
kompaniområde.
3. Hvarje landstormsafdelning delas i sockenafdelningar, så att allt
landstormsmanskap från en och samma socken kommer att tillhöra samma
sockenafdelning.
§ 33.
Landstormen må icke föras utom eget och tzYigränsande regementes
områden.
§ 34.
1. Befälhafvare inom beväringskompaniomräde är under fredstid
äfven befälhafvare för områdets landstormsafdelning.
2. Befälhafvare för sockenafdelningarna förordnas af fördelnings-
generalen och ega dessa befälhafvare att utse behöfiigt underbefäl.
3. Under krig förordnar Konungen särskild befälhafvare för de
större afdelningar af landstormen, som kunna af omständigheterna påkallas.
§ 35.
Landstormsman är under tjenstgöring pligtig att sjelf förse sig med
kläder och, derest staten icke kan vid uppkallandet anskaffa föda, äfven
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. m. Utlåtande N:o 1. 37
förse sig med sådan mot ersättning af staten enligt länets markegångs-
pris för soldatportion. Vapen och ammunition tillhandahållas af staten.
Art. IV.
Om påföljd för åsidosättande af denna lagg föreskrifter och
om laga förfall.
§ 36.
Värnpligtig, som utan laga förfall underlåter fullgöra hvad honom
enligt § 28 inom. 3 och 4 åligger, böte för hvarje gång 5 kronor.
§ 37.
1. Värnpligtig, som förfallolöst uteblifver från den i § 14 omför-
mälda utskrifningsförrättning, böte första gången 10 kronor och, om han
ånyo dermed beträdes, 20 kronor, samt vare ock underkastad äfventyr
att blifva hemtad på egen bekostnad. _ _
2. Värnpligtig, som på grund af § 15 inställer sig vid utskrifnings¬
förrättning å annan ort, än der han är mantals- och skattskrifven, men
dervid försummar aflemna prestbetyg samt till följd deraf icke kali emot-
tagas, anses lika med den, som icke instält sig till utskrifningsförrättning.
§ 38.
Värnpligtig, som bort inställa sig till sådan mönstring, som i § 26
omnämnes, men utan laga förfall uteblifvit, böte 5 kronor.
§ 39.
1. Såsom laga förfall för uteblifvande från utskrifning eller tjenst¬
göring eller för annan uraktlåtenhet att fullgöra denna lags bestämmel¬
ser anses, om man är sjuk, om man är i Konungens och rikets tjenst
uppbådad eller faren, eller om man sitter i häkte; vederbörande dock
obetaget att, då andra än nu sagda förfall förebäras, pröfva, om de äro
af den vigt, att de må gälla såsom ursäkt.
2. °För vid sjömanshus inskrifven värnpligtig skall dessutom såsom
laga, förfall för inställelse till sjökrigstjenst räknas: att vara på utrikes
38 Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. m. Utlåtande N:o 1.
sjöresa stadd; inträdande dock tjenstgöringsskyldigheten, så snart den
värnpligtige anländer till svensk hamn eller sammanträffar med svenskt
örlogsfartyg.
§ 40.
Sjukdom skall, för att såsom laga förfall anses, styrkas med behö¬
rig läkares intyg, h vilket den värnpligtige är skyldig sjelf anskaffa. Kan
han ej skaffa läkarebetyg, vare honom tillåtet att styrka förfallet med
intyg af prest i församlingen eller af ordförande i kommunalstämman eller
kommunalnämnden.
Art. V.
Om användning af böter enligt denna lag»
§ 41.
. r,Böte*> som enli^ denna laff ut9å> &ola af sättas till bildande af en
l™?ld\ fer Penstomfond för de värnpligtige, som under tjenstgöring er¬
hållit sådan skada, att de derigenom blifvit i större eller mindre män ofor-
mogne att sig med arbete försörja, samt till enkor och barn efter ifrig
aflida underbefäl och manskap; dock utan att sådant för närvarande med¬
för någon rubbning af den de värnpligtige i § 27 mom. 2 tillförsäkrade
rntf till urin ont* ot nr! *
Denna lag skall vara gällande från ingången af år 1878.
,KVgen 1 våra da£ar fordra icke allenast stora, utan äfven väl krigs-
bildade harar. Våra grannar hafva också utsträckt öfningstiden för sina
trupper till månader och År, medan vi fortfarande öfva beväringen eller
hufvudstvrkan af vår här under endast trettio dagar. I det försko- till
lag angående den tid, värnpligtig skall för sin utbildning tjenstgöra
under fredstid, som föreligger till Utskottets behandling, har denna tid
utsträckts till 42 dagar det första och 20 dagar det andra året eller till-
Särskilda Utskottets för behandling a/ förelaget till värnpligtslag in. m. Utlåtande N:o 1. 39
samman 62 dagar. I likhet med Kong]. Maj:t anser Utskottet denna
tillökning i de värnpligtiges öfning vara af behofvet synnerligen påkallad,
på det att vårt folk, oaktadt den pålitliga försvarstal:, som det eger i
var värfvade och indelta stam, icke i händelse af krig skall duka under
för fiendens bättre öfvade härskaror.
Äfven hvad fördelningen af öfningstiden vid fotfolket vidkommer,
har densamma synts Utskottet ändamålsenlig, alldenstund första klassens
värnpligtige derigenom få undergå ett rekrytmöte, lika långt som för
stamrekryten för närvarande är föreskrifvet, och den andra klassen ett
vanligt, regementsmöte. I afseende på den tid, då lagen skall träda i full gäl¬
lande kraft,har Utskottet deremot ansett att någon afkortning i öfningarne
för år 1878 hör medgifvas, hufvudsakligen af det skäl, att de anordningar
till uppförande af barack byggnad er m. in., som för den längre öfningen
äro nödiga, icke torde hinna blifva färdiga redan till nästa år. Af denna
anledning har Utskottet ansett, att en ny punkt borde tillkomma i lagen,
angående den tid, värnpligtig skall för sin utbildning tjenstgöra under
fredstid, innehållande föreskrift derom, att öfningarna först från ochmed 1879
må erhålla den åstäckning, som Kong!. Maj:t föreslagit, och att under
1878 den första värnpligtsklassens öfniliggtid ökas till endast 30 dagar
vid fotfolket och 50 dagar vid specialvapnen och flottan.
Ehuru inom Utskottet tvekan uppstått, huruvida denna lag skulle
kunna utsträckas och få tillämplighet med afseende å Gotlands befolkning,
hvilken, genom särskild konvention åtagit sig eu vidsträcktare krigsbild-
ning, än som ålegat fastlandets befolkning, har Utskottet likväl å andra
sidan icke kunnat annat än erkänna den stora vigten af att lagen blir
gemensam för hela riket. Hvad Utskottet här nedan föreslår, rörande
tiden för de värnpligtiges utbildning i fredstid, har det derför ansett,
derest hinder icke möter af konventionen, jemväl böra tillämpas i afse¬
ende a Gotlands befolkning. Vidkommande sådan öns innevånare, hvilken
före årl878 fyllt 21 år, har emellertid Utskottet ansett, att han fortfa¬
rande bör kunna på öflig! sätt få fullgöra sin skyldighet med afseende å
öns försvar.
I sammanhang med sist nämnda lagförslag och under förutsättning-
alt den ifrågastälda tillökningen i värnpligtiges öfningar kommer till
stånd har Ivongl. Maj:t äskat:
dels, i Dess nådiga proposition N:o 1, rörande statsverkets tillstånd
och behof, ett förslagsanslag af 400,000 kronor, att användas såsom bidrag
till aflöning åt indelta arméns manskap;
dels, i Dess nådiga proposition N:o 16, att rust- och rotehållare,
Indika ingått kontrakt om de till båtsmansbeklädnaden hörande så kallade
40 Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. m. Utlåtande N:o 1.
småpersedlarnes samt kappsäckens anskaffande och underhållande af
kronan, måtte från och med år 1878 från erläggande af den derför stad¬
gade ersättning befrias, samt beklädnadsbestyret, i hvad det afser nämnda
persedlar och kappsäcken, för de båtsmän, hvilkas rust- eller rotehållare
icke i berörda afseende ingått kontrakt med kronan, af densamma utan
ersättning med ingången af berörda år öfver tagas;
dels ock, i sist nämnda nådiga proposition, att en motsvarande
förmån måtte tillkomma de rusthåll inom Blekinge län och Södra Möre
härad af Kalmar län, hvilku på grund af Kong!, brefvet den 10 Maj
1872 äro eller blifva vakanta, och i sådant afseende medgifvas, att be¬
loppet af den jemlikt berörda nådiga bref utgående årliga vakansafgift
måtte från och med år 1878 med en tiondedel minskas.
Lika med Kong!. Maj:t anser äfven Utskottet att i samband med
och som en följd af den utsträckta öfning, Utskottet tillstyrkt, lätt¬
nader böra beredas för rust- och rotehållet. Och har Utskottet funnit
desto större skäl härtill, som under hela den tid indelningsverket egt
bestånd den grundsats synes blifvit iakttagen, att i samma mån åtgär¬
der för försvarets utveckling vidtagits, Indika under någon form halt till
följd ökade skyldigheter äfven för rust- och rotehållare, lättnader i deras
förut varande bördor under andra former ansetts böra dem i stället med¬
gifvas, hvarpå flerfaldig!! exempel kunna anföras. Sålunda, för att blott
hålla sig till hvad i detta afseende inträffat under detta århundrade, får
Utskottet erinra derom, hurusom, då efter vårt sista finska krig för-
stärkningsmanskapet infördes, rust- och rotehållarnes skyldighet att halla
vargeringskarlar upphäfdes, äfvensom deras skyldighet »att allena ersätta
den afgång på manskap som under pågående krig kunde inträffa». Se¬
dan dess har ytterligare, i sammanhang med eller såsom följd af vidtagna
förändringar i försvarsväsendet, utjemning af rustnings- och roterings-
bördan vid olika tillfällen ansetts böra ega rum, hvarpå såsom exempel
kunna anföras: rotehållarnes befrielse från släpkläders anskaffande åt sol¬
daterna mot en mindre afgift, deras och rusthållarnes befrielse från mö-
tespassevolansafgiften, rotehållarnes befrielse (tills vidare) från att till
hälften bekosta soldatens beklädnad samt slutligen rusthållarnes befrielse
från furagepassevolansafgiften.
Liksom sålunda åtskilliga besvär, som ålegat rust- och rotehållarne,
tillförne blifvit öfverflyttade på samhället i dess helhet, anser Utskottet
billigheten kräfva, att äfven nu, då det ifrågasättes att genom ökade
öfningar göra beväringen mera duglig, att, i händelse af krig fullgöra sin
vapentjenst i linien, åt rust- och rotehållarne beredas skäliga lättnader i
deras bördor, och att den skilnad i afseende å utgifterna för landets
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpliytstag in. m. Utlåtande P.0 1. 41
försvar, hvilken förefinnes mellan rust- och rotehållarne samt andra sam¬
hällsklasser, ytterligare utjemna». Man får dessutom icke förbise, att
ökade öfningar för de värnpligtige erfordra längre årlig tjenstgöring af
de indelta trupperna och att ökade kraf på dessas krigsduglighet, hvilka
kraf varda så mycket större, ju mindre indelta härens manstyrka blifver
i förhållande till det reservmanskap (beväringen) som han i farans stund
skall sammanhålla och leda, komma att medföra stegrad kostnad för de
indelta truppernas anskaffning och underhåll.
Då Utskottet af ofvan anförda skäl funnit lättnader böra beredas
i rustnings- och roteringsbördan, har det emellertid icke ansett sig böra
endast pröfva det. sätt för dessa lättnaders beredande, som Kongl. Maj:t,
för att döma af det utdrag ur statsrådsprotokollet för den 30 December
1876, som åtföljer statsregleringspropositionen (Bil. 3 b.), tyckes afse,
eller att ett visst årligt understöd af högst 15 kronor skulle lemna» åt
hvarje rotehållsummer vid indelta armén och ett understöd af högst 15
kronor åt beridet rusthåll, hvars rustningsförmåner icke uppgå till 400
kronor, och åt afsutet rusthåll, hvars rustningsförmåner icke uppgå till
320 kronor. Utskottet har nemligen icke blott med stöd af Kongl.
Maj:ts proposition utan ock med ledning af de förslag till lättnader,
som af flere enskilda motionärer framstälts, pröfvat frågan i dess
allmänhet och dervid tagit till regel att den roterings- och rustnings-
hjelp, som för denna gång borde beviljas, företrädesvis borde träffa
de rust- och rotehållare, som äro mest i behof af densamma, samt äfven
vid de tillfällen, då dessa bördor kännas tyngst. Då nu till följd häraf
vakanta rotar och rusthåll icke ansetts böra komma i åtnjutande af denna
hjelp, har detta skett derföre, att Utskottet ansett dessa icke genom den
ökade öfningen få ökad kostnad. Eu afkortning af deras afgift, så som
vid föregående lindringar 1841 och 1858 egt rum skulle dessutom enligt
Utskottets mening vara så mycket mindre behöflig, som vakansafgifterna
redan kunna sägas vara lägre än besväret, och det missförhållande, som
möjligen på en eller annan ort kan finnas, torde, vid ett förnyande af
vakanskontrakten komma att af sig sjelft regleras. En afkortning i
vsafakangiflen torde äfven få anses mindre lämplig äfven af det skal att be -
rörda rotar och rusthåll få en indirekt ersättning derutinnan, att den
skyldighet, för befrielse från hvilken de betala vakansafgift, växer, medan
deras vakansafgift varder densamma.
Bland särskilda onera i rust- och rotehållet, som Utskottet
anser böra uppmärksammas, har Utskottet till en början fäst sig
vid de kostnader, som åtfölja rekryteringen. Åliggandet att i fredstid
anskaffa soldat är lika betungande för det effektiva rotehållet, som för
Bill. till Riksd. Prot. 1677. 6 Sami. 1 Afd. 1 Jläft. 6
42 Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag in. m. Utlåtande N:o 1.
det effektiva, beridna eller afsutna, kavaleriet. Lindringen i denna börda
kan derför utgå jemnt åt alla effektiva rotar och rusthåll. Redan nu
uppgår i flere landskap legan till ganska stora belopp, hvilkas utgörande
kännes så mycket mera tryckande, då rekrytering af samma nummer, till
följd af dödsfall eller annan orsak, flere gånger på kortare tid måste före¬
tagas. Genom att försäkra de effektivt rekryterande rotarne och rust-
håflert om en, efter förhållandena afpassad, rekryteringshjelp vunnes också
den fördelen, att rust- och rotehållaren icke drabbades af alltför tryckande
bördor, derigenom att de nödgades efter kortare mellantider anskaffa ny
soldat, på samma gång som svårigheten att finna lämplige rekryter,
hvilken måste ökas, alltefter som soldatens tjenstgöring varder mera
trägen, lättare kunde öfvervinnas. Eu lifiigare omsättning inom truppen
torde också härigenom kunna påräknas och således äfven hären i mili¬
täriskt hänseende deraf draga icke ringa nytta. Vidkommande rekryterings-
hjelpens storlek har Utskottet, som icke förbisett att legan eller städjan
på olika orter utgår med betydligt olika belopp, dock i afsigt att finna
en medelsiffra, ansett denna hjelp lämpligen böra utgå med 50
kronor hvarje gång rekryt insättes i nummer.
Af samma skäl, som här ofvan nämnts i afseende å rekryterings-
hjelpen, torde för rusthållet och det roterade rytteriet eu särkild remon¬
tering shjelp komma att medföra ändamålsenliga lättnader. Flere rusthåll
åtnjuta emellertid redan nu så betydliga rustningsunderstöd att reinon-
teringshjelpens utgående utan undantag eller inskränkning icke torde
böra ifrågasättas; fast hellre bör vid något af de här föreslagna slag
af lättnader detta rustningsunderstöd äfven tagas i beräkning, på det en,
så vidt möjligt är, rättvis fördelning af det lindringsbelopp, staten kan
anslå, må gifva åt lindringarna det högsta möjliga värde. Utskottet har
derföre funnit lämpligt, att remonteringshjelpen endast bör utgå till de
effektivt remonterande rusthåll, eller dubbelrotar vid Jemtlands Häst-
jägarcorps, hvilkas hela årliga rustningsunderstöd icke öfverstiger 200
kronor. Beloppet, som bör utbetalas, hvarje gång remont insättes i
nummer, har synts Utskottet lämpligen kunna bestämmas till 150 kronor.
Äfven i afseende å de ärligen återkommande bördorna har Utskot¬
tet, hvad rotehållet vidkommer, ansett, att lättnad borde beredas,
och trott, att denna, i likhet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit,
borde utgå i form af hvad Utskottet lämpligen ansett böra kallas löne-
hjelp åt hvarje effektivt rekryteradt nummer af roterade fotfolket. Löne-
hjelpens storlek för hvarje effektivt rekryterad rote har Utskottet trott
sig böra sätta till 20 kronor för åren 1878 och 1879 samt från och med
1880 till 30 kronor.
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. m. Utlåtande N;o 1. 43
Att lemna lönehjelp äfven åt rusthållarne har Utskottet deremot ansett
mindre lämpligt, då lättnader i andra åligganden synts det samma mera
vara af behofvet påkallade. Ett sådant åliggande är rusthållares skyl¬
dighet att anskaffa och vårda så väl manskapets beklädnad och bevärings-
persedlar som annan utredning, såsom sadelmundering, remtygs- och
trosspersedlar o. s. v. Äfven om inga andra lindringar förelåge, skulle
Utskottet anse borttagandet af denna de rustandes skyldighet såsom
ändamålsenlig och välbetänkt, så väl i afseende å statens intresse som å
de rustandes. Vapentillverkningen gör i vår tid snabba framsteg. Ett
vapen som är godt i dag, kan redan inom den närmaste framtiden vara
mindre lämpligt till krigsbruk, i jemförelse med våra möjligen blifvande
fienders. Utan att vara i egentlig mening odugligt, kunde nödvändig¬
heten fordra att det utbyttes mot ett nyare af mera tidsenlig beskaffen¬
het. Men dessa ombyten skulle, om de folio tätt efter hvarandra, stegra
rustningsbördan långt mer, än ökade öfningar för manskap och hästar.
Hvad som här ofvan yttrats om beväpningen, torde äfven, om än icke i lika hög
grad, gälla i afseende å beklädnads- och remtygspersedlarne, och vid¬
kommande dessa senare torde dessutom böra framhållas det ur ekono¬
misk synpunkt ofördelaktiga uti att flere mindre föreningar af afnämare göra
upp kontrakt om leveranser af materialierna för dylika persedlar,i stället för
att staten uppköper dem i större partier för flere regementen. Af här ofvan
anförda skäl har Utskottet, i öfverensstämmelse med hvad redan finnes
för rotehållet medgifvet, föreslagit, att staten från och med 1879 skulle
öfvertaga manskapets vid rusthållet och roterade rytteriet ej mindre be¬
klädnads- och beväringspersedlar, än äfven annan, rust- och rotehållare
åliggande utredning. Tillika har Utskottet ansett att staten samtidigt
bör erhålla fri dispositionsrätt af i bruk varande af rusthållarne anskaffade,
motsvarande persedlar.
Vidkommande slutligen den lättnad, som bör komma rust- och
rotehållare vid båtsmanshållet till del, i den mån som de värnpligtiges
öfningar utsträckas, anser Utskottet, lika med Kongl. Maj:t, att beklädnads-
bestyret för rust- och rotehållare vid båtsmanshållet, i hvad det afser
de så kallade småpersedlarne samt kappsäcken, bör försvinna och af
kronan öfvertagas. De större lättnader i rustnings- och roteringsbördan
vid armén, som Utskottet föreslagit, torde emellertid äfven böra ut¬
sträckas till båtsmanshållet, och på det att understödet så vidt möjligt
är måtte blifva lika i båda fallen, har Utskottet utom ofvan nämnda
lättnad ansett lämpligt, att staten från och med 1878 äfven vid båtsmans¬
hållet borde lemna, hvarje gång rekryt insättes i nummer, en rekry-
teringshjelp af 50 kronor samt att hvarje nummer, som verkligen håller
44 Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. m. Utlåtande N:o 1.
båtsman finge ett årligt bidrag till båtsmannens aflöning. Lönehjelpen
vid båtsmanhållet har Utskottet emellertid, med fäst afseende så väl å
den här ofvan föreslagna befrielsen, som ock å den med båtsmans¬
håll förenade jemförelsevis mindre bördan än för rotehållet, ansett
böra sättas lägre än för detta och utgå med 15 kronor årligen från
och med år 1879.
Vid landtförsvaret hafva icke, såsom ofvan anförts, de ständigt
vakanta rotarne ansetts böra komma i åtnjutande af någon eftergift i
vakansafgiften. Det samma har äfven synts Utskottet lämpligt med af¬
seende på båtsmanshållet. Ett undantag torde likväl böra göras här¬
utinnan, vidkommande de vakanta rusthållen inom Blekinge län och
Södra Möre härad af Kalmar län, hvilka på grund af Kongl. brefvet
den 10 Maj 1872 äro eller blifva vakanta. Dessa rusthåll, hvilka stälts
på vakans för att vinna lindring i fattigvårdskostnaden för de kommuner,
inom hvilka de äro belägna, äro strängt taget hvarken effektiva eller
vakanta. De kallas också i dagligt tal »halfeffektiva» och kunna af Kongl.
Maj:t när som helst anbefallas till uppsättning. Lika med Kongl. Maj:t,
har derför Utskottet ansett lämpligt att dessa rusthåll komma i åt¬
njutande af en lindring i sin vakansafgift motsvarande en tiondedel deraf,
dock icke förr än samtidigt med att det effektiva båtsmanshållet kommer
i åtnjutande af lönehjelpen, alltså först från och med år 1879.
De kostnader, som af ofvan nämnda understöd åt rust-, rote- och
båtsmanhållet skulle komma att tillskyndas statsverket, har Utskottet
beräknat
för landtförsvaret: till 450,000 kronor för år 1878, 700,000
kronor för 1879 och 900,000 kronor från och med 1880; och
för sjöförsvaret: till 55,000 kronor för 1878 och 137,000 kronor
från och med 1879; hvilka anslag torde böra bestridas genom på vederbö¬
rande hufvudtitlar uppförda förslagsanslag till samma belopp.
Utskottet hemställer alltså:
2:o att Riksdagen, med förklarande att förslaget till
lag angående den tid, värnpligtig skall för sin utbild¬
ning tjenstgöra under fredstid, icke kan oförändrad!
antagas, måtte
dels A. för sin del, och under förutsättning af att här
nedan föreslagna lindringar bifallas, besluta följande
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. m. Utlåtande N:o 1.
Lag angående den tid, värnpligtig skall för sin utbildning
tjenstgöra under fredstid.
§ i.
Under fredstid skola värnpligtige för sin utbildning tjenstgöra i 62
dagar, så vidt ej Kongl. Maj:t i särskilda fall finner skäl att i denna öf-
ningstid göra inskränkning.
§ 2.
Förenämnda tjenstgöring fullgöres vid fotfolket under två på hvar¬
andra följande år, med 42 dagar det första och 20 dagar det andra året;
vid härens specialvape n och flottan deremot utan afbrott under ett år.
Öfvergående stadgande]!.
§ 3.
Under år 1878 vapenöfvas de värnpligtige af yngsta åldersklassen,
vid fotfolket under endast 30 dagar, samt vid härens specialvapen och flot¬
tan under endast 50 dagar.
§ 4.
För värnpligtig, som före 1878 års ingång blifvit eller bort blifva
bland allmänna beväringen inmönstrad, skall med afseende på fullgöran¬
det af hans värnpligt gälla hvad hittills varit om allmänna beväringen
stadgadt.
§ 5.
1. Invånare å Gotland, hvilken före ingången af år 1878 fylt
21 år, skall tills vidare på förut öfiigt sätt fullgöra sina skyldigheter i
afseende å öns försvar.
46 Särskilda Utskottets för behandling afförslaget till värnpligtslag rn. m. Utlåtande N:o 1.
2. Den, som efter 1878 års ingång fyller 21 år, och vid Gotlands
nationalbeväring då redan vapenöfvats, skall ega att å den i denna lag
bestämda första årets öfningstid afräkna det antal dagar, han vapenöfning
undergått.
dels B. med stöd af hvad ej mindre i Kongl. Maj:ts
nådiga proposition än ock i enskilde motioner före¬
slagits, angående lättnader för rust- och rotehållet, samt
i samband med lagens antagande, besluta följande lätt¬
nader i rustnings- och roteringsbesvären att, så länge
förestående lag år i verksamhet, rust- och rotehållet
samt båtsmanhållet tillgodokomma; nemligen:
a) Hvarje gång rekryt insättes i nummer vid så väl rust-
och rote- som båtsmanhållet, lemnar staten ett bidrag
'O
af 50 kronor. Denna så kallade rekryteringshjelp utgår
från och med år 1878.
b) Rusthållsnummer, hvilkas rustnirigsunderstöd icke upp¬
går till 200 kronor, erhålla, hvarje gång ny remont
insättes, af staten ett bidrag af 150 kronor. Denna
så kallade remonteringshjelp, som tillgodonjutes äfven
af effektivt remonterande nummer vid Jemtlands häst,-
jägarecorps, utgår från och med år 1878.
c) Staten öfvertager från och med år 1879 manskapets
vid rusthållet beklädnad och beväring jemte annan ut¬
redning för detsamma, såsom sadelmundering, remtygs-
och trosspersedlar; hvaremot staten samtidigt erhåller
fri dispositionsrätt af i bruk varande, af rusthållarne
anskaffade, motsvarande persedlar.
rf) Hvarje rotenummer, som verkligen håller karl, er¬
håller ett årligt bidrag till soldatens aflöning och
bostad. Denna s. k. lönehjelp utgår under åren
1878 och 1879 med 20 kronor samt från och med år
1880 med 30 kronor.
e) Staten öfvertager från och med år 1878 skyldigheten
för båtsmanshållet att bekosta kappsäck och småper¬
sedlar.
f) Hvarje nummer af båtsmanshållet, som verkligen håller
båtsman, erhåller ett årligt bidrag till båtsmannens
aflöning. Denna s. k. lönehjelp utgår från och med år
1879 med 15 kronor årligen.
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. m. Utlåtande N:o 1. 47
g) Vakansafgiften för de lediga rotarne i Södra Möre
och Blekinge nedsättes från och med år 1879 med tio
procent;
dels slutligen C.
till uppförande å ordinarie stat för de majer mom.
B angifna ändamål bevilja särskilda förslagsanslag till
sammanräknadt belopp af 1,037,000 kronor, hvilka an¬
slag dock i 1878 års riksstat endast anvisas med till¬
hopa 505,000 kronor, deraf 450,000 kronor under 4:de
hufvudtiteln och 55,000 kronor under 5:te hufvtid-
titeln.
Derest Riksdagen skulle bifalla hvad Utskottet i 2 punkten hem¬
stält, kommer Utskottet att framdeles föreslå de rubriker, under hvilka
de der tillstyrkta förslagsanslagen torde böra å hufvudtitlarne upptagas,
hviket Utskottet får
3:o för Riksdagen anmäla.
I sin motion N:o 19 har Herr P. A. Hellgrén hemstält:
att Riksdagen, derest den af Kongl. Maj:t föreslagna lag om all¬
männa värnpligten af Riksdagen antages, ville i underdånig skrifvelse
hos Kongl. Maj:t anhålla, att Lappmarkernas befolkning inom Vester-
och Norrbottens län måtte, på grund af sina förut erhållna privilegier,
tillsvidare, och intill dess sig visar, att de ega förmåga deltaga i all¬
männa värnpligten, derifrån frikallas.
Med anledning af denna motion, och då det synts Utskottet tvif¬
velaktigt, huruvida Lappmarkernas befolkning borde i allmänhet under¬
kastas värnpligt i vidsträcktare mån, än som tillhör landstormsman, men
Utskottet ej varit i tillfälle att med afseende ä de, sagda befolkning till
äfventyrs tillförsäkrade, särskilda fri- och rättigheter lemna en fullstän¬
dig utredning, hemställer Utskottet:
4:o att Riksdagen ville i underdånighet anhålla det
Kongl. Maj:t täcktes taga under nådig ompröfning,
huruvida, i hvad mån och under hvilka vilkor de i
den antagna lagen om allmän värnpligt och i lagen
om värnpligtigs öfning i fredstid innehållna bestäm¬
melser må kunna äfven till lappmarkerna eller större
eller mindre delar af dem utsträckas.
48 Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. m. Utlåtande N:o !■
Utskottet, som, till följd af den begränsning frågan om försvarets
ordnande erhållit i Kongl. Maj:ts till Riksdagen aflåtna nådiga proposition,
härutinnan saknat anledning att framlägga något förslag till landtför-
svarets slutliga ordnande, har på grund häraf icke heller funnit skäl att,
utöfver hvad under punkterna ! —4 blifvit hernstäldt, tillstyrka några
åtgärder med anledning af de i Herrar Jöns Perssons, Dofséns och Öla
Anderssons motioner framstapla förslag till indelningsverkets ombildning,
ställande på vakans eller afskrifning.
Utskottet anser sig alltså böra hemställa:
5:o att Herrar Widmarks, Jöns Pehrssons, Dofséns
och Ola Anderssons motioner icke måtte till någon
vidare Riksdagens åtgärd föranleda.
Vidkommande öfriga, till Utskottet remitterade delar af Kongl.
Maj:ts nådiga proposition N:o 1, kommer Utskottet att framdeles afgifva
särskildt Utlåtande.
Stockholm den 5 April 1877.
På Särskilda Utskottets vägnar:
ADB. EHRENSVÅRD.
Reservationer:
af Grefve Ehrensvärd, med hvilken Friherre Åkerhielm före¬
nat sig: »Jag har i åtskilliga delar icke kurmat godkänna den motive¬
ring, Utskottet besluta, särskildt inledningen till betänkandet (pag. 17
och 18), i stället för hvilken jag ansett följande lydelse hafva varit lämp¬
ligare :
Då Utskottet nu går att yttra sig öfver de ärenden, som blifvit
till detsamma öfverlemnade, får Utskottet till en början förklara, att
det behandlat det af Kongl. Maj:t nu framlagda förslag till lagar, angå¬
ende den allmänna värnpligten och den tid, värnpligtig skall för sin ut¬
bildning tjenstgöra under fredstid, såsom fristående för sig och utan att
sätta dem i samband med grunderna för härordningen. Utskottet har
Särskilda Utskottets för behandling afförslaget till värnpligtslag Utlåtande N:o 1. 49
således ansett det mål, till hvilket man för närvarande borde sträfva,
endast vara att, utan rubbning af grunderna för vår närvarande här¬
organisation, införa förbättringar, genom hvilka härens styrka ökas och eu
ordnad mobilisering underlättas, och har derför icke heller ansett sig
böra taga hänsyn till den öfvergång från vår nu varande härordning,
som blifvit antydd i det yttrande, som afgifvits af Statsrådet och Che¬
fen för Landtförsvars-departementet och finnes intaget i Kongl. Maj:ts
proposition N:o 1, Bil. 3 b, och till hvilket yttrande nådiga propositionen
om i fråga varande lagförslag hänsyftar. Under antagande att kom¬
mande Riksdagar, i den mån folket blir mera benäget derför, skall med¬
gifva den utsträckning af värnpligten, som för hvarje särskildt tillfälle
kan komma att af behofvet kräfvas, har nemligen Utskottet ansett, att
de olika åsigterna om grunden för en härordning för vårt land borde
mera sammanjemkas och stridens liflighet något mildras, innan denna
vigtiga fråga företages till slutligt afgörande. Detta har synts Utskottet
vara så mycket mera nödigt, som ett antagande i hufvudsakliga delar af
Kongl. Maj:ts ofvan nämnda lagförslag är lika mycket af behofvet på-
kalladt, vare sig att vår härordning kommer att grundas uteslutande på
allmän värnpligt, eller icke»;
af Herr Wijkander: »Utskottets majoritet har vid behandlingen af
dessa lagförslag oaflåtligen sträfvat att låta den med krigets fordringar
numera icke förenliga organisations-tanken: »stam och beväring», så vidt
möjligt framträda, men deremot undertryckt hvarje ord eller stadgande,
som i sig kunde innebära eu möjlighet af framtida öfvergång till en ren
värnpligtsorganisation. Djupt öfvertygad å min sida att hvarje krigsför-
fattning, som i vår tid skall kunna vara för fosterlandets försvar betryg¬
gande, måste vara grundad på allmän värnpligt, får jag emot denna Ut¬
skottets uppfattning, äfvensom emot större delen af Utskottets på den¬
samma grundade motivering, nedlägga min reservation.
Skulle emellertid Riksdagen lemna sitt bifall till ifrågavarande
lagförslag, sådana de af Utskottet blifvit delvis omarbetade, ehuru visser¬
ligen icke förbättrade, torde det likväl icke kunna bestridas, att äfven
derigenom våra stridskrafter blifva icke oväsentligt ökade och eu mobi¬
lisering i betydlig grad underlättad, eller kanske rättare möjliggjord,
hvadan jag för min del anser, att derest, och i den mån Kongl. Maj:ts
förslag icke oförändrade godkännas, antagandet af dessa delvis stympade
lagförslag är för försvaret önskvärdt.
Hvad åter beträffar de lättnader för rust- och rotehållare, hvilka
Utskottet uppstält såsom vilkor för den s. k. öfningslagen, så förnekar
jag principielt icke billigheten af dylika lättnader, med hänseende till så
Bih. till liiksd. Prat. 1877. 8 Samt. 1 Afd. 1 Höft. 7
50 Särskilda V/skottets för behandling af förslaget till värnpligtslag rn. m. Utlåtande N:o 1.
val ordalydelsen i knektekontrakten som till den ökade tunga för rust-
och rotehållare, hvilken otvifvelaktigt uppstår genom en utsträckning af
de värnpligtiges öfningar, men jag vågar tro att dessa anspråk gått längre
än hvartill den nu ifrågasatta utsträckningen af öfningarne borde med
skäl föranleda och som för frågans framtida behandling torde vara gagne¬
ligt, hvadan jag i berörda hänseende delar Herr Rosensvärds uppfattning
och anhåller att i den af honom i denna punkt afleinnade reservation få
instämma.»
af Herr Abelin:
i punkt. 1 mot motiveringen.
i punkt. 2: »Det af Utskottet vid bifall till förslaget till »lag an¬
gående den tid värnpligtig skall för sin utbildning tjenstgöra under
fredstid» fästade förbehåll, i hvad det rörer ifrågasatta lättnader för rust-
och rotehållet, kan jag för min del icke biträda.
Förutom det att den ifrågasatta utsträckningen i beväringsman¬
skapets öfningar enligt min tanke icke i och för sig innebår någon giltig
grund för lättnader i rust- och roteringsbesvåret, håller jag före, att, i
stället för partiella lindringar, sådana som de ifrågasatta — hvilka, huru
tillfredsställande de än nu kunna befinnas, inom kort skola anses otill¬
fredsställande och gifva anledning till nya fordringar och deraf följande
förvecklingar — en fullständig reglering, afseende rust- och roterings-
bördans fixerande samt de ovissa besvärens upphörande, är det enda
medlet att åt frågan om lindringarne, der sådana böra ifrågakomma,
gifva en önskvärd utgång.
En reform i denna rigtning är emellertid af den genomgripande
beskaffenhet, att den icke torde böra ifrågasättas annorlunda än i sam¬
manhang med en sådan utsträckning af de värnpligtiges öfningar och eu
sådan utveckling af våra stamtrupper, att ett efter våra förhållanden
åtminstone någorlunda tillfredsställande försvar dermed kunde anses
vunnet.
Jag har derföre i hufvudsakiiga delar understödt ett i sådant syfte
inom Utskottet väckt förslag, gående ut på, bland annat, 90 dagars öfning
för de värnpligtige samt en väsentlig utveckling af stamtrupperna såsom
ock förändrade bestämmelser i afseende å rekryteringssättet och tjenste-
tiden vid desamma, hvilket förslag likväl icke lyckades tillvinna sig ma¬
joritet. I fråga om det af Utskottet nu framlagda förslaget, hvilket, i
hvad till truppernas ökade tjenstbarhet kan lända, endast innehåller den
ringa förbättring i det bestående, att beväringens öfningstid blifvit ökad
med 32 dagar, men det oaktadt medgifver betydliga bidrag till lättnad
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. m. Utlåtande N:o 1. 51
i rust- och rotebållsbesväret-, anser jag deremot, att vid bidragen bort
fästas vilkoret af stamtruppens ändamålsenliga utveckling, så till
förläggning som utbildning, och att särskildt vid rekryteringshjelpens
beviljande bort göras följande förbehåll: att en gräns sättes för soldatens
ålder i tjensten; att lian på derom gjord anmälan må vara berättigad
att, efter uppnådda 6 tjenste- oeh 26 lefnadsår, erhålla afsked, dock att,
om han vill före uppnådda femton tjensteår af denna rätt sig begagna,
han skall vara skyldig på egen bekostnad sätta annan krigsduglig karl i
sitt ställe.»
af Friherre Stjernblad mot § 10 i värnpligtslagen, som ansett att
densamma bör utbytas mot § 10 i Kongl. Maj:ts förslag till värnpligtslag
vid 1875 års riksdag.
af Herr Rosensvärd:
vid l:sta punkten: »Ehuru jag anser antagandet af lagen om
allmänna värnpligten, äfven i det skick den af Utskottet framlägges,
vara ett vigtigt steg till förbättring af vårt försvar, har jag velat an¬
mäla, att jag icke finner de af Utskottet vidtagna förändringar i Kongl.
Maj:ts förslag till sådan lag i allmänhet vara förbättringar och således
icke heller instämmer i Utskottets motivering till denna punkt af dess
utlåtande.»
vid 2:dra punkten Litt. B:
»Utan att taga för goda alla de skäl Utskottet anför till stöd för
de lindringar i rustnings- och roteringsbesväret som Utskottet förordar,
medgifver jag dock att dylika lindringar kunna vara billiga i samman¬
hang med nu ifrågasatta åtgärder till försvarets stärkande, men jag har
dervid icke kunnat gå så långt som Utskottet. Helst hade jag önskat
att icke öfverskrida Kongl. Maj:ts förslag i detta hänseende, men då onekligen
rekryteringen och remonteringen äro de mest tryckande af de ovissa be¬
svären och mest i behof att i någon mån utjemnas, har jag äfven ansett
mig böra biträda Utskottets förslag under a och b, eller rekryterings- och
remontering shjelp.
Sammanlagda beloppet af rekryterings- och remonteringshjelpen
har i medeltal för år blifvit beräknad till omkring 95,000 kronor för
knektehållet och 12,000 kronor för båtsm an shållet, hvarigenom de af
Kongl. Maj:t äskade förslagsanslagen skulle ökas å 4:de hufvudtiteln från
400,000 till 495,000 kronor och å 5:te hufvudtiteln från 55,000 till 67,000
kronor och således lindringarnes hela belopp uppgå till 562,000 kronor».
52 Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag in. m. Utlåtande N:o 1.
af Herrar P. Engman, A. Rundbäck, A. P. Danielsson, L. Jönsson
och C. A. Larsson, vid § 25 inom. 1 af värnpligtslagen, som ansett att
detta moment, med uteslutande af orden: »eller upprätthållandet af inre
ordning», borde erhålla följande lydelse:
Då rikets försvar, förberedelser dertill eller bevarandet af rikets
neutralitet det krafvel’, må beväringens första uppbåd eller ock större
eller mindre delar deraf, som Konungen kan finna behöfligt, inkallas till
tjenstgöring.»
af Herr S. B. Bruhn: »Om än den tid, de värnpligtige behöfva
vapenöfvas för att tillsammans med stamtruppen utgöra en krigsduglig
armé genom de föreslagna 62 dagar icke kan sägas vara öfverflödigt
utsträckt, finnas dock många, som anse dessa 62 dagar, äfven om någon
del deraf komme att användas till skjutöfningar, anordnade i hemorterna,
för ändamålet fullt tillräckliga. Den redan länge och ständigt med
växande styrka uttalade fordran af dem, hvilka hittills burit den hufvud-
sakliga bördan af vårt försvarsväsende, att varda i detta hänseende med
öfriga samhällsklasser mera likstälda, en fordran, som, ehuru ännu icke
af alla erkänd, icke torde kunna förnekas innebära berättigade anspråk,
manar derjemte till varsamhet och tillmötesgående. Under sådana för¬
hållanden har hos mig uppstått tvekan, huru vida det vore nödvändigt
och välbetänkt att nu, då ingen plan för ett fullständigt ordnande af
försvarsväsendet och de dermed sammanhängande bördornas utjemnande
föreligger, på sätt Utskottet föreslagit, söka få tiden för de värnpligriges
öfningar på en gång utsträckt till det maximum, hvarutöfver ett kanske
flertal af befolkningen för närvarande anser den icke behöfva eller böra
sträckas.
Jag har derföre, under antagande att mindre steg säkrare och
jemnare leda till målet och i förhoppning att derigenom något redan
nu i denna vigtiga angelägenhet skulle kunna åtgöras, vågat ifrågasätta
en mindre ökning af öfningstiden och trott att, om denna bestämdes till
45 dagar, delade på tvänne år, missnöje i landet skulle undvikas och
den tidpunkt då, möjligen i förening med en fullständig organisations-
och afskrifnings-plan, ett ytterligare steg i samma rigtning kunde tagas
snart inträffa. Den lättnad, som i sammanhang härmed nu bör komma
de rustnings- och roteringsskyldige till del, anser jag lämpligast böra
utgå i procent af de med skyldighetens fullgörande förenade kostnader,
dessa beräknade till ett medelvärde af 400 kronor vid det beridna och
320 kronor vid det afsutna kavalleriet samt 150 kronor vid infanteriet,
från hvilka belopp dock vid rusthållet afdragas de till rustningens upp-
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. in. Utlåtande N:o 1. 53
rätthållande anslagna räntor. Bestämmes lättnaden, i likhet med hvad
Kongl. Maj:t föreslagit, att utgå med 10 procent af de här antagna medel¬
kostnaderna, blir den i möjligaste mån jemn och rättvis, och en början
kan anses gjord till rustnings- och roteringsbördans utjemnande.
Enär i de här antagna medelkostnaderna så väl legan vid rekryts
antagande, som kostnaderna då ny häst insattes icke kunna anses vara
beräknade till det belopp, de för närvarande utgöra, torde vid dessa
tillfällen ett ytterligare understöd, såsom rekryterings- och remonterings-
hjelp, böra ifrågakomma.
På dessa skäl och, hvad lättnaderna i rustnings- och roterings-
bördan vidkommer, under förutsättning att förslaget till lag angående de
värnpligtiges öfningstid antages, vågar jag hemställa att Riksdagen be¬
hagade besluta:
] :o. att antaga Kongl. Maj:ts förslag till lag angående den
tid, värnpligtig skall för sin utbildning tjenstgöra under
fredstid, med följande förändrade lydelse af punkterna
1 och 2:
1.
Under fredstid — — —- — — -—- — tjenstgöra i
45 dagar---------göra inskränkning.
2.
Förenämnda tjenstgöring — — — — med 30 dagar
det första och 15 dagar det andra året — —--
under ett år.
2:o. att rust- och rotehållare må, såsom lättnader i rustnings-
och roteringsbördan, af statsmedel erhålla:
Vid Armén-.
a) För hvarje nummer vid rotehållet årligen 15 kronor;
b) För hvarje nummer vid det afsutna kavalleriet, der de
från stamhemmanet frinjutna räntor tillhopa med aug-
mentsräntor icke uppgå till 320 kronor, årligen 10
procent af skilnaden emellan summan af dessa räntor
och nämnda belopp;
c) För hvarje nummer vid det beridna kavalleriet, der de
från stamhemmanet frinjutna räntor tillhopa med aug-
mentsräntor icke uppgå till 400 kronor, årligen 10
procent af skilnaden emellan summan af dessa räntor
och nämnda belopp;
54 Särskilda Itslcottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. in. Utlåtande N:o 1.
d) Hvarje gång rekryt antages, såsom rekryteringshjelp
50 kronor;
e) Hvarje gång ny häst insattes 150 kronor.
Vid Båtsmanhållet:
a) Den lättnad Kongl. Maj:t i sin nådiga proposition N:o 16
föreslagit;
b) Rekryteringshjelp i likhet med nummer vid armén.»
af Herr A. P. Danielsson:
vid l:sta punkten: § 28 och § 35.
vid 2:a punkten: »Utskottets förslag, att vid rotehållsinfan-
teriet från och med 1880 tilldela hvarje rote, som verkligen håller karl,
en så kallad lönehjelp af 30 kronor och vid båtsmanshåll likaledes
15 kronor, liar jag icke kunnat biträda, enär jag ansett dels att de före¬
slagna beloppen äro för låga och dels att denna form af lönehjelp är en
allt för obetydlig lindring för den ökade öfningstid och de större for¬
dringar, som komma att ställas på rotens karl. Det har nemligen all¬
mänt uttalats den åsigt att, i den händelse Utskottets förslag blifver lag,
den indelta soldaten hädanefter måste bibringas den öfning, som erfordras
att han må kunna befordras till underbefäl, såsom korporal och vice
korporal. Deraf synes mig blifva en gifven följd, det rust- och rote-
hållarnes ursprungliga åtaganden att hålla soldat eller ryttare komma att
i så väsentlig grad rubbas, att den af Utskottet tillstyrkta lönehjelp i
verkligheten icke blifver någon hjelp, enär med visshet torde få antagas
att den ökade tjenstgöringen skall så förhöja karlens anspråk på bättre
löneförmåner, att sålunda rotens kostnad till hans aflöning inom ett eller
annat år torde öfverstiga den nuvarande äfven med tillägg af berörda löne¬
hjelp. Kongl. Maj:t har likväl, både vid 1869 och 1871 års riksdagar uti sina
då afgifna förslag till försvarets ordnande, uttalat den grundsats att, om
öfningstiden för beväringen utsträcktes, rust- och rotehållarne borde åt¬
njuta minskning i sina bidrag till karlens aflöning äfvensom att en bestämd
summa borde fastställas, hvaröfver den kostnad, som det ålåg rust- och
rotehållarne att bestrida, icke fick gå. Jag kan således icke inse annat
än att Kongl. Maj:t för sin del redan godkänt, den af mig framhållna
åsigt, att rust- och rotehållarnes bidrag till karlens aflöning bör fast¬
ställas till ett maximum.
Utskottets förslag till ny värnpligtslag innehåller i § 1, att hvarje
svensk man är värnpligtig. Dermed har Utskottet än ytterligare erkänt
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag w. m. Utlåtande N:o 1. 55
personlighetsprincipen, eller att hvarje man, som det förmår, skall del¬
taga i försvaret. I afseende åter på den materiella delen af försvaret,
d. v. s. den grund hvarefter förmögenheten skall lemna bidrag till för¬
svarets ordnande och underhållande, har Utskottet icke erkänt samma
princip, eller att hvarje svensk inbyggare bör i mån af sin förmögen¬
het bidraga till de kostnader, som försvaret krafvel Snarare synes det
af Utskottet framlagda förslag komma att ytterligare öka den tunga,
som nu hvilar på ett slag af förmögenhet, nemligen en del af jordbruks¬
fastigheten i landet. Oaktadt Riksdagen uttalat att indelningsverket bör
afskrifvas i den mån värnpligteri komine att utsträckas, har likväl Ut¬
skottet, då det föreslagit tillökning af tiden för de värnpligtiges öfning,
icke på samma gång velat erkänna denna Riksdagens åsigt om afskrif¬
ning på rust- och roteringsbesvären och sålunda söka att i någon mån
utjemna de bördor, som nu hårdt trycka eu samhällsklass.
Emot det tillägg till Utskottets förslag, som jag inom Utskottet på¬
yrkat och här nedan kommer att framställa, har framhållits, att detsamma
icke skulle vara förenligt med de principer Utskottet lagt till grund för
sitt beslut, hvarigenom alla ovissa bördor blifvit lagda på rust- och rote-
hållaren. Denna invändning torde dock icke hafva den betydelse,. som
man velat tillägga densamma. Jag vågar nemligen hysa den föreställ¬
ningen att, då försvarets ordnande är en bland de vigtigaste af sam¬
hällets angelägenheter, och då en ändring deri skall ske, nämnde ovissa
ökade bördor icke bör läggas på en del af landets inbyggare, utan på
staten i sin helhet.
Det. kan icke annat än vara för hvar och en i högsta grad önsk-
värdt., att denna vigtiga och stora fråga, försvarets bättre ordnande, som
så länge stått på dagordningen, nu måtte vinna en sådan lösning att
densamma kunde för en tid af år, så att säga, försvinna från Riksdagens
bord, samt att de meningsstrider, hvilka från skilda håll uppröra sinnena,
lemnade rum för ett lugnare och mera opartisk bedömande af sjelfva
saken. Under tiden vunnes erfarenhet om, huru den nu ifrågavarande
ökade öfningen komtne att i landet emottagas, och huruvida den allmänna
meningen gillar ett ytterligare efterhärmande af nutidens prisade mönster¬
stater i militärism och kasernsystem. Då förhållandena redan synas an¬
tyda, att dessa stater kämpa med åtskilliga ganska stora svårigheter, för¬
anledda af dessa system, kan sådant icke annat än gifva oss en allvarsam
maning att varsamt framskrida på militärismens föga lofvärda stråt.
Vilja vi endast försvara vårt land, torde, enligt min innerliga öfvertygelse,
detta mål kunna vinnas utan att skapa ett militärvälde och utan att
åsidosätta de fredliga yrkenas idrotter, så att landets välmåga äfventyras.
56 Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtig in. in. Utlåtande N:o ].
Ehuru jag är af den åsigt, att indelningsverket bör försvinna och
den stamtrupp, som kan anses för försvaret behöflig, bör aflönas af sta¬
ten, har jag dock, i frågans nu varande ställning, trott att det svårligen
kan låta sig göra att af begge statsmakterna nu få eu formlig afskrif-
ningsplan erkänd att gälla under en följd af år med vissa procent årligen
tills indelningsverket sålunda försvunnit, under andra vilkor än att Riks¬
dagen jemväl beslutar att den vill utsträcka öfningstiden för de värn-
pligtige vida öfver 62 dagar; men då jag anser ett beslut redan nu
om en sådan utsträckning af öfningstiden icke vara välbetänkt, har jag
ansett det vara föga lönande att utan detta medgifvande yrka på en så¬
dan afskrifningsplan.
Då jag, ledd af här angifna åsigter, ansett mig icke böra bestrida
antagandet af lagen om utsträckning af beväringsmanskapets öfning under
fredstid till 62 dagar, har jag dock trott att detta bör ske endast under
det bestämda vilkor, att beslut jemväl fattas, som afser verklig lättnad för
rust- och rotehållaren.
Enär de nummer, som äro vakanta, endast äro stälda på vakans
under en tid af tio år samt med skyldighet att vid vakanstidens slut
uppsätta karl, derest ej nytt aftal för ytterligare tio år kan med Kongl.
Maj:t och kronan uppgöras, så har jag ansett vakanta nummer såväl
vid armén som flottan vara berättigade att erhålla någon afskrifning på
sina vakansafgifter.
Med stöd af hvad jag nu anfört får jag vördsammast yrka, det
Riksdagen ville endast på det sätt bifalla Utskottets under punkten 2 A
gjorda hemställan, att dervid fogade förutsättningar eller vilkor under B
och C måtte få följande lydelse:
B) dels, med stöd af hvad ej mindre i Kongl Maj:ts nå¬
diga propositioner än ock i enskilda motioner föreslagits,
angående lättnader för rust- och rotehållet, samt i sam¬
band med lagens antagande, besluta lättnader och af-
skrifningar i rustnings- och roteringsbesvären att, så
länge förestående lag år i verksamhet, rust- och
rotehållet samt båtsmanshållet tillgodokoinma; nem¬
ligen;
a) Hvarje gång rekryt insättes i nummer vid så väl rust-
och rote- som båtsmanshållet lernnar staten ett bidrag
af 50 kronor. Denna så kallade rekryteringshjelp ut¬
går från och med 1878;
b)
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. m. Utlåtande N:o 1. 57
b) Rusthållsnummer, livilkas rustningsunderstöd icke öfver-
stiger 200 kronor, erhålla, hvarje gång ny remont in-
sättes, af staten ett bidrag af 150 kronor. Denna så
kallade remonteringshjelp, som tillgodonjutes äfven af
effektivt reraonterade nummer vid Jemtlands hästjägar-
corps, utgår från och med 1878.
c) Staten öfvertager från och med 1879 manskapets vid
rusthållet beklädnad och beväring jemte annan utred¬
ning för detsamma, såsom sadelmundering, remtygs- och
trosspersedlar; hvaremot staten samtidigt erhåller fri
dispositionsrätt af i bruk varande, af rusthållarne anskaf¬
fade, motsvarande persedlar.
d) Staten öfvertager från och med år 1878 skyldigheten
för båtsmanshållet att bekosta kappsäck och småper¬
sedlar.
e) Som lindring för rust- och rotehållare!) till karlens af¬
löning afskrifvas 33*13 procent på de kostnader rust-
och rotehållare utgöra för soldat, ryttares eller båtsmans
aflöning. Vid bestämmandet af dessa kostnader skall
det tioåriga medelpris läggas till grund, som inom
hvarje län och de särskilda markegångsdistrikten upp¬
kommer då de i länets markegångstaxor för åren 1864
—1873 åsätta värden å vakansafgifter för soldat- eller
båtsmansrote jemföres. Af detta sålunda inom hvarje
län uppkommande medelpris afskrifves 33 *[3 procent
och återstoden erlägges af soldat- eller båtsmansrote
från och med 1880 såsom bestämdt årligt bidrag till
lön för soldat, ryttare eller båtsman; hvad i öfrigt er¬
fordras för soldat, ryttare eller båtsmans aflöning be¬
kostas af staten. Den af roten utgående aflöning kan,
efter aftal med karlen vid hans antagande, förvandlas
i jord af motsvarande afkastning, spannemål eller an¬
dra fördelar, dock med rättighet för Kongl. Maj:ts Be¬
fallningshafvande att tillse det de aftalade förmånerna
icke blifva till oskäligt högt värde beräknade.
f) Vakanta nummer vid såväl armén som flottan erhåller
en afskrifning från och med 1880 af 25 procent af nu
utgående vakansafgifter.
g) Har rotehållare vid ledigblifvet rotenummer gifvit ve¬
derbörande militärbefälhafvare tillkänna, att han icke
Bill. till Piksd. Prof. 1877. 8 Sami. 1 Afd. 1 Häft. 8
58 Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. m. Utlåtande N:o 1
kan för en lega af 75 kronor anskaffa krigsduglig karl
med mindre än att lönen höjes utöfver hvad den afgå¬
ende karlen såsom lön erhöll, och vill rotehållare!! ej
fylla hvad som i lega deröfver erfordras, då skall sta¬
ten i sådan händelse öfvertaga rekryteringen genom
vederbörande militärbefäl och roten till staten inbetala
25 kronor för befrielsen från rekryteringen äfvensom
att den till roten enligt mom. a) eljest utgående re-
kryteringshjelp af staten innehålles.
h) När, under fredstid, vid kavalleriregementena indelt
nummerhäst inkallas till annan tjenstgöring än för öf¬
ning eller tjenstgöring af rotens karl, och hästen un¬
der denna tid får fel eller skada, skall den sålunda
rusthållaren tillskyndade förlust af staten ersättas;
C) dels slutligen medgifva
att å ordinarie Riksstat för förestående ändamål upp¬
föra ett förslagsanslag af 1,300,000 kronor, deraf för ut¬
gående under 1878 dock endast anvisas å4:de hufvudtiteln
450,000 kronor och å 5:te hufvudtiteln 55,000 kronor.»
af Herr Lasse Jönsson: »Då jag hvarken kan skänka mitt bifall åt
regeringens förslag, ej heller gilla det beslut, till hvilket Utskottets plu¬
ralitet kommit, anser jag mig böra mot bådadera anföra min reservation.
I den skrifvelse, som 1873 års Riksdag aflat till regeringen, och
hvilken sedermera icke varit åtföljd af någon annan hemställan från Riks¬
dagens sida, anhöll den sistnämnda, att regeringen måtte uppgöra för¬
slag till ny härordning på den grund, att värnpligten utsträcktes, men
att såsom vilkor härför, dels indelta armén afgick och eu ny stam sattes
i stället, dels roteringsbördan (jemte grundskatterna) afskrefs med ett
belopp af 3 procent årligen.
I det förslag, som regeringen för innevarande Riksdag framlagt,
ifrågasättes icke indelta härens afgång och ännu mindre någon periodisk
afskrifning af roteringsbördan, hvaremot blott en lindring för en gång i
den sistnämda föreslås till ett belopp af 400,000 kronor såsom ett slags
vederlag för beväringsöfningarnes utsträckning från 30 till 62 dygn.
Då regeringens förslag således icke innehåller det, hvarom Riksda¬
gen en gång anhållit, kan jag icke biträda detsamma. Och så till vida
måste jag, med kännedomen om tänkesätten hos det öfvervägande anta¬
let af landets befolkning, med Utskottet instämma, att frågan om försva¬
rets vidare utveckling icke må, åtminstone under den närmaste framtiden,
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag in. m. Utlåtande N:o 1. 59
hafva till mål införande af en härordning, hvilken liksom den år 1875
framlagda, uteslutande grundar sig på allmänna värnpligten.
Men det oaktadt kan jag icke i öfrigt biträda Utskottets förslag.
Detsamma afser att, med en lika1 stor utsträckning af värnpligten, som
regeringen ifrågasätter, likväl bibehålla indelningsverket, orubbadt i sina
hufvudgrunder, men något lindra dess börda. Utskottet antager att rote-
och rusthållare såväl fortfarande skola anskaffa karlen och hästen, som
underhålla torpen, fastän något understöd erhålles vid anskaffningen och
aflöningen, hvarjemte staten öfvertager den utrustning, hvilken hittills
rusthåll- och båtsmans-rotarne varit skyldige att bekosta.
Men dels fästes härvid intet afseende vid 1873 års Riksdags skrif¬
velse, angående indelta härens afgång och roteringsbördans afskrifning,
såsom vilkor för värnpligtens utsträckning, dels torde den lindring, som
erbjudes, vara för ringa mot de ökade åligganden och kostnader, som
ifrågasättas. Ty lätteligen kan förutses att den ökade tjenstgöring, som
i följd af värnpligtens utsträckning och andra omständigheter, kommer
att fordras af stammens både trupp och underbefäl, vida längre än hittills
skall afhålla dem från att rätt sköta torpen och i öfrigt bidraga till sin
bergning. Och följden häraf måste blifva, att de nödgas taga igen ska¬
dan genom högre både städsel och lön, än de belopp som af Utskottet
föreslagits såsom rekryteringshjelp och lönehjelp, hvarjemte rote- och
rusthållares besvär och kostnader för torpens vidmakthållande ökas.
I öfrigt erbjuder Utskottets förslag ingen egentlig lösning af för¬
svarsfrågan, utan blott ett uppskof med dess afgörande. Denna lös¬
ning synes mig icke på annat sätt kunna verkställas, än genom indelta
arméns försvinnande i mån af afgång samt roteringsbördans afskrifning
på sätt 1873 års Riksdag beslutat.
Men om den gamla stammen sålunda försvinner, måste, då härord¬
ningen icke grundas uteslutande på allmän värn pligt, en ny sättas i
stället, hvilken bör blifva minst lika stor med den gamla och kan blifva
af vida bättre beskaffenhet, emedan åt densamma, om den af statsverket,
anskaffas och underhålles i stället för af rust- och rotehållet, karl lemnas
all den utbildning, som den nuvarande krigskonsten fordrar och tillgäng¬
liga medel medgifva. Och ingenting synes rättvisare, än att denna för¬
bättrade stam underhålles af statsverket, det vill säga genom bidrag af
samtlige medborgare, helst i förhållande till förmögenheten.
Emellertid torde kunna ifrågasättas, huruvida rusthållsinrättningen,
äfven af statsverket öfvertagen, är fullt lämplig för kavalleriets tidsenliga
utbildning. Sistnämnda mål skulle törhända bättre vinnas, om allt ka¬
valleri, liksom hittills en del deraf och öfriga specialvapen, förlädes i ka-
60 Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligislag ni. in. Utlåtande N:o 1.
samer med stallar. Min tanke är således, att det indelta kavalleriet bör
sättas på värfvad fot.
Hvad beträffar infanteristammen, som för närvarande utom office¬
rare och underofficerare torde räkna omkring 20,000 man, synes densamma
lätteligen genom öfverflyttning till landtförsvaret af en del båtsmansrotar
utan betydligare kostnader kunna uppbringas till 24,000 man, hvarige¬
nom äfven stam för beväringen i de orter, der sådan ännu fattas, kan
beredas.
Stammen bör således, enligt min åsigt, bestå af i kaserner förlagda
värfvade specialvapen till samma styrka som för närvarande, samt af en
på landet förlagd infanteristam, af 24,000 man, underbefäl spel och sol¬
dater.
Då det emellertid torde möta svårigheter för statsverket att erhålla
nyssnämnda stora infanteristam, om densamma blotttillförsäkras lön,men icke
bostad, tillåter jag mig biträda det förslag, som å senare tider från flera
håll blifvit framkastadt, nemligen att rote- och rusthållare både vid landt-
och sjöförsvaret, i mån af den nuvarande stammens afgång, skola till
statsverket öfverlemna torpets bostad samt en jordareal af minst 2,8
qvadratrefvar eller 1|2 tunnland; åliggandes dem, som icke hafva några
torp, att lösa sig med 500 kronor, som betalas med 100 kronor årligen.
Och torde särskildt böra erinras att torplägenheter i tillräcklig mängd
torde kunna påräknas, då både de ledigblifna båtsmanshållens och rust-
hållens torp tillfalla statsverket.
Likaså synes mig billigt att rusthållarne, i mån af truppens afgång,
till statsverket öfverlemnar såväl hästen, som allt hvad till dess och kar¬
lens utrustning hörer. Att i sådant fall all indelt ränta och tionde bör
återgå till statsverket, säger sig sjelf, äfvensom att staten erhåller andel
i de genom bidrag från statsverket bildade remonterings- och rekryte-
ringskassor, till dess de efter afskrifningens slut tillfalla statsverket, Der¬
jemte torde ledigblifna rusthåll böra förpligtas att underhålla hästen, till
dess kaserner för det hittills indelta kavalleriet blifvit färdigbyggda, dock
icke längre än 5 år.
Hvad beträffar öfvergången i öfrigt från den nuvarande till den
nya organisationen, föreslår jag att densamma, hvad truppen beträffar,
sker i mån af dess afgång, samt hvad roteringsbördans afskrifning angår,
försiggår med 3 procent årligen, så att de rotar eller rusthåll, hvilkas
karlar afgå, betala en med nyssnämnda procent årligen minskad vakans-
afgift, men de, hvilkas karlar qvarstå, erhålla ett motsvarande understöd,
allt i öfverensstämmelse med 1873 års skrifvelse och efter Kammarrådet
Andersons beräkning. Den begränsning, Utskottets verksamhet erhållit,
Särskilda Utskottets för behandling af för slöhet till värnpligtslag m. rn. Utlåtande N:o 1.61
hindrar mig att föreslå en likartad afskrifning för grundskatterna, hvilken
jag dock, i öfverensstämmelse med 1873 års skrifvelse, anser såsom ett
lika oafvisligt, vilkor för värnpligtens förlängning, som roteringsbördans
afskrifning.
Ehuru stammen således torde blifva både förökad till antalet och
förbättrad till beskaffenheten, synes dock värnpligten i den mån böra
utsträckas, att de värnpligtige, som skola med stammen införlifvas, måtte
erhålla den utbildning, som sätter dem i stånd att jemte densamma kunna
med framgång deltaga i landets försvar. I afseende på måttet af denna
ökade utbildning torde blott framtidens erfarenhet kunna afgifva det
rätta svaret. Så mycket synes mig dock klart, att den icke till den
grad behöfver förlängas, som antagligen måste blifva fallet, om armén
skulle sammansättas uteslutande af värnpligtige. Och derjemte torde böra
antagas, att förlängningen blott efter hand bör komma i fråga, på det
befolkningen småningom må kunna vänja sig vid värnpligtens ökade
bördor. Då emellertid hvarken regeringen eller Utskottets pluralitet för
närvarande ifrågasatt större förlängning af bsväringsöfningarne, än från
30 till 62 dagar, instämmer jag deruti, dock med den modifikationen att
först 1880 12 dagar tillkomma och 1885 ytterligare 20 dagar, så att sist¬
nämnda år 62 dagar erhållas.
Till bestridande under nästkommande statsreglering af de kostna¬
der, som genom ofvan föreslagna åtgärder kunna blifva behöflige, föreslår
jag beviljandet af en summa af 900,000 kronor.
På grund af hvad ofvan blifvit nämndt, får jag derföre föreslå
följande:
A.
1. Svenska armén skall bestå af stam, innefattande
befäl och trupp, samt beväring.
2. Stammen utgöres dels af indelt infanteristam,
dels af värfvade specialvapen.
3. Infanteristammen erhåller en styrka af omkring
24,000 man, underbefäl, spel och soldater, men oberäk-
nadt, officerare och underofficerare, samt förlägges öfver
landet, så att den i alla orter kommer att utgöra stöd
för beväringen.
4. Det nuvarande indelta kavalleriet förvandlas till
värfvad trupp, som i kaserner förlägges i landets olika
delar.
62 Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpliglslag m. m. Utlåtande N:o 1.
B.
Beväringsöfningarne utsträckas:
från och med 1880 till 42 dygn samt
från och med 1885 till 62 dygn.
C.
Stammens underhåll öfverflyttas efter hand från rote- och rusthål¬
lare till statsverket, på följande sätt:
L. Då nummer genom karls afgång blir ledigt, be¬
talar roten eller rusthållet vid armén och flottan va~
kansafgift efter det pris, till hvilket Kammarrådet An¬
derson i sitt betänkande af den 15 December 1874
uppskattat kostnaden. Denna vakansafgift minskas med
3 procent årligen från det år beväringsmanskapets ökade
öfningar inträda.
De nummer, som fortfarande utgöra sina åliggan¬
den, erhålla ersättning af staten med lika procent, som
årligen afskrifves på vakansafgifterna.
3. Vid karls afgång afstår rote- eller rusthåll vid
armén eller flottan, såsom bidrag till den blifvande stam¬
mens aflöning, dels bostad åt knekten jemte nödiga ut¬
hus i laga skick, dels odlad jord till minst 2,8 qva-
dratrefvar eller 1|| tunnland, dock med rättighet för dem,
som icke ega torp, att i stället för nämnda naturapre-
stationer inbetala en lösen af 500 kronor med 100 kro¬
nor årligen.
4. Då rusthåll genom karls afgång befrias från sitt
åliggande aflemnas till statsverket utan ersättning så¬
väl inmönstrad och godkänd häst, som karl- och häst¬
mundering jemte beväringspersedlar.
5. Vid karls afgång från rusthållet. återgår till stats¬
verket den till rustningens upprätthållande anslagna år¬
liga ränta och tionde, hvarjemte staten erhåller andel
i de genom tillskott från statsverket bildade remonte-
rings- och rekryteringskassor, hvilka efter afskrifningens
fullbordan tillfalla statsverket.
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. in. Utlåtande N:o 1. 63
D.
Till regeringens förfogande ställes ett förslagsanslag
af omkring 900,000 kronor, för öfvergångens påbörjande
från och med 1878, att användas dels till lega och lön
åt det manskap staten uppsätter, dels till ersättning åt
rote- och rusthållare, som effektivt fullgöra sina ålig¬
ganden».
af Herr Carl Anders Larsson: »Då Utskottet till pröfning företog
Kong! Maj:ts nådiga propsitioner angående ny värnpligtslag samt sär¬
skild lag angående tiden för värnpligtiges öfningar under fredstid, så
väckte jag inom Utskottet ett öfvergångsförslag grundadt på Riksdagens
skrifvelse af den 24 Maj 1873 samt bygdt på indelningsverkets afskaf¬
fande medelst årlig afskrifning af 3 proc. och uppsättande af ny stam i
den mån indelta manskapet afgår. Detta förslag blef utan någon vä¬
sentlig pröfning inom Utskottet förkastadt, hvaremot ett annat förslag
blef lagdt till grund för Utskottets nu afgifna betänkande. Sistnämnda
förslag går ut på att bibehålla indelningsverket i oförändradt skick mot
årlig ersättning åt de rust- och roteringsskyldige hemmansinnehafvare,
hvaremot landets hela manliga befolkning mellan 20 och 41 år skola
ställas i ledet samt undergå sextiotvå dagars vapenöfning under tjugu-
första och tjuguandra året. Detta förslag som bereder landet 400,000
man värnpligtigt manskap och beröfvar de tvenne yngsta åldersklas¬
serna 1,240,000 dagsverken, värda minst 2,480,000 kronor, skulle staten
tillösa sig genom ett anslag af något öfver en million kronor årligen,
hvilken summa icke skulle komma de värnpligtige utan de rust- och
roteringsskyldige tillgodo. För hvar och eu, som, lika med mig, anser
de med landskapen upprättade knektekontrakt och indelningsverk för
gällande handlingar, hvilka icke kunna ensidigt brytas, förefaller Ut¬
skottets förslag minst sagdt besynnerligt. De föreslagna lindriugarne
äro icke afsedde att bereda jordbruksnäringen någon godtgörelse för den
betydliga utskrifning, som skulle drabba desse näringsidkare i likhet med
rikets öfriga innebyggare, hvilka förut tagit ringa eller ingen del i ar¬
méns underhåll, utan de äro beräknade att motsvara det förökade onus,
som genom arméns fullständigare öfning och tidigare afskedande skulle
blifva en följd, hvadan den förökade värnpligtstungan skulle drabba dem,
hvilka hålla lejd karl för sitt hemman, lika tungt som hvarje annan
medborgare, hvilken hittills icke tagit del i ett slikt onus. Då jag icke
kunde finna eu sådan åtgärd lämplig eller rättvis, så anmälde jag mot
64 Särskilda Utskottets för behandling afförslaget till värnpligtslag fri. in. Utlåtande N:o l
betänkandet i sin helhet min reservation och yrkade, det Utskottet ville
föreslå Riksdagen att besluta på följande sätt:
»Riksdagen, som lika med Kongl. Maj:t anser att en ny härordning
är nödvändig för landets försvar mot yttre fiender, har dock icke obe¬
tingadt kunnat antaga de af Kongl. Maj:t uti dess proposition N:o 15
frarnstälda förslag till lagar, dels angående den allmänna värnpligten
dels ock flen tid värnpligtig skall för sin utbildning tjenstgöra under
fredstid. Åberopande sin underdåniga skrifvelse den 24 Maj 1873, hvar¬
uti Riksdagen yttrat, att den nya organisationen borde grundas på stam
och beväring samt att de på jorden hvilande rustnings- och roteringskost-
nader borde efter eu måttstock af tre procent årligen minskas och efter
hand försvinna, och med stöd af de inom Andra Kammaren väckta mo¬
tioner, har Riksdagen för sin del beslutat:
l:o) Från och med 1878 upphör rekryterings- och remonterings-
skyldigheten för indelta rust-, rote- och båtsmanshållet och ny ryttare,
soldat eller båtsman anskaffas och lönas på statens bekostnad, så att ar¬
mén underhålles vid sitt normala antal, intill dess alla till och med in¬
nevarande år antagne ryttare, soldater och båtsmän med döden afgått
eller erhållit afsked ur tjensten.
2:o) I stället för den, på grund af knektekontrakt och indelnings¬
verk, jorden åliggande skyldigheten att bekosta rustning och rotering
skola innehafvarne af den onererade jorden under öfvergångstiden er¬
lägga vakansafgifter, beräknade till 400 kronor för beridet och 320
kronor för afsutet kavallerinummer. Desse vakansafgifter minskas med:
dels de egna räntor och kronotionde, dels det understöd, i stället för
indragna augmentsräntor och kronotionde, som blifvit anslagna tillrust¬
nings- och roteringskyldighetens uppehållande, dels ock med 3 proc. af
återstående vakansbeloppet årligen, så att hela utgiften efter omkring
33 års förlopp må försvinna.
3:o) Alla de indelte rotar och rusthåll, som under öfvergångstiden
fullgöra sin rustnings- och roteringsskyldighet in natura, befrias från
anskaffande af beklädnads-, remtygs- och beväringspersedlar samt häst¬
mundering och trosspassevolans-afgift, hvarför kostnaderna öfvertagas af
staten, och på det desse rust- och rotehållare må blifva likstälde med
dem, hvilkas nummer ställas på vakans, ega nämnde rust- och rotehållare
att af statsmedel uppbära 3 procent årligen af hela vakansbeloppet, hvar¬
emot deras betalningsskyldighet inträder året nästefter, sedan karlen ur
tjensten afgått, blifvit befordrad till befäl eller erhållit transport till
annat nummer.
Särskilda Utskottets för behandling afförslaget till värnpligtslag m.m. Utlåtande N:o 1. 65
4:o. Då ett kavallerirusthåll blifver vakant öfverlemnas häst och
sadelmundering i mönstergildt skick till staten; och, om staten så fordrar,
är den rustande skyldig att, under öfvergångstiden, besörja hästens ut¬
fodring och vård, mellan mötena, mot ersättning efter årets markegångs-
pris i orten.
5:o. Skulle någon rust- eller rotehållare vägra att ingå på dessa
förändringar, sedan desamma blifvit af Kongl. Maj:t godkända, åligger
det denne rust- eller rotehållare att fortfarande fullgöra sina skyldigheter
i öfverensstämmelse med gällande knektekontrakt eller faststäldt in¬
delningsverk.
6:o. Skulle utbrott af krig inträffa under öfvergångstiden, upphör,
under den tid kriget varar, rusthållares remonteringsskyldighet, hvilken
deremot, efter återstäld fred, vidtager tre månader efter det trupperna
återkommit till sin hemort, så framt icke Kongl. Maj:t skulle finna för
godt tillåta längre anståndstid.
7:o. Sedan dessa vilkor för indelningsverkets upplösning blifvit af
Kongl. Maj:t godkända och genom utfärdad lag bekräftade, eger Kongl.
Maj:t utsträcka beväringsöfningarne till sextiotvå dagar, fördelade på två
år med 42 dagar det första och 20 dagar det andra året; men vid härens
specialvapen och flottan fullgöres tjenstgöringen utan afbrott under ett år.
8:o. Den, som efter frivillig ansökan, insättes i stammen, tilldelas
eu årlig lön af 200 kronor under 6 år; men får icke under tjenstetiden
uttaga mer än hälften häraf, hvaremot andra hälften utbetalas efter de
sex årens förlopp.»
Detta förslag har jag ansett mig böra närmare motivera. Om man
skulle tänka sig att svenska folket under tidernas längd skulle blifva
villigt att underkasta sig en så utsträckt värnpligt, som med 1875 års
Kongl. förslag afses, så lärer väl, under alla händelser, sådant icke låta
sig göra, förrän den indelta stammen hunnit afgå, hvilket kan dröja
ända till 30 år.
Jag har fördenskull i första punkten föreslagit, att staten skulle
från och med nästa år öfvertaga rekryteringsskyldigheten vid de olika
vapnen, hvaremot, och för att göra alla likställiga, jag i andra punkten
föreslagit, att de ledigblifvande numren borde erlägga årlig vakans-
afgift under öfvergångstiden. De olika vakansbeloppen, hvilka grunda
sig på Kammarrådet Andersons beräkning, har jag närmare specificerat
uti närlagda tabell Lätt. A, som jemväl utvisar antalet af indelta nummer
vid rust-, rote- och båtsmanshåll samt beväringsstyrkan. Enligt nämnda
tabell skulle 2,000 rusthållsnummer, som ega större statsunderstöd än
Bih till ltiksd. Vrot. 1877. 8 Sand. 1 Afd. 1 Höft. 9
66 Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag in. m. Utlåtande N:o 1.
hvartill rustningskostnaden blifvit uppskattad, vara fria från vakans-
afgift, hvaremot återstående 4,500 rusthållsmunmer skola betala 1,022,000
kronor. Af 20,376 rothållsnuimner, å 150 kronor på hvarje, skulle utgå
sammanlagdt 3,056,400 kronor. Af 2,300 rusthåll- samt 3,473 rothålls-
nummer vid båtsmanshållet skulle till olika värden utgå sammanlagdt
592,997 kronor. Dessa summor, utgörande 4,671,397 kronor, skulle dock,
enligt tredje punkten samt i öfverensstämmelse med 1873 års riksdags¬
skrivelse, årligen minskas med tre procent och följaktligen försvinna på
33*13 år. Denna afskrifning borde godtgöras innehafvarne af indelta
hemman kontant, så länge de hölle karl, men afräknas på vakansmedlen
för de öfriga. Beloppet af denna afskrifning har jag i rundt tal beräknat
till 139,500 kronor årligen, och tabellen Ditt. B visar, huru desamma
skulle komma de rust- och roferingsskyldige till godo under trettio år.
Sistnämnda tabell visar äfven, huru den till 30,000 man beräknade
indelta armén, efter en minskning af 1,000 man om året, skulle komma
att ersättas af värnpligtige stamsoldater, äfvensom lönen till desse se¬
nare under öfvergångstiden. Tabellen visar derjemte hvilka vakans-
afgifter, staten skulle hafva att påräkna, äfvensom den kostnad, staten
skulle nödgas tillskjuta.
Fjerde punkten har tillkommit för att underlätta statens börda
under öfvergångstiden, och femte punkten för att icke genom maktspråk
bryta knektekontrakt och indelningsverk.
Sjette punkten står i öfverensstämmelse med beväringslagen, som
befriar från rekrytering under krig. Utan ett sådant stadgande skulle
kunna inträffa, att en rusthållare, hvars ryttare blefve skjuten, ginge fri
från all vidare kostnad, då deremot en rusthållare, hvars häst förderf-
vades eller dödades, kunde få vidkännas rätt betydliga utgifter för re¬
montering.
Sjunde punkten stöder sig på Kong]. Maj:ts nådiga proposition an¬
gående öfningstiden. Häruti har jag ansett mig böra föreslå den för¬
ändring, att öfningstiden, efter femton år, förlängdes till nittio dagar. .
Uti åttonde punkten föreslås, att de värnpligtige, som efter fritt
val åtaga sig att undergå sådan öfning, som i 1875 års härordnings-
förslag förutsättes, skola erhålla en årlig lön af 200 kronor under sex år;
men att ena hälften af denna summa innehälles och utbetalas vid tjen-
stetidens slut. Detta förbehåll har man ansett nödigt, dels för att ega
desto större säkerhet att de värnpligtige fullgöra sina skyldigheter såsom
stamsoldater, dels ock för att sätta dem i tillfälle att vid tjenstetidens
slut skaffa sig eget tak öfver liufvudet och en egen jordbit, så att man
om dem med skäl kan säga, att de under återstående sex år i reserven
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. rn. Utlåtande N:o 1. 67
och åtta år i hmdstormen hafva eu egen torfva att försvara, livilket på¬
stående icke slår in på indelta soldater, de der nödgas gå ifrån sina
torp just vid den tid, då de äro i bästa behof af desamma. Skulle de
föreslagna starnsoldaterne icke vilja nedlägga sina lönebesparingar i hus
eller jord, utan hellre låna ut dem mot ränta eller insätta dem på spar¬
bank, så bereda de sig härigenom, efter endast sex års tjenst, en vida
högre pension, än som för närvarande tillfaller indelta soldaterne efter
trettio års tjenstetid.
Emot förslaget i denna punkt har man anmärkt, att detsamma
skulle vara overkställbar^ så vida man icke ville sätta lottning såsom
yttersta utvägen att få stammen fulltalig. Då man nu vet, att faran är
lika stor för den öfriga beväringen som för stammen, och att endast
denna senare tillegnar sig en mera fullständig öfning, samt för den tids¬
förlust, som härtill åtgår, erhåller eu så riklig ersättning, så kan man
taga för afgjordt, att många sökande skola anmäla sig till hvart och ett
af numren i stammen så väl under fred som krig, ty det skall alltid kän¬
nas mera tillitsfullt att rycka mot en fiende, efter att vara fullt öfvad,
än då man saknar denna förmån. Men för den händelse farhågan skulle,
mot förmodan, besannas, så har jag inom Utskottet påvisat fyra utvägar,
för att nå målet utan anlitande af den förhatliga lottningen. Den ena
är att öka legan eller lönen, den andra är att låta utskrifningsnämnden
uttaga stamsoldater på samma sätt som manskapet till specialvapnen, den
tredje är att förbinda komunerna att anskaffa det bristande antalet, och
den fjerde att låta skyldigheten för de indelta hemmanen att skaffa man¬
skap qvarstå. Ingendera af dessa utvägar är så förhatlig som lottningen,
ty genom densamma kan ödet drabba den minst lämplige lika väl som
den, hvilken är bäst passande till stamsoldat.
För att visa, huru starkt försvaret skulle blifva, om man, i sam¬
manhang med värnpligtslagen, ville antaga ett öfvergångsförslag, ungefär¬
ligen öfverensstämmande med ofvanstående, så har jag uppgjort tabellen
Ditt. C, som utvisar, att man efter trettio år erhåller 76,000 man öfvade
stamtrupper, då alla indelte soldater afgått, samt 324,000 man bevärings-
trupper, hvilka erhållit 62 å 90 dagars öfning.
Vid denna beräkning har jag upptagit tjugu åldersklasser, å 20,000
man i hvarje, under full visshet att folkmängdens ökning skall ersätta
den afgång, som inträffar till följd af dödsfall eller andra orsaker. Fort¬
sättningen af tabellen visar, att under fyrationdefjerde året inträder det
normalförhållande, som sedermera förblifver i regeln ofövändradt, derest
5,000 årligen rekryteras. Styrkan kommer sålunda att utgöra 100,000
man i den fullständigt öfvade kategorien och 300,000 man i den senare.
68 Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. m. Utlåtande N:o 1.
-Det torde med skäl kunna ifrågasättas, om landet har tillfälle att offra
större krafter på sitt försvar, eller om det ens kan vara behöfiigt att
af detsamma kräfva högre nummerstyrka.
De ofantliga kostnader, som i 1875 års härordningsförslag togos i
anspråk för kasernbyggnader, skulle betydligt reduceras genom ifråga¬
varande öfvergångsförslag; ty under de första sex åren behöfdes dylika
byggnader endast för ett tusen man, de följande sex åren för två samt
sedermera för tre, fyra och fem tusen man under hvarje sex-års period.
Det synes icke osannolikt, att statens stigande inkomster, särdeles sedan
de äldre jernvägslånen blifvit amorterade, skola förmå bereda tillgång
för försvarets ordnande i denna modererade form, utan att betunga
öfriga samhällsklasser med ökade skatter.
Inom Utskottet har man fästat synnerligen stor vigt vid att torp¬
systemet bibehålies. Efter mitt förmenande är detta det giltigaste skälet
mot indelningsverket; ty så länge torpen bibehållas, måste man tillåta
innehafvarne qvarstå i tjensten, så länge de förmå någorlunda fullgöra
sina åligganden. Flertalet ryttare och soldater blifva alltså för gamla
att skicka i fält. Indelta soldaten blifver staten dessutom mycket för
dyr i öfningskostnader, då man tager i betraktande att samma slags
öfningar upprepas årligen under trettio års tid. Den närvarande stammen,
som i regeln öfvas 20 dagar om året, för en utgift af 800,000 kronor,
kostar således under trettio 24,000,000 kronor, hvilket efter en beräk¬
ning af 24,000 i aktiv tjenst belöper sig till 1,000 kronor per man. Om
man deremot antager en värnpligtig stam till lika stor styrka och gåfve
densamma enahanda öfning som åt den indelta soldaten, dock endast
under sex år för hvarje ny uppsättning, så kostade denna stam under
loppet af 30 år äfvenledes 24,000,000 kronor; men genom tjenstetidens
inskränkning finge man då 120,000 man öfvade. Hvar och en kostade i
så fall endast 200 kronor. Staten finge sålunda fem gånger så stort
antal öfvadt manskap för sina penningar och hade derutöfver nytta af
desamma under sex år i reserven och åtta år i landstormen. Den totala
förlusten på indelta stamtruppens öfningar blifver sålunda 800 kronor
per man, hvilket på en styrka af 24,000 man under 30 år gör 19,200,000,
eller 640,000 för hvarje år. Sistnämnda summa torde få anses till¬
räckligt hög, för att taga vara på under en tid, då försvarsverket kräfver
så stora förhöjningar i många andra afseenden.
Man kan visserligen med fog säga, att staten, genom öfvertagande
af stamtruppens framtida aflöning, ikläder sig eu högst betydlig utgift,
uppgående möjligen till 6,000,000 kronor årligen, i fall man vill behålla
den höga numerären af 30,000 man; men härigenom vinnes dock den
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtstag m. m. Utlåtande N:o 1. 69
högst beaktansvärda fördelen, att all jord blefve lika beskattad, sedan
jemväl grundskatterna hunnit på beslutadt sätt amorteras.
Att denna förhöjning] på fjerde hufvudtiteln icke är exempellös,
visar sig dock vid en jemförelse mellan 1823 och 1874 årens statsreg-
leringar. Under dessa femtio åren hade utgiften ökats med 6,319,000
kronor, ehuru någon så genomgripande reform under nämnda tid icke
förelupit. Dessutom eger man vid öfvergångstidens slut den utvägen att
förminska stammens numerär och öka beväringsöfningarne, hvarigenom
stor besparing kan vinnas, utan att landets försvar äfventyras; ty ehuru
jag icke beräknat mer än 20,000 man i hvarje åldersklass af beväringen,
så kan man med visshet antaga, att styrkan ökar sig så, att man vid
den tiden kan uppställa en half million krigare, då man sammanräknar
beväringen och landstormen.
Tager man derjemte hänsyn till hvilka stridskrafter broderlandet
Norge förmår uppställa till de förenade rikenas gemensamma försvar, så
vill det synas, som skulle förmågan att värna fosterlandet icke vara så
tröstlös, som man från vissa håll velat påstå.
I anledning häraf, och då Riksdagen icke lärer vilja utbyta eu fem¬
årig mot en tjuguårig vårnpligt eller i stället för 100,000 uppställa
400,000 man, blott för den af Utskottet föreslagna lindring i indelnings¬
verket, så vågar jag härmed vördsamt föreslå:
att Riksdagen antager de af Utskottet föreslagna
lagar angående den allmänna värnpligten och den tid
värnpligtig skall för sin utbildning tjenstgöra under
fredstid; dock under följande vilkor och förbehåll:
l:o. Från och med nästkommande år 1878 ställes
indelningsverket på upplösning sålunda, att för det
manskap, som afgår, insättas nya rekryter på stats¬
verkets bekostnad utan rust- och rotehållares vidare be¬
tungande, vare sig för armén eller båtsmanshållet.
2:o. I stället för den på grund af knektkontrakten
och indelningsverk jorden åliggande skyldigheten att
bekosta rustning och rotering skola innehafvarne af
den onereracle jorden, under öfvergångstiden, erlägga
vakausafgifter, beräknade till 400 kronor för beridet
och 320 kronor för afsutet kavallerinummer, samt 150
kronor för rothålls- och 120 kronor för båtmanshålls-
nummer i enlighet med Kammarrådet Andersons för¬
slag. Desse vakansafgifter minskas med: dels de egna
räntor och kronotionde, som blifvit anslagna till rust-
70 Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag in. m. Utlåtande N:o 1.
nings- och roteringsskyldighetens uppehållande, dels ock
med tre procent af återstående vakansbeloppet årligen,
så att hela utgiften efter omkring 33 års förlopp må
försvinna, på sätt tabellen Litt. B närmare utvisar.
3:o. Alla de indelta rotar och rusthåll, som under
öfvergångstiden fullgöra sina skyldigheter in natura,
befrias från anskaffande af beklädnads-, bevärings- och
rymtygspersedlar samt hästmunderings- och trosspas-
sevolansafgift, derför kostnaderna öfvertagas af staten.
Och på det desse rust- och rotehållare må blifva lik-
stälde med dem, hvilkas nummer stälts på vakans,
ega nämnde rust- och rotehållare att af statsmedel upp¬
bära tre procent årligen af hela vakansbeloppet, hvar¬
emot deras betalningsskyldighet inträder året näst. efter
sedan karlen ur tjensten afgått eller blifvit befordrad
till befäl.
4:o. Då ett kavalleri-rusthåll blifver vakant, öfver-
lemnas häst och sadelmundering i mönstergildt skick
till staten, och, om staten så fordrar, är den rustande
skyldig att under öfvergångstiden besörja hästens ut¬
fodring och vård mellan mötena, mot ersättning efter
årets markegångspris i orten.
5:o. Skulle någon rust- eller rotehållare vägra att
ingå på dessa förändringar, sedan desamma blifvit af
Kongl. Maj:t godkända, åligger det denne att fortfa¬
rande fullgöra sina skyldigheter i öfvensstämmelse med
gällande knektekontrakter eller faststäldt indelnings¬
verk.
6:o. Skulle utbrott af krig inträffa under över¬
gångstiden, upphör under den tid, kriget varar, rusthål¬
lare^ remonteringsskyldighet, hvilken deremot, efter
återstäld fred, vidtager tre månader efter det trupperna
återkommit till hemorten, så framt icke Kongl. Magt
skulle finna för godt tillåta längre anståndstid.
7:o. Sedan dessa vilkor för indelningsverkets upplös¬
ning blifvit af Kongl. Maj:t godkända och genom
utfärdad lag bekräftade, träda värnpligt- och öfnings-
lagarne i full gällande kraft, och eger Kongl. Maj:t
att, efter frivillig ansökan, ur de värnpligtiges leder
antaga behöflig! antal stamsoldater, som förbinda sig
Särskilda Utskottets för behandling afförslaget till värnpligtslag m. m. Utlåtande N-o 1. 71
att under sex år qvarstå i hären och underkasta sig
tio månaders rekrytskola, trettio dagars repetitionsöfnin-
gar under tredje och fjerde värnpligtsåren, samt att
derefter qvarstå sex år i reserven och åtta år i land¬
stormen, mot en aflöning af 200 kronor årligen under
de sex första åren. Af donna lön får hälften uppbäras
under tjenstetiden, den andra hälften innestå!’ till slu¬
tet af sjette året, då densamma utbetalas till stam-
soldaten eller dess rättsinnehafvare.
8:o. Skulle erforderligt antal stamsoldater icke fri¬
villigt anmäla sig inom de olika utskrifningsområdena,
tiga de i värnpligtslagen omförmälda utskrifningsnämn-
derna uttaga det felande antalet bland första klassens
värnpligtige. Dock må stammen icke utgöra mer
än trettio tusen man, deruti indelta manskapet och
specialvapnen jemväl inräknas.;
9:o. Då indelta stammen blifvit till hälften förmin¬
skad, förlängas beväringens öfningar till nittio dagar,
fördelade på två eller tre år efter Kongl. Maj:ts nådiga
bestämmelse; men sedan hela den indelta stammen afgått,
eger Kongl. Maj:t ur de sex första åldersklasserna an¬
taga så stort antal stamsoldater, som erfordras för att
uppehålla stammen och specialvapnen vid eu styrka af
trettio tusen man, samt tillförsäkra dem eu årlig lön af
200 kronor under sex år, på sätt i 7 punkten bestäm¬
mes.
10:o. De kostnader, som af detta förslag påkallas,
komma icke att tagas i anspråk förr än under nästa
år, hvadan Riksdagen underdånigst anhåller, det Kongl.
Maj:t täcktes föreslå de belopp, som må anses erfor¬
derliga.
72 Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till vämpligtslag in. in. Utlåtande N:o 1.
Litt, A,
Tabell öfver indelningsverket ock vakansafgifterne.
Nummer.
|
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Beridet
Rusthåll.
|
Afsutne
Rusthåll.
|
Rothåll.
|
Båtmanshåll.
|
Summa.
|
500
|
|
|
|
|
Lif-Regementets Dragoncorps häri
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
understöd 440 kr., således irie
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
från vakans
|
|
|
|
|
500
|
|
—
|
—
|
—
|
Lif-Regementets Ilussarcorps, un-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
derstöd 268 kr., betalar 162 x 500
|
66,000
|
|
—
|
—
|
500
|
—
|
—
|
|
—
|
Smålands Ilussarer, understöd 248
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kr., betalar 152 x 500..............
|
76,000
|
—
|
|
—
|
1,000
|
|
|
—
|
—
|
Skånska Hussarer, understöd 40
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kr., betalar 360 x 1,000............
|
360,000
|
—
|
|
—
|
1,000
|
|
*
|
—
|
6,500
|
Skånska Dragoner, understöd 35
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kr., betalar 365 x 1.000............
|
365,000
|
—
|
-----
|
—
|
|
500
|
—
|
|
|
Lif-Regementets G renadiercorps,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
understöd 334 kr., vakanskostna-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
den 320, sålunda frie.
|
|
|
|
|
|
1,000
|
—
|
---b
|
—
|
2:dra Lif- Grenadier - Regementet,
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
understöd 335 kr., sålunda frie
|
|
|
|
|
|
1,000
|
|
|
—
|
Westgöta Regemente, understöd
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
200 kr., betala sålunda 120 x
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1,000 .....................................
|
120,000
|
—
|
|
—
|
!--
|
500
|
|
|
3,000
|
Smålands Grenadier^-, understöd
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
250 kr., betala 70 x 500 .........
|
35,000
|
—
|
1,022,000
|
—
|
______
|
___
|
725
|
|
—
|
Jemtlands Jägare ä 150 kronor .
|
108,750
|
—
|
—
|
—
|
|
_____
|
1,244
|
—
|
-.
|
Osta Lif-Grenadier-Regementet å
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
150 kronor ................................
|
186,600
|
—
|
—
|
—
|
—
|
|
1,200
|
—
|
—
|
Upplands Regemente ä 150 kronor
|
180,000
|
—
|
|
—
|
___
|
—
|
1,200
|
|
—
|
Skaraborgs d:o å d:o
|
180,000
|
—
|
|
—
|
__—
|
___
|
1,200
|
|
|
Södermanlands d:o å d:o
|
180,000
|
--
|
--
|
—
|
— •
|
—
|
1,100
|
—
|
|
Kronobergs d:o ä d:o
|
165,000
|
—
|
—
|
—
|
i
|
|
0,669
|
—
|
6,500
|
Transport
|
1,000,350
|
—
|
1,022,000
|
|
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. m. Utlåtande N:o 1. 73
Nummer.
|
|
Kronor.
|
Ö.
|
Kronor.
|
Ö.
|
Beridet
Rusthåll.
|
Afsutne
Rusthåll.
|
Rothåll.
|
Båtmanshåll.
|
Summa.
|
|
|
6,669
|
|
6,500
|
Transport
|
1,000,350
|
_
|
1,022,000
|
_
|
|
|
1,100
|
—
|
|
Jönköpings Regemente å 150 kr.
|
165,000
|
—
|
—
|
—
|
|
|
1,200
|
|
|
Dal-Regementet å d:o
|
180,000
|
—
|
|
—
|
|
|
1,200
|
—
|
|
Helsinge * eko ä dio
|
180,000
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
1,200
|
|
|
Elfsborgs d:o å d:o
|
180,000
|
—
|
|
—
|
|
|
1,200
|
|
|
Westgöta Dals d:o å d:o
|
180,000
|
—
|
|
—
|
|
|
904
|
|
|
Bohusläns d:o ä d:o
|
135,600
|
—
|
|
—
|
|
|
1,200
|
|
|
Westmanlands d:o å d:o
|
180,000
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
483
|
—
|
|
Norrbottens Fältjägare å d:o
|
72,450
|
—
|
|
—
|
|
|
460
|
|
--
|
Westerbottens d:o å d:o
|
69,000
|
—
|
|
—
|
|
|
1,100
|
|
|
Kalmare Regemente å d:o
|
165,000
|
—
|
|
—
|
—
|
|
766
|
|
|
Nerikes d:o å d:o
|
114,900
|
—
|
|
—
|
|
|
908
|
|
|
Wermlands d:o å d:o
|
136,200
|
—
|
|
—
|
|
|
984
|
|
|
Norra Skånska Infanteri-Regemen-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tet å 150 kronor........................
|
147,600
|
—
|
|
—
|
|
—
|
1,002
|
|
20,376
|
Södra Skånska Infanteri-Regemen-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tet å 150 kronor........................
|
150,300
|
—
|
3,056,400
|
—
|
|
|
|
1,500
|
—
|
Blekinge, hela rustnings-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kostnaden för 6 kom-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
panier å 95,31......... 142,965: —■
|
|
|
|
|
|
|
—
|
800
|
2,300
|
Södra Möre för 3 kompanier å
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
41,59 ..................... 33,272: —
|
176,237
|
_
|
|
—
|
|
|
|
118
|
|
Tjusts kompani.............................
|
|
—
|
|
—
|
|
|
|
121
|
—
|
Smålands kompani........................
|
|
—
|
|
—
|
—
|
|
|
194
|
|
Östergötlands kompani..................
|
|
—
|
|
—
|
—
|
|
|
276
|
|
Södermanlands d:o l:a och 2:a
|
|
—
|
|
—
|
|
|
|
262
|
|
Södra Roslags d:o l:a och 2:a
|
|
—
|
|
—
|
|
|
|
263
|
|
Ölands d:o l:a och 2:a
|
|
—
|
|
—
|
|
|
|
260
|
|
Gottlands d:o l:a och 2:a
|
|
—
|
|
—
|
|
|
|
488
|
|
Bohus d:o l:a och 2:a
|
|
—
|
|
—
|
|
|
|
364
|
|
Norra och Södra Hallands.......
|
|
—
|
|
—
|
——
|
|
|
87
|
|
Westergötlands ..............................
|
|
—
|
|
—
|
|
|
|
280
|
|
Norra Roslags l:a och 2:a...........
|
|
—
|
|
—
|
|
•—
|
|
718
|
|
Norrlands l:a och 2:a ................
|
|
—
|
|
—
|
|
|
|
42
|
3,473
|
Frälseroteringen i Blekinge och
|
|
|
—
|
—
|
|
|
|
|
|
Södra Möre ä 120 kr. pr num-
|
|
|
|
—
|
|
|
|
|
|
mer ............................................
|
416,76C
|
»!-
|
592,997
|
|
|
|
|
i
|
32,649
|
|
I
|
4,671,3971—
|
Bill. till Rilcsd. Prot. 1877. 8 Sami. 1 Afd. 1 Höft. 10
74 Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. m. Utlåtande N:o 1.
Utdrag af mönsterrullorna öfver beväringen 1876.
Uppnådd beväringsålder såsom födde år 1855
Frånvarande från mönstringen ..........................
D:o från vapenöfning ........................
Approberade: Till skarpskyttar ..........................
D:o „ vapenöfning ..........................
Frånvarande med laga förfall .........................
l):o utan d:o d:o ..........................
Ingångne i militärtjenst.....................................
Kasserade ...........................................................
Befriade.................................................................
Afflyttade från länet............................................
Döde ..................................................................
Af de approberade tillhöra:
Första klassen.....................................................
Äldre manskap.....................................................
Andra klassen .....................................................
Tredje klassen.....................................................
Fjerde klassen.....................................................
Femte klassen....................................................
Förlustige medborgerligt förtroende .................
Landtbeväring.
|
Sjöbeyäring.
|
28,218
|
|
8,823
|
|
9,043
|
|
6,183
|
|
500
|
37,761
|
584
|
15,590
|
462
|
|
163
|
|
19,628
|
20,090
|
5,416
|
5,579
|
877
|
|
1,032
|
|
9,230
|
10,107
|
6,291
|
7,323
|
628
|
|
123
|
|
5,823
|
|
1,537
|
|
254
|
|
785
|
|
765
|
|
163
|
|
94
|
7,564
|
80
|
2,688
|
Summa
|
37,761
|
Summa
|
15,590
|
18,701
|
|
4,825
|
|
1,302
|
|
666
|
|
65
|
|
63
|
|
18
|
|
21
|
|
3
|
|
4
|
|
1
|
20,090
|
|
5,579
|
7
|
|
4
|
|
Särskilda Utskottets för behandling af forslaget till värnpligtslag m. m. Utlåtande N: o 1. 75
Litt. B,
Kostnadsberäkning öfver Värnpligtsstammen, Vakans-
afgiften och Afskrifningen.
Indelt
stam.
|
Värn-
pligts-
stam.
|
Året.
|
Löner till
yärnpligtig
stam.
|
3 % ersätt¬
ning till effek¬
tive nummer.
|
3 % afskrif¬
ning å
vakans-
afgiften.
|
Vakansafgif-
ten från indelte
nummer.
|
Statsbidrag.
|
29,000
|
1,000
|
lista
|
200,000
|
|
134,850
|
|
4,650
|
|
150,350
|
|
184,500
|
|
28,000
|
2,000
|
2: dra
|
400,000
|
—
|
130,200
|
—
|
9,300
|
—
|
291,400
|
—
|
238,800
|
—
|
27,000
|
3,0003:dje
|
600,000
|
—
|
125,550
|
—
|
13,950
|
.-
|
423,150
|
—
|
302,400
|
—
|
26,000
|
4,000 4:de
|
800,000
|
—
|
120,900
|
—
|
18,600
|
—
|
545,600
|
—
|
375,300
457,500
|
_
|
25,000
|
5,000 5:te
|
1,000,000
|
—
|
116,250
|
—
|
23,250
|
—
|
658,750
|
—
|
_
|
24,000
|
6,000|6:te
|
1,200,000
|
—
|
111,600
|
—
|
27,900
|
—
|
762,600
|
—
|
549,000
|
—
|
23,000
|
7,000!7:de
|
1,400,000
|
—
|
106,950
|
—
|
32,550
|
—
|
857,150
|
—
|
649,800
|
—
|
22,000
|
8,000|8:de
|
1,600,000
|
—
|
102,300
|
—
|
37,200
|
—
|
942,400
|
—
|
759,900
879,300
|
—
|
21,000
|
9,000,9:de
|
1,800,000
|
—
|
97,650
|
—
|
41,850
|
—
|
1,018,350
|
—
|
_
|
20.000
|
10,000 10:de
|
2,000,000
|
|
93,000
|
—
|
46,500
|
—
|
1,085,000
|
—
|
1,008,000
|
_
|
19,000
|
11,000
|
llite
|
2,200,000
|
|
88,350
|
—
|
51,150
|
—
|
1,142,350
|
—
|
1,146,000
|
_
|
18,000
|
12,000
|
12:te
|
2,400,000
|
_
|
83,700
|
.-
|
55,800
|
—
|
1,190,400
|
—
|
1.293,300
|
_
|
17,000
|
13,000
|
13:de
|
2,600,000
|
|
79,050
|
—
|
60,450
|
—
|
1,229,150
|
—
|
1,449,900
|
_
|
16,000
|
14,000
|
Hide
|
2,800,000
|
_
|
74,400
|
—
|
65,100
|
—
|
1,258,600
|
—
|
1,615,800
|
—
|
15,000
|
15,000
|
15: de
|
3,000,000
|
_
|
69,750
|
—
|
69,750
|
—
|
1,278,750
|
—
|
1,791,000
|
|
14,000
|
16,000
|
16:de
|
3,200,000
|
_
|
65,100
|
—
|
74,400
|
—
|
1,289,600
|
—
|
1,195,500
|
—
|
13,000
|
17,000
|
17:de
|
3,400,000
|
—
|
60,450
|
—
|
79,050
|
—
|
1,291,150
|
—
|
2,169,300
|
_
|
12,000
|
18,000
|
18:de
|
3,600,000
|
—
|
55,800
|
—
|
83,700
|
—
|
1,283,400
|
—
|
2,372,400
|
_
|
11,000
|
19,000
|
19:de
|
3,800,000
|
—
|
51,150
|
—
|
88,350
|
—
|
1,266,350
|
—
|
2,584,800
|
—
|
10,000
|
20,000
|
20:de
|
4,000,000
|
|
46,500
|
—
|
93,000
|
—
|
1,240,000
|
—
|
2,806,500
|
—
|
9,000
|
21,00021:sta
|
4,200,000
|
|
41,850
|
—
|
97,650
|
—
|
1,204,350
|
—
|
3,037,500
|
—
|
8,000
|
22,000 22:dra
|
4,400,000
|
—
|
37.200
|
—
|
102,300
|
—
|
1,159,400
|
—
|
3,277,800
|
—
|
7,000
|
23,000,23^6
|
4,600,000!—
|
32,550
|
—
|
106,950
|
—
|
1,105,150
|
—
|
3,527,400
|
—
|
6,000
|
24,000,24:de
|
4,800,000
|
—
|
27,900
|
—
|
111,600
|
—
|
1,041,600
|
—
|
3,786,300
|
—
|
5,000
|
25,000 25:te
|
5,000,000
|
—
|
23,250
|
—
|
116,250
|
—
|
968,750
|
—
|
4,054,500
|
—
|
4,000
|
26,000l26:te
|
5,200,000
|
—
|
18,600
|
—
|
120,900
|
—
|
886,600
|
—
|
4,332,000
|
_
|
3,000
|
27,000'27:de
|
5,400,000
|
—
|
13,950
|
—
|
125,550
|
—
|
795,150
|
—
|
4,618,800
4,914,900
|
—
|
2,000
|
28,00028:de
|
5,600,000
|
—
|
9,300
|
—
|
130,200
|
—
|
694,400
|
—
|
—
|
1,000
|
29,000 29:de
30,000|30:de
|
5,800,000
6,000,000
|
—
|
4,650
|
—
|
134,850
139,500
|
—
|
584,350
465,000
|
—
|
5,220,300
5,535,000
|
—
|
76 Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till vårnpligtslag in. in. Utlåtande N:o 1.
kitt. C.
Tabell öfver indelta Armén ocli de värnpligtige»
|
Indelt stam.
|
Värnpligtige.
|
Summa.
|
Beväringsskyldige.
|
Summa.
|
Stam.
|
Reserv.
|
Land¬
storm.
|
lista upp¬
bådet.
|
2:dra
uppbå¬
det.
|
Land¬
storm.
|
l:3ta
|
året
|
1878
|
29,000
|
1,000
|
|
|
30,000
|
19,000
|
|
|
19,000
|
2:dra
|
|
|
28,000
|
2.000
|
—
|
—
|
30,000
|
38,000
|
—
|
---
|
38,000
|
3:dje
|
|
|
27,000
|
3,000
|
|
|
30,000
|
57,000
|
|
|
57.000
|
4:de
|
|
|
26,000
|
4,000
|
|
|
30,000
|
76,000
|
—
|
—
|
76,000
|
5:te
|
|
|
25,000
|
5,000
|
|
—
|
30,000
|
95,000
|
—
|
—
|
95,000
|
6:te
|
|
|
24,000
|
6,000
|
|
—
|
30,000
|
114,000
|
|
|
114,000
|
7:de
|
|
1884
|
23,000
|
7,000
|
1,000
|
|
31,000
|
113,000
|
19,000
|
|
132,000
|
8:de
|
|
|
22,000
|
8,000
|
2,000
|
—
|
32,000
|
112,000
|
38,000
|
|
150,000
|
9:de
|
|
|
21,000
|
9,000
|
3,000
|
|
33.000
|
111,000
|
57,000
|
|
168,000
|
!0:de
|
|
|
20,000
|
10,000
|
4,000
|
|
34,000
|
110,000
|
76.000
|
—
|
186,000
|
11 :te
|
|
|
19,000
|
11,000
|
5,000
|
|
35,000
|
109,000
|
95,000
|
|
204,000
|
i 2:te
|
|
|
18,000
|
12,000
|
6,000
|
|
36,000
|
108,000
|
114,000
|
|
222,000
|
13:de
|
|
1890
|
17,000
|
13,000
|
7,000
|
1,000
|
38,000
|
107,000
|
113,000
|
19.000
|
239,000
|
14:de
|
|
|
16,000
|
14,000
|
8,000
|
2,000
|
40,000
|
106,000
|
112,000
|
38,000
|
256,000
|
15:de
|
|
|
15,000
|
15,000
|
9,000
|
3,000
|
42,000
|
105,000
|
111.000
|
57,000
|
273,000
|
16:de
|
|
|
14,000
|
16,000
|
10,000
|
4,000
|
44,000
|
104,000
|
110,000
|
76,000
|
290,000
|
17:de
|
|
|
13,000
|
17,000
|
11,000
|
5,000
|
46,000
|
103,000
|
109.000
|
95,000
|
307,000
|
18:de
|
|
|
12.000
|
18,000
|
12,000
|
6,000
|
48,000
|
102,000
|
108,000
|
114,000
|
334,000
|
19:de
|
n
|
1896
|
11,000
|
19,000
|
13,000
|
8,000
|
51,000
|
101,000
|
107.000
|
132,000
|
340,000
|
20:de
|
|
|
10,000
|
20,000
|
14.000
|
10,000
|
54,000
|
100,000
|
106,000
|
150,000
|
356,000
|
2 lista
|
|
|
9,000
|
21,000
|
15,000
|
11,000
|
56,000
|
99,000
|
105,000
|
149,000
|
353,000
|
22:dra
|
|
|
8,000
|
22,000
|
16,000
|
12,000
|
58,000
|
98,000
|
104,000
|
148,000
|
350,000
|
23:dje
|
|
|
7,000
|
23,000
|
17,000
|
13,000
|
60,000
|
97,000
|
103,000
|
147,000
|
347,000
|
24:de
|
|
|
6,000
|
24,000
|
18,000
|
14,000
|
62,000
|
96.000
|
102,000
|
146,000
|
344,000
|
2 5: te *
|
|
1902
|
5,000
|
25,000
|
19,004
|
16,000
|
65,000
|
95,000
|
101,000
|
144,000
|
340,000
|
26:te
|
|
|
4,000
|
26,000
|
20,000
|
18,000
|
68,000
|
94,000
|
100,000
|
142,000
|
336,000
|
27:de
|
|
|
3,000
|
27,000
|
21,000
|
19,000
|
70,000
|
93,000
|
99,000
|
141,000
|
333,000
|
28:de
|
|
|
2,000
|
28,000
|
22,000
|
20,000
|
72,000
|
92,000
|
98,000
|
140.000
|
330,000
|
29:de
|
|
|
1,000
|
29,000
|
23,000
|
21,000
|
74,000
|
91,000
|
97,000
|
139,000
|
327,000
|
30:de
|
n
|
1907
|
|
30,000
|
24,000
|
22,000
|
76,000
|
90,000
|
96,000
|
138,000
|
324,000
|
Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag m. m. Utlåtande iV:o 1. 77
Friherre Stjernblad och Herr Bruhn hafva anmält att de icke öf¬
vervara justeringen af Utskottets Utlåtande.
Bill. till Riksd. Prof. 1877. 8 Sami. 1 Afd. 1 Haft.
11
Rättelse
i Särskilda Utskottets för behandling af förslaget till värnpligtslag
m. in. Utlåtande N:o 1:
Reservationen af Friherre Stjernblad afser Utskottets beslut rörande §
10 i Kongl. Maj:ts förslag till värnpligtslag, eller den föreskrift, som i den
af Utskottet tillstyrkta värnpligtslag en finnes under § 9 intagen.
Bill. till Riksd. Prot. 1877. 8 Samt. 1 Afd.