Stats- Utskottets Utlåtande N:o 82.
1
N;o 82.
A.nk. till Kiksd. Kansli den 11 Maj 1877, kl. 8 e. m.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition, an¬
gående förvaltningen af kronans domäner, jemte i ämnet
inom Riksdagen väckta motioner.
(I. A.)
Efter det Kongl. Maj:t uti den till nu församlade Riksdag aflåtna
nådiga proposition, angående statsverkets tillstånd och behof, föreslagit, att
tills vidare och intill dess Kongl. Maj:t senare under riksmötet komme att fram¬
lägga fullständigt förslag, rörande den blifvande förvaltningen af statens fastig¬
heter, måtte för de med samma förvaltning under år 1878 förenade kost¬
nader beräknas ett utgiftsbelopp af 80,000 kronor, har Kongl. Maj:t den
26 sistlidne Februari till Riksdagen afgifvit nådig proposition, angående för¬
valtningen af kronans domäner, hvilken framställning blifvit af Kamrarne
till Stats-Utskottets förberedande behandling hänvisad.
Af sistberörda nådiga proposition inhemtas, att, sedan Riksdagen i
underdånig skrifvelse den 3 Maj 1875 anhållit, bland annat, att Kongl.
Maj:t måtte, efter skedd utredning, låta upprätta och för Riksdagen fram¬
lägga förslag till de förändrade bestämmelser med afseende å utarrendering
och förvaltning af statens egendomar, som af förhållandena påkallades, hade
en särskild komité blifvit för behandlingen af detta ärende tillsatt, hvilken
komité den 19 Maj nästlidet år afgifvit underdånigt betänkande och förslag,
Bih. till RHad. Prot. 1877. 4 Samt. 1 Afd. 49 Höft. 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 82.
angående dels ordnandet af förvaltningen af statens fastigheter och dels upp¬
låtande till nybyggen af mark i Norrland. Öfver detta betänkande hade
yttranden inhemtats från vederbörande myndigheter; hvarefter Kongl. Maj:t,
som i sammanhang med berörda frågas pröfning till behandling förehaft
Riksdagens underdåniga skrifvelse af den 11 Maj 1876, rörande förändrade
föreskrifter för hushållningen af statens skogar, nu föreslagit Riksdagen:
A. Beträffande en centralförvaltning af kronans domäner:
att för förvaltningen af all kronans fasta egendom, som ej vore till
visst statsändamål anslagen och till följd deraf antingen till omedelbart be¬
gagnande upplåten eller ställd under skogsstyrelsens eller annan särskild
embetsmyndighets vård, måtte upprättas ett särskildt embetsverk, hvilket
under benämning af “Domänförvaltningen“ skulle hafva sitt säte i Stockholm;
att detta embetsverk skulle bestå af en chef, kallad öfverintendent,
med rätt att i alla förvaltningen rörande ärenden ensam besluta, en sekre¬
terare och en kamrerare, hvardera med föredragningsskyldighet enligt den
fördelning af ärendena, Kongl. Maj:t kunde finna godt bestämma, samt en
registrator och aktuarie, äfvensom de särskilda extra biträden, hvilka för
ärendenas jemna gång kunde finnas erforderliga, tillika med vaktbetjening;
att embetsverkets aflöningsförhållanden måtte fastställas sålunda:
för chefen: lön 6,000 kronor, tjenstgöringspenningar 2,000 kronor
jemte ersättning enligt gällande resereglemente för å embetets vägnar före¬
tagna resor;
för sekreteraren: lön 3,000 kronor, tjenstgöringspenningar 1,500 kro¬
nor jemte rätt till två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor;
för kamreraren: lön 3,000 kronor, tjenstgöringspenningar 1,500 kronor
jemte rätt till två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor;
för registratorn och aktuarien: lön 1,800 kronor, tjenstgöringspen¬
ningar 1,200 kronor jemte rätt till två ålderstillägg, hvardera å 500 kronor;
för en vaktmästare: lön 800 kronor, tjenstgöringspenningar 300 kronor;
att härjemte måtte anvisas till semestervikariat, flitpenningar, ren-
skrifning samt arfvoden åt extra biträden 7,900 kronor, och således — un¬
der förutsättning att ofvanberörda reseersättning och ålderstillägg komrne
att utgå från de för utgifter af sådant slag redan uppförda anslag .— å
ordinarie stat under sjunde hufvud titeln uppföras ett anslag till “Domänför-
valtningen“ af sammanlagd! 29,000 kronor;
att för åtnjutande af ofvan berörda aflöningsförmåner måtte stadgas
följande vilkor:
l:o) att embete- eller tjensteman i Domänförvaltningen skulle vara un¬
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 82.
3
derkastad den vidsträcktare tjenstgöringsskyldighet eller jemkning i åliggan¬
den, som af en möjligen förändrad organisation af Domänförvaltningen eller
eljest i allmänhet kunde varda stadgad; äfvensom om i en framtid Domän-
förvaltningens ställning inom förvaltningen så förändrades, att densamma ej
längre kunde som sjelfständigt embetsverk anses, vara förpligtad att, med
bibehållande af den tjenstegrad och aflöning, han innehade, efter den nya
arbetsordningen sköta de med tjensten förenade göromål;
2:6) att tjenstgöringspenningarne finge uppbäras endast för den tid,
tjenstens innehafvare verkligen tjenstgjort eller åtnjutit semester, men för
den tid, han eljest varit från tjenstgöring befriad, skulle utgå till den, som
tjensten förrättat;
3:o) att den, som af sjukdom hindrades att sin tjenst förrätta, egde
uppbära hela lönen; men att den, som eljest undfinge ledighet för svag helsas
vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, kunde förpligtas
att under ledigheten utöfver sina tjenstgöringspenningar afstå så mycket af
lönen, som för tjenstens förrättande erfordras eller eljest pröfvades skäligt;
4:o) att, vid sjukdomsförfall eller när det erfordrades för beredande af
semester, tjensteman af lägre grad skulle vara skyldig att, om han förord¬
nades till högre befattning inom Domänförvaltningens tjenstemannagrader,
desamma, mot åtnjutande af derför anslagna tjenstgöringspenningar i stället
för egna, bestrida,' dock ej längre än tre månader under ett år;
5:o) att, der ålderstillägg egde rum, tidpunkten för första förhöjningen
bestämdes att inträda efter fem år, under vilkor att innehafvare!!, af denna
tid, mera än fyra år sjelf bestridt sin egen, eller, på grund af förordnande,
annan statens tjenst, dock att härvid icke måtte föras honom till last den tid,
han åtnjuter semester; och för andra förhöjningen, om sådan egde rum, efter
ytterligare fem år under samma vilkor; dock att ålderstillägg ej finge till¬
trädas förr än vid början af kalenderåret näst efter det, då den stadgade
tjensteåldern blifvit uppnådd;
6:o) att förhöjningarna egde rum endast på lönen, icke på tjenst¬
göringspenningarne ;
7:o) att embets- eller tjensteman skulle, då han uppnått 65 lefnads-
och minst 35 tjensteår, vara förpligtad att med oafkortad lön såsom pension
å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå; Kongl. Maj:t eller Domän¬
förvaltningen, der det tillkomme denna sistnämnda att afskedet utfärda, dock
obetaget att låta med detsamma anstå, derest och så länge den pensions-
berättigade pröfvades kunna i tjensten på ett tillfredsställande sätt gagna
det allmänna och kunde finnas villig att i densamma qvarstå;
8:o) att med ordinarie befattning inom Domänförvaltningen icke finge
förenas annan tjenst å rikets, riksdagens eller kommuns stat, ej heller annan
4
Stats Utskottets Utlåtande N:o 82.
tjenstebefattning med mindre den funnes icke vara hinderlig för fullgörande
af tjenstgöringen i Domänförvaltningen;
9:o) att semester måtte åtnjutas af verkets chef, sekreterare och kam¬
rerare under en och en half månad samt af registratorn och aktuarien un¬
der en månad om året.
B. Beträffande lokalförvaltningen af kronans domäner:
att Riksdagen ville medgifva, att Kong]. Maj:t måtte tills vidare, på
sätt lämpligast syntes, ordna lokalförvaltningen af kronans domäner; samt
att Riksdagen för sådant ändamål ville å extra stat för år 1878 anvisa ett
belopp af 56,000 kronor att användas dels till arfvoden åt sådana förrätt-
ningsmän, som i landsorten kunde varda tillsatta för utarrendering af och
tillsyn öfver berörda domäner, dels ock för öfriga med samma lokalförvalt¬
ning förenade utgifter, med rätt för Kong! Maj:t att, der så erfordrades,
med detta anslag bestrida jemväl andra utgifter för Domänförvaltningens
ordnande.
C. Beträffande grunderna för förvaltningen af kronans domäner:
att följande grunder för nämnda förvaltning måtte af Riksdagen god¬
kännas:
Do) Den till kronans jordegendom hörande skogsmark skall, der den
till fördel för statens skogshushållning kan såsom sjelfständig kronopark eller
tillsammans med annan kronans skogsmark såsom kronopark förvaltas, före
jordegendomens utarrenderande från densamma afskiljas och ställas under
skogsstatens förvaltning. Fråga härom skall efter inhemtande af vederbörande
skogstjenstemans yttrande af Skogsstyrelsen och Domänförvaltningen gemen¬
samt afgöras och, om skiljaktiga meningar dem emellan uppstå, underställas
Kong]. Maj:ts pröfning.
Hvad i denna punkt om skogsmark stadgas ege ej tillämpning då den¬
samma ligger i samfällighet med enskild egendom.
2:o) Skogsmark, som ej varder till kronopark afsatt, må tillsammans
med jordegendom utarrenderas med rätt för arrendatorn att densamma till
bete och för afverkning till husbehof använda; ankommande det på veder¬
börande myndighet att genom arrendekontraktet eller eljest, om omständig¬
heterna dertill föranleda, inskränka eller närmare bestämma denna rätt till
skogens begagnande.
3:o) Arrendetiden för kronan tillhörig jordegendom blifver 20 år;
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 82.
o
dock må i afbidan på skiftes eller vattenaflednings fullbordan, så ock i hän¬
delse under närmast följande åren annat sådant förhållande antages inträda,
Rom på arrendevärdet väsentligen inverkar, utarrendering ske på kortare tid.
För arrende af annan kronans fastighet må tiden i hvarje fall efter
för handen varande förhållanden af Domänförvaltningen bestämmas.
Derest vid förnyad utarrendering egendom befinnes hafva högre arrende¬
värde än förut, och afgående arrendator anses hafva härtill i betydligare
mån medverkat derigenom, att han väsendtligen förbättrat egendomen medelst
af honom på egen bekostnad omsorgsfullt utförda byggnader eller andra
anläggningar eller större odlingsföretag, eger Domänförvaltningen medgifva,
att han eller hans rättsinnehafvare må under vissa år, dock ej flera än tio,
af det förhöjda arrendet åtnjuta en viss andel, ej öfverstigande hälften af
det belopp, hvarmed det högre arrendet öfverskjuter den förra lägre arrende¬
summan.
4:o) När kronans fördel anses sådant fordra, må flere egendomar under
ett arrende upplåtas, eller eu egendom i flere lotter utarrenderas. Likaledes
må qvarnverk, vattenfall, fiske, sten- eller kalkbrott, eller annan lägenhet
vid utarrendering af den egendom, hvartill densamma hörer, jemte nödigt
utmål undantagas och på särskildt arrende upplåtas, om högre afkomst der¬
igenom kan påräknas.
5:o) Efter erforderlig undersökning skall vederbörande förrättningsman
i samråd med två i landtbruk och affärsförhållanden kunnige män, Indika
af länets hushållningssällskaps förvaltningsutskott årligen utses för sällskapets
område eller viss del deraf, uppgöra och jemte nödig egendomsbeskrifning
till Domänförvaltningen insända förslag till sättet för egendomens utarrende¬
ring, till de närmare arrendevilkoren i afseende å nybyggnads- och andra
skyldigheter samt till den arrendeafgift, hvarför egendomen må utbjudas.
Domänförvaltningen läte genom kungörelse, som skall innefatta egendoms¬
beskrifning, underrättelse om arrendevilkoren och det faststälda, arrendevär¬
det samt öfriga nödiga anvisningar infordra arrendeanbud å egendomen,
Indika skola, skriftligen uppsatta och förseglade, inom viss i kungörelsen
utsatt tid inlemnas till Kong!. Maj:ts befallningshafvande i det län, der egen¬
domen är belägen.
6:o) Afgifvet anbud öppnas å utsatt tid af Kong]. Maj:ts befallnings¬
hafvande och pröfvas af vederbörande förrättningsman i samråd med de två
af länets hushållningssällskap utsedde män. Yid pröfningen tages hänsyn
till storleken af den bjudna arrendesumman, äfvensom dertill, huruvida den
bjudande är känd för redbar verksamhet, god affärsställning och insigter i
landthushållning, samt om han redan arrenderar samma egendom och den
väl skött.
Förslag till antagande af arrendeanbud äfvensom det vid pröfningen
6
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 82.
förda protokoll insändas af förrättningsmannen till Domänförvaltningen, som
eger att arrendator utse. Ej må någon klaga deröfver, att hans anbud ej
blifvit antaget.
Erhålles ej inom utsatta tiden antagligt anbud, ankomma, på Domän¬
förvaltningen att utsätta ny tid för mottagande af skriftliga anbud på arren¬
det, dervid nedsättning i arrendevärdet kan ske, eller egendomen medelst
offentlig auktion till den högstbjudande utarrendera, eller ock tills vidare om
egendomens skötsel på annat sätt förordna.
7:o) De i näst föregående två punkter föreskrifna åtgärder böra så
tidigt företagas, att nye arrendatorn må kunna vid den i 30:de punkten
stadgade af- och tillträdessyn efter kallelse vara tillstädes, för att sin rätt
bevaka.
8:o) År genom gällande kontrakt optionsrätt till arrende innehafvaren
tillförsäkrad, och har han egendomen väl brukat, hvilket tillkommer Kongl.
Maj:ts befallningshafvande att bedöma, bör, innan arrendet offentligen ut-
bjudes, hembud deraf till det faststälda arrendevärdet ske i enlighet med
kontraktets innehåll.
Göres ej inom förelagd tid anmälan om arrendets öfvertagande, anses
optionsrätten förfallen, och förfares då såsom i 5:te punkten sägs.
9:o) Vid utarrendering af fiske eller annan lägenhet, som ej är att till
jordegendom hänföra, äfvensom då, af anledning som i 3:dje punkten sägs,
jordegendom skall på kortare tid än 20 år utarrenderas, förfare Domänför¬
valtningen på sätt för hvarje fall lämpligast finnes.
10:o) Arrendeafgiften skall alltid vara i penningar bestämd och under
hvarje arrendeår erläggas vid allmänna kronouppbördsstämman.
ll:o) Ligger arrenderad kronoegendom i sin helhet eller till någon
del i samfällighet med enskild egendom, när arrendet tager sin början, må
arrendatorn å samfälda området, äfvensom sedan samfälligheten upphört, å
det område, som dervid blifvit egendomen tillagdt, kronans rätt för den
arrenderade egendomens nytta begagna; iakttagc dock hvad för thy fäll
lag bjuder samt de af samfälligheten, så länge den fortfar, härrörande för-
pligtelser.
12:o) Hörer till arrenderad egendom andel i härads- eller sockne-
allmänning eller rätt till annan förmån utom egendomens område, komme
det arrendatorn till godo; dock ege han i ingen händelse anspråk på dags¬
verken från jord, som ej till egendomen hörer, eller på ersättning derför.
Vid utarrenderingen skall iakttagas, att, der ej Kongl. Maj:t på Domänför¬
valtningens framställning annorlunda förordnar, den förmån af mulbete eller
utsyning från kronopark, hvaraf egendomen särskildt varit i åtnjutande, från
arrendet undantages.
13:o) Arrendatorn eger att, om tillgång å egendomen finnes, upptaga
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 82.
7
torf till bränsle för husbehof samt dyjord, mergel, lera eller andra jordens
beståndsdelar till åkerns eller äng-ens förbättrande; ställe sig dock till efter¬
rättelse de bestämmelser och inskränkningar, som derutinnan kunna af veder¬
börande varda honom meddelade.
Till anläggande och drifvande af tegelbruk eller kalkbränning erfordras
tillåtelse af Domänförvaltningen, som jemväl bestämmer vilkoren derför.
14:o) Arrendatorn skall städse i fullgodt stånd underhålla de vid egen¬
domen befintliga byggnader och anläggningar. På honom sjelf ankommer
att för den husrötebrist, hvarför föregående innehafvare vid egendomens af¬
trädande häftat, af denne eller hans löftesmän utsöka godtgörelse; åliggande
dock arrendatorn att, om än större eller mindre belopp deraf icke kunnat
utbekommas, befintliga bristfålligheter afhjelpa, utan rätt att derför af kronan
varda ersatt, der icke Kongl. Maj:t på grund af Domänförvaltningens fram¬
ställning finner särskilda förhållanden påkalla sådan ersättning genom mot¬
svarande eftergift å arrendet.
15:o) Arrendatorns nybyggnadsskyldighet skall, der så ske kan, före
egendomens utarrenderande så väl i anseende till nybyggnadens beskaffenhet
som dess uppskattade kostnad noggrant bestämmas och i kontraktet intagas;
åliggande det, der så ej skett, arrendatorn att i enlighet med lag och för¬
fattningar i mån af behof verkställa nybyggnad i förhållande till arrende¬
tiden; och skola i sådant fall, intill dess annorlunda varder förordnadt, i af¬
seende å denna skyldighets fullgörande följas de grunder, som enligt Kongl.
Militieboställsordningen den 23 Januari 1836 redan gälla för de till stats¬
verket indragna militieboställen.
Ersättning för verkstäld öfverbyggnad, hvartill nuvarande arrendator
enligt de för hans arrende gällande föreskrifter kan finnas berättigad, skall
af den nya arrendatorn gäldas, der icke i arrendekontraktet med honom
varder annorlunda bestämdt.
Om på grund af särskilda förhållanden hemman eller lägenhet anses
lämpligast kunna utan åbyggnader utarrenderas, må arrendatorn från all
byggnadsskyldighet befrias.
16:o) Arrendatorn åligger att ombesörja och bekosta åbyggnadernas
brandförsäkring, företrädesvis i brandstodsförening för länet eller orten, der
sådan finnes. Vederbörande myndighet eger dock rätt bestämma så väl det
belopp, hvarför brandförsäkring bör sökas, som den anstalt, der försäkringen
bör tagas.
17:o) Inträffar brandskada, vare arrendatorn i hvarje fall pligtig att
skadan bota. Den brandskadeersättning, som kan honom tillkomma, eger
han att mot borgen uppbära.
18:o) Uppstår under arrendetiden af annan anledning än i 17:de
punkten sägs, behof af ny byggnads uppförande eller af utvidgning eller
8
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 82
kostsammare inredning eller förändring af redan befintlig byggnad, må upp¬
görelse med Domänförvaltningen kunna träffas rörande kronans medverkan
och vilkoren derför.
19:o) När ny byggnad skall uppföras, bör densamma, oberoende af
den förras storlek och inredning, så anordnas, -som med egendomens beskaf¬
fenhet och behof öfverensstämmer.
20:o) Arrendatorn är skyldig uppföra och underhålla all den stängsel,
som i det arrenderade områdets gräns mot annans egendom efter lag bör
finnas; men är ej, der icke annorlunda genom kontraktet är stadgadt, för¬
bunden att inom det arrenderade området hägnad uppehålla.
21:o) För alla arrenderad kronoegendom åliggande utskylder och be¬
svär, af hvad namn och beskaffenhet de vara må, ansvare arrendatorn utan
afkortning på arrendeafgiften; dock befrias han från erläggande af den egen¬
domen genom skattläggning åsätta ränta, äfvensom af kronotionde.
22:o) Har, efter det arrendatorn antagits, fråga uppstått om vatten-
afledning, deraf den arrenderade egendomen tillskyndas fördel, men arren¬
datorn undandragit sig att i företaget deltaga, och detsamma derefter under
kronans medverkan kommit till stånd, skall arrendatorn å det belopp, kro¬
nan fått för ändamålet utgifva, erlägga ränta efter fem för hundra om året
från det arrendeårs början, då företaget kan anses fullbordadt, eller den
dermed för egendomen afsedda fördel vunnen: börande denna ränta, för helt
år räknadt, i sammanhang med arrendeafgiften gäldas.
2 3ro) Arrendator vare förbunden att, der sådant för allmännyttigt
ändamål å kronans vägnar fordras, afstå arrenderad kronoegendom tillhörig
mark äfvensom inkomst gifvande lägenhet emot åtnjutande af minskning i
arrendeafgiften, motsvarande den förlust, som honom tillskyndas.
24:o) öfverlåtelse af arrende må endast med Domänförvaltningens
medgifvande kunna ske.
Dör arrendator, eller varder han i konkurs försatt, ege i förra fallet
den aflidnes rättsinnehafvare, och i det senare konkursboet, att för den del
af arrendetiden, som eljest skolat återstå, arrendet på viss person öfverlåta,
likasom, i händelse arrendator vid sitt frånfälle efterlemnat endast en rätts¬
innehafvare, denne må öfvertaga arrendet, under vilkor dock i båda fallen
att anmälan derom göres hos Domänförvaltningen inom sex månader efter
dödsfallet eller konkursens början, samt att den nya arrendatorn af Domän¬
förvaltningen godkännes. Hafva i konkurs försatt arrendators löftesmän på
grund af sin borgen nödgats något utbetala, samt derför ej af konkursboet
undfått godtgörelse, eller har konkursboet ej, sedan löftesmännen inom två
månader från konkursens början derom gjort framställning, senast två må¬
nader derefter utfäst sig att hålla löftesmännen för deras borgen skadeslöse
och derför stält säkerhet, då bör åt löftesmännen tillerkännas den rätt att
Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 82.
9
öfver arrendet förfoga, som i annan händelse varit konkursboet förbehållen.
Underlåtes anmälan, hvarom här är sagd!, eller framställes ej inom den
bestämda tiden ny arrendator, som antages, kommer arrendet att upphöra
första fardag, sedan ett år förflutit från den Thomedag, som infaller näst
efter dödsfallet eller konkursens början, så framt ej arrendetiden redan dess¬
förinnan till ända gått; och varde egendomen, om Domänförvaltningen pröf-
var skäl dertill vara, för de återstående arrendeåren genom offentlig auktion
till den högstbjudande utarrenderad, för hvilket fall i arrendatorns bo, äfven¬
som hos löftesmännen för den tid, som deras borgen omfattar, fordringsrätt
förbehålles för den förlust, som, genom arrendesummans nedgående under
hvad förut bestämdt varit, dervid kan uppkomma.
25:o) Såsom säkerhet för fullgörande af arrendevilkoren bör städse
för en tid af minst fem år, derest arrendet så länge skall fortfara, och
högst åtta år vara stäld borgen af två män, de der borga, en för begge
och begge för en, och hvilkas vederhäftighet är af Kongl. Maj:ts Befallnings¬
hafvande eller domaren styrkt. I stället för sådan borgen må arrendator!!
aflemna räntebärande obligationer till värde motsvarande tre års arrende-
afgift, hvarvid i afseende å obligationernas antaglighet och uppskattning
gälla enahanda bestämmelser, som i fråga om obligationer vid uppbörds-
borgen äro meddelade.
Minst åtta månader före utgången af den tid, för hvilken borgen
blifvit stäld, skall ny borgen aflemnas så beskaffad, som ofvan sägs; hvar¬
förutom arrendatorn alltid är pligtig att, derest någon af löftesmännen dör
eller upphör att vara vederhäftig, inom tre månader efter erhållet föreläg¬
gande ny vederhäftig borgen anskaffa.
26:o) I alla de fall, då anbud sker på arrende af kronoegendom, eller
anmälan göres om arrendes öfverlåtande eller öfvertagande enligt 8:de eller
24:de punkten, bör, så vida afseende derå skall fästas, aflemnas säkerhet så
beskaffad, som i näst föregående punkt är stadgadt.
27:o) Underlåter arrendator att inom föreskrifven tid erlägga arrende-
afgiften, eller att iakttaga sina skyldigheter i afseende å säkerheten för
arrendevilkorens fullgörande, vare arrenderätten förverkad, och ankomme på
Domänförvaltningen att påfordra egendomens afträdande den näst derefter
följande 14 Mars.
Beträdes arrendator med vanhäfd af egendomen till jord eller bygg¬
nader, gör han sig skyldig till skogsåverkan, eller befinnes han eljest öfver¬
träda de rättigheter, honom i kontraktet medgifvas, eller åsidosätta de på
grund af detsamma honom åliggande skyldigheter, hafve ock förverkat
arrenderätten och afträde, derest sådant yrkas, och sedan rätten derom med¬
delat beslut, egendomen nästa fardag.
28:o) När arrenderätt förverkad är, gälle i afseende å egendomens
Bill. till Biksd. Prof. 1877. i Sami. 1 Afd. 49 Häft. 2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 82.
utarrendering och kronans rätt till godtgörelse för möjligen skeende ned¬
sättning i. arrendeafgiften hvad i 24:de punkten finnes stadgadt för det fall,
att död eller gäldbunden arrendators rättsinnehafvare försumma sådan an¬
mälan om arrendets öfverlåtande eller öfvertagande, som der omförmäles.
29:o) Hvart femte år eller oftare, om så aktas nödigt, skall af veder¬
börande förrättningsman ekonomisk besigtning å hvarje kronoegendom verk¬
ställas till utrönande huru den af arrendator!! häfdas och derå befintliga
byggnader underhållas. Hvad vid dessa förrättningar förekommer upptages
korteligen i protokoll.
o0:o) Af- och tillträdessyn skall före egendomens afträdande på lämplig-
årstid, då marken är bar, hållas i stad af rådstufvurätt, på landet af krono¬
fogde med biträde af två nämndemän; egande den med sistbemälde syne¬
män beslut missnöjde att deremot föra talan i den ordning Kong!, för¬
ordningen, angående viss tid för klander af husesyn mellan enskild jord¬
ägare och landbo den 6 Februari 1849, bestämmer. Domänförvaltningen
må likväl, der egendomens betydenhet eller andra omständigheter dertill
föranleda, påkalla syn af häradshöfding och nämnd.
Kostnaden för syn, som nu sagd är, skola af- och till-trädaren till
hälften hvardera gälda.
Särskild laga syn skall ock på Domänförvaltningens föranstaltande
förrättas, när vid ekonomisk besigtning befunnits, att egendomen vanhäfdas
eller att arrendatorn eljest öfverträder sina rättigheter eller åsidosätter de
honom åliggande skyldigheter.
Härjemte har Kong!. Maj:t i nåder föreslagit:
dels att Riksdagen ville förklara, att de i fråga om utarrendering och
förvaltning af kronans nu ifrågavarande domäner erforderliga bestämmelser,
Indika icke förekomma i bär ofvan upptagna ‘‘Grunder för förvaltningen af
kronans domäner“, måtte få meddelas af Kongl. Maja;
dels att, der under första ordnandet af den nya förvaltningen de nu
föreslagna grunderna för utarrenderingen icke kunna utföras, de hittills gäl¬
lande former för arrendeupplåtelse måtte fä tillämpas;
dels ock att Riksdagen måtte för sin del medgifva, att de hemman
och lägenheter, för Indika årliga arrendeafgifterna nu icke öfverstiga 200
kronor äfvensom de, å hvilka vid utarrendering hädanefter icke erhållas
högre arrendeanbud än 200 kronor och hvilka icke lämpligen kunna med
annan egendom under ett arrende förenas, må få, der så af Kongl. Maj:t
pröfvas lämpligt, under iakttagande af de föreskrifter som af Kongl. Maj:t
kunna varda meddelade, på offentlig auktion till den högstbjudande för¬
säljas under de vilkor, som redan äro af Riksdagen i afseende å sådan för¬
säljning bestämda, samt att köpesumman må ställas till Kongl. Maj:ts dispo¬
sition att användas för inköp af annan fast egendom, företrädesvis skogsmark.
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 82.
11
I sammanhang med denna nådiga framställning har Utskottet till be¬
handling förehaft en af Herr Jöns Pehrsson inom Riksdagens Andra Kam¬
mare väckt, till Stats-Utkottet jemväl remitterad motion (N:o 138), deri på
anförda skäl föreslagits: Ko) att bortarrendering af statens egendomar borde
ske vid offentliga, i god tid förut utlysta och kungjorda auktioner, dervid
äfven muntliga anbud borde få afgifvas; 2:o) att det i regeln skulle vara
lag att antaga högsta arrendeanbudet, hvarför föreskrifven full säkerhet aflem-
nades, så framt sådant anbud ej befunnes vara gjordt af person, som styrktes
vara i saknad af medborgerligt förtroende eller till sin vandel och upp¬
förande vore illa känd, hvilken sistnämnde persons anbud borde kunna
underkännas; samt 3:o) att förrättningen af utarrenderingen skulle verkställas
af landsstatens tjensteman, hvar inom sin ort.
Då Utskottet nu går att yttra sig öfver de till dess handläggning
sålunda öfverlemnade framställningar och förslag, får Utskottet, till en början
anföra, att, då i den nådiga propositionen någon redogörelse icke finnes med¬
delad i afseende å ordnandet inom orterna af den närmare tillsynen å och
förvaltningen af kronans utarrenderade egendomar, Utskottet funnit sig sakna
tillräcklig ledning för bedömandet af den ställning, centralförvaltningen skulle
komma att intaga.
Den större eller mindre befogenhet, som tilldelas lokalförvaltningen,
har nemligen synts Utskottet i väsentlig mån komma att inverka på central¬
styrelsens organisation och göromål. Utskottet har emellertid ansett, att åt
lokalstyrelsen borde öfverlemnas en ej ringa myndighet i dessa frågor, och
om derjemte Kongl. Maj:ts Befallningshafvandes embetsåtgärder fortfarande
komme att inom denna förvaltning anlitas, synes centralstyrelsens göromål
icke komma att blifva af större omfattning, än att de lämpligen skulle
kunna anförtros åt särskild afdelning eller kontor under redan befintligt em¬
betsverk eller möjligen förläggas till en byrå under ett af statsdepartemen-
ten och i sådant fall företrädesvis under det för behandling af finansärenden.
Då Utskottet således ansett sig icke kunna tillstyrka Riksdagen att
för närvarande ingå i bestämmande af den styrelses organisation och verk¬
samhet, åt hvilken den högsta förvaltningen af statens domäner skulle an¬
förtros, har det för centralförvaltningen afsedda kostnadsbelopp synts Ut¬
skottet böra, likasom den af Kongl. Maj:t för lokalförvaltningen begärda summa,
för år 1878 på extra stat uppföras; och torde, särskildt med hänseende till
den inskränkning i centralförvaltningens embetsverksamhet, som af Utskottet
här ofvan är vorden antydd, de af Kongl. Maj:t äskade beloppen, tillhopa
utgörande 85,000 kronor, utan olägenhet kunna, om de uppställas såsom ett
gemensamt anslag, till 75,000 kronor nedsättas.
Beträffande åter de af Kongl. Maj:t föreslagna grunder för förvalt¬
ningen af kronans domäner, har Utskottet, som, i följd af hvad ofvan yttrats,
12
Stats-UtsJcottets Utlåtande N:o 82.
utbytt det i dessa grunder förekommande ordet “Domänförvaltningen“ mot
orden: “vederbörande förvaltningsmyndighet*1, i vissa delar funnit anledning
att frånträda Kongl. Maj:ts förslag; och får Utskottet i korthet redogöra
för de skäl, som föranledt Utskottet att föreslå en förändrad redaktion i åt¬
skilliga punkter af förevarande grunder, hvilka i allt fall torde endast böra
antagas att gälla, intill dess frågan om ordnandet af sjelfva förvaltningen
blifvit i behörig ordning afgjord.
Såsom ett inledande stadgande har Utskottet ansett i början af nämnda
grunder böra införas den allmänna bestämmelse, att all kronans lasta egen¬
dom bör utarrenderas, hvarifrån dock måste undantagas de fastigheter, som
äro för visst statsändamål anslagna eller redan förut blifvit stälda under
annan embetsmyndighets vård.
För att ej rubba de följande punkternas nummerordning och derigenom
försvåra jetnförelsen emellan de olika förslagen, har Utskottet sammanslagit
punkterna l:o) och 2:o) i Kongl. Maj:ts förslag till en punkt under !Sf:o 2
med skilda moment; och har detta synts Utskottet så mycket lämpligare,
som båda förstnämnda punkter afhandla frågan om dispositionen af den till
jordegendomarne hörande skogsmark.
I likhet med hvad Kongl. Maj:t föreslagit, gillar Utskottet grund¬
satsen, att den till kronans jordegendomar hörande skogsmark skall, der
den till fördel för statens skogshushållning kan såsom sjelfständig krono¬
park eller tillsammans med annan kronans skogsmark såsom kronopark för¬
valtas, från jordegendomen afskiljas, men att densamma, när afskiljandet
icke befinnes vara för staten förmånligt, bör jemte jordegendomen utarren¬
deras.
Enligt hvad i det förevarande nådiga proposition bilagda statsråds¬
protokoll finnes anfördt, skulle de skogslotter, som komme att vid jordegen¬
domen bibehållas, blifva af ringa betydenhet, och å dessa kunde någon in¬
delning till trakthuggning sällan ifrågakomma, någon afverkning utöfver
husbehofvet ännu mindre, och såsom regel skulle derför deras användande
till husbehof kunna utan fara åt arrendator!! öfverlåtas, så vida blott för¬
behåll gjordes för vederbörande myndighets rätt att i fall af missbruk in¬
skränka denna användning genom bestämmelse, att afverkningen skulle bero
på skogstjenstemans utsyning. Medgifvandet för arrendatorn af rätt till
husbehofsafverkning har emellertid ej synts Utskottet öfverensstämma med
en god hushållning med ifrågavarande skogsmark. Erfarenheten torde hafva
visat, att husbehofsafverkningen i hög grad bidragit till utarmandet af bo-
ställsskogarne inom riket, om ock ej alltid genom mängden af det virke,
som afverkats, dock städse genom att vid bestämmandet af sättet och plat¬
sen för afverkningen hufvudsakligast afsetts förbrukarens egen fördel och
beqvämlighet. Det säkraste medlet, att förmå arrendatorerne till hushåll¬
Stats- Utskottet:-; Utlåtande N:o 82.
13
ning med de till dera öfverlåtna skogslotter, torde vara att binda deras egen
fördel vid en sådan hushållning, och detta torde lämpligast ske derigenom,
att arrendatorn beredes utsigt att, i mån af skogens tillväxt och förbättring,
få högre beskatta densamma. Att genom en på förhand uppgjord kultur-
plan ordna hushållningen med skogen, har synts Utskottet utan svårighet
kunna ske jemväl i afseende å de minsta skogslotter, om man nemligen
med en sådan kulturplan afser ej allenast bestämmandet af en ordnad trakt¬
huggning eller årlig afverkning, utan jemväl de allmänna föreskrifter, an¬
gående skogens begagnande, som i hvarje särskild! fall kunna vara ända¬
målsenliga och äro egnade att befrämja så väl arrendatorns som statens
fördel. Emellertid har Utskottet ansett, att alla dylika bestämmelser böra,
så vidt möjligt är, inflyta i arrendekontraktet, hvadan Utskottet ej trott sig
böra föreslå bifall till Kongl. Maj:ts förslag, att vederbörande myndighet
skulle äfven under arrendetiden ega att inskränka eller närmare bestämma
arrendatorns rätt till skogens begagnande. Utskottet är nemligen förvis¬
sade derom, att ju bestämdare föreskrifter angående arrendatorernes rättig¬
heter och förpligtelser varda med dem på förhand uppgjorda, desto större
arrendebelopp och desto dugligare arrendatorer kunna emotses. I enlighet
med dessa åsigter har Utskottet ansett förevarande punkt böra erhålla den
förändrade lydelse, som här nedan föreslås.
Utskottet, som visserligen ej förbisett, att billigheten stundom skulle
kunna bjuda, det någon ersättning bereddes afgående arrendator, hvilken
vid egendomens afträdande befunnes hafva densamma väsentligen förbättrat,
har dock trott det af Kong!. Maja i sådant syfte uti 5:dje punkten af före¬
varande grunder intagna stadgande komma att medföra så väsentliga olägen¬
heter, att Utskottet ansett sig icke böra detsamma förorda. Vederbörande
förvaltningsmyndighet skulle i följd af en sådan föreskrift komma att i hög
grad besväras af framställningar med anspråk i detta hänseende, hvilka an¬
språk med skäl kunna antagas oftast blifva öfverdrifna, alltid svåra att be¬
döma. Härtill kommer, att det synts Utskottet olämpligt, att afgående arren¬
dator skulle under mer eller mindre lång tid varda berättigad att från staten
årligen uppbära sådan ersättning. Den affärsförbindelse, staten genom arren¬
det ingått med arrendatorn, har nemligen synts Utskottet böra upphöra i
samma stund, arrendet blifvit vederbörligen afträda och icke böra för ar¬
rendatorn grundlägga framtida fordringsanspråk hos staten.
I 5:te punkten är af Kongl. Maj:t föreslaget, att ‘‘vederbörande för-
rättningsman“ i samråd med två i landtbruk och affärsförhållanden kunnige
män skulle uppgöra förslag till egendomarnes utarrendering m. m. Utskottet
har dock, af hvad angående berörde förrättningsman i denna punkt och på
andra ställen i det nådiga förslaget finnes anfördt, icke kunnat fullt upp¬
fatta, hvilka åligganden och hvilken tjensteställning varit afsedda att honom
14
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 82.
tilldelas. Utskottet har emellertid förestält sig, att denna s. k. förrättnings-
man borde af Kongl. Maj:t för viss tid tillsättas att vara ordförande i den
lokalnämnd, som närmast komme att handlägga ifrågavarande ärenden. Denna
persons verksamhetskrets uti ifrågavarande afseende torde dock ej alltid be¬
höfva vara inskränkt till det område, för hvilket nämndens två öfriga med¬
lemmar utses, utan torde det böra lemnas Kongl. Maja öppet att i de fall,
sådant kunde anses lämpligt, förordna honom att vara ordförande i flere än
en af bemälde lokalnämnder. I enlighet härmed har Utskottet föreslagit för¬
ändring i förevarande punkt.
Beträffande lokalnämndens omförmälda två ledamöter har Utskottet, i
enlighet med hvad en af reservanterne i ofvannämnda, för ifrågavarande
ärendes behandling tillsatta komité hemstält, ansett, att de böra utses af
länens landsting i stället för, såsom Kongl. Maj:t föreslagit, af hushållnings¬
sällskapens förvaltningsutskott. Denna nämnds framtida bestånd torde mera
betryggas genom val af landstingen, hvilka hvila på grundlagens bud, än
om densammas tillsättning stäldes i beroende af hushållningssällskapen, hvilkas
fortfarande tillvaro ej så säkert kan förutses.
Då ej allenast skriftliga utan äfven muntliga anbud synts Utskottet
böra vid egendomarnes utarrendering infordras, har den 6:te punktm blifvit
i sådant hänseende förändrad, hvarjemte senare delen af 5:te punkten i
Kongl. Maj:ts förslag till grunder ansetts böra inrymmas såsom ett särskilt
moment i förstnämnda punkt, hvilken derigenom komme att innehålla alla
föreskrifter angående arrendeauktionernas förrättande.
Till undvikande af godtycke å ena sidan och å den andra af miss¬
troende, har Utskottet föreslagit, att, vid pröfningen af arrendeanbuden,
vederbörande myndighet i främsta rummet måtte taga hänsyn till högsta
anbudet och om den för arrendevilkorens fullgörande erbjudna säkerheten
är fullt tillräcklig. Billiga fordringar från en afträdande arrendator sida
torde vara tillbörligt beaktade genom stadgandet, att i andra rummet hän¬
syn må tagas till huruvida den bjudande redan arrenderar samma egendom
och den väl skött.
Den i samma punkt vederbörande myndighet lemnade rätt att utse
arrendator har ansetts böra förtydligas med tillägget, att arrendator!! skall
utses bland dem, som anbud afgifvit.
I öfverensstämmelse med Utskottets- åsigt om lokalförvaltningens ålig¬
ganden och befogenhet, har Utskottet ansett, att Kongl. Maj:ts Befallnings¬
hafvande, vid den i 8:de punkten antydda pröfning, af huruvida afträdande
arrendator egendomen väl skött, bör stödja sig på lokalnämndens yttrande
i ämnet.
Enär enligt gällande författningar vederbörande uppbördsman eger
hålla allmän kronouppbördsstämma inom Januari, Februari och Mars mana-
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 82.
15
der samt senast före den 15 April, har det förefallit Utskottet, som om det i
/ O.-de punkten intagna stadgandet, att arrendeafgiften skulle vid sådan upp¬
bördsstämma erläggas, komme att medföra en för arrendatorn menlig osäker¬
het i fråga om tiden för berörda, jemförelsevis betydliga utgifts bestridande.
En bestämd tidpunkt, före hvilken arrendatorn i hvarje fall skulle erlägga
arrendet, torde böra bestämmas; och har denna tidpunkt ansetts böra utfästas
till den 14 Mars eller till tiden före utgången af hvarje arrendeår. Deri¬
genom har hinder så mycket mindre mött att medgifva arrendatorn att, om
han så finner för godt, inbetala arrendet å länets ränteri.
1 punkt ev. har ett tillägg ansetts böra göras med afseende derpå,
att arrenderad egendoms andel i härads- eller sockenallmänning, i och för
sig eller till följd af sitt läge invid annan kronoegendoms skogsmark, möj¬
ligen i vissa fall kan anses, jeinlikt föreskriften i 2:dra punkten af dessa
grunder, böra från jordegendomen afskiljas. Ett tillägg är äfven i samma
punkt gjordt med afseende å den arbetsskyldighet till kungsgårdar och militie-
boställen, som ännu åligger vissa hemman och gatehus i Skåne.
Utskottet har ansett, att arrendator, förr än han å egendomen upp¬
tager torf till bränsle samt mergel med flera jordens beståndsdelar till åkerns
eller ängens förbättrande, bör dertill inhemta tillstånd af vederbörande; lärande
jemväl, när sådant finnes vara af behofvet påkalladt, anvisning komma att
meddelas å det eller de ställen, der sådant upptagande må ega rum, samt i
öfrigt erforderliga föreskrifter blifva lemnade; och har på grund häraf, och-
i öfverensstämmelse med hvad komiterade i detta hänseende föreslagit, den
13:de punktens uppställning blifvit i någon mån förändrad.
I enlighet med de åsigter, tvenne ledamöter inom ofvannämnda komité
uti särskilt afgifna reservationer uttalat, och under vidhållande af den me¬
ning, att de förbindelser, tillträdande arrendator genom arrendet sig ikläder,
böra vara, så vidt sig göra later, till alla delar på förhand bestämda, har
Utskottet ansett bemälde arrendator, hvilken är förbunden att städse i full-
godt stånd underhålla de vid egendomen befintliga byggnader, äfven böra
ega rätt att desamma i sådant skick emottaga eller, om brister förefinnas,
derför utbekomma godtgörelse, hvilken bör honom af vederbörande förvalt¬
ningsmyndighet tillhandahållas; hvadan Utskottet, som får hänvisa till de
skäl, som härför finnas i åberopade reservationer anförda, ansett sig böra
hemställa, att H:de punkten i Kongl. Maj:ts förslag till grunder måtte i.
sådant syfte ändras; och hafva i enlighet härmed uti den 30:de punkten
synts böra intagas erforderliga bestämmelser angående liqvidation af- och till¬
trädaren emellan jemte öfriga häraf betingade förändringar.
I likhet med hvad för närvarande genom Kongl. kungörelsen den 16
Januari 1863 finnes föreskrifvet, har Utskottet ansett, att arrendator^' af
kronans egendomar fortfarande böra beredas tillfälle till godtgörelse för kost¬
16
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 82.
nåd, som de i betydligare mån fått vidkännas för nybyggnad af allmänna
byggnader eller utförande af andra allmänna arbeten, dervid, med afseende
å nuvarande förhållanden, bidrag till kanal- och jernvägsanläggningar synts
böra upptagas bland de kostnader, för hvilka arrendator på förevarande sätt
må kunna vinna ersättning; och har på grund häraf Utskottet trott sig böra
hemställa, att vid den 2 lista punkten ett tillägg i detta hänseende måtte
införas.
Med afseende å den uppfattning angående löftesmäns å arrendekontrakt
ansvarighetstid, som någon gång gjort sig gällande och särskildt vunnit
ett uttryck i Kong]. Maj:ts dom don 8 December nästlidet år i ett under
Högsta Domstolens pröfning draget mål angående löftesskrift, utfärdad för
ett utarrenderadt militieboställe, har Utskottet ansett den åsigt tydligen böra
uttalas, att löftesmännens ansvarighet ej borde utsträckas utöfver den tid,
för hvilken de i borgen gått, och har stadgande derom synts lämpligen böra
i 25:te punkten inflyta.
Uti samma punkt har Utskottet trott sig böra föreslå det tillägg, att
arrendator må i stället för borgen aflemna, förutom räntebärande obligatio¬
ner, af vederbörande godkända säkerhetshandlingar. Sådana handlingar,
exempelvis intecknade skuldebref, torde nemligen oftare, än hvad fallet är
med obligationer, finnas i den jordbrukande allmänhetens ego.
Förutom de tillägg och förändringar, som här ofvan blifvit antydda,
har Utskottet ansett sig i öfrigt böra förorda bifall till hvad Kongl. Maj:t
i förevarande grunder för förvaltningen af kronans domäner föreslagit.
De i fråga om utarrendering och förvaltning af kronans ifrågavarande
egendomar erforderliga öfriga bestämmelser har Utskottet, i enlighet med hvad
Kongl. Maj:t uti berörde nådiga proposition vidare hemstält, ansett böra af
Kongl. Maj:t meddelas, dock har Utskottet trott vederbörande lokalnämnds
utlåtande derförinnan i hvarje särskildt fall böra af Kongl. Maj:t inhemtas.
Jemte det de hittills gällande former för arrendeupplåtelse synts Utskottet,
på sätt Kongl. Maj:t föreslagit, böra under första ordnandet af den nya för¬
valtningen tillämpas, der ifrågavarande grunder icke kunna utföras, har Ut¬
skottet äfven funnit skäl tillstyrka bifall till Kongl. Maj:ts i förevarande pro¬
position slutligen gjorda hemställan, angående försäljning af de hemman och
lägenheter, för hvilka årliga arrendeafgifterna nu icke öfverstege 200 kronor,
äfvensom af dem, å hvilka vid utarrendering hädanefter icke erhölles högre
arrendeanbud än berörda belopp, och hvilka icke lämpligen kunde med annan
egendom under ett arrende förenas. Beträffande den vid nämnda försäljning
inflytande köpesummas användande, har Utskottet dock förestält sig, att den¬
samma ej företrädesvis borde anslås till inköp af skogsmark utan, till lika
fördel för det allmänna, kunna till inköp af annan fast egendom användas.
I sammanhang med sistberörda fråga, angående försäljning af vissa
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 82.
17
kronans hemman och lägenheter, har Utskottet, i anledning af erhållna re¬
misser från Andra Kammaren, till behandling förehaft dels en inom nämnda
Kammare af Herr A. P. Danielsson väckt motion (U:o 53), deri anhallits,
det Riksdagen ville besluta, att sådane kronan tillhöriga hemman och lägen¬
heter, för hvilka årliga arrendeafgiften icke öfverstege 500 kronor måtte
genom offentlig auktion försäljas, på samma vilkor, som Riksdagen och Kong].
Maj:t bestämt för hemman och lägenheter, hvilka icke gåfve öfver 200 kro¬
nor i årligt arrende, äfvensom att de medel, som genom denna försäljning
inflöte, skulle på enahanda sätt, som vid den förut beslutade försäljningen
föreskrifvits, användas, och dels ett af Herr C. J. Svens-sén, med hvilken
Herrar Hans Andersson, Magnus Jonsson, J. Enclizon och Hans Larsson
instämt, inom samma Kammare uti motionen JST:o 99 väckt förslag, att Riks¬
dagen ville för sin del besluta, det de statens egendomar, som ej vore för
särskild t ändamål afsedda, vid inträffande ledighet skulle efter föregången
värdering alternativt till salu eller arrende utbjudas, och borde försäljning ske,
om sådant antagligt anbud inginge, att räntan å köpeskillingen öfverstege
det högsta arrende, som kunde erhållas.
Att, på sätt dessa motionärer föreslagit utsträcka beslutet om försälj¬
ning af kronoegendomarne utöfver hvad Kongl. Maj:t föreslagit, har emellertid
synts Utskottet så mycket mindre böra för närvarande ega rum, som resul¬
taten af den år 1874 beslutade försäljning af kronoegendomar ej ännu kunnat
inhemtas samt antalet af de hemman och lägenheter, för hvilka årliga
arrendeafgifterna icke öfverstiga 200 kronor, torde komma att i ej ringa mån
ökas, i händelse Riksdagen jemlikt 2:a punkten i de här nedan föreslagna
grunder komrne att besluta skogsmarkens afskiljande från de utarrenderade
jordegendomarna. I (ifrigt har Utskottet ansett, att man till den myndighet,
åt hvilken förvaltningen af kronans domäner kommer att anförtros, borde
öfverlemna att efter vederbörlig utredning i förevarande hänseende fram¬
komma med de förslag, som af omständigheterna kunna varda påkallade.
Emellertid har Utskottet, till närmare upplysning i denna fråga låtit uppgöra
ett, på grund af de ofvannämde komiterades betänkande bilagda tabeller,
upprättadt sammandrag (Bil. N:o 1) öfver antalet af kronans jordbruksfastig¬
heter, fördelade efter de större eller mindre belopp, hvartill årliga arrendena
eller uppskattade afkastningen uppgå.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, hemställer Utskottet,
A) att Riksdagen, för bestridande af kostnaden för för¬
valtningen af kronans till utarrendering afsedda, fasta
egendom, må å extra stat för år 1878 anvisa ett belopp
af 75,000 kronor;
B) att Riksdagen må föreskrifva följande grunder för
Jiih. till Kikad. Prat. 1877. 4 Samt. 1 Afä. 49 Tläft. 3
18
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 82.
förvaltningen af kronans domäner att gälla, intill dess frå¬
gan om ordnandet af styrelsen öfver statens domäner
blifvit af Kong! Maj:t och Riksdagen afgjord, nemligen:
l:o) Att kronans fasta, egendom, som ej är antingen
till visst statsändamål anslagen och till följd deraf till
omedelbart begagnande upplåten eller stöld under skogs¬
styrelsens eller annan särskild embetsmyndighets värd. skall
på sätt här nedan stadgas utarrenderas.
2:o) inom. a. Den till kronans jordegendom hörande
skogsmark skall, der den till fördel för statens skogshus¬
hållning kan såsom sjelfständig kronopark eller tillsam¬
mans med annan kronans skogsmark såsom kronopark
förvaltas, före jordegendomens utarrenderande från den¬
samma afskiljas och ställas under skogsstatens förvaltning.
Fråga härom skall efter inhemtande af vederbörande skogs-
tjenstemans yttrande af Skogsstyrelsen och den myndighet,
ät hvilken förvaltningen af kronans domäner är anför¬
trodd, gemensamt afgöras och, om skiljaktiga meningar
dem emellan uppstå, underställas Kongl. Maj:ts pröfning.
Hvad i detta mom. om skogsmark stadgas ege ej tillämp¬
ning då densamma ligger i samfällighet med enskild
egendom.
Mom. b) Skogsmark, som ej varder till kronopark af¬
sats må tillsammans med jordegendom utarrenderas med
rätt för arrendator!! att skogsmarken enligt uppgjord kul-
turplan använda.; ankommande det på veden-börande för¬
valtningsmyndighet att genom arrendekontraktet, med hän¬
syn till de i hvarje fall förekommande omständigheter
bestämma arrendatorns rätt till skogens begagnande.
3:o) Arrendetiden för kronan tillhörig jordegendom bäf¬
ver 20 år; dock må i afbidan på skiftes eller vattenafled-
nings fullbordan, så ock i händelse under närmast följande
åren annat sådant förhållande antages inträda, som på
arrendevärdet väsentligen inverkar, utarrendering ske på
kortare tid.
För arrende af annan kronans fastighet må tiden i
hvarje fall efter för handen varande förhållanden af ve¬
derbörande förvaltningsmyndighet bestämmas.
4:o) När kronans fördel anses sådant fordra, må flere
egendomar under ett arrende upplåtas, eller eu egendom
i flere lotter utarrenderas. Likaledes må qvarnverk,
Stats-Utskottet* Utlåtande N:o 82.
19
vattenfall, fiske, sten- eller kalkbrott, eller annan lägen¬
het vid utarrendering af den egendom, hvartill densamma
hörer, jemte nödigt utmål undantagas och på särskilt
arrende upplåtas, om högre afkomst derigenom kan på¬
räknas.
5:o) Efter erforderlig undersökning skall en lokalnämnd,
bestående af en utaf Kong!. Magt för det område, Kongl.
Magt kan finna lämpligt bestämma, för viss tid förord¬
nad ordförande samt två i landtb uk och affärsförhållan¬
den kunnige män, hvillca, jemte lika antal suppleanter af
landstinget för landstingsområdet eller viss del deraf år¬
ligen utses, uppgöra och jemte nödig egendomsbeskrif-
niog till vederbörande förvaltningsmyndighet insända för¬
slag till sättet för egendomens utarrendering, till de när¬
mare arrendevilkoren i afseende å nybyggnads- och andra
skyldigheter samt till den arrendeafgift, hvarför egendo¬
men må utbjudas.
Sedan sålunda inkomna förslag blifvit granskade och
vederbörande i saken fattat beslut, skall underrättelse om
detta beslut jemte nödiga handlingar öfversändas till Kong!-.
Maj:ts Befallningshafvande i det län, der egendomen är
belägen.
fi:o) Derefter läte Kongl, Maj ds Befallningshafvande
genom kungörelse, som skall innefatta egendomsbeskrifning,
underrättelse om arrendevilkoren och det faststälda arrende-
värdet samt öfriga nödiga anvisningar, utsätta viss tid,
dä arrendeanbud å egendomen kunna vid offentlig auktion
inför Kongl. Majds Befallningshafvande af gifva*; bö¬
rande i nämnda kungörelse derjemte meddelas underrät¬
telse om, att skriftligen uppsatta, förseglade anbud må
före auktionen till Kongl. Maj:ts Befallningshafvande in-
lemnas.
Sedan klubbslag skett för muntliga anbud, skola de
skriftligen afgifna af Kongl. Majds Befallningshafvande
öppnas, och varda samtliga anbuden af lokalnämnden pröf-
vade. Vid pröfningen tages i främsta rummet hänsyn till
högsta anbudet och om den för arrendevilkorens fullgörande
erbjudna säkerhet är fullt tillräcklig, samt derefter till
huruvida den bjudande är känd för redbar verksamhet och
om han redan arrenderar samma egendom och den väl skött
20
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 82.
Förslag till antagande åt arrendeanbud äfvensom det
vid pröfningen förda protokoll insändas af lokalnämndens
ordförande till vederbörande förvaltningsmyndighet, som
eger att bland dem, som anbud afgifva, arrendator utse.
Ej må någon klaga deröfver, att hans anbud ej blifvit
antaget.
Erhålles ej antagligi anbud, ankomme på vederbörande
förvaltningsmyndighet att antingen på föreskrifvet sätt för¬
anstalta om ny arrendeauktion, dervid nedsättning i ar¬
rendet kan ske, eller ock tillsvidare om egendomens skötsel
på annat sätt förordna.
7:o) De i näst föregående två punkter föreskrifna åt¬
gärder böra så tidigt företagas, att nye arrendator!! må
kunna vid den i 30:de punkten stadgade af- och tillträdes-
syn efter kallelse vara tillstädes, för att sin rätt bevaka.
S:o) År genom gällande kontrakt optionsrätt till arrende
innehafvaren tillförsäkrad, och har han egendomen väl
brukat, hvilket tillkommer Kongl. Maj:ts Befallningshaf¬
vande att, med ledning af lokalnämndens afgifna yttrande,
bedöma, bör, innan arrendet offentligen utbjudes, hembud
deraf till det faststälda arrendevärdet ske i enlighet med
kontraktets innehåll.
Göres ej inom förelagd tid anmälan om arrendets öfver-
tagande, anses optionsrätten förfallen, och förfares då så¬
som i 5:te och 6de punkten sägs.
9:o) Vid utarrendering af fiske eller annan lägenhet,
som ej är att till jordegendom hänföra, äfvensom då, af
anledning som i 3:dje punkten sägs, jordegendom skall
på kortare tid än 20 år utarrenderas, förfare vederbörande
förvaltningsmyndighet på sätt för hvarje fall lämpligast
finnes.
10:o) Arrendeafgiften skall alltid vara i penningar be¬
stämd och före utgången^af hvarje arrendeår i länets rän¬
teri inbetalas, arrendator dock obetaget att derförinnan
vid allmänna kronouppbördsstämman arrendeafgiften er¬
lägga-
ll:o) Ligger arrenderad kronoegendom i sin helhet eller
till någon del i samfällighet med enskild egendom, när
arrendet tager sin början, må arrendatorn å samfälda om¬
rådet äfvensom, sedan samfälligheten upphört, å det om¬
råde, som dervid blifvit egendomen tillagdt, kronans rätt
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 82.
21
för den arrenderade egendomens nytta begagna; iakttage
dock hvad för thy fall lag bjuder samt de af samfällig-
heten, så länge den fortfar, härrörande förpligtelser.
12:o) Hörer till arrenderad egendom andel i härads-
eller sockneallmänning eller rätt till annan förmån utom
egendomens område, komme det arrendatorn till godo,
så vida icke vederbörande förvaltningsmyndighet anser, att
med sådan skogsmark bär förfaras i enlighet med hvad i
punkten 2 :o mom. a) stadgas. Arrendator ege i ingen
händelse anspråk på dagsverken eller arbetsskyldighet från
jord, som ej till egendomen hörer, eller på ersättning der¬
för. Yid utarrenderingen skall iakttagas, att der ej Kongl.
Maj:t på vederbörande förvaltningsmyndighets framställning
annorlunda förordnar, den förmån af mulbete eller utsy¬
ning från kronopark, hvaraf egendomen särskildt varit i
åtnjutande, från arrendet undantages.
1 3: o) I enlighet med de anvisningar och bestämmelser
som varda arrendator meddelade, eger han, om tillgång å
egendomen finnes, upptaga torf till bränsle för husbehof
samt dyjord, mergel, lera eller andra jordens beståndsdelar
till åkerns eller ängens förbättrande.
Till anläggande och drifvande af tegelbruk eller kalk¬
bränning erfordras tillåtelse af vederbörande förvaltnings¬
myndighet, som jemväl bestämmer vilkoren derför.
14:o) Arrendatorn skall städse i ful!godt stånd under¬
hålla de vid egendomen befintliga byggnader och anlägg¬
ningar. Dom husröteersättning, som afträdaren enligt syn
kan kännas skyldig utgifva, må tillträdaren uppbära på
sätt och genom liqvid, hvarom stadgas i punkten 30:o.
15:o) Arrendator^ nybyggnadsskyldighet skall, der så
ske kan, före egendomens utarrenderande så väl i an-
sende till nybyggnadens beskaffenhet som dess uppskat¬
tade kostnad noggrant bestämmas och i kontraktet intagas;
åliggande det, der så ej skett, arrendatorn att i enlighet
med lag och författningar i mån af behof verkställa ny¬
byggnad i förhållande till arrendetiden; och skola i sådant
fall, intill dess annorlunda varder förordnadt, i afseende
å denna skyldighets fullgörande följas de grunder, som
enligt Kongl. Militieboställsordningen den 23 Januari 1836
redan gälla för de till statsverket indragna militieboställen.
22
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 82.
Ersättning för verkstad öfverbyggnad, hvartill nuva¬
rande arrendator enligt de för hans arrende gällande före¬
skrifter kan finnas berättigad, skall af den nya arrenda-
torn gäldas, der icke i arrendekontraktet med honom var¬
der annorlunda bestämdt.
Om på grund af särskilda förhållanden hemman eller
lägenhet anses lämpligast kunna utan åbyggnader utar¬
renderas, må arrendatorn från all byggnadsskyldighet
befrias.
16:o) Arrendatorn åligger att ombesörja och bekosta
åbyggnadernas brandförsäkring, företrädesvis i brandstods¬
förening för länet eller orten, der sådan finnes. Veder¬
börande förvaltnings- myndighet eger dock rätt bestämma
så väl det belopp, hvarför brandförsäkring bör sökas, som
den anstalt, der försäkringen bör tagas.
17:o) Inträffar brandskada, vare arrendatorn i hvarje
fall pligtig att skadan bota. Den brandskadeersättning,
som kan honom tillkomma, eger lian att mot borgen upp¬
bära.
18:o) Uppstår under arrendetiden af annan anledning
än i 17:de punkten sägs, behof af ny byggnads uppfö¬
rande eller af utvidgning eller kostsammare inredning eller
förändring af redan befintlig byggnad, må uppgörelse med
vederbörande förvaltningsmyndighet kunna träffas rörande
kronans medverkan och vilkoren derför.
19:o) När ny byggnad skall uppföras, bör densamma,
oberoende af den förras storlek och inredning, så anord¬
nas, som med egendomens beskaffenhet och behof öfver-
ensstämmer.
20:o) Arrendatorn är skyldig uppföra och underhålla
all den stängsel, som i det arrenderade områdets gräns
mot annans egendom efter lag bör finnas; men är ej, der
icke annorlunda genom kontraktet är stadgadt, förbunden
att inom det arrenderade området hägnad uppehålla.
21:o) För alla arrenderad kronoegendom åliggande ut-
skylder och besvär, af hvad namn och beskaffenhet de
vara må, ansvare arrendatorn utan afkortning på arrende-
afgiften; dock befrias häri från erläggande af den egen¬
domen genom skattläggning åsätta ränta, äfvensom af
kronotionde.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 82.
23
Då arrendator, på grund af i laga ordning tillkommet
beslut, fått under sin arrendetid vidkännas betydligare
kostnad för nybyggnad af kyrka, prestgård eller andra all¬
männa hus, uppförande af större broar eller anläggning
af nya landsvägar, jernvägar eller kanaler, md godtgörelse
för sådan kostnad, i enlighet med bestämmelserna i Kongl.
Kungörelsen den 16 Januari 1863, honom tillkomma.
22:0) Har, efter det arrendator!! antagits, fråga uppstått
om vattenafledning, deraf den arrenderade egendomen till¬
skyndats fördel, men arrendator!! undandragit sig att i
företaget deltaga, och detsamma derefter under kronans
medverkan kommit till stånd, skall arrendator)! å det be¬
lopp, kronan fått; för ändamålet utgifva, erlägga ränta
efter fem för hundra om året från det arrendeårs början,
då företaget kan anses fullbordad t, eller den dermed för
egendomen afsedda fördel vunnen; börande denna ränta,
för helt år räknadt, i sammanhang med arrendeafgiften
gäldas.
23:0) Arrendator vare förbunden att, der sådant för
allmännyttigt ändamål å kronans vägnar fordras, afstå
arrenderad kronoegendom tillhörig mark äfvensom inkomst
gifvande lägenhet emot åtnjutande af minskning i arrende¬
afgiften, motsvarande den förlust, som honom tillskyndas.
24:o) Öfverlåtelse af arrende må endast med vederbö¬
ra,nde förvaltningsmyndighets medgifvande kunna ske.
Dör arrendator, eller varder han i konkurs försatt, ege
i förra fallet den aflidnes rättsinnehafvare, och i det se¬
nare konkursboet, att för den del af arrendetiden, som
eljest skolat återstå, arrendet på viss person öfverlåta,
likasom i händelse arrendator vid sitt frånfälle efterlem¬
na! endast eu rättsinnehafvare, denne må öfvertaga arren¬
det, under vilkor dock i båda fallen att anmälan derom
göres hos vederbörande förvaltningsmyndighet inom sex
månader efter dödsfallet eller konkursens början, samt
att flen nya arrendatorn af vederbörande förvaltnings¬
myndighet godkännes. Hafva i konkurs försatt arrendator
löftesmän på grund af sin borgen nödgats något utbetala,
samt derför ej af konkursboet undfått godtgörelse, eller har
konkursboet ej, sedan löftesmännen inom två månader från
konkursens början derom gjort framställning, senast två
månader derefter utfäst sig att hålla löftesmännen för
24
Stats-Utslcottets Utlåtande N.o 82.
deras borgen skadeslöse och derför stält säkerhet, då bör
åt löftesmännen tillerkännas den rätt att öfver arrendet
förfoga, som i annan händelse varit konkursboet förbehål¬
len. Underlåtes anmälan, hvarom här är sagdt, eller
framställes ej inom den bestämda tiden ny arrendator,
som antages, kommer arrendet att upphöra första fardag,
sedan ett år förflutit från den Thomedag, som infaller
näst efter dödsfallet eller konkursens början, så framt ej
arrendetiden redan dessförinnan till ända gatt; och varde
egendomen, om vederbörande förvaltningsmyndighet pröfvar
skal dertill vara, för de återstående arrendeåren genom
offentlig auktion till den högstbjudande utarrenderad, för
hvithet fall i arrendatorns bo, äfvensom hos löftesmännen
för den tid, som deras borgen omfattar, fordringsrätt för¬
behållas för den förlust, som, genom arrendesummans ned¬
gående under hvad förut bestämdt varit, dervid kan upp¬
komma.
25:o) Såsom säkerhet för fullgörande af arrendevilkoren
bör städse för en tid af minst fem år, derest arrendet så
länge skall fortfara och högst åtta år vara stöld borgen
af två män, de der borga, en för begge och begge föl¬
en, och hvilkas vederhäftighet är af Kongl. Maj:ts Befall¬
ningshafvande eller domaren styrkt; och må löftesmän¬
nens ansvarighet ej utsträckas utöfver den tid, för hvil¬
ken de i borgen gått. I stället för sådan borgen må
arrendator!! aflemna räntebärande obligationer eller af ve¬
derbörande godkända säkerhetshandlingar, till värde mot¬
svarande tre års arrendeafgift, hvarvid i afseende å obliga¬
tionernas antaglighet och uppskattning gälla enahanda
bestämmelser, som i fråga om obligationer vid uppbörds-
borgen äro meddelade.
Minst åtta månader före utgången af den tid, för hvil¬
ken borgen blifvit stöld, skall ny borgen aflemnas så
beskaffad, som ofvan sägs; hvarförutom arrendatorn alltid
är pligtig att, derest någon af löftesmännen dör eller upp¬
hör att vara vederhäftig, inom tre månader efter erhållet
föreläggande ny vederhäftig borgen anskaffa.
•2G:oj I alla de fall, då anbud sker på arrende af krono-
egendom, eller anmälan göres om arrendes öfverlåtande
eller öfvertagande enligt 8:de eller 24:de punkten, bör,
Stats-Tjtshottets Utlåtande N:o 82.
25
såvida afseende derå skall fästas, aflemnas säkerhet så
beskaffad, som i näst föregående punkt är stadgadt.
27:0) Underlåter arrendator att inom föreskrifven tid
erlägga arrendeafgiften, eller att iakttaga sina skyldighe¬
ter i afseende å säkerheten för arrendevilkorens fullgö¬
rande, vare arrenderätten förverkad, och ankomme på
vederbörande förvaltningsmyndighet att påfordra egendo¬
mens afträdande den näst derefter följande 14 Mars.
Beträdes arrendator med vanhäfd af egendom till jord
eller byggnader, gör han sig skyldig till skogsåverkan,
eller befinnes han eljest öfverträda de rättigheter, honom
i kontraktet medgifvas, eller åsidosätta de på grund af
detsamma honom åliggande skyldigheter, hafve ock för¬
verkat arrenderätten och afträde, derest sådant yrkas, och
sedan rätten derom meddelat beslut, egendomen nästa
fardag.
28:o) När arrenderätt förverkad är, gälle i afseende
å egendomens utarrendering och kronans rätt till godt-
görelse för möjligen skeende nedsättning i arrendeafgiften
hvad i 24:de punkten finnes stadgadt för det fall, att död
eller gäldbunden arrendators rättsinnehafvare försumma
sådan anmälan om arrendets öfverlåtande eller öfverta-
gande, som der omförmäles.
29:o) Hvart femte år eller oftare, om så aktas nödigt,
skall af vederbörande lokalnämnd ekonomisk besigtning
å hvarje kronoegendom verkställas till utrönande huru
den af arrendatorn häfdas och derå befintliga byggnader
underhållas. Hvad vid dessa förrättningar förekommer
upptages korteligen i protokoll.
30:o. På lämplig årstid, då marken år bar, skall,
före egendomens afträdande, af- och tillträdessyn hållas i
stad af rådstufvurätt, för landet af kronofogde med biträde
af två nämndemän; egande den med sistbemälde syne-
mäns beslut missnöjde att deremot föra talan i den ord¬
ning Kongl. förordningen, angående viss tid för klander
af husesyn mellan enskild jordegare och landbo den 6
Februari 1849, bestämmer. Vederbörande förvaltnings¬
myndighet dier arrendator må likväl, der egendomens be¬
tydenhet eller andra omständigheter dertill föranleda, i
stället för så beskaffad af- och tilltr ädessyn, påkalla syn
af häradshöfding och nämnd.
Bih. till Biksd. Prot. 1877. 4 Sand. 1 Afd. 49 Höft.
4
26
Siats-Utskottets Utlåtande N:o 82.
bynemännen skola äfven vid samma tillfälle, ef tet upp-
(jjord, på de vid synen åsätta värden grundad liqvidations-
r åkning, bestämma det ersättningsbelopp, som af trädaren
kan kännas skyldig att gälda, eller som tillträdaren skall
till den förre betala.
Det ersättningsbelopp för brister i byggnad och häg¬
nad m. m., som tillkommer tillträdaren efter afdrag af
värdet . å de för hans rökning af företrädaren fullgjorda
pt estationer, tillhandahalles honom af vederbörande för¬
valtningsmyndighet, som hos den betalningsskyldige genast
utsöker beloppet.
Kostnaden för syn, som nu sagd är, skola af- och
tillträdaren till hälften hvardera gälda.
Särskild laga syn skall ock på vederbörande förvalt¬
ningsmyndighets föranstaltande förrättas, när vid ekono¬
misk besigtning befunnits, att egendomen vanhäfdas eller
att arrendator!! eljest öfverträder sina rättigheter eller
åsidosätter de honom åliggande skyldigheter.
G) dels att Riksdagen må förklara, att de i fråga
om utarrendering och förvaltning af kronans nu ifråga¬
varande domäner erforderliga bestämmelser, hvilka icke
förekomma i här ofvan upptagna grunder för förvaltnin¬
gen af kronans domäner, måtte, sedan vederbörande lokal¬
styrelse i hvarje särskildt fall blifvit hörd, få meddelas
af Kongl. Maj:t;
dels att, der under första ordnandet af den nya för¬
valtningen de nu föreslagna grunderna för utarrenderin-
gen icke kunna utföras, de hittills gällande former för
arrendeupplåtelse må få tillämpas;
dels ock att Riksdagen må för sin del medgifva, att
de hemman och lägenheter, för hvilka årliga arrende-
afgifterna nu icke öfverstiga 200 kronor äfvensom de, å
hvilka vid utarrendering hädanefter icke erhållas högre
anendeanbud än 200 kronor och hvilka icke lämpligen
kunna med annan egendom under ett arrende förenas,
ma fa, der sa af Kongl. Maj:t pröfvas lämpligt, under
Stats-Utshottets Utlåtande N:o 82.
27
iakttagande af de föreskrifter, som af Kong]. Maj:t kunna
varda meddelade, på offentlig auktion till den högst¬
bjudande försäljas under de vilkor, som redan äro af Riks¬
dagen i afseende å sådan försäljning bestämda, samt att
köpesumman må ställas till Kongl. Maj:ts disposition att
användas för inköp af skogsmark eller annan fast egen¬
dom;
D) att Herr Jöns Pehrssons ofvannämnda motion må
anses, genom hvad i nu anförda grunder för förvaltnin¬
gen af kronans domäner finnes föreslaget, hafva bli fri t
besvarad; samt
E) att Herrar Danielssons och Svenséns ifrågavarande
motioner icke må till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 11 Maj 1877.
På Stats-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.
Reservationer:
af Herr Låss Olof Larsson;
vid 6:te punkten af de för förvaltningen af statens domäner föreslagna
grunder: af Herrar E. Key, Carl Ifvarsson, P. O. Hörnfeldt, Jan Ander¬
son, J. E. Johansson och J. E. Billström, hvilka ansågo, att de i denna
punkt föreslagna stadgandena lätteligen kunde lemna rum för godtycke hos
de myndigheter, som med utarrenderingen skulle hafva befattning;
vid 18;de punkten af Herr Sven Nilsson i Efveröd: “Då Utskottet
uteslutit sista momentet af 3:dje punkten i de utaf Kong]. Maj:t föreslagna
grunder, anser jag, att i stället 18:de punkten borde erhålla följande "ly¬
delse:
28
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 82.
“Uppstår under arrendetiden af annan anledning1, än i 17:de punkten
sägs, behof af ny byggnads uppförande eller af utvidgning eller kostsam¬
mare inredning eller förändring af redan befintlig byggnad, eller vill arren¬
dator verkställa vid arrendets upprättande icke förutsedda större odlings-
företag eller andra väsentliga förbättringar å egendomen, må uppgörelse med
vederbörande förvaltningsmyndighet kunna träffas rörande kronans medverkan
och vilkoren derför/1
vid sista momentet af Utskottets under Litt. G. gjorda hemställan:
af Herrar Carl Ifvarsson, P. O. Hörnfeldt och Hans Andersson,
Indika ansågo, att alla hemman och lägenheter, för hvilka årliga arrende-
afgifterna icke öfverstego 500 kronor, borde försäljas;
af Herrar E. Key, Carl Ifvarsson, P. O. Hörnfeldt, P. Olsson, Jan
Andersson, J. E. Johansson, J. E. Billström, Johannes Jonsson och Hans
Andersson, hvilka yrkade, att de medel, som för försålda kronoegendomar
inflöte, borde användas antingen till minskande af statens skuld eller till
bestridande af utgifter för jernvägsanläggningar
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 82.
29
Bilaga N:o 1.
Uppgift å antalet af kronans jordbruksfastigheter, fördelade efter de större eller
mindre belopp, hvartill årliga arrendena eller uppskattade afkastningen uppgår, upp¬
rättad efter de tabeller, som finnas bilagda det af komiterade för upprättande af förslag
rörande reglering af förvaltningen utaf kronans fasta egendom den 19 Maj 1876 afgifna
underdåniga betänkande.
öpsala län . .
|
|
Stockholms län
|
|
Södermanlands län .
|
Östergötlands
|
(l:o .
|
Gotlands
|
d:o .
|
Kalmar
|
d:o .
|
i Blekinge
|
(1:0 c
|
| Jönköpings
|
cl:o .
|
I Kronobergs
|
d:o -
|
Kristianstads
|
d:o .
|
j Malmöhus
|
d:o .
|
Hallands
|
d:o .
|
' Göteborgs
|
d:o .
|
Elfsborgs
|
d:o .
|
;Skaraborgs
|
(l:o .
|
j Örebro
|
d:o .
|
tWermlands
|
d:o .
|
W estmanlands
|
d:0 .
|
i Kopparbergs
|
d:o .
|
Gefleborgs
|
d:o .
|
Westernorrlands d:o .
|
IJemtlands
|
d:o .
|
| Westerbottens
|
d:0 .
|
Norrbottens
|
d:o .
|
Summa
Tabell N:o 1.
|
Tabell N:o
|
2.
|
Tabell N:o 3.
|
Tabell N:o
|
4.
|
Summa Summarum.
|
fc. 0.
m.
200
kr.
|
fr.
200
t. 0.
m.
500
kr.
|
öfver
500
kr.
|
Sum¬
ma.
|
t. 0.
m.
200
kr.
|
fr.
200
fc. 0.
in.
500
kr.
|
öfver
500
kr.
|
Sum¬
ma.
|
t. 0.
m.
200
kr.
|
fr.
200
t. 0.
in.
500
kr.
|
öfver
500
kr.
|
Sum¬
ma.
|
t. 0.
m.
200
kr.
|
fr.
200
t. 0.
m.
500
kr.
|
öfver
500
kr.
|
Sum¬
ma,
|
t. 0.
m.
200
kr.
|
fr.
200
t. 0.
m.
500
kr.
|
öfver
500
kr.
|
Sum¬
ma.
|
Öl
|
12
|
23
|
96
|
15
|
43
|
57
|
115
|
2
|
4
|
4
|
10
|
5
|
9
|
3
|
17
|
83
|
68
|
87
|
238
|
41
|
33
|
34
|
108
|
6
|
8
|
32
|
46
|
1
|
—
|
—
|
1
|
.3
|
12
|
10
|
25
|
51
|
53
|
76
|
180
|
17
|
12
|
28
|
57
|
24
|
37
|
50
|
in
|
3
|
--
|
1
|
4
|
3
|
9
|
6
|
18
|
47
|
58
|
85
|
190
|
23
|
25
|
31
|
79
|
16
|
29
|
136
|
181
|
31
|
19
|
26
|
76
|
5
|
15
|
28
|
48
|
75
|
88
|
221
|
384
|
10
|
4
|
2
|
16
|
—
|
—
|
2
|
2
|
48
|
9
|
3
|
60
|
•-
|
2
|
1
|
3
|
58
|
15
|
8
|
81
|
12
|
11
|
16
|
39
|
4
|
26
|
51
|
84
|
3
|
1
|
—
|
4
|
3
|
13
|
5
|
21
|
22
|
51
|
75
|
148
|
1
|
1
|
4
|
6
|
—
|
—
|
2
|
2
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2
|
2
|
4
|
1
|
3
|
8
|
12
|
8
|
11
|
7
|
26
|
45
|
112
|
118
|
275
|
.3
|
1
|
2
|
6
|
1
|
11
|
5
|
17
|
57
|
135
|
132
|
324
|
5
|
16
|
3
|
24
|
54
|
78
|
51
|
183
|
3
|
—
|
1
|
4
|
—
|
3
|
1
|
4
|
62
|
97
|
56
|
215
|
15
|
7
|
12
|
34
|
29
|
52
|
108
|
189
|
.39
|
4
|
2
|
45
|
2
|
3
|
—
|
5
|
85
|
66
|
122
|
273
|
25
|
4
|
13
|
42
|
7
|
10
|
127
|
144
|
48
|
25
|
37
|
no
|
2
|
4
|
7
|
13
|
82
|
43
|
184
|
309
|
i
|
14
|
12
|
27
|
—
|
2
|
—
|
2
|
14
|
---
|
—
|
14
|
--
|
—
|
2
|
2
|
15
|
16
|
14
|
45
|
3
|
4
|
7
|
14
|
14
|
30
|
105
|
149
|
8
|
3
|
2
|
13
|
—
|
8
|
12
|
20
|
25
|
45
|
126
|
196
|
23
|
8
|
12
|
43
|
56
|
85
|
70
|
2! 1
|
4
|
4
|
1
|
9
|
11
|
12
|
4
|
27
|
94
|
109
|
87
|
290
|
25
|
34
|
26
|
85
|
39
|
55
|
155
|
249
|
3
|
4
|
3
|
10
|
10
|
7
|
15
|
32
|
77
|
100
|
199
|
376
|
4
|
12
|
6
|
22
|
13
|
9
|
54
|
76
|
1
|
—
|
1
|
2
|
•-
|
8
|
3
|
11
|
18
|
29
|
64
|
in
|
3
|
3
|
6
|
12
|
8
|
16
|
37
|
61
|
4
|
1
|
—
|
5
|
4
|
3
|
2
|
9
|
19
|
23
|
45
|
87
|
6
|
20
|
25
|
51
|
20
|
25
|
31
|
76
|
4
|
1
|
2
|
7
|
7
|
3
|
1
|
11
|
57
|
49
|
59
|
145
|
—
|
—
|
—
|
—
|
16
|
14
|
14
|
44
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
•--
|
—
|
1
|
17
|
14
|
14
|
45
|
1
|
—
|
1
|
2
|
7
|
12
|
4
|
2.".
|
—
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
—
|
8
|
12
|
5
|
25
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
—
|
—
|
1
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
_
|
_
|
1
|
1
|
|
—
|
6
|
50
|
21
|
15
|
86
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1
|
—
|
—
|
1
|
52
|
26
|
15
|
93
|
3
|
2
|
1
|
6
|
6
|
7
|
1
|
14
|
—
|
•-
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
_
|
9
|
9
|
2
|
20
|
1
|
2
|
1
|
4
|
5
|
7
|
2
|
14
|
—
|
|
—
|
—
|
- -
|
—
|
—
|
—
|
6
|
9
|
3
|
18
|
289; 240j 270| 799j 434| 678il225;2337| 220 76: 85
38l| 58 124 107 1 289 100l|lll8|l687|3806
Anm. Tjli sistnämnde samma, 3,SOS ingår jemn':! eif antal af (i? lägenheter, för Indika, såsom utarrenderade jemte lindra
kronoegendomar, någon särskild arv andelif gift ej finnes utförd.
Bill. till Riktal. Urat. J877. 4 Sond. 1 Af,!. 49 Höft. 5