6
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 43.
N:o 43.
Ank. till Eiksd. Kansli den 20 Mars 1877, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt motion
försättande i flottbart skick.
om anslag för Pite elfs
(R. A.)
Till följd af eu vid 1872 års riksdag utaf Herr A. Bäckström väckt motion
anhöll, i underdånig skrifvelse den 13 April 1872, Riksdagen, det Kongl. Maj:t be¬
hagade låta genom sakkunnige och tillförlitlige samt med norrländska flottnings-
lörhållanden fullt förtrogna personer icke allenast verkställa eu på noggranna under¬
sökningar grundad utredning om lämpligaste sättet att genom upprensning af de vat¬
tendrag inom Norrbottens län, i afseende å hvilka sådant kunde visa sig för sta¬
tens intresse behöfligt, försätta dem i sådant skick, att staten kunde tillgodogöra sig
sina inom nämnda län befintliga skogstillgångar, utan ock i öfverensstämmelse der¬
med uppgöra plan och kostnadsförslag rörande dessa rensningsarbetens utförande,
samt att Kongl. Maj:t måtte till nästkommande Riksdag göra de framställningar och
förslag, hvartill Kongl. Maj:t funne eu sådan utredning föranleda.
Efter det vederbörande’ blifvit hörda, förordnade, i anledning af Riksdagens
berörda skrifvelse, Kongl. Maj:t den 7 Februari 1873, att undersökningar för det uti
Riksdagens skrifvelse omförmälda ändamål skulle å alla inom Norrbottens län be¬
fintliga vattendrag, som kunde ifrågakomma att begagnas till flottleder, verkställas
med ledning af hvad Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i länet föreslagit, samt pla¬
ner och kostnadsförslag för åstadkommande af ändamålsenliga flottledsbyggnader och
rensningar upprättas af två sakkunniga personer, hvilka borde förordnas af Skogs¬
styrelsen, som jemväl hade att öfvervälta verkställigheten af hvad sålunda blifvit
föreskrifvet samt, i den mån undersökningar hunne verkställas och planer upprättas
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 43.
7
till Kong!. Maj:t afgifva underdånigt förslag om lämpligaste sättet att åstadkomma
flottledsbyggnader och rensningar.
Emellertid har i en vid innevarande riksdag inom Andra Kammaren väckt
och till Stats-Utskottets behandling remitterad motion (N:o 38) Herr Bäckström å nyo
på förevarande fråga fäst Riksdagens uppmärksamhet.
Enär redan i November år 1873 ett fullständigt kostnadsförslag fans färdigt
för Pite elfs flodområde, har motionären, som ej kände, huruvida Kongl. Maj:t an¬
tingen icke ansett sig i denna fråga böra göra framställning till Riksdagen förr än
hela flottledsregleringssystemet för Norrbotten vore till slut uppgjordt eller ock, för
de delar det vore färdigt, ej funnit utredningen böra föranleda till någon sådan
framställning, velat för sin del uttala den åsigten, att staten borde anslå medel för
att i flottbart skick, sätta sjelfva Pite eif och göra den till, så att säga, en stambana
genom sin i detta flodsystem liggande skogsdomän.
Kostnaden för Pite elfs med Egglatsbäcken flottbargörande vore beräknad till
371,233 kronor 80 öre och för bivattendragen, som utfölle i denna eif på södra si¬
dan, till 191,437 kronor 10 öre. Skogsräkningen af 1874 uppskattade skogstillgån-
gen invid Pite eif och Egglatsbäcken till 1,258,000 träd samt vid bivattendragen på
södra sidan till 1,172,000 träd, tillhopa 2,430,000 träd. En jemförelse mellan dessa
qvantiteter och kostnadsbelopp skulle, under vissa i motionen närmare omförmälda
antaganden, utvisa, att för den timmerskog, som funnes vid det flottbargjorda vatten¬
draget, minst till hälften öfvermogen, och hvilken, om ej möjlighet för dess tillgodo¬
görande snart bereddes, komme att genom tidens åverkan förstöras, kunde genom för¬
säljning erhållas en summa af 2,239,340 kronor.
Motionären vore derför fullt öfvertygad, att kronan sjelf direkt borde påkosta
flottbargörande af Pite eif, och det så mycket mer, som kostnaden derför skulle ut¬
göra endast ett förlagskapital på dess egen egendom, som i flerdubbelt mått komme
att af densamma återbäras och dessutom, enligt motionärens tanke, borde underlätta
försäljningen af kronans skogar kring bi vattendragen, enär, såsom följd afatthufvnd-
vattendraget vore öppet, vid hvarje bivattendrag särskildt en flerårig afverkningsrätt
till bestämdt antal träd kunde upplatas med skyldighet till dessas flottbargörande,
enligt kostnadsförslag och en derefter lämpad stubböresafgift.
Skulle deremot staten icke direkt vilja påkosta flottleds öppnande på hufvud-
vattendraget, utan vid detta så väl som vid bivattendragen öfverlåta afverkningsrätten,
förbunden med rensning och strömbyggnader, så vore det att befara, att staten länge
nog finge vänta på afkastning af dessa urskogar och i alla händelser indirekt finge
betala en ännu större rensningskostnad, icke allenast för vattendragens flottbargö¬
rande, utan äfven uti underhåll af en dyrbar skogsbetjening, som föga eller intet
hade att göra i dessa urskogar, innan de genom tidsenlig kommunikation kunde till¬
godogöras, oberäknad!, hvad som under tiden ginge till förruttnelse, hvarjemte under
8
Stats-TJtshottets Utlåtande 2V:o 43.
tiden dels ung och frisk skog hindrades att intaga den öfvennognas ruin, dels ock
det nedre landets skogar kunde blifva för hardt anlitade.
Dertill komme ock, att flodsystemets flottbargörande mot afverkningsrätt icke
ville gå i smått, utan, om det skulle ske, måste försökas i stort, hvaraf följde, att
endast stora penningemän kunde våga försöket. Detta åter hade till följd konkur¬
rensens afklippande, hvilket ej kunde lända hvarken staten eller orten och allra
minst den enskilde arbetaren till godo.
Den summa, som erfordrades för att sätta Pite eif i flottbart skick, såsom
stamflottled genom kronans mark derstädes, kunde väl synas stor, men då det måste
ligga i statens eget intresse att få den största möjliga inkomst af sin egendom,
hvilket denna uppoffring enligt motionärens åsigt skulle åstadkomma, så har motio¬
nären hemstält, att Riksdagen måtte anvisa och till Kongl. Maj:ts förfogande ställa
370,000 kronor, att utgå under 3:ne år, helst någon del under innevarande år, för
att medelst entreprenad eller på annat sätt, som Riksdagen behagade bestämma,
sätta Pite eif uti flottbart skick enligt derför upprättadt kostnadsförslag.
Utskottet, som, vid pröfning af omförmälda motion tagit del af ej mindre
från Skogsstyrelsen reqvirerade kostnadsförslag öfver byggnads- och rensningsarbeten
till flottledens öppnande och förbättring uti en del vattendrag inom Norrbotten, upp¬
rättade på grund af undersökningar, verkstälda dels år 1873 och dels år 1875, än
ock åtskilliga af motionären till Utskottet aflemnade handlingar, har ingalunda för¬
bisett den stora vigten af det ämne, hvarpå motionären med sin framställning åsyftat
att fästa Riksdagens uppmärksamhet.
Tillgodogörandet af kronans skogstillgångar utgör emellertid redan föremål för
Kongl. Maj:ts omtanke, och de åtgärder, hvilka lämpligen kunna böra föranledas af
resultatet utaf de, enligt Kongl. Maj:ts här ofvan omförmälda beslut den 7 Februari
1873, verkstälda undersökningar, lära utan tvifvel blifva af vederbörande vidtagna.
I det vid den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och behof
fogade protokoll öfver finansärenden den 30 December 1876 (Bil. N:o 6 f.) fäster
föredragande Departementschefen uppmärksamheten, bland annat, på de stora skog¬
bärande markerna i rikets norra län och anför i berörda afseende, hurusom den
omständigheten, att dessa skogar ända till de sista årtionden utgjort ett för stats¬
verket i det närmaste dödt kapital, berott på förhållanden, hvilka dels till följd af
nyligen vidtagna och nu pågående administrativa åtgärder, dels genom hela vår eko¬
nomiska utveckling just för närvarande vore stadda under fullständig ombildning. Så
länge, under afvaktan å afvittringens fortgång, afverkningen å dessa kronomärke!’ icke
betydligt öfversteg den som var nybyggen och sågverk förbehållen; så länge till följd
af flottledernas oanvändbarhet endast en mycket ringa del af dessa trakters oerhörda
skogsbestånd var för afsättning åtkomlig; så länge ännu verldsmarknaden icke var
öppnad och beredd för dessa orters produkter, så länge hade icke heller statsver¬
ket haft att af desamma påräkna stort annan fördel än den. som kunde uppkomma
Stats-TJtskottets Utlåtande N:o 43.
9
af de temligen sparsamt anlagda nybyggenas framtida skatteförmåga. Afkastningen af
kronans skogsmarker uppgick också under åren 1856 —1865 i medeltal årligen för
Norrbottens län allenast till 60,000 kronor, för Westerbottens, Westernorrlands och
Jemtlands län tillsammans till 25,000 kronor. Nu vore, efter afvittringens afslutande
i hela det norrländska kustlandet, kronans områden derstädes till det mesta utsta¬
kade ; och redan före afvittringen hade i lappmarken under senaste år blifvit afsätta
högst betydande kronoparker, hvilkas utvidgning vid den blifvande afvittringen komme
att blifva föremål för särskild omsorg. Numera hade i synnerhet i de trakter, der
de största kronoparkerna vore eller framdeles borde blifva bildade, skoqsförvaltnin¬
gens förnämsta ögonmärke varit att förbereda och framkalla de elfrensningsarbeten,
hvarå flottledernas användbarhet berodde och som derför vore första vilkoret för en
verklig skogshushållning å de marker, der förut skogsbestånden skördats allenast af
elden och stormen. Nu hade också, genom den under senaste årtionden starkt ut¬
vecklade trävaruhandeln och de af en liflig affärsföretagsamhet skapade förbindelserna
med verldsmarknadens större afsättningsorter, möjliggjorts en sådan samverkan med
enskilde industriidkare, soin åt statsverket kunde bereda ett skäligt pris för dess trä¬
effekter utan att belasta detsamma med en egen affärsrörelse. Det vore af dessa
nya förhållanden, som den under 1870-talet plötsligt inträffade ökningen af skogs-
medlen framkallats, hvilken varit så betydande, att inkomsten under de fem åren
1872—1876 i medeltal årligen utgjort för Norrbottens län 400,000 kronor, och från de
öfriga norrländska länen 363,000 kronor; det vore ock å dessa förhållanden som ut-
sigten till nämnda inkomsters framtida stegring berodde.
Då således administrativa åtgärder i afseende å tillvaratagandet af kronans
skogstillgångar så väl utmed Pite eif som i öfriga delar af Norrland dels redan blif¬
vit vidtagna, dels fortfarande pågå, synes det ej vara lämpligt eller behöfligt att på
enskild motionärs framställning ingå i pröfning af och besluta om någon särskild åt¬
gärd i berörda afseende, helst enär det torde vara ganska svårt för Riksdagen att
utan föregången utredning af vederbörande embetsmyndighet bedöma, huruvida eller
i hvad mån en dylik ifrågasatt, fristående åtgärd, betraktad ur synpunkten af skogs¬
hushållningen i dess helhet, kan vara lämplig eller företrädesvis af behof påkallad.
Med fullt erkännande af ifrågavarande framställnings syfte, hemställer alltså
Utskottet,
att Herr Bäckströms motion ej må till någon Riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 20 Mars 1877.
På Stats-Utskottets vägnar:
Carl Ekman.
Bih. till Biksd. Prof,. 1877. 4 Samt. 1 Afd. 25 Höft.
%