Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.
1
N:o 27.
Ank. till Riksd. Kansli den 2 Mars 1877, kl. 1 e. m.
Utlåtande, angående statens jernväg sbyggnader.
(R. A.)
Uti den nådiga propositionen angående statsverkets tillstånd och
behof har Kongl. Maj:t föreslagit Riksdagen att för år 1878 anvisa ett
belopp af 6,000,000 kronor för fortsättande under samma år af arbetena
ej mindre på tvärbanan emellan Torpshammar och riksgränsen, än ock
på Norra stambanan inom Norrland; denna senare bestämd att från
Hybo^ framdragas öfver Välje i nordlig rigtning till Ange, med rätt
för Kong]. Maj:t att närmare förordna om de orter, jernvägen bör ge¬
nomgå, och de ställen, den skall anlöpa.
Härjemte har uti inom Kamrarne väckta motioner föreslagits,
af Herr Pelir Staaff (motion i Andra Kammaren N:o 103):
det måtte Riksdagen, med afslag å Kongl. Maj:ts proposition be¬
träffande Norra stambanans rigtning, förklara, att den norrländska stam¬
banan bör från Hybo fortsättas genom Delsbo, Bjuråkers och Bergsjö
socknar till Malungen och derifrån vidare till Vattjom eller annan lämp¬
lig punkt för öfvergången af Indalselfven, för att sedermera i sinom tid
fortsättas till lämplig plats vid Angermanelfven, eller, om icke i frågans
närvarande skick sådant kunde bifallas, besluta, att med stambanerigt-
ningens bestämmande från Hybo må anstå till nästa års riksdag, derför-
innan på enskild väg föranstaltad undersökning af denna jernvägssträck-
ning kunde hinna behörigen afslutas och af vederbörande granskas;
af Herr W. Fånig (motion i Andra Kammaren N:o 123):
att Riksdagen måtte besluta, att Norra stambanan från Hybo dra¬
gés öfver Högdal och Rätan till lämpligt ställe på tvärbanan Torpsham-
Bih. till Eiksd. Prot. 1877. 4 Samt. 1 A/d. 18 Höft. \
2
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 27.
mar—Näskott eller, alternativt, ingå till Kong! Maj:t med underdånig
begäran, att nödig plan för ett blifvande järnvägsnät för de norra pro¬
vinserna först beredes, innan stambanan från Hybo vidare fortsättes; samt
af Herr Edvard Frisk (motion i Första Kammaren N:o 35):
att Riksdagen måtte
a) lemna frågan om Norra stambanans fortsättande från Hybo för
närvarande oafgjord, men tillika hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
det täcktes Kongl. Maj:t bland nuvarande riksdagsmän utse tre eller fem
lämpliga personer, från söder om Gefleborgs län belägna orter, hvilka
egde att sig emellan utse ordförande, för att under loppet af instundande
sommar genomresa orterna mellan höjden af Ilybo och tvärbanan eller,
helst, Ångermanelfven och särskildt efter de ifrågasatta vestligt (Hybo—
Valje—Ange) och östliga (Hybo—Elfsund—Malungen-tvärbanan) rigtnin-
garne samt derefter och med ledning af under resan vunnen erfarenhet
och gjorda iakttagelser för Riksdagen framställa sina åsigter derom, hvar
Norra stambanan borde från Hybo framgå, för att dels i vidsträcktaste
män gagna Norrlands befolkning och dels höja de norrländska provin¬
serna till den högsta möjliga grad af utveckling i de uti motionen an¬
tydda hänseenden och dymedelst, gagnande hela fäderneslandet, återgälda
detsamma alla dess uppoffringar för det stora ändamålets vinnande; och
b) till bestridande af med nyssberörda åtgärd förenade kostnader
bevilja ett förslagsanslag af sex tusen kronor.
Slutligen har Herr Staaff, till närmare utveckling af sin ofvan omför-
mälda motion, till Utskottet aflemnat en promemoria med dervid fogade
åtskilliga beskrifningar, kostnadsförslag, planer, kartor och utlåtanden.
Kongl. Maj:ts nådiga proposition och omförmälda motioner hafva
af Stats-Utskottet, till hvars handläggning de remitterats, i ett samman¬
hang behandlats; hvarjemte Utskottet tagit kännedom om ofvan nämnda,
af Herr Staaff till Utskottet aflemnade handlingar.
Utaf det den nådiga propositionen bifogade protokoll öfver civil¬
ärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i Statsrådet den 8 sistlidne
Januari (Bil. N:o 5 a, sid. 133—142) inhemtas, att Herr Statsrådet och
Chefen för Civildepartementet dervid föredragit, bland annat, en af Sty¬
relsen öfver statens jernvägsbyggnader den 18 December 1876 till Kongl.
Maj:t ingifven skrifvelse, i hvilken styrelsen till en början yttrat sig an¬
gående åtskilliga från tvärbanan mellan Torpshammar och riksgränsen
norrut gående jernvägslinier, afseende, i förening med en tillförene un¬
dersökt linie mellan Håssjö och Sollefteå, en oafbruten jernvägsförbindelse
mellan tvärbanan och Sollefteå.
Då likväl något beslut om jernvägars byggande norr om tvärba¬
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.
3
nan ännu ej blifvit af Kongl. Maj:t föreslaget eller af Riksdagen fattadt,
har Utskottet ej ansett sig ega anledning ingå i något bedömande af
hvad beträffande omförmälda jernvägslinier af styrelsen andragits, eller
meddela yttrande med anledning af den utaf styrelsen lemnade upplys¬
ning, att den omväg i* jernvägsförbindelsen från det öfre Norrland söderut,
som skulle blifva förenad med en jernvägslinie, dragen från Sollefteå
vid Angermanelfven öfver Håssjö till tvärbanan vid Gällösundet, kunde
genom en förändrad rigtning emellan Bräcke och Ulfsjönäs förminskas
med 2 mil.
Beträffande åter den uppåtgående stambanans anslutningspunkt till
tvärbanan, hvilken punkt i afvaktan af de resultat, nådigst anbefalda
undersökningar kunde gifva vid handen, ännu vore oafgjord, har Jern-
vägsbyggnadsstyrelsen, med erinran, att jernvägsarbetenas nuvarande stånd¬
punkt såväl å tvärbanan som & den uppåtgående stambanans ostridiga
del fordrade ett snart afgörande af den uppåtgående stambanans rigt¬
ning, i berörda skrifvelse hufvudsakligen anfört, att de alternativ för
ifrågavarande stambanas rigtning emellan Hybo och tvärbanan, som före-
låge och af hvilka det ena anslöte sig till tvärbanan vid Torpshammar,
det andra vid Ange, numera, sedan förlidet års undersökningar visat,
att hvarken emellan Stödesjön och Torpshammar eller emellan Torps¬
hammar och Ange t någon tjenligare punkt, än de förut undersökta vid
Torpshamraar eller Ange, vore till finnandes, utgjorde de enda som rätt
gerna kunde ifrågakomma. Dessa alternativ vore gemensamma emellan
Hybo och Wälje, så att vid jemförelsen dem emellan afseende endast
behöfde fästas på de från Wälje skiljaktiga delarne deraf.
Föregående undersökningar och kostnadsberäkningar hade ådaga¬
lagt, att linien Wälje—Ange vore 6 mil 13,100 fot lång, med beräknad
anläggningskostnad af 3,480,000 kronor, och, då afseende endast fästes
på förekommande lutningar af 1 : 60, hade eu sammanräknad längd så¬
dana af 1 mil 28,600 fot, under det deremot linien Wälje—Torpshammar
vore 6 mil 31,000 fot lång och kostade i anläggning 4,264,000 kronor
samt hade lutningar af 1 : 60 af tillsammans 3 mil 14,000 fots längd.
Denna senare linie vore således 17,900 fot längre och kostade 784,000
kronor mer i anläggning samt hade 1 mil 21,400 fot sammanräknade
stigningar af 1:60 mer, än linien Ange—Wälje.
Denna sistnämnda linie egde följaktligen i tekniskt hänseende af¬
gjordt företräde framför den förra, eller linien Wälje—Torpshammar; och
om än genom noggrannare undersökningar, än de hittills gjorda, förbätt¬
ringar kunde åstadkommas å båda linierna för ernåendet af gynsam-
mare lutningsförhållanden, så vore det tydligt, att sådana skulle fordra
4
Stats-Vtslcottets Utlåtande N:o 27.
vida större kostnader oclj medföra längre omväg på Wälje—Torpsham-
mar-linien än på Wälje—Ange-linien, då, såsom förut nämnts, den förra
hade 1 mil 21,400 fot mera sammanräknade längder stigningar af 1 : 60
än den senare linien.
Toge man nu hänsyn till den inverkan på våglängderna, som det
ena eller andra af dessa alternativ skulle komma att medföra för förbin¬
delsen emellan hufvudstaden och det södra landet och nordöstra Jemt-
land, äfvensom det öfra Norrland, så funne man, att, då vägen emellan
Ange och Wälje vore endast 6 mil 13,100 fot, men deremot emellan
Ange—Torpshammar och Wälje 10 mil 11,500 fot, en omväg af icke
mindre än 3 mil 34,000 fot skulle uppstå för dessa förbindelser, i fall
de komme att dragas öfver Torpshammar.
För förbindelsen emellan Sundsvall och Sundsvall—Torpshammar-
banan samt hufvudstaden medförde visserligen Ange—Wälje-linien en
med 2 mil 34,600 fot förlängd väg, men åt denna större väglängd kunde,
enligt styrelsens åsigt, icke tillmätas något större afseende, då Sundsvall
och der omkring belägna trakt hade eu stor lättnad i sin snabba och
billiga sjökommunikation med hufvudstaden, och Sundsvalls stad dess¬
utom genom tvärbanans dragande öfver Ange erhölle en högst vigtig
lättnad i samfärdseln med det inre landet.
På grund af hvad styrelsen sålunda anfört, har styrelsen ansett
linien Hybo—Wälje—Ange i alla afseenden ega företräde framför linien
Hybo—Wälje—Torpsharnmar.
Efter föredragning af Jernvägsbyggnadsstyrelsens omförmälda ut¬
låtande och sedan Herr Departementschefen erinrat derom att i afseende
å de beslutade norrländska jernvägarne numera endast återstode att
bestämma sträckningen af den linie, hvilken, utgående ifrån Storvik,
borde i försättning af den Norra stambanan från Hybo utdragas till före-
nämnda tvärbana, har Herr Departementschefen vidare i ifrågavarande
ärende hufvudsakligen anfört, hurusom, då det vore att förutse, att, om
icke förr, åtminstone när begge dessa jernvägslinier blifvit bragta till
fullbordan, fråga komme att uppstå om vidare fortsättande af den uppåt
gående banan, vid fattande af beslut om sättet för densammas ledande
från Hybo icke borde lemnas ur sigte möjligheten deraf, att den kunde
komma att i en närmare eller fjermare framtid ingå såsom en del i en
blifvande jernvägsförbindejse mellan på ena sidan Sollefteå, Björkå eller
någon annan punkt vid Angermanelfven, dit banan, om den utsträcktes
längre än redan vore beslutadt, utan tvifvel blefve framdragen, och på
den andra sidan så väl rikets sydligare provinser som hamnen vid
Trondhjem. Önskligt vore således, att åt banan gåfves en rigtning,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.
5
hvilken, på samma gång den uppfylde dess ursprungliga och främsta
bestämmelse att på bästa möjliga sätt sammanbinda Hybo med tvär¬
banan, tillika, så vidt sig göra läte, tillfredsstälde de anspråk, soin i det
andra hänseendet framdeles kunde på densamma ställas. Om dervid
först toges i betraktande den fråga, huruvida det med det öfre Norrlands
intressen kunde vara närmast öfverensstämmande att till jernvägens
framförande öfver Ljunga eif välja Ange eller Torpshammar, så vore
anledningen härtill icke att söka deri, att i ärendets nuvarande skick
tillfredsställandet af dessa intressen borde vara det uteslutande eller
företrädesvis bestämmande vid beslutets fattande, utan deri att för den
händelse, efter ett öfvervägande af de olika liniernas inbördes förmåga
att vara denna vidsträckta landsdel till gagn, det skulle befinnas, att
dessa intressen i lika eller åtminstone i icke väsentligt olika mån be¬
främjades, ehvad det ena eller andra alternativet lemnades företräde, all
tanke på dessa särskilda intressen kunde vid ärendets vidare behandling
lemnas å sido, och beslutet bestämmas endast och allenast med hänseende
till den åt banan anvisade, redan nämnda bestämmelse. För så vidt
fråga nu vore att för det öfre Norrland finna den närmaste utfartsvägen
till sydligare landsdelar, borde, då Nässjö i norr likasom Välje i söder
allmänneligen antagits såsom gemensamma begynnelse- och slutpunkter
för de i öfrigt sins emellan stridigao linierna, med skäl till jemförelse upp¬
ställas på ena sidan linien Välje—Ange—-Bräcke—Ulfsjönäs—Håssjö och
på den andra Välje—Torpshammar—Giinån—Håssjö. Af dessa linier
hölle den förra eller vestra i längd 14 mil 35,600 fot och den senare
endast 13 mil 33,800 fot. Genom antagandet af det vestra alternativet
blefve således vägen väl förlängd med en mil 1,800 fot; men utom det
att en dylik förlängning icke kunde tillmätas någon synnerlig betydelse
i afseende på en jernväg, hvilken i allt fall för det öfre Norrland skulle
så väsentligt underlätta kommunikationen icke allenast med sydligare
trakter inom samma landsdel, utan äfven med provinserna inom Svea
och Göta land, så borde ej heller förbises, att medelst en sådan jern¬
vägens sträckning det öfre Norrlands förbindelse med Jemtland och med
Norge komme att med icke mindre än 7 mil 21,000 fot förkortas. Den
ifrågavarande landsdelens inbyggare vore utan tvifvel sjelfva bäst i
tillfälle bedöma, huruvida för dem förkortningen af 1,05 mil i kom¬
munikationen söderut vore af mera värde, än en minskad våglängd af
7,58 mil vid förbindelsen med Jemtland och Norge; men huru än detta
omdöme utfölle, syntes dock på detsamma icke kunna läggas den vigt,
att deraf skulle hemtas skälig anledning att frångå den sträckning, som
för den uppåt gående jernvägens ledande till tvärbanan funnes mest
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.
fördelaktig. Genom Norra stambanans framdragande från Välje till
Torpshammar skulle visserligen den förmån beredas staden Sundsvall
och dess omängd, att för desamma afståndet från hufvudstaden och det
södra landet blefve med 2 mil 34,600 fot minskadt; men då denna förmån
icke vunnes, utan att vägen till hufvudstaden från andra betydliga delar
af Norrland, hela Jemtland och Norge tillökades med 3 mil 34,400 fot
och sålunda på bekostnad af intressen, hvilka icke vore af mindre af¬
seende förtjenta, talade icke heller från denna synpunkt betraktadt. öfver¬
vägande skäl för linien Välje—Torpshammar.
Om af hvad Herr Departementschefen sålunda anfört de slutsatser
kunde dragas, att för det öfre Norrland och dess intressen föga vigt
läge derpå, om den uppåt gående jernvägen träffade tvärbanan vid Torps-
hammar eller vid Ange, och att de fördelar, som Sundsvall och orten
deromkring kunde vinna genom antagandet af Torpshammar till samman-
knytningspunkt för de begge banorna, mer än motvägdes af de menliga
följder, som deraf skulle för de vestliga delarne af Jemtland och vid¬
sträckta delar af det öfriga Norrland uppkomma, och om förty icke
någon betänklighet förefurmes att vid valet mellan anslutningspunkterna
Ange och Torpshammar bestämma sig för den, hvilken med afseende på
sättet att binda banorna tillsammans funnes mest lämplig, så förekomme,
på sätt Herr Departementschefen ^slutligen andragit och jemväl här ofvan
ur Jernvägsbyggnadsstyrelsens skrifvelse meddelats, i fråga härom, att
linien från Välje, i nordlig rigtning utdragen till Ange, vore 17,900 fot
kortare, fordrade i anläggningskostnad 784,000 kronor mindre och hade
1 mil 21,400 fot sammanräknade stigningar af lopå 60 mindre än linien
Välje—Torpshammar, hvarförutan linien Hybo—Ange, såsom Chefen för
Generalstaben vitsordat, vore af stor betydelse för landets försvar.
På dessa grunder har Herr Departementschefen tillstyrkt Kongl.
Maj:t att göra Riksdagen det här ofvan af Utskottet omförmälda förslag.
I öfverensstämmelse med hvad Utskottet redan här ofvan beträf¬
fande Jemvägsbyggnadsstyrelsens utlåtande antydt, anser Utskottet sig
jemväl i afseende å det utaf Herr Statsrådet och Chefen för Civildeparte¬
mentet i ärendet afgifna yttrande böra fästa uppmärksamheten derpå,
att i detsamma en bestämd skilnad göres mellan de redan beslutade
jernvägsanläggningarne i Norrland och de jernbanor norr om tvärbanan,
hvilkas utförande endast antagits framdeles kunna komma att ifråga¬
sättas, samt att allt hvad nämnda yttrande beträffande dessa senare
innehåller således, på sätt ock Herr Departementschefen uttryckligen betonat,
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 27.
7
ej kan ega mera än en vilkorlig betydelse, enär fråga nu ej är om annat
än den uppåt gående stambanans anslutning till tvärbanan.
Vid bedömande af Kongl. Maj:ts förslag har Utskottet tagit en
hufvudsaklig hänsyn till sistlidna års Riksdags, i enlighet med Kongl.
Maj:ts då gjorda proposition, fattade beslut rörande statens jernvägs-
byggnader. Då Riksdagen, med afslag å Utskottets förslag om eu jern¬
bana Hybo—Välje—Torpshammar—Håssjö—Dusnäsviken—Östersund—
Näskott, biföll Kongl. Maj:ts proposition om tvärbanans dragande från
Torpshammar till Ange och derifrån öfver Gällösundet och Östersund
till Näskott, lärer detta beslut i en väsentlig grad vara föranledt deraf,
att Riksdagen ansåg vägen mellan Trondhjem, riksgränsen samt Jemtland,
å ena, och Stockholm jemte sydligare belägna trakter å andra sidan,
böra göras så kort och gin som möjligt. Den sålunda åsyftade fördelen
vinnes med den föreslagna luden Hybo—Välje—Ange, och under diskus¬
sionen härom i Kamrarne förklarade ock en mängd talare, så väl af dem
som voro för och af dem som voro emot Kongl. Maj:ts förslag, att ett
bifall till detsamma ovilkorligen måste framkalla stainbanelinien Hybo—
Välje—Ange; med anledning hvaraf ock bifall till Kongl. Maj:ts nu
gjorda förslag lärer vara eu gifven följd af 1876 års Riksdags beslut.
Vid sådant förhållande lära ej heller ofvan omförmälda i ifrågava¬
rande afseende väckta motioner kunna vinna Riksdagens bifall.
Enligt de handlingar, Herr Staaff till Utskottet inlemnat, skulle
den jernvägssträckning, Hybo—Malungen—Wattjom—Björkå, han föror¬
dar, utgöra eu våglängd af 21 mil 23,600 fot, emot eu väglängd för linien
Hybo—Välje—Ange—Bräcke—Sollefteå af 23 mil 3,800 fot; hvarjemte
kostnaden för den förra linien, 16,675,000 kronor, af Herr Staaff ansetts
kunna, genom att för linien Malungen—Björkå beräkna broarnes öfver¬
byggnad af trä i stället för af jern, genom utgående af brobyggnaden öfver
Angermanelfven, genom skenvigtens minskande från beräknade 20 till
15,5 per fot samt genom minskning i kostnaden för den rullande
materielen från 100,000 till 55,000 kronor per mil, nedsättas med 2,100,000
kronor till 14,575,000 kronor, emot en kostnad för linien Hybo—Välje
—-Ange—Bräcke—Sollefteå af 15,632,000 kronor.
Vid den jemförelse, som af berörda uppgifter skulle framkallas,
måste dock Utskottet, jemte den erinran, att om en fortsättning af
Norra stambanan norr om tvärbanan nu alldeles icke är fråga, tillika
anmärka, att, på sätt de af Herr Staaff ingifna kartor och handlingar
utvisa, hvarken utgångs- eller slutpunkterna i den af honom föror¬
dade linie äroo desamma som i den ofvannämnda jernvägssträckning, Hy¬
bo—Välje—Ange—Bräcke—Sollefteå, mot hvilken en dylik jemförelse
8
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.
skulle uppställas. Med begynnelsepunkten Hybo på Herr Staaffs linie
menas nemligen rätteligen eu punkt Kramstad, belägen en mil söder
om Hybo, och den af Herr Staaff angifna slutpunkten Björkå ligger
omkring 1,5 mil öster om Sollefteå.
En jemförelse mellan den af Kongl. Maj:t och den af Herr Staaff
föreslagna sträckningen till tvärbanan, den enda jernvägssträckning,
hvarom nu bör vara fråga, utvisar, att linien Hybo — Välje-—Ange utgör 9.mil
27,000 fot och linien Krarnstad till Wattjom å Sundsvall—Torpshammar-
banan 10 mil 21,000 fot.
Herr Staaffs ofvan omförmälda, till Utskottet aflemnade promemo¬
ria innehåller hufvudsakligen Henne påståenden, för det första att någon
den ringaste nödvändighet icke förefinnes att redan vid denna riksdag
bestämma stambanerigtningen. Häremot, likasom emot bifall till Herrar
Farups och Frisks i enahanda afseende gjorda framställningar, möter
dock, att, såsom ofvan förmälts, vederbörande myndighet, Kongl. Jern-
vägsbyggnadsstyrelsen, meddelat, det jernvägsarbetenas nuvarande stånd¬
punkt så väl å tvärbanan som å den uppåtgående stambanans ostridiga
del fordrade ett snart afgörande af den uppåtgående stambanans ret¬
ning.
För det andra yrkas af Herr Staaff, att undersökning från Hybo
måtte verkställas jemväl rörande eu östligare rigtning af stambanan än
de hittills ifrågasatta öfver Ange eller Torpshammar. Den i sådant af¬
seende af Herr Staaff ifrågasatta rigtning har jemväl af Wester-Norr-
lands läns landsting i en till Kongl. Maj:t ingifven skrifvelse föreslagits.
I sitt ofvan omförmälda, till statsrådsprotokollet hållna anförande har
Herr Statsrådet och Chefen för Civildepartementet beträffande berörda
förslag erinrat, att den sålundaaf Wester-Norrlandslänslandstinggjordafram¬
ställning, mot hvilken flere af tingets ledamöter anmält reservation, in¬
nefattade återupptagande af ett år 1874 väckt, men af så väl Wester-
Norrlands som Gefleborgs läns landsting frångånget förslag, och så myc¬
ket mindre vore förtjent af afseende, som den icke så mycket åsyftade
tillvägabringande af en lämplig förening af de två nu under arbete va¬
rande banorna, som icke mer framkallande af beslut om byggande af
en ny, i närheten af kusten framgående jernväg genom provinserna Hel-
singland, Medelpad och Ångermanland, men hvilken sträckning, så länge
i det inre af landet en bana, gående från norr till söder, saknades, icke
i militäriskt hänseende kunde lemnas utan svåra anmärkningar.
Härtill kommer, att genom den af Herr Staaff föreslagna linie
Hybo—Malungen—Wattjom den uppåtgående stambanan komrne att an¬
knytas
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27. 9
knytas, icke vid statens tvärbana, utan vid en enskild bana, Sundsvall
-Torpshammar-jernvägen af annan spårvidd än statens jernbanor. Af¬
stånd^ mellan punkten Wattjom å sistnämnda enskilda, smalspårig iern-
vag och Torpshammar, der statens bredspåriga tvärbana börja?, utgör
omkring 3 |4-dels mil, och genom anknytningspunktens förläggande till
Wattjom skulle således uppoffras, bland annat, eu af de fördelar, som
ago till. grund för 1874 års Riksdags beslut om tvärbanans byggande
bi enparig, nemligen fördelen af ett sammanhängande jern vägssystem i
.Sverige och Norge af icke mindre än 317 till 325 mils längd, hvilket
skulle komma _ 1 oafbruten förbindelse med den under alla årstider till-
gan
, . , uuuci ana arsuuer tlil-
»liga och isfria hamnen vid Trondhjem, hvarigenom icke allenast i
kommercielt hänseende genom undvikande af omlastning stora fördelar
'omme att beredas, utan äfven 1 militäriskt afseende de förenade rikenas
försvar skulle vinna ökad styrka.
. Slutligen har, för det tredje, i Herr Staaffs ofvanberörda prorne-
mona yrkats, att 1 hvad fall som helst, om också förbindelsen mellan
;i .°ii .Ange nu skulle tillstyrkas, sådant måtte ske under uttryckligt
förbehåll derom, att denna handel, som måhända kunde vara önskvärd0i
unionen hänseende, icke måtte ovilkorligen erkännas såsom fortsättning
af norra stambanan från Hybo. Då likväl Riksdagen aldrig beslutat
byggande af mera an en uppåtgående och till tvärbanan sig anslutande
stambana, torde detta yrkande ej förtjena något afseende.
På grund af hvad sålunda här ofvan blifvit af Utskottet anfördt
hemställer Utskottet, ’
Do.
att Riksdagen, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag
och afslag å Herrar Staaffs, Farups och Frisks niotio?
ner, må för år 1878 anvisa ett belopp af 6,000,000
kronor för fortsättande under samma år af arbetena
ej mindre på tvärbanan emellan Torpshammar och
riksgränsen, än ock på norra stambanan inom Norr¬
land; denna senare bestämd att från Hybo framdragas
öfver Välje i nordlig retning till Ange, med rätt för
Kongl. Maj:t att närmare förordna om de orter, jern-
vägen bör genomgå, och de ställen, den skall anlöpa.
Bill. till liiksd. Prot. 1877. 4 Sand. 1 A/d. 18 Höft.
2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 27.
Förutom hvad, på sätt ofvan anförts, blifvit af Kongl. Maj:t och
enskilda motionärer föreslaget beträffande jernvägsbyggnader söder om
dels tvärbanan och dels Angermanelfven, har uti en inom Andra Kam¬
maren väckt motion (N:o 41) Herr F. Malmberg, med hvilken instämt
Herrar P. A. Hellgrén och L. J. Fahlander, gjort framställning till Riks¬
dagen om anslag för fortsatt detaljundersökning af en statsbana ifrån
Angermanelfven till riksgränsen vid Haparanda.
Till stöd för denna framställning har i motionen anförts, att, enligt
norrländska skogs-komiténs uppgift, de tre nordligaste länen utgöra en
ytvidd af 218,743,000 qvadratref, hvaraf staten eger 138,128,000 qva-
dratref uti kronans öfverlappsmarkeE, kronoparker och privilegierade
stockfångstskogar; att under år 1868 omkring 50 millioner kubikfot
tvävaror blifvit derifrån afskeppade, hvari staten från sina skogar torde
deltagit med mer än hälften; att genom lättade och tidsenliga kommu¬
nikationer i dessa trakter trävaruvärdet kornme att stiga och staten
skörda en stor vinst, oberäknadt den fördel ett utvecklad t jordbruk och
en möjliggjord jernindustri m. in. kunde åstadkomma; samt att en stats¬
bana genom Norrland således voro behöflig, nyttig och nödvändig för
Norrlands naturliga och tidsenliga utveckling, för ordnandet af landets
försvar och för beredande åt staten af den största möjliga inkomst af
dess stora skogsegendomar inom Norrland; med anledning af hvilket allt
i motionen föreslagits, att Riksdagen behagade anslå 50,000 kronor för
detaljundersökning af en bredspårig statsbana o genom Norrland ifrån
Hammar eller någon annan lämplig punkt vid Angermanelfven till den
punkt vid riksgränsen mot Finland, som af Kongl. Maj:t kunde nådigst
bestämmas.
Utskottet hyser ej ringa betänklighet vid att på enskild motionärs
föranledande föreslå, om än endast förberedande, åtgärder för nya jern-
vägsanläggningar af så betydande omfattning, som i Herr Malmbergs
m. fl. motion ifrågasättes. De redan beslutade jernbanorna i Norrland
fordra ännu lång tid för att fullbordas. Ett beslut om deras fortsättande
norrut i det genom motionen ifrågasatta stora omfång torde böra före¬
gås af noggranna undersökningar, ej blott, såsom i motionen begäres, i
tekniskt, utan äfven i statsekonomiskt hänseende, hvarvid resultatet af
de redan beslutade och utförda norrländska jernbanorna ej torde kunna
lemnas utan afseende.
På sätt här ofvan meddelats, hafva åtskilliga från tvärbanan norrut
gående jernvägslinier redan blifvit af Jernvägsbyggnadsstyrelsen under¬
Stats-Utskottets Utlåtande År:o 27.
11
sökta. Då Kongl. Maj:t säkerligen ej lärer underlåta att, när ytterligare
undersökningar i det af motionärerne angifna syfte blifva behöfliga, de¬
samma anbefalla, hemställer Utskottet,
2:o.
att Herr Malmbergs in. fl. motion må af Riksdagen
lemnas utan afseende.
Stockholm den 2 Mars 1877.
På Stats-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.