RIKSDAGENS PROTOKOLL
1877. Första Kammaren. N:o 38.
Lördagen den 5 Maj.
Kammaren sammanträdde kl. 7 e. m.
Justerades 3 protokollsutdrag för sammanträdet å förmiddagen
samt protokollet för den 28 sistlidne April e. m.
Fortsattes föredragningen af Stats-Utskottets utlåtande n:o 65, i a,n-Pensionsr ,
ledning af Kong! Maj:ts nådiga förslag angående pensionering af arméns ring för ar-
befäl och underbefäl. méns befäl och
underbefäl.
Utskottets i Inlagan lätt. B framlagda förslag till grunder för (Fortä-)
pensioneringen af arméns befäl och underbefäl med vederlikar samt
angående tiden för afgång ur tjenst.
lista, 3:dje, 4:dc och 6:te—8:de punkterna.
Biföllos.
9:de punkten.
Grefve af Ugglas: Jag har i min reservation sökt åskådliggöra,
huru denna paragraf, hvilken är precist lika lydande med den som är
stadgad i flottans officerares pensionsreglemente, likväl på arméns offi¬
cerare kommer att utöfva ett helt annat inflytande än på flottans.
Detta heror derpå att fyllnadspensionen för arméns officerare utgör be¬
tydligt större del af pensionen än för flottans officerare, hvilkas kassa
medgifver att lemna två tredjedelar af hela pensionen. Fyllnads¬
pensionen för flottans officerare utgör sålunda blott en tredjedel af hela
pensionen, under det att den för armén utgör tre fjerdedelar och till
och med något mera. Då fyllnadspensionen skall afträdas, blir förlusten
för arméns officerare sålunda betydligt större än för flottans, och för¬
utom att detta stadgande vore obilligt för arméns officerare, vore det
olämpligt i så måtto, att staten beröfvade sig möjligheten att använda
dessa äldre officerare — hvilka med den ordning och disciplin de under
Första Kammarens Prof. 1877. N:o 38.
1
N:o 38. 2
Lördagen den 5 Maj, e. m.
Pensiousregle-tjenstetid^! inlärt kunde t. ex. vid jernvägarne komma vill till pass —
ring för ar- vj^ apa befattningar, der lönen icke är särdeles hög, emedan de skulle
möns befäl och kpfva af me(] fyllnadspensionen, om de emottoge annan befattning. Det
un ei eu. gjr fijreknmma obilligbeten och olämpligheten i detta hänseende,
som den komité, hvilken tillsattes i och för arméns pensionering, före¬
slog ett annat stadgande, enligt livilket det afskedade befälet, som för
annan befattning i rikets tjenst endast erhölle eu mindre lön, skulle
kunna uppbära densamma utan afdrag å pensionen, men att, i samma
mån lönen blek e högre, afdrag bestämdes å pensionen till dess, der
lönen i och för sig blefve tillräcklig, pensionen försvunne. Jag får an¬
hålla om proposition på bifall till eu i öfverensstämmelse med komi-
teradcs förslag aftättad framställning, hvilken skiljer sig från komite-
rades förslag endast deri, att jag insatt orden »pension jemte fyllnads¬
pension» i stället för »militärpension», hvilken benämning komiterade
föreslagit, emedan de utgått från den åsigten, att hela kassan skulle
öfver låtas till statsverket, hvaremot enligt detta förslag kassan är bibe¬
hållen. Jag anhåller sålunda om bifall till följande förslag:
»Den, som, vid afskedstagande med pension från tjenst a landt-
försvarets stat, redan innehar eller sedermera kommer i åtnjutande af
lön, arfvode eller pension af andra allmänna medel å rikets stat, skall,
sä länge sådant förhållande fortfar, i pension jemte fyllnadspension vid¬
kännas eu minskning, som för dem, Indika i pension jemte fyllnads¬
pension åtnjuta 1,000 kronor eller derunder, äfvensom för dem. Indika
erhållit afsked med pension för i tjenst ådragen skada eller sjukdom,
ej vidtager förr, än nya lönen, arfvodet eller pensionen öfverstiger be¬
loppet af hela pensionen jemte fyllnadspension, men för alla öfriga,
då nya lönen, arfvodet eller pensionen öfverstiger hälften af ofvan sagda
pension; börande ifrågavarande minskning utgöra 50 kronor för hvarje
fullt hundratal kronor, hvarmed den nya lönen, arfvodet eller pensio¬
nen öfverstiger nyss nämnda pensions gränser».
Herr Statsrådet Woidenkielm: Då sistlidne års riksdag i
samma skrifvelse, genom hvilken den förklarade sig godkänna grun¬
derna för förslaget till befälets vid flottan^ pensionering, meddelade sitt
afslag å förslaget till pensionering af arméns befäl, utan att dervid an¬
föra någon motivering, så måste jag naturligtvis antaga, ptt yilkoret
för att vinna innevarande Riksdags bifall till denna arméns lifsfraga
var att ställa frågan derom i närmaste öfverensstämmelse med flottans
pensionsreglemente. Det var derföre med afseende pa den utomordent¬
liga vigten af denna frågas lyckliga lösning som jag ansag mig med
verklig pietet böra följa till och med sjelfva ordalydelsen i flottans
pensioneringsförslag, utom vid de tillfällen der fragan om arméns tjenst¬
barhet tvingade mig att göra ett undantag. Detta är orsaken, hvarföre
denna punkt är ordagrant lika lydande med den, som star i försla¬
get om pensioneringen af flottans befäl. Jag insåg väl, att härigenom
skulle i praktiken arméns befäl komma i ett slags missgynnande för¬
hållande, i följd af de från de respektive kassorna utgående pensioner¬
nas olika storlek; men jag ansåg äfven att jag icke borde envist vid¬
hålla det mindre eller deri söka förändring, då jag derigenom möjligen
skulle äfventyra att förlora det större. I frågans nuvarande läge anser
Lördagen den 5 Maj, e. m. 3 N:o 38.
jag mig vara oförhindrad att förklara, det jag önskar bifall till den afPemionsregie-
Grefve af Ugglas framstälda proposition. ring för ar-
méns befäl och
Herr von Geijer: Med hänsyn till den behandling, pensions- '”(Ports0^'
frågan förut fått röna, tror jag icke att någon sannolikhet finnes för att
ett sådant stadgande, som Grefve af Ugglas på ett så behjertansvärdt
sätt föreslagit, kan komma att i pensionsreglementet införas, och de
ord från statsrådsbänken vi nyss afhörde tydde ej heller på någon för¬
hoppning i detta hänseende, fastän Herr Krigsministern, liksom arméns
befäl i allmänhet, mycket intresseras för att ett sådant stadgande i
den rigtning Grefve Ugglas påvisat måtte blifva antaget. Att saken dr¬
af mycket stor betydelse, tror jag att enhvar, som tänkt på densamma,
måste erkänna. Jag är derföre Grefve af Ugglas särdeles tacksam för
att han väckt detta förslag och gjort ett försök att åstadkomma eu
förbättring i vilkoren för de officerare, som hädanefter komma att taga
afsked med pension och derefter tillträda någon anställning i statens
tjenst.
Enligt min tanke skulle saken kunna ordnas så, att det blefve
vinst både för staten och de enskilde. Detta har Grefve af Ugglas
redan påvisat, och jag ber endast att få tillägga några ord. Det är
gifvet att staten kan få mindre befattningar skötta för bättre pris, om
de få bestridas af afskedade pensionerade militärer; ty dessa kunna
nöja sig med eu mindre aflöning, om de få behålla hela eller någon
större del af pensionen. Hvad mera betydande befattningar angår, kan
det väl vara litet vanskligt, om man tager det stadgande, som här är
föreslaget; men jag vill dock icke påyrka någon ändring deri, ty det
är endast principen, som jag önskar och hoppas få denna gång erkänd.
Jag tror dock, att, i fall den föreslagna punkten återremitterades, stad¬
gandet skulle kunna blifva så formuleradt, att man verkligen finge eu
säkerhet för att staten icke drabbas af för stora utgifter. Jag tillåter
mig nämna, att uti danska pensionslagen är det stadgadt, att, om en
pensionstagare tillträder tjenst med särskildt arfvode, får han behålla
så stor del af pensionen, att denna del och arfvodet tillsamman utgöra
en summa lika stor med hans innehafvande lön jemte alla dertill hö¬
rande emolumenter.
Emellertid är det ganska säkert, att för det störa antal tjensteman,
som hafva små pensioner, är det föreslagna stadgandet af stor bety¬
delse, enär man kan säga att de befinna sig i den belägenhet att hvarje
tolfskilling för dem är af vigt.
Pa dessa skäl tillstyrker jag bifall till Grefve af Ugglas’ förslag,
dervid jag dock får saga, att jag hyser någon tvekan, huru vida saken
kan på det sättet effektueras, emedan sådant förutsätter eu ändring i
arméns pensionskassas reglemente, och detta ligger utom den fråga,
som vi nu hafva före. Denna omständighet väger likväl icke för mig
så mycket, att jag deraf kan finna mig förhindrad att instämma uti
Grefve af Ugglas’ förslag.
Grefve Bcck-Friis: Äfven jag anhåller att få instämma i Grefve
af Ugglas’ förslag. Mig synes, att både rättvisa och billighet kräfva
eu sådan modifikation af Kongl. Maj:ts förslag, och det så mycket mera,
N:o 38. i
Lördagen den 5 Maj, e. in.
Pensionsregie- som det ligger i statens välförstådda intresse, att den icke gar miste
Tingför ar- om f|e tjänster, som afskedade militärer skulle vara i tillfälle att lemna
méundefbffäL densamma, efter det de uppnätt pensionsåldern. Enligt Kongl. Maj:ts
””(Forts.) ' förslag skulle hvarje militär, som innehade annan befattning, afstå sin
fyllnadspension. Eu kapten skulle således afstå 1,600 kronor af sin
pension och till följd deraf vara förhindrad att antaga hvarje befatt¬
ning, der lönen icke uppginge till 1,600 kronor, ty man kan icke be¬
gära att han skulle nöja sig med att för eu befattning erhålla i lön
mindre än den pension han skulle uppbära, om han icke hade någon¬
ting att göra. Jag tror, att det ligger i statens intresse att kunna i
sin tjenst använda afskedade militärer, och jag anhåller derföre om bi¬
fall till Grefve af Ugglas’ förslag.
Herr Hederstjerna: Också jag har inom Utskottet under¬
stöd! det utaf Grefve af Ugglas framstälda förslag, ty, såsom lian re¬
dan nämnt, innehåller den ifrågavarande bestämmelsen i det förslag
till pensionering', som Kongl. Maj:t framlagt, eu orättvisa mot befälet
vid armén, jemfördt med befälet vid flottan, med hänsyn till de olika
förhållandena med pensionerna från deras respektive kassor i jem¬
förelse med fyllnadspensionen. Denna mening lyckades icke vinna ma¬
joritet i Utskottet. Jag har likväl icke velat instämma i Grefve af
Ugglas’ reservation och kan icke heller nu tillstyrka bifall till den¬
samma, derföre att det är eu fråga som efter min uppfattning icke kan
afgöras genom gemensam votering Kamrarne emellan, och då Andra
Kammaren redan bifallit momentet, sådant det blifvit af Kongl. Maj:t
föreslaget, och man möjligtvis kan äfventyra förslaget i sin helhet ge¬
nom att antaga olika formulering mot hvad Medkammaren gjort, sa
tror jag att man för att vinna rättelse i denna detaljsak icke bör ut¬
sätta hela förslaget för ett sådant äfventyr. Jag anser derföre, att det
är försigtigast att icke omfatta Grefve af Ugglas’ reservation.
Herr von Geijer: Jag får erkänna, att den betänklighet, som
den siste talaren yttrat, äfven föresväfvat mig. Tydningen af 65 §
Riksdagsordningen är ofta underkastad vanskligheter, men jag förestäl¬
ler mig, att om denna paragraf i pensionsreglementet icke kan blifva
föremål för gemensam votering, så kunna ej heller någon af öfriga
paragraferna blifva det, emedan alla paragraferna i detta lagförslag äro
likstälda för hvad angår inverkan på an slags beloppet. J alla händel¬
ser står det likväl fast, att, om Kamrarne stanna i olika beslut i den
föredragna punkten, en sammanjemkning skall försökas, och en sådan
bör icke vara omöjlig, fastän Andra Kammaren antagit den redaktion
som förekommer i Utskottets förslag. Vi hafva hittills icke varit vana
att gifva stort omfång åt grundlagens stadganden rörande samman¬
jemkning, men jag tror att frågan kan på detta sätt lösas och förenar
mig i Grefve af Ugglas’ yrkande.
Grefve af Ugglas: Jag tror för min del, att man vid genom¬
läsande af Utskottets beslut skall finna, att Herr Hederstjernas upp¬
fattning icke är fullt rigtig. I sjelfva klämmen af detta beslut står det
nemligen, att Utskottet hemställer att, »med godkännande af de be-
Lördagen den 5 Maj, e. m.
5 N:o 38.
stämmelser för pensionering af' arméns befäl och underbefäl med veder- Pensionsregle-
likar samt om afgång ur tjenst, Indika finnas i härhos (Bil. Lätt. B) riy för ar'
bilagda förslag framstälda, å extra stat för år 1878 anvisas ett kredi-“^6f/“lfÄ
tiv af 875,000 kronor.» Alla dessa grunder äro således vilkor för be- "^Forts) ’
stämmandet af det extra anslag, som här är i fråga. Skulle så icke
vara förhållandet, skulle man icke heller kunna votera om t. ex. 2:dra
punkten, som handlar om pensionstagarne.s ålder, eller om öde punkten
angående procentbeloppet för delegarnes tillskott; och alla dessa saker
binda hvarandra för åstadkommande af ett gemensamt helt för pensio¬
neringen, till hvilken sedermera ett visst statsanslag skall utgå. Jag
kan för min del icke tro, att man skall kunna låta en så organisatorisk
del för sjelfva pensioneringens grunder förfalla, och sedan säga, att
man pensionerar arméns befäl med 900,000 kronor, såsom Kongl.
Maj:t föreslagit, utan att först bestämma, huru och under hvad vilkor
dessa skola utgå. Detta får lof att afgöras, innan sjelfva pensionerings-
förslaget kan antagas. Jag tror derför, att något hinder för antagande
af mitt förslag icke förefinnes.
Herr Ekman, Carl: Jag skulle med största nöje biträda den af
Grefve af Ugglas gjorda framställning, så mycket hellre som jag inom
Utskottet delade hans åsigt och var eu bland dem som voterade för
densamma, men jag har likväl ansett mig icke böra anmäla någon
reservation mot Utskottets beslut, och det just af den anledning, som
af Herr Hederstjerna blifvit omnämnd, eller att jag fruktar, det Kam¬
rarne skulle i allt för många punkter komma att stanna i olika beslut.
Enligt min åsigt kan det vara tvifvelaktigt, huru vida ifrågavarande
grunder äro af beskaffenhet att kunna blifva föremål för gemensam
votering, och huru vigtig den frågan än må vara, som af Grefve af
Ugglas understöda och äfven från statsrådsbänken blifvit förordad,
vågar jag likväl tro, att det är vida vigtigare, att Kamrarne icke fatta
beslut, hvarigenom tvist om eu voteringsproposition skulle kunna upp¬
stå. Äfven förefaller det mig, att det, som man önskar vinna genom
Grefve af Ugglas’ förslag, skulle mycket lättare vid eu kommande riks¬
dag genom en särskild Kongl. proposition kunna åstadkommas. På
dessa skäl, och på det någon tvist Kamrarne emellan om en voterings¬
proposition icke måtte uppstå, är det jag frånträder hvad jag eljest
skulle önskat förorda och. anhåller om bifall till Utskottets förslag.
Friherre von Essen: Då jag såsom reservant biträdt det förslag,
som af Grefve af Ugglas nu blifvit framstäldt, får jag äfven inför Kam¬
maren förorda detsamma. För min del kan jag icke fatta, huru man
kan säga, det gemensam votering om ifrågavarande vilkor icke skulle
kunna ega rum, då anslaget för pensioneringen måste blifva beroende
så väl af denna § som af de föregående. Skulle det kunna tänkas, att
någon af de föregående paragraferna, hvaraf pensionsutgifterna äro
beroende, såsom t. ex. § 2, som bestämmer pensionsåldern, eller § 5
om 4 eller 5 procent bidrag, kunde förfalla genom Kamrarnes olika
beslut, men lika väl kunna sägas, att pensioneringen för arméns befäl
vore beslutad? Deraf skulle uppstå en oformlighet, som, enligt mitt
förmenande, icke borde kunna uppkomma och ej heller vore med grund-
N:o 38. 6
Lördagen den 5 Maj, e. m.
Pensionsregie- lagens mening öfverensstämmande. I Utskottets hemställan står ju
ring för ar- gangka tydligt, såsom ock af Grefve af Ugglas blifvit anmärkt, att
munderbefäl hRiksdagen må Kongl. Maj:ts nådiga proposition bifalla med godkän-
^”(Forto nan de af de bestämmelser för pensioneringen, söm blifvit bilagda.
Endast med godkännande af de bestämmelser, som äro af Första Kam¬
maren beslutade, och icke af några andra, har Första Kammaren lem-
nat sitt bifall. För min del kan jag icke fatta detta annorlunda och
anhåller fortfarande om bifall till Grefve af Ugglas’ förslag.
Grefve Beck-Friis: Jag kan icke neka, att det är med största
förvåning jag hört ordföranden i Stats-Utskottet och eu annan ledamot
deraf yttra, att det vore tvetydigt, huru vida förevarande paragraf skulle
kunna komma under gemensam votering. Jag tillåter mig erinra, huru¬
som vid den diskussion, som härom i Stats-Utskottet förevar, man fann,
att hvarje af dessa paragrafer var sådan, att den inverkade på den slut¬
siffra, Utskottet stillt till Kongl. Maj:ts förfogande. Men som man in¬
såg, att, med undantag af bestämmelsen i § o om 4 eller 5 procent
bidrag, öfriga paragrafer' skulle i så ringa mån inverka på slutsumman,
fann man, vid det förhållande derjemte att anslaget skulle utgå i form
af kreditiv, icke skäl att göra annan ändring i detsamma än den, som
föranleddes af nyss nämnda olika procentberäkning för bidragets ut¬
gående. Det var således klart för hvar och eu inom Utskottet, att
hvarje af dessa paragrafer vore af beskaffenhet att kunna föranleda
en ändring i slutsiffran. Att man vid sådant förhållande kan säga,
att dessa grunder icke skulle kunna komma under gemensam votering,
derför att de icke röra statsutgifter, är för mig ofattligt. Jag tror, att
hvarje af dessa paragrafer innefattar statsutgifter, och kan derför icke
finna, att man på något sätt bör afhålla sig från att rösta för Grefve
af Ugglas’ förslag.
Grefve Sparre: 1 likhet med den föregående talaren tror jag att
den förevarande bestämmelsen, lika väl som den i föregående paragraf
innehållna, hvilken i förmiddags afgjordes, inverkar på slutsumman,
och anser derför att, om det kan komma till gemensam votering om
den ena af dessa bestämmelser, detta ock måste ske i fråga om den
andra. Men, om en sammanjemkning mellan Kamrarnes olika beslut
icke skulle kunna åstadkommas, skall jag finna mig deri, att hela denna
9:de punkt förfaller, enär jag anser den så orimlig, att jag hellre ser,
att de bestämmelser den innehåller helt och hållet må saknas, än att
den nu föreslagna blefve af Riksdagen antagen. Enligt min åsigt är
nemligen hvarje stadgande orimligt, som, utan hänsyn till beloppet,
likafullt föreskrifver, att den, som innehar lön, arfvode eller annan
pension på stat, skall gå i mistning af hela sin fyllnadspension.
Flottans pensionsreglemente innehåller visserligen samma stadgande,
men fyllnadspensionen utgör der endast '/a pensionen, då vid armén
den t, ex. för eu öfverste utgör % af hans pension.
Jag får derföre yrka bifall till Grefve af Ugglas’ förslag.
Herr Reuters vård: Ehuruväl jag önskar framgång åt Grefve
af Ugglas’ förslag, bjuder mig likväl försigtigheten att rösta för Utskot-
Lördagen den 5 Maj, e. m.
7 N:o 38.
tets, och detta derför att jag för min del tvekar, huru vida förevarande PensionäregU-
paragraf kan komma under gemensam votering. Jag har för denna
min tvekan ett stöd i uttalanden från personer, som kunna tolka grund-™™^!^^0*
lagen bättre än jag, och jag vill icke riskera det hela för denna sak, (Forts)
som så lätt kan hjelpas genom en Kongl. proposition eller enskild
motion vid en kommande riksdag.
Jag anhåller om bifall till Utskottets förslag i denna paragraf.
Sedan öfverläggningen härefter förklarats slutad, yttrade Herr
Grefven och Talmannen, att under densamma hade yrkats dels bifall
till den förevarande punkten och dels utaf Grefve eif Ugglas, att den¬
samma skulle antagas med följande förändrade lydelse:
§ 9.
Den, som, vid afskedstagande med fyllnadspension från tjenst å
landtförsvarets stat, redan innehar eller sedermera kommer i åtnjutande
af lön, arfvode eller pension af andra allmänna medel å rikets stat,
skall, så länge sådant förhållande fortfar, i pensionen jemte fyllnads¬
pensionen vidkännas eu minskning, som för dem, hvilka i pension jemte
fyllnadspension åtnjuta 1,000 kronor eller derunder, äfvensom dem,
hvilka erhållit afsked med pension för i tjenst ådragen skada eller
sjukdom, ej vidtager förr än nya lönen, ari Vodet eller pensionen öfver¬
stiger beloppet af hela pensionen jemte fyllnadspension, men för alla
öfrige då nya lönen, arfvodet eller pensionen öfverstiger hälften af ofvan-
sagde pension; börande ifrågavarande minskning utgöra 50 kronor för
hvarje fullt hundratal kronor, hvarmed den nya lönen, arfvodet eller
pensionen öfverstiger nyssnämnda pensions gränser.
Härefter framstälde Herr Grefven och Talmannen först proposition
på bifall till punkten, hvarvid svarades många ja, blandade med nej,
och sedermera proposition på densammas antagande med den lydelse
Grefve af Ugglas föreslagit, då svaren utföllo med många nej, blandade
med ja; hvaruppå, och efter det proposition på bifall till punkten för¬
nyats samt med många ja, blandade med nej, besvarats, Herr Grefven
och Talmannen förklarade sig hafva funnit ja öfvervägande.
10:de—13:de punkterna samt ingressen.
Biföllos.
Utskottets å sidan 4 i utlåtandet förekommande hemställan.
Grefve af Ugglas: Då ordalydelsen i Utskottets förslag icke kan
helt och hållet antagas, får jag hos Herr Grefven och Talmannen vörd¬
samt anhålla om proposition derpå, att, med iakttagande af Kamma¬
rens beslut i 5:te punkten, den af Utskottet föreslagna summa af
875,000 kronor måtte till 900,000 kronor förhöjas.
Sedan öfverläggningen ansetts härmed slutad, yttrade Herr Grefven
och Talmannen, att Grefve af Ugglas hade yrkat, det Kammaren, med
N:o 38. 8
Lördagen den 5 Maj, e. m.
Pensionsregie- iakttagande af sitt beslut öfver 5:te punkten i förslaget till grunder
rmg för ar- för pensionering af arméns befäl och underbefäl med vederlikar samt
munderbefäl!1 angående tiden för afgång ur tjenst, skulle å extra stat för år 1878
(Forts.) anvisa ett kreditiv af 900,000 kronor, att användas dels till upprätt¬
hållande af arméns pensionskassas egen pensionering med nu fast-
stälda pensionsbelopp — mot skyldighet för pensionskassan att afstå
det för året densamma tillkommande förhöjda vederlag för de till
statsverket indragna rusthållsafgifterna — dels till fyllnadspensioner i
enlighet med ofvan åberopade grunder för sådana pensioners utgående;
och finge Herr Grefven och Talmannen, vid det förhållande,- att, till
följd af Kammarens föregående beslut, Utskottets ifrågavarande hem¬
ställan ej kunde oförändrad bifallas, nu framställa proposition derå,
att Kammaren måtte antaga Grefve af Ugglas’ nyss nämnda förslag.
Svarades ja.
Föredrogs å nyo och bifölls Stats-Utskottets den 2 och 4 dennes
bordlagda utlåtande N:o 66, i anledning af väckt fråga om Kongl.
hofstallets förflyttning från Helgeandsholmen in. m.
Ändringar i Föredrogs å nyo och företogs punktvis till afgörande Lag-Utskottets
gällande be- flen 28 och 30 sistlidne April bordlagda utlåtande N:o 31, i anledning
stammelser om a£ väckta motioner, åsyftande ändringar i gällande bestämmelser om
deri kommu- .. , .... • -i i u t- u i.
nala röst- rosträtten i kommunala angelägenheter.
rätten.
lista punkten.
* Herr von Ehrenheim: Förslag till förändring af beskattnings--
grunderna inom kommunerna på landet återkomma nästan vid hvarje
riksdag och tillstyrkas regelbundet af Lag-Utskottet, men hittills hafva
de lika regelbundet af denna Kammare, och med en ständigt växande
majoritet, blifvit afslagna. Jag kan således icke föreställa mig, att
Utskottets åsigt i detta hänseende nu blifvit någon annan; och då
frågan så många gånger blifvit bragt å bane, anser jag den icke nu
böra göras till föremål för någon vidlyftigare argumentation, utan in¬
skränker mig till en anhållan om utslag å Utskottets förslag.
Grefve Mörn er, Oscar: Ehuru ett anförande i denna sak kunde
vara i dag här onödigt, kan man ändå möjligen säga, att det icke är
välbetänkt att låta obemärkt passera vissa argument, som hvarje år
åberopas och framhållas såsom mycket kraftiga, men åt hvilkas verk¬
liga halt för liten uppmärksamhet ännu blifvit egnad. Så vidt jag vet,
hafva de nemligen vanligen icke blifvit genomgångna, och jag vill der¬
för försöka granska deras vigt. Ett hufvudargument för befogenheten af
den föreslagna ändringen i den kommunala rösträtten är Statistiska
centralbyråns afgifna berättelse, hvaraf man skulle inhemta, att i 54
Lördagen den 5 Maj, e. m.
9 N:o 38.
landskommuner innehar en röstegande utöfver hälften af hela fyrk- Ändringar i
talet inom sin kommun, i 378 öfver l/t till V, och i 1,097 öfver V10 till ’/4. aällande be-
Detta skulle nu vara ett mycket betungande förhållande. Dervid till- „m den kom¬
itier jag mig dock att först bemärka, att det förhållande, som i dessa munaia röst¬
bi kommuner skall ega rum, eller att eu person har öfver hälften af rätten.
rösterna, är, då man tager i betraktande det stora antalet af samtliga (Forts.)
landskommuner, eller 2,353, något i sig sjelf högst obetydligt, ty be¬
rörda 54 kommuner äro ju deraf endast en försvinnande liten del.
Hvad de öfriga utläggningarne angår, har jag icke kunnat i detalj
kontrollera dem, men liar dock egnat någon granskning åt Statistiska
centralbyråns berättelse för 1871 års förhållanden och deraf trott mig
finna, att af dessa personer inom en kommun, som hafva öfver '/10 till 1/4
af fyrktalet, det öfvervägande antalet står närmare Vin än 1/i, hvilken
förstnämnda siffra väl icke kan anses för något oerhördt eller himmel¬
skriande. Jag har vidare granskat förhållandet med en del af kommu¬
nerna., sådana de i sig äro. För dem af Herrarne, som erinra sig det
tal, som här, synneiiigast för omkring 6 å 7 år sedan, med mycken
ifver fördes derom, att i de norrländska provinserna sågverken skulle
åstadkomma mycket förtryck i kommunalt hänseende, för dem torde
det vara af intresse att erfara, huru härmed verkligen sig förhåller.
Om man ser på procenten af fyrktal, så utgöra i Vesterbottens län
de fyrkar, som grunda sig på jordbruk, 43,7 9 procent, och på andra
beskattningsföremål 5(1,21 procent, och i Gefieborgs län, hvarifrån de
flesta klagomål anförts, är procenten af fyrktal för jordbruk 39,24 och
för andra beskattningsföremål 60,2 6 procent. Således grundar sig på
andra beskattningsföremål mer än */# af samtliga fyrkar, och fyrk¬
talet på jordbruksfastighet uppgår till icke fullt 2/.-delar. Att man
vid sådant förhållande kan säga, att det är så obilligt, att den rörelse
eller näring, hvarifrån de flesta fyrkar utgå, äfven bör åtnjuta någon
deremot svarande rösträtt, förefaller mig litet besynnerligt. Det skulle
snarare vara en betydlig orättvisa, om förhållandet vore tvärtom.
Granskar man t. ex. uppgifterna beträffande en del af de socknar, der
dessa förhållanden skarpast öfverklagats och derifrån de förmenta
jämmerropen egentligen höras, så finner man i en socken, der det skulle
varit alldeles outhärdligt, eller Söder ala, 5,958 fyrkar för jordbruks¬
fastighet och 43,111 fyrkar för andra beskattningsföremål. Jemför
man nu dessa siffror, så torde man finna, att beskattningen der hvilar
alldeles öfvervägande på dessa andra beskattningsföremål, och att de
då medföra eu större rösträtt än jordbruksfyrkarne är väl alldeles i
sin ordning, om äfven innehafvarne af dessa senare fyrkarne sådant
misstycka. Då jag efterfrågat i Indika fall de personer, som represen¬
tera en större del af en kommuns fyrktal, utöfvat veld, kommunens
andra medlemmar till skada, och begärt en sådan upplysning för att
då, må hända öfvertygad, kunna ändra mitt omdöme om befintliga för¬
hållanden, har man knappast kunnat angifva annat än obetydligheter,
eller sådant der skiljaktigheten kunnat vara välbefogad, såsom ena
gången att ett kyrktak blifvit lagadt annorlunda än en del socknebor
önskat, och eu annan gång om elektor till landstingsmannaval, med
mera dylikt. Saken synes hänga deruppå, att de mindre röstegande
säga om dem, som hafva större rösträtt, »de rå, men vi vilja rå».
N:o 38. 10
Lördagen den 5 Maj, e. m.
Ändringar i
gällande be¬
stämmelser
om den kom¬
munala röst¬
rätten.
(Forts.)
Om man nu skall vika för sådana anspråk, lemnar jag derhän. I för¬
bigående ber jag att få saga, att det högsta antal fyrkar en person i
. den nämnda socknen innehar är 9,837. Lägger man tillsammans fyrk-
talen derstädes för jordbruksfastighet och andra beskattningsföremål,
som går på nära 50,000 fyrkar, och jemför denna summa med nyss¬
nämnda 9,837 fyrkar, så befinnes, att den ifrågavarande personen icke
innehar 1 10 af kommunens hela röstetal. Går man sedan till eu annan
socken, Ham,rånge, så utgjorde fyrktalet der för jordbruksfastighet
4,093 och för andra beskattningsföremål 20,729, hvaraf eu person
röstade för 11,859 fyrkar, således något mera än i Söderala. En annan
socken, som heter T or säker, hade 10,243 fyrkar för jordbruksfastighet
och 26,584 fyrkar för andra beskattningsföremål. Högsta röstvärdet
för en person utgjorde der 10,138 fyrkar; således ett bra stycke från
Va af hela röstetalet. Så är det stäldt i eu del socknar af Gefleborgs
län, och om Herrarne göra sig besvär att granska förhållandet inom
Vesternorrlands, Vesterbottens och Norrbottens län, så skall det be¬
finnas, att fyrktalet för andra beskattningsföremål är delvis betydligt
större än för jordbruksfastighet, men att man icke med fog kan klaga
öfver verkligt förtryck, så vidt man icke anser, att hemmansegarne
alltid böra hafva makten att besluta, och att de andre efter deras vilja
böra styras och erlägga afgifter.
Jag skall vidare såsom exempel om det öfvervägande röstetalets
förhållande anföra några flera socknar: Forsmarks socken med ett
fyrktal af 8,375, deraf för jordbruksfastighet 1,127; högsta fyrktalet på
en hand är 6,197, deraf för jordbruksfastighet 1,046. Således är det
endast något mer än åttio fyrkar för jordbruksfastighet, som denne
person icke eger, eller, med andra ord, han egen nära hela socknen, och
då måtte förtrycket icke vara så särdeles orättvist eller svårt. Om jag
sedan går till Ununge socken, finner jag der 9,789 fyrkar, hvaraf 3,359
för jordbruksfastighet och 6,430 för andra beskattningsföremål; högsta
fyrktalet på eu person är 5,048, deraf för jordbruksfastighet 936. Vidare
har man Skepthammars socken med 6,292 fyrkar, deraf 2,532 för jord¬
bruksfastighet och 3,718 för andra beskattningsföremål och der det
högsta fyrktalet för eu person utgjorde 3,956, deraf för jordbruks¬
fastighet 1,054. Man torde således böra medgifva att, om dessa röst-
egare utöfva ett stort inflytande, hvar inom sin socken, är det icke så
alldeles orättvist. I Skåne, derifrån äfven klagan försports, hafva vi
Bollerups socken — detta är eu af de 54 — med ett fyrktal af 4,551,
deraf eu röstegande 0har 4,431 fyrkar. Jag har skrifvit upp många
flera socknar, såsom Atvids socken i Östergötland, Borgstena, Källunge,
Seglora i Elfsborgs län, Bjurum och Edåsa i Skaraborgs län, Öfraby i
Halland, Visby södra landsförsamling m. in., men förhållandet inom
dem är ungefär liknande, hvarföre jag icke torde behöfva närmare redo¬
göra för dem. Jag vill ytterligare bemärka, att, om man ser efter, huru
förhållandena voro före den nya kommunallagens införande och huru
de sedermera gestaltat sig, man skall finna, att denna lag ofta nedsatt
rösträtten ganska betydligt för dem, som förut voro mera betydande
inom sin socken. Så t. ex. i Södermanland hade uti Tystberga socken
eu person, efter gamla metoden mer än 2/;s af socknens hela röstetal,
hvilket för närvarande är 4,461 fyrkar, men han har nu med lika stor
Lördagen den 5 Maj, e. m.
11 N:o 38.
egendom blott rösträtt för 1,326 fyrkar. Det är der således ett verk¬
ligt nedåtgående. I Stora Malms socken finnes eu jordegare, som
Herrarne alla troligen känna, hvilken eger nära hela socknen med un¬
dantag af 16 ä 17 hemman. Der är nu 16,789 fyrkar, hvaraf han en¬
dast disponerar 6,204, så att han, i stället för att förut hafva absolut
majoritet, nu egen endast något mera än en tredjedel af fyrktalet. I
Slcyllinge socken, der jag förut hade mera än en fjerdedel af rösttalet
efter gamla lagen, har jag nu af 9,454 fyrkar endast 1,049. På det
sättet har redan det verkat nedåt. Om man nu skall börja röra vid
detta och siitta ned fyrktalet, huru skulle det verka på andra håll?
Jo, om man ser efter i tabellen, så finner man att
»ande med
|
1
|
till
|
10 fyrkar
|
utgöra
|
37,9
|
procei:
|
»
|
»
|
11
|
»
|
25
|
»
|
»
|
27,8
|
»
|
»
|
»
|
26
|
»
|
50
|
»
|
»
|
19
|
»
|
»
|
»
|
51
|
»
|
100
|
»
|
»
|
9,i
|
»
|
»
|
»
|
100
|
»
|
250
|
»
|
»
|
4,2
|
»
|
»
|
»
|
251
|
»
|
500
|
»
|
»
|
1,2
|
»
|
»
|
»
|
501
|
»
|
1,000
|
»
|
»
|
0,5
|
»
|
»
|
(ifver
|
|
|
1,000
|
» •
|
»
|
0,8
|
»
|
Der måtte dock i fråga om procenttalet för innehafvare af 501 till
1,000 fyrkar hafva förekommit något tryckfel, ty eu annan tabell anger
verkligen för desse fyrkinnehafvare ett något större antal.
Nu är mycket möjligt, att man kan sätta ned rösträtten för fyrk¬
talet, och anspråken dervid hafva hittills vanligen varit, att ingen skulle
få rösta för mera än 2 ä 300 fyrkar. Då har det sagts mig utaf vissa
ledamöter utaf Lag-Utskottet, att få vi det, så skola vi icke begära
mera. Ja, stannade det dervid, så kunde det väl gå för sig; men om
man bryter den grund som är och godtyckligt nu stiger ned till 2 å
300 fyrkar så, då det är 65 7/10 procent af de röstegande, som hafva
mindre än 25 fyrkar, kommer väl deras trupp snart uppmarscherande
och påfordrar eftergifter, som verka för dem och icke endast eller huf¬
vudsakligen för »herrar landtbrukare», och då torde man snart nog
närma sig någonting sådant, som röstning per capita. Att folket på
landet nått den bildningsgrad, att det vore lämpligt att vidtaga eu
sådan åtgärd, måste jag bestrida; och jag har icke hört, att något folk
egentligen eger den bildningsgrad, att en dylik rösträtt, annat än
under vissa egendomliga förhållanden, kan utan skada för samhället
utöfvas.
Jag har velat säga detta, icke derför, att jag tror, att det behöfves
för att få det närvarande förslaget afslaget af denna Kammare, men
på det att det eu gång i protokollet måtte stå eu utredning i öfver¬
ensstämmelse med dessa tabeller, som man läser, men blott till en del
och utan att vilja se hvad de i sjelfva verket oförtydbart innehålla och
utvisa, och som visserligen är mycket i strid emot hvad ifrare för för¬
ändringar påstå och »beskedlige» personer, som förmena sig vilja väl
men för egen del sky ansträngning och möda, efter de förres utsago, god¬
troget, om äfven ibland suckande antagit. Jag hänvisar just till samma
tabeller och påstår, att med dem i hand skall man kunna försvara det
nuvarande. Jag får derför hemställa om afslag å Utskottets betän-
Andringar i
gällande be¬
stämmelser
om den kom¬
munala röst¬
rätten.
(Forts.)
Nso 38. 12
Lördagen den 5 Maj, e. m.
Andringar i
gällande be¬
stämmelser
om den kom•
mnnala röst¬
rätten.
(Forte.)
kände, under beklagande tillika att en större förmåga än jag, eller Pro¬
fessor Ribbing, varit af förfall hindrad att här närvara för att lemna
.bidrag till den utredning, som ämnets vigt krafvel-.
Herr von Geijer: Jag ber att få yttra några ord i den före¬
liggande frågan.
Det kunde med skäl förväntas, att då, redan vid antagandet af de
nya kommunallagarne, röstmaximum stadgades för stads- men icke för
landskommun, skulle förslag komma att väckas om dylikt stadgande
äfven för den senare kommunen. Också hafva vi riksdag efter riks¬
dag behandlat motioner med förslag i nämnda rigtning, men hvilka
alla blifvit af denna Kammare förkastade.
Under samma tid har röstmaximum i stad blifvit ytterligare nedsatt.
Vid sådant förhållande vill det synas mig som kunde lands¬
kommunen ha berättigadt anspråk på åtminstone eu så liten begräns¬
ning af rösträtten efter fyrk, som nu är föreslagen.
Förut har Lag-Utskottet föreslagit röstmaximums sättande till eu
tiondedel, men nu icke gått längre ned iin till en femtedel; och som
jag biträdt det förra alternativet, måste jag naturligtvis ock göra det
med det senare. Om förslaget antages, torde på många ställen de
missförhållanden, som så mycket öfverklagats, komma att bortfalla.
Emot Lag-Utskottets utredning af saken i fråga, har en talare nyss
gjort ganska vidlyftiga anmärkningar, hvaraf skulle framgå, att Utskottet
saknat skäl framkomma med sitt förslag. Jag kunde icke rätt följa
med hans anmärkningar och måste derföre gå dem förbi.
För mig linnes ett särskildt skäl att lifligt önska eu begränsning
af den kommunala rösträtten å landet.
Då, till följd af de nya kommunallagarne och det sätt hvarpå de¬
samma tillämpats, snart sagdt alla slag af industriella företag och an¬
läggningar, som förut satts i gång på den fria associationens väg,
numera falla inom området för den kommunala beskattningen, ligger
det vigt uppå, enligt min tanke, att man söker förebygga det kommu¬
nalmedlemmar med högt fyrktal tå allt för stor röstöfvervigt. Det
ligger i sakens natur att stora industriella anläggningar, hvartill medel
hemtas från den kommunala beskattningen, framkallas företrädesvis af
de rika eller mera förmögne inom kommunen; de göra det af eu lika
varm som berömvärd nitälskan för det industriella lifvets uppblomstring
i den ort der kommunen är belägen, men dervid glömma de lätt nog
att för de mindre bemedlade skattskyldige måste det kännas svårt och
tungt att deltaga i kostnaden för ifrågavarande anläggningar, de der
först i eu mer eller mindre aflägsen framtid kunna blifva fruktbärande.
Dessa skattskyldige kunna ej undgå att tänka på ordspråket »me¬
dan gräset gror dör kon». Eu särdeles målande beskrifning, huru
det stora flertalet medlemmar af eu kommun fattats af missmod, sedan
de förgäfves sökt motarbeta upptagande af lån för jernvägsanläggning,
har eu talangfull författare låtit införa i en mycket läst tidskrift.
Jag får yrka bifall till Lag-Utskottets förslag.
Sedan öfverläggningeu ansetts härmed slutad, samt Herr Grefvar
och Talmannen upptagit de derunder gjorda yrkanden å dels bifall till
Lördagen den 5 Maj, e. m.
13 N:o 38.
den förevarande punkten och dels afslag derå; framstälde Herr Grefven
och Talmannen först proposition på bifall till punkten, hvarvid svara¬
des nej, och sedermera proposition på afslag derå, hvilken proposition
med ja besvarades.
2:dra punkten.
Herr von Ehrenheim: Med anledning af Kammarens nyss fat¬
tade beslut anhåller jag, att äfven denna punkt måtte afslås.
Ofverläggningen förklarades slutad och punkten afslogs.
3:dje—7:de punkterna.
Biföllos.
Föredrogs å nyo och bifölls Särskilda Utskottets för behandling af
Kong! Maj:ts nådiga proposition med förslag till utsölmingslag och i
sammanhang dermed erforderliga författningar den 28 och BO sistlidne
April bordlagda utlåtande N:o 2, i anledning af väckt motion om än¬
dring i eller tillägg till 2 kap. 13 § Strafflagen.
Föredrogs och lades till han dl in garn c Särskilda Utskottets för be¬
handling af förslaget till vämpligtslag m. m. den 28 och 30 sistlidne
April bordlagda memorial N:o 2, i anledning af Kamrarnes skiljaktiga
beslut vid behandlingen af Utskottets utlåtande N:o 1.
Föredrogs å nyo Första Kammarens Tillfälliga Utskotts den 28 och
30 sistlidne April bordlagda utlåtande N:o 7, i anledning af Herr A.
Adlersparres motion om underdånig skrifvelse till Kong!. Maj:t angå¬
ende det nya afiöningssättet vid flottan.
Herr Wallenberg: Vid remissen af denna fråga uttalade jag den
önskan eller förklaring, att jag helst sett, att denna motion icke blifvit
väckt, emedan jag ansåg den, efter hvad som förelupit, temligen öfver¬
flödig; men då den nu en gång blifvit väckt och behandlad af Utskott,
kan jag icke låta det, som Utskottet intagit i sin motivering, gå utan
anmärkning, emedan jag finner dessa motiv allt för mycket stridande
mot hvad denna Kammare redan uttalat såsom sin åsigt, då fjerde
punkten i Stats-Utskottets betänkande N:o 18 här behandlades. Denna
motivering innehåller följande.
I första punkten af Utskottets nu föredragna betänkande sägs det:
»Utskottet erkänner visserligen, att, såsom motionären påpekat, vid
tillämpningen af det nya afiöningssättet för flottan åtskilliga ojemn-
heter i officerarnes sammanlagda aflöningsvilkor uppkommit, men huru
Andringar i
gällande be¬
stämmelse**
om den kom¬
munala röst¬
rätten.
(Forts.)
Det nya aflö-
ningssättet vid
flottan.
N:o 38. H
Lördagen den 5 Maj.
e. m.
Det nya ap- dessa skulle kunna afhjelpas på det sätt, motionären föreslår, har Ut-
ningssättet vidgkottet deremot ej funnit på något sätt i motionen utredt.» Någon
flottan, utredning är icke behöflig i denna fråga, der man endast anhåller att
(Forts.) ^ återgå till ett aflöningssätt, som haft många decenniers tillvaro. Då
behöfs ingen ny utredning.
Vidare förekommer det: »Nästan oundvikligt synes det Utskottet,
att deraf under sådana vilkor skulle nödvändiggöras eu fullständig rubb¬
ning i sjelfva grunderna för det nya aflöningssättet.» Denna Kammare
har icke godkänt dessa grunder på annat sätt än att bevilja medel
till aflöningens bestridande. Om sjelfva aflöningssättet har Kammaren
icke yttrat sig.
Derefter heter det: »Då dessutom denna Riksdag, som bekant är,
redan medgifvit, att, utom den fästa lönen, half dagaflöniug må åtnjutas
af officer, som icke är inkallad i tjenstgöring, men dertill häller sig i
beredskap, hvarigenom ojemnheterna således i väsentlig mån för fram¬
tiden minskas.» Detta är eu motivering, som innebär ett verkligt
klander mot sjelfva aflöningssättet; då det erkännes, att ojemnheter
finnas, som behöfva undanrödjas. Någon ändring anser Utskottet ändå
icke vara behöflig, emedan saken redan varit behandlad af Kammaren.
Utskottet säger nemligen: »dä vidare Första Kammaren genom det
sätt, hvarpå den fattade sitt beslut om nyss nämnda ovilkorliga halfva
dagaflöniug, tydligen visade, att den för sin del ej motsätter sig ytter¬
ligare billiga ändringar eller tillägg i lönevilkoren för flottan.» Mo¬
tionen går icke ut på ändringar eller tillägg i lönevilkoren, utan på
ändring i aflöningssättet, d. v. s. eu annan fördelning af de löuetill-
gångar, som finnas.
Slutligen säger Utskottet: »då slutligen Utskottet är förvissarlt
derom, att under sådana förhållanden, om Kongl. Maj:t skulle finna
ytterligare förändringar och förbättringar af billighet och rättvisa på¬
kallade, Kongl. Maj:t också kommer att utan någon Riksdagens anhållan
derom framdeles göra nådig framställning.» Det är, tycker jag, icke
rätt höfviskt att säga, att Kongl. Magt bör göra sin pligt, tv annat är
det icke, då man säger, att om Kongl. Moja finner förändringar af
billighet och rättvisa påkallade, han också kommer att göra framställ¬
ning derom. Men i sådant fall är det ju Kongl. Maj:ts pligt att göra
dylik framställning.
Då denna Kammare vid behandlingen af fjerde punkten i Stats¬
utskottets betänkande N:o 18 fattade ett beslut, som sedan blot Riks¬
dagens, eller att orden »under uttalande af den förväntan, att vidare
ändringar eller tillägg uti ifrågavarande aflöni ags stater ej må ifråga¬
komma» skulle utgå, tycker jag, att det är i full öfverensstämmelse
med hvad Kammaren sålunda förut i frågan yttrat, om Kammaren be¬
hagade, med vidhållande af sin åsigt i denna del, som icke innebär
något annat än hvad man gladeligen kan vidhålla, och med ogillande
af Tillfälliga Utskottets motiv, bifalla detta Utskotts afstyrkande att
aflåta en underdånig skrifvelse med anledning af Herr Adlersparres
motion. Härpå får jag, som anser att i en fråga af denna beskaffen¬
het skrifvelse icke är lämplig, hos Herr Talmannen anhålla om pro¬
position.
Lördagen den 5 Maj, e. m.
15 N:o 38.
Grefve af Ugglas: Jag kan, för min del, icke instämma med den Det nya aflö-
siste talaren; och då han påstod, att hela detta afiöningssätt icke vore nin9ssåltet md
öfverensstämmande med Kammarens uppfattning, ber jag att få hänvisa an".
till förra Riksdagens beslut i frågan. Det innebar ett godkännande af or s'
detta förändrade afiöningssätt, likväl under uttalande af åtskilliga leda¬
möter, att i denna punkt eu förändring vore behöflig. Förslag till
sådan förändring har Kong!. Maj:t för denna riksdag framlagt, hvilket
också blifvit af Riksdagen bifallet.
Hvad nu beträffar de af Utskottet i dess betänkande begagnade
motiv, finner jag dem mycket väl kunna försvaras. Om den i Stats¬
utskottets betänkande N:o 18 förekommande, af Herr Wallenberg upp¬
lästa punkt, som innebar, att rubbning i aflöningsstaterna icke skulle
ske, fått stå qvar, hade det icke varit lätt för Kong! Maj:t att till
Riksdagen inkomma med något förslag till ändring deri, äfven om Kongl.
Magt funnit sådan i eu eller annan del behöflig. Denna punkt är nu
borttagen, och om Utskottet då hänvisar dertill att, fastän den för¬
bättring, som Kongl. Maj:t i fråga om flottans aflöningsförhållanden
vid denna riksdag föreslagit, blifvit af Riksdagen godkänd, intet hindrar
Kongl. Maj:t att, derest lian skulle anse ytterligare förbättringar vara
behöfiiga, derom göra framställning, kan jag deri icke finna något
olämpligt.
Jag anhåller derför om rent bifall till Utskottets förslag.
Herr Mannerskantz: I likhet med eu föregående talare anser
jag Utskottets motiv uti det nu föredragna betänkandet förkastliga.
Jag vill dock nu icke ingå uti eu granskning af desamma, utan ber
endast få fästa uppmärksamheten på, hvarom fråga egentligen är. Det
talades på förmiddagen om, huru man skulle kunna ställa armén och
flottan lika, och det ansågs, att man skulle förorätta flottan, om man
gåfve armén det företrädet, att befälet inom den senare skulle få af¬
sked med pension vid en tidigare ålder än befälet vid flottan. Denna
anmärkning var enligt min tanke obefogad. Men vill man jemföra löne¬
regleringen inom armén med den, som egt rum vid flottan, då måste
man erkänna, att flottan blifvit behandlad på ett vida mindre fördel¬
aktigt sätt, för att välja ett lindrigt uttryck. Vid armén kan nemligen
hvar och en vara förvissad om att från det han börjar sin tjenst och
till dess han slutar densamma vara likstäld med alla de öfriga; endast
med undantag af eu och annan vigtigare befattning, t. ex. vid artilleriet
en informationsofficers, en batterichefs och andra sådana tjenster, som
fordra större förmågor och besvärligare tjenstgöring, och med Indika
derföre äro förenade särskilda arfvoden. Detta hör dock till undan¬
tagen; men vid flottan egen- efter det nya aflöningssättet det förhållandet
rum, att der råder eu ofantligt stor skilnad i afiöningsförmånerna för
ett betydligt antal bland tjenstemännen inom samma grad, som beror
hufvudsakligen derpå, om de användas under vintern till aktiv tjenst¬
göring eller icke, att förhållandet blir helt annat än inom armén, der,
såsom nyss nämndes, endast ett mindre antal hafva något mera för¬
månlig ställning än de öfrige, och då af det skäl, att deras befattningar
äro framför andra särdeles vigtiga. Huru det vid flottan deremot
finnes ett betydligt antal inom alla befälsgrader, som, ehuru de alla
N:o 38. 16
Lördagen den o Maj, e. m.
Det nya afla- äro lika mycket både skickliga och beredda att göra de tjenster som
ningssättet vid&f dej]Q påkallas, dock erhålla mycket olika aflöning, visar sig uti
flottan. f-jet gtatsrådsprotokoll, som finnes bifogadt Kong! Maj:ts nådiga pro-
(F°rts.) pOSition angående 5:e hufvudtiteln, och deri chefen för Sjöförsvars¬
departementet sjelf framhåller den olikhet i aflöningsförmåner, som kan
förekomma inom flottans officerscorps. Sålunda är t, ex. för eu Kom¬
mendör lägsta lönen 6,912 kronor, den högsta 9,325 kronor, och me¬
deltalet för samtliga 8,433 kronor; och ser man efter huru förhållandet
är med eu kapten af l:a klassen, så är den lägsta lön han kan få
3,342 kronor och den högsta 4,585 kronor, samt medeltalet 4,196
kronor; och således kan variationen i begge dessa grader uppgå i den
förra till 2,413 kronor och i den senare till 1,238 kronor; och på
lika sätt förhåller sig inom öfriga grader. Förr både hvarje officer i
flottan, hvilken icke hade permission, sin lön och sina tjenstgörings-
penningar inom samma grad bestämda till samma belopp, och endast vid
några få tjenster förekommo särskilda arfvoden; men nu varierar lönen
så inom alla grader, att under det några hafva ganska stor aflöning,
hafva andra den mycket liten — vid jemförelse af förhållanden både
inom sjövapnet för sig och inom armén. Och hvarför har man
gjort eu sådan olikhet mellan tjensteman inom samma grad och af
lika duglighet, skicklighet och tjenstvillighet? Jo, derför att det säges att
vintertiden icke finnes någon tjenstgöring för alla; och jag vill nämna
att Herr Sjöministern räknat upp, att de voro några och fyratio, som,
af brist på sysselsättning att gifva dem, sålunda äro stälda utom möj¬
ligheten att få den högre aflöningeu. Detta är väl dock ingen småsak,
utan eu stor orättvisa, att så många sättas ur tillfälle att förtjena sitt
behöfliga uppehälle inom det yrke hvaråt de egnat sig, och då alla
äro lika skyldiga att vara på sin plats färdiga till användning, hvar¬
för icke då fortsätta med det gamla aflöningssättet, som gjorde skil-
naden i löneinkomst betydligt mindre? Alla som behöfvas för tjenstgö-
ringen på sjön kunna visserligen icke till lands sysselsättas; men då
de gå färdiga att, så snart tillfälle blifver, göra den tjenst, som egent¬
ligen tillkommer dem, och äro lika dugliga, böra de väl, medan de gå
och vänta, hafva så mycket, att de utan svårighet kunna lifnära sig
och den familj de möjligen ega. Ty det är ingen obetydlighet att
taga ifrån dessa tjensteman en så betydlig del af deras inkomster,
som det omnämnda statsrådsprotokollet utvisar. En annan sak att
märka är också den, att, ehuruväl det visserligen är sannolikt, att
den minister, som har att sköta kommenderingarne inom flottan, skall
göra det endast efter sitt bästa förstånd om hvad tjenstens fördel
kräfver, det dock blir ofantligt svårt att kunna bibehålla god
esprit inom eu corps, när det beror blott på en individs godtycke att
gifva den ene så väsentligt mera i inkomst än den andre. Jag tror
icke, att vi här i landet äro vana eller lätta att vänja vid sådant. I
England förekommer något liknande i half sold och mera sådant, men då
är dermed förenad frihet att vistas hvar man behagar och taga sig obe¬
hindradt till hvad man vill, och det är eu stor skilnad emot förhål¬
landet här. Hvad som nu bör göras, lemnar jag derhän. Det må
vara eu sanning, såsom eu talare på uplandsbänken yttrade, att Kam¬
maren redan förlidet år har biträdt förslaget om det nya aflöningssättet;
Lördagen den 5 Maj, e. in.
17 N:o 38.
men detta skedde dock under många protester både af mig och andre.
Det var Stats-Utskottet, som då förledde oss att fatta ett beslut, hvil-
ket vi genast funno olämpligt, och nu i år lätö vi en gång till förleda
oss till fattande af ett beslut om flottans aflöningssätt,som icke är nöj¬
aktigt, emedan vi icke klart kunde inse, huru frågan skulle kunna komma
att gestalta sig för dem, hvilkas intresse det gälde, om vi icke nu bi-
föllo. Jag tror, att saken behöfver hjelpas och att den måste fram¬
deles komma att hjelpas; men att nu genast gå in till Kong! Maj:t
med en skrifvelse och anhålla, att allt det må straxt göras om igen,
som Riksdagen nyss lemnat sitt samtycke till, det vill jag för Riks¬
dagens egen skull icke förorda, och detta är enda skälet, hvarför jag
nu icke vill framställa något yrkande i frågan, fastän jag vidhåller att
tro, att det nu gällande lönesättet är väl förtjent af eu rättelse, derför
att det alls icke passar för våra förhållanden och icke är lämpligt för
den utmärkta tjenstemannåcorps, som flottans officerare utgöra, och
som vet att sätta värde på sin egen ställning och den hedrande be¬
fattning, den innehar, samt icke kan med likgiltighet åse, huru möj¬
ligen än eu och än en annan särdeles framstående medlem inom corpsen
det oaktadt kan blifva satt i eu sämre ställning och blifva förorättad
i dubbelt afseende, både i sin personliga ställning såsom duglig officer
och sina ekonomiska förhållanden. Kommer det till votering, kan jag
icke underlåta att biträda det uttryck af missbelåtenhet med det nu
gällande aflöningssättet vid flottan, som då kan komma att ega rum,
men gör för närvarande intet särskild! yrkande.
Herr Petre: När jag begärde ordet, trodde jag, att den före¬
gående talaren skulle komma att instämma uti det skrifvelseförslag,
som af Andra Kammaren är framstäldt med anledning af den före¬
varande motionen. Jag är visserligen öfvertygad om, att den ärade
talaren hyser lika varmt intresse som någon annan för den hufvudtitel,
hvilken denna fråga berör; men jag beklagar, att jag är af annan me¬
ning än han i afseende å medlen att befordra densammas bästa. Jag
tror, att de ofta återkommande förslagen rörande löneregleringar inom
flottan snarare verka i motsatt rigtning. Då nu den siste talaren så
lifligt beklagat, att löneförhållandena vid flottan gestalta sig så olika
mot förut, och att godtycklighetsprincipen der kan så mycket göra sig
gällande, fruktar jag, att han förbisett den förändring, som Riksdagen
detta år vidtagit i afseende på aflöningsvilkoren vid flottan. Jag ber
att till belysning häraf få anställa eu jemförelse mellan de inkomster,
flottans officerare hade förut och dem de nu hafva. Om jag då lägger
tillsammans, hvad en officer förr hade i lön, tjenstgöringspengar och
dyrtidstillägg, och jemför detta med den lön och den halfva dagaflö-
nmg, som han nu under alla förhållanden skall uppbära, gestaltar
sig som följer:
Eu flaggman hade förr..................... (5,750 Kr.; erhåller nu 9,095
» kommendör » » ..................... 6,000
» kommendörkapten lista klassen... 4,600
» d:o 2:dra klassen hade förr 4,600
» kapten lista klassen » » 3,065
» (bo 2:dra klassen » » 2,630
det
» ;
|
|
»
|
6,912:
|
50.
|
» ;
|
»
|
|
4,730:
|
—
|
» ;
|
|
»
|
4,230:
|
—
|
» ;
|
»
|
»
|
3,347:
|
50.
|
» ;
|
y>
|
»
|
2,347:
|
50.
|
Det nya aflö-
ningssättet vid
flottan.
(Forts.)
Första Kammarens Prof. 1877. N:o 38.
2
N:o 38. 18
Lördagen den 5 Maj, e. m.
Det nya «fö- Eu löjtnant lista Masseu hade förr 1,480 Kr.;
ningssättet vid ;> q;0 2:dra klassen » » 1,050 » ; dessa båda klasser äro
numera sammanslagna och åtnjuta i lön m. m............ 1,565: —
(Forts') » underlöjtnant hade förr ............... 775 Kr.; erhåller nu 965: —.
Det visar sig således, att af dessa åtta löneklasser äro sex bättre än
förut. Två klasser hafva dock kommit i eu sämre ställning, och detta
förhållande har, såsom jag på förmiddagen anförde, uppstått deraf, att
lönerna för dem af Riksdagen nedsatts, på det de skulle blifva lika
med motsvarande grader vid armén och kunna ligga till grund för
pensioneringen, som man önskat lika vid armén och flottan. Tåg tror
sålunda, att när man icke afsett någon egentlig löneförhöjning, utan
endast att den nya regleringen skulle motsvara den förra lästa lönen
jemte tjenstgöringspenningar och dyrtidstillägg, man snarare kan säga,
att flottan på det hela taget kommit i en något bättre ställning än
förut.
Men, säger motionären, godlycklighetsprincipen fortfar, enär den
halfva dagaflöningen icke kommer andra till godo, än dem, som erhålla
kommendering. Men så vidt jag kan finna, har samma godtycklighet
äfven förut kunnat göra sig gällande, enär de, som finge speciella kom¬
men deringar, då erhöllo arfvode. Den halfva dagaflöningen motsvarar
nemligen nu det förra arfvodet. Om beloppet al de arkoden, som etter
nu antagna grund komma att utgå, afsevärdt skiljer sig från de förra,
är jag nu icke i tillfälle att meddela, men jag kali icke inse, att prin¬
cipen är olika, enär något skall motsvara det arfvode, officerarne förut
erhöllo. Skulle man nu gå motionärens önskan, om jag fattat den rätt,
till mötes och således lägga äfven den andra hälften af dagaflöningen
till tjenstgöringspenningarne, då måste Riksdagen vara betänkt på att
anvisa ett särskildt anslag till betäckande af de förra arkodena, hvilka,
enligt bilagan till Kong! Maj:ts proposition, uppgått till omkring 46,000
kronor, enär dessa medel nu äro påräknade såsom bidrag till dag-
aflöningens bestridande. För så vidt icke de förra arfvodena skulle
indragas, måste sålunda ett nytt anslag beviljas och derigenom äfven
förhöjda löneförmåner medgifvas. Deremot skulle jag visserligen för
egen del icke hafva något att anmärka, men jag betviflar att Riksdagen
skulle gå in derpå. Dessutom vägar jag påstå, att den princip, sjö¬
ministern förra året framlade för Riksdagen, numera är frånträdd,
sedan Riksdagen tillerkänt half dagaflöning att utgå åt officerarne
såsom tjenstgöringspenningar. Det är med en sådan uppfattning, som
jag icke kan biträda något skrifvelseförslag, och jag tror icke, att det
'numera finnes någon befogad anledning till klander af ojemnhet i af-
löningen. Må hända torde någon invända: hvaraf kommer då, att så
många officerare neka att gå in på den nya staten? Först och främst
hafva de ännu icke sett verkan af detta års Riksdags beslut,^ att half
dagaflöning skall utgå såsom tjenstgöringspenningar, och jag förmodar,
att anledning till nekande ur denna synpunkt skall upphöra, så snart
de märka, att missförhålllandet numera är afhjelpt, Ridare har en
annan orsak, nemligen det obligatoriska afskedet hvarmed ett inträde
på den nya afifiningsstaten är förenad!, härtill medverkat. För dem,
som stå nära gränsen härför och af sådan anledning qvarstanna! på
gammal stat, är det icke heller underligt, om de finna det hardt, att,
Lördagen den 5 Maj, e. in.
19 N:o 38.
oaktadt uttrycken vid förra årets riksdag gåfvo dem förhoppning att-»e< åt¬
erhålla samma löneförmåner som förut, detta likväl icke kunnat upp- ninassätttt vid
fyllas, enär dertill stillägget indragits. Mig synes det åtminstone hardt d"t,an-
att någon ersättning derför ej kunnat beredas, och jag föreställer mig, korts.)
att sådant gått lika väl för sig med afseende på dem som med office¬
rare på den permanenta reservstaten. Då emellertid det hinder, som
det obligatoriska afskedstagandet lägger i vägen för ett ingående på
den nya lönestaten, icke kan höfvas genom förändring af grunderna för
densamma, får jag tillstyrka bifall till Utskottets förslag.
Herr Stråle: Den fråga, som föreligger, är endast den: vill Kam¬
maren aflåta eu skrifvelse till Kong! Maj:t med anledning af aflönings-
sättet vid flottan eller icke? Om någon yrkat, att eu sådan skrifvelse
skulle aflåtas, så är det naturligt, att ett meningsutbyte skulle ega
runa om, hvad skrifvelsen borde innehålla. Men nu har jag icke hört
någon yrka, att en skrifvelse skall aflåtas, utan alla äro ense om mot¬
satsen. Vid sådant förhållande, och då det icke såsom allmän regel
kan antagas, att Kammaren, då den bifallit ett utskottsbetänkande,
dermed äfven till alla delar godkänt motiven för detsamma, inskrän¬
ker jag mig till att yrka bifall till Utskottets betänkande.
Grefve af Ugglas: Jag ber att få hemställa, huru vida det kan
vara lämpligt att nu inlåta sig i eu ny diskussion om, huru vida löne¬
regleringen vid flottan är nöjaktig eller icke. Detta var på sin plats,
då fråga var om att bestämma dessa löner; men nu är denna fråga
afslutad. Hvad som nu föreligger är, huru vida Kammaren, sedan den
godkänt hvad Kongl. Maja i det afseendet föreslagit, skulle besluta
att gå in till Kongl. Magt med eu skrifvelse och begära ändring deri.
Eu sådan inkonsequens kan jag för min del icke biträda och anhåller
derför om bifall till Utskottets förslag.
Herr Wallenberg: Jag ber vördsamt, att man måtte skilja
mellan den fråga, som nu föreligger, och behandlingen af en anslags¬
fråga, som på 5:e hufvudtiteln förekommit. Den senare har icke varit
och kunde icke vara föremål för behandling af ett tillfälligt Utskott.
Mot Herr Petres anförande, deri han, med uppräknande af eu mängd
siffror, sagt, att allt skulle vara så förträffligt, ber jag få ställa Herr
Sjöministerns yttrande, att 41 officerare både fått 9% procent mindre
aflöning än förut, och i det statsrådsprotokoll, som åtföljer den Kongl.
propositionqn rörande 5:e hufvudtiteln, står eu ännu högre siffra för det
antal officerare, som fått mindre än förut. Det har således inträdt
eu förändring; och jag tycker, att det är val djerft att bestrida detta
tvärtemot de upplysningar Herr Sjöministern här i Kammaren lemnat.
Men nu är det icke fråga om siffrans belopp utan om afiöningssättet;
och då Kammaren utan votering fattat sitt beslut, att utesluta eu
strof, som skulle innebära ett prisande af dagaflöningssättets förträfflig¬
het, kan diskussionen röra sig kring godtycket som kan uppkomma vid
tillämpningen. Jag hoppas blifva trodd, när jag säger, att jag skulle
önskat, att motionen aldrig blifvit väckt; men då den blifvit väckt,
kan jag icke gå in på att motiven i Utskottets betänkande skola
N:o 38. 20
Lördagen den 5 Maj, e. m.
Det nya ap-^tå qvar, ty de afse att utplåna det beslut, som Kammaren fattade,
ningssättet vidn£v Stats-Utskottets betänkande N:o 18 här föredrogs.
fiottan- j)et har yttrats af eu talare, att sä många officerare nekat att gå
(Fm-ts.) -n ^0 dcn nj.a staten. Ja, det hafva de gjort; men huru står det
tillsammans med lians yttrande, att den nya staten skulle vara för¬
delaktigare? Yore så förhållandet, kan jag icke förstå, att någon lön¬
tagande skulle neka att gå in på densamma, ty men niskorna veta val
hvad som är deras egen fördel. Den måtte väl sålunda vara ofördel¬
aktig. Men — lag "skall nu säga ett par ord, som jag helst skulle
icke vilja yttrat — man bryr sig icke om deras farhågor. Man frågar
visserligen dem, som äro vid flottan, men de få icke svara nekande;
svara de annat än ja, så vänder man till eu annan sida och hör icke
på dem. Yi hafva haft många löneregleringar inom den svenska ad¬
ministrationen, men aldrig bär, sä vidt jag vet, någon corps blifvit
behandlad så som den nu ifrågavarande. Det går dock icke an i
längden att behandla dem, som fått Kong! fullmagt, på detta sätt.
Jag ber såsom exempel på denna behandling få uppläsa eu Kong!,
skrifvelse till Förvaltningen af sjöärendena:
Vår ynnest etc. Sedan Vi med anledning af ingifvet underdånigt
förslag, efter på Kong!, flottans permanenta reservstat öfverflyttade
Kommendörkaptenen N. N. och Kaptenen af Ysta klass N. N., under
denna dag i nåder utnämnt och förordnat i Kougl. flottan:
till Kommendörkapten: Kaptenen af Ysta klass in. m. K. bil;
till Kaptener: Löjtnanterne N. N. och X. N.; samt
till Löjtnanter: Underlöjtnanterne N. N. och N. N.,
af hviska N. K. förklarat sig vilja ingå på den med år 1877 in¬
trädande nya lönestaten för Kong! flottans officerscorps, men de
öfrige anmält sin åstundan att å gammal lönestat qvarstå,
så hafre Vi — som för närvarande, innan den till erhållande af
kommendörkaptenslön efter Kommendörkaptenen N. N. i tur varande
Kommendörkaptenen i Flottan N. N. förklarat sig vilja emottaga be¬
fordran till lön i hiigre grad, icke ansett någon uppflyttning till högre
lönegrad eller löneklass för ofvannämnde officerare böra ifrågakomma,
— nu funnit godt i nåder tilldela dem, såsom arfvode under December
månad 1876, skilnaden emellan innehafvande löner och lönerna enligt
1876 års stat i de grader till hvilka de befordrats, nemligen:
N. N. skilnaden emellan kaptenslön i Ysta graden och kommen-
dörkaptenslön; N. N. och N. K. skilnaden emellan löjtnantslön och
kaptenslön i 2:dra klass samt N. K. och N. N. skilnaden emellan
underlöjtnantslön i Ysta klass och löjtnantslön, med skyldighet likväl
för desse fyra sistnämnde att, derest de icke före ingången af år 1877
förklarat Sig vilja emottaga lön enligt det årets stat, de från och med
samma år komma att bibehållas vid den aflöning de nu innehafva;
hvarjemte Yi velat föreskrifva, att i händelse någon af de nu
befordrade offieerarne till följd af Vårt nådiga Bref den 5 Februari
1877) komma i åtnjutande af lönefyllnad utaf den, under Kommendören
in. in. N. N:s utöfvande af statsrådsembete, lediga kommendörkaptens¬
lön vid flottan, de då skola frånträda nu beviljade arfvode!!.
Detta kan man kalla ord och inga visor. Det är, efter min uppfatt¬
ning, det första exemplet på att eu Konungens rådgifvare vridit ur handen
Lördagen den o Maj, e. m.
21 N:o 38.
på kronans tjenare deras Kong!, fullmakt, ty den anses numera icke nya aflä¬
gga, någon betydelse. Skrifvelse» säger, att om vi icke gä in på dennm9ssättet md
nya staten, få vi stå qvar och erhålla ingen befordran. De, som gått • 0
in i flottan, hafva varit i den tro, att de skulle komma att befordras l<ors'
i vanlig ordning, och man skulle väl ej hafva gått så allvarsamt till
väga utan att vara af rätter nöd tvungen. Visserligen stälde man till
officerarne eu fråga, men så, att svaret icke fick blifva annat än ja,
ty då visste man nog att göra sin vilja gällande. Jag bär nödgats
anföra detta för att vederlägga den ärade statsutskottsledamoten,
som ansåg det nya afiöningssättet tillfredsställande, och jag tror för
min del, att det nya afiöningssättet är olycksbringande, och det bästa
beviset att det varit otillfredsställande ligger deri, att man redan ett
år efter dess införande föreslagit ytterligare half dagaflönings erhål¬
lande såsom rättighet. Detta har föreslagits och bifallits vid denna
riksdag. Icke kan man kalla ett system tillfredsställande, om man re¬
dan nu, då det knappt hunnit tillämpas, anser att det behöfver ändras.
Jag tror, att det är af mycket större vigt att Kammaren vidblifver sitt
beslut, och något annat har jag icke ifrågasatt, Någon underdånig
skrifvelse har jag icke önskat; ty den är mig motbjudande, och det
är icke min mening, att Riksdagen skall blifva regerande, utan att den
skall, såsom vederbör, vara den andra statsmakten. Men det är klart,
att, om Riksdagen uttalat sig i en fråga på ett visst sätt, det icke är
lämpligt att vid samma riksdag acceptera motiv, som äro så utomor¬
dentligt diplomatiskt väl sammansätta, att man icke kan tänka sig nå¬
got bättre som stilprof, men äro i uppenbar strid mot det åskåd¬
ningssätt som gjorde sig gällande i denna Kammare, då femte hufvud-
titeln behandlades. På dessa skäl anhåller jag för min del fortfarande
om bifall till Utskottets afstyrkande förslag, men med underkännande
af ifrågavarande motiv.
Herr Mannerskantz: Eftersom frågan eu gång kommit på tal,
anser jag att man utan omsvep bör uttala sina åsigter derom, och det
är derför, som jag å nyo begärt ordet; och jag får såga, att om eu re¬
presentant icke uttalade sina åsigter i så vigtiga frågor som denna,
vet jag icke hvad han hade på sin plats att göra.
Den ärade ledamoten af Stats-Utskottet, som yttrade sig i frågan,
har alldeles icke gifvit svar på min anmärkning, att regeringens för¬
slag till den nya nu antagna lönestaten för flottan är så uppgjordt,
att somliga fått mycket mer och åter andra mindre än de förut haft,
samt att mycket väsentliga skiljaktigheter i afiöningsvilkor inom samma
tjenstegrad derigenom hafva uppkommit. Visserligen fans olikhet äf¬
ven förr, men den var då ofantligt mycket mindre än den nu har blif-
vit gjord. Äfven inom armén finnas olikheter, och det måste så vara,
och ingen kan vilja klandra detta, men hvad jag påstår, är att olik¬
heterna vid flottan emellan aflöningsförmånerna äro mycket större nu
än förut, och att de, som nu äro underkastade eu så betydlig skilnad
i sina inkomster, som förut angifvits, äro många flere nu än förr. Detta
visar sig också deraf, att den ärade talaren sjelf erkände, att åtskilliga
grader fått mycket mindre aflöning än förut, medan andra fått sin
förbättrad. Men, äfven om de fått hvad de hade förut, står dock qvar,
N:o 38.
Det nya aflö-
ningssättet vid
flottan.
(Forts.)
22 Lördagen den 5 Maj, e. m.
att olikheten mellan dem och åtskilliga af deras kamrater är betydligt
större än förut, och det är detta som utgör anmärkningens föremål.
Förr hade några få för särskilda tjenster inqvarteringspenningar; men
nu lära alla som tjenstgöra få både denna förmån och högre dagaf-
löning — medan de som icke förrätta tjenst blifva utan begge dessa för¬
måner.
Den anmärkta skilnaden har väl blifvit minskad genom, beslutet,
att de icke i tjenst sysselsatta skola fä halfva dagaflöningen, men
ojemnheten är i alla fall ganska stor mellan den officer, som har
den högsta, och den, som bär den lägsta afiöniugen, hvilket jag med
uppgifter hemtade just från nu uppgjorda stat nyss hade tillfälle att
visa; och såsom nytt exempel auföres, att en underlöjtnant har 965
kronor; eu annan 1068; eu löjtnant kan hafva 1500 kronor; eu annan
2601 o. s. v. genom alla graderna. Det är detta, som jag velat an¬
märka, och alldeles icke det, som den ärade ledamoten af Stats-Utskottet
nämnde — eller huru hela den nya staten förhåller sig vid jemförelse
med den gamla.
Eu talare på uplandsbänken hade ett kort och starkt yttrande
om att man icke skulle rifva upp eu föregående Riksdags beslut. Jag
vet” icke att någon yrkat detta, men för min del har jag sagt mig anse
det vara eu konstitutionel grundsats att respektera ett Riksdagens be¬
slut, så att man icke samma år ingår till Kong! Maj:t med tvenne
skrivelser om samma sak, men af alldeles motsatt innehåll, och att det
är af sådant skäl, som jag nu icke velat göra något särskild! yrkande.
Emellertid kan jag icke frångå, att den nya afiöningsstaten gifver skäl
till anmärkningar, och jag har ansett mig skyldig att till protokollet
uttala mina åsigter i detta hänseende.
Herr Statsrådet Lagerstråle: Den ärade talaren, representant
på stockholmsbänken, som nyss hade ordet, inledde sitt yttrande med
eu förklaring, att inom ett af statsdepartementen, nemligen Sjöförsvars¬
departementet, den fråga, som till underlydande blifvit framstäld, i af¬
seende å deras afiöningsförmåner, vore så affattad, att derpå icke
kunde gifvas mer [in ett svar, och att, om detta icke lemnades, man
nog visste att vända frågan på annat sätt, så att det afsedda svaret
icke kunde vägras. Han framhöll sedermera genom att uppläsa ett
Kong!. Majås bref, huruledes åtskillige officerare blifvit under år 1876
tilldelade vissa arfvoden, men att samma Kong! bref slutade med den
förklaring, att, derest de icke tillkännagåfvo sig vara villige att från
1877 års början ingå på den nya lönestaten, de skulle bibehållas vid
sina gamla löneförmåner, och det förut tilldelade arfvodet sålunda
komma att förfalla. Då de beslut, som af Kong!. Majå fattas i Statsrådet,
icke fattas ensamt på föredragandens hemställan, utan äfven andra
Statsrådets ledamöter för sina tillstyrkanden dertill hafva sin ansvarig¬
het, anhåller jag för min del, som birädt det tillstyrkande, hvilket
grundlagt förevarande beslut, att, då chefen för Sjöförsvarsdeparte¬
mentet icke är här närvarande, få anföra några ord till bemötande af
det framkastade påståendet. Den ärade talaren hade förmodligen för¬
gätit, att bland de grunder, som vid fastställandet af lönestaten för
flottan vid sistliden riksdag bestämdes, ingick eu af ganska väsentlig
Lördagen den 5 Maj, ,e. m.
23 >:o 38.
art, nemligen den, att hvarje löntagare, som ville å gamla staten qvar- Df nya »fa¬
sta, skulle vara dertill berättigad. Det kunde således jid fråga om"’"®"11
befordran till högre grad eller högre lönekjass icke sta Kong!. Maj:t hr(.g ^
öppet att till den högre lönegraden eller högre löneklassen uppflytta
en underordnad, med mindre denne förut förklarat, huru vida han före-
droge att ingå på ny lönestat eller qvarstå på den gamla. Endast på
grund af denna rättighet är det, som slutmeningen i det Kong! hrefvet
är tillagd, och den står der alltså med fullt berättigande och är full¬
komligt motiverad af nödvändigheten att åt de underordnade office-
rarne bibehålla eu rätt, som Konung och Riksdag dem förunnat, och
icke i afsigt att framkalla ett annat svar, än som af deras egen pröf¬
ning är beroende, huru vida de vilja ingå på ny stat eller stanna på
den gamla. Då jag begärde ordet väl egentligen för att framställa
denna anmärkning, kan jag emellertid icke underlåta att tillika för¬
klara, att de upplysningar, som Herr Petre förut lemna,!, synas mig
tillräckligt framhålla de omständigheter, som skulle uppstå, derest det
gamla förhållandet mellan lön och tjenstgöringspenningar och arfvoden
skulle å nyo inträda. De siffror, som han uppgå!', äro, som jag förmo¬
dar, tagna ur befintliga handlingar, och jag har derför ingen anledning
att tro, att de äro vare sig för höga eller för låga. Arfvodesbeloppen
under gamla lönestaten utgjorde omkring 46,000 kronor. Dessa arfvo¬
den utgingo ju till godtgörande af sådana särskilda befattningar, som
voro af den beskaffenhet, att man ansåg deras innehafvare böra afiönas
med något mer än de officerare, som med dem voro i lika grad och
som endast hade allmän tjenstgöringsskyldighet. Det är alldeles gifvet,
att, om alla officerare efter nya lönestaten skulle få lika inkomster,
antingen de hade eu mödosam tjenstgöring eller endast förpligtelse att
hålla sig i beredskap till särskild tjenstgöring, vore väl rättvisa och
billighet icke tillgodosedda på samma sätt som förut, ty förr utgingo
dessa 46,000 kronor såsom arfvoden till sådana personer, hvilka nu
hafva företräde i sina inkomster derigenom, att de hafva dagafiöning
eller tjenstgöringspenningar, hvilken förmån icke tillgodokommer dem,
som std utanför deras krets. Det synes mig derför här icke förekomma
anledning till annat än att instämma i det slut, hvartill Utskottet
kommit.
Herr von Krrnmer: Då jag begärde ordet, var det egentligen
derför, att jag till sist uppkallades af Herr Wallenbergs hopande på
hvarandra af den ena anmärkningen efter den andra — de flesta, efter
mitt förmenande, obefogade. Jag ansåg mig kunna lemna dem obe¬
svarade, till dess han kom till berättelsen om det der Kongl. Maj:ts
bref, som han för oss uppläst. Sedermera har dock en talare på stats-
rådsbänken haft ordet och i det närmaste upplyst förhållandet med
sagda Kongl. bref. Jag skall derför icke trötta Kammaren med att
upprepa hvad han sagt, utan endast tillåta mig att lemna ett par
ytterligare upplysningar. Den der »förfärliga skriften» var också till¬
gänglig i Utskottet och väckte till eu början ett visst uppseende. Det
föreföll mycket hardt, att två löjtnanter befordrats till kaptener och
två underlöjtnanter till löjtnanter, men dervid förständigats, att, derest
de icke innan år 1877 ingått på den nya lönestaten, de icke skulle få
N:o 38.
Lördagen den 5 Maj, e. m.
Det nya afla-
ningssättet vit
flottan.
(Forts.)
■lön i flen högre graden. Man hyser i allmänhet den föreställningen,
1 att det är eu laglig rättighet för eu underlöjtnant att befordras till
löjtnant och för eu löjtnant att befordras till kapten i sin tur. Olyck¬
ligtvis hvilar dock denna s. k. rättighet på ingenting annat än på eu
föreskrift i Kongl. Maj:ts tjenstgöringsreglemente, således på eu sär¬
deles lös grund! Visserligen har denna föreskrift genom gammal häfd
fått en sig till lag närmande kraft; lag är den dock icke! Med en
subalternofficers Kongl. fullmakt följer således ingalunda laglig, oför¬
änderlig rätt till befordran i tur till nästa högre tjenstegrad, och följ¬
aktligen än mindre till nästa högre lönegrad.
Hvad särskild t angår den till offioerarne framstälda frågan, huru
vida de ville ingå på den nya staten eller icke, och deras påminnande
dervid om att, för erhållande af den högre gradens lön enligt nya
staten, officeren skulle hafva förklarat sig ingå på den nya staten, så
var detta blott ett utförande af Riksdagens beslut.
Slutligen vill jag tillägga, att det Kong!, brefvet den 10 November
1876, angående det speciella fallet med de fyra officerarne, ingalunda
var eu öfverraskning; ty redan den 26 Maj 1876 hade Kongl. Magt
utfärdat eu nådig skrifvelse, deri Kongl. Maj:t omnämner det förhål¬
lande, ^ att Kongl. Maj:t på grund af Riksdagens beslut vore nödsakad
att från och med 1877 icke tilldela de officerare, som uppflyttades i
högre grad, högre lön, derest de icke ingått på nya lönestaten. Det
omnämnda speciella fallet är således blott eu tillämpning af nämnda
skrifvelse, deri följande förekommer:
»Vid öfvervägande af hvad Riksdagen sålunda beslutat, hafre Vi
väl funnit tillämpningen af de utaf densamma antagna stater komma
att för eu del löntagare inom officersgraderna medföra eu icke oväsent¬
lig nedsättning i beloppen af de fasta löner, Vi ansett skäligen höra
vara för dem att påräkna, men likväl, med afseende å vigten deraf,
att en lönereglering på ofvan angifna hufvudgrunder och ett i öfverens¬
stämmelse dermed ordnadt pensionsväsende må kunna utan vidare
uppskof varda faststälda, funnit skäl, under tillförsigt af Riksdagens
medverkan till åstadkommande af den förhöjning, i vissa fall, uti de i
berörda stater bestämda löneförmåner, som framdeles kan finnas af
förhållandena påkallad, i nåder fastställa ifrågavarande af Riksdagen
antagna lönereglering; i följd hvaraf Vi nu utfärde här bilagda stater
för Kongl. flottans officers-, underofficers- och sjömanscorpser samt kle¬
resi-, läkare-, maskinist- och handtverksstater, äfvensom stat, uppta¬
gande de militära befattningar, hvilkas innehafvare, derest de icke åt¬
njuta boställe eller bostad, erhålla inqvarteriugsbidrag i penningar, att
tillämpas frän och med är 1877, med undantag likväl för de lön¬
tagare, It vilka åro med ovilkorlig fullmakt försedda och 'förklara sig
ej vilja å den nya stöden ingå: kommande de officerare och under¬
officerare, hvitten i följd häraf blifva å gammal stat kvarstående, att
öfverflyttas å den nya staten allt efter som de härefter varda till
lön i högre grad befordrade eller i högre löneklass uppflyttade; hvar¬
jemte Vi härvid funnit godt i nåder förordna:»
Således var här redan den allmänna principen uttalad, och det
Kongl. brefvet af den 10 November 1876 angående befordringsmålet
var ej en nyhet, ej eu öfverraskning, utan endast en tillämpning på
det särskilda fallet af nyss anförda Kongl. brefvet af den 26 Maj 1876.
3
Lördagen den 5 Maj, e. m. 25 N:0 38*
Hvad slutligen vidkommer det, som man ansett, oformliga i de tvåDet nva «/«-
underlöjtnanternes uppflyttning till löjtnanter och de två löjtnanternes mri9^sdttet md
till kaptener, då de ej tillika fingo högre lön, så, om man ser närmare •/L° an'
på saken, var denna åtgärd, långt ifrån att vara en oförrätt, eu slags ' or s
gunst, ty Kong! Maj:t kunde icke i strid mot Riksdagens beslut lemna
dem den högre lön, som efter den nya staten åtföljde den högre gra¬
den, då de ej förklarat sig ingå på nya löuestaten. Men Kongl. Maj:t
kunde enligt gammal praxis befordra dem, ehuru icke vid flottan, dock
i flottan. Kongl. Maj:t ville, så vidt jag förstår handlingarne, icke
förhålla dem uppflyttning till högre grad, fastän han ej kunde gifva
dem den högre aflöuingen.
Hvad angår Utskottets motiv, som Herr Wallenberg granskat, skall
jag ej uppehålla mig mycket dervid, men en sak skall jag anmärka,
nemligen att det åtminstone måste vara fullt rigtigt då Utskottet sä¬
ger: »Nästan oundvikligt synes det Utskottet, att deraf under sådana
vilkor skulle nödvändiggöras en fullständig rubbning i sj elfva grunderna
för det nya aflöningssättet.» Hvar och en vet nemligen, att eu af Riks¬
dagens hufvudafsigter med nya aflöningssättet var att så vidt möjligt
bringa deii fasta lönen och dagaflöningen i land för hvarje grad inom
flottan, så vidt möjligt, till likhet med motsvarande grads lön och dag-
aflöning vid armén. Med det förbehåll som motionären gör i sin mo¬
tion, eller att den af honom föreslagna utjemningen af lönevilkoren
skulle ske, såsom orden i motionen lyda, »utan ökning i statsanslaget»,
är det dock klart, att denna utjemning, hvad dagaflöningen angår, en¬
dast kan ske på det sätt,1 att beloppet af dagaflöning per dag nedsat¬
tes, och härigenom rubbas ju den åsyftade likheten med armén, d. v. s.
sjelfva grunden för reformen?
Hvad slutligen det formella af Herr Wallenbergs eget förslag an¬
går, så föreslår Herr Wallenberg: att Kammaren behagade med vid¬
hållande af den åsigt, Kammaren uttalade vid behandlingen af 4:de
punkten i Stats-Utskottets betänkande N:o 18, och med ogillande af
Tillfälliga Utskottets motiv, bifalla detta Utskotts afstyrkande utlåtande
i ämnet. Jag vet ej, att Kammaren uttalar åsigter, utan Kammaren
fattar beslut! Jag tror mig således kunna med godt samvete tillråda
Kammaren att antaga Utskottets förslag samt med dess motiv!
Sedan öfverläggningen härefter förklarats slutad, yttrade Herr
Grefven och Talmannen, att under densamma hade yrkats dels bifall
till förevarande utlåtande och dels af Herr Wallenberg, att Kammaren
måtte fatta ett så lydande beslut: »Med ogillande af Tillfälliga Ut¬
skottets motiv och med hänvisande till Första Kammarens uttalade
åsigt då 4:de punkten i Stats-Utskottets betänkande N:o 18 behand¬
lades, bifaller Kammaren Tillfälliga Utskottets afstyrkande af Herr
Adlersparres motion.»
Härefter gjordes proposition på bifall till utlåtandet och besva¬
rades med ja.
Justerades ett protokollsutdrag; hvarefter Kammaren åtskildes
kl. 1 210 e. m.
In fidein
O. Brakd,
N:o 38. 26
Måndagen den 7 Maj, f. m.
Måndagen den 7 Maj.
Kammaren sammanträdde kl. 11 f. m.
Justerades 5 protokollsutdrag för den 5 dennes och protokollet för
den 30 sistlidne April.
Upplästes ett så lydande läkarebetyg:
Att Herr Grefve J. O. Mörner insjuknat i bröstkatarr med feber
och i anledning deraf måste hålla sig inne i sina rum, varder härmed
intygadt af Stockholm den 6 Maj 1877. A. Andersson,
Med. D:r och Professor.
Herr Grefven och Talmannen tillkännagaf, att anslag blifvit ut-
färdadt till sammanträdets fortsättning kl. 7 e. m.
Anstäldes, jemlikt 65 § Riksdagsordningen, omröstning öfver föl¬
jande, af Stats-Utskottet i dess memorial n:o 67 föreslagna och af båda
Kamrarne godkända voteringsproposition:
»Den, som vill att Riksdagen till afiidne Sång- och musikläraren
vid Hudiksvalls högre elementarläroverk Bror Olof Rasbergs efterlem-
nade enka Catharina Charlotta K åsberg, född Lönner, anslår en årlig
pension å 300 kronor, att utgå under hennes återstående lifstid eller
så länge hon fortlefver i sitt nuvarande enkestånd, röstar
Den, det ej vill, röstar
Ja;
Nej;
Vinner Nej, har förslaget om anvisande af pension åt bemälda enka
icke vunnit Riksdagens bifall.»
Vid omröstningens slut befuimos rösterna hafva utfallit sålunda:
Ja — 92.
Nej - 24.
Måndagen den 7 Maj, f. in.
27 N:o 33.
Protokoll öfver omröstningen uppsattes, justerades samt afsändes
till Andra Kammaren; och. ankom derifrån efter eu kort stunds förlopp
ett protokollsutdrag, n:o 200, som upplästes och hvaraf inhemtades, att
omröstningen derstädes utfallit med 99 Ja och 85 Nej samt att båda
Kamrarnes sammanräknade röster befunnits utgöra 191 Ja och 109
Nej; hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverens¬
stämmelse med Ja-propositionens innehåll.
Anstäldes, jemlik! 65 § Riksdagsordningen, omröstning öfver föl¬
jande, af Stats-Utskottet i dess memorial n:o 70, första punkten, före¬
slagna och af båda Kamrarne godkända voteringsproposition:
»Den, som vill, att för seminariernas utvidgande med en fjerde
eller förberedande klass anslaget till dessa läroanstalter må höjas med
8,550 kronor, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har förslaget om seminariernas utvidgande icke vun¬
nit Riksdagens bifall.»
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:
Ja — 94.
Nej — 24.
Protokoll öfver omröstningen uppsattes, justerades samt afsändes
till Andra Kammaren; och ankom derifrån efter en kort stunds förlopp
ett protokollsutdrag, N:o 201, som upplästes och hvaraf inhemtades, att
omröstningen derstädes utfallit med 58 Ja och 116 Nej samt att båda
Kamrarnes sammanräknade röster befunnits utgöra 152 Ja och 140
Nej; hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverens¬
stämmelse med Ja-propositionens innehåll.
Anstäldes, jemlikt 65 § Riksdagsordningen, omröstning öfver föl¬
jande, af Stats-Utskottet i dess memorial N:o 70, andra punkten, före¬
slagna och af båda Kamrarne godkända voteringsproposition:
»Den, som vill, att Riksdagen beviljar tillökning i anslaget till sti¬
pendier för seminariielever med 5,000 kronor, röstar
Den, det ej vill, röstar
Ja:
Nej;
Vinner Nej, har förslaget om tillökning i nämnda anslag icke vun¬
nit Riksdagens bifall.»
>':<• 38. 28
Måndagen den 7 Maj, f. m.
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:
Protokoll öfver omröstningen uppsattes, justerades samt afsändes
till Andra Kammaren; och ankom derifrån efter en kort stunds förlopp
ett protokollsutdrag, N:o 202, som upplästes och hvaraf inhemtades, att
omröstningen derstädes utfallit med 123 Ja och 62 Nej, samt att båda
Kamrarnes sammanräknade röster befunnits utgöra 225 Ja och 75 Nej;
hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse
med Ja-propositionens innehåll.
Anstäldes, jemlikt 65 § Riksdagsordningen, omröstning öfver föl¬
jande, af Stats-Utskottet i dess memorial N:o 71 föreslagna och af båda
Kamrarne godkända voteringsproposition:
»Den, som vill att Riksdagen för sin del besluter, att utaf den
köpeskilling, som inflyter vid försäljning af de provincialläkaren i Ölands
Södra mot på lön anslagna bohemman, Vs mantal Alby N:o 2 i Hul-
terstads socken, :!/s mantal Öfvetorp N:o 3 och 5/aa mantal Törnbotten
N:o 2, båda i Algutsrums socken, samt fris mantal Gårdstorp N:o 1 i
Södra Möckleby socken, och hvilken köpeskilling i (ifrigt bör till stats¬
verket redovisas, ett belopp af 15,000 kronor skall till invånarue i be¬
rörda provincialläkaredistrikt öfverlemnas under vilkor, att distriktet åt
provincialläkaren anskaffar och för framtiden underhåller lämplig bo¬
stad, röstar
Vinner Nej, har Riksdagen för sin del beslutit, att utaf den för
samma bohemman inflytande köpeskilling, hvilken i öfrigt bör till stats¬
verket redovisas, ett belopp af 10,000 kronor skall till invånarue i för¬
berörda provincialläkaredistrikt öfverlemnas under vilkor, att distriktet
åt provincialläkaren anskaffar och för framtiden underhåller lämplig
bostad.»
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:
Protokoll öfver omröstningen uppsattes, justerades samt afsändes
till Andra Kammaren; och ankom derifrån efter en stunds förlopp ett
protokollsutdrag, N:o 203, som upplästes och hvaraf inhemtades, att
omröstningen derstädes utfallit med 72 Ja och 114 Nej, samt att båda
Kamrarnes sammanräknade röster befunnits utgöra 159 Ja och 142
Ja — 102.
Nej — 13.
Den, det ej vill, röstar
Ja — 87.
Nej — 28.
Måndagen den 7 Maj, f. m.
29 N:o 38.
Nej; hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstäm¬
melse med Ja-propositionens innehåll.
Anstäldes, jemlikt 65 § Riksdagsordningen, omröstning öfver föl¬
jande, af Bevillnings-Utskottet i dess memorial N:o 11, första punkten,
föreslagna och af båda Kamrarne godkända voteringsproposition:
»Den, som, lika med Riksdagens Andra Kammare, bifaller den af
Herr Anders August Anderson vid innevarande riksmöte inom samma
Kammare väckta motion (N:o 49) derom att uti bevillningsstadgans 9:de
§ (afseende den eller de orter, der bevillning för inkomst af kapital
eller arbete skall de skattskyldige påföras) 3:dje mom. måtte, med ute¬
slutande af det derstädes nu förekommande ordet »förnämligast», er¬
hålla följande lydelse:
»fabriksegare, handlande samt annan yrkes- och näringsidkare, der
fabriken är belägen, eller handeln, yrket eller näringen idkas; dock
skola handlande i de städer, hvilka innefatta flera församlingar, för den
handelsrörelse, de derstädes idka, taxeras inom den församling, der de
äro mantalsskrifne», röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, lika med Första Kammaren, beslutit,
att berörda motion icke skall till någon Riksdagens åtgärd föranleda.»
A7id omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:
Ja — 19.
Nej — 98.
Protokoll öfver omröstningen uppsattes, justerades samt afsändes
till Andra Kammaren; och ankom derifrån efter eu stunds förlopp ett
protokollsutdrag, N:o 204, som upplästes och hvaraf inhemtades, att
omröstningen derstädes utfallit med 120 Ja och 53 Nej, samt att båda
Kamrarnes sammanräknade röster befunnits utgöra 139 Ja och 151
Nej; hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstäm¬
melse med Nej-propositionens innehåll.
Anstäldes, jemlikt 65 § Riksdagsordningen, omröstning öfver föl¬
jande, af Bevillnings-Utskottet i dess memorial N:o 11, andra, punkten,
föreslagna och af båda Kamrarne godkända voteringsproposition:
»Den, som, lika med Riksdagens Andra Kammare, bifaller den af
Herr P. Engman vid innevarande riksmöte inom samma Kammare
väckta motion (N:o 44) derom »att Riksdagen måtte besluta den än-
N:o 38. 30
Måndagen den 7 Maj, f. in.
äring uti 75 § bevillningsförordningen, att den deruti föreskrifna be-
villningsprocenten må för samtliga länen utgå med högst hälften af nu
stadgade belopp, samt för Stockholms stad med högst en procent af
samma stads hela bevillningssumma», röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen, lika med Första Kammaren, besluta,
att ifrågavarande motion icke skall till någon Riksdagens åtgärd
föranleda.»
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:
Ja — 21.
Nej — 90.
Protokoll öfver omröstningen uppsattes, justerades samt afsändes
till Andra Kammaren; och ankom derifrån efter eu kort stunds för¬
lopp ett protokollsutdrag, N:o 205, som upplästes och hvaraf inhemta-
des, att omröstningen derstädes utfallit med 112 Ja och 66 Nej, samt
att båda Kamrarnes sammanräknade röster befunnits utgöra 133 Ja
och 156 Nej; hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öf¬
verensstämmelse med Nej-propositionens innehåll.
Anstäldes, jemlik! 65 § Riksdagsordningen, omröstning öfver föl¬
jande, af Bevillnings-Utskottet i dess memorial N:o 12, första punkten,
föreslagna och af båda Kamrarne godkända voteringsproposition:
»Den, som vill, att tulltaxerubriken »Papper» skall erhålla följande
förändrade lydelse:
»Papper:
kardus-, makulatur- och annat groft,, till skrifning, ritning eller tryck¬
ning ej tjenlig!, samt poler eller smergel-.......... Fritt.
förgyldt, försilfradt eller annorlunda än i massan
färgadt, äfvensom papper i förening med bomulls-
eller linneväfnad..................................................... 1 skålp. 6 öre.
alla andra slag, derunder inbegripet linieradt papper 1 skålp. 4 öre»;
att åt tulltaxerubriken »Papp» gifves följande lydelse:
»Papp:
förhydnings-, press- och tak- samt annan till skrifning, ritning
eller tryckning icke tjenlig..................................................... Fri.
andra slag; tullbehandlas lika med Papper;» samt
att den i nuvarande tulltaxa vid »Asfaltfilt» förekommande hän¬
visning till Papper förändras till
»Asfaltfilt; hänföres under Papp, förhydnings-, press- och tak-»,
röstar
Ja;
Den, (let ej vill, röstar
Nej;
Måndagen den 7 Maj, f. m.
31 N:o 38.
Vinner Nej, har Riksdagen besluta, att tulltaxerubrikema »Papper»
och »Papp» samt den i tulltaxan vid »Asfaltfilt» förekommande hän¬
visning skola vid deras nuvarande lydelse bibehållas.»
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:
Ja — SO.
Nej —- 36.
Protokoll öfver omröstningen uppsattes, justerades samt afsändes
till Andra Kammaren; och ankom derifrån efter en stunds förlopp ett
protokollsutdrag, N:o 206, som upplästes och hvaraf inhemtades, att om¬
röstningen derstädes utfallit med 55 Ja och 119 Nej, samt att båda
Kamrarnes sammanräknade röster befunnits utgöra 135 Ja och 155
Nej; hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstäm¬
melse med Nej-propositionens innehåll.
Anstäldes, jemlikt 65 § Riksdagsordningen, omröstning öfver föl¬
jande, af Bevillnings-Utskottet i dess memorial N:o 12, andra punkten,
föreslagna och af båda Kamrarne godkända voteringsproposition:
»Den, som vill, att tulltaxerubriken »Papp- och Pappersarbeten»
erhåller följande lydelse:
•»Papp- och Pappersarbeten, ej specificerade:
olackerade ............................................................. 1 skalp. 12 öre.
lackerade, arbeten af papier rnaché derunder in¬
begripna ............................................................. 1 skålp. 20 öre»;
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej:
Vinner Nej, har Riksdagen beslutit, att ifrågavarande tulltaxe-
rubrik bibehålies vid sin nuvarande lydelse.»
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:
Ja — 45.
Nej — 58.
Protokoll öfver omröstningen uppsattes, justerades samt afsändes
till Andra Kammaren; och ankom derifrån efter en stunds förlopp ett
protokollsutdrag, N:o 207, som upplästes och hvaraf inhemtades, att
omröstningen derstädes utfallit med 21 Ja och 133 Nej, samt att båda
Kamrarnes sammanräknade röster befunnits utgöra 66 Ja och 191 Nej;
hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse
med Nej-propositionens innehåll.
N:o 38. 32
Måndagen den 7 Maj, f. m.
Anstäldes, jemlikt 65 § Eiksdagsordningen, omröstning öfver föl¬
jande, af Bevillnings-Utskottet i dess memorial N:o 12, tredje punkten,
föreslagna och af båda Kamrarne godkända voteringsproposition:
»Den, som vill, att åt tulltaxerubriken »Album» gifves följande
lydelse:
»Album, fodralens vigt inberäknad ........................... 1 skålp. 20 öre»;
röstar
J a;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, kommer tulltaxerubriken »Album» att bibehållas vid
den lydelse, den för närvarande egen»
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:
Ja — 24.
Nej — 52.
Protokoll öfver omröstningen uppsattes, justerades samt afsändes
till Andra Kammaren; och ankom derifrån efter en stunds förlopp ett
protokollsutdrag, N:o 208, som upplästes och hvaraf inhemtades, att om¬
röstningen derstädes utfallit med 14 Ja och 102 Nej, samt att båda
Kamrarnes sammanräknade röster befunnits utgöra 38 Ja och 154 Nej;
hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse
med Nej-propositionens innehåll.
Anstäldes, jemlikt 65 § Riksdagsordningen, omröstning öfver föl¬
jande, af Bevillnings-Utskottet i dess memorial N:o 12, fjerde punkten,
föreslagna och af båda Kamrarne godkända voteringsproposition:
»Den, som vill, att tullsatsen å »Bokpermar, lösa» nedsättes till 20
öre skålpundet, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen besluta, att den nuvarande tullsatsen
å »Bokpermar, lösa» bibehålies oförändrad.»
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:
Ja — 17.
Nej — 48.
Protokoll öfver omröstningen uppsattes, justerades samt afsändes
till Andra Kammaren; och ankom derifrån efter en stunds förlopp ett
protokollsutdrag, N:o 209, som upplästes och hvaraf inhemtades, att
omröstningen derstädes utfallit med 7 Ja och 87 Nej, samt att båda
33 N:o 38.
Måndagen den 7 Maj, f. m.
Kamrames sammanräknade röster befunnits utgöra 24 Ja och. 135 Nej;
hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse
med Nej-propositionens innehåll.
Anstäldes, jemlikt 65 § Riksdagsordningen, omröstning öfver föl¬
jande, af Bevillnings-Utskottets i dess memorial N:o 12, femte punkten,
föreslagna och af båda Kamrarne godkända voteringsproposition:
»Den, som vill, att tullafgiften för» Brefkuverter och Papperspåsar»
bestämmes till 8 öre skålpundet, röstar
Ja:
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen beslutit, att tullafgiften för ifråga¬
varande artiklar skall utgöra 10 öre per skålpund.»
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:
Ja — 22.
Nej — BO.
Protokoll öfver omröstningen uppsattes, justerades samt afsändes
till Andra Kammaren; och ankom derifrån efter en stunds förlopp ett
protokollsutdrag, N:o 210, som upplästes och hvaraf inhemtades, att om¬
röstningen derstädes utfallit med 10 Ja och 66 Nej, samt att bada
Kamrames sammanräknade röster befunnits utgöra 32 Ja och_96 Nej;
hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse
med Nej-propositionens innehåll.
Anstäldes, jemlikt 65 § Riksdagsordningen, omröstning öfver föl¬
jande, af B evilin ings-U t skott et i dess memorial N:o 12. sjette punkten,
föreslagna och af båda Kamrarne godkända voteringspropotition:
»Den, som vill, att tullsatsen å Brodérduk, Marie och Stramalj af
papper nedsättes till 12 öre skålpundet, röstar
J a;
Den, det ej vill, röstar
Nej:
Vinner Nej, komma ifrågavarande artiklar att bibehållas vid den
tullsats, som för närvarande är dem åsatt.»
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:
Ja — 20.
Nej — 38.
Första Kammarens Prot. 1877. N:o 38.
3
N:o 38. 34
Måndagen den 7 Maj, f. m.
Protokoll öfver omröstningen uppsattes, justerades samt afsändes
till Andra Kammaren; och ankom derifrån, efter en stunds förlopp, ett
protokollsutdrag, N:o 211, som upplästes och hvaraf inhemtades, att
omröstningen derstädes utfallit med 12 Ja och 88 Nej, samt att båda
Kamrarnes sammanräknade röster befunnits utgöra 32 Ja och 126 Nej;
hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse
med Nej-propositionens innehåll.
Anstäldes, jemlikt 65 § Riksdagsordningen, omröstning (ifver föl¬
jande, af Bevillnings-Utskottet i dess memorial N:o 12, sjunde punkten,
föreslagna och af båda Kamrarne godkända voteringsproposition:
»Den, som vill, att anilinfärger göras tullfria, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej:
Vinner Nej, har Riksdagen beslutit, att den för anilinfärger nu
gällande tullsats skall bibehållas.»
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:
Ja - 25.
Nej — 2.8.
Protokoll öfver omröstningen uppsattes, justerades samt afsändes
till Andra Kammaren; och ankom derifrån efter en stunds förlopp ett
protokollsutdrag, N:o 212, som upplästes och hvaraf inhemtades, att
omröstningen derstädes utfallit med 17 Ja och 72 Nej, samt att båda
Kamrarnes sammanräknade röster befunnits utgöra 42 Ja och 110 Nej;
hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse
med Nej-propositionens innehåll.
Anstäldes, jemlikt 65 § Riksdagsordningen, omröstning öfver föl¬
jande, af Bevillnings-Utskottet i dess memorial N:o 12, åttonde punkten,
föreslagna och af båda Kamrarne godkända voteringsproposition:
»Den, som vill att ldorkalk från tullafgift befrias, röstar
Ja:
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen beslutit, att den nuvarande tullafgiften
för klorkalk bibehålies.»
Måndagen den 7 Maj. f. in. 35 U;o 38.
Vid omröstningens slut befumios rösterna hafva utfallit sålunda:
Ja — 58.
Nej — 18.
Protokoll öfver omröstningen uppsattes, justerades samt afsändes
till Andra Kammaren; och ankom derifrån, efter eu stunds förlopp, ett
protokollsutdrag, N:o 213, som upplästes och hvaraf inhemtades, att om¬
röstningen derstädes utfallit med 23 Ja och 88 Nej, samt att häda
Kamrarnes sammanräknade röster befunnits utgöra 81 Ja och 106 Nei;
hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse
med Nej-propositionens innehåll.
Anstäldes, jemlikt 65 § Riksdagsordningen, omröstning öfver föl¬
jande, af Bevillnings-Utskottet i dess memorial N:o 12, nionde punkten,
föreslagna och af båda Kamrarne godkända voteringsproposition:
»Den, som, med bifall till hvad Kongl. Maj:t i nåder föreslagit, vill
att tulltaxebriken »Lim» erhåller följande:
'Lim,:
husbiås och gelatin ............................................. 1 skalp. 38 öre.
andra slag .................................................... 1 skålp. 3 öre»;
röstar
Den, det ej vill, röstar
Ja;
Nej;
Vinner Nej, komma tulltaxans nuvarande bestämmelser för rubriken
»Lim» att bibehållas oförändrade.»
Vid omröstningens slut hefunnos rösterna hafva utfallit sålunda:
Ja----10.
Nej — 31.
Protokoll öfver omröstningen uppsattes, justerades samt afsändes
till Andra Kammaren; och ankom efter en kort stunds förlopp deri¬
från ett protokollsutdrag, N:o 214, som upplästes, och hvaraf inhemta¬
des, att omröstningen derstädes utfallit med 16 Ja och 101 Nej, samt
att båda Kamrarnes sammanräknade röster befunnits utgöra 56 Ja och
132 Nej; hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfver¬
ensstämmelse med. Nej-propositionens innehåll.
Anstäldes, jemlikt 65 § .Riksdagsordningen, omröstning öfver föl¬
jande, af Bevillnings-Utskottet i dess memorial N:o 12, tionde punkten,
föreslagna och af båda Kamrarne godkända voteringsproposition:
N:o 38. 38
Måndagen den 7 Maj, e. m.
»Den som vill att, i afseende a »Metaller, sammansatta: arbetade»,
den för närvarande under afdelningen »andra slag» inbegripna och
specificerade metallduk skall ur nämnda afdelning utgå och i stallet
under afdelningen »plåtar, latun och trådband, äfvensom andra ämnen
för ytterligare bearbetning» uppforas; och att i följd häråt tulitaxe-
rubrxken »Metaller, sammansatta» skall uti ifrågavarande delar erhålla
följande lydelse:
»Metaller, sammansatta:
arbetade: , ,
metallduk, plåtar, latun och trådband, äfvensom andra ämnen _
för ytterligare bearbetning ................................................. fria
andra slag, oäkta lahn derunder inbegripen:
att tulltaxerubriken »Tråd», i hvad angår afdelningarne »jern- och
stål-» samt »koppar- och annan ej specificerad metall», skall forandras
till följande lydelse:
»Tråd:
jern- och stål-, äfvensom deraf tillverkad duk...
andra arbeten deraf draga den tull, som taxan
bestämmer för manufaktursmide eller stål¬
arbeten.
koppar- och annan ej specificerad metall-:
förgyld, försilfrad eller pläterad ..........-...... 1 skalp. . krona.
andra slag, äfvensom deraf tillverkad duk ... rn.
samt att rubriken »Siktduk» skall undfå följande lydelse:
»Siktduk: -p „•
af metall, alla slag ........................................... *n‘
af spånadsämnen; se Väfnader»,
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, har Riksdagen beslutit, att tulltaxerubrikerna »Metaller,
sammansatta», »Träd» och »Siktduk» skola bibehållas vid den lj de se,
de för närvarande hafva.»
Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda.
Ja — 29.
Nej — 37.
Protokoll öfver omröstningen uppsattes, justerades samt aisandes
till Andra Kammaren; och ankom derifrån efter en kort stunds för¬
lopp ett protokollsutdrag, N:o 215, som upplästes och hvaraf lnhemta-
Måndagen den 7 Maj, f. m.
cles, att omröstningen derstädes utfallit med 21 Ja och 109 Nej, samt
att bada Kamrames sammanraknade röster befunnos utgöra 50'Ja och
ew!/1’ |1Va<la!i “ 1 frägan Wifvit af Riksdagen fattadt i öfver-
ensstammelse med Nej-propositionens innehåll.
37 N:o 38.
Anstäldes, jemlikt 65 § Riksdagsordningen, omröstning öfver föl¬
jande, af Beyillnmgs-Utskottet i dess memorial N:o 12, elfte punkten
föreslagna och af båda Kamrarne godkända voteringsproposition : ’
»Den, som vill att tullsatsen å stärkelse af hvete potates eller
andra vegetabiliska ämnen bestämmes till 3 öre skålpundet, röstar
Ja j
Den, det ej vill, röstar
Nej;
tullsats‘lldjeMllen.^1" lfrägavarande artikel blifvit vid sin nuvarande
Vld omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:
Ja — 35.
Nej - 42.
till ESf°J Öfv6r omröstaing®n uppsattes, justerades samt afsändes
Andra Kammaren; och ankom derifrån efter eu kort stunds för¬
del Jh protoko!lsutdra& N:0 21 som upplästes och hvaraf inhemta-
des att omröstningen derstädes utfallit med 30 Ja och 114 Nej, samt
15(i NV fTT sammanraknade röster befunnits utgöra 65 Ja och
stämmpl ’ bvadan beslut i fragan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverens¬
stämmelse med Nej-propositionens innehåll.
och memoriaf- ^ b°rdlades Stats-Utskottets nedan nämnda utlåtanden
*** ***1
- J:0 73’ ’ “Mniiig af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående
begrafmngs- och ofnga kostnader med anledning af Hennes Maj:t Enke¬
drottning Josefinas dödliga frånfälle; J
, ^ 74’ j anledning af väckt motion om rätt till lyftning af de till
begrafningshjelp afsedda innehållningar å löner;
N:o 75, med förslag till voteringsproposition i anledning af Ivam-
underbefäl1 Jaktlga bedut ‘ fräga °m Pensionering af armén8Sbefäl och
Första Kammarens Prat. 1877. N:o 38. a
N‘0 38. 38 Måndagen den 7 Maj, f. ra.
äfvensom Sammansatta Stats- och Bevillnings-Utskottets utlåtanden:
N:o 1, i fråga dels om afdrag å kronan behållen ränta af frälse-,
skatte- och kronohemman och lägenheter, dels ock om grundskatternas
afskrifvande;
N:o 2, angående ändring af §§ 2 och 11 i nu gällande Bevillnings¬
förordning;
N:o B, angående åtgärder till hästafvelns befrämjande.
Kammaren åtskildes kl. 3 e. m.
In fidem
O. Brakel.
STOCKHOLM, IVAR H7EGGSTRÖMS BOKTRYCKERI, 1877.