Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
1
N:o 37.
Ank. till Riksd. Kansli den 7 Mars 1877, kl. 1 e. m.
Kong!. Maj:ts nådiga 'proposition till Riksdagen, angående förän¬
dring i tullsatserna å papper med flera ämnen; Gifven
Stockholms Slott den 2 Mars 1877.
Under åberopande af hvad bilagda utdrag af protokollet öfver finans¬
ärenden innehåller, föreslår Kongl. Maj:t Riksdagen:
att tulltaxans bestämmelser i nedanstående stycken måtte erhålla föl¬
jande lydelse :
Accordion; — —
Adresskort; se Visitkort.
Aether och — —
Album, fodralens vigt inberäknad...............1 skålp. 20 öre.
Anilinfärger..................................fria>
Asfaltfilt; hänföres under Papp, förhydnings-, press- och tak-.
Bokper mar, lösa........................1 skålp. 20 öre.
Bill. till Bilcsd. Prof. 1877. 1 Sami. 1 Åfd. 17 Raft.
1
2 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 37.
Brefkuverter och Papperspåsar................1 skålp. 6 öre.
Brodérduk, Marie och Stramalj:
af papper.........................1 skålp. 12 öre.
Brodérmönster..........................1 skålp, 6 Öre.
Fågellim; se Fernissa.
Klorkalk.....................................fri.
Lim, husbiås och gelatin ...................1 skålp. 38 öre.
andra slag...........................1 skålp. 3 öre.
Metaller, sammansatta:
arbetade:
metallduk, plåtar, latun och trådband, äfvensom andra ämnen för ytter¬
ligare bearbetning...........................fria.
andra slag, oäkta latin derunder inbegripen:
förhydnings-, press- och tak- samt annan till skrifning, ritning eller tryck¬
ning icke tjenlig.............................fri-
andra slag; tullbehandlas lika med Papper.
Papp- och pappersarbeten, ej specificerade:
olackerade...........................1 skålp. 12 öre.
lackerade, arbeten af papier maché derunder inbegripna . 1 skålp. 20 öre.
Papper:
kardus-, eller annat lika groft och till skrifning, ritning eller tryckning
ej tjenligt, samt polér- eller smergelpapper..............fritt.
förgyldt, försilfradt eller annorlunda än i massan färgadt, äfvensom papper
i förening med bomulls- eller linneväfnad........1 skålp. 6 öre.
alla andra slag, derunder inbegripet linieradt papper ... 1 skålp. 3 öre.
Papperspåsar; se Brefkuverter.
Papperstapeter och Border...................1 skålp. 6 öre.
Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 37. 3
Siktduk:
af metall, alla slag.............................fri.
af spånadsämnen; se Yäfnader.
Solfjädrar--
Spadar; — —
Stärkelse af hvete, potates eller andra vegetabiliska ämnen . 1 skålp. 3 öre.
Träd:
jern- och stål-, äfvensom deraf tillverkad duk.......r......fri.
andra arbeten deraf draga den tull, som taxan bestämmer för manufaktur¬
smide eller stålarbeten,
koppar- och annan ej specificerad metall-:
förgyld, försilfrad eller pläterad............1 skålp. 1 krona.
andra slag, äfvensom deraf tillverkad duk...............fri.
Visitkort och Adresskort
1 skålp. 6 öre.
Härjemte och under förutsättning af Riksdagens bifall till ofvanberörda
förändringar i afseende å taxebestämmelserna rörande papper, föreslår Kongl.
Maj:t Riksdagen, att samma bestämmelser må få träda i kraft från och med
den dag, då ny tulltaxa varder af Kongl. Maj:t utfärdad.
De i statsrådsprotokollet omförmälda, till detta ärende hörande hand¬
lingar skola Riksdagens vederbörande Utskott tillhandahållas; och Kongl.
Maj:t förblifver Riksdagen med all Kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.
• OSCAR.
Hans Forssell.
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Frej), ang. förändring i tullsatserna på papper in. m. 1
Utdrag af protokollet öfver Finansårenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i Statsrådet ä Stockholms Slott den 2 Februari
1877.
Närvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Lagerstråle,
Thyselius,
Carlson,
Friherre Alströmer,
Weidenhielm,
Loven,
Friherre von Otter och
Forssell.
Departementschefen statsrådet Forssell föredrog vidare:
dels det underdåniga utlåtande angående tiilltaxebestämmelserna för
papper samt åtskilliga dermed sammanhängande frågor, som, efter särskild
nådig remiss, blifvit den 9 sistlidne Januari afgifvet af den för revision af
gällande tulltaxa den 29 September 1876 i nåder tillsatta komité;
dels ock en af Ad. Hedin, Carl E. Ekgren, Albert Andersson-Eden-
berg, C. E. Gernandt och Eduard Nachman enligt uppdrag af det under år
1876 församlade femte svenska publicistmötet å mötets vägnar till Kongl.
Maj:t ingifven underdånig framställning angående ändring i gällande tull¬
bestämmelser för åtskilliga slag af papper.
Härefter anförde Departementschefen:
Bill. till Biksd. Prof. 1877. 1 Sami. 1 Afd.
1
2 Bil. till Kongl. Maj ds Nåd. Prop. ang. förändring i tullsatserna på papper m. m
Såsom Eders Kongl. Maj:t behagade erinra Sig, har redan mer än en
gång förekommit fråga om rätta tullbehandlingen af artikeln papper, i det
mellan vederbörande tullmyndigheter och importörerna olika meningar yppats
om betydelsen af de i tulltaxan förekommande uttrycken tryck- och plansch¬
papper. Af den utredning, som i dessa mål dels generaltullstyrelsen dels uti
det af mig nyss föredragna särskilda utlåtande den af Eders Kongl. Maj it
tillsatta komité för revision af tulltaxan meddelat, framgår i afseende å
uppkomsten af denna tulltaxerubrik bland annat:
att från år 1816 till år 1841 koncept- och skrifpapper voro under eu rubrik
med högre tullsats särskilda från “tryckpapper, olimmadt och i packor";
att år 1841 rubriken “tryckpapper, olimmadt och i packor" utbyttes
mot “tryckpapper, limmadt och olimmadt", hvilken rubrik bibehölls till
år 1860;
att vid 1859—60 års riksdag riksens ständer tillkännagåfvo sig hålla
före, “att limmadt tryckpapper vore att anse lika med skrifpapper"; och att
i anledning deraf uti 1860 års tulltaxa i rubriken å det papper, som drog
den lägre tullen af 6 öre, infördes orden “tryck-, olimmadt"; hvilken rubrik
äfven, såsom komiterade ådagalagt, uti 1863 års tulltaxa måste anses bibe¬
hållen;
att derefter i 1865 års tulltaxa under samma rubrik infördes ordet
Htryck“-(papper) ensamt utan tillägg af bestämmelsen olimmadt, men att
denna förändring, så vida någon vigt skulle tillmätas beslutets motiv, tyd¬
ligen icke afsåg att utvidga begreppet tryckpapper, enär i det utlåtande, som
af 1863 års tullkomité afgafs och som lades till grund för 1865 års tullag¬
stiftning, uttryckligen angafs såsom skäl till förändringen, att "allt egentligt
tryckpapper måste vara olimmadt" och att bestämmelsen “olimmadt" derför
vore onödig; samt
att rubriken “papper- tryck"; utan närmare bestämmelse af dess egen¬
skap, sedermera bibehållits vid den förändring i afseende å tullsatsen för
denna artikel, som år 1874 vidtogs.
Jag vill ej inlåta mig i undersökning derom, huruvida det af 1863 års
Tullkomité afgifna yttrande, att “allt egentligt tryckpapper måste vara olim¬
madt", redan vid denna tid stod i strid med verkliga förhållandet. Att för
några tiotal af, år sedan böcker och tidningar för det mesta trycktes på
papper, som icke var användbart för skrifning, derom kan man genom en
undersökning i våra bibliotek lätt nog öfvertyga sig, men svårt torde vara
att angifva tidpunkten, när sådan ändring derutinnan inträdt, att ett motsatt
förhållande kan sägas hafva blifvit regel. Säkert är emellertid, att den i
senare tid oerhördt stegrade förbrukningen af isynnerhet tryckpapper små¬
ningom ledt tillverkarne till användning af sådant råmaterial, som för pap¬
perets konsistens förutsätter limning. Om derför ännu år 1863 med något an-
Bil. till Kongl. Majds Kel cl Trop. ang. förändring i ndlsatrerna på papper m. m. 8
språk på giltighet kunde sägas, att allt egentligt tryckpapper måste vara
olimmadt, torde deremot för närvarande med mera skäl kunna påstås, att
egentligt tryckpapper är åtminstone till stor del mer eller mindre limmadt.
Betydelsen af en sådan förändring, hvarigenom tullsatsrubriken, sådan
den ursprungligen var menad, kommit att icke längre passa till den der¬
under betecknade varans egenskaper, har egentligen fraraträdt först efter den
nedsättning i tullen för tryckpapper, som medgafs af 1874 års riksdag. Då
derigenom för tryckpapper och planschpapper, liksom för sugpapper bestäm¬
des en tullsats af 2 öre, under det att tullen för “papper, andra slag4' be¬
hölls vid 8 öre, och sålunda införsel af papper till 2 öres tull blef under i
landet gällande papperspris ganska förmånlig, måste frågan om betydelsen
af benämningen tryckpapper varda af stor vigt för så väl importörer som
tullmyndigheter, men kunde svårligen af dem på samma sätt och ur samma
synpunkter uppfattas.
Det var naturligt, att importörer af papper, som visste och kunde
ådagalägga, att Riksdagen, med anförda nedsättning verkligen afsett en lin¬
dring för tryckeri-industrien och för frambringandet af literaturens alster,
icke skulle kunna godkänna eller ens förstå möjligheten af en sådan be¬
stämmelse af begreppet tryckpapper, att derigenom från tullindring uteslötes
hellimmmadt eller halflimmadt papper, ehuru sådant numera allmänneligen
användes till så väl bok- som tidningstryck.
Men det var lika naturligt, att tullmyndigheterna, som egde att för
“tryckpapper11 uppbära 2 öre för skålpund, för “papper andra slag11 8 öre
för skålpund, skulle, nu strängare än någonsin, hålla på det kännemärke,
hvarigenom “andra slag*1 papper kunde från tryckpapper skiljas. Ett sådant
var den häfdvunna bestämningen “papper, hvarpå ej kan skrifvas11 eller
“olimmadt papper11, som, en gång i tulltaxan införd, sedermera icke kunde
anses upphäfd; något annat kännemärke var ej genom lagstiftningen gifvet,
och kunde ej heller af tullverkets tjensteman pa egen hand uppfinnas.
Papperets format och inläggningssätt kunde omöjligen anses för en tillfreds¬
ställande skilnad mellan “tryckpapper11 och “papper andra slag11, då en så
betydlig differens i tullsatsen som 6 öre pr skålpund eller omkring 40 pro¬
cent af tillverkningsvärdet, utan fråga skulle göra det till en lönande affär
att för import beställa vanligt skrifpapper i det format och med den in¬
packning, som hittills varit vanlig endast för tryckpapper. . Papperets appre¬
tur och stadga lemnade heller ingen ledning, då obestridligt är, att många
af de vanligaste skrifpapperssorterna äro mycket mindre fasta än godt, för
tryckning afsedt papper, och att det för tryck ämnade papper ofta nog är
mera glättadt än skrifpapper, hvarförutom i sådana bestämningar lemnades
allt för fritt spelrum åt det individuela tycket. Slutligen var det ej heller
möjligt att gifva afgörande vitsord åt importörens förklaring, till hvithet
4 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Prop. ang. förändring i tullsatserna på papper in. in.
ändamål papperet skulle användas, dels emedan äfven sådant papper, som
eljest obestridligen skulle hänföras till skrif- eller postpapper, numera ofta
användes till merkantilt eller annat tryck, dels af det allmänna skälet, att
en sådan princip innebär en uppmuntran till underslef, som vid all tull¬
behandling måste undvikas.
Vid pröfningen inför Eders Kongl. Maj:t af frågor om tullbehandling
af papper, hvars egenskap af tryckpapper varit ifrågasatt, hafva nu anförda
omständigheter alla mast tagas i betraktande. Om å ena sidan Riksdagens
S)-fte att åt boktryckeri-industrien och för den allmänna upplysningens främ¬
jande bevilja lindring i tullsatsen för det till bok- och tidningstryck afsedda
papper varit obestridligt och förtjenat allt afseende, har dock a andra sidan
icke kunnat förbises, att Riksdagen lika säkert hittills icke haft för afsigt
att minska tullskyddet för det papper, som till bok- och tidningstryck all¬
männeligen . icke användes, d. v. s. i främsta rummet skrif- och postpapper.
Man har icke varit berättigad antaga, att tullsatsen 8 öre för “papper —
alla andra slag4' borde hafva mindre helgd än tullsatsen 2 öre för (“papper-
tryck44.; eller att det för Riksdagen, som bestämt tullsatserna, skulle vara
likgiltigt, om, genom en vidsträcktare tolkning af begreppet “tryckpapper44,
derunder kunde komma att inbegripas “alla slags44 papper och dermed genom
en enkel administrativ åtgärd den högre tullsatsen och det större skyddet
för skrif- och postpapper faktiskt försvinna. När det åter gälde att upp¬
rätthålla bägge dessa tullsats-rubriker, måste i främsta rummet afses, att
slalnaden mellan dem blefve en sådan, som kunde anses konstant och vid
tullbehandlingen direkt användbar. Ty en hufvudregel för all bestämning
af tullsatser måste vara, att den betryggar en för alla lika tullbehandling”
en import kan i allmänhet vida lättare fördraga en hög tullsats än sådana
osäkra reglor för tullbehandlingen, som lemna den ene importören tillfälle
att vinna fördel framför den andre eller vid olika tullplatser leda till olika
tillämpning af ^tullsatserna. Men det torde icke kunna bestridas, att af alla
bestämningar a det nu ifrågavarande begreppet tryckpapper finnes det ingen,
som med någon som helst tillförlitlighet och allmängiltighet skiljer dessa nu
nämnda tullsats-rubriker från hvarandra och som derigenom upprätthåller
äfven rubiiken papper andra slag44, utom den ofvan angifna: tryck¬
papper == olimmadt papper, eller papper, som för väta slår igenom och såle¬
des ej. är . för skrifning användbart. Och då nu härtill kommer, att såsom
ofvan är visadt, denna bestämning är inom tulladministrationen häfdvunnen
och har stödet af en hittills ej genom lagstiftningen upphäfd taxebestäm-
melse, har deruti funnits tillräckligt skäl att gilla tullmyndigheternas upp¬
fattning af denna fråga.
Det är emellertid uppenbart, att denna frågans lösning icke kan vara
tillfredsställande ur annan synpunkt, än att den upprätthållit Riksdagens
Bil. till Kong!. Mnj:ts Nåd. Prop. ang. förändring i tullsatserna på papper m. m. 5
rätt att sjelf förfoga öfver dessa tullsatser. Det måste stöta det allmänna
föreställningssättet, att papper, som obestridligen skall användas och plägar
användas till bok- eller tidningstryck och för hvilket införselns underlät¬
tande varit afsedt, i stället för att åtnjuta lindring, får vidkännas en dubbelt
högre tullsats än förut för detsamma varit bestämd, allenast derför, att en
sådan tulltaxans tolkning är den enda, som bevarar tullskyddet för vanligt
skaf- och postpapper. Och då Riksdagens bevillnings-utskott, till hvilket
denna fråga vid förliden riksdag hänskjöts, oaktadt den fullständiga fram¬
ställning, som då gafs af dessa oegentliglieter, icke ansåg sig behöfva vid¬
taga någon åtgärd för afhjelpande af desamma, torde nu endast återstå,
att till Riksdagen göra framställning om sådan förändring af tullsatser och
tulltaxe-rubriker för papper, att deras tillämpning ej längre behöfver vara
omtvistad, och att dervid Riksdagen gör val emellan upprätthållandet af
skyddet för skrif- och postpapper eller upphäfvande! af den för tryckpapper
afsedda tullindring.
Ty då orsaken till nu uppkomna missförhållande ligger deruti, att den
förut förefintliga, för tullbehandling tillämpliga skillnaden mellan tryck- och
skrifpapper, numera i verkligheten upphört att gälla, så att hvad tullmyndig¬
heterna efter denna föråldrade regel måste anse för skrifpapper, i sjelfva verket
lika väl kan vara tryckpapper, och då icke heller någon annan hållbar skilnad
mellan de båda pappersarterna kan fastställas, så, måste desamma i tulltaxan
under en rubrik och en tullsats sammanföras. Frågan blir då, huruvida
den för tryckpapper afsedda lägre tullsats skall för denna gemensamma
rubrik medgifvas, eller om det till skrifpapperets förmån gifna skydd skall,
på bekostnad af den år 1874 åt tryckpapperet utlofvade lindring, för den
nya rubriken upprätthållas, eller om någon medelväg mellan dessa ytterlig¬
heter kan utfinnas.
De för revision af tulltaxan utsedde komiterade, som åt denna och
dermed sammanhängande frågor egnat en särdeles omsorgsfull och fullständig
utredning, hafva i afseende härå kommit till den slutsats, att allt papper,
som icke är att hänföra till någon af rubrikerna “kardus-, makulatur-, polér-,
eller smergel-papper“ eller till “förgyldt, försilfradt eller annorlunda än i
massan färgad!, äfvensom papper i förening med bomulls- eller linneväfnad“
borde under en rubrik sammanföras och draga en tull af tre öre.
De af komiterade för denna förändring anförda skäl anser jag mig
kunna i hufvudsak godkänna, likasom ock den ändring, att de nu under
rubriken papper förda “förhydnings,- press- och tak,“- hänförts under rubriken
“Papp", samt för “kardus,- makulatur-, smergel- och polér-papper“ föreslagits
tullfrihet i stället för nu utgående tull af ett öre. "Vid sistnämnda tulltaxe-
rubrik synes mig dock med fog kunna framställas den anmärkning, att
begreppet “kardus- och makulatur“-papper icke är mycket säkrare än det
6 Bil till Eongl. Maj:ts Nåd. Prop. ang. förändring i tullsatserna på papper m. ni.
begrepp tryckpapper, hvarom nyligen uppstått tvist, och att om detsamma
nu också ej är föremål för olika meningar, industriens utveckling dock
förr eller senare kunde tänkas medföra samma slags förvecklingar, som med
tryckpapperet uppkommit. Den lättaste utvägen att förekomma dylika vore
utan tvifvel att sammanföra dessa papperssorter med papper andra slag,
men, ehuru införseln af desamma är särdeles ringa, synes mig dock den
tullförhöjning, som sålunda skulle vidtagas, icke vara särdeles tilltalande.
Deremot torde en sådan förtydligande bestämmelse, som af en reservant
inom komitén föreslagits “kardus- eller annat lika groft och till skrifning,
ritning eller tryckning icke tjenligt, samt poler- eller smergelpapper“ kunna
anses tjenlig som skydd mot möjliga tvister om uppfattningen af denna
rubrik.
Hvad komiterade i öfrigt föreslagit i fråga om tullsatserna för “Papp'1,
samt “Papperstapeter och Börder", “Album och Bokpermar, fösa", "Bref-
kuverter“, “Papperspåsar11, “Brodérduk, Marie och Stramalj'1, “Brodérmönster
och Visitkort", samt "Adresskort" och "Solfjäderspapper" synes mig allt
innebära förändringar, hvilka stå i så nära samband med nedsättningen af
tullen å "papper — andra slag", att de svårligen kunna derifrån skiljas.
Det skydd, som åt flera nu nämnda industrigrenar redan är beredt genom
tullsatserna å de dem tillhörande fabrikat, kan och bör utan tvifvel nedsät¬
tas i förhållande till minskningen i tull för den artikel, som är deras huf-
vudsakliga råvara; denna förändring kan derför ej sägas innebära någon
rubbning af det nu bestående tullsystemet eller sträcka sina verkningar ut¬
öfver de artiklar, hvarom nu är fråga, och den minskning i tullinkomst,
som genom sådan nedsättning möjligen skulle kunna uppstå, är ej tillräck¬
ligt stor för att behöfva tagas i beräkning.
Annat är visserligen förhållandet med några af de artiklar, för hvilka
komiterade föreslagit tullfrihet af det skäl, att de ingå som råvara i pappers¬
tillverkningen. Dels är det alldeles säkert, att genom denna tullfrihet sta¬
ten går i mistning om en tullinkomst af omkring 100,000 kronor, dels är
det tydligt, att då dessa råämnen ingå i flera andra industrigrenars fabrikat
och för många af dem äro ännu vigtigare än för pappersfabrikationen, ett
beslut om tullfrihet för nämnda artiklar kan anses innebära något vida
mera än blott ett tillbörligt afseende å pappersfabrikationen, helst som dessa
tullsatser tillika utgöra tullskydd för åtminstone tvänne inhemska näringar.
Ett uppskof med tullnedsättning för dessa artiklar kunde derför yrkas redan
af det skäl, att den rätteligen borde företagas i samband med någon all¬
männare jämkning af det våra näringar medgifna skydd. Men då man
svårligen alldeles kan förbise den svenska pappersfabrikationens berätti¬
gade anspråk att vid den nu föreslagna nedsättning i dess tullskydd i gen¬
gäld vinna åtminstone en i någon mån motsvarande minskning i kostna-
Bil. till Kongl. Majits Nåd. Prop. ang. förändring i tullsatserna på papper m. m. 7
derna för anskaffandet af sitt råmaterial, och då genom nedsättning till
hälften af tullsatsen för de artiklar, hvilka utgöra föremål för inhemsk
tillverkning, man, utan att allt för häftigt tillintetgöra den förmån dessa
näringar åtnjutit, tillika kan beräkna, att genom ökad införsel af varan,
staten kan få någon ersättning för hvad den eftergifver i tullafgiftens belopp
för hvarje skålpund, anser jag mig kunna tillstyrka, att komiterades förslag
i fråga om anilinfärger, messingsduk, siktduk, klorkalk, lim, husbiås och
gelatin samt stärkelse måtte föreläggas Riksdagen med den förändring, att
i afseende å lim föreslås en tullsats af 38 öre för “husbiås och gelatin“
och af 3 öre för “lim, andra slag1', samt för stärkelse en tullsats af 3 öre,
allt för skålpund.
I öfverensstämmelse med hvad sålunda anförts får jag i underdånighet
tillstyrka Eders Kongl. Maj:t att genom nådig proposition till den nu försam¬
lade Riksdagen föreslå, att tulltaxans bestämmelser i nedanstående stycken
måtte erhålla följande lydelse:
Accordion; — —
Adresskort; se Visitkort.
Aether och — —
Album, fodralens vigt inberäknad...............1 skålp. 20 öre.
Anilinfärger..................................fria.
Asfaltfilt; hänföres under Papp, förhydnings-, press- och tak-.
Bokper mar, lösa........................1 skålp. 20 öre.
Brefkuverter och Papperspåsar................1 skålp. 6 öre.
Broder duk, Marie och Stramalj:
af papper.........................1 skålp. 12 öre.
Brodérmönster..........................1 skålp. 6 öre.
Fågellim; se Fernissa.
Klorkalk.....................................fri*
8 Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Trop. ang. förändring i tullsatserna på papper m. m-
Lim, husbiås och gelatin ...................1 skålp. 38 öre.
andra slag...........................1 skålp. 3 öre.
Metaller, sammansatta:
arbetade:
metallduk, plåtar, latun och trådband, äfvensom andra ämnen för ytter¬
ligare bearbetning'...........................fria.
andra slag, oäkta lahn derunder inbegripen:
Tapp:
förhydning»-, press- och tak- samt annan till skrifning, ritning eller tryck¬
ning icke tjenlig.............................fri.
andra slag; tullbehandlas lika med papper.
Papp- och pappersarbeten, ej specificerade:
olackerade....... . . '..................1 skålp. 12 öre.
lackerade, arbeten af papier maché derunder inbegripna . 1 skålp. 20 öre.
Papper :
kardus- eller annat lika groft och till skrifning, ritning eller tryckning
ej tjenligt, samt polér- eller smergelpapper..............fritt.
förgyldt, försilfradt eller annorlunda än i massan fargadt, äfvensom papper
i förening med bomulls- eller linneväfnad........1 skålp. 6 öre.
alla andra slag, derunder inbegripet linieradt papper ... 1 skålp. 3 öre.
Papperspåsar; se Brefkuverter.
Papperstapeter och Border...................1 skålp. 6 öre.
Siktduk:
af metall, alla slag . ............................fri.
af spånadsämnen; se Yäfnader.
Solfjädrar -— —
Spadar; —- —■
Stärkelse af hvete, potates eller andra*vegetabiliska ämnen . i skålp. 3 öre.
Tråd:
jern- och stål-, äfvensom deraf tillverkad duk..............fri.
Bil. till Kongl. Maj:ts Nåd. Pr ap. ang. förändring i tullsatserna på papper m. m. 9
andra arbeten deraf draga den tull, som taxan bestämmer för manufaktur¬
smide eller stålarbeten,
koppar- och annan ej specificerad metall-:
förgjdd, försilfrad eller pläterad............1 skålp. 1 krona.
andra slag, äfvensom deraf tillverkad duk.......... fn-
Visitkort och Adresskort
l skålp. 6 öre.
Härjemte får jag slutligen i underdånighet tillstyrka, att Eders Kongl
Maj:t måtte, under förutsättning af Riksdagens bifall till de ifrågastälda för¬
ändringarna i afseende å taxebestämmelserna rörande papper, föreslå Riks¬
dagen, att samma bestämmelser må få träda i kraft från och med den daw
da ny tulltaxa varder af Eders Kongl. Maj:t utfärdad.
Hvad föredragande departementschefen sålunda yttrat
och hemställt täcktes, uppå tillstyrkan af Stats-Rådets öf¬
rig^ ledamöter, Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och
bifalla.
Ex protocollo:
Axel Adelgren.
Bill. till Riksd. Prot. 1877. 1 Sami. 1 Afd.
2
Kongl. Maj:Is Nåd. Proposition N:o 37.
Utdrag af protokollet öfver jinansärvriden, liållet inför Hans Maj:t
Konungen i Statsrådet ä Stockholms Slott den 2 Mars 1877.
N ärvarande:
Hans Excellens Herr Statsministern Friherre De Geer,
Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena Björnstjerna,
Statsråden: Lagerstråle,
Thyselius,
Carlson,
Friherre Alströmer,
Weidenhielm,
Loven,
Friherre von Otter och
Forssell.
Slutligen uppläste Departementschefen Statsrådet Forssell till justering
följande, i öfverensstämmelse med Kongl. Maj:ts nedannämnda dagai uppå
Statsrådets enhälliga tillstyrkande fattade beslut, uppsatta förslag till Kongl.
Maj:ts nådiga propositioner till Riksdagen, nemligen:
den 2 sistlidne Februari:
angående förändring i tullsatserna å papper med liera ämnen;
På Statsrådets underdåniga tillstyrkande behagade Hans
Maj:t Konungen i nåder gilla berörda förslag, sådana de
finnas detta protokoll bilagda; och skulle ! enlighet med
samma förslag nådiga propositioner till Riksdagen afgå.
Ex protocollo
Axel Ädelgren.
Bih. till Riksd. Prof. 1877. 1 Samt, 1 Afä. 17 Haft.
2