1
Motioner i Andra Kammaren, N:o 5,9.
K o 39.
Af Herr C. A. Larsson: Om åtgärders vidtagande i fråga om
en statsverkets fordran hos fdeikommissarien till egen¬
domen Löfsta.
Sedan Riksdagen besluta, att uppbörden och redovisningen af den
så kallade testamentsbevillningen från och med år 1874 skulle öfver-
fiyttas från Riksgälds- till Statskontoret, så hade 1873 års statsrevisorer
föetagit en omständligare granskning af de till bemälda bevillning hörande
handlingar samt dervid gjort en mängd anmärkningar, hvilka dock icke
intogos uti revisionsberättelsen, utan på grund af en särskild paragraf i
instruktionen för revisorerne, meddelades Herrar fullmäktige i Riksgälds-
kontoret till benäget iakttagande, innan handlingarna öfverlemnades till
Statskontoret.
Bland de i revisorernes skrifvelse omförmälda anmärkningar förekom
en af mera vigtig beskaffenhet. Kontorets tjensteman hade, bland annat,
uraktlåtit fullfölja den mot nya fideikommissarie!! till egendomen Löfsta
hos Öfverståthållare-embetet anhängiggjorda rättegång om utbekommande
af omkring 126,000 kronor, utgörande bevillning för det af honom 1863
tillträdda fideikommisset Löfsta med underlydande, lösegendom och stads¬
fastigheter.
Som Herrar fullmäktige i Riksgäldskontoret icke vidtagit någon
åtgärd med anledning af nyssberörde revisorers skrifvelse, så blef denna
sak föremål för ny behandling af de år 1874 sammanträdande reviso¬
rerne, hvilka framstälde formlig anmärkning till 1875 års Riksdag. Denna
anmärkning hade till följd, att Riksdagen, uti skrifvelse den 8 Mars 1875
uppdrog åt Herrar fullmäktige att, »när den förlust blefve känd, som
genom ärendets fördröjda behandling uppkommit, utsöka ersättning hos
dem, som föranledt denna förlust.»
Bill. till Kiksd. Prof. 1877. 1 Samt. 2 Afl. 2 Band. 10 Höft.
1
2
Motioner i Andra Kammaren. N:o 59.
Uti sin den 20 innevarande Januari afgifva berättelse till 1877 års
Riksdag, hvilken genom Stats-Utskottets memorial N:o 1 blifvit till Riks¬
dagens kännedom aflemnad, nämna Herrar fullmäktige icke ett ord om
de åtgärder som blifvit vidtagna i afseende på denna anmärkningsfråga,
ehuru Herrar fullmäktige upplysa om resultatet med statens tvister mot:
Höganäs stenkolsaktiebolag, Bolagets »The Gellivara Company limited»
konkurs samt Strömsholms nya kanalbolag; hvilka tvister dock äro för
staten af mindre betydenhet än den ifrågavarande testamentstvisten.
Deremot hafva Riksdagens år 1876 församlade Herrar revisorer,
uti sin berättelse om granskningen af Riksgäldskontorets tillstånd och
förvaltning, på sidorna 50, 51 upplyst, att ifrågavarande fideikommissarie
blifvit nödsakad, till följd af den mot honom, genom advokatfiskals-
embetet i Statskontoret, fullföljda rättegången, att den 19 Juni 1875
ytterligare, utöfver de den 8 Februari 1871 utbetalda 33,000 kronor, ut¬
gifva 81,816 kronor 35 öre, hvilka summor, tillsammans 115,116 kronor
35 öre, skulle motsvara belöpande bevillningen, beräknad efter 1867 års
taxeringsvärde, men att skilnaden emellan 1862 års taxering, som bort
läggas till grund för bevillningens uträkning, utgörande omkring 10,000
kronor, samt upplupna räntor från förfallo- till afbetalningstiderna, upp¬
gående till omkring 60,000 kronor, fortfarande utgör föremål för tvist,
den förra (efter återförvisning från Kammarrätten) hos Öfverståthållare-
embetet och den senare hos Kongl. Maj:t. Häraf vill det nemligen synas,
som om Riksdagens skrifvelse den 8 Mars 1875 icke skulle vara betydelselös,
enär de anspråk som möjligen behöfva framställas mot de i försum¬
melsen delaktige tjenstemännen, hvälfva sig omkring 60 å 70,000 kronor.
Det hade fördenskull varit för Riksdagen önskligt att veta, hvilka åtgärder
blifvit från Herrar fullmäktiges sida vidtagna, dels för att hålla krafvet
inom behörig preskription, dels för att förvissa staten om säkerhet för
de medel, hvilka tjenstemännen kunde blifva ålagda att betala, på det
staten icke må förlora sin rätt, hvarken genom uraktlåtet kraf eller
bristande säkerhet.
1 anledning häraf, och då Riksdagen har sig bekant, att staten redan
gjort eu högst betydlig förlust genom fullmäktiges uraktlåtenhet att hålla
krafvet öppet mot Höganäs stenkolsaktiebolag, tager jag mig friheten
vördsamt föreslå.
att Riksdagen ville genom Stats-Utskottet infordra
och i sammanhang med det lofvade utlåtandet an¬
gående Riksgäldskontorets styrelse och förvaltning, med¬
dela upplysning jemväl derom, huruvida Herrar full¬
mäktige vidtagit några åtgärder, som kunna vara be¬
Motioner i Andra Kammaren, N:o 60.
3
tryggande, ej mindre mot krafvets preskription, än ock
mot bristande tillgång till gäldande af den förlust som,
efter all sannolikhet, kommer att drabba statsverket
genom att fideikommissarie!! befrias från utgifvande af
upplupna räntan.
Stockholm den 26 Januari 1877.
C. A. Larsson,
från Östergötland.
N:o 60.
Af Herr J. E. Joliansson: Om ändring i stadgandena rörande
val af skollärare, organist och klockare.
Bland många oegentligheter i lagstiftningen, som ännu qvarstå
från förflutna tider, äro onekligen bestämmelserna om sättet för val af
skollärare, organist och klockare, och beräknandet af rösträttigheten vid
dessa val. Att kyrkoherden eller pastor skall, utöfver sin egentliga
rösträtt, ega hälften emot de af församlingen vid valet afgifna rösterna
vid klockare- och organistval, och ordföranden i skolrådet (också samma
personer) lika rösträtt vid val af folkskolelärare, är i sanning både obil¬
ligt och orättvist. Många bland presterna inse sjelfva orimligheten i sagde
rösträtt och begagna sig derföre icke deraf vid valen; deremot har ofta
händt, att pastorer antingen af enskilda sympatier, slägtskapsförhållanden,
eller af religösa skäl för någondera af de till tjensten sökande, genom
begagnandet af sin rösträtt, tillsatt en annan person, än som af plurali-
teten inom församlingen genom sina afgifna röster blifvit vald. Detta
medförer icke ett godt och lyckligt förhållande emellan lärare och åhö-