11
Motioner i Andra Kammaren, N:o 115.
onödigt utkastade, samt att ett sådant anslag som det till skälskytteröre 1 sen utan
tvifvel kunde bättre användas på förbättrandet af skolungdomens vapenöfningar.
Utan att vilja häruti göra något bestämdt förslag om sättet, anhåller jag
vördsamligen att
Riksdagen ville för sin de! besluta att ingå till Kong!.
Maj:t med en underdånig skrifvelse, det täcktes Kongl. Maj:t
i nåder till eu kommande Riksdag framlägga ett förslag till
ordnandet af den militära undervisningen i folkskolor.
Stockholm den 2? Januari 1877.
A. P. Lind.
N:o 115.
Af Herr Åt P. Lind: Angående underdånig skrifvelse om indragning
af biskops-, landshöfdinge- och presidents-embetena.
Hvad man kan göra för att lindra den börda som trycker på folket är na¬
turligtvis af största vigt nu, då det gäller att detta folk skall åtaga sig en börda,
hvilken det vore omöjligt att bära, om icke något af de gamla tyngderna toges
bort. Det är naturligtvis ock derföre som man nu, då försvarsfrågan står på dag¬
ordningen, begärt att grundskatterna skola aflyftas och indelningsverket upphöra,
dessa två onera som så länge och så mycket tryckt den jordbrukande befolk¬
ningen.
Alla äro vi utan tvifvel ense derom, att det vore godt att hafva ett mycket
stort och starkt försvar — endast landet kunde tåla vid de stora omkostnaderna
derför. Frågan gäller således om man skall våga att till de skatter och bördor,
vi nu hafva, lägga den ofantliga utgift, ett så vidsträckt försvar, som regeringen
föreslagit, otvifvelaktigt skulle hafva med sig. På denna fråga måste jag för min
del svara ett obetingadt nej. Ty saken gäller icke blott att i fredstid kunna öfva
värnpligtige utan det gäller ock att i krigstid kunna underhålla denna här, som
redan under freden tagit ut våra krafter.
Då gäller utau tvifvel att taga bort något af de gamla bördorna för att
man skall kunna bära de nya. Grundskatternas afskrifning och indelningsverkets
12
Motioner i Andra Kammaren, N:o 115.
upphörande äro sådana lindringar. Men dessa utan tvifvel både nödvändiga och
rättvisa förminskningar i skatterna äro icke nog. Öfver allt klagas att försvars¬
frågan är så dyr och att vi äro så fattiga. Ja, i sanning fattiga äro vi, så länge
vi icke kunna begagna de medel vi hafva och så länge vi gifva mer ut af det
lilla brödet än vi hafva råd till.
Äfven på andra områden kunna besparingar göras, äfven på andra håll kan
man uppsöka medel till landets försvar.
En sådan stor och välbehöflig sparsamhet vore att draga in alla öfverflödiga
embeten, då man naturligtvis slapp att aflöna några innehafvare af dessa för lan¬
det så dyra platser och använda dessa summor på landets försvar.
De embeten som utan den ringaste risk, eller utan att någon som helst
skada deraf skulle uppkomma, kunde indragas, vore i första rummet biskopar,
landshöfdingar och presidenter i kollegiala verken, hvilkas nytta, minst sagdt, tor¬
de vara temligen bestridd. Att det kan finnas män på dessa platser, som verkat
mycket godt, är utom allt tvifvel, men detta hafva de gjort oaktadt de voro bi¬
skopar, landshöfdingar etc., icke derföre att de voro det.
Jag ber att få fästa uppmärksamheten derpå att en sådan indragning af
dessa öfverflödiga embeten skulle inbringa staten en ganska stor behållning, som
väl bättre än nu sker kunde användas.
Frågan om landets försvar står för dörren, det gäller att gifva vårt foster¬
land ett sådant skydd att om det, hvad Gud förbjude, en dag skulle blifva in-
veckladt i några stridigheter, dess frihet och ära må kunna försvaras nu som förr.
Ingen af landets barn finnes som icke har denna önskan, från palatset till kojan
höres samma längtan efter ett starkt skydd och försvar; må vi då alla uppoffra
något, och det är i det syftet jag vågar i vördsamhet föreslå, att
Riksdagen ville för sin del besluta att ingå med eu un¬
derdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t, det täcktes Kongl. Maj:t
i nåder se till, huruvida icke biskops-, landshöfdinge- och
presidents-tjenster kunde indragas samt sålunda minskning i
utgifterna till aflöningar ske, och landet på sådant sätt få
större förmåga att bära de stora utgifter ett försvar pålägger
detsamma.
Stockholm den 27 Januari 1877.
A. P. Lind.