10
Motioner i Andra Kammaren, N:o 114.
N:o 114.
Af Herr A. P. Lind: Angående underdånig skrifvelse om förslag
till ordnande af den militära undervisningen i folkskolorna.
Det heter visserligen, att man i våra skolor lemnar fullständig undervisning
i gymnastik och militära saker. Detta kan visserligen vara sant i fråga om
de högre elementarläroverken, men i afseende på våra folkskolor vågar jag påstå,
att i de flesta består all sådan undervisning i något litet gymnastik. Vigtigt vore
likväl att barnen i skolorna redan vandes vid vapnens bruk. Vi vilja icke tala
om det nyttiga i sjelfva rörelserna för deras kroppsliga utveckling, vi vilja endast
fästa uppmärksamhet vid huru vigtig en sådan undervisning vore för landets för¬
svar. Vanligen sluta dessa barn i folkskolan vid en ålder af 13 å 15 år. Om man
nu tänker sig, att dessa finge under högsommaren en månads tid, utom den van¬
liga gymnastik folkskoleläraren är skyldig öfva barnen i hvarje dag, en halftimme
eller timme om dagen öfvas i vapnens bruk, så är det lätt att inse, af hvilken
vigt en sådan undervisning skulle vara, då den unge mannen en gång skall gå
igenom sin öfningstid som värnpligtig. Vid den ålder då barnen äro i skolan är sinnet
lätt emottagligt för intryck; hvad gossen lär sig då, kommer den unge mannen
vanligtvis väl i håg, och sålunda vore redan i skolan en vigtig grund lagd till lan¬
dets försvar, för att, som sagdt är, icke tala om den uppfriskande öfning för både
kropp och själ, som härigenom gåfves de unga genom utmarscher och rörelse i
fria luften under den varma årstiden.
Lämpliga lärare torde heller icke vara svårt att anskaffa. Vid öfningstidens
slut, då underofficerarne vända tillbaka till sina hem, vore det utan tvifvel god
tillgång på sådane till denna undervisning. Dessa underofficerare ligga vanligen
utan sysselsättning sommartiden efter mötet, och skulle utan tvifvel de flesta af
dem vara villiga att för en mycket liten aflöning tjenstgöra som lärare.
Jag är icke i tillfälle att på öret kunna säga hvad ett sådant förslags ge¬
nomförande skulle kosta, jag vet endast att de medel som dertill användas icke äro
11
Motioner i Andra Kammaren, N:o 115.
onödigt utkastade, samt att ett sådant anslag som det till skälskytteröre 1 sen utan
tvifvel kunde bättre användas på förbättrandet af skolungdomens vapenöfningar.
Utan att vilja häruti göra något bestämdt förslag om sättet, anhåller jag
vördsamligen att
Riksdagen ville för sin de! besluta att ingå till Kong!.
Maj:t med en underdånig skrifvelse, det täcktes Kongl. Maj:t
i nåder till eu kommande Riksdag framlägga ett förslag till
ordnandet af den militära undervisningen i folkskolor.
Stockholm den 2? Januari 1877.
A. P. Lind.
N:o 115.
Af Herr Åt P. Lind: Angående underdånig skrifvelse om indragning
af biskops-, landshöfdinge- och presidents-embetena.
Hvad man kan göra för att lindra den börda som trycker på folket är na¬
turligtvis af största vigt nu, då det gäller att detta folk skall åtaga sig en börda,
hvilken det vore omöjligt att bära, om icke något af de gamla tyngderna toges
bort. Det är naturligtvis ock derföre som man nu, då försvarsfrågan står på dag¬
ordningen, begärt att grundskatterna skola aflyftas och indelningsverket upphöra,
dessa två onera som så länge och så mycket tryckt den jordbrukande befolk¬
ningen.
Alla äro vi utan tvifvel ense derom, att det vore godt att hafva ett mycket
stort och starkt försvar — endast landet kunde tåla vid de stora omkostnaderna
derför. Frågan gäller således om man skall våga att till de skatter och bördor,
vi nu hafva, lägga den ofantliga utgift, ett så vidsträckt försvar, som regeringen
föreslagit, otvifvelaktigt skulle hafva med sig. På denna fråga måste jag för min
del svara ett obetingadt nej. Ty saken gäller icke blott att i fredstid kunna öfva
värnpligtige utan det gäller ock att i krigstid kunna underhålla denna här, som
redan under freden tagit ut våra krafter.
Då gäller utau tvifvel att taga bort något af de gamla bördorna för att
man skall kunna bära de nya. Grundskatternas afskrifning och indelningsverkets