Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande No 17.
1
N:o 1?.
Ank. till Riksd. Kansli den 2 Mars 1876, kl. 1 e. m.
Andra Kammarens Tredje Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 4,
angående förändring af stadgan den a rörande nämndemans
rått till ersättning.
Uti en inom Andra Kammaren väckt motion (N:o 28) har Herr Sven
Magnusson föreslagit: att Riksdagen genom underdånig skrifvelse måtte an¬
hålla det Kong!. Maj-.t täcktes låta vidtaga den förändring i Kong!, kungörel¬
serna af den 17 September 1851 och 30 December 1863. att nämndemän, som
biträda vid extra tingssammanträden i brottmål, må, ehvar än dessa samman¬
träden hållas, berättigas af allmänna medel erhålla dagtraktamente och skjuts-
ersättning, enligt gällande resereglemente, för vägen från sina hemvist till stället
der sammanträdet hålles.
Såsom skäl härtill har motionären framhållit det orimliga deri, att vid
extra tingssammanträden för brott®»ålsransakningar, hvilka ofta hållas å läns-
cellfängelserna, det inträffar, att den ene nämndemannen erhåller ersättning,
den andre deremot ej, oaktadt de båda kunna hafva lika lång väg.
Enligt ofvannäronde Kong!, kungörelse af IT September 1851, erhåller
nämndeman ersättning för den vägsträcka, hvarmed afstånd et från hans bostad
till den gemensamma tingsstaden öfverstiger afståndet från bostaden till den
ordinarie tingsstaden och således är ersättningen, såsom motionären anför,
beroende på, huruvida nämndeman har den lyckan att bo bortom häradets ordi¬
narie tingsstad eller ej.
Bill. till Rdcsd. Prat. 1876. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 7 Höft.
1
2
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 17.
Skulle någon oegentlighet härmed förefinnas och skulle man anse, att
den ene nämndemannen vid utöfvandet af sitt kall ej under något förhållande
borde vara underkastad mera kostnad och tidsspillan än den andre, så är det
icke mindre oegentligt att, för deltagande i ett ordinarie tingssammanträde,
den ene måhända endast behöfver gå utom sin dörr, då den andre måste fär¬
das flera mil och detta utan ersättning.
Vidare framhåller motionären såsom ytterligare skäl till sitt förslag, att,
enligt hans uppfattning, sammanträden för handläggning af brottmål böra be¬
traktas såsom eu statens angelägenhet.
Utskottet kan ej godkänna denna uppfattning, då den framhålles såsom
endast gällande brottmål; utsträckes deri deremot till rättskipningen i hela sin
omfattning, må den, ej utan skäl, kunna anses uttrycka en sann grundsats.
Skulle emellertid eu sådan grundsats fullt tillämpas, så upphörde nämndemans-
befättningen att, såsom nu, vara ett kommunens förtroendeuppdrag och blef
nämndemannen i stället en statens tjensteman.
Slutligen anser sig Utskottet böra påpeka att, enligt §§ 2 och 3 af Kongl.
förordningen angående ändring i vissa fall af gällande bestämmelser om härads¬
ting af 17 Maj 1872, föreskrifves att, då tingslag utgör ensamt en domsaga, skall
af häradsrätten årligen hållas tio allmänna sammanträden samt, då två tingslag
äro till en domsaga förenade, minst fem. Skulle nu motionärens förslag gillas,
så uppstode den oegentligheten, att i domsagor, hvilka bestå af flera än två
tingslag och i hvilka, med afseende å det mindre antalet ordinarie tingssammanträ-
den, det således är antagligt att flera urtima ting hållas än i domsagor bestående
af ett eller två tingslag — nämndemännen skulle blifva bättre tillgodosedda
än i sistnämnda domsagor.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Utskottet hemställa,
att Herr Sven Magnussons ifrågavarande motion ej in! till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 2 Mars 1876.
På Utskottets vägnar:
C. I. Tolk