Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N;o 13. 3
N:o 13.
Ank. till Riksd. Kansli den 25 Febr. 1876, kl. 6 e. m.
Andra Kammarens Tredje Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o
3, om skrifvelse till Kongl. Maj:t, angående öfverenskom¬
melse emellan Sverige a ena sidan samt Tyska riket, Dan¬
mark och Norge eller endast Norge å andra sidan i
fråga om hemortsrätt.
Uti eu inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet hänvisad motion, N:o
118, bär Herr A. P. Lind omförmält, hurusom det är eu allmän sed att per¬
soner, ja, hela familjer utvandra, isynnerhet från grannprovinserna till Tysk¬
land, Danmark eller Norge för att söka arbetsförtjenst, äfvensom att invan¬
dringar hit från nämnda länder inträffa, hvarom väl intet vore att säga, såvida
icke det förhållande egde rum, att dessa utvandrare, sedan de i berörda län¬
der förbrukat sina bästa krafter eller af sjukdom eller ålderdom gjorts odug¬
liga till arbete, af vederbörande återsändes till fäderneslandet eller ock under-
hölles och vårdades på detsammas bekostnad, ehuru det slutligen blir den eller
de kommuner, der de sist varit skrifna, som få vidkännas dessa ganska höga
utgifter, och detta icke sällan utan efter förutgångna kostsamma tvister.
Fästande Riksdagens uppmärksamhet på dessa förhållanden, och i öfrigt in¬
stämmande i de skäl, som Herr Lasse Jönsson anfört uti en af honom vid
sistlidne riksdag väckt motion i enahanda syfte, har motionären föreslagit:
“att Riksdagen ville i underdånig skrifvelse till Kongl. Maj:t hemställa,
huruvida ej sådan öfverenskommelse kunde träffas emellan Sverige å ena sidan
samt Tyska riket, Danmark och Norge å den andra, att, när invånare frän det
ena landet under fem års tid oafbrutet vistats inom något af de öfriga, de skola
der åtnjuta hemortsrätt: eller
4 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 13.
att, om ej öfverenskommelse i antydda rigtning kan ske med de två
förstnämnda grannrikena, Tyskland och Danmark, det måtte ske med vårt brö¬
drarike Norge; samt att, om ej dylik öfverenskommelse med Norge kan träffas
utan Storthingets hörande och beslut, Kongl. Maj:t täcktes till Norska Stor-
thinget aflåta proposition i ämnet.“
Hvad nu först angår frågan med hänsyn till Tyskland och Danmark,
hvilka länder mer än Norge stå i ett väsentligt olika förhållande till Sverige,
så har Andra Kammarens Tillfälliga Utskott N:o 2 vid sistlidne riksdag, i an¬
ledning af Herr Lasse Jönssons omförmälda, med förevarande öfverenstämman-
de, motion, hufvudsakligen yttrat: "att det icke kunde förnekas att åtskilliga
svenska kommuner hårdt drabbas af berörda slags fattigvårdsutgifter, stundom upp¬
gående till utomordentligt höga belopp, hvarföre det vore önskligt om någon
ersättning eller lättnad deri kunde beredas; men att å andra sidan, när fråga
är om att af Kongl. Maj:t begära en åtgärd af den beskaffenhet, att under¬
handlingar med främmande land blifva nödvändiga, man borde fästa ett nog¬
grant afseende på sannolikheten af den framgång, dessa underhandlingar skulle
kunna röna, hvilken framgång vore mindre trolig, ju mindre dessa land deraf
skulle skörda någon fördel, hvarföre Herr Lasse Jönssons motion ansågs ej
böra till någon Riksdagens åtgärd föranleda"; hvilket ock blef Kammarens beslut.
Utskottet, som inser och erkänner det behjertansvärda uti motionen, kan
dock icke annat än instämma i den sakuppfattning, som finnes uttalad i här
ofvan citerade utskottsbetänkande; och då härtill lägges att, såvidt Utskottet
har sig bekant, ingen författning finnes, som förpligta!' svensk kommun till er¬
sättningsskyldighet för landsmäns vård och underhåll i Tyskland och Danmark,
får Utskottet vördsamt hemställa,
Ro. att Herr A. P. Linds motion, i hvad den angår frågan om
ömsesidig hemortsrätts vinnande emellan Sverige å ena si¬
dan samt Tyskland och Danmark å den ändra, icke måtte
till någon Riksdagens åtgärd föranleda.
Beträffande åter motionens senare moment, eller frågan om ömsesidig
hemortsrätt i Sverige och Norge, så gestaltar sig saken något annorlunda. Väl kan
äfven här framställas samma anmärkning, som ofvan finnes anförd med afse¬
ende på Tyskland och Danmark, den nemligen, att sannolikheten af förslagets
framgång är beroende på den större eller mindre fördel ena eller andra riket
deraf kan skörda; men i betraktande deraf att Sverige och Norge är ett före¬
nad! brödrafolk under samma Konung, under vissa förhållanden med samma
regering, och derjemte sammanlänkade genom en Kongl. förordning af den 15
Februari 1855, som reglerar behandlingen af frågor om ersättning för under¬
stöd, som af fattigvårdssamhälle i ett af de förenade rikena lemnas nödlidande
person från det andra riket; så minskas ovissheten om förslagets framgång i.
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 3) Utlåtande N:o 13. 5
samma mån som de förenade rikenas angelägenheter mer och mer utveckla sig
i nötning af gemensamma intressen.
Utskottet, som i denna del af frågan således icke saknar anledning att
understödja motionären, finner dock att den föreslagna tiden af fem år för hem¬
ortsrätts vinnande icke borde ovilkorligen vidhållas, enär i Sverige erfordras
ett, i Norge tre år för samma ändamål, utan borde man i stället öfverlemna
åt, Kong! Maj:t att i detta fall laga efter lägligheterna. Genom bifall till mo¬
tionen i denna del, skulle äfven den olikställighet, som egen rum emellan de
Norge angränsande provinser och rikets öfriga landskap, bortfalla. Denna olik¬
ställighet framgår naturligen deraf, att från gränsprovinserna, just i följd af
deras läge. utvandringen till Norge är större än från de öfriga länen och der¬
före med så mycket större tyngd återfaller i ena eller andra formen. Men
häruti ligger uppenbarligen eu orättvisa, som bör och torde kunna förekommas.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt får Utskottet tillstyrka,
2:o. att Riksdagen ville i underdånig skrifvelse till Kong]. Maj:t
hemställa, huruvida icke sådan öfverenskommelse kunde
trätfas emellan Sverige å ena sidan och Norge å den andra,
att när invånare från det ena landet under en viss tid —
möjligen högst fem år — oafbrutet vistats i det andra, de
der skola åtnjuta hemortsrätt; samt att Kong], Maj:t täck¬
tes, om utsigt förefinnes för ändamålets vinnande, vidtaga
derför erforderliga åtgärder.
Stockholm den 25 Februari 1876.
På Utskottets vägnar
C. T. Tall.
Hih. till Rilcsd. Prat. 1870. 8 Sund. 2 Afä. 2 Hund, 5 Käft.
2