Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 25.
I
N;o 25,
Ank. till Riksd. Kansli den 25 Febr. 1876, kl. 3 e. ni.
Utlåtande, i anledning af Kongl. Majds nådiga, Proposition angående
Wester ås domkyrkokassas befriande från erläggande af
ränta och amortering ä ett är 1858 beviljadl statslån.
(R. A.)
I anledning af en utaf domkyrkokommissionen i Westerås uti un¬
derdånig skrifvelse den 30 December 1874 gjord framställning om stats¬
bidrag för omläggning af taket å Westerås domkyrka har Kongl. Maj:t
uti nådig proposition af den 31 December 1875 (intagen under N:o 8 i
1 Sami. 1 Afdeln. af bihanget till Riksdagens protokoll) föreslagit Riks¬
dagen, att domkyrkokassan må från och med början af 1876 befrias
från erläggande af ränta och amortering å det år 1858 af staten kassan
beviljade lån, hvarå kapitalåterstoden den 1 Januari 1876 utgjorde 13,594
kronor 10 öre.
Redan till 1874 års Riksdag gjordes af Kongl. Maj:t i nådig pro¬
position den 9 Januari nämnda år en enahanda framställning. Efter en
utredning af åtskilliga med ärendet sammanhang egande förhållanden,
som återfinnes i Statsutskottets vid 1874 års Riksdag utlåtande N:o 42,
anförde, till svar å denna nådiga proposition, Riksdagen i underdånig
skrifvelse den 23 April 1874, hurusom Riksdagen af de till detta ärende
hörande handlingar inhemtat, bland annat, att af domkyrkans medel be¬
kostades åtskilliga utgifter till aflöning åt Westerås och S:t Ilians för¬
samlingars orgelnist, klockare, kyrkvaktare, orgeltrampare och ringkarlar^
Bih. till Riksd. Prot. 1876. 4 Sami. 1 Afä. 15 Raft. 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 25.
för tornurets uppdragning, till ved för sakristians uppvärmning, kyrkans
städning och upplysning, hvilka utgifter sammanräknade årligen upp-
ginge till högre belopp än det, hvarmed församlingarne bidroge till
kyrkans inkomster. Under förutsättning att domkyrkan borde vinna be¬
frielse från dessa utgifter, och att församlingarne, hellre än att sjelfva
bekosta uppförandet och underhållandet af egen kyrka, skulle finnas vil¬
liga att, för bibehållande af rättigheten att begagna domkyrkan, åtaga
sig så mycket större uppoffring, än den de i sådant afseende hittills fatt
vidkännas, att derigenom vunnes tillgångar, minst motsvarande hvad som
genom bifall till Kongl. Maj:ts proposition skulle erhållas, ansåg sig Riks¬
dagen, som beslutit att någon ändring i betalningsvilkoren för det till
Westerås domkyrkas reparation år 1858 beviljade statslån icke skulle
för det dåvarande beviljas, böra hos Kongl. Maj:t i underdånighet an¬
hålla, det Kongl. Maj:t täcktes låta undersöka, huruvida icke domkyrkan
kunde lagligen befrias från skyldigheten att bestrida åtskilliga utaf dess
medel utgående utgifter till ändamål, som syntes vara af beskaffenhet
att böra bekostas af de församlingar, hvilka för sin gudstjenst nyttjade
domkyrkan, äfvensom huruvida icke dessa församlingar, för bibehållande
af rättigheten att begagna samma kyrka, kunde åläggas större uppoff¬
ringar, än dem de hittills fått vidkännas, samt om icke, genom vidta¬
gande af härmed öfverensstämmande åtgärder, domkyrkan skulle kunna,
mera än dittills varit förhållandet, sättas i tillfälle att för framtiden utan
statens mellankomst bekosta sitt underhåll.
En sådan undersökning har numera egt rum. I den underdåniga
skrifvelse af den' 30 December 1874, hvari frågan om reparationen af
domkyrkans tak nu på nytt gjorts till föremål för nådig pröfning, har
domkyrkokommissionen underdånigst meddelat, att Westerås och SrUlians
församlingar å kyrkostämma den 25 Oktober 1874 åtagit sig att från
och med 1875 års ingång bestrida samtliga de i Riksdagens underdåniga
skrifvelse den 23 April 1874 anmärkta utgifter till församlingarnes or¬
ganist in. m., hvilka dittills utgått af domkyrkans medel tilf ett sam-
manlagdt belopp af 901 kronor 62 öre årligen, hvarjemte församlingarne,
på kommissionens framställning, för att bereda domkyrkan en förbättrad
ekonomisk ställning, äfvensom i ändamål att grunda en kyrkoreparations-
fond, förbundit sig att från 1875 års början tills vidare höja den af för¬
samlingarne dittills med 800 kronor årligen erlagda bänkhyresersättning
till 1,600 kronor, dock att det sålunda tillagda beloppet, 800 kronor,
skulle åter minskas i den mån domkyrkan komme i besittning af de
genom nådigt bref den 31 Oktober 1862 domkyrkan tillerkända till¬
gångar, hvilka ännu icke till henne återfallit, eller gården N:o 26 i
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 25.
3
Westerås samt räntorna af hemmanen Jädra N:o 1 och Gillfors. Deremot
hade församlingarne, under åberopande af den utaf Riksdagen erkända
grundsats, att
vidmakthållandet af kyrkan i monumentala
'VÖV
delar
tillhörde
kyrkans egare, och till hvilken större delen af kyrkans
staten, som vore -j....... —> - . ....
fasta egendom i äldre tider blifvit indragen, undandragit sig att, pa satt
kommissionen ifrågasatt, lemna något särskildt bidrag för omläggningen
af kyrkans tak. Vid sådant förhållande vore domkyrkan för bekostande
af ifrågavarande reparationsarbete, hvars trängande nödvändighet blifvit
o-enom den å kyrkan hållna besigtning fullt ådagalagd, derest staten icke
mellankomme, hänvisad allenast till domkyrkans egna tillgångar hvilka,
om än numera väsentligt förbättrade, fortfarande vore långt ifrån till¬
räckliga att medgifva kyrkans deltagande i sådana större reparationer,
hvarom här vore fråga. Under de fem åren 1869—1873 hade, enligt
hvad sammandrag af kyrkans räkenskaper för samma år utvisade,
kyrkans årliga utgifter i medeltal uppgått till 6,375 kronor 27 öre,
under det att inkomsterna utgjort_ allenast 5,074 kronor 45 öre, i
följd hvaraf, och då således en årlig brist uppstått af 1,300 kronor
82" öre, kyrkan, som vid 1869 års början haft besparade medel till
belopp af 2,923 kronor 17 öre, nödgats icke blott använda dessa,
utan fått derutöfver upptaga tillfälliga lån, som vid 1873 års slut
uppnått ett belopp af 3,700 kronor. För gäldande af dessa lan,
med hvilkas betalning icke kunde längre uppskjutas, äfvensom tor
bekostande af ett arbete för ny åskledares anbringande å kyrkan samt
för dränering af kyrkoplanen, för hvilka arbeten kostnaden beräknats
sammanlagdt' skola uppgå till 4,300 kronor, förestode under de närma¬
ste fem åren en tillökning i domkyrkans utgifter af 1,600 kronor om
aret. Till betäckande häraf äfvensom af den brist af 1,300 kronor 82
öre som föregående års räkenskaper utvisat, och hvilken, derest inkom¬
ster och utgifter icke undergått någon förändring fortfarande skuhe vant
att motse, hade kyrkan visserligen nu till sitt förfogande afkomsten åt
sedermera till kyrkan jemlikt nådiga brefvet af den 31 Oktober 1862
återfallna tillgångar samt förhöjningar i arrenden och hyror, till sam
manlagdt belopp af 1,689 kronor, äfvensom den årliga tillgång, som ge¬
nom försainlingarnes ofvannämnda åtaganden blifvit kyrkan från detta
års början beredd med tillhopa 1,701 kronor 62 öre,^hvarigenom alltså
ett öfverskott öfver utgifterna vore att förvänta af 400 till oOO kronor
årligen. Härmed vore kyrkan väl satt i tillfälle att bekosta en del smärre
reparationer, men till dylika arbeten af större omfattning saknades fort¬
farande medel. Med afledning häraf har domkyrkokommissionen, under
åberopande af en af sakkunnig person hållen besigtning a domkyrkans tak
4
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 25.
hvarvid utrönts, att åtskilliga takstolar vore af röta angripne, bräderna
under plåtbeklädnaden till större delen murkna och kopparbetäckningen
så bristfällig, att taket i dess närvarande skick icke kunde hållas fritt
trän läckor, hvarigenom de murade hvalfven i kyrkan tillfogades svåra
skador, underdånigst anhållit, att Kongl. Maj:t täcktes till Riksdagen af¬
låta proposition derom att, för omläggning med kopparplåt af domkyr¬
kans tak i enlighet med ett af Professoren E. von Rothstein upprättadt
förslag, ett statsanslag af 50,000 kronor mätte beviljas, eller ock, derest
Kongl. Maj:t skulle finna denna kostnad alltför stor, af Riksdagen äskas
ett anslag af 24,000 till 25,000 kronor för takets omläggning med svensk
skiffer; varande nämnda kostnadsbelopp beräknade att för arbetet er-
toi dias utöfver den summa, som genom försäljning af den gamla kopparn
kunde inbringas.
Kongl. Maj:t, som funnit domkyrkan i en icke aflägsen framtid böra
kunna verksamt bidraga äfven vid bestridande af kostnaderna för sådana
större reparationer, som den ifrågasatta omläggningen af domkyrkans tak,
men för det närvarande uppenbarligen icke ega någon tillgång att för
detta ändamål disponera, har, vid sådant förhållande, och då det vore
fullt adagalagdt, att det ifrågavarande omläggningsarbetet, som, på sätt
domkapitlet förordat, borde ske med kopparplåt, icke tålde något upp¬
skof, samt nödiga tillgångar åtminstone för arbetets påbörjande torde
kunna genast anskaffas, derest kyrkan befriades från den årliga ränte-
°ch kapitalafbetalningen, 1,358 kronor, å kyrkans skuld till Riksgälds¬
kontor t, för Riksdagen framlagt ofvan omförmälda förslag. Utaf nämnda
annuitet, hvars efterskänkande sålunda blifvit ifrågasatt, beräknas fyra
procent såsom ränta å det obetalda kapitalbeloppet, och utgör det öfriga
afbetalning å kapitalet.
båsom af ofvanstående framgår, har Kongl. Maj:ts ifrågavarande
nådiga proposition till syftemål att sätta domkyrkokommissionen i till¬
fälle att företaga det omförmälda takläggningsarbetet å Westerås dom¬
kyrka. Då denna kyrka tillhör staten,' och det vid sådant förhållande är
ett statens intresse att bereda tillgång till utförande af domkyrkotakets
omläggning, som, på sätt upplyst blifvit, är af ett trängande behof på-
kalladt, synes Utskottet den betänklighet att medgifva rubbning i be-
talningsvilkoien för ett redan beviljadt statslån, som eljest kunde förefin¬
na8, uu ej med fog böra föranleda afslag å en framställning, som just
nu har till ändamål att, på ett för statskassan lindrigt sätt, möjliggöra
utförandet af nämnda omläggningsarbete.
Den eftergift, som Utskottet således anser sig kunna i enlighet
med Kongl. Maj:ts förslag tillstyrka, bör dock endast ske under sådana
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 25.
5
vilkor, att genom desamma med säkerhet kan påräknas, att det med efter¬
giften afsedda syftemålet verkligen kommer att uppnås.
I detta afseende förekommer, att, i betraktande af dyrbarheten utaf
det arbete, som Kongl. Maj:t ansett böra af domkyrkokassans medel be¬
kostas, det torde vara nödigt tillse, att de inkomster, på hvilka kassan
rättvisligen kan hafva anspråk, också oafkortadt komma densamma till
del. Den bänkhyresersättning, Westerås och S:t Ilians församlingar, på
sätt ofvan omförmäldt blifvit, åtagit sig att till domkyrkan erlägga, sy¬
nes ingalunda betydligare än hvad församlingarne, som genom begag¬
nandet af domkyrkan undslippa kostnaden för uppförande och underhåll
af egen kyrka, billigtvis böra vidkännas, äfven då i betraktande tages
att församlingarne, såsom särskildt blifvit af domkyrkokommissionen an¬
märkt, icke återfordrat något af de inkomster, som för ringningar och
dylikt årligen med 700 till 800 kronor ingå till domkyrkans kassa, samt
att af kostnaden för 1858—1861 års kyrkoreparation församlingarne åtagit
sig ansvara för 15,000 kronor, som belöpt å arbeten i kyrkans inre. Vid
sådant förhållande torde allt skäl saknas för gillande af deras förbehåll,
att det belopp, 800 kronor, hvarmed de å kyrkostämman den 25 Okto¬
ber 1874 förhöjt nämnda bänkhyresersättning, skall åter minskas i den
mån domkyrkan kommer i besittning af vissa henne tillerkända, men
ännu icke till henne återfallna tillgångar.
Under förutsättning således, dels att Westerås och S:t Ilians för¬
samlingar förklara sig afstå från ofvanberörda af dem gjorda förbehåll
och dels att domkyrkokommissionen, mot erhållande af den ifrågasatta
eftergiften från erläggande af ränta och amortering å det år 1858 dom-
kyrkokassan beviljade statslån, åtager sig att börja och, utan anspråk på
vidare statsbidrag, fullborda domkyrkotakets omläggning med koppar i
enlighet med Professoren von Rothsteins förslag, hemställer Utskottet,
att, med bifall till Kongl. Maj:ts förslag, domkyrkokas-
san må från och med början af år 1876 befrias från
erläggande af ränta och amortering å det år 1858 kas¬
san af staten beviljade lån.
Stockholm den 25 Februari 1876.
På Stats-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.