Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
1
N:o 11.
Auk. till Riksd. Kansli den 10 Febr. 1876, kl. 8 e. m.
b flätande, angående, Riksgäldskontor ets förvaltning 'under den tid,
som förflutit sedan början af 1875 ars riksdag.
(R. A.)
Efter tagen kännedom om innehållet af den utaf Riksdagens sist¬
lidna år församlade Revisorer afgifna och till Stats-Utskottet remitterade
samt bland Kamrarnes ledamöter i tryck utdelade berättelse om verkstäld
glanskning af liiksgäldskontorets tillstånd och förvaltning, får Utskottet, som
genomläst de protokoll, hvilka hos Fullmäktige blifvit förda efter den 12
Augusti 18/5, med hvilken dag Revisorernes protokollsgranskning slu¬
tade, till och med den 21 Januari 1876, härmed afgifva yttrande öfver
hvad Revisorerne i ett eller annat hänseende erinrat och föreslagit samt
hvad för öfrigt vid den af Utskottet verkstälda granskning förekommit.
1 :o.
Angående bokföring- af statens eventuela fordringar.
(Rev.-ber. sid. 31. Fnllrn. uti. sid. 140.)
Med föranledande deraf att i Riksgäldskontorets räkenskaper icke
funnes upptagen statens fordran hos bolaget the Gellivara Coinpany limi-
ted, hvilken uppkommit på grund af ett i det med bolaget afslutade
kontrakt intaget vilkorligt stadgande, att, om det rensnings- och kanalise-
Bih. till Riksd. Prut. 1876. 4 Sand. 1 Afd. r, Raft. 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
ringsarbete i Lule eif, hvartill bolaget erhållit statsanslag, icke blefve full-
bordadt, bolaget vore skyldigt till Riksgäldskontor återbetala hvad af
statsmedel blifvit lyftadt, hafva Revisorerne anfört, att det synts dem
icke blott vara med god ordning öfverensstämmande, utan jemväl af nöd¬
vändigheten påkalladt att, då räntefri försträckning utlemnas, för hvilken
under vissa inträffande förutsättningar återbetalning eller afkomst fram¬
deles kan ifrågakomma, sådan försträckning såsom en fordran antingen i
räkenskaperna uppdebiteras eller ock i en liggare införes jemte de vilkor,
som betinga återbetalningen eller afkomsten, på det att sådant icke må
under tidens lopp falla i glömska, samt alltså hemstält, det Riksdagen
måtte vidtaga erforderliga åtgärder till förekommande af eljest möjliga
förluster.
Utskottet har inhemtat, att omförmälda fordran hos bolaget the
Gellivara Company limited, som blifvit i bolagets konkurs behörigen be¬
vakad, visserligen ej varit i Riksgäldskontorets hufvudbok uppförd, men
att anteckning om densamma på det sätt egt rum, att de rörande ifråga¬
varande arbetsföretag till kontoret aflemnade handlingar, på sätt numera
med alla dylika värdepapper sker, varit och äro upptagna i den särskilda
förteckning öfver i Riksgäldskontorets kassahvalf förvarade säkerhetshand-
lingar, som ligger till grund för de inventeringar, hvilka af så väl Full¬
mäktige som Riksdagens Revisorer årligen verkställas. Som likväl bola¬
gets betalningsskyldighet, vid utgången af den för arbetets utförande be¬
stämda yttersta tid, deri Öl December 1868, uppkom först efter det bolaget
redan under år 1868 gjort konkurs, föranledde, med afseende å ovissheten om
och till hvilket belopp skulden komine att liqvideras, detta förhållande,
att bolagets skuld ej på annat sätt än det ofvan uppgifna blef i böc¬
kerna uppdebiterad.
Fullmäktige hafva i sitt öfver revisionsberättelsen afgifna utlåtande
tillkännagifvit, att de med anledning af Revisorernes ifrågavarande fram¬
ställning beslutat, att från och med år 1875 i Riksgäldskontorets hufvud¬
bok skulle uppläggas ett nytt konto under titel: »från Riksgäldskontor
utgifna anslag med eventuel återbetalaingsskyldighet», hvarå alla dylika
anslag komine att uppföras, och, i den mån för något anslag eller be¬
lopp betalningsskyldighet uppkomma, detsamma i hufvudboken bland
kapitalinkomsterna upptagas, på sätt ock, till följd af Fullmäktiges sär¬
skilt lemnade föreskrift, med Riksgäldskontorets af Revisorerne omför¬
mälda. fordran på grund af anslaget till Lule elfs kanalisering numera
egt rum.
Då genom Fullmäktiges nämnda beslut det med Revisorernes
framställning afsedda syftemål torde vara uppiiädt, hemställer Utskottet,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
o
att Riksdagen måtte vid hvad sålunda blifvit åtgjordt
låta bero.
2:o.
Angående utbetalning ä på Riksgäldskontoret
anvisade anslag.
(Rev.-ber. sid. 37. Fullm. uti. sid. 140.)
I skrifvelse till Statskontoret den 2 Augusti 1875 anhöll Styrelsen
öfver statens jernvägstrafik, att Statskontoret måtte den 5 i samma månad
ställa till dess förfogande två millioner kronor utaf det till anskaffning
af lokomotiv och vagnar och delar deraf utaf 1875 års Riksdag beviljade
anslag. Till följd deraf aflat Statskontoret den 4 till Riksgäldskontoret
reqvisition å samma belopp. Några dagar förut hade Statskontoret hos
Riksgäldskontoret reqvirerat en million kronor utaf det år 1874 beviljade
anslaget till statens jernvägsbyggnader. Fullmäktige hade således att vid
sin sammankomst den 5 Augusti fullgöra begärd utbetalning af tillsammans
tre millioner kronor, hvilket äfven skedde; men i sammanhang dermed
fäste Fullmäktige ij skrifvelse till Statskontoret dess uppmärksamhet på
önskvärdheten deraf att så betydliga belopp, som det då utanordnade,
sä vidt ske kunde, icke på en gång uttoges, utan att Fullmäktige blifvit
derom underrättade något längre tid förut än vid ifrågavarande uttagning
egt rum.
Revisorerne, livilka lika med Fullmäktige funnit det ej i första hand
kunna bero på Statskontoret att låta Fullmäktige i någorlunda god tid
förut få kännedom om förestående behof af de utaf Riksdagen på Riks-
gäldskontoret anvisade medel, hafva deremot förestält sig, att det icke
borde möta någon synnerlig svårighet för den eller de vederbörande,
som hafva att använda medlen, att meddela en sådan underrättelse, och
alltså ansett sig hafva anledning föreslå Riksdagen att hos Kong!. Maj:t
i underdånighet anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes anbefalla vederbörande
att, då anslag af större belopp skola från Riksgäldskontoret uttagas, i
god tid förut derom lemna nämnda verk underrättelse.
Fullmäktige hafva i sitt utlåtande yttrat, att ehuru några svårig¬
heter för Riksgäldskontoret ej förefunnits att vid anfordran fullgöra de
verket åliggande utbetalningar, de likväl ej kunde annat än med Revi¬
sorerne instämma deri att det vore önskvärd! att, då anslag af större
belopp skola från Riksgäldskontoret uttagas, Fullmäktige, för sä vidt så¬
4
Stats- Utskottets Utlåtande N:o 11.
dant utan svårighet för vederbörande ske kunde, i någorlunda god tid
förut derom erhölle underrättelse.
Behofvet, af så betydliga belopp som de ofvan nämnda torde en¬
dast undantagsvis så hastigt uppkomma, att det ej tidigare än några da¬
gar förut kan beräknas; och då det vid sådant förhållande ej kali vara
annat än fördelaktigt och leda till lättnad vid liqviden, att det verk, som
skall tillsläppa medel till utbetalningen, någorlunda tidigt om densamma
erhåller underrättelse, hemställer Utskottet,
att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t anhålla, det
Kongl. Maj:t täcktes anbefalla vederbörande att, då på
Riksgäldskontoret anvisade anslag af större belopp skola
uttagas, för så vidt sådant utan svårighet ske kan, i
någorlunda god tid förut derom underrätta det verk,
hos hvilket medlen skola reqvireras.
3:o.
Angående riksdagsmannaarfvoden.
(Kov.-ber. sid. 40).
Vid granskning af riksdagskostnaderna hafva Revisorerne erfarit,
att åtskilliga ledamöter af Riksdagens Andra Kammare, som vid riksda¬
gens början icke varit närvarande, sedermera uraktlåtit att till protokol¬
let anmäla, när de under riksdagens lopp sig infunnit, men det oaktadt
uppburit det för hela riksdagstiden bestämda arfvode; om hvilket förhål¬
lande Revisorerne ansett sig böra meddela Riksdagen kännedom.
Utskottet har inhemtat, att medel till utbetalning af de Andra Kam¬
marens ledamöter tillkommande arfvoden hos Riksgäldskontoret reqvireras
i enlighet med i Kammarens kansli upprättade, af dess sekreterare under-
skrifna listor. Någon granskning af dessa listor och af deras öfverens¬
stämmelse med verkliga förhållandet i afseende å den tid, då en ledamot
vid riksdagen sig inställer, kan ej ske i Riksgäldskontoret, som saknar
alla materia]ier till en sådan granskning, utan måste det bero på Kam¬
maren sjelf att tillse, det ej större belopp från Riksgäldskontoret reqvi¬
reras än som, med iakttagande af 23 § sista momentet Riksdagsordnin¬
gen, rätteligen bör Kammarens ledamöter tillgodokomma.
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
5
Något Riksdagens beslut i anledning af det anmärkta förhållandet
kari Utskottet således ej tillstyrka, utan hemställer,
att Revisorernes ifrågavarande framställning ej må till
någon Riksdagens åtgärd föranleda.
4:o.
Angående bestridandet af kostnaderna för statsrevisionerna.
(Rev.-ber. sid. 40. Fullm. uti. sid. 141).
Enligt de för Riksdagens Revisorer utfärdade instruktioner och
öfriga af Riksdagen meddelade föreskrifter bestridas kostnaderna för
statsrevisionerna af dels Riksbanken, dels Riksgäldskontoret och till någon
del jemväl af Manufakturdiskontens medel, sålunda att de Revisorerne
tillkommande traktamenten och resekostnadsersättningar utbetalas till
hälften af Riksbanken och till hälften af Riksgäldskontoret; att Riksban¬
ken derutöfver har att betala de arfvoden, som af Revisorerne bestämmas
åt den i och för revisionen af Riksbanken hos dem anstälda kansli- och
vaktbetjening, äfvensom kostnaderna för tryckningen, häftriingen och ut¬
delningen af Revisorernes berättelse om granskningen af Riksbanken jemte
de upplysningar, som af deruti anmärkta förhållanden möjligen kunna
påkallas; att af manufakturdiskontfondens medel utgår det arfvode
som Revisorerne bestämma för den hos dem anstälde sekreterare i och
lör granskningen af de under Kommerskollegiets förvaltning stälda fonder
och medel; samt att alla öfriga revisionskostnader bestridas af Riksgälds¬
kontoret, allt på sätt revisionsberättelsen å sidan 40 närmare innehåller.
Den omgång, som för utbekommande af Revisorernes traktaments-
och resekostnadsersättningar sålunda erfordras genom aflemnande af räk¬
ningar derå i tvä exemplar, dessa räkningars granskning både i Riks¬
banken och Riksgäldskontoret, samt begäran hos begge verken om ut¬
betalning af halfva beloppet, skulle, enligt Revisorernes förmenande, lätte¬
ligen kunna undvikas, om dessa ersättningar utbetaltes af ettdera verket,
hvilket, i händelse beloppet fortfarande skall delas lika mellan begge ver¬
ken, kunde af det andra sedermera erhålla godtgörelse för hälften. Men
ur en annan synpunkt, nemligen åstadkommandet af eu lättare öfversigt
deraf, har det förefallit Revisorerne önskvärdt, att alla de af statsrevisio¬
nen föranledda utgifter bestredes af ett enda verk, och då dessa utgifter
närmast äro jemförliga med riksdagskostnaderna, har det synts Revisorerne
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
lämpligt, att det verk, Riksgäldskontoret, som har att verkställa alla ut¬
betalningar för Riksdagen, äfven godtgjorde alla utaf de årliga stats¬
revisionerna härflytande kostnader.
I sitt utlåtande hafva Fullmäktige förmält, att det visserligen ej
kunde annat än leda till enkelhet och en lättare öfversigt, om samtliga
ifrågavarande utgifter bestredes af ett och samma verk, och från Riks-
gäldskontorets sida kunde ur denna synpunkt något hinder mot förslaget
ej möta. Dock syntes det Fullmäktige för vinnande af det utaf Reviso¬
rerne angifna syftemål ingalunda vara nödigt, att Riksgäldskontoret finge
slutligen vidkännas jemväl den del af kostnaden, som på revisionen af
Riksbanken belöpte och hittills, såsom i sjelfva verket en endast i och
för Riksbanken häfd utgift, också af nämnde bank betalts. Fullmäktige
hafva derför hemstält, att, derest förslaget i öfrigt vunne Riksdagens
bifall, Riksgäldskontoret måtte berättigas att, på sätt redan någon gäng
med afseende å andra, begge verken gemensamt åliggande utgifter be¬
stämts, af Riksbanken erhålla godtgörelse för den del af revisionskost-
naden, som hittills blifvit af Riksbanken bestridd.
Utskottet, som finner något egentligt skäl ej förefinnas till den
delning af revisionskostnaderna, Revisorerne omförrnält, anser deras till
enkelhet ledande förslag förtjent af uppmärksamhet; men dä detsamma
kan föranleda förändrade bestämmelser i reglementet för Riksbanken och
instruktionen för Revisorerne af Riksbanken, tillhör dess behandling Sam¬
mansatt Stats- och Banko-Utskott; och kommer, efter en sådan behand¬
ling, yttrande och förslag i ämnet framdeles under Riksdagens lopp att
för Riksdagen framläggas.
5:o.
Angående uthyrning af lagenheter i Riksdagens hus.
(Rev.-ber. sid. 42. Fullm. uti. sid. 141).
Revisorerne hafva erfarit, att magasins- och kontors-lokaler inom
Riksdagens hus blifvit till enskild person uthyrda under ett års tid från
den 1 April 1875 och med anledning deraf uttryckt den åsigt, att det
cj vore lämpligt, att rum eller lägenheter inom nämnda hus uthyrdes
åt enskilde.
1 sitt afgifna utlåtande hafva Fullmäktige upplyst, att dessa loka¬
ler bestode af två magasinsrum, tillförene inredda till stall och vagnshus,
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
7
med en öfver dem beläsen vind samt två källare eller kontor och vore
O
uthyrda för 1,000 kronor om året.
Gentun nämnda hyresbelopp har, på sätt Fullmäktige vidare erinrat,
ett bidrag till bestridande af kostnaderna för huset erhållits, utan att
genom uthyrningen någon olägenhet uppkommit eller ens kunnat upp¬
komma, vid det förhållande att Fullmäktige låtit i hyreskontraktet intaga
noggranna ordningsföreskrifter samt bestämmelser till förekommande af
eldfara och derjemte, för den händelse att lägenheterna, såsom nu ej
vore fallet, framdeles skulle blifva för något Riksdagens behof erforder¬
liga, öfverenskommit om det vilkor, att hyresmannen i sådant fall vore
skyldig afflytta tre månader efter uppsägning, dock endast å laga fardag,
den 1 April eller 1 Oktober; och hafva Fullmäktige alltså hemstält att
Revisorernes ifrågavarande framställning ej måtte till någon Riksdagens
åtgärd föranleda.
Utskottet, som finner Fullmäktiges förklaring fullt nöjaktig, hem¬
ställer,
att Riksdagen må härvid låta bero.
t>:o.
Angående Gefle—Dala jern vägsaktiebolag’.
(Rev.-ber. sid. CO. Direktionens förklaring sid. 142).
Beträffande nämnda bolag hafva sistlidna års Revisorer förnyat en
af flere föregående års statsrevisioner gjord hemställan, det Rikdagen
måtte hos Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t ville taga i nådigt öf¬
vervägande, huruvida icke en ytterligare ökad amortering af det bolaget
beviljade statslån borde föreskrifvas, på det att detsamma så fort som
möjligt måtte varda gäldadt.
I sin häröfver afgift!a förklaring har bolagets styrelse upprepat sin
likaledes flera gånger framstälda erinran, att amorteringsprocenten redan
fyrdubblats mot hvad ursprungligen bestämts, hvilket, på sätt blif-
vit Utskottet meddeladt, skulle hafva till följd att lånet komine att
slutbetalas år 1887 i stället för, enligt de ursprungliga vilkoren, år 1916,
samt att Kongl. Majrts beslut den 6 September 1872 derom, att annui-
teten å lånet skulle vid samma års inbetalning »och vidare framgent»
beräknas till sex procent å ursprungliga försträekningsbeloppet, oför ty d-
bart innefattade, att amorteringen icke vidare kunde, utöfver hvad då
8
Stats-Utslcottets Utlåtande N:o 11.
blifvit påbjudet, förhöjas; hvarjemte styrelsen gifvit uttryck åt sin önskan,
att denna sak måtte bringas till slutligt ovilkorligt afgörande, enär fort¬
sättande år efter år af ett resultatlöst meningsutbyte icke kunde för
någondera kontrahenten medföra tillfredsställelse.
Då de närmare omständigheter, som å ena och andra sidan i denna
sak åberopas, redan mångfaldiga gånger i revisionsberättelser och stats-
utskottsutlåtanden varit anförda, anser Utskottet sig ej böra å nyo upp¬
repa desamma och får nu endast hemställa,
att Riksdagen måtte hos Kongi. Maj:t anhålla, det Kong!.
Maj:t täcktes taga i ompröfning, huruvida skäl må före¬
finnas att — med begagnande af den i 6 § af kontraktet
mellan staten och Gefle—Dala jern vägsaktiebolag Kongi.
Maj:t förbehållna rätt att, då den årliga behållningen
öfverstiger åtta procent å aktieegarnes tillskott, be¬
stämma med huru stort belopp den stadgade amorte¬
ringen å statslånet borde ökas — föreskrifva en i förhål¬
lande till den öfver nämnda procenttal uppgående be¬
hållningen ytterligare ökad årlig amortering af sagda
lån, samt att Kongi. Maj:t dervid för det beslut, Kongi.
Maj:t må täckas att öfver denna framställning fatta,
behagade angifva sådana skäl, att utaf desamma må
tydligen framgå, huruvida bolagets ofvan omförmälda
åsigt må vara i Kongi. Maj:ts beslut den (5 September
1872 skäligen grundad, på det, i sådant fall, ytterligare
framställningar om samma amortering icke må ifråga¬
komma.
7 :o.
Angående meddelande af föreskrifter för de ombud, som å
statens vägnar deltaga i granskningen af jernvägsaktie-
bolagens förvaltning och räkenskaper.
(Rev.-ber. sid. 109).
Utom hvad Revisorerne, på sätt här ofvan blifvit omförmäldt, an¬
gående Gefle—Dala j ernvägsa k tiebolag framställ, hafva de i sammanhang
med granskningen af åtskilliga andra med statslån understödda jernvägs-
aktiebolags
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 11.
9
aktiebolags förvaltning och räkenskaper för år 1874 å sid. 69, 81, 87,
90, 92, 96 och 108 af de ras berättelse erinrat om de stadganden i med
samma bolag afslutade kontrakt, enligt hvilka, om den behållna inkom¬
sten af jernvägen, efter afdrag af den årliga inbetalningen å det af staten
erhållna lånet, skulle öfverstiga vissa, vanligen sex, procent å det belopp
aktieegarne tillskjutit, det på Kong]. Maj:t skulle ankomma att, utom
begagnande af den Kongl. Maj:t förbehållna rätt att pröfva och bestämma
de enligt taxa utgående afgiftorna, föreskrifva, huru stor del af detta
öfverskott skall afsättas till underhålls- och ombyggnadsfond, eller ock
användas till ökande af den för lånet stadgade amortering.
Med afseende å hvad bolagens styrelser i häröfver afgifna förkla¬
ringar anfört (sid. 143—152), finner Utskottet sig sakna ..skäl att beträf¬
fande °
något
Deremot
ställning synts
deri, att enligt
Maj: t
särskildt bolag-
Ö
göra hemställan om besluts fattande.
af Kong]
har Revisorernes a, sid. 109 gjorda mera generela fram-
Ltskottet förtjena uppmärksamhet. Revisorerne anföra
de med de flesta jernvägsbolagen afslutade kontrakt skola
utsedda
ombud deltaga
s. . „ —o- - den årliga granskningen af jern-
vägsaktiebolagens förvaltning och räkenskaper. Afsigten med sistnämnda
stadgan*
tillse,
hållande
anmälan,
vid de i
eller om
e syntes hafva varit, att dessa ombud skulle i främsta rummet
om och huru de kontraktsbestäramelser, som reglera bolagens för¬
till
staten, blifvit iakttagna och derom hos Kongl. Maj:t
på det att Kongl. Maj:t derigenom måtte sättas i tillfälle^ att
kontrakten förutsatta fall förordna om afsättning till reservfond
ökad amortering af statslånet. Ett sådant förfarande har dock,
Revisorerne kunnat inhemta, endast undantagsvis af ombuden
iakttagits. Med anledning häraf och med jemväl fästa dt afseende derå,
att ju större de belopp vore, som årligen afbetalts å de utaf statsmedel
erhållna försträckningar, desto lättare kunde staten utan ökad skuldsätt¬
nya företag, hafva Reviso-
så vidt
ning
om instruktion i ofvan
angelägenheten af
berörda hänseende
att
för
hos
be-
med understöd bispringa andra dylika
rerne fästat Riksdagens uppmärksamhet på
Kongl. Maj:t anhålla
mäkla ombud.
För ett rigtigt bedömande, om och i hvad mån skäl må förefinnas
för begagnande af ofvan berörda, enligt kontrakten Kongl. Maj:t. tillerkända
rått, kan det ej vara nog att känna bolagets ställning för ett enstaka
åt, sådan den af detta års räkenskaper framgår, utan det måste vara
nödigt att Cga kännedom om bolagets inkomster, utgifter med mera under
så lång tid i ett sammanhang, att ett mera stadigvarande förhållande
deraf kan utrönas.
Bih. till Rilcsd. Prat. Islå. 4 Sami. 1 A/d. 5 Häft.
2
10
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
Det torde jemväl vara af vigt att känna, huru stor del af den be¬
hållna inkomsten, som blifvit använd för utvidgningar och förbättringar,
anskaffning af förlag, inköp af isy materiel, afsättningar till reservfond,
inköp af aktier eller andra utgifter för nya banor och bandelar, emedan
genom inkomsters användande till dylika utgifter dels kapitalvärdet af
bolagets egendom och derigenom äfven statens säkerhet för det till bo¬
laget lemnade lån måste hafva ökats och dels anledningen att föreskrifva
afsättning till underhålls- och ombyggnadsfond måste hafva minskats.
Det skulle alltså, enligt Utskottets åsigt, vara särdeles lämpligt, om
de utaf Kongl. Maj:t utsedda ombud, efter slutad revision, ej blott afgåfve
berättelse om deri verkställda granskningen för det senaste året, utan
äfven till Kongl. Maj:t aflemnade ej mindre sammandrag af bolagets räken¬
skaper för senaste fem åren, i ändamål att för hvarje af dessa år tyd¬
ligen framställa så väl bolagets behållna inkomst af jernvägen som ock
huru mycket deraf blifvit afsatt till reservfond eller använd t till utvidg¬
ningar, förbättringar, anskaffning af förlag, inköp af ny materiel med
flera dylika utgifter eller till aktieegarne utdeladt, än ock uppgift i öfrigt
huru de kontraktsbestämmelser, som reglera bolagets förhållande till
staten, blifvit iakttagna.
Utskottet får, i anledning af Revisorernes förslag och hvad här
ofvan blifvit anförd t, hemst älla,
att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t anhålla, att för
de ombud, som erhålla nådiga förordnanden att å sta¬
tens vägnar deltaga i granskningen af jernvägsaktie-
bolags förvaltning och räkenskaper, måtte utfärdas en
instruktion, innehållande föreskrift för dem att till Kongl.
Maj:t afgifva sådana uppgifter, att vederbörande bolags
ställning deraf kan fullständigt bedömas.
8:o.
Angående ansvarsfrihet för Riksgäldskontorets styrelse.
Då Stats-Utskottet, vid den nu verkstälda granskningen af Riks-
gäldskontorets styrelse och förvaltning, funnit Fullmäktige i nämnda kontor
hafva med nit och omsorg uppfylt sitt vigtiga och ansvarsfulla kall,
tillstyrker Utskottet,
att Fullmäktige må tillerkännas full ansvarsfrihet för
alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade uti
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 11.
11
deras protokoll från den 20 Januari 1875 till och med
den 21 Januari 1876.
Stockholm den JO Februari 1876.
På Stats-Utskottets vägnar:
CARL EKMAN.
Ilcrr Petre har begärt få antecknadt, att han ej deltagit i behand¬
lingen af det under mom. 6:o omförmälda ärende, angående Gefle—Dala-
jernvägsaktiebolag.
Herr Norden felt var från Utskottets under samma mom. framstälda
förslag skiljaktig och har anmält följande reservation:
»Samma fråga var föremål för sistlidne Riksdags behandling, till
följd af Stats-Utskottets utlåtande N:o 14, punkten 5, innehållande ett
förslag till skrifvelse i likartadt syfte.
Emot detta förslag hade åtta af Utskottets ledamöter anfört re¬
servation. Förslaget afslogs af Första Kammaren och bifölls af den Andra.
Da icke något annat nytt skäl för aflåtande af ifrågavarande skrif¬
velse .blifvit framlagdt än att Riksdagen måtte befrias från förnyad fram¬
ställning i denna, fråga, men å andra sidan blifvit styrkt, att aktiernas
värde och utdelningen å dem fallit, samt att bolaget har betydliga ut¬
gifter förestående för nödvändiga utvidgningar och förbättringar, föranle-
des jag att föreslå,
att Revisorernes ifrågavarande förslag icke må till någon
vidare åtgärd föranleda».