Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.
5
Ko é3.
Ank. till Riksd. Kansli den 9 Maj 1876, kl. 12 midd.
Utlåtande, i anledning af väckt förslag om upphörande af skyldig¬
heten att upprätta och underhålla sä kallade milstolpar.
Uti eu inom Första Kammaren väckt, till Lag-Utskottet remitterad
motion (N:o 43) har Herr Carl Fredrik Wcern hemstält, att till de af
Kongl. Maj:t föreslagna bestämmelser rörande öfvergången från det nu
gällande mått- och vigtsystemet till det nya må fogas ett stadgande af
innehåll, att från början af år 1883 det nya systemet skall tillämpas i
afseende å landsvägars uppmätning, och skyldigheten att å landsväg upp¬
rätta samt underhålla så kallade milstolpar emellertid och för framtiden
upphöra; samt att, för den händelse ett sådant stadgande skulle anses
ej kunna meddelas, så vida icke den i 3 § af 25 Kap. Byggningabalk^!
intagna föreskrift om milstolpars uppsättande varder upphäfd, Riksdagen
må för sin del besluta, att berörda § skall upphäfvas.
Såsom stöd för denna framställning har motionären anfört hufvud¬
sakligen, att, i den mån en mängd nya vägar blifvit anlagda samt ökad
befolkning och nya industrianläggningar upphäft vissa vägars framstående
vigt framför andra, hade nyttan af milstolparne förminskats och numera,
i följd af de större förändringar jernvägsanläggningarne i nämnda hän¬
seenden gjort, för det mesta försvunnit; att, genom Kongl. kungörelsen
den 5 December 1873, om beräkningen af allmänna vägarnes längd i hela
och tiondedels mil, halfva antalet af milstolpar, eller alla de som angifva
fjerdedels mil, förlorat all betydenhet; samt att, då Kongl. Maj:t nu före¬
slagit ny mil, olika i längd med den hittills räknade, och således, derest
detta förslag bifölles, samtliga milstolpar skulle komma att omflyttas, det
6
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.
syntes vara skäl att fastliellre afskaffa stadgandet om deras upprättande
och derigenom bespara häradena icke obetydliga kostnader.
Hvad först angår motionen i livad den afser, att till de af Kongl.
Maj:t föreslagna bestämmelserna rörande öfvergången från det nu gäl¬
lande mått- och vigtsystemet till det nya skulle fogas ett stadgande, att
från början af år 1883 det nya systemet skulle tillämpas äfven i afseende
på landsvägars uppmätning, får Utskottet erinra, att, sedan nämnda system
trädt i full verkställighet —- vare sig att detta kommer att ske, enligt Kongl.
Maj:ts förslag, från och med nämnda år eller, såsom nu blifvit ifrågasatt,
först år 1889 — den nya milen, såsom den enda derefter erkända mått¬
stock, måste vid uppmätning af landsvägar begagnas, så att följaktligen
ej heller någon särskild föreskrift derom behöfver meddelas.
Beträffande derefter motionen i (ifrigt, så kan Utskottet icke dela
motionärens åsigt, att den nytta, som milstolparne medfört, blifvit genom
de af honom angifna förhållandena så väsentligt förminskad, att deras
borttagande kan deraf föranledas. I fråga härom anser sig Utskottet, i
anledning af uppgiften, att halfva antalet milstolpar, eller alla de som
angifva fjerdedels mil, skulle, i följd af Kongl. kungörelsen den 5 De¬
cember 1873 hafva förlorat all betydenhet, böra fästa uppmärksamheten
derpå, att en milstolpes större eller mindre gagn i allmänhet vid beräkning
af väglängden efter decimalsystemet ingalunda kan vara beroende derpå,
huruvida densamma, som i sjelfva verket alltid betecknar en fjerdedels mil, är
försedd med inskrift,* att den, från någon viss milstolpe eller annan plats
räknadt, utvisar ett afstånd af en hel mil eller någon som helst bråkdel
deraf. Detta är fastliellre i hvarje särskildt fall betingadt deraf, huru¬
vida milstolpen, med afseende på utgångspunkten för berörda beräkning,
dervid kan komma att angifva slutsumman af eu väglängd antingen i
hela eller halfva mil eller i fjerdedelar deraf. I sistnämnda händelse kan
väl milstolpen, vid det förhållande, att miltalet får endast i tiondedelar
beräknas, icke medföra samma nytta, som tillförene, men genom den an¬
visning, den lemnar, torde dock väglängden kunna enligt decimalsystemet
bestämmas. Häraf torde vara uppenbart, att, om äfven genom åberopade
Kongl. kungörelse den praktiska nyttan af milstolparne i allmänhet i nå¬
gon, fastän föga afsevärd mån förringats, likväl icke, såsom motionären
förestält sig, någon viss del af dem förlorat all användbarhet.
Då, på grund af Utskottets näst föregående betänkande, det metri¬
ska systemet, derest detta betänkande af Riksdagen godkännes, icke skall
träda i full verkställighet förr än vid 1889 års början, samt således nå¬
gon omflyttning af milstolparne sannolikt icke kan förr än året dessför¬
innan af detta systems införande föranledas, torde af de härmed förenade
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 43.
7
kostnaderna, hvilka följaktligen först omkring tolf år härefter skulle upp¬
komma, ej heller kunna åtminstone för närvarande hemta» något stöd för
milstolparnes borttagande.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt, får Utskottet vördsamt
hemställa,
att motionen icke måtte bifallas.
Stockholm den 8 Maj 1876.
På Utskottets vägnar:
ERIC SPARRE.
Herrar Grefve Mörner och Ehrenborg hafva begärt att få anteck-
nadt, den förre, att han icke deltagit i beslutet, och den senare, att han
genom sjukdom hindrats i detta ärendes behandling inom Utskottet
deltaga.