Lag-Utskottets Utlåtande IV: o 16.
3
1% :o 10.
Ank, till Riksd. Kansli den 26 Febr. 1876, kl. 2 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt förslag om rättighet för svenska
kyrkans medlemmar att ingå borgerligt äktenskap.
Under förebärande, att stadgandet i 5 § 2 mom. i Kongl. förord¬
ningen den 13 Oktober 1873 rörande sättet för äktenskaps afsittande
emellan bekännare af främmande kristen troslära och medlem af svenska
kyrkan vore otydligt i afseende såväl på de baptister, som icke bildat
särskild, af Konungen erkänd församling, som ock på deras barn, hvilka,
då de icke blifvit genom dop i svenska kyrkan upptagne, tillhöra hvar¬
ken denna eller något annat lagligen bildadt trossamfund, har Herr A.
W. Ulir, för undanrödjande af denna otydlighet, och med hemtadt stöd
af äktenskapets förmenta kontraktsmessiga natur, uti en inom Andra
Kammaren väckt, till Lag-Utskottet remitterad motion (N:o 42) föresla¬
git, »att, med bibehållande af domares rätt att, i fall som uppgifves i
9 § 3 kap. i Giftermålsbalken, förklara fästeqvinna för äkta hustru, an¬
gående sättet för äktenskaps ingående må förordnas som följer:
§ 1.
Äktenskap, afslutadt inför borgerlig myndighet, vare lika giltigt och
lika förbindande som det äktenskap, hvilket med vigsel afslutas.
§ 2.
Borgerlig myndighet, inför hvilken äktenskap må afslutas, vare i
stad magistrat, på landet kronofogde. Desse myndigheter hafva att i
fråga om äktenskapshinder öfva den tillsyn, som vigselförrättare enligt
lag åligger. Dock vare borgerlig myndighet befriad från pröfning af
kontrahenternas begagnande af sakramenten inom det kyrkosamfund de
må tillhöra. Sedan i slägtingars eller andra vittnens närvaro såväl man¬
nen som qvinnan inför den borgerliga myndigheten afgifvit sitt frivilliga
4
Lag- Utskottets Utlåtande N:o 16.
ja och samtycke till giftermålet, varde de för äkta makar förklarade.
Hvad sålunda förekommit skall upptagas i särskild! öfver sådana ären¬
den fördt protokoll, hvilket, der äktenskapet är inför kronofogde ingån¬
get, af vittnen bestyrkes.
§ 3.
Rätt att afstöta äktenskap inför borgerlig myndighet hafve hvarje
svensk man och qvinna, som till den i lag för äktenskaps ingående be¬
stämda ålder kommen är, och för hvilken laga hinder till äktenskap
ej finnes.
§ 4.
Om uppfostran af barn, födda i sådant äktenskap, hvarom i denna
förordning handlas, galle hvad för öfrig! 3 lag stadgadt är; lika så rö¬
rande skilnad i sådant äktenskap.»
I anledning af den sålunda väckta frågan, hvilken redan tillförene
många gånger utgjort föremål för behandling utan att vinna Riksdagens
bifall, får Utskottet till en början erinra, att den af motionären åbero¬
pade § i Kongl. förordningen den 13 Oktober 1873, i afseende på med¬
lemmar af främmande kristet trossamfund, som är i riket tillåtet, och
bekännare af främmande kristen lära, hvilka icke tillhöra svenska kyr¬
kan, innefattar tydliga stadganden derom, att äktenskap, som desse ut¬
sluta, vare sig sinsemellan eller med medlem af svenska kyrkan, må in¬
för borgerlig myndighet ingås, med undantag allenast för det fall, att
begge kontrahenterne tillhöra ett och samma främmande trossamfund,
då äktenskapet skall afslutas med vigsel efter detta samfunds kyrkobruk.
Genom hvad sålunda är vordet föreskrifvet synes främmande tros¬
bekännare vara lernnad all den frihet uti ifrågavarande hänseende, hvar¬
på de skäligen kunna göra anspråk. Hvad åter angår svenska kyrkans
egna bekännare, torde föreslagna förändringen för närvarande icke vara
påkallad, vare sig af något verkligt behof eller af någon allmännare
önskan, utan skulle fast hellre sannolikt å den stora allmänhetens sida
mötas med ovilja; och att vidtaga förändringen för att tillmötesgå det
fåtal bland svenska kyrkans bekännare, som möjligtvis, men visserligen
icke med fog, kunde vilja undandraga sig den i gällande lag föreskrift^
kyrkliga besegling af äktenskapsförbundet, dertill förefinnas, enligt Ut¬
skottets åsigt, icke nöjaktiga skäl. Ännu mindre lära de, hvilka väl
hysa från evangelisk-luterska kyrkan afvikande meningar, men ändock i
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 17.
5
densamma qvarstå och sålunda lagligen måste anses tillhöra henne, cga
berättigade anspråk att yrka upphäfvande af de kyrkliga former och
bruk, som Stanna kyrka för sina bekännare uppstält.
På grund häraf föranlåtes Utskottet vördsamt hemställa,
att den föreliggande motionen måtte lemna» utan af¬
seende.
Stockholm den 26 Februari 1876.
På Utskottets vägnar:
ERIC SPARRE.
Herr Philip sson har begärt fä antecknadt, att han icke i behandlin¬
gen af denna motion deltagit.
r\:o 17.
Ank. till Riksd. Kansli den 26 Febr. 1876, kl. 2 e. »n.
Utlåtande, i anledning af väckt förslag om, förändrad lydelse af
16 § 5 mom. i Iiongl. förordningen om nya strafflagens in¬
förande, i hvad samma lagrum angår stöld af hästar.
Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Lag-Utskottet remitterad
motion (N:o 54), har Herr Ake Andersson framhållit, huruledes, då
nämnda lagrum tillämpades sålunda, att egare icke berättigades att an¬
norledes än mot lösen återbekomma stulet gods af den, som på god tro
deraf blifvit innehafvare; häraf och då hästar, som blifvit rätte egaren
olofligen frånhände, i allmänhet icke förr än långt efteråt kunde igen-