Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 3.
1
N:o 3.
Ank. till Riksd. Kansli den 2 Maj 1870, kl. 3 e. in.
Konstitutions-Utskottets Utlåtande, i anledning af väckt motion om
ändring eller förklaring af eller'tillägg till 15, 16 och
18 §§ Riksdags-ordning en.
Ut> en inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet hänvisad motion
(N:o 162) bär Herr A. Bäckström föreslagit, att, enär icke så få af de
många klagomålen öfver riksdagsmannaval till Andra Kammaren vore en
följd af obestämdheten i 18 § Riksdagsordningen, med afseende på tiden
för kallelse till dessa val, äfven som af vissa brister i de dermed samman¬
hängande 15 och 16 §§ af samma grundlag, Riksdagen ville för sin del
besluta sådan ändring eller förklaring af eller tillägg till nämnda 15, 16 och
18 §§ Riksdagsordningen,. att de af honom anmärkta olägenheter och
tvisteämnen kunde i möjligaste måtto undvikas; varande, hvad ano-år
först nämnda eller § 18 af Riksdagsordningen, af motionären yrkadt,&att
den samma borde på sådant sätt omarbetas, att valförrättaren skulle
åläggas att underrätta kommunalstämmans ordförande om tid och ställe
för riksdagsmannaval så tidigt att, der elektorsval hållas, de må kunna
kungöras en vecka förut med bibehållande af nu stadgade åtta dagars
tid emellan valen.
I afseende _ härå får Utskottet erinra, att det ofta har anmärkts
såsom eu brist i nu gällande Riksdagsordning, att dess stadganden om
riksdagsmannaval, i synnerhet om de omedelbara valen till Andra Kam¬
maren, icke varit så affattade, att olika meningar om tillämpningen af
dessa lagrum kunnat förekommas, och att vid flera riksdagar efter denna
grundlags antagande, förslag till förtydliganden af ett eller annat bland
dessa stadganden, deribland äfven af de nu i fråga varande, varit fram-’
stälda, men att Konstitutions-Utskottet afstyrkt dessa förslag, hufvud¬
sakligen på den grund, att lagförklaring i den för grundlagsändring före-
Bih till Riksd. Prot. 1876. 3 Sami. 3 lläft. \
2 Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 3.
skrifna form i allmänhet icke borde ega rum, der den icke af synnerligt
behof påkallades, och att, innan man skrede dertill, borde tillses, huru
vida icke genom lagens fortsatta, af landets högsta lagskipande myndighet
ledda tillämpning en rigtig och enstämmig mening om dess rätta förstånd
kunde vinnas. Under sådan förutsättning syntes nemligen grundlagens
bud, äfven med anmärkta otydligheter, vara att föredraga framför en
ny redaktion, som möjligen i något afseende kunde blifva mera tillfreds¬
ställande, men dock säkerligen icke under några förhållanden så full¬
komlig, att den utestängde all tveksamhet vid tillämpningen, eller icke
kunde framkalla nya olägenheter genom mindre sträng följd laglighet
vare sig med andra grundlagens stadganden eller med dess anda. Dessa
af Konstitutions-Utskottet tillförene uttalade åsigter i det ämne, hvarom
nu är fråga, torde fortfarande ega giltighet, helst den fortsatta tillämp¬
ningen af Riksdags-ordningen redan utan ändring af grundlagens ord
ledtT till eu klarare insigt i dess mening, samt en derpå beroende och
med dess anda öfverensstämmande praxis allt mera utbildat sig; och
anser sig Utskottet för den nu föreliggande frågans närmare utredning i
öfrigt böra anföra följande:
18 § Riksdags-ordningen stadgar, att valförrättare!! skall låta i
kyrkorna kungöra tid och ort för riksdagsmannavalet, med särskild före
skrift, att elektorsval, der det eger rum, skall hållas minst åtta dagar
före riksdagsmannavalet, samt att för kallelse till elektorsval gäller i
tillämpliga delar, hvad om kallelse till kommunalstämma och allmän
rådstuga” är stadgadt. Härmed afses, bland annat, den kommunalförfatt¬
ningarnas föreskrift, att kungörelse om kommunalstämma skall från pre¬
dikstolen uppläsas fjorton dagar eller minst en vecka, innan stämman
hålles, samt att kallelse till allmän rådstuga bör genom offentligt anslag
kungöras minst fjorton dagar förut; dock att för ärenden, som fordra
så skyndsam behandling, att kallelse icke medhinnes så tidigt som nu är
sagdt, omförmälda sammanträden må kunna hållas efter kortaie kallelse
tid, kommunalstämma till och med samma dag den pålyses, men allmän
rådstuga ej förr än dagen efter den, då kallelsen kungöres. Samman¬
hållas dessa stadganden med hvarandra, torde Riksdags-ordningens mening
vara tydlig derutinnan, att det medelbara riksdagsmannavalet bör kun¬
göras så tidigt, att kallelse till elektorsval måtte hinna att offentliggöras
den föreskrifna tiden af fjorton dagar, eller å landet minst en vecka,
innan valet hålles. Då vidare stadgandet i 18 § Riksdags-ordningen,
angående kungörande af tid för riksdagsmannaval, afser så väl omedel¬
bara som medelbara val, samt måste anses med hänsyn till båda slagen
hafva samma betydelse och syfte, så torde kunna antagas, att om någon
3
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 3.
valförrättare skulle i annat fall, än då särskilda omständigheter göra
sådant nödigt, låta kungöra riksdagsmannaval inom kortare tid före
sjelfva valförrättningen, detta icke bör tillskrifvas någon otydlighet i Riks¬
dagsordningens föreskrift.
Införandet i grundlagen af bestämdare stadgande!! om tid för riks¬
dagsmannaval kungörande skulle således under vanliga förhållanden icke
medföra någon fördel, och för mindre vanliga, t. ex. när riksdagsmanna-
val af eu eller annan orsak måste ske under pågående riksdag eller före¬
tagas af den anledning, hvarom § 5 Riksdags-ordningen handlar, kunna
vålla nya olägenheter, äfvensom under vissa förutsättningar komma i strid
med hvad 51 och 95 §§ Regeringsformen innehålla om tid för riksdag,
som i utomordentliga fall skall sammankallas af konung, regent eller stats¬
råd, eller genom kungörelse af rikets hofrätter.
Utskottet som sålunda anser sig böra afstyrka den af motionären
föreslagna omarbetningen af 18 § Riksdags-ordningen, kan icke heller förorda
bifall till de af honom i sammanhang dermed ifrågasatta ändringar af
samma grundlags 15 och 16 §§.
Att i 15 §, som stadgar, att val till Andra Kammaren skola verk¬
ställas inom September månads utgång, göra sådan ändring, att valen
skulle företagas antingen i Juli eller Augusti månad, kunde väl, såsom af
motionären framhållits, med hänsyn till möjligen uppstående klagomåls
afgörande före riksdags början, vara en fördel, men torde i allmänhet
icke ega något företräde framför nu gällande stadgande i berörda
hänseende.
Att åter i 16 §, på sätt motionären föreslagit, införa stadgande
mot försummelse af kommunalstämmans ordförande att i rätt tid till
valförrättaren insända valprotokoll, finner Utskottet icke vara påkalladt,
då på sätt Konstitutionsutskottet redan vid ett föregående tillfälle erinrat,
af Strafflagens 25 Kåp. torde framgå, att kommunalstämmas ordförande,
om han låter fel och försummelse komma sig till last, är underkastad
laga ansvar.
På grund af hvad sålunda anförts får Utskottet vördsamt hemställa,
att Herr Bäckströms förevarande motion må lemnas
utan vidare afseende.
Stockholm den 2 Maj 1876.
På Utskottets vägnar:
MAGNUS HALLENBORG.
4
Konstitutions- Utskottets Utlåtande N:o 3.
Reservationer:
af Herr Bäckström: »Utskottet bär för afstyrkande af den ändring
eller förklaring jag i min motion i 18 § Riksdagsordningen äskat, huf¬
vudsakligen anfört samma skäl, som för afstyrkande af en motion, väckt
1870 i samma ämne, begagnats- Denna § är, enligt Utskottets åsigt,
ehuru den icke föreskrifver någon bestämd tid före riksdagsmanna- och
elektorsvalet, då kungörelsen derom sist skall i kyrkorna uppläsas, likväl
klar och tydlig af sammanhanget, så att valförrättare, som icke så tidigt
kungör riksdagsmannavalet, att kommunalstämmo-ordförande har tul
att kungöra elektorsvalet i enlighet med 16 § 1 mom. uti förordningen
om kommunalstyrelse på landet, det vill säga minst en vecka före valet,
som skall hållas minst åtta dagar före riksdagsmannavalet, vore förfallen
under strafflagens 25 kapitel, så vida ej särdeles brådskande omständig¬
heter vore för handen.
Men hvilka kunna då dessa brådskande omständigheter vara.''
I min tanke kan det ej finnas andra än möjligen då Riksdagen
skulle sammanträda i de fall 51 och 95 §§ Regeringsformen bestämma,
men val i dessa fall måste väl blifva ytterst sällsynta, emedan urtima Riks¬
dags sammankallande ej föranleder till nya val i annat fall, än om en
eller begge Kamrarne vid sådant tillfälle vore upplösta.
Hvarken de ordinära tre-års-valen eller de så kallade fyllnadsvalen
anser jag vara af den brådskande beskaffenhet, att de böra kungöras på
kortare tid än hvad Utskottet ansett vara grundlagens mening i allmän¬
het, ty för de förra finnes ju alltid god tid för tidigt kungörande af va¬
len, och de senare synas mig ej heller vara af den vigt för det hela
att ’ derföre någon kortare kungörelsetid erfordras, emedan en och annan
veckas frånvaro från Riksdagen för en och annan ledamot icke kan vara
så riksvigtig^ men väl, om valen ej äro kungjorda och hållna å behörig
tid, detta kan föranleda klagomål, hvilket, om valet ogillas,.föranleder till re¬
sekostnader och nya val. Tio års erfarenhet har dock visat att en del her¬
rar valförrättare icke haft samma uppfattning af lagparagrafen som Utskottet,
då de tillåtit sig att kungöra riksdagsmannavalet så sent att det vanten
ren omöjlighet för kommunalstämmo-ordförande att kungöra och hålla
elektorsvalet å tider, som Utskottet trott vara i grundlagsbudet be¬
stämdt.
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 3.
5
.Herrar valförrättare hafva sannolikt ansett detta lagbud icke för
dem innebära någon bestämd tid, då de sist vore skyldiga kungöra ett
riksdagsmannaval och i följd deraf utfärdat kallelsen efter godtycke.
Högsta lagskipande makten synes ock i viss mån gillat denna uppfart-
nmg, då degillat och faststält öfverklagade val, som icke varit kun-
gjorda och hållna, hvad elektorsvalen beträffar, i den ordning Utskottet
ansett vara berörda lagbuds rätta mening.
Kan eu lagskipande myndighet utan påföljd afvika vid tillämpnin¬
gen från ett gifvet grundlagsbud, som jemväl skett hvad tiden mellan
elektorsval och riksdagsmannaval beträffar, så kan jag icke begripa huru
en valförrättare, som också är domare, kan fällas till ansvar för öfver¬
trädande af ett lagbud, som i sjelfva verket icke linnes.
Jag tror således fortfarande att, sådan som oftanämnde 18 § nu
är skrifven, det ligger i valförrättarens eget bedömande, att eftersom han
anser riksdagsmannavalet brådskande eller icke, derefter bestämma tiden
för dess kungörande, men deraf följer ock, efter mitt förmenande, att
valmännens rätt är illa betryggad, då det ligger i valförrättarens makt
att kungöra valet så sent, att få af de väljande hinna få veta derom, så-
som då kungörelse till elektorsval sker samma dag det hålles, som lärer
hafva händt, eller lyses ena dagen och hålles den andra, hvarpå exempel
ej_ lära saknas, det sista den'l2 sistlidne Januari för Torps, Tima och
Njurunda tingslags valkrets, enligt Andra Kammarens protokoll den 11
April detta år § 2.
Aro då riksdagsmannaval af den underordnade vigt, att de ej tåla
jemförelse!! med, till exempel, inrättande af krog i en kommun, der
man uttryckligen föreskrift, att för sådant ändamål skall kungörelse två
söndagar å rad uppläsas, innan kommunalstämman kan fatta ett lagligt
beslut, eller är det mindre vigtigt för en kommunalstämmo-ordförande,
som skall kungöra elektorsval och upptaga röster så väl vid omedel¬
bart som medelbart val, att i tid blifva derom underrättad, än det an-
setts vara, då Kongl. Maj:t på Riksdagens begäran utfärdat kungörelse
af den 22 Juli 1875, och förordnat »att, då menighet skall i hushållsmål af
allmän beskaffenhet kallas till sammanträde inför häradsrätt, det åligger
domhafvanden att om sammanträdet meddela vederbörande kommunal¬
stämmo-ordförande underrättelse sä tidigt, att ombud för menighet må
kunna i behörig ordning utses»?
Här är ju ock fråga om ett ombud, måhända lika vigtigt, om ej
mera än det ofvanstående kungörelse afser; månne man då icke skulle
kunna fordra samma skyldighet af en domare i detta fall, hvadan iag
Bih. till Eiksd. Prof. 1876. 3 Samt. 3 Höft. 2 '
6 Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 3.
ock vågar hysa den åsigt, att Utskottet bort framlägga förslag i den syft¬
ning min motion afser, eller att valförrättare ålades underrätta kornmu-
nalstäramo-ordförande om tiden och stället för alla riksdagsmannaval sa
tidigt att, der elektorsval eger rum, de kunde kungöras minst en vecka
förut, med åtta dagars tid mellan valen, med undantag i de fall val erfor¬
dras, då Riksdagen på grund af 51 och 95 §§ Regeringsformen kallas till
samma^en ^ detta nu -ic^e skett, vill icke heller jag söka framlägga nå¬
got detaljera dt förslag i denna syftning, utan har endast reservationsvis
velat uttala min från Utskottet afvikande mening».
Herr Enqman har begärt få antecknadt, det han icke deltagit i
detta ärendes slutliga handläggning inom Utskottet.
Stockholm, Associations-Boktryckeriet, 1876.