Motioner i Företa Kammaren, N:o 21.
1
N:o 21.
Af Herr Addsköh!: Om antagande af förordningen angående åt¬
gärder till förekommande af öfverdrifven afverlming å
tingshög inom Norrbottens län att gälla jemväl för Wester-
bottens län, med undantag af lappmarkerna.
Med anledning- af den i Norrland årligen tilltagande afverkningen af
ungskog för export af sparrar, hvilken, om den obehindradt finge fortgå,
hotade att inom kort göra kustlandet skoglöst, väcktes vid 1874 ars lands¬
ting i Westerbottens län åtskilliga motioner angående vidtagande af åtgärder
för hämmande af öfverdrifven utverkning af dylik skog; och då landstinget
ansåg att denna skadliga aftorkning skulle ännu mera tilltaga, om det på
Kong!. Maj:ts pröfning då beroende förslaget till särskild skogslagstiftning i
samma syfte för Norrbottens län godkändes, utarbetades ett förslag till för¬
fattning rörande dispositionen af enskildes skogar inom länet med undantag
af lappmarken, hvilket förslag Kong!. Maj:ts Befallningshafvande, med an¬
förande af den stora vigten för länet af en lagstiftning i den af landstinget
föreslagna syftning och den enstämmiga åsigt som härom hos landstinget
gjort sig gällande, varmt förordade till Kongl. Maj:ts godkännande.
Sedan åtskilliga kommuner i länet derefter till chefen för Finans¬
departementet inkommit med ansökningar om åtgärders vidtagande mot öfver¬
drifven aftorkning af ungskogen, remitterades samtliga dessa handlingar till
Kongl. Skogsstyrelsen, som i afgifna underdåniga utlåtanden af den 28 Mars
och 8 April 1875, med framhållande att samma behof af skydd för ung¬
skogen förefunnes inom Westerbottens som Norrbottens län, i underdånighet
tillstyrkte att Kongl. förordningen af den 29 September 1874, angående
åtgärder till förekommande af öfverdrifven aftorkning å skog inom Norr¬
bottens län, måtte oförändrad antagas äfven för Westerbottens, helst som det
förslag Westerbottens läns landsting ingifvit obetydligt skilde sig från ofvan-
nämnda Kongl. förordning.
Bill. till Riksd. Prof,. 187ti. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 4 Håft.
1
2
Motioner i Första Kammaren, N:o 21.
Landstinget, som lemnats tillfälle yttra sig öfver Skogsstyrelsens utlå¬
tande, har, med uttryckt åsigt om önskvärdheten att dess förslag antagits,
likväl, då det vore af allra största vigt att en lag till skyddande af länets
skogar snart utfärdades, förklarat sig godkänna Skogsstyrelsens förslag, att
Norrbottens-lagen af den 29 September 1874 finge gälla äfven för Wester-
botten.
Vid föredragning af detta ärende den 14 innevarande månad har Kongl.
Maj:t emellertid ansett landstingets underdåniga framställning icke innefatta
tillräcklig anledning för Kongl. Maj:t att i detta ärende till Riksdagen af¬
låta nådig proposition.
Då Westerbottens läns invånare fortfarande anse, att en ohejdad ut¬
verkning af omogen ungskog, utan att den ringaste åtgärd vidtages för åter¬
växt, inom en ej aflägsen framtid skulle göra Westerbottens kustland flera
mil inåt så godt som skoglöst, och det är att befara, att efter Norrbottens-
lagens fastställelse eu ännu större afverkning af sparrar och annat omoget
virke komme att ega rum, hvarför det således borde anses nödvändigt, att
lag mot eu dylik skogssköfling utfärdades innan det är för sent, och då slut¬
ligen dertill komme, att Norrbottens-lagen, såsom 3 § uttryckligen stadgar,
ingalunda afser att inskränka den enskildes rätt till en förnuftig skötsel af
sin egendom, utan endast att så vidt möjligt är hindra skogens utrotande
genom en oförnuftig eller egennyttig afverkning af den uppväxande skogen;
så får jag vördsammast hemställa,
att Riksdagen för sin del ville besluta
a) att Norrbottens-lagen af den 29 September 1874 må vinna till-
lämpning äfven inom Westerbottens län med undantag af
lappmarkerna, och
b) att Riksdagen vid anmälan af detta sitt beslut ville i under¬
dånig skrifvelse till Kongl. Maj:t anhålla, det täcktes Kongl.
Maj:t utfärda nådig förordning derom, att samma lag för
Westerbottens län, med undantag af lappmarkerna, må träda
i gällande kraft från och med den 1 Oktober innevarande år.
Om remiss till Lag-Utskottet anhålles vördsamt.
Stockholm den 28 Januari 1876.
C. Adelsköld.