22
Motioner i Andra Kammaren, N:o 64.
N:o 64.
Af Herr Olif AlldcrSSOll Z Om införande i Riksdag s-ordningen
af bestämmelser rörande sättet för slitande af tvister
Kamrarne emellan i fråga om votering s-propositioner för
gemensamma voteringar.
Regeringsformens 69, 70 och 71 §§ samt Riksdags-orduingens 65 §
föreskrifva, att när Kamrarne fattat stridiga beslut i frågor, de der ej genom
Kamrarnes olika beslut få anses förfallna, och då dessa stridiga beslut ej varda
samuianjeuikade, “då skola Kamrarne hvar för sig rösta om de olika beslut
hvari hvardera förut stannat, kommande den mening, som dervid erhåller de
fleste ledamöters af båda Kamrarne sammanräknade röster, att gälla såsom
Riksdagens beslut/4
Erfarenheten har visat, att då sådan gemensam votering — såsom man
kallat den — skolat företagas och följaktligen proposition för voteringen upp¬
göras och Kamrarnes pröfning underställas, lätteligen olika meningar just om
sådan voteringspropositions antaglighet och fullständiga grundlagsenlighet kun¬
nat uppkomma, och att således Kamrarne om sjelfva voteringspropositionen
skulle kunna komma att stanna i olika beslut.
Exempel härpå saknades ej vid sistlidna riksdag, ehuru Kamrarne, en gäng
hvardera, fogade sig efter den mening, som i medkammaren gjort sig gällande,
och således ingen utomordentlig åtgärd erfordrades för sakens afgörande; men
huru skall eu sådan tvist slitas, om ej Kamrarnes olika meningar eller beslut
kunna sammanjemkas?
Detta kan ske på tvenne sätt. Det eea är, att votera i båda Kamrar¬
ne, på sätt ofvan uämdt är, först om hvilkendera Kammarens beslut i fråga
om voteringsproposition skall gälla; och äfven den frågan urörcr ju statens re¬
glerande eller bevillning etc.“, men äfven för denna votering behöfves en vo¬
teringsproposition, och det låter tänka sig att jemväl derom kunde blifva tvist.
Ett annat sätt är att, liksom i de fall, hvilka äro upptagna i Riksdags¬
Motioner i Andra Kammaren, N:o 65.
23
ordningens § 38, inom. 3, hänskjuta saken till Konstitutions-Utskotttet; och i
sj elfva verket av fråga om vidden af Riksdagens befogenhet att genom gemen¬
sam votering afgöra större eller mindre del af ett ärende, eller tvister om huru
eu voteringsproposition bör affättas, så att beslutet både blir inom de af grund¬
lagen afsedda gränsor, och ej heller Riksdagen hindras i sin rätt, mera en
grundlagstolkuings- än eu statsregleringsfråga. Också afgöras ju liknande tvi¬
ster mellan Kammare och Talman af Konstitutions-Utskottet.
Att denna sak blir klargjord, lär väl vara både Modigt och nyttigt, och,
i hopp att Konstitutions-Utskottet, dit jag anhåller att Andra Kammaren hän¬
visar frågan, densamma närmare utreder och förbereder, vill jag nu endast
anhålla:
att Riksdagen för sin del ville, på sätt § 81 Rege¬
ringsformen föreskrifter, besluta eu sådan förändring
i eller förklaring åt Riksdagsordningen, hvarigenom det
bl ef tydliggjord! huru uppkommande tvister Kamrarne emel¬
lan om voteringsproposition^' för gemensamma voteringar
skola lösas.
Stockholm den 24 Januari 1876.
Ola Andersson,
från Malmöhus län.
N:0 65.
Af Herr SaiUUel Joll USCH: Om underdånig skrifvelse till Kongl.
Maf.t angående uppförande å mötesplatsen Hänneslätt af
vissa byggnader för Kongl. Smålands Husarregementets
räkning.
I afseende å den skötsel och. vård, som bör af rusthållare egnas vid de
indelta kavalleriet antagna hästar, då dessa äro under rusthållarnes vård, fin-