10
Motioner i Andra Kammaren, Ko 142.
sökning och anteckning å lägenhetens kartehandlingar;
samt att, genom underdånig skrifvelse hos Kong]. Majrt
anhålla om utfärdande af nådig förordning härom.
Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles.
Stockholm den 29 Januari 1876.
Joll. Malmin.
Häruti instämma:
J. E. Johansson.
C. W. Berglind.
Ko 142,
Af Herrar Jan Andersson, And. Andersson i Nyckelby,
E. Dofsén, E. Königsfeldt, C. Johansson och E.
F. Toll: Om statsbidrag eller låneunderstöd för anlägg¬
ning af jernväg mellan Krylbo och Borlänge.
Då i flertalet af de underdåniga ansökningar, som till Köngl. Maj:t
inlemnats om nådig proposition till innevarande Riksdag, dels rörande
beviljande af anslag, dels låneunderstöd för till anläggning medgifna eller
ifrågasatta enskilda jernvägar, erforderliga och infordrade utlåtanden och
upplysningar ännu icke hunnit inkomma, har Herr Statsrådet och Chefen
för Civil-departementet ansett det vara mest ändamålsenligt, att dessa an¬
sökningar varda i ett sammanhang af Kongl. Maj:t pröfvade och derför
Motioner i Andra Kammaren, N:o 142.
11
vid föredragningen inför Kongl. Maj:t förbehållit, sig åt! framdeles och
så snart de ännu saknade utlåtanden och upplysningar till departementet
inkommit, få dessa ärenden för fattande af nådigt beslut deröfver inför
Kongl. Maj:t. i underdånighet anmäla.
Ibland dessa för de olika orterna mer eller mindre vigtiga ärenden
förekommer äfven eu af södra Dalarnes jernvägsaktiebolag, hvars bolags¬
reglor den 5 nästlidne November erhållit Kongl. Maj:ts nådiga stadfästelse,
ingifven ansökning om anslag och lånebidrag för anläggning af en jern¬
väg mellan Krylbo station vid norra stambanan öfver Avesta, Hedeinora
och Säter med bibana till Bispbergs gruffält, till Borlänges station i Stora
Tima å den för allmän trafik redan upplåtna afdelningen Falun—Ludvika
på Bergslagernas jernväg, en angelägenhet som utgör eu verklig lifsfråga
ej allenast för södra Dalarne, utan ock har ett oberäkneligt inflytande
på så väl den industriela utvecklingen inom Dalarne i allmänhet, synner¬
ligast med afseende på de mekaniska yrkena, bergverksdriften och trävaru-
förädlingen, som på det allmänna välståndet, bildningen, odlingsfliten
in. in. i de orter som angränsa till den tilltänkta banan, på samma gång
de bördigaste och folkrikaste inom meranäirmde provins; utgörande banan
en sträcka af 6 mil och gående, sä att säga, i alldeles samma hjulspår
som den stora samfärdseln mellan södra Dalarne och hufvudst.aden från
urminnes tider uppdragit och i samma riktning den Stats-Utskottets ut¬
låtande N:o 19 under riksdagen 1870 bifogade karta angifver såsom af
Kongl. Maj:t redan före denna i nåder föreslagen. Men det är icke pro¬
vinsen Dalarne ensamt som häraf skulle så för det närvarande som för
en aflägsen framtid draga en påtaglig nytta, äfven grarinsamhällena i
Vestinanland och Upland, och hufvudstaden förnämligast, skulle af detta
företag, eu gång å bane bragt och afslutadt., skörda fördelar, hvilka,
ehuru icke på förhand bestämbara och beräkneliga, derför äro icke mindre
vissa och verkliga; och insåges ej vigten af ifrågavarande jernväg så
tydligt, sannerligen förslaget, skulle med så odeladt intresse omfattas af
alla folkklasser i de trakter, hvilka det är afsedt att gagna.
Enär, som ofvan är upplyst, denna jern vägsby ggnadsfråga beror på
om och när de infordrade utlåtandena och upplysningarne till Kongl.
Maj:t inkomma, så att Riksdagen får tillräcklig tid till desammas be¬
handling, hafva undertecknade representanter funnit sig föranlåtne böra
på detta sätt väcka densamma till lifs, manade dertill mera af dess stora
nationela vigt än af ortintresset, då de nu, sedan aktieteckningen uppgått
till nära 1,500,000 kronor, gå att för utförandet af meranäinnde jern-
vägsbyggnad, hvilken de ansett, såsom hvarken för landsdelen eller staten
fördelaktigt, ingalunda böra åt utländska entreprenörer upplåtas eller an¬
12
Motioner i Andra Kammaren, N:o 142.
förtros att om händer tagas, hos Riksdagen anhålla om lämpligt anslags
och låneunderstöds beviljande.
Enligt i September 1874 af Majoren in. m. Adelsköld afgifvet ut¬
låtande belöper sig anläggningskostnaden för den föreslagna jernbanan,
som skall byggas bredspårig, till 4,083,000 kronor, deruti kostnaden för
bibanan till Stora Bispbergs gruffält dock ingår, och orsaken till denna,
i jemförelse med en och annan af de hittills utförda jernvägarne, höga
kostnad, angifves vara: »dels de ovanligt många och stora broarna som
på banan förekomma, dels den mängd ända till 100 fot djupa raviner,
som måste passeras och som fordra stora jordarbeten, långa och dyrbara
trummor för bäckars och mindre vattendrags aflopp, dels de lösa och
opålitliga jordarter, som i allmänhet efter banan förekomma och nöd¬
vändiggöra särskilda befästningsarbeten för doseringarnes bestånd samt
täckdikningar, hvilkas kostnad, såsom på förhand svår att beräkna, måste
högt upptagas, dels ock slutligen de nu varande höga prisen på arbete
och större delen af de erforderliga materialierna».
En blick på kartan är tillräcklig för att finna af hvilken ofantlig
betydelse Krylbo—Borlängebanan måste blifva för framtiden. I förening
med den bibana till Bergslagernas jernväg, som skall sammanknyta Bor¬
länge med Innsjön och den i segelbar förbindelse med densamma stående
Siljan samt derofvanför belägna flera och stora vattendrag, och hvilken
bibana skall vara färdig inom år 1879, blir Krylbo—Borlängebanan den
kortaste utfartsvägen till Stockholm. Detta förhållande framgår ögon-
skenligt af följande uppgifter om längden af Dalarnes nuvarande för-
bindelselinier med hufvudstaden, jemförd med längden af den, som genom
ifrågavarande jernväg skulle komma till stånd. Tager man Borlänge till
utgångspunkt, så kan vägen till Stockholm tagas öfver
Borlänge—Falun.................
|
Mil.
............ 2,2
|
Falun—Storvik.................
|
............ 4,s
|
Storvik—Krylbo .................
|
........... 5,3
|
Krylbo—Upsala.....................
|
........... 8,9
|
Upsala—Stockholm ...........
|
........ 6,2
|
|
27,4;
|
Borlänge—Falun................
|
........ 2,2
|
Falun-—Gefle .......................
|
............ 8,5
|
Gefle—Upsala....................
|
......... 10,6
|
Upsala—Stockholm ............
|
.......... 6,2
|
|
27,5.
|
Motioner i Andra Kammaren, N:o 142.
13
Kommer den ifrågavarande jernvägsanläggningen till stånd, så visar
sig förhållandet sålunda:
Borlänge—Krylbo ...................... 6
Ivrylbo—Upsala............................... 8,9
Upsala—Stockholm ................... 6,2
21,1.
Genom denna jernvägsförbindelse förkortas således vägen mellan
öfre Dalarne och Stockholm med 6,3 mil, och man får genom densamma
direkt förbindelse mellan Siljansdalen och hufvudstaden i den gamla han¬
delsvägens riktning. Är Krylbo—Borlängebanan således af stor vigt för
Dalarne, så är den ovedersägligen af icke mindre betydelse för Stockholm,
en betydelse som är beaktansvärd, derigenom att Stockholms handels-
ornråde icke minskas utan tvärtom utvidgas genom tillflödet af de nya kom-
munikationslederna. Det är nemligen klart, att utan sistnämnda jernväg
största delen af den Dalarnes trafik, som icke går till Gefle, kommer att,
följande Bergslagernas jernväg, draga sig vesterut, och Dalarne såsom
handelsoinråde för Stockholm går nästan helt och hållet förloradt. Vi
taga oss friheten utbedja oss, att uppmärksamhet fästes på denna om¬
ständighet, ty det är sannerligen icke likgiltigt för hufvudstaden och dess
affärsverksamhet, huru den betraktar närvarande fråga och hvad intresse
den egnar densamma. Hvad fördel, som genom denna jernvägsanläggning
särskild!, beredes statens stambanor, är nästan öfverflödigt att påpeka, ty
det är ju naturligt att lättade kommunikationer i och för det stora hela
alltid medföra en utvidgad rörelse och med detsamma en förökad inkomst;
hvilket icke behöfver matematiskt bevisas.
Äfven ur synpunkten af vinstgifvande företag förtjena!1 nu omhand-
lade jernvägssträekning att framhållas, och de storartade anläggningar
som anknyta sig till densamma samt i senare tider uppstått, såsom
Avesta, Domnarfvet, Hushagen och Fagersta, för att icke nämna flera
betydligare verk, skola ur Krylbo—Borlängebanan, när den en gång hinner
blifva icke längre en önskan utan en verklighet, liksom ur eu pulsåder
hemta förökad liflighet och kraft, samt välgörande verka på samma gång
som till egen fördel också till statens. Taga vi nu detta i betraktande
måste vi medgifva, att allt talar för statens mellankomst med ett kraftigt
biträde, och att ortens intressen i förevarande fall äro, hvad icke alltid
är händelsen, äfven statens.
På grund af hvad vi nu tagit oss friheten anföra, få vi hos Riks¬
dagen föreslå,
det måtte Riksdagen för anläggning af en jernbana
mellan Krylbo och Borlänge, jemte en bibana till Bisp-
14 Motioner i Andra Kammaren, N:o 143.
bergs gruffält, bevilja helst ett anslag, stort kronor en
million, utan återbetalningsskyldighet samt såsom låne¬
understöd 1,800,000 kronor, eller, om detta förslag
icke skulle kunna antagas, ett låneunderstöd af 2,800,000
kronor, på vilkor som Riksdagen behagade bestämma.
Om remiss till Sfats-Utskottet, samt att vid frågans behandling der¬
städes få med vidare upplysningar inkomma, derom anhålla vördsamt
Stockholm den 28 Januari 1876.
Jan Andersson. Anders Andersson i Nyckelby.
Emil Königsfeldt. C. Johanson. C. F.
Eric Dofsén,
Toll.
N:o 143.
Af Herr Jan Magnusson: Om förändrad lydelse af 12 Kap.,
2 § Rättegångsbalken.
För att den skyndsamhet i lagskipningen vid underrätterna som,
medelst hållandet af flera sammanträden å hvarje ting vid häradsrätterna,
är afsedd, skall kunna uppnås, torde en förhöjning i de bötesbelopp som
äro stadgade i 12 Kap. 2 § Rättegångsbalken, angående part, och i 17 Kap.
3 § samma balk, angående vittne som förfallolöst uteblifver, vara nödig.
Genom penningevärdets fallande hafva de bötesbelopp som i nämnda lag¬
rum genom Kongl. förordningen den 18 April 1849 blifvit bestämda,
nu nedgått till ungefär hälften af det värde de då representerade. Det
är ej sällsynt att tredskande parter och vittnen ej iakttaga inställelse vid
det rättens sammanträde hvartill de äro instämda, hvarigenom målens
afgörande kommer att fördröjas med minst ett hälft år, åtminstone i de