Motioner i Andra Kammaren, N:o 115.
1
N:o 115.
Af Herr (!. E. Hjelm: Om restitution till fabrik sidkaren J. S.
Svensson i Stockholm af under åren 1868 och 1869 för¬
skottsvis er lagd bränvin stillverknings skatt.
Under 1875 års riksdag väcktes motion i denna Kammare (N:o 134)
angående restitution till fabriksidkare!! J. S. Svensson i Stockholm nt iöiskotts¬
vis erlagd bränvinstillverkningsafgift för under åren 1868 och 1869 vid Bistå i
Kalmar socken af Upsala län bedrifven bränvinsiillverkning af renlaf, hvarvid
uppstått eu undertillverkuing af 8,353 kannor, af Indika 2,709 kannor beskattats
efter 70 öre per kanna, enligt bifogadt intyg, hemställt, det bemälde Svensson
måtte af statsmedel återbekomma den af honom för berörda undertillverkning
erlagda afgift med 1,896 kronor 30 öre, hvilken motion 1875 års Stats-Utskott
tillstyrkte Riksdagen att afslå, som äfven vann majoritetens vid riksdagen
bifall.
Såsom motiv härför anför Utskottet: “Förslag angående restitution af
bränvinstillverkningsafgift, der i följd af nya råämnens användande undertill-
verkuing uppstått, hafva förut flera gånger varit föremål för Riksdagens pröf¬
ning, men ej bifallits, dervid såsom hufvudsakligt skäl för utslag, då fråga varit
om tillverkning af lafbräuvin, åberopats, att, efter de med understöd af all¬
männa medel anstälda försök att af Infarter såsom råämne tillverka bränvin,
resultatet och förloppet af desamma blifvit genom trycket offentliggjorda, hva¬
dan fabrikauterne ej kunde anses saknat tillfälle att erhålla erforderlig känne¬
dom om lämpliga tillverkningsmetoder, samt att jemväl visat sig, det tillverk¬
ningen å flere ställen utan förlust bedrifvits.14
Eib. till Biksd. Prat. 1876. 1 Sand. 2 Afd. 2 Band. 13 Häft. 1
2
Motioner i Andra Kammaren, N:o Hd.
Med anledning af de af Utskottet, anförda skäl för utslag af motionen,
får jag, efter de upplysningar jag härutinnan varit i tillfälle inhemta, anföra
följande:
a) Professor S. Stenberg erhöll af Riksdagen 5,000 kronors anslag för
att praktiskt i stort vid den utanför hufvudstaden belägna egendomen Kräft¬
riket, tillämpa de redan verkstälda kemiska experimenter att af renlaf produ¬
cera bränvin, och att fabrikationen förorsakade bemälde Herr Stenberg betyd¬
lig förlust, hvithet förhållande ej blot känd! förr än efter den tid Svensson åt¬
al utåt sin tillverkning;
b) den afhandling angående ifrågavarande uppfinning, som Herr Sten¬
berg utgaf å trycket, blef ej i bokhandeln tillgänglig förrän i slutet af Februari
1869, således endast circa eu månad förr än Svensson upphörde med renlaf-
bränvinstillverkningen, hvadan lian således icke häraf kunde inhemta någon
ledning för åstadkommande af ett ändamålsenligt bedrifvande af fabrikationen,
äfven om afhandlingen varit af den upplysande beskaffenhet producenterna
önskat, och af behofvet påkallats, hvilket, ej var fallet, enär Herr Stenbergs
afsigt synes hufvudsakligast utgå från den åsigten att utröna om det resultat
han erhållit af sina många kemiska experimenter kunde komma att lända de!
praktiska utförandet i större skala till gagn; åsidosättande utrönandet af den
ekonomiska delen, lemnande detta svårlösta problem i arf åt de personer som
möjligen kunde komma att intressera sig för uppfinningens praktiska tillämp¬
ning i stort. Att detta förhållande skulle komma att i väsentlig män försvåra
produktionen, och hafva till följd pekuniera förluster för dem, som med denna
tillverkning togo befattning, härom har erfarenheten lemnat säkert vitnesbörd,
enär alla tillverkare af denna vara, åtminstone under första produktionsperioden
förorsakades betydliga förluster. Svenssons förlust uppgick, oberäknad!, ränta å
förlagskapitalet, till 21,183 kronor 87 öre, enligt bifogadt officielt intyg; samt
c) att någon framställning till Riksdagen, angående restitution af brän-
vinstillverkningsafgift för renlafsbränvin, med undantag af den förut uti denna
motion omförmälta, mig veterligt, ej blifvit gjord; men väl har eu dylik
begäran, för några år sedan, blifvit föremål för Riksdagens pröfning angående
bränvinstillverkning af hvitbetor, som afslogs. Skälet härför torde kunna sökas
uti den omständigheten, att för frambringande af hvitbetor erfordras en uti
högsta växtkraft befintlig åkerjord, som blifver på bekostnad af spannmåls och
öfriga jordfrukters produktion, hvarför något talande skäl ej förefinnes att eu
dylik begäran bevilja. Ett annat förhållande förefinnes angående renlalörän-
vinstillverkningen, enär råämnet “renlaf", som förefinnes uti vildt tillstånd,
hufvudsakligast å berg och å till odling oanvändbar mark, icke för dess fram¬
bringande upptager någon till andra produkters produktion tjenlig mark.
Om denna fosterländska uppfinning vunnit understöd af Riksdagen,
Motioner i Andra Kammaren. N:o 115.
3
t- ex. under form af nedsatt tillverkningsskatt för några år, emot hvad som
erlägges för bränvinstillverkuing af spanmål och potatis, torde eu sådan åtgärd
hafva till följd att renlafbränvinstdlvcrkningen, efter vunnen nödig erfarenhet
och svårigheternas bekämpande, nu kunnat erhålla en betydlig utsträckning
inom landet, hvarigenom större qvantiteter spanmål kunnat komma landets
export till godo, och den möjligtvis uppkommande öfvcrproduktioncn af potatis,
som af denna förändring framkallas, kunde komma, genom dess användande
till kreaturs utfodring, att i betydlig mån bidraga till en ökad ladugårds-
afkastning.
Af hvad jag nu andraga, och af de billighetsskäl som synes mig deri¬
genom framstå, får jag härmed vördsamt föreslå,
att. Riksdagen beviljar fabriksidkare!! j. S. Svansson i Stock¬
holm att af staten fä återbära den åren 1868 och 1869
förskottsvis erlagda bräuviustillverkningsskatt för 2,709 kan¬
nor, uppkommen under tillverkning för vid Bistå egendom,
äfven Fånäs kallad, i Kalmar socken af Upsala län, be~
drifven bränvinstillverkuing af renlaf ä 70 öre pr kanna,
med 1,896 riksdaler 30 öre riksmynt.
Om remiss till Stats-Utskottet anhälles.
Stockholm den 29 Januari 1876.
C. E Hjelm.
(Bilaga).
Enligt i Bran vinskon trollby rån förda specialsammandrag öfver hvars—
vinstill verkningen i riket åren 1868 och 1869 har vid egendomen Bistå, fånäs
kallad, i Upsala län, bränvinstillverkuing utöfvats af fabrikören J. S. Svensson
under tiden från den 1 December 1868 till den 1 April 1869, deivid såsom
råvara användts renlaf; och har, enligt ofvannämnda sammandrag, resul¬
4 Motioner i Andra Kammaren. N:o 115.
tatet af tillverkningen utfallit sålunda, att för 96 bränningsdygn anmälts till
bränning............................... 28,800 kannor,
deraf enligt uppmätning verkligen tillverkats........... 20,447 „
hvadan eu undertillverkning uppstod af.............. 8,353 „
deraf, enligt då gällande författning en femtedel eller...... 5,644 „
blifvit obeskattad samt återstoden eller............... 2,709 „
påförts en skatt af 70 öre pr Jeanna.
Ofvanstående uppgifters laglighet betygar
Ex officiel:
L. Alfr. Redin.
(Bilaga).
År 1875 den 28 Januari uppvisade fabrikören Johan Svante Svensson
en af honom förd och ordentligen afslutad hufvudbok öfver den bränvins-
tillverkning af renlaf, som han från den 1 December 1868 till den 1 April 1869
bedrifvit vid egendomen Fänas, och utvisade bokslutet eu förlust ä affären af
21,183 riksdaler 87 öre riksmynt, hvilkit betygar Stockholm som ofvan
ex officio:
Vid. Fr odel f
Notarm® Public»*.