Motioner i Andra Kammaren, N:o 108.
1
N:o 108.
Af Herr \, Bergström: Om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående
förordnande för representanter af embetsverken att såsom
censorer öfvervara så väl de egentliga civila embetsexamina
vid universiteten som ock juriskandidatexamen.
Sedan de under den 13 Mars 1874 i nåder förordnade komiterade den 12
påföljande Oktober afgifvit förslag till statuter för universiteten i Upsala och
Lund jemte underdånigt betänkande med motiv, bar Kongl. Maj:t, på sätt in-
hemtas af den till innevarande års Riksdag afgifna berättelse om hvad i riket och
dess styrelse sig tilldragit sedan sista riksdag, under den 10 Januari innevarande
år faststält förnyade statuter för nämnda universitet, hvilka dock ännu icke
hunnit promulgeras.
Bemälda komité har, i sammanhang med frågan om förändrade bestäm¬
melser rörande akademiska lärdomsgrader och fakultetsexamina, jemväl framstält
underdånigt förslag om ändring af gällande stadganden angående embetsexamina
vid universiteten i riket, hvilka stadganden, så vidt angår civila embetsexamina,
innehållas i Kongl. förordningen den 9 Oktober 1863.
Berörda förslag, hvilket, så vidt jag har mig bekant, ännu icke utgjort
föremål för Kongl. Maj:ts nådiga pröfning, har framkommit till följd af komiténs
erkännande, att en bättre anordning af det juridiska studiet vid våra universitet
är af behofvet påkallad, och synes mig i allmänhet vara tillfredsställande och
förtjent af att gillas.
Hufvuddragen af förslaget äro dessa:
Komitén har ansett, att, då ojemförligt de flesta, som egna sig åt juridiska
studier, göra detta i syftemål att bildas till statens tjenst, den allmänna karakteren
af det vetenskapliga studiet nödvändigt måste af detta förhållande bestämmas;
att således antingen den examen, som öppnar tillträdet till nämnda tjenst, måste
Bill. till Riksd. Prof. 1876. 1 Samt. 2 Afd. 2 Band, 12 Höft. 1
2
Motioner i Andra Kammaren, N:o 108.
höjas utöfver nu varande fordringar, eller ock det ofördelaktiga förhållande, som
nu eger rum, fortfara; samt att, enär ett höjande af fordringarne i den föreskrifna
examen till rättegångsverken i det närmaste skulle upphäfva all karaktersskilnad
mellan denna examen och juriskandidatexamen, den senare, efter borttagande af
den nuvarande embetsexamen, borde stadgas såsom vilkor för kompetens till
domarevärf och högre administrativt civila embeten och tjenster; hvarmed dock,
enligt komiténs mening, borde följa en lättnad i den juriskandidatexamen före¬
gående juridisk-filosofiska examen genom denna senares inskränkning till endast
sådana den filosofiska fakulteten tillhörande ämnen, som för verklig juridisk bild¬
ning vore oundgängliga i större mått, än undervisningen vid elementarläroverken
skäligen kunde omfatta.
Vidare har komitén, enär det i juriskandidatexamen fordrade kunskapsmått
skulle för vissa lägre juridiska och administrativa befattningar blifva högre än
nödigt, föreslagit inrättande af en lägre juridisk examen, medförande inskränktare
kompetens i fråga om tjenstebefattningar. Denna lägre examen, hvilken i viss
mån skulle äfven bidraga till häfdande af juriskandidatexamens betydelse, har
komitén tänkt sig såsom en ombildning af den nuvarande kansliexamen, dock med
borttagande af filosofisk preliminärexamen, men med fordran af godkända iusigter
vid afgångsexamen i vissa för tjenstemannen behöfliga kunskapsämnen och med
något större fullständighet i det rättsvetenskapliga studiet; hvarjemte komitén
framlagt förslag till stadga rörande civila embetsexamina, som vid universiteten
afiäggas, eller lägre juridisk examen och examen till bergsstaten.
Vidare har komitén framhållit angelägenheten deraf, att, då den praktiska
ledning, som under universitetskursens genomgående kunde åt de studerande med¬
delas, måste enligt sakens egen natur vara högst ofullständig och hufvudsakligen
sjelfmant sökas utom universitetet, vid hvilket derför lämpliga anstalter naturligt¬
vis icke kunde finnas, en praktisk tjenstgöringskurs och derpå följande pröfning
efter afslutade universitetsstudier och således utanför universitetet måste före-
skrifvas såsom vilkor för tillträde till domareembetets utöfning;! sammanhang hvar¬
med komitén, enligt fakultets-delegerades anhållan, till Kong!. Maj:ts kännedom
öfverlemnat ett af dem framlagdt förslag angående en praktisk tjenstgöringskurs
och derpå följande pröfning, utom universitetet, för tillträde till domareembeten.
Slutligen har komitén, beträffande vilkoren för kompetens till statens juri-
ska och administrativt civila tjenster, uttalat den allmänna grundsats att för in¬
träde i Hofrätterna och för anställning vid domare- och andra rent juridiska be¬
fattningar borde föreskrifvas aflagd juriskandidatexamen, samt för kompetens till
andra högre civila befattningar antingen nyss nämnda examen eller den lägre
juridiska examen jemte sådan filosofiekandidatexamen, som medför befogenhet att un¬
dergå filosofielicentiatexamen inför den humanistiska sektionen, och till sådana lägre
tjenster, som jemväl höra till dem, hvartill för närvarande fordras examen till
Motioner i Andra Kammaren, N:o 108.
3
Kougl. Maj:ts Kansli, antingen någotdera af förut nämnda två af komitén före¬
slagna kompetensvilkor, eller den lägre juridiska examen ensam.
För min del finner jag, såsom redan är antydt, ifrågavarande förslag i
allmänhet tillfredsställande. Visserligen skulle jag önska några modifikationer
deraf; men då dessa modifikationer afse kompetensvilkoren för erhållande af stats-
embeten, i hvilket afseende komitén ansett sig icke böra afgifva något detaljeradt
förslag, utan inskränkt sig till uttalande af en allmän grundsats; samt det får an¬
tagas, att, innan de nya bestämmelserna rörande civila embetsexamina meddelas,
tillfälle varder, såsom före utfärdandet af nu gällande stadganden i ämnet lärer
skett, beredt män, tillhörande embetsmannaståndet att uttala sina åsigter om
lämpligaste sättet att i embetsmannabildningens intresse ordna examensväsendet
och kompetensvilkoren för inträde i statens tjenst; finner jag icke nu lämpligt att
uttala mina önskningar, hvilka, enligt hvad jag har grundade anledningar antaga,
delas af många embetsman.
Men i den af komitén föreslagna ordning saknar jag ett så vigtigt led, att
jag för åstadkommande af detsamma vågar underställa frågan derom Riksdagens
pröfning.
Komitén förmäler, att den skulle önskat kunna föreslå borttagande af alla
särskilda civila embetsexamina såsom icke egentligen tillhörande universitetets upp¬
gift; men att den derifrån förhindrats af anförda skäl. För min del kan jag icke
annat än godkänna detta uttalande. Skall universitetet kunna hos sina lärjungar
ingjuta eu sant vetenskaplig anda samt väcka deras håg för vetenskaplig forsk¬
ning och fortsatta studier, så bör undervisningen och lärometoderna ordnas utan
ett ständigt aktgifvande på examensfordringar. Men deraf följer icke, att univer¬
sitetet må lemna utan allt afseende, hvad staten eger kräfva i fråga om utbild¬
ningen af ämnessvenner för de embeten, genom hvilka lag och rätt samt dermed
borgerlig ordning och säkerhet skola i staten handhafvas. Just för att göra dessa
kraf gällande meddelades på sin tid de nu mera genom Kongl. kungörelsen den
12 Maj 1865, angående förändrade vilkor för anställning i statens civila tjenste-
befattningar, upphäfda föreskrifter, hvilka påbjödo anställande vid embetsverken
af ytterligare kunskapsprof med dem, hvilka, efter aflagd akademisk embetsexamen,
sökte inträde i statens tjenst på den civila tjenstemannabanan. Hvilka motiv lag¬
stiftaren än må hafva haft till ett sådant upphäfvande, var detsamma enligt mitt
omdöme fullt berättigadt. Det svenska embetsmannaståndet saknade nemligen
alla förutsättningar för att kunna åt dessa kunskapsprof gifva den teoretiska och
vetenskapliga hållning, utan hvilken de icke kunde undgå att, såsom de ock gjorde,
nedsjunka till en tom formalitet, icke fri från löje; och de unga embetskandida-
terne åter voro naturligtvis i praktiska embetsvärf så oerfarna, att något prof i
detta afseende icke kunde på allvar ifrågasättas.
Men lika visst som det är, att en pröfning af det senare slaget fullt nöj¬
4
Motioner i Andra Kammaren, N:o 108.
aktigt kan anställas af embetsverken; lika visst skall, förr eller senare, den tid
inträda, då Sveriges embetsmän ega den rätts- och statsvetenskapliga bildning
och lifvas af den vetenskapliga anda, att de kunna från universiteten öfvertaga
och på ett i allo tillfredsställande sätt fullgöra skyldigheten att pröfva, huruvida
de unge män, som vilja egna sig åt statens tjenst, innehafva de derför erforder¬
liga teoretiska och vetenskapliga insigter. Under afbidan på denna tid, hvilken
svenska folket skall helsa med glädje, torde det finnas lämpligt att låta represen¬
tanter för embetsverken, i egenskap af censorer, jemte fakultetens lärare öfver¬
vara pröfningen af de blifvande embetsmännens insigter och mogenhet. En sådan
censur borde enligt min åsigt omfatta icke allenast de egentliga af komitén före¬
slagna civila embetsexamina, utan äfven juriskandidatexamen, enär denna, efter
komiterades förslag, kommer att blifva lika mycket eu verklig embetsexamen,
som ett af de prof, hvilka böra föregå vinnande af akademisk lärdomsgrad. Det
är väl bekant, att en sådan censur, som jag åsyftar, sedan år 1821 eger rum vid
Köpenhamns universitet och der verkat godt i fråga om det rätts- och stats¬
vetenskapliga studiet.
Med anledning af hvad sålunda förekommit tager jag mig friheten föreslå:
att Riksdagen må hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhålla,
det Kongl. Maj:t täcktes förordna, att representanter af embets¬
verken skola i egenskap af censorer öfvervara ej mindre de
egentliga civila embetsexamina, som vid universiteten afläggas,
utan äfven juriskandidatexamen.
Stockholm den 29 Januari 1876.
Axel Bergström.