Afgifna utlåtanden
öfver
angående
den lägre tekniska undervisningen i riket.
Stockholm,
tryckt hos A. L. Normans Boktryckeri-Aktiebolag,
1876.
Innehållsförteckning
Underdånigt utlåtande af direktionen för tekniska elementarskolan i Norrköping ......... 1.
Yttranden till direktionen för tekniska elementarskolan i Norrköping, afgifna af sko¬
lans föreståndare och hufvudlärare .................................................................... Ö.
Underdånigt utlåtande af direktionen för tekniska elementarskolan i Malmö ............... 23.
® » » » » Örebro ............... 29.
* » » » » Borås ............... 38.
* ® » » söndags- och afton-skolan i Eskilstuna 45.
s “ » Chalmersska slöjdskolan i Göteborg .................. 47.
Yttrande till direktionen för Chalmersska slöjdskolan, afgifvet af skolans lärare¬
kollegium............................................................................................................ 5 4_
Underdånigt utlåtande af styrelsen för teknologiska institutet .................................... 63.
» » fullmäktige i Jernkontoret ................................................... 65.
Yttrande till Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerse-Kollegium, afgifvet af Komiterade ... 68.
Underdånigt utlåtande af Kongl. Maj:ts och Rikets Kommerse-Kollegium .................. 86.
Underdånigt Utlåtande af Direktionen för tekniska
elementarskolan i Norrköping.
Sedan de af Eders Kong!. Maj:t utsedde Komiterade, enligt uppdrag den
28 Decem er 1872, under den 21 November 1874 afgifvit “Underdånigt Betän¬
kande och Förslag angående den lägre tekniska undervisningen i riket“ har Kongl.
Kommers-Kollegium i skrifvelse den 8 sistlidne Januari anmodat Direktionen för
tekniska elementarskolan i Norrköping, att före den 15 innevarande Mars till
Kollegium inkomma med sitt till Eders Kongl. Maj:t ställda underdåniga yttrande
i anledning af nämnde betänkande och förslag.
Till fullgörande häraf får Direktionen, som till ledning inhemta! de vid
härvarande tekniska elementarskola anställde hufvudlärares tankar i ämnet, med
bibehållande af samma ordning, som i komiterades betänkande och förslag finnes
iakttagen, härmed i underdånighet anföra följande:
Direktionen kan för sin del under för handen varande anordningar, å ena
sidan vid den högre elementarundervisningen och å andra sidan vid folkunder¬
visningen i vårt land, icke annat än hufvudsakligen instämma uti och gilla så väl
de allmänna grundsatser, från hvilka komiterade utgått, som ock största delen af
de detaljbestämmelser för de tekniska skolornas organisation, hvilka äro i betän¬
kandet och förslaget angifna. Den tekniska elementarskolans uppgift, både i dess
skilnad från den reala linien vid högre elementarläroverken och i dess gagn för
den industriela verksamheten är i afdelningen om de tekniska elementarskolornas
ändamål med logisk reda och följdriktighet fastställd.
Inträdesfordringarne synas vara till måttet väl afpassade och lämpade efter
den för skolorna föreslagna undervisningsplanen. Den här inryckta bestämmel¬
sen om den lägsta åldern för inträde vid teknisk elementarskola anser dock Di¬
rektionen, förutsatt att dessa inträdesfordringar blifva fastställde, vara temligen
öfverflödig. Det är nemligen föga antagligt, att någon yngling, utan högst un¬
dantagsvis, skall hafva hunnit före fjorton år förvärfva de föreskrifna kunskaperna,
och skulle någon, med ovanliga gåfvor rustad, i afseende på kunskaper, uppfö-
1
2
rande och i öfrigt befinnas värdig inträde, förstå vi icke hvarföre en sådan för
sin ungdoms skull borde utestängas. Helt annat vore förhållandet, om en ålder
blefve fastställd, som utom större stadga både i kroppskrafter och sinne äfven
medförde den ej ovigtiga fördelen, att inträdessökanden vore konfirmerad. Men då
Direktionen ej dristar yrka, det inträdet vid skolan intill den åldern borde upp¬
skjutas och derföre längre fram, under afdelningen om läroämnena, önskar fram¬
lägga ett särskildt förslag angående de icke konfirmerade elevernas undervisning,
må på detta, ställe vara nog, att anföra den mening, det bestämmelsen om lägsta
inträdesåldern lämpligen bör utgå.
I sammanhang med frågan om inträdesfordringarne står den vigtiga frågan,
hvar de dit hörande förberedande kunskaper skola inhemtas. Att högre elemen¬
tarläroverket, enkanneligen den reala liniens fem lägsta klasser, i detta afseende
lemnar nödig förberedelse, anse vi lika med komiterade ligga för öppen dag. Att
de tekniska afton- och söndagsskolorna jemväl kunna lemna extra eller special¬
elever, der för öfrigt förhållandena medgifva sådanes antagande, må ock erkän¬
nas. Men erforderlige kunskaper för inträde såsom ordinarie elev i tekniska ele¬
mentarskolan kan afton- och söndagsskolan ej bibringa sina lärjungar, såsom ock
komiterade sjelfva, i den afdelning, som handlar om dessa skolors ändamål och
allmänna beskaffenhet, tydligen visat och som af de för dessa skolor gällande reg¬
lementen klarligen följer. Då nu med allt detta ändå qvarstår önskvärdheten af
en brygga från folkskolan till tekniska elementarläroverket och hoppet att denna
skulle slås af de s. k. högre folkskolorna ännu, åtminstone här på orten, knapt
synes vinka i fjerran, synes en annan väg för detta önskningsmåls vinnande böra
inslås. Direktionen, som redan förklarat sig under närvarande skolordningar, hylla
komiterades begränsning af tekniska elementarskolans uppgift och verksamhet, kan
följaktligen icke förorda upprättandet och indragandet i sjelfva tekniska skolans
organisation af en derför förberedande klass. Den öfvergång från folkskolan till
tekniska elementarskolan, som det är angeläget att bereda, måste alltså antaga
formen af en särskild skola, med, efter närmare utredning bestämd, två- eller
treårig kurs, vidtagande vid den efter teknisk utbildning sträfvande tolfårige
gossens utträde ur folkskolan. Denna öfvergångsskola med dagundervisning kunde
lämpligen afgiftsfritt inhysas i afton- och söndagsskolans lokal äfvensom afgifts-
fritt få begagna dess materiel. Lärarne, dels vid tekniska elementarskolan, dels
vid afton- och söndagsskolan skulle säkerligen ej undandandraga sig, att mot sär¬
skild betalning der lemna undervisning. Kommunen, åtminstone här i staden, der
den inga utgifter har för tekniska skolans af donerade medel bygda och under¬
hållna lokal, skulle lika säkert ej undandraga sig, att anslå en god och billig del
af de för denna skola nödiga medlen, om Eders Kongl. Maj:t med oförtröttad väl¬
vilja för undervisningens sak i nåder ville åt de kommuner, som till sådane sko¬
lors inrättande gåfve uppslag, bereda och tillförsäkra den återstående delen.
3
Direktionen, som, i händelse den föreslagna organisationen af den lägre tekniska
undervisningen vinner nådigt afseende, vill efter frågans närmare utredning hos
denna stads fullmäktige framlägga förslag i nu anförda syftning, har dristat på
önskligheten af sådane öfvergångsskolors upprättande fästa Eders Kong!. Maj:ts
uppmärksamhet, för att åt hvarje åtgärd till det målets vinnande underdånigst
söka på förhand utverka Eders Kongl. Maj:ts ynnest och hägn.
Förslaget om fack-afdelningar och studiekursens längd understödjer Direk¬
tionen dess hellre, som vid Norrköpings tekniska skola dess bestämmelser, så vidt
de röra den mekaniskt tekniska och den kemiska afdelningen och så vidt skolans
stadgar sådant medgifvit, redan länge med framgång varit tillämpade. Att en
byggnadsafdelning enligt förslaget skulle tillkomma, anser Direktionen vara en
välkommen vinst.
Vid afdelningen om läroämnena återkommer Direktionen till ett förslag rö¬
rande de icke konfirmerade elevernas undervisning. Det har nemligen icke först
nu förekommit Direktionen såsom en oegentlighet, för att icke säga betänklighet,
att en offentlig statens skola emottager icke konfirmerade elever, utan att med¬
dela dem kristendomsuDdervisning; ett förhållande, som knappast vid andra sta¬
tens skolor, Direktionen veterligt, har sin motsvarighet och som, vid den vanligen
efter några års för det mesta upphörd öfning i trosläran vidtagande konfirmations¬
undervisningen åt flera håll visar sina olägenheter. Direktionen vågar derföre i
underdånighet fästa Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet på vigten deraf, att i en
blifvande läroverksstadga för de tekniska elementarskolorna det må blifva sörjdt
för, att åt de icke konfirmerade eleverna der meddelas någon timmas kristen-
domsundervisning i veckan, såsom obligatoriskt läroämne.
I samma afdelning, om läroämnena, har Direktionen, med gillande af allt
öfrigt, ansett någon modifikation böra göras i fördelningen af den treåriga läro¬
kurstiden mellan den allmänna kemien och den kemiska teknologien derhän, att i
den undervisningsplan eller fördelning af lärotiden på de särskilda läroämnena,
som kommer att föreskrifvas, dels åt den allmänna kemien måtte inrymmas fyra i
stället för föreslagna tre läseterminer, emedan det torde vara omöjligt att finna
en undervisningsmetod, genom hvilken, utan öfveransträngning för både lärare och
lärjungar, den allmänna kemien kan på kortare tid genomgås, helst då inga för¬
kunskaper i detta ämne vid inträdet fordras, dels kemiska laborationer måtte vid¬
taga andra årets hösttermin i stället för vårterminen, emedan eljest de labora¬
tioner, som böra föregå laborationerna i kemisk teknologi, svårligen medhinnas;
hvarförutom Direktionen anser tvänne terminer af hvarje treårig kurs, åtminstone
under närvarande förhållanden och i betraktande af det fåtal elever, som i all¬
mänhet egnar sig åt denna fackafdelning, vara en för den kemiska teknologien
fullt tillräcklig tid.
Då det för öfrigt torde vara svårt, om ej rent af omöjligt, till och med för
4
fackmän, att med full säkerhet bedöma lämpligheten af den föreslagna undervis-
ningsplanens detaljer, så i detta som i andra stycken, förr än de af erfarenheten
blifvit pröfvade, anser Direktionen det särdeles välbetänkt af komiterade, då de
uttrycka den meningen, att en bestämd till grund för undervisningen liggande
plan icke må hindra styrelser och lärarekollegier, att deri vidtaga de mindre för¬
ändringar, som af omständigheterna kunna påkallas.
I afdelningen om lärarne hafva komiterade föreslagit, att undervisningen
hufvudsakligen skulle bestridas af fem hufvudlärare, lektorer, af hvilka tre med
21—29 timmars undervisningsskyldighet i veckan borde erhålla 3,000 kronor i årlig
lön, de öfriga två med 14—16 timmar i veckan 1,500 kronor. Direktionen anser för
sin del lämpligare vara att, med bibehållande af de tre förstnämnde lektoraten,
de två sistnämnde sammanslås till ett med lika utsträckt undervisningsskyldighet
och lön som de förra; dels emedan det torde blifva svårt, om ej omöjligt, åt¬
minstone i landsortsstäderna, att till nämnde platser finna duglige lärare för 1,500
kronors lön, enär personer med den skicklighet mer förtjena på privata upp¬
drag och i allt fall deras intresse och krafter skulle blifva delade mellan sådana
och skolan, dels emedan läroämnena, hvaruti de afsedde tvänne lektorerna skulle
undervisa, äro nog beslägtade, att mycket väl kunna skötas af eu person, och
detta ej blott med afseende på hans insigter, utan ock på den åt dem båda sam-
fäldt anslagna lärotiden.
Då nu hufvudlärarne skulle kallas lektorer, föreställer sig Direktionen, att
föreståndarens titel ock borde förändras till rektor, såsom både tydligare och
mera egentligt uttryckande arten af hans tjenstebefattning. — Vid frågan om lä¬
rarne må det ock tillåtas Direktionen, att påpeka den brist i komiterades förslag,
att ingenting der finnes närmare bestämdt om sättet för föreståndares, lektorers
och assistenters tillsättande. Det hittills brukliga sättet, att lärarne förordnas af
lokalstyrelsen, medför tvifvelsutfn för mer än en sådan styrelse bryderi med afse¬
ende på bedömandet af sökandes kompetens och inbördes företräde. Direktionen
har, utan att kunna uppgifva något bestämdt förslag för detta ändamål, blott här¬
med velat erinra om saken, öfverlemnande åt Eders Kongl. Maj:t att utfinna och
föreskrifva, hvad i detta afseende kan pröfvas nödigt och lämpligt.
Beträffande de tekniska elementarskolornas styrelse och förvaltning anser
sig Direktionen pligtig, att fästa Eders Kongl. Maj:ts uppmärksamhet derpå, att
här i Norrköping det särskilda förhållandet eger rum, att den tekniska elemen¬
tarskolan, enligt de af Eders Kongl. Maj:t den 12 Mars 1856 nådigst fastställde
stadgar, står under samma Direktion, som Ebersteinska Söndags- och Aftonskolan
härstädes, hvadan, i fall komiterades förslag rörande styrelsens sammansättning
vinner nådigt bifall, dermed följer nödvändigheten att ändra hit hörande paragra¬
fer i nu gällande stadgar för nämnde Söndags- och Aftonskola, af Eders Kongl.
Maj:t fastställde den 25 Januari 1861.
5
Slutligen anser sig Direktionen icke rätteligen böra lemna alldeles ovidrörd
en punkt, som i komiterades betänkande saknas och hvilkens öfverflödighet vis¬
serligen vore det lyckligaste förhållandet, nemligen angående elevernas uppförande
och disciplin så utom, som inom lärorummet. Då det gäller att emottaga gossar
om 14—19 år vid ett läroverk vida aflägset från måhända de flestes hem, kan
bristen på hvarje bestämmelse om Styrelsens eller lärarnes rätt och pligt, att vaka
öfver deras seder och lefnadssätt, af föräldrar och målsmän visserligen ej anses
medföra trygghet, utan snarare farhågor. Vare sig nu, att hvarje elev bör i läro-
verksstaden hafva en i detta afseende ansvarig målsman eller detta målsmanskap
i allmänhet eller i särskilda fall bör öfvertagas af Styrelsen och lärarne, så torde
i en blifvande läroverksstadga någon bestämmelse härom lämpligen böra intagas.
Norrköping den 12 Mars 1875.
Yttranden till Direktionen för tekniska elementarskolan i Norr
köping, afgifna af skolans föreståndare och hufvudlärare.
a) af föreståndaren D:r A. Törnsten.
På grund af det uppdrag Direktionen i sammanträdet d. 22 sistlidne Januari
lemnade mig, har jag låtit det från K. Kommers-kollegium hitsända exemplar
af “Betänkande och Förslag angående den lägre tekniska undervisningen i riket“
cirkulera emellan skolans hufvudlärare, Doctorerna Keyser och Eurenius, Telegraf¬
assistenten Falk och Verkstadsföreståndaren Hult, med uppmaning till dem, att
skriftligen affatta och inlemna de anmärkningar, hvartill förenämnde Förslag möj¬
ligen kunde gifva dem anledning. De 3:ne först nämnde lärarne hafva sådane
utlåtanden afgifvit, och får jag härjemte desamma till Direktionen öfverlemna.
Då Direktionen jemväl anmodat mig att, till ledning vid afgifvande af det-un-
derd. yttrande, som från Direktionen infordrats, uttala mina åsigter angående ifråga¬
varande Förslag, har jag med sorgfälligaste uppmärksamhet genomgått och begrun¬
dat detsamma och kan icke annat än på det lifligaste instämma uti och gilla så
väl de allmänna grundsatser, från hvilka Komiterade utgått, som ock största delen
af de detaljbestämmelser för de tekniska skolornas organisation, hvilka äro i
Förslaget angifne. Enär emellertid åtskilliga af Direktionens H:rr ledamöter möjligen
sakna tid och tillfälle, att noggrant genomgå det voluminösa Betänkandet, tror
jag mig gå Direktionens önskningar bäst till mötes genom att fästa dess uppmärk¬
samhet på Förslagets vigtigaste punkter; och tillåter mig i sådan afsigt till Di¬
rektionen framlemna de reflexioner angående Förslagets så väl förtjenster som
brister, hvilka reflexioner jag vid detsammas genomgående nedskrifvit under ru¬
briken
P M.
Do. De tekniska, elementarskolornas ändamål (sid. 30—34):
Den af Komiterade (sid. 6 o. 7) uppdragna skilnaden emellan hvad, som bör
realskolans (våra högre elementarläroverks reala linie) och hvad, som bör
vara
utgöra den tekniska elementarskolans syftemål, är på ett högst förtjenstfullt sätt
och med logisk skärpa angifven. Ömkligt vore, att föräldrar och målsmän, vid
val af läroverk för sina söner och myndlingar, rätt uppfattade denna skilnad. _
I full konseqvens med dessa redan i Inledningen uttalade åsigter hafva Komiterade
å sid. 30—34 särdeles väl och bestämdt fastställt det ändamål, de tekniska
elementarskolorna hafva att uppfylla, och angifvit deras ställning till den industriela
verksamheten.
2:o. Inträdesfordringar (sid. 34—37):
Dessa synas mig vara qvantitativt väl afvägda och lämpade efter den för
skolorna i Förslaget uppställda undervisningsplanen.
I likhet med Komiterade uttalar jag äfven, men önskar ännu kraftigare be¬
tona, nyttan af en brygga, på hvilken de bäst begående af folkskolans lärjungar
kunde komma öfver till den tekniska elementarskolan; ty att från yrke sarbetarn es
familjer de tekniska elementarskolorna bäst och ändamålsenligast rekryteras, har
icke allenast erfarenheten bestyrkt derigenom, att de ynglingar, hvilka från folk¬
skolan, utan annan underbyggnad än den de inom densamma förvärfvat, inkommit
uti och genomgått den tekniska elementarskolan, i allmänhet blifvit bland dess
bästa elever och efter sedermera vunnen arbetsanställning hastigast och förmån¬
ligast befordrats; utan det är fastmer eu konseqvent nödvändighet af skolans i
nästföregående kap. gjorda bestämning i afseende på det mål, till hvilket den skall
föra sina disciplin Klart är nemligen, att de förmögnare familjernas, i afseende på
själsförmögenheter väl begåfvade, söner, då de besluta att egna sig åt teknikens
och industriens tjenst, icke nöja sig med en verkmästarebefattuing såsom högsta
målet för sina framtidsförhoppningar, utan rigta sina blickar mot chefsplatser
(disponentbefattningar) vid industriela företag eller mot befälsanställningar vid
statens tekniska arbeten. För dessa ynglingar är den tekniska högskolan, med
realskolan såsom förberedelse, den bestämdt utstakade kursen. — Den mindre
bemedlade bandtverkarens eller fabriksarbetarens son deremot, som vet att för-
äldrarnes vilkor icke medgifva kostnaden för en mångårig och dyr undervisning,
ser i verkstadsförmannen och fabriksmästaren en storhet, hvars ställning i af¬
seende på makt, anseende och aflöning förefaller honom högligen eftersträfvans-
värd, och han känner sig fullt tillfredsställd med detta mål för sina förhoppnin¬
gar. Han längtar till den tekniska elementarskolan och bör i den kunna upptagas.
De i Komiterades förslag uppställde inträdesfordringarne lägga emellertid
ett svårt hinder i vägen för lärjungar från folkskolan att inkomma i den tekniska
elementarskolan. Önskligt hade derföre varit, om Komiterade, som synas hafva
erkänt rigtigheten af förestående resonnement, på ett mera bestämdt sätt, än ge¬
nom den sväfvande hänvisningen på framdeles uppkommande “högre folkskolor"
och på de nu befintlige söndags- och aftonskolorna, anvisat hvar och huru de
bestämda förkunskaperna må af dessa ynglingar kunna förvärfvas. Vid första på¬
8
seendet tyckes det visserligen, som skulle, då nu i samband med de tekniska ele¬
mentarskolorna söndags- och aftonskolor för yrkesarbetare äro inrättade, dessa
lättast och naturligast kunna utgöra föreningslänken mellan folkskolan och den
tekniska elementarskolan, och det låter med afseende härpå särdeles vackert och
lyckligt hvad Komiterade (sid. 35) härom yttra, “att genom söndags- och afton¬
skolan möjliggöres för en från folkskolan utgången väl begåfvad yngling, att,
under det han, arbetande i ett yrke, förtjena!’ sitt uppehälle och förvärfvar en för
hans framtida studier i hög grad nyttig praktisk erfarenhet, förbereder sig till
inträde i den tekniska elementarskolan". — Men härvid möter en praktisk svå¬
righet, hvilken Komiterade antingen förbisett eller till vigten underskattat. Denna
svårighet utgöres af arbetsgifvarnes vägran af tilräcklig tid för bevistande af af¬
tonskolan. Denna skolas undervisning kan icke, utan ett otillbörligt inkräktande
på tiden för den nattliga livilan, börja senare än kl. X\->1 och arbetet å fabrikerna
afslutas i allmänhet aldrig förrän efter kl. 7 och fortgår vanligen till kl. 8 på aft¬
narna. De mindre gossarnes verksamhet utgör ett af kugghjulen i fabriksarbetets
mekanism och kan icke undvaras. Af deuua orsak kan (ehuru jag erkänner, att
många arbetsgifvare i Norrköping visat mycken eftergifvenhet i detta hänseende)
nästan aldrig någon å fabrik anställd gosse fa besöka aftonskolan mera än två,
oftast allenast en, och i många fall ingen hvardagsafton, och då flere gossar från
samma fabrik äro lärjungar i skolan, kunna de icke samtidigt fa aflägsna sig från
arbetet, utan få då några besöka skolan den ena, andra en annan afton. Häri¬
genom uppstår eu, enligt mitt förmenande oöfvervinnelig, svårighet för konstru¬
erandet af eu klass inom söndags- och aitonskolan, hvarest de unga yrkesarbe-
tarne skulle kunna förvärfva de förkunskaper, hvilka Förslaget uppställer såsom
inträdesfordringar till den tekniska elementarskolan.
Att åter eu från folkskolan vid 12 års ålder utexaminerad gosse, hvilken
hade för afsigt att, vid uppnådda 14 år, söka inträde i den tekniska elementar¬
skolan, under dessa 2:ne år icke skulle antaga något bestämdt arbete, utan ga
till stor del sysslolös i hemmet, för att ega tillräckligt tillfälle att begagna afton¬
skolans undervisning, vore naturligtvis alldeles olämpligt.
I de allmänna elementarläroverken kan icke heller den från folkskolan ut-
gångne gossen på 2 år inhemta det som, enligt Komiterades förslag, bör fordras
för intagning i den tekniska elementarskolan, enär undervisningen i elementar¬
läroverkens 2:ne lägsta klasser är på helt annat sätt ordnad och icke meddelar
så pass omfattande kunskaper hvarken i mathematik eller i historia och geografi.
Gossens föräldrar skulle således vara nödsakade, att genom privatundervisning
låta förbereda honom till inträde i den tekniska skolan, livilket blefve dem alltför
kostsamt och som derföre vore en utväg, den högst få skulle anlita.
Fastställas derföre nu genom lag de af Komiterade föreslagne inträdesfor-
dringarne till de tekniska elementarskolorna, så stänges derigenom dörren till
9
dessa för just de ynglingar, hvilka företrädesvis behöfva, hvilka förnämligast efter¬
sträfva denna undervisning och hvilka bäst och säkrast återgälda Staten dess om¬
kostnader för de tekniska elementarskolorna, så framt icke något annat tillfälle
beredes föi dessa ynglingar till förvärfvande af de kunskaper, som stipulerats för
att inkomma i nämnde skolor.
ja§ redan förut nämnt, att jag till fullo delar Komiterades mening om
nödvändigheten af att ynglingarne vid intagningen i den tekniska elementarsko¬
lan till det minsta innehafva det qvantum af kunskaper, som Komiterades förslag
å sid. 36 angifver, kan det naturligtvis icke vara min önskan, att derå göres nå¬
gon afprutning, snarare tvärtom, men jag vidhaller oförändradt den mening, som
jag inför Herrar Komiterade tillät mig framställa, då jag sistlidne år under några
dagar hade äran deltaga i Komiterades öfverläggningar, att, när den grundsatsen
blifvit fastställd, att den tekniska elementarskolans främsta syftemål bör vara, att
bilda verkmästare-ämnen d. v. s. ett med elementära tekniska kunskaper utrustadt
underbefäl i industriens tjenst, och då erfarenheten till fullo visat, att subjekter
dertill förnämligast äro att vänta från de mindre bemedlade samhällsklasserna,
hvilka för sina barns första undervisning företrädesvis begagna de allmänna folk¬
skolorna, så bör det ligga i statens välförstådda intresse, att på allt sätt under¬
lätta och befordra möjligheten af öfvergång från folkskolan till den tekniska ele¬
mentarskolan eller, med andra ord, att göra den tekniska elementarskolans under¬
visning för dem, som förnämligast deraf äro i behof, sä tillgänglig som möjligt.
Hetta lärer svårligen, under nu varande förhållanden i vårt allmänna undervis¬
ningsväsende och så länge lagen icke i afseende på 1:2- och 13-åriga gossars an¬
vändning i fabriksarbete frigifver dem från arbetsskyldighet efter kl. 6påaftnarne,
kunna på ett ändamålsenligare och billigare sätt åstadkommas, än genom inrät¬
tande af eu förberedande skola, i samband med den tekniska elementarskolan
och under ledning af dess föreståndare, uti hvilken förberedande skola eliter från
folkskolan under 2:ne år kunna erhålla några timmars daglig undervisning uti de
läi oämnen och till den omfattning, som en blifvande skolstadga kommer att upp¬
taga såsom inträdesfordran till de tekniska elementarskolorna. Komiterade hafva
i det afgifna underdåniga betänkandet (sid. 8) med särdeles loford omnämnt de
tekniska elementarskolorna i Bäijern och huru ett stort antal förberedande skolor
der äro inrättade, hvilka bilda eu öfvergång från folkskolan till de förstnämnda.
Härigenom vinnes en kontinuitet i den af Staten för yrkes- och industriarbetaren
anordnade undervisningen, hvilken kontinuitet genom den nu befintliga luckan
mellan folkskolan och den lägre tekniska skolan är afbruten. En icke oväsendt¬
lig fördel vunnes ock genom inrättandet af sådane förbererande skolor derigenom, att
de blefve pröfningsskolor, uti hvilka det skulle visa sig, hvilka ynglingar, sommed afse¬
ende på håg, begåfning och anlag voro värdiga, att i den tekniska elementarskolan
upptagas, så att dels denna skola kunde slippa förslösa kostnad och arbete på
2
10
håglösa lärjungar eller sådane, som icke voro mottaglige för någon egentlig ve¬
tenskaplig utveckling, dels ock föräldrar i rätt tid, d. v. s. under gossens 13:de
eller 14:de år, kunde få besked om, huru för hans framtid ändamålsenligt bör ställas.
Kostnaden för eu sådan förskola (820 å 840 undervisningstimmar årligen)
bör blifva jemförelsevis obetydlig — omkring 1,200 kronor — enär lokal och un¬
dervisningsmateriel bör kunna erhållas i något åt de rum, som om aftnarne be¬
gagnas för söndags- och aftonskolan, och några af den tekniska skolans eller af
söndags- och aftonskolans lärare skola säkerligen mot ett ganska moderat arvode
finnas villige att besörja undervisningen. Huruvida Staten eller Kommunen, en¬
dera ensamt eller till någon del hvardera, bör bestrida denna kostnad, anser jag
föga väsendtligt. Hufvudsaken anser jag vara, att Regeringen initierar för ett
sådant arrangement och genom att sätta detsamma i samband med den nu till-
ämnade reorganisationeu åt de lägre tekniska undervisningsanstalterna deråt gif-
ver vigt och nödig garanti.
Lika förvissad som jag är derom, att inträdesfordringarne, stadgade i enlig¬
het med Komiterades förslag, skola, till stor förlust för landets industriel utveck¬
ling, utestänga ett stort autal vetgiriga och förhoppningsfulla ynglingar från de
tekniska elementarskolorna, så framt icke eu sådan lätthet och anvisning för öf¬
vergång till dem ifrån folkskolan beredes, lika öfvertygad är jag ock, att genom
eu sådan anordning nyttan af de tekniska elementarskolorna skulle mångdubblas
och den obetydliga kostnaden i rikt mått ersättas.
Jag tillåter mig derföre hemställa, att Direktionen i sitt afgifvande under¬
dåniga utlåtande angående Komiterades förslag måtte fästa Kongl. Maj:ts nådiga
och synnerliga uppmärksamhet på denna angelägenhet samt föreslå:
att i de städer, hvarest teknisk elementarskola är eller framdeles varder
upprättad, jemväl eu förberedande skola inrättas och ställes i samband med den
förra och under inseende eller ledning af dess föreståndare, för att förskaffa från
folkskolan med berömlige vitsord utgående gossar jemte andra tillfälle att, in¬
hemta de förkunskaper, hvilka Komiterade i sitt förslag ansett böra fordras för
intagning i den tekniska elementarskolan.
I afseende på det föreslagna stadgandet af 14 år, såsom den lägsta ålder,
vid hvilken en lärjunge må kunna intagas i den tekniska elementarskolan, bar
Doctor Keyser, i det af honom afgifua, härjemte bilagda, utlåtandet gjort anmärk¬
ning och ansett densamma böra framflyttas till 16 år. Visserligen kan det icke
förnekas, att den 16-årige ynglingen lättare än den 14-årige bör kunna uppfatta
den praktiska undervisning, som skolan skall meddela, och bättre förstå de till-
lämpningar på inom yrkena förekommande arbeten och förhållanden, som vid un¬
dervisningen förekomma, äfvensom det nog också är eu sanning, att nattvardsbe-
11
redelsen under hvarje vårtermin ett par gånger i veckan bryter lexlagen inom
skolan och stör föredragens jemna fortgång; — men olägenheterna af att sätta
intagningsålderns minimum till 16 år anser jag dock vara ännu större, hvarföre
jag härutinnan hyser en från Doctor Keysers afvikande mening. Erfarenheten vid
Norrköpings tekniska elementarskola har hittills visat, att ganska många af de
elever, som vid 14 års ålder blifvit i skolan intagne och under skoltiden genom¬
gått beredelsen till sin forsta nattvardsgång, ganska väl kunnat åtfölja sina klass¬
kamrater och efter de 3:ne årens förlopp genomgå sin afgångsexamen. En med
ringare begåfning, för hvilken denna angelägenhet blir ett verkligt hinder i skol¬
studierna, har tillfälle till ett 2-årigt vistande i samma klass inom skolan. — Den
gosse, som vid 14 års ålder kunnat inhemta de förkunskaper, som nu blifvit för
inträde föreslagne, har derigenom ådagalagt sig ega ganska god “receptivitet"
för vidare undervisning och bör icke förhållas från ett oafbrutet fortgående och
tidigt afslutande af sina skolstudier. Och då det af flera skäl, dels ekonomiska, dels
tekniska, ligger den största vigt uppå, att de så tidigt som möjligt komma in i
det verkliga arbetet, anser jag, i likhet med Komiterade, att-talet 14 är det, som
härvidlag träffar det rätta medelvärdet. Komiterades förslag härutinnan öfverens-
stämmer ock med hvad som gäller för de tekniska elementarskolorna i Preussen
(sid. 68).
3:o. Fackindelning (sid. 37—40):
Den för alla lärjungarne under Osta året gemensamma kursen och derefter
inträdande fackindelning gillar jag till alla delar och detta så mycket heldre,
som den öfverensstämmer med den princip, hvilken redan vid Norrköpings tekni¬
ska skola blifvit, för så vidt dess nuvarande stadgar det tillåta, tillämpad. Til¬
lägget af byggnadskonst och byggnadsritning, som särskildt undervisningsämne
och särskildt fack, anser jag i hög grad nyttigt och ändamålsenligt.
4:o. Läroämnen: — Den af komiterade (sid. 41—44) föreslagna undervis-
ningsplanen synes mig särdeles väl genomtänkt och ändamålsenlig. Komiterade
hafva ock på ett högst förtjenstfullt och bevisande sätt å sid. 48—56 motiverat
densamma.
Någon modifikation i afseende på läs-schemat, sådant det å sid. 45—48
blifvit förslagsvis uppstäldt, torde möjligen, olika för de särskilda skolorna, vara
behöflig. Så har Doctor Keijser, som det synes mig på goda grunder, och med
stöd af mångårig lärareerfarenhet, ansett undervisning i allmän kemi, som är ge¬
mensam för alla lärjungarne, böra fortgå i 4 terminer i st. f. att Förslaget endast
upptager 3, samt att de kemiska lab orationerna för den “kemiska af delning en11
böra börjas med 2:dra årets hösttermin i st. f. att Förslaget låter dem börja först
med 2:dra årets vårtermin. Detta senare yrkar han i öfverensstämmelse med den
12
fastställda grundsatsen, att undervisningen bör göras så praktisk och tillämpad som
möjligt. Deremot torde icke ett så stort antal timmar som 15 å 16 i veckan be-
liöfvas under 3:dje året för kemisk teknologi, helst sannolikt är, att ett fåtal af
eleverna egnar sig åt detta fack. — Nyttigt, att icke säga nödvändigt, torde der¬
före vara, att en blifvande läroverksstadga medgifver åt lärarekollegiet rättighet,
att inom vissa gränser göra de modifikatiouer i afseende på fördelningen af de
undervisningstimmar, som för ett läroämne äro här förslagsvis angifne, hvilka mo¬
difikationer nämnde kollegium anser påkallade eller befogade, alldeles som Komi-
terade å sid. 56 och 57 föreslagit.
Att botanik och zoologi uteslutits från de tekniska elementarskolornas un¬
dervisningsprogram, gillar jag på goda grunder.
5:o. Lärarne (sid. 57—59):
Enligt Komiterades förslag skulle vid skolorna i Norrköping och Malmö, der
särskilda byggnadsafdelningar borde upprättas, den hufvudsakliga delen af undervis¬
ningen besörjas af fem lektorer, trenne med hvardera 3,000 kronors och 2:ne med
hvardera 1,500 kronors lön; samt vid skolorna i Örebro och Borås af fyra lektorer,
hvaraf 3 med 3,000 kronor hvardera och 1 med 1,500 kronor i aflöning. Lämpligheten
af denna anordning tillåter jag mig betvifla på grunder, som jag här nedan skall
hafva äran anföra, och hemställer, i likhet med hvad Doctor Eurenius i sitt utlå¬
tande ansett, huruvida det icke skulle vara både rättvisare och ändamålsenligare
att vid hvarje af de tekniska elementarskolorna fyra lektorater inrättades, alla
med lika löneförmåner eller 3,000 kronor — den periodiska förhöjningen oräknad.
Hvad först beträffar Norrköping och Malmö, så upptager Komiterades förslag:
en lektor i byggnadskonst och byggnadsritning med 14 å 16 lektionstimmar i
veckan; samt en lektor i beskrifvande och praktisk geometri jemte linear- och
croquis-ritning med 16 å 18 lektionstimmar i veckan och för hvardera af dessa
en lön af 1,500 kronor.
Det blifver, enligt mitt förmenande, särdeles svårt, ja nästan omöjligt, att
till dessa platser anskaffa duglige personer mot en aflöning af 1,500 kronor. En
man med sådane kunskaper och sådan förmåga af verksamhet, att han, med namn
af lektor — vid hvilket begrepp man väl måste fästa föreställningen om ett visst
högre stadium af kunskap och förmåga att densamma använda — kan anses skick¬
lig att undervisa i byggnadskonst och byggnadsritning samt i grunderna — låt
vara de första — af väg-, vatten- och brobyggnadskonst; eller en så kunnig in¬
geniör, att han vid ett tekniskt läroverk kan upprätthålla ett lektorat i beskrif¬
vande geometri, nivellering och fältmätning med dithörande ritningar kan med
full säkerhet påräkna eu vida högre inkomst som privat arkitekt eller ingeniör
och han hvarken söker eller lärer kunna förmås att emottaga ett af de här före¬
slagna lektoraten. Han finner sig tydligen icke tillfredsställd med lönen och han
skulle af sin åtagna lektorstjenst vara förhindrad att mottaga och utföra några
13
mera omfattande och lönande enskilda uppdrag. Jag har härom rådgjort med flera af de
byggmästare, som finnas här i staden, äfvensom med Stadsingeniören och de försäkra
alla, att icke någon, under den rastlösa verksamhet, som nu råder och framgent är
att förutse inom till dessa fack hörande arbetsföretag, kan på samma gång sköta eu
sådan lektorsbefattning och åtaga sig enskilda uppdrag, emedan tid och timmar, då
hans personliga närvaro vid dessa är oundgänglig, icke kan på förhand beräknas
eller gifva vika för de å skolans lektions-schema fastställde undervisningstimmarne.
Men äfven om det vore möjligt, att finna någon person, som under de före¬
slagna vilkoren vore villig egna någon del af sin tid åt undervisning i tekniska sko¬
lan, månne skolans fördel genom en sådan anordning varder lika väl tillgodosedd,
som om personen uteslutande offrade sina krafter och egnade sitt intresse åt skolans
tjenst? Komiterade hafva sjelfva uttalat den åsigten, att det vore högst önskvärdt,
att för den tekniska undervisningen erhålla lärare, hvilka åt densamma helt och hållet
egna sina krafter.
Af dessa skäl föranledes jag tro, att det skulle lända till stor fördel för skolan,
om dessa båda halflektorater sammansloges till ett. Den sammanlagda lönen af
3,000 kronor med hopp om 500 och 1,000 kronors förhöjning efter respektive 5 och
10 års tjenstgöring, den samhällsställning, som en lektorsbefattning förlänar, det an¬
genäma uti, att icke behöfva i sitt arbete och för sin utkomst slitas åt olika håll,
vore fördelar, som säkerligen af mången skulle till sitt rätta värde uppskattas och
eftersträfvas. — De båda befattningarne äro ock af den art, att de lätteligen böra
kunna bestridas af samma person. — Den, som kan undervisa i byggnadskonst och
byggnadsritning samt i elementerna af väg-, vatten- och brobyggnadskonst, måste
ega ganska grundliga kunskaper i beskrifvande och praktisk geometri äfvensom i
fältmätning och nivellering med dithörande ritningar.
Återstår att undersöka, huruvida eu person kan medhinna att utöfva den un-
dervisningsskyldighet, som enligt den uppställda undervisningsplanen tillkommer båda
befattningarna.
Lektorn i byggnadskonst och byggnadsritning har enligt Förslaget (sid. 46
4/) under höstterminen 16 undervisningstimmar i veckan; ty att han kan på samma
gång sköta hela den öfverstå afdelningen, så att de 5 timmarne, hvilka äro anslagna
för den mekaniska och den kemiska afdelningen, kunna uppgå i de 16, som äro af-
sedda för byggnadsafdelningen, tager jag för afgjordt: byggnadsafdelningen ritar, då
föredragen icke äro gemensamma, och har ändå 11 timmar för sin särskilda undervisning.
Lektorn i beskrifvande och praktisk geometri, linear- och croquis-ritning
skulle under höstterminen hafva 12 timmar med den nedersta och 4 med den mel¬
lersta afdelningen, summa 16. Med tillhjelp af en repetitör eller assistent torde han
mycket väl kunna i linearritningslektionerna på samma gång sköta både den ne¬
dersta och den mellersta afdelningen, hvarigenom dessa 16 timmarne reduce¬
rades till 12. Båda befattningarne skulle i sådan händelse fordra en under-
14
visningsskyldighet af 28 timmar i veckan, eller per medium 4 2/3 timmar om dagen,
hvilket jag icke kan finna för mycket betungande. Skulle åter den af mig föreslagna
reduktionen icke anses utförbar eller lämplig, skulle undervisningsskyldigheten uppgå
till 32 timmar i veckan. — Detta kan visserligen tyckas betydligt, men om man be¬
tänker, att ritlektioner icke på långt när så mycket anstränga en lärares krafter,
som oafbrutna föreläsningstimmar, så torde äfven denna tjenstgöring icke med fog
kunna kallas öfveransträngande. För jemförelse skull må det tillåtas mig nämna,
att undertecknad, jemte det jag är föreståndare för både den tekniska elementar¬
skolan och den Ebersteinska Söndags- och Aftonskolan samt Direktionens sekreterare,
har för närvarande hvarje vecka 27 lektionstimmar i den förstnämnda och 4 i den
sistnämnda skolan och jag har aldrig funnit arbetet för tungt eller erfarit någon
olägenhet af öfveransträngning. — Emellertid är jag nästan förvissad om, att den af
mig här ofvan föreslagna reduktionen af 4 linearritningstimmar låter sig göra, så
framt elevernas antal icke blifver allt för stort. — Under vårterminen skulle enligt
Förslaget för den ena befattningen tillkomma 2:ne lektionstimmar i praktisk geometri,
hvaremot Förslaget har 2:ne timmar mindre för läraren i byggnadskonst. Båda be-
fattningarne sammanslagne gifva således för hela läsåret ett undervisningsarbete af
28, eller i strängaste fall, 32 timmar i veckan.
Komiterade hafva i sitt Förslag tillstyrkt att en fullständigare undervisning i
Byggnadskonst tills vidare endast skall meddelas vid de tekniska skolorna i Norr¬
köping och Malmö. Jag anser detta icke utgöra något väsendtligt hinder för inrät¬
tandet vid alla de tekniska skolorna af det ofvannämnda 4:de lektoratet. Enligt Ko-
miterades förslag bör nemligen vid de tekniska skolorna i Örebro och Borås under¬
visning i byggnadskonst ej helt och hållet saknas. Visserligen skulle då vid dessa
skolor den 4:de lektorn tills vidare få mindre att göra såsom lärare i byggnadskonst,
än vid de båda andra skolorna, men han kunde ju såsom fyllnad erhålla undervis-
ningsskyldighet i ett eller flera ämnen såsom mathematik, fysik eller mekanik, hvar¬
till säkerligen eljest assistenter eller extra lärare skulle behöfvas, hvilket Komitera-
des förslag äfven antyder. Genom minskade arvoden till extra lärare skulle då också
en besparing uppkomma, om ock icke fullt så stor, som den förslaget nu upptager
eller 1,000 kronor (sid. 64).
Jag tillåter mig derföre uttala den meningen, att vid alla de tekniska elemen¬
tarskolorna fyra lektorater böra inrättas med qvantitativt någorlunda lika under-
visningsskyldighet och lika löneförmåner, emedan derigenom vinnes en större likstäl¬
lighet emellan skolorna, mera likformighet emellan de särskilda lektorernas skyldig¬
heter och rättigheter äfvensom större lätthet, att för den tekniska undervisningen
erhålla lärare, hvilka med odeladt intresse helt och hållet egna sina omsorger och
sina krafter åt skolans tjenst, hvilken sistnämnda omständighet framför allt torde
hafva ett väsendtligt inflytande på den tekniska skolans lifskraftiga verksamhet.
15
Komiterades förslag gifver hufvudlärarne benämningen Lektorer, men läro¬
verkets chef heter fortfarande Föreståndare. Jag vågar hemställa, om icke den sednare
benämningen bör utbytas mot titeln Rektor. Benämningen “Föreståndare11 är icke
allenast ovig och olämplig vid samtal och i skrift, den är ock oegentlig, emedan
den ensam icke angifver hvarken hans samhällsställning eller arten af hans tjenste¬
befattning. Vi hafva “Föreståndare för skjutsinrättningen14, “Mejeriföreståndare44
o. s. v. Att kalla honom Herr Läroverksföreståndaren, blefve temligen långsläpigt.
Benämnes hän deremot Rektor, så förstår en och hvar hvad det är för slags befatt¬
ning, han innehar. Och då föreståndärne för alla våra öfriga elementarläroverk,
både högre och lägre, att icke tala om allahanda seminarier, för så väl manliga
som qvinliga lärjungar, benämnas Rektorer, torde väl icke denna titel för den ifrå¬
gavarande befattningen kunna anses alltför anspråksfull.
Slutligen anser jag mig böra fästa Direktionens uppmärksamhet på, att
Komiterades förslag icke upptager Dågra bestämningar angående tillsättandet af före¬
ståndare- och lärarebefattningarne. Då det å sid. 61 med full bestämdhet angifves,
huru den lokala styrelsen skall organiseras, att ordföranden och en ledamot tillsät¬
tes af Kongl. Maj:t och 2:ne ledamöter af Stadsfullmäktige, synes det mig underligt,
att förslaget icke lemnar några föreskrifter om de grunder, efter hvilka, eller de
myndigheter, af hvilka skolornas föreståndare och lärare skola tillsättas. Att den i
de nu gällande stadgarne för de tekniska elementarskolorna gjorda föreskriften, en¬
ligt hvilken lärarne tillsättas “på förordnande44 af Direktionen (lokalstyrelsen), behöf-
ver förändras, derom har Direktionen säkerligen redan längesedan på erfarenhetens
väg vunnit visshet.
Allt hvad för öfrigt detta, med så mycken omsorg och insigt utarbetade, för¬
slag innehåller, synes mig så ändamålsenligt, att jag icke kan annat, än på det al¬
dra högsta önska, att det måtte komma att utgöra grundvalen för den reorganisa¬
tion och de lagbestämmelser i afseende på ordnandet af den lägre tekniska under¬
visningen i riket, hvilka i den närmaste framtiden torde vara att förvänta från Kongl.
Maj:ts visa och nådiga omsorg om denna angelägenhet.
Norrköping den 22 Februari 1875.
b) af D:r C. J. J. Keyser.
Ehuru jag ganska väl inser, att Direktionens afsigt med den mig meddelade
tillåtelsen att yttra min mening rörande “Komiterades betänkande och förslag an¬
gående den lägre tekniska undervisningen i riket44 egentligen varit, att jag endast
skulle fästa mig vid de delar af nämnde förslag, som beröra de läroämnen, som.
blifvit mig som lärare anförtrodda, har jag dock ej velat lemna tillfället obegag-
16
nadt att äfven vidröra en allmän punkt, som enligt mitt förmenande är af allra-
största vigt och betydelse för att de tekniska elementarskolorna må kunna, på
sätt som komiterade föreslagit (sid. 3—7), rätt motsvara sitt ändamål. Denna
punkt afser den lägsta ålder, som en elev bör ega, för att vinna inträde i skolan.
Komiterade yttra å sid. 32: “Den tekniska elementarskolan åter arbetar
för ett visst, bestämdt område af näringslifvet. Hon meddelar hufvudsakligen de
kunskaper, som på detta område hafva en omedelbar praktisk användning.
Hennes undervisningsplan måste derföre blifva mindre omfattande: läroämnena
skola behandlas med afseende å de omedelbara tillämpningarna. Lärjungarne
inträda i denna läroanstalt vid en mera framskriden ålder. Skall det tekniska
elementarläroverket uppfylla sitt hufvudändamål, så måste undervisningen i de tek¬
niska hufvudgrenarne upptaga så mycken tid, att föga deraf återstår för andra
läroämnen. Skolan måste derföre hos sina lärjungar förutsätta en viss grad af
allmän bildning, men hon kan icke bibringa den. Realskolans lägre klasser blif¬
va i följd häraf förberedande för den tekniska elementarskolan11 etc.
Häraf följer således, att den allmänna lärogrund, hvarpå den tekniska läro¬
byggnaden skall uppföras, redan måste vara färdiglagd annorstädes. Jag behöfver
ej vidlyftigt orda om af huru stort inflytande det är, att denna grund är vederbör¬
ligen stadig och fast. Att antaga densamma kunna vara fullbordad i de fem lägsta
klasserna af ett allmänt läroverk, hvilket komiterade äfven uppgifvit såsom sin åsigt,
då de å sid. 36 fritaga elev, som genomgått dessa klasser, från inträdesexamen till
tekniska elementarskolan, det torde vara ganska rigtigt. Men att antaga, såsom
komiterade å sid. 35 göra, “att ynglingar böra hafva förvärfvat sig en viss grad af
allmän bildning11, samt “att det skäligen kan påräknas, att en så grundlig insigt i
hithörande ämnen skall vara inhemtad vid en ålder af 14 år“, hvilken komiterade
föreslå såsom den lägsta åldern, som för inträde i tekniska elementarskolan bör be¬
stämmas, det måste deremot, enligt min åsigt, anses origtigt. Med stöd af kata¬
logerna för härvarande högre elementarläroverk kan nämligen antagas en ålder af
omkring 16 år såsom den, vid hvilken i allmänhet eu lärjunge bar genomgått dess
5 lägsta klasser. Den af komiterade föreslagna lägsta åldern af 14 år bör således,
med stöd af Jcomiterades egen uttalade åsigt om graden af den allmänna bildning,
som bör fordras hos en i sådan skola inträdande elev, förändras till 16 år, med un¬
dantag dock för sådan lärjunge, som möjligen vid lägre ålder kan förete bevis öfver
inhemtade erforderliga kunskaper.
Med stadgandet af 16 år såsom den lägsta inträdesåldern vinner man dess¬
utom en annan väsentlig fördel. I så fall kan nämligen antagas, att ynglingen före
sitt inträde i skolan är konfirmerad. Stadgas deremot den lägsta inträdesåldern
till 14 år, så kommer hans konfirmationstid att infalla under hans studietid i
skolan. Men detta har, efter hvad erfarenheten årligen bestyrkt, den ganska stora
olägenhet, att ynglingens studier blifva mer eller mindre afbrutna, då undervisnin¬
17
gen i tekniska skolan måste meddelas genom föredrag, och eleverna således inom
samma afdelning icke kunna indelas i flera skilda s. k. lexlag.
För öfrigt anser jag, ej utan stöd af min erfarenhet såsom lärare, att van¬
ligen ynglingar vid 14 års ålder äro alltför unga för att till fullo och på rigtigt sätt
kunna tillgodogöra sig de lärdomar, som i en teknisk elementarskola meddelas dem.
Komiterade hafva med allt fog högeligen betonat vigten af att undervisningen i dessa
skolor meddelas praktiskt. Men härvid är ej att förbise, det äfven lärjungen bör
vara tillräckligt qvalificerad för att praktiskt uppfatta det meddelade, att han bör så
att säga hafva en praktisk receptivitet, Komiterade hafva ej heller förbisett detta,
då de i fråga om från folkskolan utgången elev tillerkänna ett stort värde för hans
framtida studier åt den praktiska erfarenhet han, under beredelsetiden för inträde i
tekniska elementarskolan, vid arbete i sitt yrke, kan förvärfva (sid. 35). Och fastän
man naturligtvis i fråga om ynglingar af till och med 16 år ej kan tala om någon
egentlig verldserfarenhet, så torde det likväl ej kunna bestridas, att en yngling med
praktiska anlag, och sådan bör ju här hufvudsakligen komma i fråga, under sitt 14
och 15 år gör ej obetydliga iakttagelser, hvarigenom hans blick klarnar för upp¬
fattandet af det som tilldrager sig inom hans sfer. I öfverensstämmelse härmed an¬
ser jag ock, att det är vida lämpligare, att en yngling, som efter fulländad lärokurs
vid tekniska elementarskolan utträder i det praktiska lifvet, innehar en ålder af 19
år, än den af 17. Och äfven om han då skulle vilja ytterligare förkofra sitt tek¬
niska vetande med att genomgå tekniska högskolan, så är han vid 19 års ålder just
vid den, som komiterade med rätta anse för den härtill lämpligaste, då de (sid. 32)
ansett realskolans högre klasser böra förbereda till inträde i den tekniska högskolan.
Mot den af mig föreslagna inträdesåldern af 16 år kan emellertid en ganska
berättigad anmärkning göras, hvilken likväl enligt min tanka utan svårighet kan be¬
mötas. Man kunde nämligen påstå, att i så fall skulle den tekniska elementar¬
skolans undervisning göras Otillgänglig för ynglingar, som genomgått folkskolan, af
hvilka dock de mera begåfvade med rätta böra hafva tillfälle att utvidga sina kun¬
skaper i den tekniska elementarskolan. Ty då ynglingen lemnar folkskolan i regel
vid 12 års ålder, skulle han i ej mindre än 4 år få vänta på inträde i tekniska
elementarskolan. Komiterade, som äfven anse sådana ynglingar böra hafva tillträde
till tekniska elementarskolan, men fullkomligt rigtigt uppskatta deras kunskapsmått
härtill otillräckligt, antaga (sid. 35) söndags- och aftonskolorna såsom en förenings¬
länk mellan dessa båda skolor och tillerkänna denna föreningslänk så mycket
större betydelse, som ynglingen under mellantiden (som, enligt den af komiterade
föreslagna inträdesåldern, blir 2 år), under det han, arbetande i sitt yrke, förtje-
nar sitt uppehälle, kan förvärfva en för hans framtida studier i hög grad nyttig
praktisk erfarenhet, på samma gång han i afton- och söndagsskolan samtidigt för¬
bereder sig till inträde i den tekniska elementarskolan.
I allo biträdande komiterades nu anförda åsigt rörande användandet af mel-
3
18
lantiden mellan utträdet ur folkskolan och inträdet i tekniska elementarskolan, kan
jag ej finna någon olägenhet, utan tvärtom fördel deraf, att, genom inträdesålderns
stadgande till 16 år, anförda mellantid förlänges till 4 år. Ty först och främst lär
väl med fog kunna antagas, att den af komiterade med skäl framhållna nyttiga prak¬
tiska erfarenhet, som ynglingen derunder förvärfvar sig, skall för hvarje år stegras,
samt vidare att för inhemtande af så pass grundliga förstudier för inträde i tekniska
elementarskolan, som af komiterade med allt skäl föreslås, nämligen genomgåendet af
5 klasser i allmänt läroverk, en tid af 4 år är väl behöflig, då undervisningen i sön¬
dags- och aftonskolan väl ej kan lemnas flera än 2 timmar dagligen. Ty svårligen
kan antagas, att en från folkskolan utgången yngling har större kunskapsmått, än
en yngling, som uppflyttas från 2'dra till 3:dje klassen i allmänt läroverk, och för
denna sednare erfordras likväl, oaktadt många lärotimmar dagligen, eu tid af 3:ne
år, innan han kan lemna 5:te klassen.
Rörande de läroämnen specielt, som tillhöra min befattning, nämligen kemi
och kemisk teknologi, så hafva komiterade visserligen å sid. 51 på ett fullkomligt
rigtigt sätt framhållit deras vigt och betydelse i den tekniska elementarskolan samt
derföre ock förordat, att den fackdelning, som i allmänhet ansetts behöflig i dessa
skolor, äfven skall utsträckas till dessa ämnen. Men i afseende på fördelningen af
den 3-åriga lärokurstiden mellan den allmänna kemien och den kemiska teknologien
måste jag på det allvarligaste opponera mig. Så hafva komiterade, ehuru de å sid.
38 förordat, att delningen i de olika facken bör vidtagas så sent som möjligt, likväl
i undervisningsplanen (sid. 45—47) föreskrifvit, att hela allmänna kemien, alltså så¬
väl oorganisk, som organisk, skall medhinnas på 3:ne terminer och Således dertill
anslagit första hälften af lärokurstiden, under det att den andra hälften anslagits åt
kemiska teknologien. — Rörande denna fördelning måste för det första hvarje något
erfaren lärare förklara för en omöjlighet, att, utan öfveransträngning för både lärare
och lärjungar, den allmänna kemien kan vederbörligen ordentligt genomgås på kor¬
tare tid än 4 terminer, då inga förkunskaper i denna del af lärjungarna vid deras
inträde i skolan fordras. För det andra har komiterades anförda delningssätt dess¬
utom medfört två andra olägenheter, hvilka icke heller få förbises: l:o) komma för
den kemiska afdelningens elever dels icke alls några kemiska föredrag att hållas un¬
der andra årets vårtermin (sid. 46), dels börja de kemiska laborationerna för denna
afdelning först med andra årets vårtermin (sid. 46), då de icke allenast kunna, utan
äfven måste börja redan med andra årets hösttermin, för att alla de laborationer
skola medhinnas, som böra föregå laborationerna i kemisk teknologi; 2:o) måste det
för en teknisk elementar-skola anses alldeles obehöfligt att för kemisk teknologi - an¬
slå längre tid än 2:ne terminer af hvarje 3-årig kurs. Dessutom är det antagande
alldeles icke oberättigadt, att antalet elever i kemisk teknologi kommer att, då
detta ämne icke är obligatoriskt, blifva ganska litet. Chalmerska slöjdskolan upp¬
19
tager t. ex, i sin ä sid. 163—172 till komiterade uppgifna undervisningsplan och
öfriga uppgifter rörande undervisningen derstädes under läseåret 1873 ---1874, att
bland de 80 elever (sid. 172), som tillhört öfre afdelningen, har elevantalet i ke¬
misk teknologi och kemiska laborationer varit 2 (sid. 168) — ett förhållande, som
visserligen kan förefalla besynnerligt, men som har sin naturliga förklaringsgrund
deruti, att allmänheten så litet inser och uppskattar kemiens stora vigt och be¬
tydelse äfven i många bland de industrigrenar, der mekaniska arbetsprocesser
förnämligast förekomma och hvarom komiterade äfven å sid. 38 ordat.
Oaktadt åtskilligt för öfrigt skulle vara att anmärka mot denna af komi¬
terade framstälda undervisningsplan, så, då komiterade å sid. 56 förklarat densamma
icke hindra, att modifikationer i en eller annan del kunna vid särskilda läroverk
vara påkallade och befogade, samt att det antal timmar, som erfordras för ett
läroämnes fullständiga föredragning, är i icke ringa grad beroende af den under¬
visningsmetod läraren använder, anser jag det alldeles obehöflig! att härpå nu
ingå, helst jag dels är fullt öfvertygad att vid det läroverk, hvilket jag tillhör och
hoppas äfven framdeles få tillhöra, undervisningsplanen, fortfarande som hittills
skall i allo uppställas så, som läroverkets sanna fördel krafvel-, samt jag dels,
såsom ständig ledamot i det af komiterade sid. 61 föreslagna lärarekollegium,
hvilket det bland annat åligger att under föreståndarens ordförandeskap upprätta
timtabell (sid. 62), har tillfälle anföra de modifikationer, som jag, ifall komitera-
des förslag vinner stadfästelse, möjligen för min del kan finna nödiga.
Norrköping den 17 Januari 1875.
c) af Ds A. G. J, Eurenius.
Anmodad att till direktionen för härvarande tekniska skola afgifva yttrande
rörande det af komiterade afgifna betänkande och förslag angående den lägre
tekniska undervisningen i riket, går undertecknad att framställa de anmärkningar,
till hvilka han funnit sig föranledd. Då emellertid undertecknad ej kan annat än
på det lifligaste gilla och instämma uti de grundsatser, från hvilka komiterade
utgått vid uppgörandet af sitt förslag till tekniska skolornas omorganisation, och
då för öfrigt de förändringar, hvilka komiterade i sitt förslag funnit sig befogade
att föreslå, till de flesta väsendtliga delar synas vara ganska ändamålsenliga, åter¬
står enligt undertecknads åsigt ej mycket att till nämda förslag anmärka. Blott
på en enda omständighet vill undertecknad anhålla att få fästa uppmärksamheten.
Enligt komiterades förslag skulle undervisningen hufvudsakligen ombesörjas
af 5 hufvudlärare, hvilka borde benämnas lektorer och af hvilka de 3 med 21—29
timmars lektioner i veckan borde erhålla lön af 3,000 kronor, de 2 andra med
14—16 timmar i veckan 1,500 kronor.
20
Undertecknad vågar för sin del draga i tvifvelsmål lämpligheten af denna
anordning. Han ville i stället föreslå, att de 2 sistnämda lektorsbefattningarne
sammansloges till eu enda, och detta på följande grunder.
Af de 2 nämda lektorerna skulle nämligen enligt komiterades förslag den
ene undervisa i byggnadskonst med tillhörande byggnadsritning jemte de första
grunderna af väg-, vatten- och brobyggnadskonsten, den andre uti beskrifvande
och praktisk geometri samt de första grunderna af läran om fältmätning och
nivelering med dertill hörande ritning.
Det torde enligt undertecknads mening blifva ganska svårt, om ej omöjligt
att till nämda platser finna dugliga lärare, om de ej erhålla högre lön än den
af komiterade föreslagna, 1,500 kronor. Eu person nämligen, som egen förmåga
att undervisa i byggnadskonst eller beskrifvande geometri och fältmätning etc.
med tillhörande ritningar, torde med all säkerhet såsom privat ingeniör kunna
påräkna en vida större inkomst, än han såsom ensamt lärare vid en teknisk skola
skulle bekomma. Man torde kunna invända, att uti många städer arkitekter eller
ingeniörer finnas, hvilka för det af komiterade föreslagna arvode kanhända skulle
vilja åtaga sig undervisningen i de nämda läroämnena. Undertecknad tviflar dock
högeligen på, att en sådan person har tillräcklig tid öfrig från sina egna, privata
göromål att egna åt den tekniska undervisningen. Kanhända sådant vore möjligt
i Stockholm, der det finnes större tillgång på skickliga personer, men om landsorts¬
städerna torde detsamma näppeligen kunna sägas. Här i Norrköping t. ex., rikets
4:de stad, finnas visserligen rätt många ingeniörer, af hvilka säkerligen flere
skulle vara ganska lämpliga såsom lärare i byggnadskonst, beskrifvande geometri
etc. med tillhörande ritning, men om dessa personer tror sig dock undertecknad
med bestämdhet kunna försäkra, att deras tid till den grad är af privata göromål
upptagen, att det blefve dem omöjligt att på samma gång tjenstgöra såsom lärare
i eu skola. Men äfven om det skulle inträffa, att en person funnes, som vore
villig att använda eu del af sin tid till tekniska skolans tjenst, vågar underteck¬
nad ändock draga i betänkande, huruvida den tekniska skolans fördel derigenom
i lika hög grad tillgodosåges, som om personen uteslutande egnade alla sina
krafter åt densammas tjenst. Komiterade sjelfva hafva uttalat den åsigten, att
det vore högst önskvärdt att för den tekniska undervisningen erhålla lärare, hvilka
åt densamma helt och hållet egna sina krafter.
Undertecknad hyser också den lifliga öfvertygelsen, att den tekniska under¬
visningen skulle i betydligt högre grad befrämjas, om de båda ofvannämda
lärareplatserna sammansloges till eu enda. Det blefve då vida lättare att finna
lämpliga personer, som. emot det sammanlagda arvodet af 3,000 kronor ville ute¬
slutande egna sig åt skolan. Och att de båda lärarebefattningarne verkligen äro
af den art, att de kunna sammanslås, anser undertecknad vara tämligen påtagligt.
Det torde nämligen knappast vara något tvifvel underkastadt, att en person, som
21
med skicklighet undervisar i byggnadskonst jemte byggnadsritning samt elementerna
af väg-, vatten- och brobyggnadskonsten, äfven besitter förmågan att undervisa i
praktisk geometri, fältmätning, nivelering med tillhörande ritning.
Genom den af undertecknad föreslagna anordningen blefve dessutom tillbörligt
afseende fästadt vid en omständighet, som, visserligen af underordnad vigt, dock ej
helt och hållet torde sakna sin betydelse, den omständighet nämligen, att i så fall
en bättre öfverensstämmelse erhölles mellan de särskilda lärarnes undervisningsskyl-
dighet å ena sidan samt löneförmånen och titulatur å den andra. Säkert förefaller
det en hvar något egendomligt, att eu person, som blott har ungefär hälften så stor
tjenstgöringsskyldighet som en annan, och blott hälften så stor lön, ändock skall
erhålla samma titel som denne. Åtminstone torde man vara, van att vid begreppet
lektor fästa föreställningen om undervisningsskyldighet på ett visst högre stadium
och till ett visst antal timmar mot en deremot svarande högre lön. Den antydda
oegentligheten skulle bortfalla, om de båda ofvannämda lärarebefattningarne sam-
mansloges till ett lektorat med samma lön och ungefär samma antal undervisnings-
timmar som vid de 3 andra lektoraten.
Komiterade hafva i sitt förslag tillstyrkt, att en fullständigare undervisning i
byggnadskonst tillsvidare endast skall meddelas vid de tekniska skolorna i Norrköping
och Malmö. Undertecknad anser detta icke utgöra något väsendtligt hinder för in¬
rättandet vid alla de tekniska skolorna af det ofvan nämda, fjerde lektoratet. Enligt
komiterades förslag bör nämligen vid de tekniska skolorna i Örebro och Borås un¬
dervisning i byggnadskonst ej fullständigt saknas. Visserligen skulle vid de sistnämda
skolorna den af undertecknad föreslagne 4:de lektorn få mindre att göra såsom lärare
i byggnadskonst än vid de båda andra skolorna, men ban kunde ju såsom fyllnad
erhålla några timmars undervisning i något annat ämne, t. ex. i matematik, hvartill
säkerligen eljest extra lärare torde komma att behöfva användas.
Undertecknad anser således för sin del, att vid alla de tekniska skolorna 4
lektorater böra inrättas" med ungefär lika undervisningsskyldigheter och lika förmå¬
ner, hvarigenom vinnes såväl större likformighet mellan de särskilda lärarnes skyl¬
digheter och rättigheter,' som ock större lätthet att för den tekniska undervisningen
erhålla lärare, hvilka åt densamma helt och hållet egna sina krafter, hvilken sist¬
nämda omständighet framförallt torde hafva ett väsendtligt inflytande på den tek¬
niska skolans lifskraftiga utveckling.
Norrköping den 9 Februari 1875.
22
d) af K. T. Falk.
Den plan, som af dertill utsedde komiterade nyligen blifvit utarbetad för ord¬
nandet af undervisningen och arbetena vid de lägre tekniska undervisningsanstalterna
i riket, synes, i sin helhet betraktad, vara serdeles god, och derest den vinner stats¬
makternas bifall, egnad att i hög grad befrämja det dermed afsedda ändamålet.
Ett par anmärkningar deremot förefalla dock undertecknad icke obefogade.
Komiterade, hvilka icke misskänna undervisningen i frihandsteckning och mo¬
dellering, hafva dock icke föreslagit någon aflöning för lärare i dessa vigtiga under¬
visningsämnen vid de tekniska elementarskolorna.
De föreslå deremot att denna undervisning borde ordnas gemensamt för lär-
jungarne i nämde skolor och de dermed i visst samband stående söndags- och afton¬
skolorna, utan att dock alls angifva något förslag till de derigenom uppstående kost¬
nadernas bestridande.
Att undervisningens i frihandsteckning och modellering vid de tekniska elemen¬
tarskolorna öde således är helt och hållet ovisst, såsom beroende af någonting ännu
obestämdt, anser undertecknad vara eu brist i komiterades förslag.
Beträffande de af komiterade föreslagna lektorerna i beskrifvande geometri och
byggnadskonst kan den anmärkningen framkastas att de, såsom sysselsatta i skolans
tjenst ett mindre antal timmar, äro jemförelsevis mindre aflönade och derför nöd¬
sakade att utom skolan hafva andra göromål eller sysselsättningar, hvilka hindra dem
att helt och hållefsiegna sina kx-after i skolans tjenst, hvarjemte det af samma skäl
måhända någon gång torde möta svårigheter att till nämnde lärarebefattningar finna
fullt lämpliga personer.
Några vidare anmärkningar af vigt mot ifrågavarande förslag har underteck¬
nad ej funnit skäl att framställa.
Norrköping den 15 Februari 1875.
Underdånigt Utlåtande af Direktionen för tekniska
elementarskolan i Malmö.
Uti skrifvelse af den 8 sistlidne Januari har Edert och Rikets Kommerse¬
kollegium infordrat yttrande af direktionen för härvarande tekniska elementarskola
öfver det underdåniga betänkande för ändamålet utsedde komiterade afgifvit angå¬
ende den lägre tekniska undervisningen i riket, och får direktionen härmed i un¬
derdånighet fullgöra detta uppdrag.
a). De tekniska elementarskolorna.
Rörande dessas ändamål, studiekursers längd, pröfningar, styrelse och för¬
valtning samt b skof vet af flera tekniska elementarskolor kan direktionen icke annat
än i allo instämma uti hvad herrar komiterade härutinnan yttrat, och torde härvid
särskilt höra betonas det välbetänkta deruti, att, så noggrant som skett, angifva
skolornas ändamål samt att, genom införande af en öfverstyrelse, åstadkomma ett
närmare samband emellan de särskilda skolorna och på samma gång möjliggöra
kontroll öfver deras verksamhet.
Hvad beträffar inträdesfor äring urna anser direktionen att den af komiterade
föreslagna befrielse från inträdesexamen, för de ynglingar som genomgått fem klas¬
ser af allmänt elementarläroverk, endast då må ega rum, när lärarekollegiet, på
grund af ynglingens betyg, anser honom innehafva det kunskapsmått som af komi¬
terade blifvit uppgifvet såsom erforderligt för att kunna antagas till ordinarie
lärjunge vid skolan.
Komiterade hafva föreslagit: att en fackdelning bör ske vid de tekniska ele¬
mentarskolorna, men att delningen i de olika facken vidtager så sent som möjligt,
och att skilnaden mellan de olika facken ej göres större än hvad behofvet af en
allvarlig etementarfackbildning påkallar. Direktionen instämmer fullkomligt i denna
komiterades åsigt; men i betraktande af det skäl, som de sjelfva.anfört, att få af
24
de tekniska elementarskolornas lärjungar egna sig åt de rent kemiska delarne af
tekniken, hvilket förhållande direktionen anser bero derpå, att nämnde lärjungar,
efter slutade studier, haft svårt att erhålla anställning, samt den äfven af herrar
komiterade uttalade åsigt, att det vore ömkligt att alla elever finge öfvas i kemiska
laborationer, så anser direktionen, att, om eu kemisk fackklass bör finnas, skilna-
den mellan honom och de båda öfriga göres något mindre än hvad i betänkandet
blifvit föreslaget. Direktionen anser detta kunna vinnas på det sätt, att den ge-
, mensamma undervisningen i kemi ökas och den speciela undervisningen i samma
ämne minskas samt slutligen några timmar göras valfria för lärjungarne, att arbeta
på laboratoriet, verkstaden eller ritsalen. Direktionen tror, att, genom denna an¬
ordning, faran för de elever, som välja den kemiska fackklassen, att efter slutade
studier sakna anställning bör minskas, emedan de äfven kunna egna sig åt de de¬
lar af tekniken, som fordra mera insigter i maskinritning och verkstadsarbete, och
att följaktligen flera ynglingar skola följa sina anlag och välja denna fackklass, då
de ej behöfva afhållas derifrån af omtanka för sin framtida utkomst. Do deremot,
som äro i behof af större insigter i kemi, än hvad som under den ordinarie kursen
kunnat inhämtas, kunna såsom specialelever vid skolan fortsätta sina studier i nämn¬
da läroämne.
Angående läroämnena anser direktionen, att alla de i betänkandet upptagne
läroämnen böra ingå i undervisningen och i allmänhet behandlas på det sätt, som
herrar komiterade föreslagit. Endast i fråga om ett par läroämnen kan direktio¬
nen ej helt och hållet biträda den uttalade åsigten, nämligen maskinritning och
frihandsteckning. Beträffande det förstnämnda eller maskinritningen kan direktio¬
nen ej tydligt fatta herrar komiterades mening, då de först säga att undervisnin¬
gen ej bör utsträckas så långt som till konstruktion af sammansätta maskiner, men
sednare att undervisningen skall omfatta “afbildning af sammansatta maskiner11. Di¬
rektionen, som ej anser det vara nödigt att här uppställa några förmodanden öfver
komiterades mening, inskränker sig att yttra, det hon anser undervisningen i detta
läroämne böra omfatta konstruktion af maskindelar och enklare maskiner, samt att
hon ej kan instämma i komiterades åsigt att i undervisningsplanen skall ingå kopie¬
ring af ritningar.
Rörande det sednare af de omnämnda läroämnena eller frihandsteckning,
så anser direktionen den af herrar komiterade föreslagna croquisritning ej kunna
ersätta den kunskap i frihandsteckning, som bör egas af hvarje från tekniska ele¬
mentarskolan med fullständigt betyg afgången lärjunge, och får derföre i underdå¬
nighet föreslå att frihandsteckning måtte ingå i undervisningsplanen såsom sjelf¬
ständigt läroämne. Den derför erforderliga tid kan erhållas, dels genom någon
minskning i timantalet för verkstadsarbetet, dels genom någon ökning af lärotim-
marnes antal i veckan. På grund af hvad direktionen här ofvan framställt får hon
föreslå följande fördelning af lärotimmarne.
25
Första årets kurs.
(Gemensam för alla ordinarie lärjungar.)
L ä roämne n.
|
Timmar i veckan.
|
Ren matematik............
|
10 Va
|
Allmän kemi............
|
3
|
Beskrifvande geometri och linearritning........
|
10%
|
Svenska språket ............
|
1 Va
|
Frihandsteckning . . . •..........
|
4 Va
|
Verkstadsarbete..............
|
4 Va
|
Summa
|
34 Va
|
Andra årets kurs.
(Gemensam för alla ordinarie lärjungar.)
Läroämnen.
|
Timmar
|
veckan.
|
Höstt.
|
Vårt.
|
Ren matematik............
|
rf 1 /
|
3
|
Allmän mekanik............
|
4 Va
|
6
|
Fysik............
|
3
|
9
|
Allmän kemi..... . . .
|
3
|
|
Mineralogi och geognosi...........
|
|
3
|
Beskrifvande geometri, linear- och croquisritning.....
|
4 Va
|
4 Va
|
Frihandsteckning............
|
1 Va
|
1 Va
|
Bokföring jämte han delslära..........
|
3
|
o
3
|
Svenska språket ..............
|
1 Va
|
1 Va
|
Verkstadsarbete.............
|
3
|
u
|
Laborationer...................
|
3
|
i
|
Summa
|
34 Va
|
34 Va
|
4
26
Tredje årets kurs.
a) Gemensamt för alla ordinarie lärjungar.
• T ..
L a r o a in n e n.
|
Timmar
|
vecka
|
Höatt.
|
Vårt.
|
' .........
Ren matematik................:
|
3
|
1 Vä
|
Maskinlära...................
|
3
|
3
|
j Maskinritning..................
|
7 Va
|
7 Va
|
Mekanisk teknologi................
|
3
|
3
|
Byggnadskonst jämte ritning............
|
4 V*
|
—
|
Summa
|
21
|
1
|
b) Specielt för den mekaniska fackklassen
Maskinritning..................
Verkstads-arbete.................
|
Timmar i veckan.
|
Höätt.
|
Vårt.
|
4 V*
7 Va
|
6
9
|
Summa
c) Specielt för byggnads-fackklassen.
|
12 | 15
|
Byggnadskonst jämte ritning............
Frihandsteckning.................
|
Timmar i veckan.
|
Höstt.
|
Vårt.
|
io 7s
1 Vä
|
13 V*
i Vä
|
Summa
|
12
|
15
|
d) Specielt för den kemiska fackklassen.
.
|
j Höstt.
|
Vårt. |
|
[ Kemisk teknologi jämte laborationer ....
|
. . . . ! 12
|
15
|
27
Enligt detta förslag synes det, som lärjungarne ej skulle erhålla en så starkt
utpräglad fackbildning som herrar komiterade föreslagit, samt att lärjungarnes arbete
i skolan skulle komma att något utsträckas, men detta är till en del endast sken¬
bart, ty enligt hvad erfarenheten vid härvarande tekniska skola visar, begagna hen¬
nes lärjungar undervisningen i linearritning (maskin- och byggnadsritning) vid sön¬
dags- och afton-skolan ganska flitigt och kunna således der till fullo få ersatt den
minskning i lärotimmar, som enligt detta förslag uppkommer i nyssnämnde läroämnen;
och, då herrar komiterade förutsätta att lärjungarne skola begagna undervisningen
vid söndags- och afton-skolan för att erhålla kunskap i frihandsteckning, men be-
hofvet deraf minskas, då undervisning i detta läroämne meddelas i tekniska elemen¬
tarskolan, så kan man anse, äfven då man tager i beräkning den tid, som kommer
att användas i aftonskolan för erhållande af undervisning i linearritning, att under-
visningstimmarne i det hela ej blifvit ökade. De läroämnen, som, enligt direktio¬
nens förslag, ej blifva så mycket tillgodosedda, som herrar komiterade föreslagit,
äro verkstadsarbete och kemiska laborationer. Detta kan dock, på sätt direktionen
ofvan yttrat, ersättas genom att lärjungarne såsom specialelever begagna skolans
undervisning en termin efter den ordinarie lärokursens slut.
Med afseende på läroämnenas fördelning mellan några hufvudlärare anser di¬
rektionen de af komiterade uttalade åsigter fullkomligt riktiga, men anser äfven att
läroämnena kunna till lika fördel för undervisningen förenas på annat sätt än hvad
herrar komiterade föreslagit, och får derföre i underdånighet föreslå, att styrelserna
må få rättighet, att göra de jemkningar, som af omständigheterna påkallas.
Beträffande lärarnes ställning och lönevilkor samt beräkning af kostnaderna
instämmer direktionen i hufvudsaken med herrar komiterade och vill endast erinra
om, dels de förändringar som betingas af direktionens ofvanstående förslag, om det¬
samma vinner afseende, nämligen: att lärare i frihandsteckning antages; att, då
undervisningen i laborationer något minskas, undervisningen i mineralogi och geo¬
gnosi kan öfvertagas af läraren i kemi; samt att anslaget för undervisning i verk¬
stadsarbete kan något minskas; dels att, då lärarne i svenska språket samt bokfö¬
ring och handelslära hafva lika många undervisningstimmar, deras arvoden äfven måtte
blifva lika, samt att, i betraktande af de många göromål, som äro förenade med
sekreterarebefattningen, arvodet till bibliotekarien och sekreteraren ökas, och slutli¬
gen att, på grund af hvad räkenskaperna för de sista tio åren utvisa, anslaget för
belysning och uppvärmning är för lågt beräknadt. Vid härvarande skola, med 2
afdelningar, hafva nyssnämnde utgifter, oberäknadt bränsle, i medeltal uppgått till
omkring 600 kronor årligen och torde således, med beräkning af bränsle och för
3 afdelningar komma att uppgå till omkring 1,200 kronor.
Direktionen får derföre i underdånighet föreslå följande beräkning af kost¬
naderna:
28
Föreståndaren........
• v • • • • • • • <
Lektorerna.................
Läraren i frihandsteckning...........
„ i bokföring och handelslära.......
„ i svenska språket ...........
Statens bidrag för undervisningen i främmande språk
Anslag till repetitörer............
„ „ verkstaden, undervisning och materiel . . .
„ „ kemiska och fysiska laborationer ....
» „ bibliotek och öfriga samlingar .....
För bestridande af bibliotekarie- och sekreterare-göromålen
Anslag till betjening (utom fri bostad)......
För belysning, uppvärmning m. m.........
700 kr.
3,500 kr.
9,000 „
350
350
400
800
2,600
2,500
800
1,000
400
500
1,200
55
55
55
55
55
55
Summa kronor 21,500.
samt den efter vissa års tjenstgöring för lektorerna beräknade löneförhöjning, som,
enligt hvad direktionen anser billigheten fordra, bör, i förhållande till tjenstgörings-
timmarne, äfven tillfalla öfriga lärare.
b). De tekniska söndags- och afton-skolorna.
Uti hvad herrar komiterade angående dessa skolor yttrat instämmer direk¬
tionen i alla delar med endast ett undantag, nämligen beträffande terminsafgiften.
Direktionen anser ej lämpligt att lärjungarne, såsom komiterade föreslagit, skola er¬
lägga terminsafgift för hvarje läroämne och tror ej att det skulle leda till det åsyftade
målet. Direktionen finner det ej vara förenligt med billighet att t. ex. en lärjunge,
som hvarje vecka erhåller 6 timmars undervisning i linearritning och 6 timmars
undervisning i frihandsteckning, skall erlägga dubbelt så stor afgift, som den, hvilken
erhåller 12 timmars undervisning i ettdera af nämnda läroämnen.
Malmö den 15 Mars 1875.
Underdånigt Utlåtande af Direktionen för tekniska
elementarskolan i Örebro.
Sedan Kong!. Kommerskollegium genom skrifvelse den 8 sistlidne Januari
anmodat direktionen för härvarande tekniska elementarskola att till Eders Kong],
Maj:t inkomna med underdånigt yttrande öfver det af komiterade afgifna betänkande
och förslag angående den lägre tekniska undervisningen i riket, går direktionen nu
att detta åliggande i djupaste underdånighet fullgöra.
Då de tekniska elementarskolorna i vårt land stiftades, var man icke fullt på
det klara, hvarken i afseende på dessa skolors ändamål eller medlen att uppnå det.
Härom vittna de för skolorna utfärdade stadgar, som i flera väsentliga delar voro
mycket sins emellan skiljaktiga. Men sedermera, i den mon man hunnit till insigt
om det mål, för hvilket skolorna borde verka, samt under inflytande dels af tidens
ökade anspråk på teknisk bildning och dels af lokala förhållanden, hafva dessa skolor
efterhand så ombildat sig, att de nu mera i allmänhet icke blott äro helt olika med
hvad de i början voro, utan äfven ordnade efter så olika grunder, att de knappt
kunna med hvarandra jemföras.
Hvad Örebro tekniska skola särskilt angår, så har hon under sin 17-åriga till¬
varo undergått betydliga förändringar, alla åsyftande hennes utveckling till en så full¬
komligt teknisk läroanstalt, som med förhand varande medel varit möjligt. Hennes
lärokurs, i början tvåårig, har blifvit förlängd till 3 år; hennes läroplan, som först
allt för mycket liknade eu realskolas, har, dels genom uteslutande af några mindre
vigtiga läroämnen och dels genom utvidgning af lärokurserna i de öfriga, blifvit allt
mera afpassad efter det ändamål, till hvilket en teknisk läroanstalt synes böra sträfva.
Men oaktadt dessa förändringar, som på direktionens derom gjorda underdåniga
hemställan med Eders Maj:ts nådiga bifall blifvit utförda, hafva dock vissa grund¬
satser, hvilka direktionen ansett vara af synnerlig vigt, blifvit stadigt vidhållna, näm¬
ligen att skolans undervisning skulle vara både så åskådlig och grundlig som möjligt.
30
att den skulle vara så utsträckt, att de afgående eleverna kunde vinna inträde i ett
högre tekniskt läroverk, samt att lärjungarne icke till följd af skolans läroplan skulle
tvingas att under sin vistelse i skolan afstå från all förkofran i de till den rent inensk-
liga bildningen hörande ämnen.
Att skolans undervisning, i förhållande till de medel, som stått henne till buds,
varit ändamålsenligt ordnad, att goda och grundliga kunskaper i henne blifvit med¬
delade, samt att hon i alla afseenden blifvit både med omsorg och framgång skött,
det hoppas direktionen vara ådagalagdt genom det stora anseende och förtroende,
som hon hos allmänheten vunnit, och det ständigt växande antal, som i henne sökt
inträde. — Hvad de lärjungar beträffar, som efter afslutad lärokurs lemnat skolan,
vare sig för att vid högre in- eller utländskt tekniskt läroverk fortsätta sina studier
eller i något praktiskt yrke söka sin utkomst, så synas resultaten af skolans verksam¬
het hafva varit ganska tillfredsställande. Af dem som, i synnerhet under de första
åren af skolans tillvaro, öfvergått till teknologiska institutet, hafva flera gjort heder
åt den grundläggande bildning härvarande tekniska skola förmått meddela, och ehuru
tillträde till nämnde institut alltmera blifvit försvåradt, har det äfven i senare åren
lyckats lärjungar från skolan att såsom ordinarie elever vid detsamma blifva antagna.
I afseende på de till yrkena utgångna har den glädjande erfarenhet vunnits, att de i
allmänhet visat sig äga erforderliga kunskaper och duglighet att kunna sköta äfven
svåra och maktpåliggande befattningar, såsom till exempel vid jernvägsbyggnad m. in.,
hvilket torde lända till bevis på att de utgått från skolan ej blott med tillräckliga,
utan äfven genast användbara kunskaper och färdigheter.
Af denna erfarenhet rörande frukterna af härvarande tekniska skolas verksamhet
vågar direktionen anse sig berättigad till den slutsats, att skolan är på rätta vägen
till sitt mål, och att det skulle verka skadligt för hennes framtid, om den ombildning
af de tekniska elementarskolorna, som af de komiterade är föreslagen, icke skulle
kunna försiggå med mindre än att inskränkning göres på undervisningens grundlighet
och att de läroämnen, som tillhöra den allmänna bildningen, skulle nästan fullkomligt
undertryckas. — Direktionen tror derföre, att om härvarande tekniska skola, genom
tillökning af lärarekrafter och medel för sina öfriga behofs fyllande, skall sättas i till¬
fälle att meddela en med tidens ökade fordringar mera öfverensstämmande teknisk
bildning, än som nu är förhållandet, detta hvarken kan eller bör ske på annat sätt,
än att skolans verksamhet utvecklas på grund af redan bestående förhållanden, men
icke i strid med desamma. Endast derigenom synes det som skolan skall kunna gå
framåt emot det mål, hon verkligen bör eftersträfva.
Efter direktionens uppfattning af komiterades betänkande, har den af dem före¬
slagna ombildningen af de tekniska elementarskolorna till ändamål att sätta dessa
skolors verksamhet i mera öfverensstämmelse med tidens ökade fordringar, hvarigenom
äfven den fördel skulle vinnas, att dessa läroanstalter blefve mera likformiga än de
nu äro.
i
31
För uppnående af det första syftemålet, som utan tvifvel är det vigtigaste,
hafva komiterade i afseende på undervisningen föreslagit åtskilliga väsentliga förän¬
dringar, hufvudsakligen gående ut derpå, att genom koncentrering inom kortare tid,
i allmänhet de 2 första åren af den 3-åriga lärokursen, af undervisningen i de
rent teoretiska läroämnena sätta skolorna i tillfälle att jemväl meddela kunskap
och öfning i dessa ämnens praktiska tillämpning på de vigtigaste grenarne af
industrien.
Om ock eu sådan mera omfattande undervisning, åtminstone vid härvarande
tekniska skola, icke synes kunna åstadkommas med mindre, än att undervisningen
i några af de först nämnda läroämnena, t, ex. fysik och mekanik, inskränkes till
icke obetydligt mindre kurser, än som hittills der blifvit genomgångna, torde man
likväl, med hänsyn till just denna koncentrering samt vidden och beskaffenheten
i öfrigt af de kunskaper som enligt den nya planen skulle de tekniska elemen¬
tarskolornas lärjungar bibringas, vara berättigad till den slutsats, att en yngling,
som med full nytta skall begagna en sådan läroanstalts undervisning och der
förvärfva goda och grundliga insigter, måste der inträda med åtminstone lika stora
kunskaper och förståndsutveckling, som hittills visat sig erforderliga för att blifva
intagen i eu teknisk elementarskola, samt att således en nedsättning i de nuva¬
rande fordringarne, sådan som komiterade i sitt betänkande förorda, icke kan
vara med skolans sanna fördel förenlig.
Fordringarne för inträde i härvarande tekniska elementarskola hafva under
en lång följd af år varit: ‘:att hafva fyllt 14 år, äga god frejd och kristendoms-
kunskap; skrifva eu läslig handstil; känna historien och geografien, särdeles fäder¬
neslandets; kunna redogöra för det vigtigaste af botaniken och zoologien; hafva
insigter, ej blott i modersmålets grammatik, utan äfven i tyska eller engelska
språket; och slutligen att kunna redogöra för de 4 första böckerna af Euklides,
äga färdighet i räkning samt hafva genomgått algebran till och med lista gradens
eqvationer.“
Dessa fordringar äro icke högre, än att de kunna uppfyllas af den, som
genomgått 4:de klassen på reallinien vid de allmänna elementarläroverken. Men
en mångårig erfarenhet har ådagalagt, att den kunskaps- och förståndsutveckling,
som är nödvändig för att kunna draga full nytta af undervisningen vid härvarande
tekniska skola, först är att påräkna hos ynglingar, hvilka genomgått 5:te klassen
af nämnde slags läroverk. Att döma af komiterades yttrande i sitt betänkande
sid. 36, vill det synas, som komiterade sjelfva skulle biträda denna åsigt, enär
de förorda att den, som genomgått sistnämnde klass, borde utan pröfning få emot-
tagas som lärjunge i en teknisk elementarskola.
Med iakttagande af dessa fordringar, hvilka i anseende till det stora antal
som i senare tid sökt inträde i skolan kunnat allt noggrannare tillämpas och med¬
fört den stora fördel, att ynglingar inkommit i skolan med vida jemnare kunska¬
32
per än förut, har det visat sig möjligt att bibringa skolans lärjungar både grund¬
liga och till omfång icke obetydliga kunskaper, samt att tillvinna henne allt större
förtroende, hvilket bland annat torde bevisas deraf, att denna skola, ehuru icke
belägen i någon af rikets i industriel hänseende betydligare städer, fått ett så¬
dant tillopp af lärjungar .att deras antal för närvarande uppgår till ej mindre än
93, eller nära dubbelt emot det, för hvilket bon ursprungligen blifvit inrättad, och,
såsom direktionen förmodar på grund af de för år 1874 meddelade uppgifter,
större än som finnes vid någon af rikets öfriga läroanstalter af samma slag. En
omständighet, som härvid äfven torde förtjena tagas i betraktande, såsom ett ti¬
dens glädjande tecken, är att skolan ibland sina lärjungar räknar ganska många,
tillhörande de högre samhällsklasserna.
Att, åtminstone under nuvarande gynnsamma förhållanden, nedsätta de for¬
dringar, som hittills varit tillämpade för inträde i härvarande tekniska skola, och
hvilka, efter hvad erfarenheten visat, kunnat uppfyllas till och med af ett större
antal sökande, än som der kunnat emottagas, skulle, enligt direktionens öfver¬
tygelse, icke blott leda till nedsättning jemväl af det förtroende och anseende,
som skolan efter mångårigt ihärdigt sträfvande lyckats förvärfva, och hvilka, en
gång förlorade, icke så lätt torde återvinnas, utan äfven i hög grad motverka hen¬
nes vidare utveckling. Den fördel, som enligt komiterades åsigt derigenom skulle
erhållas, nämligen att tillträde till de tekniska skolorna lättare bereddes en eller
annan lyckligare begåfvad yngling från den högre folkskolan, torde väl — äfven
om dessa läroverk hade blifvit omfattade med mera ifver än nu är förhållandet—
ej med skäl kunna sättas vid sidan af den, som det vill synas, ganska betydande
fördel, att de tekniska skolorna få emottaga ynglingar med tillräckligt förbere¬
dande bildning, för att kunna fullt tillgodogöra sig den temligen vidsträckta nck
både för stat och kommun dyrbara undervisning, som nu i de tekniska skolorna
meddelas. — Genom en sådan anordning skulle utan tvifvel dessa skolor ned¬
dragas, i stället för att höjas till den punkt de rätteligen böra innehafva. I mot¬
sats till de komiterade hyser nämligen direktionen den åsigt, att den tekniska
elementarskolan bör stå i ungefär samma förhållande till den tekniska högskolan
som de allmänna elementarläroverken till universitetet, samt att endast under
denna förutsättning den tekniska undervisningen kan anses utgöra ett på till¬
fredsställande sätt ordnadt helt. Dessutom torde väl ej kunna bestridas, att de
kunskaper, ej allenast i matematik, fysik och kemi, utan äfven i mekanik, rit¬
ning, verkstadsarbete m. m., som i de tekniska skolorna meddelas, äro att anse
som en vida naturligare och säkrare grundläggning för vidsträktare tekniska
studier, än de insigter, som i endast några få af dessa ämnen bibringas lärjun-
garne till och med i högsta klassen af de allmänna läroverkens reallinie, jemte
kunskaper i de öfriga allmänt bildande läroämnena. —
Ehuru direktionen villigt tillerkänner komiterades förslag förtjensten att
M
vara med stor möda och omsorg utarbetadt, kan direktionen dock ej finna
annat, än att det är behäftadt med åtskilliga brister, som, åtminstone efter direk¬
tionens öfvertygelse, förr eller sednare skulle utöfva ett ganska menligt inflytande
på de tekniska skolornas tillstånd och verksamhet, om de finge qvarstå i den
läroplan, som slutligen blefve i nåder fastställd. Det kan visserligen icke be¬
stridas, att hufvudändamålet för tekniska läroanstalters verksamhet bör vara att
meddela den för tekniska yrkens rätta utöfning nödiga bildning; men något af-
seende bör väl äfven fästas derpå, att de tekniska elementarskolorna, om hvilka
här är fråga, i allmänhet emottaga sina lärjungar vid den ålder, då kroppskraf¬
terna äro i största behof att stärkas och utvecklas, samt då sinnet är mest öppet
och tillgängligt för emottagande af intryck från det sköna och upplyftande, så i
form som innehåll. Till dessa betraktelser föranledes direktionen af den omstän¬
digheten, att komiterade i sitt förslag helt och hållet uteslutit 2:ne läroämnen,
som nästan allt från början tillhört härvarande tekniska elementarskolas undervis-
uingsplan, nämligen gymnastik och sång, och att de tillmätt ett tredje läroämne,
modellering, endast ganska ringa vigt, för att nu ej tala om språkundervisningen^
hvari jemväl inskränkning skulle äga rum.
Undervisning i det förstnämnda blef på direktionens underdåniga hemställan
med Eders Kongl. Maj:ts nådiga tillåtelse införd i skolan redan under de första
aren af skolans tillvaro, och har alltsedan anslag dertill i skolans stat varit upp¬
för till 150 kronor årligen, hvaraf likväl 50 kronor afgått som ersättning för
lokal m. m. Undervisningen i sång, deruti likväl endast de lärjungar deltaga, som
derför röja hog och fallenhet, har bestridts för ett lärarearvode af 75 kronor.
Hvad slutligen undervisningen i modellering beträffar, hafva komiterade
visserligen föreslagit, att en sådan skulle, i sammanhang med den undervisning,
som i detta ämne komme att anordnas för den tekniska afton- och söndagsskolan’
beredas dem af den tekniska elementarskolans lärjungar, som deraf ville sig be¬
gagna. Men utom det att möjligheten af en dylik åtgärd helt och hållet är be¬
roende derpå, huruvida förstnämnda läroanstalt vid den tid, då den nya planen
för de tekniska elementarskolorna kommer att tillämpas, hunnit erhålla ett med
afseende härpå tillräckligt utveckladt skick och en betryggad ekonomisk ställning,
i hvilka båda hänseenden, såsom ock de komiterade antydt, statens medverkan
torde vara nödvändig, så är, enligt direktionens på mångårig erfarenhet grundade
Öfvertygelse, undervisningen i modellering för en teknisk läroanstalt af särdeles
stor vigt derigenom, att detta läroämne kraftigt bidrager att gifva säkerhet åt
hand och öga, på samma gång det utbildar sinnet för rena och sköna former,
hvilket måste blifva till mycket gagn i hvad tekniskt yrke man än inträder, och i
synnerhet vid utöfning af all sådan verksamhet, som faller inom konstindustriens
vidsträckta, nu mer äu någonsin odlade område.
5
34
Med hänsyn härtill vågar nu direktionen i underdånighet anhålla, att de
3:ne ifrågavarande läroämnena äfven för framtiden må få tillhöra härvarande
tekniska skolas undervisningsplan. — I händelse Eders Kongl. Maj:t skulle behaga
härtill lemna nådigt bifall, vågar direktionen i underdånighet hemställa, att för un¬
dervisningen i det sistnämnda, modellering, måtte i nåder beviljas samma aflöning
som hittills, hvilken, oberäknadt det af Riksdagen medgifna dyrtidstillägg, utgör
750 kronor, hvaraf 300 utgå på ordinarie och det återstående på extra stat. I
afseende på de båda öfriga ämnena, gymnastik och sång, får direktionen i under¬
dånighet föreslå ett belopp af tillsammans 300 å 350 kronor, emedan erfarenheten
visat, att man knappast kan för framtiden påräkna undervisning i dessa ämnen
för så ringa ersättning, som hittills derför varit lemnad.
I afseende på de 2:ne olika i komiterades betänkande anförda sätt att gå
till väga vid lärarepersonalens organisation, nämligen att antingen, såsom hittills
öfligt varit för de tekniska elementarskolorna, för undervisningen i hvarje särskildt
läroämne anslås ett visst arvode, och dessa arvoden tilldelas så många lärare, som
man för hvarje gång finner lämpligt, eller ock att en gång för alla bestämmes,
att sins emellan beslägtade läroämnen sammanföras och anförtros åt vissa huf-
vudlärare, hvilka äro i denna egenskap fästade vid läroverket, hafva komiterade
föredragit det sednare. — I denna åsigt instämmer direktionen visserligen, men
tror tillika, att dess tillämpning vid de tekniska skolorna i full enlighet med komi¬
terades förslag skulle möta stora svårigheter. Det torde väl ock vara med sko¬
lornas verkliga fördel mest förenligt, att de få så mycket som möjligt tillgodo¬
göra sig sina lärares under flerårig undervisning i vissa ämnen förvärfvade skick¬
lighet och erfarenhet, äfvensom billigheten torde fordra, att något afseende fästes
vid deras egen hog och böjelse. Direktionen vågar derföre i underdånighet före¬
slå att, åtminstone för den närmaste framtiden, läroämnenas fördelning emellan
lärarne får ske på det sätt som bäst lämpar sig för de olika skolorna.
Af de förändringar i afseende på undervisningen komiterade föreslagit, torde
lärokursernas utgrening för det 3:dje årets lärjungar i flera olika fackriktningar
vara en af de allra förnämsta. Vid skolan i Örebro skulle blifva endast 2 rikt¬
ningar, näml. en mekanisk-teknisk och eu kemisk-teknisk. Denna slags delning
af lärokursen anser direktionen ej blott vara af nutidens ökade fordringar påkal¬
lad, utan äfven för ifrågavarande skola ändamålsenlig. Men derjemte förorda
komiterade äfven, att vid härvarande tekniska skola en särskild afdelning, nämli¬
gen för bergsvetenskap, må upprättas, och uttrycker som sin öfvertygelse, att detta
borde ske så fort som möjligt.
Detta förslag, som för några år sedan var föremål för öfverläggning hos
Jernkontorets fullmägtige, tror direktionen af flera skäl vara af särdeles framstå¬
ende vigt. Ty dels är Örebro stad omgifven af ett stort antal bergverk och
bruksanläggningar, och dels är dess tekniska skola redan försedd med betydliga
35
och väl ordnade samlingar, icke blott af mineralier, utan äfven af prof på jern
och öfriga bergsbrukets alster. Genom någon tillökning i lärarekrafter och un-
dervisningsredskap skulle skolan sannolikt med tiden blifva i stånd att meddela
både en grundlig och för det afsedda ändamålet väl afpassad undervisning. Det
torde likväl med skäl kunna ifrågasättas, huruvida det först nämnda behofvet kan
fyllas på det sätt komiterade föreslagit, nämligen genom anställande af 2 extra
lärare i metallurgi och grufvetenskap. Direktionen tror för sin del, att man icke
kan med säkerhet påräkna lärare i dessa ämnen, om ej eu person för bergsun¬
dervisningen särskild! fästes vid skolan på samma vilkor som dess öfriga hufvud-
lärare, och samma mening har blifvit uttalad af föreningen “bergshandteringens
vänner11 vid dess nyligen härstädes hållna sammanträde. Men derigenom skulle
kostnaden för denna undervisning från 3,000 kronor, som komiterade föreslagit,
höjas till 4,000 kronor, eller rättare till endast 3,800 kronor, om undervisningen
i mineralogi och geognosi, för livilka komiterade i den egentliga tekniska skolans
stat upptagit 200 kronor, blefve — såsom i detta fall naturligt synes — Över¬
flyttad till läraren i bergsvetenskap.
Ehuru direktionen är lifligt öfvertygad om den stora nyttan af en bergsaf-
delnings upprättande här vid tekniska skolan och, liksom komiterade, tror att detta
bör ske ju förr dess hellre, anser sig direktionen likväl icke kunna underlåta att
i underdånighet fästa Eders Maj:ts nådiga uppmärksamhet derpå, att särskilda
åtgärder torde dessförinnan behöfva vidtagas för anskaffande af det utrymme, som
utöfver det för tekniska skolan nu tillgängliga kan finnas erforderligt för nämnde
slags undervisning.
Hvad tekniska skolans lärarepersonal beträffar, hafva komiterade föreslagit,
att för de förnämsta läroämnena skulle anställas lektorer med fast lön och förde
öfriga endast tillfälliga lärare med arvoden. Lektorerna skulle börja dels med
3,000 och dels med 1,500 kronor i lön, och efter 5 och 10 års tjenstgöring skulle
denna ökas med 500 kronor för hvarje gång. — En sådan anordning af lönernas
tillväxt, som redan länge varit tillämpad för de allmänna läroverken, och hvilken
direktionen för sin del så mycket hellre i underdånighet förordar till Eders Kongl.
Maj:ts nådiga bifall, som direktionen i sin underdåniga skrifvelse den 23 November
1872 vågat derom göra framställning, anser direktionen både vara rättvis och syn¬
nerligen egnad att försäkra de tekniska skolorna om skickliga lärare och för fram¬
tiden fästa dem i deras tjenst. Om direktionen ej misstagit sig om komiterades
mening i detta hänseende, skulle de lärare, som vid tiden för den nya läropla¬
nens tillämpande redan innehaft med lektoraten jemförliga befattningar vid de
tekniska skolorna tillräckligt länge för att i högre lönegrad uppflyttas, genast få
räkna sig denna tjenstgöring till godo. I motsatt fall skulle säkert flere af dem
efter den nya regleringen få lägre lönevilkor än förut. För skolan i Örebro
hafva komiterade, utom flere lärare med arvoden, föreslagit 3 lektorer med den
36
högre och en med den lägre lönen. — Att undervisningen skall kunna ändamåls¬
enligt ordnas med det föreslagna antalet lärare, tror direktionen visserligen, men
hyser likväl, till följd deraf att skolan icke är belägen i någon af rikets största
städer, tvifvel med afseende på sannolikheten att för så små, anslag få fullt lämp¬
liga lärare i de mindre läroämnena. Troligen skulle detta gå mycket lättare, om
skolans alla 4 lektorer finge den högsta lönen, enär i sådant fall största delen af
arvodena kunde härtill användas. Dock vågar direktionen ej i detta afseende
uttala någon bestämd mening, innan erfarenheten visat i hvilken mon ett sådant
tvifvel varit berättigadt.
Hvad särskild! föreståndarebefattningen angår, för hvars aflönande hittills
så olika grunder vid de olika tekniska skolorna varit tillämpade, att, enligt de för
sistlidne år meddelade uppgifter, föreståndaren i Norrköping har i lön 1,800, den
i Malmö 1,300 och den i Örebro 1,200 kronor, allt oberäknadt det af Riksdagen
beviljade dyrtidstillägg, så hafva komiterade deremot föreslagit, att föreståndarens
lön måtte blifva lika vid alla skolorna, nämligen 3,500 kronor, under förutsättning
likväl att han tillika bestrider något af de med 3,000 kronor aflönade lektoraten.
Den egentliga aflöningen för föreståndaren skulle således komma att inskränkas
ända till 500 kronor. En sådan ersättning tyckes emellertid föga motsvara denna
mödosamma och maktpåliggande befattning, när man tager i betraktande de många
olika göromål den innefattar, nämligen ej allenast den närmaste ledningen af läro¬
verket och uppsigten öfver detsamma, utan äfven skötande!* af dess ganska vid¬
lyftiga ekonomiska angelägenheter. Direktionen vågar derföre i underdånighet
hemställa, att föreståndarens för den tekniska elementarskolan löneförmoner måtte
i nåder bestämmas efter samma grunder, som tillämpas för rektorerna vid de all¬
männa elementarläroverken.
I afseende på den af komiterade uppgjorda beräkning af kostnaden för fyl¬
landet af de tekniska skolornas öfriga behof, har direktionen särskilt fästat sig
vid posten: skollokalens upplysning, uppvärmning m. m., hvilken blifvit upptagen
till endast 900 kronor. Denna post, som jemväl innefattar tryckningskostnad, skrif-
materalier, porto, lokalens renhållning in. m., som ej till öfriga uppgifna behof
kan hänföras, tager åtminstone ett dubbelt så stort belopp, eller 1,800 kronor, i
anspråk. Drygheten af dylika utgifter vid härvarande tekniska skola beror väl i
någon mon på nästan ständigt växande vedpris, men i synnerhet på lokalens egen
beskaffenhet. Den består nämligen af icke mindre än 24 rum, spridda i 4 sär¬
skilda våningar. Af dessa rum begagnas väl ej mer än omkring hälften för den
egentliga undervisningeu, men äfven de öfriga, af hvilka ej mindre än 6 upptagas
af bibliotek och andra för undervisningen erforderliga samlingar, behöfva till största
delen hållas upplysta och uppvärmda. Att detta, äfven med iakttagande af all
möjlig sparsamhet, medför betydlig kostnad, lärer icke kunna undvikas. Vissexdi-
gen kunde man, i likhet med hvad som brukas vid de allmänna läroverken, som
37
bidrag härtill anlita en del af de terminsafgifter, som med Eders Kongl. Maj:ts
nådiga tillåtelse numera få af bemedlade lärjungar vid skolan upptagas, men då
det torde vara ganska ovisst, till hvilket belopp en sådan inkomst i framtiden kan
vara att påräkna, eller om den ej för annat ändamål kan blifva behöflig, anser
direktionen att ifrågavarande post bör upptagas till sistnämnde belopp, som i
synnerhet de sednare åren visat sig vara för ändamålet nödvändigt. I samman¬
hang härmed vågar direktionen äfven anhålla, att anslaget till skolans betjening,
för hvilken komiterade föreslagit endast 500 kronor, måtte i skolans stat uppföras
till 600 kronor, som det för närvarande utgör. Tillökningen för dessa poster skulle
således utgöra 1,000 kronor, eller, med inberäkning af de i underdånighet före¬
slagna anslagen för undervisning i gymnastik, sång och modellering, ett samman-
räknadt belopp af 2,050 å 2,100 kronor utöfver det af komiterade uppgjorda för¬
slag till stat för härvarande tekniska skola.
Direktionen har nu i underdånighet yttrat sig öfver det henne öfverlemnade
förslag till ombildning af de tekniska elementarskolorna, och har härvid, hufvud¬
sakligen ledd af den mångåriga erfarenhet härvarande skolas verksamhet redan
gifvit, företrädesvis behandlat de delar af förslaget, i afseende på hvilka direktio¬
nen ansett någon förändring behöflig och ändamålsenlig. På samma gång direk¬
tionen nu i djupaste underdånighet till Eders Kongl Majrts visa ompröfning och
nådiga behjertande framställer dessa sina från komiterades förslag afvikande
åsigter, vågar direktionen, med erkännande af det goda syfte, som legat till grund
för detta förslag, uttrycka den förhoppning, att, sedan förslaget erhållit en nog¬
grann pröfning, den vigtiga frågan om vårt lands tekniska elementarskolor må
slutligen erhålla den lösning, som bäst öfverensstämmer med det mål, hvartill
dessa läroanstalter böra sträfva.
Örebro den 11 Mars 1875.
Underdånigt Utlåtande af Direktionen för tekniska
elementarskolan i Borås.
Genom skrifvelse från Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce-Collegium den
8:de sistlidne Januari har direktionen för tekniska elementarskolan i Boras blifvit an¬
modad att afgifva underdånigt yttrande om det af utsedde komiterade den 21 No¬
vember 1874 afgifna betänkande och förslag, angående den lägre tekniska undervis¬
ningen i riket.
Med anledning häraf får direktionen, efter öfverläggning i ämnet tillsammans
med skolans föreståndare, härmed underdånigst förklara, att direktionen för sin del
i allo instämmer i hvad komitén i sitt förbemälde, upplysande och sakrika betän¬
kande anfört, såväl rörande behofvet af den tekniska undervisningens vidare utveck¬
ling och dertill erforderliga anslag, som önskligheten af en billig förbättring i löne-
vilkoren för skolans hufvudlärare och deras likställighet med lärarne vid högre all¬
männa elementarläroverken. — Vidkommande den i betänkandet föreslagna speciela
läroplanen hafva några betänkligheter, till en del på grund af lokala förhållanden,
framställt sig, hvilka det är af vigt att anföra, på det de må komma till ompröfning,
då förslag till nytt reglemente för skolan uppgöres.
Det mest genomgripande i herrar komiterades läroplan är skolans delning i
två skilda fackafdelningar med olika studieriktningar, den ena lämpad för de meka¬
niska, den andra för de kemiska yrkena.
En sådan fackbildning kan visserligen blifva till fördel för de elever, som, ut¬
rustade med tillräckliga förkunskaper, äro i tillfälle att tidigt bestämma sig för ett
visst lefnadsyrke. Men en nära tjugu års erfarenhet har ådagalaggt, att ganska få
elever kunna på förhand afgöra, hvad de skola blifva. För de aldra flesta beror
detta på hvilka platser de, efter utgången från skolan, lyckas vinna. I allmänhet
mindre bemedlade, måste de framför allt söka sin bergning och få derföre taga hvad
plats som erbjuder sig. Härtill kommer, hvad herrar komiterade äfvenledes pag. 37
påpekat, att vid de små industrigrenarne, för hvilka tekniska skolans elever hufvud¬
sakligen bildas, arbetets ledare ofta äro i behof af mångsidiga insigter.
39
Dessa omständigheter gifva tydligen vid handen, att flertalet af eleverna icke
så mycket hafva behof af en bestämd fackbildning, som ej mera af en så omfattande
teknisk allmänbildning, att de efter slutade studier kunna blifva användbara och
dugliga på mer än ett håll. Studieplanen bör derföre vara så inrättad, att eleven
ej saknar tillfälle att förvärfva sig en grundlig underbyggnad i alla de fundamentala
delarne af lärokursen, hvartill höra: elementerna af mathematiken, fysiken, kemien
och mekaniken jemte frihandsteckning och linearritning.
Då det nu blifvit föreslaget att utvidga den hittillsvarande lärokursen ej blott
med två nya läroämnen, analytisk geometri och byggnadslära, utan äfven med utför¬
ligare fackstudier i maskinlära med tillhörande ritning samt kemisk teknologi med
dithörande laborationer, så bör man tillse, att undervisningen i de förut anförde all¬
männa grundläggningsämnena icke blir alltför mycket kringskuren och försvagad, ty
i sådant fall skulle fackbildnirigen blifva till större skada än gagn.
Med afseende på denna fordran befinnas likväl några ändringar i den nya un-
dervisningsplanen nödiga. Ty man finner, att i densamma studiet af kemien på den
mekaniska afdelningen blifvit nedsatt till en obetydlighet, och att den högre frihands-
teckningen blifvit på visst sätt alldeles utesluten från skolan. — Kemien har nämli¬
gen på nämnde linie endast 3 lektionstimmar i veckan under första året samt hälf¬
ten af det andra, men alldeles inga laborationer. Med denna anordning kan man på
sin höjd bibringa eleven en populär och ytlig öfversigt af den organiska och oorga¬
niska kemiens vigtigaste lagar och föreningar, men inga grundliga, för det praktiska
lifvet fruktbärande insigter deri.
Eleverna på denna afdelning skulle utgå med långt sämre insigter i kemien
än lärjungarne på reallinien vid de allmänna elementarläroverken. Detta blefve i
sjelfva verket förhållandet med nästan alla skolans elever, ty man kan taga för gifvet,
att vid valet af fackklass de aldra flesta komma att välja det mekaniska facket, som
lemnar vida flera utsigter till blifvande employ än det kemiska. Det vore derföre
behöfligt, att undervisningen i kemi blefve i väsendtlig mån ökad på den mekaniska
afdelningen, och detta gäller äfven beträffande den theoretiska eller allmänna kemien
på kemiska fackafdelningen.
Frihandsritningen har i läroplanen endast fått 4 timmar i veckan under första
läsåret. För öfrigt föreslås, att den vidare öfningen i detta ämne skall blifva frivil¬
lig och sättas i samband med undervisningen i tekniska söndags- och aftonskolan.
Ifrågavarande läroämne har hittills varit obligatoriskt på alla tre afdelningarne
och är af särdeles framstående vigt ej blott för sin obestridt stora praktiska nytta
för industrien i alla riktningar, utan äfven såsom det enda bildningsmedlet af mera
ideal natur vid hela den tekniska undervisningen. — Kursen vid skolan är följande:
konturteckning efter fristående ritmodeller, klotsritning med skugglära, ornaments-
ritning efter gipser, ornamentsmålning i vattenfärg efter plancher samt någon gång
för utmärktare anlag landskaps- och figurmålning i olja efter oljetryckstaflor. Denna
method lemnar hastigare och bättre resultater än det vanliga sättet att börja med
teckning efter förläggsplancher, men likväl behöfva eleverna i allmänhet använda
ganska stor flit för att på tre år med 4 timmars undervisning i veckan hinna lära
sig att teckna någorlunda säkert och raskt, eu färdighet, som hvarje tekniker bör
besitta. — Häraf kan man sluta, att den öfning i croquisritning under första året,
som herrar komiterade föreslagit såsom allmän kurs, i och för sig är alldeles otill¬
räcklig och till föga gagn, såvida ritöfningarne ej fortsättas på de högre afdelnin-
garne. Men det är ty värr ringa utsigt, att detta kommer att allmänt ske, om äm¬
net utbrytes från skolans ordinarie lärokurs och blir beroende på elevernas godtycke.
Ty först och främst får man att kämpa mot ungdomens kända natur, som gör, att
mången heldre använder sina fristunder till förströelser än till ritöfningar. Antalet
af dem, som hafva sådan fallenhet och håg, att de drifva sig sjelfva, är relativt
ringa, och likaså deras antal, som af brist på anlag icke skulle hafva någon nytta
af undervisningen. — Den stora mängden har i detta som i andra ämnen medel¬
måttiga anlag, hvilka genom ihärdighet och flit kunna uppöfvas, men härtill behöf-
ves för det mesta vid denna ålder ett helsosamt tvång. Men vidare tillkommer en
ännu mera betydande svårighet, bestående deri, att tekniska söndags- och aftonsko¬
lans ritkurser här icke kunna få en sådan utsträckning, att de blifva lämpliga för
tekniska elementarskolans elever. Söndags- och aftonskolan befolkas nästan uteslu¬
tande af lärlingar och folkskolebarn. Af gesäller och andra vuxne arbetare, tillhö¬
rande sådane yrken, för hvilka en utförligare ritkurs behöfves, finnes här sällan mer
än ett ytterst litet fåtal. Handtverkerierna äro nämligen här obetydliga och drifvas
mest med lärlingar. — Fabrikernas arbetskarlar samt väfvérskor på de mekaniska
väfverierna hafva ej behof af någon ritkonst. — Under sådane förhållanden är det
gifvet, att kommunen ej skall vara villig att göra några större bidrag till utvidgning
af söndags- och aftonskolan, och tekniska skolans elever skulle sålunda komma att
alldeles sakna en fullständig ritundervisning sedan läroämnet blifvit på föreslaget
sätt vid skolan reduceradt. — På grund af det anförda synes det vara högst nöd¬
vändigt, att den högre frihandsteckningen vid tekniska elementarskolan härstädes bi¬
behålies såsom ett sjelfständigt och obligatoriskt läroämne.
En annan fråga af största vigt är den om kunskapsfordringarne i geometri
och algebra för inträdet vid skolan. I herrar komiterades förslag äro de bestämda
till 4 böcker i Euklides och de 4 räknesätten i algebra. — Detta mått af förkun¬
skaper torde icke befinnas fullt tillräckligt, om man vill åstadkomma en gagnande
fackbildning, men på samma gång bevara den allmänt vetenskapliga och konstnärliga
elementarbildningen. -— Å en annan sida torde deremot en stor del af allmänheten
finna inträdesfordringarne alltför stränga. Tekniska skolan har hittills stått öppen
för alla folkklasser. Lärjungar från folkskolan, arbetare frän verkstaden, elever från
lägre och högre klasser af elementarskolan hafva alla haft fritt tillträde, emedan
tekniska skolan börjat sin mathematiska kurs från början och sålunda varit obero¬
n
ende af elevens förkunskaper. — Det obetydliga pensum, som nu bestämmes såsom
inträdesfordran, reser likväl eu mur emellan tekniska skolan och alla dem, hvilkas
föregående bildning slutat med folkskolan. Ty det kan komma att dröja länge nog,
innan högre folkskolor blifva allmänt spridda, och mathematiken kan i alla fall ej
gerna så behandlas vid folkskolor och aftonskolor, att man omedelbart på denna
grund kan bygga vidare vid de tekniska elementarskolorna.
De motsatta anspråken på en för alla behof lämpad lärokurs å ena sidan samt
låga inträdesfordringar å den andra synas vara omöjliga att förena vid ett läroverk
med blott treårig kurs. Måhända skall den plan till tekniska undervisningens hö¬
jande, som professorn, friherre A. H. Fock uttalade vid sin inspektion härstädes,
nämligen att utvidga de tekniska skolorna med en förberedande afdelning, befinnas
vara den bästa, kanske enda utvägen att motsvara de mångsidiga fordringar, som
ställas på dessa läroanstalter. Åtminstone vore den särdeles lämplig för härvarande
förhållanden. I anledning häraf och till en jemförelse mellan de olika systemen för
tre och fyra års lärokurser, torde det icke anses obehörigt att här upptaga besagde
plan till närmare utveckling och skärskådande.
Man kan tänka sig skolans inrättning i enlighet med denna idé på följande sätt.
Skolan har 4 afdelningar.
Den första eller förberedande afdelningen upptager elever från folkskolan eller
lägre klasser af allmänna elementarskolan. I andra afdelningen inträda elever från
högre klasser af elementarläroverket med förkunskaper i mathematik, motsvarande
6 böcker af Euklides samt 1 grad i algebran.
På l:sta afdelningen bör eleven erhålla en vetenskaplig grundläggning i ma¬
thematiken samt i öfrigt lämpligen bildas till mogenhet för den följande undervis¬
ningen. På 2:dra och 3:dje afdelningarne genomgås en grundlig och fullständig
allmän teknisk lärokurs. På 4:de afdelningen komma specielt tekniska läroämnen
med fackstudier i två klasser, den mekaniska och den kemiska.
Fördelningen af lärotimmarne kunde med afseende på lärokursernas beskaffen¬
het och omfång lämpligen afvägas sålunda:
l:sta afdelningen (förberedande, 1 år).
Mathematik..............
Fysik.............
Svenska språket ...........
Bokföring och handelsräkning ..........
Beskrifvande geometri och linearritning.......
Frihandsritning..............
Verkstadsarbete.......
12 timmar i veckan.
Facultativt: Främmande språk
Summa 34
. . . 4
b
42
2: dra af delningen (allmän hurs, 1 år).
Matematik...............
Fysik (experimental mekanik).........
Allmän, synthetisk kemi...........
Laborationer . .............
Linearritning ..............
Frihandsritning..............
Verkstadsarbete...............
8 timmar
2 „
4
8 „
4 „
4 „
4 „
Summa 34
Facultativt: Främmande språk..........2
„ Bokföring (för dem som oj genomgått lista afdel-
ningen)................^
3:dje avdelningen (allmän kurs,
Matematik.............
Fysik ..............
Analytisk kemi............
Laborationer............
Allmän mekanik och maskinlära......
Maskinritning ............
Frihandsritning............
Verkstadsarbete............
1 år).
2
2
2
4
8
8
4
4
Summa 34
Facultativt: Främmande språk........• • 2
„ Praktisk geometri (tillsammans med 4:deafdelningen) 2
4:de avdelningen (fackafdelning, 1 år).
a) Mekaniska klassen.
Praktisk geometri ..............
Mekanisk teknologi............
Allmän byggnadslära............
Maskin- och byggnadsritning.........
Maskinlära...............
Frihandsritning och modellering ........
Verkstadsarbete............
2
2
2
8
4
8
8
i veckan
11
11
11
11
V
11
11
11
11
11
11
11
11
11
Ii
11
11
11
It
»
5?
11
11
11
Facultativt: Främmande språk
Summa 34
, . . 2
43
b) Kemiska klassen.
Praktisk geometri ....
Kemisk teknologi ....
Mineralogi och geologi . .
Allmän byggnadslära . . .
Maskin- och byggnadsritning
Frihandsritning och modellering
Laborationer......
Summa 34 „ „
Facultativt: Främmande språk............2 „ ' „
Fördelarne af en sådan läroplan skulle vara, att skolan fortfarande blefve till¬
gänglig för ynglingar med framstående anlag äfven ur allmogens och arbetarens klass,
och att lärokursen blefve mera solid och fullständig samt medgifvande såväl en ge-
nerelare teknisk bildning för dem, som ej hafva bestämdt vitse genus, som äfven
fackstudier i olika riktningar för dem sådant önska.
De olägenheter åter, som kunna fruktas, äro (komiterades betänk, pag. 34),
att lärokursen skulle alltför mycket förlängas och derigenom onödigt stora kostnader
förorsakas. Men härvid kan anmärkas följande: Ynglingar, som endast genomgått
folkskolan, behöfde gå flera år vid en annan läroinrättning, för att ernå fullgoda
insigter för inträde vid tekniska skolan, och för dem vore således ett år i den för¬
beredande afdelningen alltid en betydlig tidsvinst. — De som ej hafva behof att
genomgå mer än allmänna kursen, finge i alla fall ej mer än 3-årig lärotid. För
elever, som genast inträda i 2:dra afdelningen, blir lärokursen högst 3 år, men för¬
kortas till endast 2 år för dem, som ej önska genomgå eu fackafdelning.
Beträffande kostnaderna, behöfva dessa ej blifva större än vid komiténs för¬
slag, emedan afdelningarne äro lika många. — Under iakttagande deraf, att fack¬
klassernas elever, hvilka alltid komma att utgöra ett mindre antal, kunna hafva sina
praktiska öfningar gemensamma med öfrige afdelningar, skulle undervisningen kunna
bestridas med följande anslag, slutande på samma summa och i hufvudsakliga delar
öfverensstämmande med komiténs förslag:
1 lektor i mathematik (inclus. praktisk geometri) och fysik . . . Kronor 3,000.
1 lektor i kemi med kemisk teknologi samt mineralogi och geologi .... 3,000.
1 lektor i mekanik och mekanisk teknologi, maskinritning och byggnadslära 3,000.
1 adjunkt i mathematik och fysik, tillika föreståndarens assistent .... 1,500.
1 ritlärare i beskrifvande geometri och linearritning samt frihandsteckning
och modellering.................... 1,500.
(Dessa med ålderstillägg på föreslaget sätt.)
Arvode för språkundervisningen................ 1,000.
2 timmar i veckan.
4
^ V »
2 „
8 „
8
8
Transport 13,000.
44
Transport Kronor 13,000.
Arvode för undervisning i verkstadsarbeten........... 1,200.
» » eko i bokföring.............. 300.
„ till repetitörer................ goo.
Föreståndarens arvode................... 500.
Bibliothekarien ................... 250
Protokollsföraren..................... 250.
Kassaförvaltaren och räkenskapsföraren............. 200.
Vaktmästaren...................... 500.
Materialanslag till verkstäderna................ 800.
Till fysiska och kemiska laborationer ....... goo.
Bibliotheket och samlingarne................. gOO.
Ved, ljus och diverse utgifter................. 900.
Summa Kronor 20,100.
De afvikelser från komiténs förslag, livilka här förekomma, hafva, oberäknadt
den olika uppställningen af läroplanen, några särskilda skäl, hvaribland såsom de
vigtigaste må anföras:
1 ro) Lönevilkoren för föreståndaren, hvars befattning dock framhålles som särdeles
maktpåliggande och ansvarsfull, hafva i komiténs förslag blifvit nedsatta från
nuvarande beloppet 1,500 kronor, förutom 20 procent dyrtidstillägg, till endast
500 kronor. — Visserligen antydes, att föreståndaren deremot skall vara befriad
från full tjenstgöringsskyldighet som lektor och hafva en assistent (hvilket väl
är behöflig!, om han skall utöfva den tillsyn och sköta de åligganden, som före¬
ståndarebefattningen krafvel-); men något löneanslag till eu sådan assistent fin¬
nes likväl icke i förslaget beräknadt. Detta torde böra rättas, då nämnde bi¬
träde icke tillfälligt utan ständigt behöfves.
2:o) Enligt hvad förut är anfördt’ behöfves här nödvändigtvis ritundervisning ej blott
i beskrifvande geometri, lineal- och croquisritning, utan äfven i den högre kur¬
sen af frihandsteckningen, hvilket äfven måste i lönestaten beräknas.
3:o) Några extra lärare i mineralogi och geologi eller i byggnadslära skulle här icke
kunna anskaffas, utan måste det förra ämnet förenas med kemien, det sednare
med mekaniken, om man vill vara tryggad, att lärare ej komma att saknas.
Af hvad nu blifvit framstäldt vill det synas, som att en 4-årig kurs skulle vid
härvarande skola i många och vigtiga hänseenden vara fördelaktigare än den 3-åriga,
och i anledning häraf vore det önskligt, att denna fråga blefve tagen i öfvervägande,
innan läroplan för skolan definitivt bestämmes.
Borås den 10 Mars 1875.
Underdånigt Utlåtande af Direktionen för tekniska
Söndags- och Afton-skolan i Eskilstuna.
Till underdånig åtlydnad får Direktionen för Tekniska Söndags- och Afton¬
skolan i Eskilstuna afgifva sitt yttrande, i anledning af det utaf utsedde komiterade
den 21 November 1874 aflatna underdåniga betänkande och förslag, angående den
lägre tekniska undervisningen i riket, i hvad som rörer den tekniska söndags- och
aftonskolan i Eskilstuna.
Da denna skolas ändamål är, att i allmänhet åt personer, hvilka redan ingått
i industrielt yrke, och företrädesvis åt dem, som sysselsätta sig med jern- och stål¬
manufakturnäringen, bibringa de för utöfningen af sådant yrke mest behöfliga ele-
mentar-kunskaper, anser Direktionen, i likhet med komiterade, skolans nuvarande
organisation i allmänhet vara mot det afsedda ändamålet svarande, ibland annat
deruti, att undervisningstimmarne äro förlagda endast på aftnarne och söndagsfor-
middagarne, då arbetarne vid fabrikerne och handtverkerierne kunna i skolan egna
någon tid åt inhemtande af kunskaper.
Det af komiterade anmärkta missförhållandet i undervisningsanordningen, att
den högre kursens båda årsafdelningar till en stor del undervisas samtidigt med
hvarandra, isynnerhet i hvad läroämnena fysik, mekanik, mekanisk teknologi och
kemi rörer, har af Direktionen redan blifvit insedt, men ej kunnat hjelpas i brist
på tillräckliga undervisningstimmar och isynnerhet lärosalar; men Direktionen är af
den öfvertygelse, att dessa missförhållanden kunna undanrödjas, om, enligt komite-
rades förslag, skolan erhåller en egen och fullständig lokal, der erforderliga anord¬
ningar för laborationer m. m. kunna åstadkommas, undervisningstimmarne utsträckas
till kl. 9 om aftnarne samt hela söndagsförmiddagarne, med uppehåll för en kort
gudstjenst, lönetillökning åt lärare med mera förökad tjenstgöring, samt förstoradt
anslag för undervisningsmateriel, belysning m. m.
Ehuruväl den af komiterade föreslagna löneförhöjningen, såsom erforderlig för
genomförandet af anförda förändringar, af Direktionen anses tillräcklig, torde dock,
46
först sedan undervisningstimmarnes antal för hvarje lärare blifvit bestämdt, löneför¬
höjningen derefter böra regleras.
Då tiden varit för inskränkt att till Eskilstuna Stadsfullmägtiges afgörande
hänskjuta de af koiuiterade hemställda vilkoren för åtnjutande af de fördelar, som den
föreslagna förbättringen af undervisningen vid skolan komme att medföra, nemligen att
staden måtte tillförbindas att för skolan anskaffa egen och fullständig lokal, samt
att fortfarande besörja densammas underhåll och uppvärmning, är dock Direktionen
af den fasta öfvertygelse, att staden med tacksamhet skall åtaga sig nämnde förbin¬
delser. Men då det vore högligen önskvärdt, att den föreslagna förbättringen i
undervisningen med det första ginge i verkställighet, hvilket redan i höst vid det
nya läsårets början kan ske, genom utvidgandet med en sal och tvenne rum till den
nu af staden förhyrda lokalen, hemställer Direktionen i underdånighet, om ej skolan,
innan egen och fullständig lokal hunnit anskaffas, redan vid nästkommande läsårs
början kunde komma i åtnjutande af det utaf komiterade föreslagna statsanslag.
Eskilstuna den 9 Mars 1875.
Underdånigt Utlåtande af Direktionen för Chalmerska
Slöjdskolan i Göteborg.
I skrifvelse den 8 sistlidne Januari har Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kom¬
mers-kollegium anmodat Direktionen för härvarande Chalmerska Slöjdskola att före
den 15 instundande Mars inkomma till Kollegium med till Eders Kongl. Maj:t stäldt
underdånigt utlåtande i anledning af utsedde Komiterades den 21 November 1874
afgifna underdåniga betänkande och förslag angående den lägre tekniska undervis¬
ningen i riket, och då uti ifrågavarande betänkande, af hvilket Direktionen fått sig
ett exemplar tillstäldt, äfven förekommer förslag till förändrade stadgar och under-
visningsplan för Chalmerska slöjdskolan, har Direktionen, innan den afgifver det infor¬
drade underdåniga utlåtandet, ansett sig böra inhemta yttrande från skolans Lärare¬
kollegium.
Detta yttrande har numera inkommit ; och jemte det Direktionen underdånigst
anhåller att härjemte få bifoga och i allt hvad som rörer Chalmerska slöjdskolan
få åberopa detsamma, får Direktionen, i öfrigt, i underdånighet anföra:
Emot Komiterades förslag i afseende å ordnandet af den lägre tekniska under¬
visningen, har Direktionen icke någon annan erinran att framställa, än att det vill
synas Direktionen som om de lokala styrelsernas för dessa läroverk myndighet och,
till följd deraf, äfven verksamhet, blifvit nog mycket kringskuren genom Komiterades
förslag om inrättandet af en Öfverstyrelse för dem i Stockholm (pag. 144—148).
Då denna Öfverstyrelse skulle, enligt förslaget, hafva att granska och fastställa pla¬
nerna för undervisningen äfvensom utgiftsstaterna, anskaffande af passande undervis¬
ningsmateriel och läroböcker m. m., förefaller det åtminstone Direktionen tvifvelaktigt
om icke en sådan i detalj gående omvårdnad skulle i thy hänseende komma att
verka menligt, att de lokala styrelserna och myndigheterna komme att förlora
intresset för undervisningsanstalter, på hvilkas gång och utveckling deras eget infly¬
tande blefve inskränkt till verkställandet af de från Öfverstyrelsen meddelade före¬
skrifter. Visserligen skulle härigenom kunna vinnas, att samtlige lägre tekniska un-
48
dervisningsanstalter efter hand blefve ensartade, men då Direktionen för sin del icke
kan annat än hysa stora betänkligheter i afseende å fördelarne för den tekniska
undervisningen i allmänhet af en sådan likformighet, och tror att det fastmera bör
gagna densamma om mera frihet och tillfälle till sjelfverksamhet lemnas de lokala
styrelserna och myndigheterna, vill det synas Direktionen som om den kontroll,
staten otvifvelaktigt är berättigad att utöfva öfver alla läroverk, lämpligare kunde, i
afseende å de lägre tekniska läroverken, inskränkas till årliga inspektioner, verkställda
af särskildt förordnade sakkunniga personer, eller på samma sätt som staten för
närvarande låter öfvervaka tvenne andra slag af undervisningsanstalter, hvilka också *
äro af staten understödda specialskolor för arbetare, nemligen navigationsskolorna
och de lägre landtbruksskolorna.
Beträffande derefter Komiterades betänkande och förslag i hvad de röra
Chalmerska slöjdskolan, så torde det tillåtas Direktionen att i första rummet i un¬
derdånighet få erinra, att denna undervisningsanstalt, som blifvit grundad genom en¬
skilda donationer, hvilka stå under vård och inseende af en enskild korporation —
Frimurare-barnhus-styrelsen härstädes — efter hand, som industriens behof af ökad
bildning hos dess idkare gjort sig gällande och skolans undervisning vunnit förtroende,
hugnats med statsanslag, sednast vid 1865 års riksdag, då, i följd af beslutad
ombyggnad af skolans lokaler och på grund af Eders Kongl. Maj:ts nådiga fram¬
ställning, “enär en tillökning i lärarekrafter jemväl syntes oundgänglig när denna
särdeles gagnande läroanstalt vinner de genom ombyggnaden åsyftade medel till ut¬
vidgning och ett ändamålsenligt ordnande af undervisningen11, Rikets Ständer bevil¬
jade det af Eders Kongl. Maj:t äskade, ännu utgående anslaget af 32,000 riksdaler
årligen. Den undervisning, skolan då hade att meddela, grundade sig på de af Eders
Kongl. Maj:t den 26 September 1862 i nåder fastställda ännu gällande stadgar. En¬
ligt dessa skall Chalmerska slöjdskolan “vara en undervisningsanstalt för sådane
ynglingar och unge män, som egna sig åt något industrielt lefnadsyrke, för hvars
rätta utöfning naturkännedom och i synnerhet kemiskt- och mekaniskt-tekniska kun¬
skaper äro behöfliga. Den skall tillika under de tider af året, då undervisningen i
skolan fortgår, på begäran af vederbörande embetsmyndighet i Göteborg, meddela
yttranden i ämnen, som röra näringarna, samt, i den mån sådant utan menlig in¬
verkan på undervisningen ske kan, tillhandagå enskilde näringsidkare med råd och
upplysningar;11 och i samma nådiga stadga bestämmes i afseende å kunskapsfordrin-
garne för den, som vill begagna den vetenskapliga undervisningen i skolans s. k.
högre afdelning, att han skall innehafva “så stort kunskapsmått i mathematik, som
vid rikets allmänna högre elementarläroverk meddelas, känna hufvuddragen af hi¬
storien och geografien, särdeles fäderneslandets, hafva inhemtat svenska språkets
grammatik samt kunna någorlunda ledigt öfversätta lättare tyska författare.11
Vidare torde det nådigst tillåtas Direktionen att äfven i underdånighet erinra,
huruledes elevantalet vid skolan befunnit sig i stadig tillväxt, så att detta, hvilket
49
år 1865 utgjorde 103 och år 1878, eller'det år för hvilket Komiterade begärt upp¬
gifter, uppgick till 155, för innevarande år, oaktadt de af Eders Kongl. Maj:t, på
Direktionens hemställan, medgifna inträdes- och terminsafgifter, uppgår till 170, deraf
ej mindre än 75 från broderlandet, förhållanden, som utgöra skäligen goda vitsord
om att den undervisning skolan meddelar, på grund af Eders Kongl. Maj:ts för
skolan utfärdade stadgar, icke saknar sin betydelse för den tekniska bildningen
så väl i vårt eget land som i broderlandet.
Slutligen torde det äfven nådigst tillåtas Direktionen att framhålla, att ett
icke ringa antal af de män, som såväl inom Sverige som i broderlandet brutit
för industrien vigtiga banor och i dess tjenst intagit framstående platser, icke
erhållit någon annan teknisk undervisning, än den, som åt dessa skolans fordna
elever här blifvit lemnad.
De förändringar i de af Eders Kongl. Maj:ts för Chalmerska slöjdskolan
fastställda stadgar, som af Komiterade nu blifvit föreslagna, äro, enligt Komite-
rades förklaring, “af mindre genomgripande art“, hvarföre, “och då dessa förän¬
dringar till en del kunna äfven utan ökade anslag sättas i verket“, Komiterade
ansett sig “nu kunna upprätta underdånigt förslag till förändrade stadgar för
denna skolan
Till detta förslag, som äfven finnes i betänkandet intaget, anhåller Direk¬
tionen att nu få öfvergå, lemnande desto heldre i sitt värde den tolkning af
Canzli-rådet Chalmers’ testamentariska disposition, som Komiterade sökt åstad¬
komma, som det icke lärer tillkomma hvarken Komiterade eller Direktionen att
med bindande kraft en sådan tolkning företaga, och en sådan dessutom lärer
hafva föregått ej mindre Eders Kongl. Maj:ts nådiga fastställelse å skolans stad¬
gar den 26 September 1862, än ock Eders Kongl. Maj:ts nådiga beslut den 13
Oktober 1865, att af Rikets Ständer äska förhöjning till 32,000 riksdaler af sko¬
lans statsanslag. Likasom de för skolan nu gällande nådiga stadgar börja med ett
angifvande af skolans ändamål, finnes detta, sådant som Komiterade anse det böra
vara, angifvet i början af Komiterades underdåniga förslag till de nya stadgarne,
och likasom de förra i § 14 bestämma inträdesfordringarne till skolans vetenskap¬
liga afdelning, så angifver § 12 i Komiterades förslag de inträdesfordringar, som
af Komiterade funnits tillräckliga.
I motsats till Komiterade finner Direktionen dessa — de för skolans fram¬
tid väsentligaste •’— förändringar vara af en synnerlig genomgripande natur, och
för att sätta Eders Kongl. Maj:t i tillfälle att sjelf i nåder verkställa en jemförelse,
tillåter sig Direktionen underdånigst att här sammanställa den nuvarande och den
föreslagna lydelsen af de omnämnde tvenne momenten, helst det förra, angifvande
skolans ändamål på sätt Eders Kongl. Maj:t nådigst bestämt desamma, icke finnes
i Komiterades betänkande omnämndt.
7
50
Chalmerslca slöjdskolans den 26 Sep- '
tember 1862 i nåder fastställda stadgar:
Chalmerska slöjdskolan skall vara en
undervisningsanstalt för sådane ynglingar
ock unge män, som egna sig åt något
industriel lefnadsyrke, för hvars rätta
utöfning naturkännedom och i synner¬
het kemiskt- och mekaniskt-tekniska kun¬
skaper äro behöfliga. Den skall tillika
under de tider af året, då undervisnin¬
gen i skolan fortgår, på begäran af ve¬
derbörande embetsmyndighet i Göteborg,
meddela yttranden i ämnen, som röra
näringarna, samt, i den mån sådant utan
menlig inverkan på undervisningen ske
kan, tillhandagå enskilde näringsidkare
med råd och upplysningar.
För uppfyllande af dessa ändamål
varda efterföljande allmänna stadgar i
nåder föreskrifna att lända till efterrät¬
telse från och med 1863 års ingång.
§ Il-
Om den sökande skall begagna den
vetenskapliga undervisningen, bör han
innehafva så stort kunskapsmått i mathe-
matik, som vid rikets allmänna högre
elementarläroverk meddelas, känna huf-
vuddragen af historien och geografien,
särdeles fäderneslandets, hafva inhemtat
svenska språkets grammatik samt kunna
någorlunda ledigt öfversätta lättare tyska
författare; ankommande det dock på Di¬
rektionens pröfning, huruvida för inträ-
dessökande, som visat ovanliga anlag,
undantag från sagda vilkor må kunna
medgifvas.
De af Komiterade föreslagna nya
stadgar:
Chalmerska slöjdskolans bestämmelse
är att vara en undervisningsanstalt dels
för dem, som egna sig åt den industriella
arbetarens yrke, dels för unga män som,
för att utbilda sig till verkmästare eller
ledare af tekniska anstalter eller bygg¬
nadsarbeten, vilja förvärfva grundläg¬
gande kunskaper.
§ 12.
Om den sökande skall begagna un¬
dervisningen i den högre afdelningen, bör
han dessutom visa sig ega följande kun¬
skaper i mathematik, geometri, motsva¬
rande sex böcker af Euclides; algebra,
två grader; svenska språkets grammatik
samt förmåga att någorlunda ledigt öfver¬
sätta tyska författare; dock eger under för
öfrigt lika förhållanden en inträdessö-
kande företräde, om han uppnått 16 års
ålder, eller styrker, att han under minst
tre månader deltagit i praktiskt arbete.
På styrelsens pröfning ankomme, huruvida
för inträdessökande, som visat ovanliga
anlag, undantag från ett eller flera af
ofvanuppräknade vilkor må kunna med¬
gifvas.
51
Enligt Direktionens underdåniga förmenande, grundadt, hvad inträdesfor-
dringarne särskildt angår, på Lärare-kollegiets motiverade utlåtande, till hvilket
Direktionen vågar hänvisa, skulle dessa af Komiterade föreslagna förändringarne
vara tillräckliga för att, från eu högre teknisk undervisningsanstalt som Chalmerska
slöjdskolan nu är, förvandla henne till ett lägre tekniskt elementarläroverk. Den
omedelbara följden deraf skulle säkerligen blifva den, att elevantalet högst betyd¬
ligt skulle nedgå, enär de ynglingar och unge män från det vestra och södra
Sverige, hvilka nu söka sin tekniska undervisning vid vår skola, äfvensom de många
Norrmän, som allt från skolans tidigaste ålder besökt henne, skulle finna det för
sig förmånligare att söka sin utbildning vid utländska välkända läroverk, ett resul¬
tat, som Direktionen, ej mindre för skolan, än framför allt för hela den del af
riket, för hvilken hon visat sig hafva varit en lika väl behöflig som högt skattad
bildningsanstalt, skulle finna i hög grad beklagligt; och på läroverkets hela ställ¬
ning måste det äfven hafva inflytande, att den skyldighet, det alltjemnt haft, att
i tekniska frågor meddela officiella utlåtanden, skulle blifva läroverket beröfvad.
Komiterades skäl för den, enligt Direktionens uppfattning djupt genom¬
gripande förändring, de föreslagit, äro dels att “Chalmerska skolan icke kan eller
bör förändras till en teknisk högskola", dels att “hon bör intaga en ställning
emellan den egentliga högskolan och det tekniska elementarläroverket för att
meddela den undervisning, som erfordras för blifvande verkmästare och ledare
af tekniska anstalter och byggnadsarbeten".
Hvad då först vidkommer den frågan, om den Chalmerska skolan kan
eller hör förändras till en teknisk högskola, så lärer det desto mindre vara af
nöden att derom yttra något, enär Komiterades förslag om inrättande af en tek¬
nisk högskola i Stockholm, icke vunnit Eders Kongl. Maj:ts bifall, och, så vidt
Direktionen har sig bekant, fråga aldrig varit väckt om att förändra Chalmerska
skolan till en teknisk högskola i den mening, Komiterade tagit ordet.
Beträffande åter Komiterades åsigt om att Chalmersska skolan bör inskrän¬
kas till att meddela den undervisning, som erfordras för verkmästare, så före¬
faller det Direktionen som om Komiterade för denna åsigt hemtat stöd mindre i
de industriella yrkenas nuvarande behof, än i de behof, som skulle blifva en följd
af den storartade industriella .verksamhet, som Komiterade tänkt sig såsom resul¬
tatet af den föreslagna tekniska högskolan. Göteborg och kringliggande ort in¬
taga i industriel hänseende en icke ovigtig plats i vårt land, och Direktionen vågar
anse sig icke alldeles obekant med de olika industriernas behof hvad så väl kon¬
struktörer, som verkmästare och arbetsledare angår. Detta behof är icke för när¬
varande så stort, arbetet är ännu icke hos oss så sönderdeladt som i andra länder,
att icke mången industriel anläggning finner sig bäst tjent med, att som verkmästare
anställa person med större teknisk bildning, än som af en sådan vanligen kräfves,
52
och unge män, som genomgått till och med utlandets bästa tekniska högskolor, finna
sig ganska ofta kunna och böra med tacksamhet emottaga äfven vida mindre
framstående befattningar. Så länge ett sådant förhållande äger rum, och det
kommer antagligen att icke så snart upphöra, synes det Direktionen mindre väl¬
betänkt att genom att förvandla Chalmerska skolan till en verkmästareskola, in¬
locka unge män på en bana, å hvilken de, till följd af bristande kunskaper och
industriens närvarande ståndpunkt, icke kunna hoppas vinna utkomst. Och om
också det kan, abstract betraktadt, vara riktigt att arbetare i de tekniska yrkena
indelas i bestämdt åtskiljda klasser — konstruktörer, verkmästare och arbetare
— med derför noga afpassade läroverk, något som Direktionen icke förmår be¬
döma, vill det dock synas Direktionen, på grund af dess kännedom om förhål¬
landena i denna del af riket, som om det ännu vore mycket för tidigt att söka
hos oss genomföra ett sådant system.
De smärre förändringar i afseende å lärarepersonalens antal m. m., Komi-
terade föreslagit, torde Direktionen, vid det förhållande att Direktionen icke kan
biträda Komiterades förslag i de väsentliga delarne, icke behöfva vidröra, helst
dessa, i allt fall, endast äro sådana, som snart nog med skolans egna medel
torde kunna genomföras, och hvarom Direktionen då icke skall underlåta att hos
Eders Kongl. Maj:t göra underdånig framställning.
På grund af hvad Direktionen sålunda haft nåden i underdånighet anföra,
och med stöd af Lärare-kollegiets afgifna yttrande, samt då det vid många till¬
fällen visat sig hafva varit af stor fördel att Chalmerska skolans utlåtande kunnat,
i enlighet med för skolan gällande nådiga stadgar, af myndigheterne infordras,
och då det synes Direktionen åtminstone ovisst, om Göteborgs stad, som för sko¬
lan upplåtit tomtplats, skulle finnas villig att medgifva att densamma finge be¬
gagnas af en läroanstalt, med så inskränkt uppgift, som Komiterade föreslagit för
skolan, och det icke heller lärer kunna antagas att Frimurare-barnhus-styrelsen,
som, vid sitt medgifvande af att Chalmerska slöjdskolans donationskapital finge
för den nya byggnaden användas, fästat det inför Eders Kongl. Maj:t i underdå¬
nighet anmälda vilkor, att, i fall skolan framdeles skulle upplösas eller, utan
styrelsens medgifvande, omorganiseras, styrelsen må kunna återfordra kapitalet,
hvilket, förthy, hlifvit i byggnaden, styrelsen till säkerhet härför, intecknadt, och
då slutligen komiterades förslag om Teknologiska institutets utvidgande och om¬
bildning till en allmän, hela den tekniska undervisningen omfattande högskola,
på sätt Direktionen inhemtat af Eders Kongl. Maj:ts nådiga proposition till inne¬
varande Riksdag om statsverkets tillstånd och behof, i allo förfallit, till följd
hvaraf den Chalmerska slöjdskolan, som enligt komiterades medgifvande “täflar i
vissa fall med Teknologiska institutet'4, fortfarande synes kunna behöfvas såsom
en icke öfverflödig länk i den högre tekniska undervisningen i riket och visser¬
53
ligen framgent som hittills skall låta sig angeläget vara att rättfärdiga det hägn
och det förtroende, hon fått åtnjuta från Eders Kongl. Maj:t, Riksdagen och all¬
mänheten,
anser Direktionen det för sin underdåniga pligt att härmed underdånigst
afstyrka nådigt bifall till Komiterades samtlige förslag i hvad dessa afse Chalmerska
slöjdskolan härstädes.
Göteborg den 6 Mars 1875.
Yttrande till Direktionen för Chalmersska Slöjdskolan,
afgifyet af skolans Lärarekollegium.
Härmed får Chalmersska slöjdskolans Lärarekollegium afgifva utlåtande i de
delar af “betänkande ocli förslag angående den lägre tekniska undervisningen i
rikets som röra den Chalmersska slöjdskolan härstädes.
Flera af de förändringar, som den i nåder utsedda komitén föreslagit, äro
djupt ingripande i skolans verksamhet, enligt vår bestämda öfvertygelse hämmande
för densamma och ingalunda affattade med ledning af den vid skolan hittills
vunna erfarenheten.
Chalmersska slöjdskolan inrättades först år 1829, då den erhöll en organi¬
sation, som i grunden ännu består; och denna läroanstalt är således här i landet
den första, vid hvilken mera omfattande och grundliga tekniska studier idkats,
då det Teknologiska Institutet först 1846 genom en total omorganisation beträdde
samma bana, som man med fog kan säga blifvit öppnad af den Chalmersska slöjd¬
skolan. Denna bana har också utan tvifvel varit det mål, som för Chalmersska
skolan afsetts icke mindre af stiftaren än af Frimurare-barnhus-direktionen härstä¬
des, hvilken erhållit fullmakt såsom skolans inrättare, styrare och vårdare. Detta
framgår icke blott af skolans urkunder, utan är äfven på det fullständigaste sätt
bekräftadt såväl genom det erkännande från statens sida hon redan år 1835 och
allt sedan rönt, som äfven genom det Kungliga brefvet af den 23 September 1836
och hennes af Kongl. Maj:t sednast i nåder fastställda stadgar af den 26 Sep¬
tember 1862. Det berättigade uti den Chalmersska slöjdskolans sjelfständiga ställ¬
ning såsom en högre teknisk skola är också på det mest talande sätt bevisadt
genom de åtgärder, hvilka i prisvärd samverkan vidtagits såväl af staden som
enskilda föreningar för arbetarens tekniska undervisning. Sålunda uppstod här
redan 1848 Slöjdföreningens skola, eu söndags- och afton-skola för yrkesarbetare,
hvilken torde i sitt slag öfverträffa de flesta här i landet befintliga, och åt hvilken
komitén äfven egnat sin uppmärksamhet. Till komiterades uppgifter om elevan¬
talet vid denna skola kan anföras, att detta för år 1872—1873 uppgick till 508
55
och nastlidne år 1873—1874 till icke mindre än 555 manliga lärjungar. En sön¬
dags- och afton-skola för yrkesarbetare har äfven af handtverksföreningen härstä¬
des blifvit inrättad, ehuru i mindre skala än den förstnämnda.
För att rätt fatta den Chalmersska slöjdskolans mål synes oss, att man
äfven bör taga i betraktande den uppmuntran hon rönt såväl genom icke oansen¬
liga enskilda bidrag som isynnerhet genom statsanslag, hennes ständigt växande
elevantal och den kända verksamheten af hennes forne elever, hvilka ej haft be¬
hof af ytterligare utbildning vid annat tekniskt läroverk.
Den obestridliga framgång, som den Chalmersska slöjdskolan rönt under sin
snart 50-åriga tillvaro, våga vi i första rummet tillskrifva den grundlighet och det
mått i undervisningen, som haft till följd, att det öfvervägande flertalet af läro¬
verkets förre elever kunnat praktiskt tillämpa de vid läroverket inhemtade kun¬
skaperna och på egen hand vidare utbilda sig; i andra rummet torde denna fram¬
gång få skrifvas på det gynsamma läget i en stad, som är medelpunkten för en
betydlig industriel verksamhet och samlingsorten för en ihärdig befolkning med
hågen rigtad åt praktiska företag.
Äfven flera punkter i komiténs eget betänkande förtjena att anföras. “Sko¬
lan intager1', säger komiterade, “en ganska betydande men tillika egendomlig
ställning bland de tekniska undervisningsanstalterna i vårt land. Under det att
hon å ena sidan upptager lärjungar med endast folkskolans kunskapsmått och
meddelar dem en rent elementär teknisk bildning, närmar hon sig å andra sidan
till de högre tekniska läroverken och täflar i vissa fall med det Teknologiska In¬
stitutet". Längre fram heter det: “Chalmersska slöjdskolan har från en anspråks¬
lös början småningom arbetat sig allt högre upp, och det saknas icke hos henne
en sträfvan att allt mera närma sig till en teknisk högskolas verkningskrets. De
aktningsvärda bevekelsegrunder, som föranledt denna sträfvan, äfvensom det nit
och det intresse, hvilka äfven med små tillgångar utvecklas under arbetet för att
nå ett högre mål, förtjena allt erkännande, och komitén kan för sin del icke an¬
nat än högt uppskatta deras värde". På grund hufvudsakligen af de med en tek¬
nisk högskola förenade kostnader anser emellertid komitén, att Chalmersska slöjd¬
skolan “icke kan eller bör blifva eu sådan", och framlägger sedan sina åsigter
om den Chalmersska slöjdskolans ändamål. Oss deremot synes, att detta ändamål
är vida lämpligare och rigtigare uttryckt såsom det finnes i skolans nuvarande af
KongU Maj:t fastställda stadgar angifvei (Indelningen till skolans stadgar). Hon
är visserligen ej någon teknisk “högskola", åtminstone ej i den bemärkelse, komi¬
tén på grund af ett föregående underdånigt betänkande synes taga detta ord;
men på komitén sjelf säger, att skolan i vissa fall täflar med Teknologiska Insti¬
tutet, skulle man möjligen vara berättigad att anse henne såsom en sjelfständig
afdelning eller en fakultet af en högskola och att taga en sådan täflan i betrak¬
tande vid en ifrågasatt reorganisation, i synnerhet som komitén medger att genom
56
en likartad ställning “en ökad erfarenhet af olika undervisningsplaners tillämpning
kommer det hela till godo". Om sålunda den Chalmersska slöjdskolans öfre af¬
delning fortfarande kommer att upprätthållas såsom en teknisk högskoleafdelning
med sina hvarandra sidoordnade hufvudgrenar för kemi, maskinväsende och bygg¬
nadskonst, så skall, vi äro derom förvissade, läroverket fortfarande förkofras och
bäst gagna det allmänna. Utan tvifvel gör vårt lands stora utsträckning en sådan
behöflig. Komitén säger om konungariket Sachsen, som äger en ganska stor po¬
lyteknisk skola i Dresden, “att man i anseende till landets ringa utsträckning der
upprättat endast en teknisk elementarskola11, om den så kan kallas, den högre
slöjdskolan i Chemnitz, som af komitén angifves vara den mest storartade af dy¬
lika läroanstalter; huru mycket mera önskvärdt skulle det icke då vara för vårt
land att ega en sådan högre slöjdskola, hvilken vårt läroverk till undervisnings-
plan m. m. i sjelfva verket redan står ganska nära. Komitén jemför också vår
skola med denna betydande läroanstalt, hvilkens lmfvudrigtningar angifvas af tvenne
fackskolor, en mekaniskt- och en kemiskt-teknisk. i samband med denna slöjd¬
skola finnes också en byggmästare- och en verkmästare-skola. Genom åtskilliga
föreslagna bestämmelser synes nu komitén vilja inskränka den Chalmersska skolans
vetenskapliga afdelnings verksamhet till den med ofvannämnde högre slöjdskola
förenade verkmästarskolans, och i sammanhang härmed förvandla vår nedra afdel¬
ning till en arbetareskola eller eu läroanstalt med hufvudsakligen samma syfte
som en söndags- och afton-skola.
Att döma af det i komiténs betänkande upptagne undervisnings-schemat
för den högre slöjdskolan i Chemnitz, synes vår skolas högre afdelning väl kunna
hålla jemförelse med den förstnämnda, beträffande undervisningen i de rent tek¬
niska ämnena; och, då vår skola äfven icke obetydligt bidragit till iugeniörsbild-
ningen, visserligen icke i den grad som Teknologiska Institutet med sina flera
fackskolor, lärare, betydligt större lokaler och fullständigare undervisningmaterial,
så vore det visserligen önskvärdt, att något göres för skolans bibehållande vid
denna verksamhet.
Beträffande de öfriga tekniska skolorna i vårt land, föreslår komitén, att
en särskild afdelning för bergsundervisningen upprättas vid Örebro tekniska skola.
“Erfarenheten*', säger komitén, “har nemligen visat, att flera af denna skolas
elever egna sig åt bergshandtering^, emedan i de kringliggande orterna ett stort
antal bergverk och bruksanläggningar finnas". Om man vill tillämpa denna af
komitén sjelf uttalade slutsats, bör det ej leda till en inskränkning i vår skolas
nuvarande öfre afdelnings verksamhet; snarare torde man kunna anse sig böra
genom ett jemförelsevis obetydligt anslag upphjelpa dess brister, enär, såsom redan
blifvit nämndt, flertalet af skolans elever besöka henne under förhoppning att i
framtiden vinna anställning såsom ingeniörer och konstruktörer och icke blott så¬
som verkmästare. Att en högre skola kan med framgång intaga en oberoende
57
ställning såsom en gren af en högskola, lemnar oss det Carolinska Institutet i
Stockholm ett exempel på. Från en anspråkslös början med skyldighet att un¬
dervisa blifvande fältskärer och kirurger har denna läroanstalt så småningom,
visserligen icke utan motstånd, fått sina rättigheter utsträckta till att utbilda den
ena graden efter den andra inom läkareyrket, och sålunda utvecklat sig i en be¬
stämd rigtning, så att den numera är att anse såsom en fakultet af en högskola.
Utan tvifvel har planen, som härunder följts, varit vida lämpligare än att i läro¬
verkets början utvidga det på bredden och göra det till ett slags gymnasium för
bildandet af blott lägre och underordnade tjensteman för statens olika behof.
De vigtigaste skäl, som tala för Chalmersska slöjdskolans sjelfständiga ställ¬
ning såsom en fakultet af en högskola eller eu högre slöjdskola, i likhet med den
i Chemnitz, äro således i korthet följande:
1) Från henne utgick initiativet till vetenskaplig teknisk undervisning i
vårt land.
2) Hennes med framgång krönta såväl genom statsanslag och enskilda
donationer, som äfven af komitén erkända verksamhet i den inslagna rigtningen.
3) De aktningsvärda åtgöranden, som hittils blifvit af staden Göteborg och
enskilda föreningar vidtagna för den lägre tekniska undervisningens befrämjande,
och som man med grundade förhoppningar kan emotse skola i ökadt mått kom¬
ma densamma till del, såvida ej den Chalmersska slöjdskolans lägre afdelning slår
in på samma väg.
Möjligen skulle man äfven härtill kunna lägga vårt lands utsträckning, dess
industris uppblomstring, den större lättheten att gruppera och ordna det tekni¬
ska elementarundervisningsväsendet härstädes omkring och med en högskole-
afdelning. Det är nemligen redan nu förenadt med svårigheter att bekomma dug¬
liga lärarebiträden och repetitörer härstädes, och dessa svårigheter blifva bestämdt
större, i samma mån den Chalmersska skolans öfre afdelning hämmas i sin utveckling.
De förändringar, som komitén vill genomföra, äro dels sådane, som afse
enskilda delar af undervisningsplanen, dels åtskilliga bestämmelser, som åsyfta att
gifva åt lärarne en säkrare ställning än de för närvarande ega. De förra vid¬
röra såväl skolans nuvarande lägre aldelning, som den högre eller vetenskapliga
afdelningen.
Lägre Afdelningen.
Beträffande undervisningsplanen för den s. k. lägre afdelningen, få vi erinra
om den härstädes befintliga s. k. Slöjdföreningens skola, öfver hvilken äfven
komitén lemnat en summarisk redogörelse och följande utlåtande: “I Göteborg",
säger komitén, “finnes redan en icke obetydlig afton- och söndags-skola, för hvars
behof en ansenlig byggnad, bekostad genom den af framlidne grosshandlaren
Sven Renström till Göteborgs samhälle gifna storartade donation, helt nyligen
8
58
blifvit uppförd. Denna skola underhålles dels af staden, dels af Göteborgs slöjdförening,
och man bör med skäl kunna hoppas, att Göteborgs samhälle icke skall underlåta att gifva
åt denna anstalt allt det understöd behofvet kräfver. Genom en lämplig samverkan
mellan de Chalmersska och Renströmska skolorna kunna dessa tillsamman bilda en
verkligen storartad läroanstalt, hvars olika delar motsvara olika arter af teknisk un¬
dervisning." Detta är en åsigt, som af alla torde biträdas. Slöjdföreningens skola
har i sjelfva verket till större delen samma mål, som komitén uppställt för Chal¬
mersska skolans lägre afdelning (komiténs betänkande sid. 124), och då hon instun¬
dande hösttermin får inflytta uti sin nya, omedelbart bredvid den Chalmersska skolan
belägna, lokal, har hennes direktion berättigade förhoppningar att ad staden emotse
ett ökadt anslag för undervisningens fullständigare bedrifvande och utvidgning. Att
derföre gå slöjdföreningens skolas direktion i förväg genom att i samma rigtning ut¬
vidga den Chalmersska skolans lägre afdelning synes oss mindre lämpligt, i synnerhet
som det icke är otänkbart att med gemensamma stadgar och under en gemensam
öfverstyrelse i en icke aflägsen framtid förena dessa båda skolor till ett Tekniskt
Institut härstädes, då den mest fullständiga samverkan borde kunna åstadkommas.
Den föreslagna förändringen i Chalmersska slöjdskolans stadgar beträffande den lägre
afdelningen torde derför lämpligen kunna uppskjutas, i synnerhet som komitén sjelf
säger, att de tekniska söndags- och afton-skolorna i de flesta fall kunna lemna den
undervisning, som afses med en sådan lägre afdelning, som komitén tänkt sig böra
finnas vid den Chalmersska slöjdskolan, och komitén just på denna grund ansett, det
ej vara oeftergifligen nödvändigt att upprätta dylika anstalter vid sidan af eller i
samband med de i olika delar af landet befintliga tekniska elementarskolorna, vid
hvilka afton- och söndags-skolor redan förefinnas.
Huruvida det skulle för läroverket i sin helhet vara gagneligt att undervis¬
ningen vid den lägre afdelningen ordnas med afseende på en bestämd tid för kursens
genomgående, hvilken tid af komitén anslås till två år, sakna vi erfarenhet för att
med bestämdhet yttra oss om; men det synes betänkligt att införa en bestämmelse
härom och i sammanhang dermed om rättigheten för sådana elever, som genomgått
denna afdelning att erhålla afgångsbetyg. Samma skola, som hittils bildat för flere
tekniska värf ganska dugliga män, skulle då genom en sådan anordning tvingas att
äfven utexaminera ynglingar med en helt och hållet ytlig på blott populära fram¬
ställningar grundad bildning, och detta skulle bestämdt hafva en skadlig återverkan på
skolans öfre eller vetenskapliga afdelning.
Öfre Afdelningen.
De i komiténs förslag till stadgar upptagna bestämmelser, som skulle väsent¬
ligen komma att rubba undervisningsplanen för den vetenskapliga afdelningen, afse
dels inträdesfordringarne, dels måttet af den matematiska undervisningen, dels ock
tiden för den kemiskt-tekniska undervisningen. I skolans nu gällande stadgar är
59
för inträdessökande bland annat föreskrifvet, att han skall innehafva så stort kun-
skagsmått i matematik, som vid rikets allmänna högre elementarläroverk meddelas; komitén
föreslår i stället: de sex första böckerna af Euklidis geometri och två grader algebra, och.
åsyftar således en icke oväsentlig minskning. Om den genomfördes, komme ett
motsvarande arbete med elementarmatematiken att läggas på undervisningen i skolans
öfre afdelning, och detta anse vi vara mindre lämpligt, till följd så väl af den stora
lätthet, hvarmed inträdessökande hafva tillfälle att förvärfva motsvarande kunskaps-
mått både enskildt och vid de allmänna elementarläroverken, som äfven det sanno¬
lika men, som skulle uppstå, derigenom att personer vid alltför unga år vunne in¬
träde i skolans vetenskapliga afdelning. I sammanhang härmed torde vi få erinra
om det ständigt växande elevantalet just i denna afdelning, så att detsamma, som
nästlidne år, då direktionen till komitén afgaf begärde upplysningar rörande skolan,
var 80, under närvarande läsår är 95 ordinarie, ehuru inträdes- och termins-afgifter
blifvit vid läroverket med Kong!. Maj:ts nådiga medgifvande införde. Det stora för¬
troende som skolan genom sin vetenskapliga afdelning åtnjuter i broderlandet för-
tjenar äfven här att åberopas.
Såsom det synes i sammanhang med nyssberörde af komitén åsyftade för¬
ändring i stadgandet för inträde till öfre afdelningen, vill komitén, att de första
grunderna af differential- och integralräkning skola upphöra att vara ett obligato¬
riskt läroämne för samma afdelning, och att således undervisningen i fysik, mekanik
och maskinlära m. fl. på matematisk grund hvilande kunskapsgrenar bör anordnas
med elementarmatematiken såsom utgångspunkt; men om tiden medger, att åt elever
med utmärktare anlag meddela undervisning äfven i matematikens högre delar, an¬
ser komitén det på intet sätt olämpligt, endast att denna högre undervisning blifver
“fakultativ11. Derigenom att komitén således vill tillåta en vidare utsträckning af
den matematiska undervisningen för ynglingar med mera framstående anlag, synes
den medgifva, att detta ämne i och för sig har en särdeles stor betydelse såsom
bildningsmedel; detta är också otvifvelaktigt förhållandet med den högre matema¬
tiken ; ty, på samma gång den öppnar nya vyer för lärjungen på det matematiska
området, återverkar den äfven på hans elementarkunskaper, så att den åt dessa
gifver en säkerhet och klarhet, som knappast står att vinna, så länge han blott
rörer sig inom desamma. För den tekniska undervisningen torde emellertid den
högre matematiken hafva sin största betydelse såsom det kraftigaste bjelpmedlet att
intränga på djupet i de olika mekaniska kunskapsarterna, som nu blifva allt mer och
mer oumbärliga för hvarje bildad tekniker. Åtskilliga delar af de flera vetenskaper,
inom hvilka den högre matematiken användes, kunna visserligen på betydliga om¬
vägar och med mycken möda framställas; detta sker då genom oupphörliga omsäg-
ningar, serieutvecklingar och bestämningar, som i sjelfva verket utgöra grundvalen
för differential- och integral-räkningen. Att sålunda borttaga differential- och inte¬
gral-räkningen såsom ett undervisningsämne, är i sjelfva verket att öfverflytta en del
60
af arbetet med densamma på dess tillämpade lärogrenar, vissa delar af statiken, dy¬
namiken, hållfasthetsläran, termodynamiken o. s. v., livilka derigenom nödvändigt
måste komma att inskränkas både på vidden och djupet. Då man derföre framhåller
den tid, som ifrågavarande läroämne tar i anspråk, bör man icke förlora ur sigte
den tidsbesparing, som derigenom vinnes för den följande undervisningen, och vi
kunna icke fatta, huruledes den elementarmatematiska undervisningen, såsom komitén
tyckes vilja låta förstå, genom detta läroämne skulle kunna komma att lida i grundlig¬
het, då det knappast torde finnas något kraftigare medel att stadga en elevs kun¬
skaper i elementarmatematik än en påföljande kurs i högre matematik. Visserligen
är det sant, att många ej komma i tillfälle och derigenom snart förlora färdigheten
att använda den högre kalkylen, men detsamma torde gälla om många andra kun¬
skapsarter och derpå grundade arbeten. Har en elev emellertid inhemtat grunderna
af denna kalkyl, så är han i stånd att ganska lätt tillämpa dess resultater genom
de mångfaldiga handböcker, som numera stå till hans förfogande, och som vanligen
upptaga de enklaste och mera ofta förekommande differential- och integral-formlerna.
Då detta ämne dessutom är af den beskaffenhet, att dess inhemtande snart sagdt
måste ske genom personlig handledning eller i skolan, och ej, åtminstone ytterst
sällan göres på egen hand af eleven sjelf, är det ganska naturligt, att en viss känsla
af underlägsenhet alltid måste komma att finnas hos en ung tekniker, som ej haft
och begagnat sig af tillfället att lära detsamma. I sammanhang härmed anse vi oss
äfven böra omförmäla, att differential- och integral-räkning läses obligatoriskt till och
med vid vissa tekniska elementarskolor t. ex. industriskolorna i Bayern.
Att föredraga eu kurs fakultativt anse vi vara hvarje lärare obetaget; men,
då ej någon annan kurs kan enligt undervisningsplanen byggas på en sådan fakul¬
tativt föredragen, synes ej mycket vara vunnet genom det i detta afseende gjorda
medgifvandet.
Rörande den kemiskt-tekniska undervisningen har komitén föreslagit en två¬
årig kurs, fastän den derjemte medgifvit en treårig. Detta har skett på grund af
det ringa antal elever, som läseåret 1873—1874 begagnade denna undervisning, och
under uttalande af den åsigten att genom anordnandet af en dylik tvåårig kurs ett
större antal elever skulle komma att deltaga deruti. Komitén kunde visserligen icke
hafva sig bekant, att detta fåtal elever, som nämnde läseår begagnade den kemiskt-
tekniska undervisningen var det minsta, som någonsin funnits på denna afdelning,
alldenstund komitén begärt uppgift om elevantalet uti de olika läroämnena endast
för nämnde år. Men då detta undantagsförhållande blifvit framhållet såsom en orsak
att förändra den kemiskt-tekniska undervisningen, torde det tillåtas oss få anfåra
följande fakta.
Elevantalet å den kemiska afdelningen har varit
Läseåret 1868—69 .
. 7.
61
Läseåret 1869—70 ...... 7.
70— 71......5.
71— 72......7.
72— 73 6.
73— 74 ...... 2.
74— 75 ...... 8.
Häraf synes, att före läseåret 1873—74 elevantalet varit högre, att det för
närvarande är 8, och kan tilläggas, att, enligt hvad man nu vet, elevantalet nästa
läseår åtminstone kommer att uppgå till 10. Derföre anse vi, att undantagsförhål-
landet 1873—1874 icke borde framhållas såsom skäl för en så väsentlig förändring
i den kemiskt-tekniska undervisningen, som komitén föreslagit. Vi anse förändrin¬
gen väsentlig, och detta af följande skäl.
Vi förutsätta såsom allmänt erkändt, att en elev, som genomgått den kemiska
kursen vid ett tekniskt läroverk, bör, oberoende af den teoretiska kunskap, som han
inhemtat, hufvudsakligen ega så mycken vana och säkerhet vid verkställande af
kemiska undersökningar, att han sedermera på egen hand kan dels använda hvad
han lärt, dels fortgå på den en gång beträdda banan. Vid Chalmersska slöjdskolan
emottagas eleverna utan någon den ringaste förkunskap i kemi, och att utan någon
sådan genast börja praktiska öfningar å laboratorium, torde om ej alldeles omöjligt
dock blifva ofantligt tidsödande såväl för läraren som lärjungar. Man kan derföre
antaga, att det i sjelfva verket blott blefve tre terminers laborationsöfningar för
den tvååriga kursen. Men hvar och en, som känner den tid kemiska arbeten kräfva,
inser lätt, att man på den under dessa 3:ne terminer möjliga arbetstiden ej kan
bibringa eleven den färdighet, vana och skicklighet eller ens kunskap, som möjlig¬
gör för honom att sedan kunna reda sig sjelf eller studera vidare på egen hand.
Enligt vår tanke är det således obehöflig! att anordna en särskild 2-årig kurs, eme¬
dan för elever med vanliga anlag en sådan leurs vore alltför otillräcklig och det för
elever med mera framstående anlag finnes tillfälle att såsom extra elever inom kortare
tid än den normala afsluta sina studier. Införandet af en bestämmelse om en två¬
årig kemiskt-teknisk kurs skulle dessutom vara menlig, emedan den torde gifva för¬
äldrar och målsmän anledning till försök att låta sina söner och myndlingar begagna
sig af denna kurs, i tanke att vinna tillräckliga kunskaper för att efter densamma
kunna utveckla sig utan vidare biträde.
Vår åsigt om de föreslagna förändringarna i stadgandet för inträde till öfre
afdelningen och i planen beträffande den matematiska och kemiskt-tekniska under¬
visningen för samma afdelning är således, att, om de genomföras, undervisningen be¬
stämdt ej kan hållas till samma höjd som förut, och få vi derföre till stöd för deras
afböjande anföra komiténs egna ord: “Fastän den Chalmersska slöjdskolan icke kan
eller bör förvandlas till en teknisk högskola, så vore det likväl till omisskänlig skada
62
för den tekniska bildningen, om hon icke skulle fortfarande få föra sina lärjungar
så långt fram som hon hittils förmått".
Utom de hittils af oss berörda och af komitén föreslagna förändringar, som
vi på anförda grunder ansett oss böra helt och hållet afstyrka, förekommer dessutom
i dess betänkande andra bestämmelser, som äro utan inflytande på undervisningen
under närvarande förhållanden, och hvilkas upptagande i stadgarne derföre synes
oss tillsvidare kunna anstå. Då lärarekollegium afstyrker det hufvudsakliga afkomite-
rades förslag, vill det ingalunda bestrida att icke undervisningen vid skolan skulle
kunna genom äfven obetydligt ökade inkomster ändamålsenligt utvecklas i öfverens¬
stämmelse med skolans föregående verksamhet.
Slutligen anse vi oss här kunna anföra slutorden i en framställning af den
berömde teknikern William I. Macquorn Rankine “om faran af likformighet vid
grundlig vetenskaplig undervisning":
“Det är derför bra att lemna de olika skolorna för grundligt vetande hvar
och en åt sina egna fria och oberoende myndigheter på det att der må finnas om¬
vexling och täflan och utveckling i vetenskapen och förbättringar i praktiken".
Göteborg, den 3 Mars 1875.
Underdånigt Utlåtande af Styrelsen för Teknologiska Institutet.
Genom skrifvelse från Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Kommers-kollegium har
Styrelsen för Teknologiska Institutet, i enlighet med Eders Kongl. Maj:ts nådiga befall¬
ning blifvit anmodad att till Eders Kongl. Maj:t inkomma med underdånigt utlåtande i
anledning af det utaf utsedda Komiterade den 21 November 1874 afgifna betänkande
och förslag, angående den lägre tekniska undervisningen i riket.
Då nu Styrelsen går att åtlyda denna Eders Kongl. Maj:ts nådiga befallning,
toide densamma först fa i underdånighet erinra, att det i förenämnda Komiterades för-
slag, egentligen endast är en fråga, som närmare rörer Teknologiska Institutet, nemligen
den, huruvida de tekniska elementarskolorna skola hafva till ändamål ej blott att dana
unge män till omedelbart inträde i sådana tekniska yrken och befattningar, för hvilka
tekniska elementarkunskaper äro tillräckliga, utan tillika vara förberedande läroanstalter
för dem, som vid högre tekniskt läroverk vilja förskaffa sig grundliga tekniska insigter.
Det sednare har hittills varit uttryckligen stadgadt för de tekniska elementarskolorna i
Malmö, Oiebro och Borås, och endast i stadgarne för den tekniska elementarskolan i
Norrköping finnes icke något sådant ändamål angifvet.
Komiterade hafva deremot (sid. 33 i det tryckta betänkandet) föreslagit att fri¬
kalla de tekniska elementarskolorna från uppgiften att förbereda unge män för inträde i
en högre teknisk läroanstalt samt yttrat att denna uppgift bör tillkomma realskolan,
enär den tekniska högskolan bör grunda sitt arbete på en allmän bildning med real
riktning, under det de tekniska elementarskolorna böra bibringa en teknisk bildning till
den utsträckning, som de elementära hjelpmedlen medgifva.
Med anledning häraf torde Styrelsen få i underdånighet upplysa, att flertalet af
Teknologiska Institutets elever förut begagnat de allmänna elementarläroverken, ehuru
de ofta icke fullständigt genomgått desamma, och, äfven då sådant skett, ej sällan
sedermera åtnjutit enskild undervisning, men att Institutet hittills emottaga jemförelsevis
ganska få elever från de tekniska elementarskolorna. Sålunda hafva bland 268 ordinarie
elever, som Institutet under de sistförflutne 5 åren emottagit, blott 10 medfört afgångs¬
betyg från någon teknisk elementarskola, men deremot 111 begagnat antingen allmänt
eller enskildt dimissionsberättigadt elementarläroverk, samt der undergått godkänd matu-
64
ritetsexamen. En icke oväsendtlig orsak till detta förhållande torde vara, att, enär de
tekniska elementarskolorna böra hafva en bestämd teknisk riktning, eleverne der måste
inhemta vissa kunskaper och färdigheter t. ex. i ritning, som jemväl vid Teknologiska
Institutet meddelas, och en från de förra utexaminnrad elev, som mottages i Institutets
första afdelning, blir för den skull der ej fullt sysselsatt. Institutet kan nemligen icke
utsträcka sina inträdesfordringar till alla de ämnen, hvari vid de tekniska elementar¬
skolorna undervisning meddelas, enär i sådant fall inträdet vid Institutet skulle i hög
grad försvåras för dem, som endast begagnat de allmänna elementarläroverken. Icke
heller kan Institutet utan stora olägenheter så anordna sin undervisningsplan, att från
de tekniska elementarskolorna utgångna elever derifrån kunna omedelbart inträda i
någon af Institutets högre afdelningar.
Styrelsen kan derföre ej annat än instämma i Komiterades åsigt, att det bör
tillhöra de allmänna realskolorna att vara förberedande läroanstalter för Teknologiska
Institutet, och att de tekniska elementarskolorna icke böra betungas med detta åliggande
som de ej skulle kunna uppfylla, utan att förfela sin hufvudsakliga bestämmelse.
Hvad Komiterades utlåtande för öfrigt innehåller, torde icke vara af beskaffenhet,
att något yttrande deröfver från Styrelsens sida erfordras.
Stockholm den 23 Februari 1875.
Underdånigt Utlåtande af Fullmägtige i Jernkontor t
Öfver det af särskildt i nåder utsedde Komitterade den 21 November 1874 af-
gifna betänkande och förslag, angående den lägre tekniska undervisningen i riket, har
Eders Kongl. Maj:t täckts infordra Fulhnägtiges i Jernkontoret underdåniga yttrande.
Vid den granskning af berörda betänkande och förslag, som Fullmägtige i följd
häraf företagit, hafva de ansett endast den del deraf, som angår den lägre bergsunder¬
visningen, utgöra föremål för deras yttrande, och få nu underdänigst anmäla, att Full¬
mägtige vid Komitterades härutinnan gjorda framställningar icke funnit skäl till annan
erinran, än hvad beträffar kostnaden för den praktiska undervisningen åt eleverne vid de
lägre bergsskolorna äfvensom åt arbetare och andra, hvilka vilja förkofra sig i praktisk
jernhandtering.
I detta afseende hafva Komitterade, utgående från den förutsättning, att upp¬
görelse mot en viss årlig afgift kunde träffas med egaren eller egare af något större,
välbeläget jernverk, angående upplåtande för en tid af minst tre, högst fem år af behöf-
liga verkstäder för sådan undervisning, samt efter framställning af de särskilda fordringar,
som dervid borde tillgodoses, på det att undervisningen måtte kunna å det mest ända¬
målsenliga och fullständiga sätt besörjas, uttalat den åsigt att, om staten framgent
komme att bestrida de af Komitterade föreslagna kostnader för den theoretiska bergs¬
undervisningen, syntes det billigt att Bruks-Societeten, som redan gifvit anslag till den
praktiska undervisningen vid bergsskolan i Stockholm, antingen åtoge sig anskaffandet
af ett jernverk, afsedt för ofvannämda öfningar, eller ock förbunde sig att betäcka de
för ett sådant verks begagnande erforderliga kostnader.
Uti den af Fullmägtige, efter uppdrag af Bruks-Societeten och å dess vägnar,
den 22 November 1871 hos Eders Kongl. Maj:t i underdånighet gjorda och ännu på
nådig pröfning beroende framställning om den dittills af Bruks-Societeten allena beko¬
stade lägre bergsundervisningens i riket öfvertagande af statsverket, tro Fullmägtige sig
hafva anfört så giltiga och öfvertygande skäl för befogenheten af detta anspråk, att
Fullmägtige icke hafva något att dervid tillägga. Fullmägtige utbedja sig endast att få
erinra, hurusom berörda framställning föranleddes deraf, att genom indragningen af det
kreditiv, stort 900,000 kronor, Jernkontoret under mer än ett hälft århundrade i Riks-
9
66
banken åtnjutit, jernhandteringen blifvit undanryckt ett understöd, som Kontorets Styrelse
egt att af räntevinsten å samma kreditiv använda till befrämjande af handteringens
framsteg och förkofran, och hvilken vinst under de sednaste tio åren innan en ränteför-
höjning för kreditivets begagnande vidtogs, utan afdrag af förvaltningsutgifter, uppgick
i medeltal till icke mindre än 17,613 kronor 56 öre om året; att då Bruks-Societeten,
som ansåg det endast utgöra en gärd af rättvisa mot denna näringsgren att staten
sträckte sin omvårdnad till den lägre bergsundervisningen, uppgjorde beräkning öfver
konstnaden för de i Filipstad och Falun af Bruks-Societeten underhålla bergsskolornas
öfvertagande af statsverket, i denna beräkning, hvilken, grundad på de anslagssummor,
som då från jernkontoret till dessa skolor utbetaltes, slutade å 14,000 kronor årligen,
ingick hela kostnaden för så väl den theoretiska som den praktiska undervisningen, samt
att, uppå Eders Kongl. Maj:ts särskilda framställningar, Riksdagen, under afvaktan på
hufvudfrågans slutliga afgörande, äfven beviljat nyssnämnda summa att för icke blott
nästlidne och innevarande år utan jemväl för året 1876 af statsmedel utgå, utan annat
vilkor, än att bergsskolorna i Filipstad och Falun med dertill hörande skolor för bergs¬
arbetare fortsatte sin verksamhet i enahanda omfång och utsträckning som dittils.
I fråga om statens förbindelse att besörja och bekosta äfven den praktiska under¬
visningen vid de lägre bergsskolorna synes all meningsskiljaktighet hittils varit främmande.
För en uppfattning, motsatt den, som i detta afseende framställts af Bruks-Societeten och
omfattats af såväl Eders Kongl. Maj:t som Riksdagen, torde någon giltig grund ej heller
kunna uppletas. Det enda Komitterade till stöd för sin åsigt kunnat anföra, har varit att,
eftersom Bruks-Societeten redan förbundit sig att bestrida utgifterna för elevernas vid bergs¬
skolan i Stockholm praktiska undervisning, syntes det vara billigt att Societeten äfven be¬
kostade den enahanda undervisning, som vid de lägre bergsskolorna erfordrades. Följdriktig¬
heten af hvad Komitterade sålunda yttrat förmå Fullmägtige ej inse, helst om, såsom sig
bör, hänsyn tages till de väsendtligt olika förhållanden, hvarunder Eders Kongl. Maj:ts och
Riksdagens beslut i fråga om kostnaden för den praktiska undervisningen vid bergs¬
skolan i Stockholm tillkom. Detta beslut grundade sig nemligen på Bruks-Societetens
eget erbjudande att härtill anvisa nödiga medel inom en summa af 15,000 kronor år¬
ligen, och ett sådant för särskilt fall gjordt frivilligt åtagande kan väl icke anses inne¬
bära någon förpligtelse för Bruks-Societeten att lemna ytterligare bidrag i samma väg
eller upphäfva eller i någon mån förringa den omsorg att föranstalta om erforderlig
praktisk undervisning, som i allmänhet måste åligga staten likaväl hvad angår bergs-
handteringen som beträffande jordbruket, skogshushållningen och slöjderna, till hvilka
näringsgrenar anslag för sådant ändamål af statsmedel lemnas. Då nu Bruks-Societeten
icke funnit sig föranlåten att göra någon utfästelse om deltagande med staten i kostna¬
den för den lägre bergsundervisningen, torde för öfrigt såsom talande skäl härför blott
behöfva framhållas, att frågan nu icke, likasom vid pröfningen af förslaget om den {'ordna bergs¬
skolans i Falun förflyttning till Stockholm och förening med Teknologiska Institutet, gäller ett
förändradt anordnande af ett gammalt läroverk, hvars förläggande från en landsortsstad till
67
hufvudstaden Bruks-Societeten ansåg vara af synnerlig vigt och för hvilket ändamål Societeten
icke tvekade att underkasta sig en särskild uppoffring genom inköp af den till bergs-
skolehuset upplåtna tomt, hvilken af Societeten, utan allt anspråk på ersättning derför, till
staten under full eganderätt öfverlemnades, utan afser att, sedan i följd af Riksdagens
beslut om indragning af Jernkontorets kreditiv på Riksbanken, Kontoret gått förlustigt
ett betydligt årligt bidrag till handteringens understödjande, såsom någon gödtgörelse
för denna förlust, befria Jernkontoret från utgifter för åtminstone ett af de ändamål,
som Bruks-Societeten hittills bekostat, men som, efter hvad med full befogenhet torde
kunna påstås, det bör ligga i det allmännas pligt och intresse att genom anvisande af
nödiga anslag vidmagthålla och ytterligare befrämja.
Stockholm den 10 Mars 1875.
Yttrande till Kong!. Maj:ts och Rikets Commerce-Collegium,
afgifyet af Komiterade.
Genom skrifvelse af den 25 nästlidne Mars har Kongl. Collegium till underteck¬
nade, af Kongl. Maj:t utsedde Komiterade för upprättande af förslag rörande den lägre
tekniska undervisningens ordnande, öfverlemnat de yttranden, hvilka af respektive Sty¬
relser m. fl. blifvit afgifne i fråga om Komiterades den 21 November 1874 framställda
underdåniga betänkande och förslag angående nämnde del af vårt lands undervisnings¬
väsende; och få Komiterade, med återställande af ifrågavarande handlingar, med anled¬
ning af dessa afgifva följande utlåtande.
Komiterade torde få erinra, att det af dem afgifna betänkandet och förslaget har
sin upprinnelse i en underdånig skrifvelse af den 6 December 1872 från Kongl. Collegium
till Kongl. Maj:t, hvari bland annat framhålles behofvet af att de tekniska bildnings¬
anstalterna måtte genom statens försorg, i hvad på denne berodde, varda ej mindre så
anordnade, att de i möjligaste största mån motsvarade sitt ändamål, än ock försedde
med tillgångar, som vore för deras påräknade verksamhet fullt tillräckliga, men att för
behörigt tillgodoseende af hvad en välförstådd hushållning med statens medel kräfde
jemväl borde iakttagas att hvad af dessa medel skulle i sådant hänseende utgå, måtte
såsom klart betingadt af sagda ändamål anvisas och på ett för det samma verkligen
fruktbärande sätt användas, samt att för ernåendet af dessa ömsesidigt berättigade syfte¬
mål syntes i främsta rummet vara nödigt, att de här ifrågakommande läroanstalternas
uppgift med deraf beroende omfång för undervisningen blefve behörigen bestämd och
vidare att, sedan de enligt denna uppgift blifvit ordnade, de ock, för så vidt uppgiften
vore gemensam, komme att arbeta med tillbörlig enhet. Med anledning af denna skrif¬
velse uppdrog Kongl. Maj:t genom nådigt beslut af den 28 December 1872 åt Komiterade
att med fästadt afseende å hvad Commerce-Collegium andragit verkställa utredning i än¬
damål att söka bestämma såväl rätta omfånget för undervisningen vid de ifrågavarande
läroanstalterna och deras ställning till de allmänna elementarläroverken som ock sättet,
huru samma läroanstalter må kunna i den mån uppgiften för dem är gemensam komma
att arbeta med den enhet, hvartill gemensamheten i uppgifter föranleder.
69
Komiterade hafva till åtlydnad af Kongl. Maj:ts nådiga befallning fästat en syn¬
nerlig vigt vid utredningen af frågan om den verksamhet, som tillhör de särskilda tek¬
niska läroanstalterna. Det torde äfven vara uppenbart, att en sådan utredning är nöd¬
vändig innan man kan på ett tillfredsställande sätt organisera dessa anstalter. Men det
torde äfven vara tydligt, att man härvid icke får fästa afseende uteslutande vid den
inskränkta erfarenhet, som vid eu enskild skola utan hänsyn till förhållandet vid de
öfriga möjligen kunnat vinnas. Om man vill komma till några verkligt tillförlitliga resul¬
tater måste man utgå från allmänna grunder med blicken fäst å industriens behof samt
med beaktande af erfarenheten inom såväl samtliga svenska tekniska skolor som ock
inom utlandets likartade läroverk. Det är på detta sätt Komiterade hafva sökt lösa
sin uppgift.
Med synnerlig tillfredsställelse hafva Komiterade af de nu föreliggande handlingarne
inhemtat, att åtskillige framstående sakkunnige män obetingadt gillat hvad Komiterade
föreslagit, beträffande den verksamhet, som bör tillkomma de lägre tekniska skolorna.
Detta är dem eu borgen, att de icke misstagit sig i afseende på sättet för den vigtiga
frågans lösning. Men Komiterade hafva ingalunda väntat, att alla skulle finna sig be¬
låtna med hennes förslag. Det ligger i sakens natur, att läroanstalter, hvilkas verksam¬
hetsfält varit så obestämdt som de tekniska skolornas i Sverige hittills varit, lätt kunnat
i mer eller mindre mån misstaga sig om sitt rätta område. En mycket naturlig och i
sjelfva verket aktningsvärd sträfvan till ett högre mål än det rätta gör sig dä lätt gäl¬
lande och man tror sig finna, att erfarenheten talar gynsamt för denna sträfvan. När
sedan det sanna målet framvisas, hvars uppnående skulle gifva åt skolan hennes verk¬
ligen afsedda stora betydelse och värde, synes det som vore det hämmande för henne
och ingalunda bestämdt med ledning af den vid skolan hittills vunna erfarenhet.
Komiterade hafva trott sig böra först i allmänhet anföra detta — hvilket för
öfrigt eger sin tillämplighet icke endast i fråga om bestämmande af de särskilda tek¬
niska skolornas verksamhetsområde, utan äfven beträffande flera andra delar af Komite-
rades omfattande uppdrag — så väl för att klart angifva deras ställning till nu be¬
handlade ärende som ock för att från början en gång för alla uttala sin åsigt, att en¬
dast en underordnad vigt bör fästas vid en eller annan särskild skolas erfarenhet i hit
hörande frågor. De nu föreliggande yttrandena från de olika skolorna visa tydligen,
huru erfarenheten vid en af dera ofta nog diametralt motsäger den, som vid en annan
skola vunnits. Någon säker ledning kan derföre icke erhållas utan genom att följa de
grundsatser, som sjelfva det tekniska undervisningsväsendets natur gifver vid handen.
Vid den granskning af de afgifna yttrandena, som Komiterade nu gå att verk¬
ställa, torde det vara lämpligt att följa samma ordning beträffande de respektive skolorna,
som Komiterade i sitt underdåniga betänkande och förslag iakttagit.
Hvad först angår de tekniska elementarskolornas ändamål hafva Komiterade före¬
slagit att som sådant uppställa, att dessa skolor böra för inträde i teknikens tjenst för¬
bereda unga män, som vilja egna sig åt yrken eller befattningar, för hvilka elementära
ro
tekniska kunskaper äro af behofvet påkallade, men att de icke böra hvarken upptaga
de uteslutande till den allmänna bildningen hörande läroämnena, ej heller uppställa som
sin uppgift att förbereda till inträde i det högre tekniska läroverket. Styrelsen för
Teknologiska Institutet anser, i likhet med Komitén, att sistnämnde uppgift icke bör
tillhöra ifrågavarande skolor samt upplyser, att under de sistförflutna 5 åren endast 10
af de 268 vid Institutet under denna tid emottagna ordinarie eleverna medfört afgångs¬
betyg från någon teknisk elementarskola, hvaremot 111 af dessa elever undergått god¬
känd maturitetsexamen. Äfven direktionerna för de tekniska elementarskolorna i Norr¬
köping och Malmö hafva obetingadt uttalat sig i samma riktning. Direktionen för den
tekniska elementarskolan i Borås har icke vidrört denna punkt. Deremot synes direk¬
tionen för den tekniska elementarskolan i Örebro hysa betänkligheter så väl vid att
från skolan utesluta de till den allmänna bildningen hörande läroämnena som ock i fråga
om skolans ställning till det högre tekniska läroverket.
Sistnämnde direktion uttalar som sin åsigt, »att den tekniska elementarskolan
bör stå i ungefär samma förhållande till den tekniska högskolan som de allmänna ele¬
mentarläroverken till universitetet samt att endast under denna förutsättning den tekniska
undervisningen kan anses utgöra ett på tillfredsställande sätt ordnadt helt». Detta skulle
betyda, med andra ord, att den tekniska elementarskolan bör utgöra en förberedande
läroanstalt till det högre tekniska läroverket.
Denna uppfattning kunna Komiterade på intet sätt dela. De vigtiga skäl, som
tala emot den, äro i Komiténs betänkande (sid. 30—34) utförligt framhållna; de äro
äfven upptagna i Teknologiska Institutets styrelses utlåtande, och direktionen har ej
ens försökt att vederlägga dem.
Icke heller synas de förändringar, som samma direktion ansett behöfliga i Komi-
terades undervisningsplan, stå i något riktigt sammanhang med hennes skiljaktiga upp¬
fattning af skolans ändamål som förberedande till den tekniska högskolan, ty de afse
egentligen endast att i planen upptaga, utom de af Komiterade föreslagna läroämnena,
sång och gymnastik.
Utan tvifvel är det i alla hänseenden lämpligt, om de lärjungar, vid en teknisk
elementarskola, som dertill ega förmåga, behof och tillfälle, fortsätta sina studier vid
eu teknisk högskola, men för detta fåtals behof bör icke hela skolan ordnas, så mycket
mindre som dessa lärjungar lätt kunna genom enskild undervisning inhemta det tillskott
i allmänt bildande kunskapsgrenar, som erfordras för att vinna inträde som ordinarie
elev vid det högre tekniska läroverket, så framt de icke föredraga att som extra elever
genomgå detta. Någon omständighet, som skulle berättiga till en särskild anordning för
Örebro skola i detta hänseende, kunna Komiterade icke finna vara för handen.
I afseende å inträdesfordringarne vid de tekniska elementarskolorna gilla direk¬
tionerna för skolorna i Norrköping och Malmö hufvudsakligen de af Komiterade före¬
slagna (sid. 34—37) bestämmelser. Den förstnämnda skolans direktion anser »inträdes¬
fordringarne vara till måttet väl afpassade och lämpade efter den för skolorna före¬
71
slagna undervisningsplanen», men finner tillika, om dessa inträdesfordringar fastställas,
det vara temligen öfverflödigt att införa en bestämmelse om lägsta åldern för inträdes
vinnande, som Komiterade föreslagit till 14 år, emedan en yngling hunnit före denna
ålder endast undantagsvis förvärfva de föreskrifna kunskaperna. Detta är utan tvifvel
fullkomligt riktigt, men det torde icke vara utan allt gagn att likväl i stadgarne införa
en sådan åldersbestämmelse, emedan i annat fall med ovanliga anlag begåfvade lärjungar
kunna lockas att till skada för deras utveckling i förtid lemna de allmänna läroverken
och söka inträde vid de tekniska, en omständighet, hvilken är af så mycket större vigt
som enligt Komiténs förslag sistnämnda läroverk skulle ega en uteslutande teknisk
karakter.
Direktionen för skolan i Malmö anmärker endast, i fråga om inträdesfordringarne,
att den af Komiterade föreslagna befrielse från inträdesexamen för de ynglingar, som
genomgått fem klasser af allmänt elementar-läroverk, endast då borde ega rum, när
lärarekollegiet på grund af ynglingens betyg anser honom innehafva det erforderliga kun-
skapsmåttet. Utan tvifvel torde också en sådan pröfning af betyget böra ega rum, när
flera sökande anmäla sig än som kunna emottagas, men i annat fall synes det vid våra
allmänna läroverks nuvarande utveckling icke behöfligt.
Direktionerna för skolorna i Örebro och Borås anse deremot, att de af Komite¬
rade föreslagna inträdesfordringarne äro för låga och påpeka den betydande fördel för
de tekniska skolorna, som uppstår, om de få emottaga ynglingar med tillräckligt förbe¬
redande bildning för att kunna fullt tillgodogöra sig den tekniska undervisningen. Det
är i sjelfva verket obestridligt, att ju högre denna bildning är, desto längre kan den
tekniska skolan föra sina lärjungar. Men det synes å andra sidan vida bättre, att
stadga måttliga fordringar, som öfverallt kunna noggrant följas, än mera omfattande,
hvilka, som erfarenheten flerestädes visat, i flera fall måste eftersläppas. För öfrigt,
om antalet inträdessökande är större än som kan emottagas, eger direktionen att utvälja
de skickligaste. De vigtiga skäl, som betinga de af Komitterade föreslagna inträdesfor¬
dringarne, äro i betänkandet utförligt framhållna. Någon giltig orsak, som skulle för¬
anleda uppställandet af olika inträdesfordringar vid de särskilda skolorna, synes icke
förefinnas.
I sammanhang med frågan om inträdesfordringarne hafva direktionerne för sko¬
lorna i Norrköping och Borås framhållit önskligheten af att slå en brygga mellan folk¬
skolan och den tekniska elementarskolan. Föreståndaren för förstnämnda skola har i eu
direktionens yttrande bifogad skrifvelse på ett öfvertygande sätt visat önskvärdheten af att
för mera begåfvade ynglingar på allt sätt lätta öfvergången från folkskolan till det
tekniska läroverket, och Komiterade kunna icke annat än i hufvudsaken instämma med
hvad han i detta hänseende anfört. Han föreslår att i de städer, der teknisk elementar¬
skola är eller framdeles varder upprättad, jemväl en förberedande skola skall inrättas
och ställas i samband med den förra samt under inseende och ledning af hennes före¬
ståndare, för att förskaffa från folkskolan med berömliga vitsord utgående gossar till¬
fälle att inhemta de förkunskaper, hvilka Komiterade i sitt förslag ansett böra fordras
för intagning i den tekniska elementarskolan. Kostnaden för en sådan förberedande
skola med tvåårig lärokurs beräknas af honom till endast 1200 kronor, under förutsätt¬
ning att afton- och söndagsskolans lokal användes.
Direktionen för skolan i Borås anser deremot önskligt, att en förberedande afdel¬
ning med ettårig kurs inrättas vid sjelfva den tekniska elementarskolan. Denna anord¬
ning synes mindre lämplig, emedan den endast allt för lätt föranleder lärjungarne vid
de allmänna elementarläroverken att till skada för sig sjelfva i förtid der afbryta sina
studier för att på kortaste tid inkomma till det tekniska läroverket. Dessutom torde
en ettårig lärokurs vara alldeles otillräcklig för det afsedda ändamålets vinnande. Det
af föreståndaren vid Norrköpings skola väckta förslag synes derföre vara att föredraga.
Men då dels en sådan fristående skola, som han föreslagit, rätteligen torde kunna anses
som en högre art af folkskola med en vidsträcktare uppgift än endast den, att förbereda
till den tekniska elementarskolan, och för öfrigt i första rummet torde böra bekostas af
de respektive kommunerna, sakna Komiterade anledning att närmare taga nämnde för¬
slag i öfvervägande.
De af Komiterade föreslagna bestämmelser i afseende å fackafdelningar och stu¬
diekursens längd gillas, åtminstone i hufvudsaken, af samtliga de tekniska elementar¬
läroverkens direktioner. Visserligen uttala direktionerne för skolorna i Malmö och Borås
den åsigt, att mindre skilnad borde göras mellan de olika fackens undervisningsplaner,
än hvad Komiterade föreslagit. Men då dessa planer icke föreslagits som bindande,
utan modifikationer deri, beroende på lokala förhållanden, skulle kunna ega rum (sid.
56, 57), torde dessa anmärkningar icke gifva anledning till vidare yttrande å Komi-
téns sida.
Detsamma gäller ock i det väsendtligaste hvad som från olika sidor blifvit an-
fördt i afseende å läroämnen och timtabeller, upptagna i Komiterades förslag. I det
hela gillas hvad Komiterade i detta hänseende föreslagit af samtliga de tekniska ele¬
mentarskolornas direktioner, ehuru visserligen en och annan förändring föreslås. Endast
ett par af hit hörande punkter erfordra här närmare belysning.
Direktionen för skolan i Örebro framhåller lifligt det önskvärda deri, att i under-
visningsplanen intagas sång och gymnastik äfvensom modellering. Hon motiverar denna åsigt
dermed, att de tekniska elementarskolorna i allmänhet emottaga sina lärjungar vid den
ålder, då kroppskrafterna äro i största behof att stärkas och utvecklas, samt då sinnet
är mest öppet och tillgängligt för emottagande af intryck från det sköna och upplyftande
så i form som innehåll. Komiterade anse, i likhet med direktionen, att enskild under¬
visning i sång och gymnastik må vid skolan meddelas, men de obetydliga kostnader,
som häraf förorsakas, torde kunna betäckas genom afgifter utaf de lärjungar, som deri
deltaga. Staten lärer hafva gjort nog, om han bekostar den tekniska undervisningen
vid skolan, och kan lemna det öfriga åt det enskilda initiativet. Hvad deremot angår
undervisningen i modellering, synes det Komiterade att på sätt i betänkandet blifvit före¬
73
slaget, den bäst kan meddelas åt de lärjungar, som deri önska deltaga, i sammanhang
med undervisningen i samma läroämne vid den tekniska afton- och söndagsskolan. Da
denna, enligt hvad Komiterade föreslagit, skulle i likhet med andra dylika skolor komma
i åtnjutande af ett större eller mindre statsunderstöd, bör hon derigenom sättas i stånd
att på ett fullt tillfredsställande sätt upprätthålla denna undervisning.
Direktionerna för skolorna i Borås och Malmö hafva uttalat som sin åsigt, att
högre frihandsteckning skulle ingå som obligatoriskt läroämne för alla de tekniska ele¬
mentarskolornas lärjungar, i stället för att Komiterade inskränkt sig till att anordna en
för alla gemensam lägre kurs i frihandsteckning. Lärjungarne skulle derigenom sättas i
stånd att förvärfva tillräcklig färdighet att på fri hand afteckna föremål, och det skulle
lemnas öppet för de lärjungar, som sådant önska, att i afton- och söndagsskolan vidare
utveckla sin skicklighet i frihandsteckning. Direktionen för skolan i Borås, som utför¬
ligast behandlat denna fråga, anmärker att ifrågavarande läroämne hittills varit vid
denna skola obligatoriskt på alla tre afdelningarne efter följande kurs: konturteckning
efter fristående ritmodeller, klotsritning med skugglära, ornamentsritning efter gipser,
ornamentsmålning i vattenfärg efter planscher samt någon gång för utmärktare anlag
landskaps- och figurmålning i olja efter oljetryckstaflor. Direktionen anmärker, att fri—
handsteckningen är af särdeles framstående vigt icke blott uti industriel hänseende, utan
äfven som det enda bildningsmedlet af mera ideel natur vid hela den tekniska undervis¬
ningen. Komiterade dela fullkomligt direktionens åsigt om ämnets stora industriel be¬
tydelse, men de anse, att det afsedda syftet kan bättre uppnås genom den af dem före¬
slagna anordningen. Det torde nemligen vara obestridligt, att under det alla tekniker
hafva behof af kunskap i s. k. croquisteckning, hvarmed här förstås afteckningen utaf
konturerna till fristående föremål, och väl äfven med sällsynta undantag ega förmåga
att inhemta denna kunskap, som bland tekniker är vida sällsyntare än hvad man i all¬
mänhet föreställer sig, emedan undervisningen deri ofta nog åsidosättes för teckningen
efter planscher, deremot icke alla hafva verkligt behof eller förmåga att inhemta kun¬
skap i de mera konstnärliga delarne af frihandsteckningen. Beträffande åter direktionens
påstående att ifrågavarande läroämne är det enda åt mera ideel natur vid den tekniska
undervisningen, så kunna Komiterade ingalunda dela denna uppfattning. Undervisningen
i de naturvetenskapliga och matematiska läroämnena, ja till och med i flera delar af de
tekniska, kan och bör behandlas från en högre synpunkt än blott förvärfvets och utöfva
en verkligt bildande inverkan. Deremot torde det vara mycket tvifvelaktigt, huruvida
eu yngling, som tvingas att deltaga i en konstnärlig undervisning, för hvilken han saknar
anlag och håg, betraktar denna från en ideel synpunkt, och att hans själsbildning der¬
igenom höjes. Direktionen antyder vidare, att ritundervisningen vid afton- och söndags¬
skolan i Borås är allt för knapphändig för att vara lämplig för den tekniska elementar¬
skolans lärjungar och att blott ett fåtal af yrkesidkare i staden Borås hafva behof af en
utförligare kurs i ritning. Detta synes vara ett nytt skäl för att anordna gemensam
undervisning i högre frihandsteckning för de båda skolornas lärjungar, till och med om
74
denna kurs gjordes obligatorisk för eleverna i den tekniska elementarskolan. Enligt
Komiterades åsigt borde för öfrigt äfven den tekniska afton- och söndagsskolan i Borås
komina i åtnjutande af statsunderstöd, så att en grundlig undervisning i teckning och
modellering kunde der införas.
Rörande lärarepersonalens organisation vid de tekniska elementarskolorna, gilla
samtliga dessa skolors direktioner, i hufvudsak, Komiterades förslag, fastän några modi¬
fikationer deri anses önskliga. Sålunda upptager direktionen för skolan i Norrköping
ett af en lärare vid denna skola framstäldt förslag, att de båda af Komiterade före¬
slagna lektorsbefattuingarne, den ena i byggnadskonst med dertill hörande ritning samt
den andra i beskrifvande och praktisk geometri jemte linear- och croquisritning, skulle
förenas till en lektorsbefattning. Han motiverar detta genom att nämnde ämnen äro så
pass nära beslägtade, att de mycket väl kunna skötas af en person samt att den an¬
slagna lärotiden åt dessa läroämnen icke är större än att den väl medgifver deras för¬
enande, hvarjemte det är lättare att i landsortsstäderna fä en duglig lärare med 3,000
kronors lön och större undervisningsskyldighet än två lärare med 1,500 kronors lön och
med färre antal lärotimmar. Komiterade vilja icke bestrida denna anmärkning och torde
en sådan förening af lärarebefattningarne, som af direktionen föreslagits, lämpligen kunna
vidtagas.
Direktionerna för skolorna i Malmö och Örebro uttrycka den önskan, att fördel¬
ningen af läroämnena mellan de tekniska skolornas lärare måtte få jemkas efter sig
företeende omständigheter. Genom ett sådant medgifvande skulle öfvergången från den
nuvarande till den nya organisationen kunna lättare ega rum. Men å andra sidan för¬
svåras genom ett sådant medgifvande införandet af en fullt rationel fördelning. Komi¬
terade anse derföre, att endast i särskilda fall och efter högre myndighets pröfning en
sådan jemkning bör få ifrågakomma.
Den af direktionen för skolan i Norrköping gjorda framställningen, att den af
en teknisk elementarskolas hufvudlärare, åt hvilken föreståndarebefattningen anförtros,
bör erhålla benämning af rektor, anse sig Komiterade med allt skäl kunna understödja.
Äfven i fråga om beräkningen af kostnaden hafva de respektive skoldirektionerna
i det väsendtligaste gillat hvad Komiterade föreslagit. Likväl föreslås från olika sidor
några förändringar. Direktionen för skolan i Borås kommer visserligen till samma slut¬
summa som Komiterade, men med i några fall olika utgiftsposter, förnämligast beroende
derpå, att eu förberedande afdelning enligt direktionens åsigt borde sättas i samband
med den tekniska skolan. Äfven direktionen för skolan i Malmö kommer, vid sin be¬
räkning af kostnaderna, till en i det allra närmaste lika slutsumma med den Komiterades
förslag upptager, men äfven här är i vissa punkter fördelningen något olika, hufvudsak¬
ligen till följe deraf att direktionen ansett ett större belopp behöfligt för belysning, upp¬
värmning in. in. samt för bestridande af sekreterare- och bibliotekariegöromålen, hvar¬
jemte hon beräknat lön för eu särskild lärare i frihandsteckning, men deremot nedsatt
anslaget för verkstaden. Deremot kommer direktionen för skolan i Örebro till ett belopp
75
af omkring 2,000 kronor högre än hvad Komiterade beräknat, emedan hon ansett behöf¬
lig). att höja det af Komiterade till 900 kronor föreslagna anslaget för skollokalens upp¬
lysning, uppvärmning m. in. ända till 1,800 kronor samt upptagit löner åt lärare i sång,
gymnastik och modellering äfvensom något större anslag för betjeningen, ^ Vid öfvervä¬
gande af dessa förslag till förändringar hafva Komiterade icke funnit något skäl, vara
anfördt, som kunde föranleda dem att frångå sitt förslag till utgiftsstat,^ men då dels
vissa utgiftsposter, såsom för belysning och uppvärmning kunna blifva något dika vid
de särskilda läroverken, dels undervisningen vid verkstaden kan vara af i någon mån
olika betydelse för dessa, till följe hvaraf kostnaden för denna undervisning vid dem kan
blifva olika, och då slutligen i början af den nya organisationens införande vid en eller
annan skola svårighet kunde uppstå att förlägga den tekniska elementarskolans under¬
visning i frihandsteckning och modellering till afton- och söndagsskolan, vid hvilket
förhållande särskild lärare i endera eller båda af dessa läroämnen finge anställas, synes
det lämpligt att de i Komiterades betänkande (sid. 64) under rubriken »arvode för extra
lärare och repetitörer», »anslag till verkstaden, till laborationer och samlingar» och »di¬
verse utgifter» få af öfverstyrelsen för den lägre tekniska undervisningen efter respektive
skoldirektioners förslag efter sig företeende omständighet jemkas, likväl så att det för
en skola beviljade anslaget i sin helhet icke får öfverskridas.
Direktionen för skolan i Örebro hemställer, att de lärare vid de tekniska elemen¬
tarskolorna, som vid tiden för den nya läroplanens tillämpning redan innehaft med
lektoraten jemförliga befattningar vid dessa skolor tillräckligt länge för att i högre löne¬
grad uppflyttas, genast måtte få räkna sig denna tjenstgöring till godo. Denna hem¬
ställan anse Komiterade vara fullt befogad.
Mot den af Komiterade framställda omfattande planen för ordnandet af den
tekniska afton- och söndag s-undervisning en i landet har icke någon väsendtlig anmärkning
förekommit Direktionen för den tekniska elementarskolan i Malmö förklarar sig till
alla delar instämma med hvad Komiterade angående denna undervisning anfört, med
undantag beträffande den af Komiterade föreslagna terminsafglften. Flera skal skulle
också utan tvifvel kunna anföras för att äfven dessa skolor borde lemna eu alldeles fn
undervisning, men å andra sidan synes det dock vara nödvändigt, att vid läroanstalter,
der den fullkomligaste frihet i valet af läroämnen och i skolbesök är^radande, fordra en
lindrig skolafgift, en åtgärd, som erfarenheten visat väsendtligt befrämja ett flitigt begag¬
nande af undervisningen. Komiterade finna således icke anledning att till följe af denna
direktionens anmärkning frångå sitt förslag i nämnda punkt.
76
Komiterade öfvergå nu till granskning af de yttranden Chalmersska Slöjdskolans
direktion och lärarekollegium afgifvit, rörande det underdåniga betänkande och förslag
Komiterade på grund af Kongl. Maj:ts nådiga ofvan åberopade befallning i afseende på
denna skola framställt. I detta förslag hafva Komiterade framhållit, att enligt deras
åsigt några genomgripande förändringar i skolans organisation icke voro af behofvet
påkallade, men att ett något förökadt anslag vore för skolan behöfligt för att för¬
bättra undervisningen, i synnerhet inom den lägre afdelningen. Dessutom hade Komi¬
terade föreslagit, dels att göra lärarnes nu af direktionen beroende ställning fastare
och derigenom mera sjelfständig, och dels att gifva åt föreståndaren säte och stämma
i direktionen, en åtgärd, som på grund af det sätt hvarpå hon för öfrigt är samman¬
satt synes Komiterade behöflig, hvarjemte några mindre vigtige förändringar i andra
punkter föreslagits. — Direktionen har ansett sig böra, i öfverensstämmelse med lärare¬
kollegiet, afstyrka Komiterades samtliga förslag i hvad de afse Chalmersska Slöjdskolan.
Såvidt Komiterade kunnat af handlingarne finna, ligger för direktionens och lärare¬
kollegiets afstyrkande hufvudsakligen följande motiv till grund.
Genom Komiterades förslag skulle efter direktionens uppfattning undervisningen
erhålla en mera elementär riktning, än hvad nu är fallet, och läroanstaltens utveckling
till en teknisk högskola skulle derigenom hämmas. Denna elementära riktning skulle
framkallas, dels genom det ändamål, som skolan enligt de föreslagna nya stadgarne
borde uppfylla, dels genom de förändrade inträdesfordringarne, dels genom utvecklingen
af den lägre afdelningen och dels genom att differential- och integralräkningen icke
längre skulle vara ett tvångsämne, utan blott ett frivilligt läroämne vid skolan.
Det är sannt, att Komiterade för sin del anse och att de som sin öfvertygelse
uttalat, att Chalmersska Slöjdskolan icke bör eftersträfva att blifva en teknisk högskola,
emedan en enda sådan är för Sverige, åtminstone för den närmaste framtiden, fullt till¬
räcklig, äfvensom att hon icke skulle kunna motsvara en sådan skolas uppgift utan högst
betydlig tillökning af statsanslaget. Men deremot hafva de tillerkänt henne en plats
mellan den tekniska elementarskolan och högskolan.
Chalmersska Slöjdskolans lärarekollegium anför som »de vigtigaste skäl, som tala
för Chalmersska Slöjdskolans sjelfständiga ställning såsom en fakultet af en högskola» att
»Do) från henne utgick initiativet till vetenskaplig teknisk undervisning i
vårt land;
2:o) hennes med framgång krönta, såväl genom statsanslag och enskilda dona¬
tioner, som äfven af Komitén erkända verksamhet i den inslagna riktningen;
3:o) de aktningsvärda åtgöranden, som hittills blifvit af staden Göteborg och en¬
skilda föreningar vidtagna för den lägre tekniska undervisningens befrämjande».
Hvad först beträffar uppgiften, att initiativet till en vetenskaplig teknisk under¬
visning i vårt land skulle hafva utgått från Chalmersska Slöjdskolan, så, äfven om den
vore sann, torde den vara af föga betydenhet för den här föreliggande frågan. Men
härtill kommer, att sjelfva uppgiften är helt och hållet ogrundad. Lärarekollegiet yttrar:
»Chalmersska Slöjdskolan inrättades först år 1829, då den erhöll en organisation, som i
77
grunden ännu består; och denna läroanstalt är således här i landet den första, vid hvilken
mera omfattande och grundliga tekniska studier idkats, då det Teknologiska Institutet
först 1846 genom en total omorganisation beträdde samma bana, som man med fog kan
säga blifvit öppnad af don Chalniersska Slöjdskolan». Härvid är att anmärka, att
Teknologiska Institutet redan år 1827 var i full verksamhet och att redan då, bland
annat, undervisning i modellarbete, elementar-matematik, fysik och kemi meddelades,
hvartill snart kommo andra läroämnen, och att denna undervisning ingalunda varit obe¬
tydande, framgår bland annat deraf, att den meddelades af lärare, som i vetenskapens
och industriens tjenst förvärfvat ett högt aktadt namn, äfvensom af de för den samma
utarbetade läroböckerna, hvilka i den mån de utkommo, mellan år 1831 och 1839, äfven
infördes vid Chalniersska Slöjdskolan (se: Historisk öfversigt af Chalniersska Stiftelsens
och Statens Teknologiska läroanstalts tillkomst och undervisningsarbeten, af Carl Palm-
stedt och Edward v. Schoultz, 1869). Visserligen kunde icke Teknologiska Institutet
skäligen göra anspråk på benämningen högre teknisk läroanstalt torr än genom reorgani-
sationen år 1846, men å andra sidan har vid Chalmersska Slöjdskolan, oaktadt des
förtjenstfulla verksamhet i en mycket elementär riktning, några omfattande och grundliga
tekniska studier svårligen kunnat idkas förr än då skolan år 1867 genom ett förökadt
statsanslag sattes i tillfälle att utvidga sin undervisning och föröka sin lärarepersonal.
Beträffande åter det andra af lärarekollegiet anförda skälet, sä skulle det med
lika fog kunna användas för snart sagdt samtliga de tekniske läroanstalterna i vält land.
Det gifves väl icke någon af dessa, hvars verksamhet icke, om ock i högre eller lägre
grad, varit krönt af framgång samt fått åtnjuta bevis på statsmakternas och allmänhetens
förtroende, och man kan ingalunda rättvisligen tillerkänna Chalmersska Slöjdskolan första
rummet i detta hänseende. Då direktionen för detta läroverk särskildt framhåller huiu-
ledes elevantalet befunnit sig i en stadig tillväxt, i det nämligen detta antal från år 1865,
då det var 103, redan år 1873 stigit till 155 och för innevarande år uppgår till 170,
så torde få anmärkas, att vid Teknologiska Institutet elevantalet från år 1865, då det
var 121, år 1873 stigit till 210 och nu uppgår till icke mindre än 259 samt att äfven
vid de tekniska elementarskolorna under samma tid elevantalet betydligt stigit, vid en
och annan af dem till och med i högre grad än vid Chalmersska Slöjdskolan. Och då
direktionen vidare anför att af de 170 elever, som nu begagna undervisningen vid Chal¬
mersska Slöjdskolan, icke mindre än 75 äro från broderlandet, så visar detta utan
tvifvel att för Norge, hvars tekniska undervisningsväsende hittills vunnit en temligen
ringa utsträckning, skolan är af väsendtligt gagn, men det visar tillika, att antalet af
hennes svenska lärjungar icke är betydligt större än vid de tekniska elementaiskolorna,
oaktad hennes fördelaktigare läge och rikligare anslag.
Lika litet kunna de aktningsvärda åtgöranden som af staden Göteborg och en¬
skilda föreningar vidtagits för den lägre tekniska undervisningen i denna stad, åberopas
som något giltigt skäl för att Chalmersska Slöjdskolan skall förvandlas till eu teknisk
högskola. Dessa uppoffringar äro jemförelsevis ingalunda större, än hvad åtskilliga andra
78
kommuner, t. ex. Malmö, gjort för samma ändamål och de afse, med undantag för upp¬
låtelsen af tomtplats för Chalmersska Slöjdskolans nybyggnad, uteslutande den lägsta tek¬
niska undervisningen, nämligen uti afton- och söndagsskolan.
Det torde häraf framgå, att om de hufvudskäl, som blifvit af Chalmersska Slöjd¬
skolan anförda, ega någon beviskraft, så är det i en alldeles motsatt riktning mot hvad
kollegiet framhållit.
För Komiterade synes det uppenbart, att en enda teknisk högskola hos oss är,
med afseende å laudets ringa folkmängd och lätta kommunikationsmedel, fullt tillräcklig,
men att denna högskola bör så utrustas och ordnas, att hon må kunna fullt motsvara
sitt ändamål. Att Komiterade icke äro ensamma om denna åsigt, framgår deraf, att
ingeniörföreningen, som omfattar landets mest framstående ingeniörer och mekaniker, en¬
hälligt förklarat, att de anse ett enda högre tekniskt läroverk vara för Sverige tillräck¬
ligt (Ingeniörföreniugens Förhandlingar, fjerde årgången, sid. 149). Dermed vilja Komi¬
terade ingalunda bestrida gagnet af två med hvarandra täflande högre tekniska läroverk,
men att endast för täflans skull upprätta två, när ett är tillfyllestgörande, synes icke
förenligt med en klok hushållning med statens tillgångar. Om antingen genom kommuners
eller enskilda personers uppoffringar en andra teknisk högskola i vårt land kommer till
stånd, skulle detta utan tvifvel vara till verkligt gagn, så framt det icke sker på be¬
kostnad af den elementära undervisningen, som är den af behofvet mest påkallade.
Chalmersska Slöjdskolan i hennes nuvarande verksamhet är ingalunda att betrakta
som ett i vanlig mening högre tekniskt läroverk, utan som en väl utrustad teknisk ele¬
mentarskola eller hvad stundom brukar kallas högre slöjdskola. Det är denna hennes
aktningsvärda verksamhet Komiterade velat utveckla och befästa.
Direktionens och lärarekollegiets anmärkningar mot det ändamål för skolan, som
i Komiterades förslag blifvit uppstäldt, synas så mycket mindre berättigade, som det är
just detta ändamål skolan hittills har uppfyllt, och, enligt hvad de förstnämnda bada
korporationerna framhållit, till det allmännas gagn. Skolan har nämligen lemnat under¬
visning åt ganska många ynglingar och unga män, som egnat sig åt den industriel arbe¬
tarens yrke, och likaså har vid henne ett stort antal personer, hvilka nu innehafva be¬
fattningar som verkmästare och ledare af tekniska anstalter och byggnadsarbeten, föi-
värfvat grundläggande kunskaper. Någon ingeniörsundervisning har hon icke lemnat.
Dertill fordras vida mer omfattande lärokurser och flera lärotimmar i hithörande kun-
skapsgrenar, än hvad hennes program erbjuder. Visserligen hafva några personer, som
nu innehafva anställning som ingeniörer, inhemtat sina teoretiska kunskaper vid Chal¬
mersska Slöjdskolan, men så är^äfven förhållandet med flera af de tekniska elementar -
skolornas lärjungar; ja, dylika befattningar innehafvas, som bekant är, någon gång af
personer, som icke studerat vid något tekniskt läroverk.
Den i stadgarne af den 26 September 1862 intagna bestämmelsen om skolans
ändamål är helt enkelt eu definition på en teknisk läroanstalt, denna må nu vara en
79
högskola eller en arbetareskola; Komiterades förslag afser deremot att närmare beteckna
skolans karakter, utan att likväl dermed vilja lägga några tryckande band på hennes
verksamhet.
Borttagandet ur stadgarne om skolans skyldighet att besvara remisser och till¬
handagå enskilde näringsidkare med råd och upplysningar är i full öfverensstämmelse
med hvad Komiterade föreslagit för Teknologiska Institutet, och kan således svårligen
vara för Chalmersska Slöjdskolan nedsättande.
Icke heller synes det vara befogadt att påstå, det den af Komiterade föreslagna,
ringa förändringen uti inträdesfordringarne skulle verka menligt för skolan. Komiterade
hafva blott utbytt det i de nu gällande stadgarne förekommande, till följe af olikheterna
mellan de båda bildningslinierna obestämda uttrycket: »kunskapsmått i matematik, som
vid rikets allmänna högre elementar-läroverk meddelas» mot det bestämda »i matematik,
geometri, motsvarande sex böcker af Euclides; algebra, två grader». Om ock man skulle
kunna tolka denna förändring, som en förminskning i de nu för inträde i den högre av¬
delningen gällande fordringarne, så vidt dessa afse reallinien, så torde det i alla fall
vara afgjordt bättre att hafva bestämda, måttliga, men med allvar tillämpade fordrin¬
gar, än till namnet högre, hvilka äro obestämdt angifna och icke kunna med fasthet
vidhållas.
Chalmersska Slöjdskolans direktion och lärarekollegium söka vidare framhålla,
att den utvidgning och anordning, som Komiterade föreslagit för skolans lägre afdelning
skulle vara både obehöflig och skadlig för den högre afdelningen. •— Huru stor anledning
Komiterade haft att föreslå en ordnad undervisningsplan för den lägre afdelningen, synes
deraf att vid denna år 1873 funnos icke mindre än 62 lärjungar, som vunnit inträde på
de mot folkskolans kunskapsmått svarande fordringar, hvilka för denna afdelning äro
gällande, och hvilka i allmänhet mycket unga lärjungar ega frihet att välja bland de
följande hvilka läroämnen de behaga: matematik, elementar-mekanik, beskrifvande geo¬
metri med linearritning, mekanisk teknologi, elementar-kemi, frihandsteckning, model¬
lering och verkstadsarbete, utan att någon ordnad undervisningsplan med bestämd tid för
kursens genomgående för dem finnes. Detta är så mycket mindre lämpligt som, bland
de nämnda läroämnena, undervisningen i elementar-mekanik, mekanisk teknologi och
elementar-kemi för närvarande skall af dessa lärjungar åtnjutas gemensamt med den högre
afdelningens lärjungar, hvilka ega väsendtligt större förkunskaper. Komiterade hafva
föreslagit en tvåårig lärokurs för den lägre afdelningen med särskild, för dennas lärjun¬
gars förkunskaper afpassad undervisning. Det torde ock vara uppenbart, att om en
lägre afdelning skall finnas vid Slöjdskolan, så bör för den samma finnas ordnad en un¬
dervisningsplan och en bestämd lärotid, åt återigen den lägre afdelningen öfverflödig,
så bör den indragas. Dess kvarstående synes dock helt och hållet betingad af Chalmers’
testamentariska föreskrift. År åter en sådan på grund af testator föreskrift nödvändig,
hvilket Komiterade för sin del tro, så bör den anordnas så, att den kan göra verkligt
gagn och så att den hedrar testators minne. Att den, på sätt lärarekollegiet antyder,
80
skulle skada den tekniska afton- och söndagsskolan, är icke bevisadt samt i hög grad
osannolikt, då de ega så väsendtligt olika syfte. De torde tvärtom i sjelfva verket, den
ena som afton-, den andra som dagskola, ömsesidigt komplettera hvarandra.
.Beträffande åter Komiténs förslag, att differential- och integralräkningen skulle
vara ett frivilligt, men icke ett obligatoriskt läroämne vid skolan, så utgör detta endast
ett återgående till eu anordning, som förut varit vid skolan tillämpad. Komiterade er¬
känna fullkomligt riktigheten af den stora betydelse, som lärarekollegiet tillskrifver detta
läroämne — men med ett vilkor: att undervisningen deri sker grundligt och tillräckligt
omfattande, samt meddelas elever, som ega säker elementär förbildning. Om deremot,
som händelsen är vid Chalmersska Slöjdskolan, den högre matematiska undervisningen
måste ske på bekostnad af den tid, som är så väl behöflig för en grundlig öfning i den
lägre matematiken, är den mera till skada än till gagn. Obestridligt är differential-
och integralräkningen af stor vigt för ett strängt vetenskapligt studium af mekanikens
och fysikens olika delar, men vida mer omfattande lärokurser i dessa läroämnen än hvad
vid Chalmersska Slöjdskolan nu föredragas, skulle, som exemplet vid åtskilliga utländska
läroverk visar, kunna genomgås med elementar-matematiken som grundval. Ett allvar¬
ligt studium med elementär ståndpunkt är vida att föredraga framför ett ytligare, om
ock skenbart högre. Den tekniska undervisningen vid Chalmersska Slöjdskolan skulle
derföre endast kunna vinna, men icke förlora genom den föreslagna förändringen.
Lika litet torde den anmärkning mot Komiterades förslag, att utom den treåriga
kemiskt-tekniska kursen vid skolan upprätta en dylik tvåårig kurs, vara befogad. Lärare¬
kollegiet afstyrker detta, »emedan för elever med vanliga anlag en sådan kurs vore allt
för otillräcklig och det för elever med mera framstående anlag finnes tillfälle att såsom
extra-elever inom kortare tid än den normala afsluta sina studier». En bestämmelse
om eu tvåårig kemiskt-teknisk kurs skulle dessutom vara menlig, »emedan den torde'
gifva föräldrar och målsmän anledning till försök att låta sina söner och myndlingar
begagna sig af denna kurs, i tanke att vinna tillräckliga kunskaper för att efter den¬
samma kunna utveckla sig utan vidare biträde». Dessa af lärarekollegiet anförda om¬
ständigheter synas Komiterade snarare tala för än emot den föreslagna anordningen. De
visa, att för lärjungar med ovanliga anlag kursen kan genomgås på kortare tid än tre
år, äfvensom att flera ynglingar skulle vara i behof att försöka begagna denna utväg.
Uppenbart torde vara, att det är vida bättre att hafva en systematiskt ordnad under¬
visning med tvåårig kurs än att låta ynglingarne i egenskap af extra-elever söka sig
väg genom skolan. För öfrigt kan för flera grenar af industrien äfven en mindre om¬
fattande kemiskt-teknisk kunskap vara tillfyllestgörande. Man har derföre vid den nya
polytekniska skolan i Aachen anordnat kemiskt-tekniska kurser med 3-årig, med 2-årig
och 1-årig lärokurs. Det är hufvudsakligen dessa förhållanden och icke endast det ringa
antalet lärjungar i kemiskt-tekniska afdelningen vid Chalmersska Slöjdskolan, som föranledt
Komiterades förslag i denna punkt.
På grund af hvad nu blifvit anfördt synes det, att om verkligen, som direktionen
81
och lärarekollegiet antyda, de af Koraiterade föreslagna förändringarne äro djupt ingri¬
pande, så äro de det derigenom, att de skulle förvandla Chalmersska Slöjdskolan från
en skola med mycket oklart syfte och bristfällig undervisningsplan till en läroanstalt med
eu bestämd och gagnande verkningskrets samt en derefter afpassad undervisning.
Slutligen anse sig Komiterade böra yttra några ord i anledning af direktionens
för Chalmersska Slöjdskolan anmärkning, att de lokala styrelsernas för dessa läroverk
myndighet och till följd deraf äfven deras verksamhet blifvit nog mycket kringskuren
genom Komiterades förslag om inrättandet af en öfverstyrelse. Direktionen befarar, att
detta skall leda till skadlig enformighet vid skolorna och likgiltighet hos de lokala sty¬
relserna. Utan tvifvel skulle man kunna helt och hållet lemna de särskilda skolorna åt
dessa styrelsers omsorg, om man finge hos dem förutsätta, utom den goda viljan, äfven
tillräcklig insigt i hit hörande invecklade frågor. Men om ock det kan förutsättas i be¬
tydande städer, att som styrelseledamöter fullt lämpliga personer alltid finnas att tillgå,
så kan det icke vid smärre städer i allmänhet vara händelsen, allraminst om, som
Komiterade föreslagit, afton- och söndagsundervisningen skall utsträckas äfven till de
minsta orter. Att inspektion är behöflig, synes äfven direktionen erkänna. Men skall
denna inspektion blifva af verkligt gagn, bör öfverstyrelsen erhålla någon myndighet öfver
skolorna. Komiterade hafva likväl ingalunda föreslagit att i väsendtligare mån inskränka
de lokala styrelsernas inflytande. Uttrycket »att anskaffa passande undervisningsmateriel
och lämpliga läroböcker» synes direktionen hafva missuppfattat, då hon anser det göra
ingrepp i de lokala styrelsernas rättigheter. Härmed afses uppenbarligen att söka, an¬
tingen inom landet genom lämpliga industriidkare, eller från välkända fabriker i utlandet
förskaffa för våra tekniska elementar-skolor samt afton- och söndagsskolor fullt passande
modeller, instrumenter, planscher o. s. v., som för den vetenskapliga och konstnärliga un¬
dervisningen äro af väsendtlig vigt, för att sedermera för lindrigt pris hålla dem till¬
gängliga för de skolor, hvilka önska tillegna sig dem; äfvensom att, när passande läro¬
böcker saknas, låta genom derför lämpliga personer utarbeta sådana, för att tillhanda¬
hålla dem för de skolor, hvilka deraf hafva behof. Ingen, som har någon kännedom om
den tekniska undervisningens ställning i värt land, torde rimligtvis kunna anse dessa åt¬
gärder onödiga eller skadliga.
Det torde för öfrigt framgå af samtliga de förslag Komiterade afgifvit rörande
den tekniska undervisningen, att de ingalunda eftersträfva att gifva denna enformighet.
De hafva derföre icke tillstyrkt lika organisation för Chalmersska Slöjdskolan och Tek¬
nologiska Institutet, utan anvisat hvardera läroverket sin bestämda verkningskrets och
derefter afpassat deras anordning. I fråga om de tekniska elementarskolorna hafva de
föreslagit byggnadsaf'delningar vid skolorna i Norrköping och Malmö, men deremot en
afdelning för bergsvetenskap vid skolan i Örebro. De hafva icke föreslagit någon för
dessa läroverk orubblig läroplan, utan att denna borde modifieras efter lokala omständig¬
heter. Lärarne vid dessa läroverk skulle efter Komiterades förslag erhålla en sjelfstän-
digare ställning, förbättrade inkomster och ett väsendtligt ökadt inflytande på skolans
II
82
ledning. Afton- och söndagsskolorna skulle helt och hållet afpassas efter de särskilda
orternas behof, men dessa skolors styrelse skulle alltid vara i tillfälle att för frågor
rörande organisation, undervisningsplan, samlingar etc. erhålla sakkunnigt biträde.
Beträffande Komiterades förslag till den lägre bergsundervisningens ordnande, har
Jernkontorets styrelse, i dess underdåniga utlåtande af den 10 Mars, endast gjort an¬
märkningar mot den sista punkten, hvilken lyder sålunda: »Om staten framgent kommer
att bestrida de kostnader för den teoretiska bergsundervisningen, som här ofvan blifvit
foreslagne, synes det billigt att brukssocieteten, som redan gifvit anslag till den praktiska
undervisningen för eleverne vid bergsskolan i Stockholm, antingen åtager sig anskaffandet
af ett jernverk, afsedt för de i det föregående nämnda öfningar» (så väl för eleverna
vid de lägre bergsskolorna som för arbetare och andra, Indika vilja förkofra sig i prak¬
tisk jernhandtering) »eller ock förbinder sig att betacka de för ett sådant verks begag¬
nande erforderliga kostnader».
Jernkontorets styrelse yrkar i dess utlåtande att ifrågavarande praktiska under¬
visning skall bekostas af staten, och Komiterade anse sig derföre nu böra närmare ut¬
veckla motiverna för sin i detta afseende uttalade åsigt.
Ehuru staten för jordbruket och skogshushållningen, uti hvilka vidtomfattande
industrigrenar staten särskilt såsom jord- och skogsegare är intresserad, till en del be¬
kostar praktisk undervisning åt dem som vilja egna sig åt dessa yrken, så anse Komite¬
rade detta icke kunna blifva en gällande regel för alla industrigrenar, och att någon gräns
bör finnas för statens åliggande att förskaffa industriidkare kunskaper. Denna gräns
synes Komiterade böra inskränkas till meddelande af med tidens fordringar öfverens¬
stämmande teoretiska kunskaper för industriidkare och till det mått, som för olika bild-
ningsstadier kan anses lämpligt. Att bereda tillfällen till eller bekosta praktisk under¬
visning i alla särskilda yrken, torde blifva för staten allt för svårt och kostsamt, ehuru
visserligen i särskilda fall det torde vara lämpligt, att staten, för att befrämja vigtiga
industrigrenar och för att befordra näringsfliten i vissa trakter, medverkar till läroverk¬
städers upprättande. Den hufvudsakliga kostnaden och omsorgen för sådan praktisk
undervisnings anordnande och fortgång synes dock böra tillkomma industriidkarne sjelfve
eller ock, då de hafva en mer lokal betydelse, de respektive kommunerne. Föreningar
mellan industriidkare synas härvid kunna vara af stort gagn.
Hvad sådana föreningar kunna åstadkomma för en industris utveckling har den
svenska brukssocieteten på det tydligaste, och på ett för densamma hedrande sätt, ådaga¬
lagt genom stiftelsen af Jernkontoret, som 1747 började sin verksamhet. Om denna in¬
stitution hafva många framstående utländska bergsmän uttalat de högsta loford och till-
skrifvit densamma förtjensten af den svenska jernhandteringens raska och storartade
framsteg under det sista århundradet.
83
Genom den, utan stort betungande för bruksegarne, samlade Jernkontorsfonden
bar, utom de fördelar, som äldre och yngre generationer deraf redan fått skörda, ett
dyrbart testamente blifvit till efterkommande lemnadt, som bör lända fäderneslandet och
alla framtida svenska jerntillvcrkare till synnerligt gagn.
Brukssocieteten har, genom denna institution och under ledning af patriotiske
och ädelsinnade män, utvecklat en så storartad verksamhet att statens bidrag ansetts
föga behöfva tagas i anspråk, så väl för jernhandteringens som bergsundervisningens be¬
främjande. Så har staten endast med omkring en tredjedel behöft bidraga till under¬
hållet af den gamla bergsskolan i Falun och före år 1872 icke lemnat något bidrag till
bergsskolan i Filipstad. För året 1869, då Falu bergsskola flyttades till Stockholm och
ingen praktisk undervisning i jernhandtering egde rum, fick det dittills vanliga Jernkon-
torsanslaget af 15000 kronor, ytterligare förökadt med 1000 kronor, användas till inköp
af härvarande bergsskolas tomt.
Statens bidrag för jernhandteringens befrämjande har, utom det ofvannämnda
anslaget till Falu bergsskola, hufvudsakligen inskränkt sig till ett lån åt Jernkontor
mot låg ränta, hvarå räntevinsten utgjorde den så kallade Rön- och Försöksfonden, an¬
sedd för bekostande af utredningar och försök, hvilka till en icke ringa del utförts
under ledning af tjenstemännen å Jernkontorets (år 1865 på indragning ställda) tek¬
niska stat.
»Med vilkor af bergsskolans i Falun sammanställning med det Teknologiska In¬
stitutet i Stockholm och ändamålsenliga anordning i enlighet med tidens fordringar», har
brukssocieteten beviljat 15000 kronor årligen »till bergsskoleelevernas praktiska under¬
visning». Af detta anslag har i medeltal för åren 1870—74 endast utgått 6,800 kronor.
Undervisningen i jernhandtering försiggick under år 1870 vid Söderfors, och under
åren 1871—73 vid Björneborg mot en afgift, för verkstädernas upplåtande, af 1500
kronor pr år. Under 1874 måste denna undervisning förflyttas till annat ställe mot en
afgift af 3000 kronor och för innevarande år har man åter nödgats anskaffa ny plats
mot en afgift af 5000 kronor. Detta sätt att taga sig fram, med flyttning för hvarje
år, är på det högsta otillfredsställande, blifver mycket kostsamt samt ohållbart i längden.
Det är derföre påtagligt, att en annan anordning måste ske, och det synes naturligast
att all praktisk undervisning i jernhandtering, så väl för eleverne vid bergsskolan i
Stockholm som vid de lägre bergsskolorna, bör meddelas vid ett och samma jernverk,
hvarigenom densamma på billigaste och ändamålsenligaste sätt kan anordnas.
I och med bergsskolans flyttning till Stockholm 1869 har staten åtagit sig hela
den teoretiska undervisningen, hvilken, utom kostnaden för elevernas förberedande stu¬
dier vid det Teknologiska Institutet, numera bestiger sig vid bergsskolan till 20,500
kronor årligen. Sedermera har staten åtagit sig att, till ett belopp af 6000 kronor pr
år, lemna reseanslag åt personer, hvilka vilja besöka främmande länder för att utvidga
sina kunskaper i bergshandtering, och slutligen bidragit med 14,000 kronor årligen till
de lägre bergsskolorna i Filipstad och Falun.
84
Kommer sistnämnde anslag att ökas till cirka 26,000 kronor och 3,000 kronor
beviljas för en bergsskoleafdelning i Örebro, så uppgå statens omkostnader för bergsun¬
dervisning, utom den förberedande undervisningen vid Teknologiska Institutet, till 55,500
kronor, hvilket belopp öfverstiger statens inkomster af bergverkstionden.
Komiterade hafva ingalunda, med anledning af de uppoffringar Jernkontoret gjort
för den praktiska bergsundervisningen, kunnat grunda anspråk på nya uppoffringar för
samma ändamål. De hafva endast anfört dem som exempel, visande den väg, som här¬
vid borde följas. Men dels på grund af de allmänna ofvan anförda skäl beträffande den
rent praktiska undervisningen, dels på grund af de särskilda nu framhållna omständig¬
heterna hafva Komiterade ansett billigt (och så billigt att det med skäl kunde ifråga¬
sättas, huruvida det icke borde utgöra ett vilkor för statens öfvertagande, på sätt Ko¬
miterade föreslagit, af den teoretiska undervisningen vid de lägre bergsskolorna, till hvil¬
ken brukssocieteten förut anslagit medel), det brukssocieteten åtager sig att bekosta den
praktiska undervisningen i jernhandtering vid ett lämpligt jernverk; och hvilken under¬
visning, genom ledning och tillsyn af brukssocietetens ledamöter, bör kunna ombesörjas
på ett mera ändamålsenligt och fruktbringande sätt än af staten.
Beträffande den praktiska undervisningen i grufbrytning, hvilken försiggått dels
vid Åtvidaberg och Falun och dels under resor till andra gruffält, så sammanfaller denna
pa det närmaste med brukssocietetens intressen i afseende å jerntillverkningen, och med¬
för inga stora kostnader, i jemförelse med den praktiska undervisningen i jernhandtering.
Mot bestridandet af den praktiska undervisningen i koppar-, bly- och silfversmält-
ning medelst Jernkontorets medel kan med skäl invändas, att denna undervisning är
främmande för brukssocietetens intressen. Men denna undervisning inskränker sig van¬
ligen till några dagars besök (utan åtföljande arbetsöfningar) på ställen, der sådana
processer förehafvas, och omkostnaderna derför äro obetydliga, hvarjemte dessa besök
äfven äro af vigt för undervisningen i den allmänna metallurgien, och till följe deraf
äfven för den i jernets metallurgi.
De ringa utgiftsposterna vid kopparverk m. m. kunna emellertid utan svårighet
bestridas af statens anslag till bergsskolans metallurgiska afdelning.
Direktionen för den tekniska skolan i Örebro har instämt i Komiterades förslag
till inrättande af en bergsafdelning vid nämnda skola, men uttalat den mening att under¬
visningen i jernhandtering och grufbrytning, i stället för att bestridas af 2:ne extra
lärare, såsom Komiterade föreslagit, borde uppdragas åt en ordinarie lärare, en lektor,
hvilken tillka skulle bestrida undervisningen i mineralogi och geologi, som annars skulle
ombesörjas af en extra lärare mot ett arvode af 200 kronor; äfvensom att, i följd
deraf, det föreslagna anslaget för bergsafdelningen borde höjas från 3,000 till 3,800 å
4,000 kronor.
85
Utan att vilja bestrida fördelen af en sådan framtida anordning af undervisningen,
hafva Komiterade, innan erfarenhet vunnits huru stort antal elever kunna vilja begagna
sig af denna bergsskoleafdelning, ansett lämpligast att tillsvidare låta denna*undervis-
ning i metallurgi och grufvetenskap bestridas genom 2:ne extra lärare. Yisar det sig
att denna bergsafdelning fortfarande blifver talrikt besökt och finner man någon person
med tillräckliga praktiska insigter i både jernhandtering och grufbrytning, som är lämplig
och villig att åtaga sig undervisningen i båda dessa läroämnen, bör något hinder för
att framdeles vidtaga någon anordning icke möta, enär extra lärarne icke äro fast
anstälda.
Komiterade hafva derföre icke funnit skäl att, på grund af direktionens fram¬
ställning, frångå sitt förslag i detta hänseende.
Stockholm den 13 April 1875.
Underdånigt Utlåtande af Kongl. Maj:ts och Rikets
Commerce-Collegium.
Sedan Eders Kongl. Maj:ts och Rikets Commerce-Collegium i underdånig
skrifvelse den 6 December 1872 gjort framställning om vidtagande af nådig åtgärd
för åstadkommande af utredning i uppgifna hänseenden angående åtskilliga i samma
skrifvelse omförmälda tekniska undervisningsanstalter, samt Eders Kongl. Maj:t enligt
nådigt bref den 28 i nämnda månad uppdragit åt den af Kongl. Maj:t den 7 näst-
förutgångua Juni för utredning af frågan om vissa läroverks sammanförande till
en teknisk högskola förordnade Kommitté, att beträffande dels de tekniska elemen¬
tarskolorna samt dermed förenade söndags- och aftonskolor äfvensom tekniska
söndags- och aftonskolan i Eskilstuna, dels Chalmerska slöjdskolan i Göteborg,
dels slöjdskolan i Stockholm, dels det eller de för bergshandteringen afsedda
lägre läroverk, som kunde erfordras för fyllande af de behof, hvilka de nuvarande
bergsskolorna i Filipstad och Falun hade till uppgift att tillgodose, äfvensom de
för bergsarbetare åsyftade undervisningsanstalter, som med sistnämnda skolor
vore förenade, verkställa utredning i ändamål att söka bestämma så väl rätta
omfånget för undervisningen vid hvarje af nämnda läroanstalter och deras ställ¬
ning till de allmänna elementarläroverken, som ock sättet, huru samma läroanstal¬
ter måtte kunna, i den mån uppgiften för dem vore gemensam, komma att arbeta
med den enhet, hvartill gemensamheten i uppgift föranledde, efter hvilken utred¬
ning Kommittén, som jemväl borde taga i öfvervägande, huruvida någon förändring
i organisationen af den med tekniska skolan i Borås förenade väfskola vore er¬
forderlig, skulle till Eders Kongl. Maj:t afgifva det underdåniga utlåtande, hvartill
omständigheterna gåfve anledning, jemte förslag till stadgar för ifrågavarande
läroanstalter; så hafva Kommitterade den 21 November 1874 afgifvit underdånigt
betänkande och förslag angående den lägre tekniska undervisningen i riket.
Commerce-Collegium, som genom nådig remiss blifvit anbefaldt att, efter
inhemtande af Teknologiska Institutets, styrelsens för Chalmerska slöjdskolan,
samtlige styrelsernas för de tekniska elementarskolorna, styrelsens för tekniska
87
söndags- och afton-skolan i Eskilstuna och fullmäktiges i .Ternkontoret yttranden
sig utlåta i anledning af nämnda, till Collegium i tryckt exemplar öfverlemuade,
betänkande, har från bemälda Institut, styrelser och fullmäktige infordrat yttrande
i ämnet, af hvilka till Collegium inkomna yttranden Collegium, på gifven anled¬
ning, lemnat Kommitterade tillfälle att taga kännedom; och får, sedan Kommitte-
rade, med skrifvelse i ämnet, samma yttranden den 24 nästlidna April till Colle¬
gium återställt, Collegium, med bifogande af remissakten äfvensom af öfrigatill
ärendet hörande handlingar, nu, rörande detta ärende, i underdånighet anföra följande.
I förenämnda betänkande hafva Kommitterade gjort till föremål för utred¬
ning samtliga de i ofvanberörda nådiga bref den 28 December 1872 i sådant hän¬
seende omförmälda undervisningsanstalter, blott med undantag af slöjdskolan i
Stockholm, beträffande hvilken Kommitterade anmält sig skola afgifva särskild!
yttrande. Vid denna utredning hafva likväl, i hvad angår uppdraget att utarbeta
förslag till stadgar för undervisningsanstalterna, Kommitterade, som afgifvit dylikt
förslag endast för Chalmerska slöjdskolan i Göteborg, hemställt, att, enär de för¬
ändringar, som rörande de tekniska elementarskolorna blifvit ifrågaställda, vore
af den genomgripande natur, att de nya stadgarne skulle komma att hvila på helt
andra grunder än de nu gällande, och dessas innehåll således vore väsentligen
beroende derpå, huruvida och i hvad mån de af Kommitterade framställda förslag
vunne afseende, med utarbetandet af dessa stadgar måtte få anstå, till dess Eders
Kongl. Maj:ts och Riksdagens beslut angående de i Kommitterades betänkande
afgifna reorganisationsförslag blifvit fattade.
Efter inledande allmänna anmärkningar om den lägre tekniska undervis¬
ningen hafva Kommitterade behandlat frågan först om de tekniska elementarsko¬
lorna, derefter om tekniska afton- och söndagsskolor, samt bland dessa om dit¬
hörande skola i Eskilstuna, sedermera om Chalmerska slöjdskolan i Göteborg,
och slutligen dels om läroanstalterna för den lägre bergsundervisningen, dels om
väfskolan i Borås; dervid Kommitterade tillika, för jemförelse, redogjort för åtskil¬
liga till den tekniska undervisningen hörande förhållanden i andra länder.
Då Collegium nu, på nådig befallning, går att yttra sig i anledning af detta
betänkande, skall Collegium tillika taga behörig hänsyn till hvad både de, som
rörande samma betänkande sig utlåtit, i ärendet andragit och hvad Kommitterade
med afseende derå i förenämnda, till Collegium ställda, skrifvelse i saken vidare
anfört.
För bestämmandet af den tekniska elementarskolans ställning inom under¬
visningens område hafva, efter angifvande af den skilnad i verkningskrets, som
förefunnes emellan denna skola och dels realskolan, dels den tekniska högskolan,
hvilka hade till uppgift, den förra att bibringa en allmän realbildning, och den
senare att meddela de kunskaper, som vore erforderliga för ingeniören och kon¬
struktören samt i allmänhet att bibringa den högre, på en strängt vetenskaplig
88
grundval byggda, tekniska bildningen, Kommitterade, med erinran att den tekniska ele¬
mentarskolan måste bos sina lärjungar förutsätta en viss grad af allmän bildning, hvil¬
ken det tillhörde realskolan att meddela, samt med antydan att det syfte, hvartill den
tekniska elementarskolan borde sträfva, vore “att bereda en god och ändamålsenlig ut¬
bildning af verkmästare för fabrikerne, idkare af de små industrigrenarne och underord¬
nade ledare för byggnadsarbeten", uppställt såsom hufvudsakligt ändamål för samma
skola att “för inträde i teknikens tjenst bereda unge män, som vilja egna sig åt yrken
eller befattningar, för hvilka elementära tekniska kunskaper äro af behofvet på¬
kallade". I hennes egentliga bestämmelse skulle icke ingå hvarken att omedel¬
bart sträcka sin verksamhet inom den allmänna elementarskolans arbetsfält eller
att förbereda till inträde i en högre teknisk läroanstalt, utan skulle den utgöra
ett helt för sig, afsedt att till deu omfattning, som de elementära hjelpmedlen
medgåfve, bibringa en i sitt slag sjelfständig art af teknisk bildning. Bland de i
ämnet hörde, hvilka yttrat sig i denna del, har endast Direktionen för tekniska
elementarskolan i Örebro uttalat en i viss mån afvikande mening, i det Direktio¬
nen, med antydan å ena sidan, att lärjungarne icke till följd af skolans läroplan
skulle tvingas att under sin vistelse i skolan afstå från all förkofran i de till rent
mensklig bildning hörande ämnen, å andra sidan förmält sig anse, att den tek¬
niska elementarskolan borde stå i ungefär samma förhållande till den tekniska
högskolan, som de allmänna elementarläroverken till universitetet, samt att endast
under denna förutsättning den tekniska undervisningen kunde anses utgöra ett på
tillfredsställande sätt ordnadt helt. Så väl styrelsen för Teknologiska Institutet,
som Direktionerna för tekniska elementarskolorna i Norrköping och Malmö hafva
deremot, hvar för sin del, instämt i den uppfattning angående tekniska elementar¬
skolans ändamål, som af Kommitterade blifvit framställd ; och då, ur synpunkten af de
förhållanden, från hvilka Kommitterade utgått, öfvervägande skäl torde tå antagas
tala för den af Kommitterade föreslagna begränsning af sagda skolas verksamhet,
sådan denna skulle gestalta sig enligt här anförda bestämning af berörda ända¬
mål, sammanställd med den af Kommitterade i fråga om undervisningsplanen angifna
omfattning af lärokurserna, synes det resultat, hvartill Kommitterade härutinnan
kommit, vara af beskaffenhet att böra såsom allmänt underlag för frågans bedö¬
mande och sakens ordnande godkännas; ehuru i detta hänseende, liksom i åtskil¬
liga andra punkter, det utan tvifvel skulle varit för saken väsentligen främjande,
om Kommitterade redan nu äfven uppgjort förslag till stadgar för denna skola, enär
derigenom vunnits en mera bestämd öfverskadlighet öfver läroanstaltens hela or¬
ganisation.
Mot de uppställda bestämmelserna angående inträde sfor äring ärna vid denna
skola hafva erinringar i olika riktningar blifvit gjorda af Direktionerna för de
tekniska elementarskolorna; men med afseende a hvad Kommitterade dels i betän¬
kandet, dels i skrifvelsen till Collegium härom anfört, finner Collegium dervid i
89
hufvudsak icke vara påkallad annan anmärkning, än att, då, enligt Kommitterades
förslag, skulle från inträdespröfning vara befriad sådan yngling, som i allmänt läro¬
verk genomgått fem klasser och söker inträde såsom ordinarie elev, det, med
hänsyn till det mindre bestämda i uttrycket “genomgått11, torde vara lämpligt före¬
skrifva, att vederbörande vid skolan skulle hafva att, der inträdessökanden ej
kunde förete för inträdesfordringarna fullt nöjaktigt betyg från nämnda allmänna
elementarläroverk, pröfning med honom anställa.
I sammanhang med frågan om inträdesfordringarna, och sedan Kommitterade,
vid det förhållandet att den tekniska elementarskolan icke kunde ställas i ome¬
delbart samband med den vanliga folkskolan, lemnat. en antydan om, bland annat,
att den tekniska afton- och söndagsskolan skulle, jemte det den verkade för sin
närmaste och egentliga bestämmelse, bilda en “brygga från folkskolan till det tek¬
niska elementarläroverket11, till underlättande, särskilt för extra elever, af inträde
i detta läroverk, hafva Direktionerna för de tekniska elementarskolorna i Norr¬
köping och Borås ifrågasatt anordnandet af en förberedande undervisningsanstalt
för sagda läroverk, Direktionen för skolan i Norrköping sålunda, att denna anstalt
skulle utgöra en särskild skola, och Direktionen för skolan i Borås under den
form, att samma anstalt skulle med sjelfva det tekniska elementarläroverket in-
förlikas. Med afseende härå hafva i skrifvelsen till Collegium, Kommitterade, som
i valet emellan dessa begge förslag, på angifna skäl, lemnat företräde åt det af
Direktionen för skolan i Norrköping framställda, och derjemte instämt i hvad
föreståndaren för denna skola uti ett vid Direktionens underdåniga utlåtande fogadt
memorial anfört om önskvärdheten deraf, att en förberedande läroanstalt i berörda
syfte måtte komma till stånd, likväl förklarat, att då en sådan skola, som den
bemälde föreståndare föreslagit, rätteligen torde kunna anses som en högre art
af folkskola med en vidsträcktare uppgift än endast den att förbereda till den tek¬
niska elementarskolan och för öfrigt i första rummet torde böra bekostas af kom¬
munen, Kommitterade saknade anledning att närmare taga nämnda förslag i öfver¬
vägande. Icke heller Collegium lärer hafva att här göra detta förslag till föremål
för någon närmare ompröfning. Emellertid synes Direktionen för skolan i Norr¬
köping, på sätt af dess underdåniga utlåtande framgår, nu blott haft för afsigt att å
denna sak fästa Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmärksamhet, och deraf torde den
äfven vara förtjent, i betraktande af hvad vederbörande erinrat om vigten af att
erhålla eu mot ändamålet någorlunda svarande förmedlingslänk emellan folkskolan
och den tekniska elementarskolan.
Med förordande af facJcindelning vid undervisningen, nemligen för mekanisk¬
tekniska, för kemisk-tekniska och för de till byggnadskonsten hörande läroämnen,
hafva Kommitterade likväl tillstyrkt, att delningen i de olika facken må vidtaga så
sent som möjligt. I sådant afseende hafva ock Direktionerna för skolorna i Norr¬
köping, Malmö och Borås ifrågaställt någon förändring i den föreslagna delnings-
12
90
grunden, särskilt hvad angår läroämnet kemi; med anledning hvaraf Kommitterade
i skrifvelsen till Collegium, under hänvisning till det underdåniga betänkandet,
sid. 56 och 57, yttrat allenast, att, då undervisningsplanerna icke föreslagits såsom
bindande, utan modifikationer deri, beroende på lokala förhållanden, skulle ega
rum, de gjorda anmärkningarna icke föranledde till vidare yttrande å Kommitte-
rades sida. De åsyftade afvikelserna härutinnan, beträffande hvilkas större eller
mindre lämplighet Kommitterade för öfrigt icke uttalat sig, synas dock vara af den
betydenhet, att det torde böra tagas i öfvervägande, ej mindre huruvida de må
kunna hänföras till de “modifikationer*1, å sidan 57 af betänkandet närmare bestämda
såsom “mindre förändringar" i den normala undervisningsplanen, hvilka det skulle
tillkomma lokalstyrelserna att medgifva, än ock huruvida med inrymmandet i för¬
utnämnda hänseende af en sådan rättighet åt sagda styrelser icke skulle äfven-
tyras, att verksamheten inom de olika skolorna blefve mera än ernadt vore skilj¬
aktig, samt att hvad med normalplanen afsåges att vinna för ty icke komme att
vid tillämpningen, i en eller annan väsentligare del, förverkligas.
Enligt Kommitterades förslag, beträffande läroämnena vid skolan, skulle under¬
visningen i den högre kursen af frihand stockning och modellering anordnas gemen¬
samt för afton- och söndagsskolans lärjungar och de elever i den tekniska ele¬
mentarskolan, som önskade i sådan undervisning deltaga. Direktionerna för sko¬
lorna i Malmö och Borås hafva i denna del, bland annat, hemställt, att äfven be¬
rörda kurs i frihandsteckning måtte blifva ett “sjelfständigt11 läroämne vid skolan
och der få egen lärare, i stället för att förläggas till afton- och söndagsskolan;
och Direktionen för skolan i Örebro gör en likartad hemställan i fråga om läro¬
ämnet modellering; varande härvid anmärkt, dels af Direktionen för skolan i Borås,
att i frihandsteckning, som med afseende å sin vigt för den tekniska bildningen
äfven borde å programmet uppföras såsom ett obligatoriskt läroämne, kurserna i
dervarande tekniska afton- och söndagsskola icke kunde få en sådan utsträckning,
att de blefve lämpliga för den tekniska elementarskolans lärjungar, samt att, på
grund af uppgifna förhållanden, kommunen icke kunde antagas skola vara villig att
lemna några större bidrag till utvidgning af afton- och söndagsskolan, hvadan
tekniska elementarskolans lärjungar skulle komma att sakna en fullständig rit¬
undervisning, dels af Direktionen för skolan i Örebro, att möjligheten att på före¬
slaget sätt ordna undervisningen i modellering, hvilket ämne för en teknisk läro¬
anstalt vore af särdeles stor vigt, komme att helt och hållet bero derpå, huruvida
den tekniska afton- och söndagsskolan vid den tid, då den nya planen för de
tekniska elementarskolorna skulle tillämpas, hunnit erhålla ett med afseende härå
tillräckligt utveckladt skick och en betryggad ekonomisk ställning, i hvilka båda
hänseenden, såsom ock Kommitterade anmärkt, statens medverkan torde vara nöd¬
vändig. I skrifvelsen till Collegium hafva Kommitterade väl fortfarande förklarat
sig anse den af dem förordade anordningen ändamålsenlig, men derjemte antydt,
91
att, då i början af den nya organisationens införande vid en eller annan skola svå¬
righet kunde uppstå att förlägga den tekniska elementarskolans undervisning i
frihandsteckning och modellering till afton- och söndagsskolan, särskild lärare i
endera eller båda af dessa läroämnen finge anställas, ehuru, enligt Kommitterades
åsigt, härför erforderliga medel skulle beredas genom att för vissa andra ända¬
mål beräknade anslag till skolan skulle få “efter sig företeende omständigheter
jemnkas“, likväl så, att det för en skola beviljade anslaget i dess helhet icke
öfverskredes.
Utan att nu ingå i något bedömande af, huruvida en egentligen för arbe¬
taren afsedd läroanstalt, sådau som en här åsyftad afton- och söndagsskola, må
vara egnad att företrädesvis motsvara behofvet vid meddelandet af undervisning i
senast omförmälda läroämnen åt elever vid en teknisk elementarskola, så och
enär afton- och söndagsskolan skulle ej blott för sin tillkomst, utan äfven för
vidsträcktheten af skolans verksamhet, blifva i väsentlig mån beroende af medver¬
kan och anslag från kommunen, under det att vid tekniska elementarskolan under¬
visningen bekostades af staten, hvilken der således bör kunna ordna denna helt
och hållet efter skolans ändamål, samt det, vid sådant förhållande, åtminstone i
sakens nuvarande skick, synes mindre lämpligt att för den senare skolan grunda
undervisningen i erkändt vigtiga läroämnen på det antagandet, att denna under¬
visning skall bestridas vid den förra skolan, anser Collegium omständigheterna
påkalla, att särskild lärarekraft för de nyssnämnda undervisningsämnena vid den
tekniska elementarskolan göres tillgänglig.
Direktionen för skolan i Norrköping har hemställt, att, enär inträde i skolan
kunde vinnas af lärjungar, hvilka icke vore konfirmerade, det måtte blifva sörjdt-
för att åt de icke konfirmerade eleverna der meddelades någon timmas kristen-
domsundervisning i veckan såsom obligatoriskt läroämne. Under erkännande af
denna frågas vigt, möter det dock svårighet att härutinnan nu föreslå annan
åtgärd än meddelandet af föreskrift i likartadt syfte med den, som innefattas i
§ 101 af Kongl. stadgan för Rikets allmänna elementarläroverk den 29 Januari 1859.
Direktionen för skolan i Örebro har äfven yrkat, att undervisning i gymna¬
stik och sång måtte anordnas, hvilken undervisning Kommitterade, enligt skrifvelsen
till Collegium, anse visserligen kunna vid skolan meddelas, men böra bekostas
genom afgifter af de lärjungar, som deri deltaga. Då undervisning i gymnastik
äfven för lärjungar vid en teknisk elementarskola måste vara af allmän vigt,
torde för densamma, i likhet med hvad som skett för så kallad krigsbildning, med
hvilken denna undervisning kunde ställas i samband, medel böra af staten anvisas.
Tillfälle till undervisning i sång synes deremot kunna beredas på det sätt Kommit¬
terade antagit.
I afseende å lärarne innehåller Kommitterades förslag, dels att de förnämsta
läroämnena skulle under normala förhållanden fördelas emellan några vissa b'1'’
92
lärare med fast aflöning, och att endast sådana ämnen, hvilka äro af jemförelse¬
vis mindre vigt för den egentligen tekniska undervisningen, borde anförtros åt
tillfälligtvis anställda biträdande lärare, äfvensom att hufvudlärarne måtte benäm¬
nas lektorer, dels att lektorerne skulle vid de tekniska elementarskolorna i Norr¬
köping och Malmö, der upprättandet af särskilda afdelningar för undervisning i
byggnadslära förordats, blifva fem samt vid de andra tekniska elementarskolorna
bestämmas till fyra, allt i särskildt uppgifna läroämnen, under det att för öfriga
ämnen skulle anställas extra lärare med arvode, liksom ock att en eller flera
assistenter skulle antagas till biträde åt de lärare, hvilkas undervisningsskyldighet
vore företrädesvis tung, och att ett sådant biträde vore af behofvet särskildt på-
kalladt för läroverkets föreståndare, hvilken tillika skulle vara hufvudlärare, dels
att hufvudlärarne borde erhålla en mera betryggad ställning, än de för närvarande
egde, och att i sammanhang härmed dessa lärare borde erhålla pensionsrätt, med
tillämpning af de bestämmelser, som för lärarne vid de allmänna elementarläro¬
verken i detta hänseende vore gällande.
Direktionen för skolan i Norrköping förordar, på angifna skäl, att af de
fem lektorat, hvilkas innehafvare, enligt Kommitterades förslag, skulle vara hufvud¬
lärare vid en teknisk elementarskola med fullständig afdelning för byggnadskonst,
de tre af Kommitterade först nämnda skulle bibehållas, men att de två återstående,
nemligen dels för byggnadskonst med dertill hörande ritning, dels för beskrifvande
och praktisk geometri med linear- och croquisritning, hvilka tvenne sistnämnda
lektorats innehafvare, enligt Kommitterades förslag, skulle ursprungligen åtnjuta en
aflöning uppgående till blott hälften mot de öfriga lektorerne, måtte förenas till
ett gemensamt fjerde lektorat med lika aflöning som vid de öfriga lektoraten, så
att lektoratens antal vid läroverk med nyss nämnda anordning skulle blifva fyra
i stället för fem; hvilken förändring i förslaget Kommitterade ock, i skrifvelsen till
Collegium, för sin del tillstyrkt. Derjemte har föreståndaren för skolan i Norr¬
köping uttalat sig i den syftningen, att äfven vid skolorna i Örebro och Borås
det fjerde lektoratet borde anordnas i öfverensstämmelse med det nyss nämnda
fjerde lektoratet vid skolorna i Norrköping och Malmö, under antydan att, i hän¬
delse fullständig afdelning för undervisning i byggnadskonst till en början icke
blefve upprättad vid skolorna i Örebro och Borås, den fjerde lektoren derstädes
visserligen tills vidare finge mindre att göra såsom lärare i byggnadskonst än vid
de andra båda skolorna, men att han kunde såsom fyllnad erhålla skyldighet att
undervisa i ett eller flere af öfriga ämnen, såsom matematik, fysik eller mekanik,
hvartill eljest säkerligen assistenter, eller extra lärare, skulle, enligt hvad det
underdåniga betänkandet gåfve vid handen, behöfvas. Direktionen för skolan i
Örebro synes, hvad samma skola angår, likaledes vilja lemna företräde åt en sådan
anordning, att de fyra lektorerne finge lika aflöning, ehuru något bestämdt yrkande
härutinnan icke blifvit af Direktionen framstäldt.
93
Med nu omförmälda förändringar i Kommitterades förslag, hvilka förändringar
Collegium äfven för sin del förordar, biträder Collegium i lmfvudsaken nämnda
förslag i fråga om läroämnenas fördelning på hufvudlärare och extra lärare. I
enlighet härmed skulle alltså lektoratens antal vid samtliga de tekniska elemen¬
tarskolorna blifva fyra, med ungefär lika vidsträckt undervisningskyldighet och lika
löneförmåner, hvarigenom, på sätt föreståndaren för skolan i Norrköping ock er¬
inrat, vunnes en större likställighet emellan skolorna, mera likformighet emellan
de särskilda lektorernes skyldigheter och rättigheter äfvensom större lätthet att
för den tekniska undervisningen erhålla sådana lärare, hvilka med odeladt intresse
helt och hållet egnade sina krafter åt skolans tjenst.
Undervisaren i verkstadsarbete har af Kommitterade, ehuru väl icke, på sätt
af sjelfva indelningsgrunden skulle följa, med hänsyn dertill att undervisningsäm¬
net, hvars betydelse för läroverket Kommitterade förut framhållit, är “af jemförelse¬
vis mindre vigt för den egentliga tekniska undervisningen'1, blifvit räknad bland
extra lärare och skulle i sådan egenskap komma att åtnjuta sin aflöning i form af ar¬
vode. Häremot torde tills vidare på det hela icke vara något att erinra. Skäligt
synes ock vara, att denne undervisare, såsom Kommitterade föreslagit, är ständig
ledamot af lärarekollegium, ehuru i bestämmelsen härom, han, till undvikande af
förvexling, väl icke häller i sådan egenskap bör, på sätt som skett å sid. 61 af
betänkandet, hänföras till klassen hufvudlärare, hvilken benämning eljest blifvit
inskränkt till lektorer.
Under det Collegium är af den åsigten, att samtlige lärarnes aflöningsvilkor
böra på ett ändamålsenligt och på ett mot de å dessa lärare ställda anspråk
svarande sätt ordnas, anser Collegium, lika med Kommitterade, det vara af särskild
vigt, att hufvudlärarne beredes en mera tryggad ställning än hittills, beträffande
så väl aflöning under tjenstetiden, med dertill hörande löneförhöjning efter viss
tids väl vitsordad tjenstgöring, som äfven pensionsrätt, och tillstyrker att vid hvad
härutinnan blifvit af Kommitterade föreslaget må fästas nådigt afseende.
Om sättet för lärarnes anställande äfvensom om kompetensvilkoren dervid
hafva Kommitterade icke afgifvit, något yttrande. Emellertid lärer detta, isynnerhet
hvad hufvudlärarne angår, vara eu sak af ej ringa vigt, hälst då desse lärare
skulle antagas vid ordinarie befattningar, med fast aflöning och rätt till pension.
Beträffande kompetensvilkoren, vill det synas, såsom om stadgas borde, åt¬
minstone att sökande till lektorsbefattning skall hafva genom ådagalagda, af sådan
vetenskaplig institution, som må finnas lämplig, bedömda prof visat sig ega den
insigt och skicklighet, som erfordras för att kunna på ett tillfredsställande sätt
fullgöra de med en dylik befattning förenade åligganden. Skola, såsom billigt
och påkalladt är, hufvudlärarne vid de tekniska elementarskolorna i afseende å
förmåner blifva i hufvudsaken likställda med motsvarande lärare vid de allmänna
elementarläroverken, så synas de ock böra i fråga om behörighet att utöfva
94
lärareverksamhet och komma i åtnjutande af berörda förmåner ställas i jemför¬
lig! förhållande till dessa senare lärare. Att härutinnan föreslå några detaljbe¬
stämmelser torde icke tillhöra Collegium; men Collegium förutsätter, att vid Tek¬
nologiska Institutet, eller annan likartad vetenskaplig inrättning, sådana prof, som
nu blifvit omförmälda, må till styrkande ej blott af inhemtade kunskaper, utan
äfven af lärareduglighet, kunna, under den form som för dessa prof finnes tjenlig,
afläggas och bedömas ; vare sig att personen i fråga åtnjutit undervisning vid den
vetenskapliga institution, der pröfningen verkställes, eller att han annorledes för¬
värfva! den insigt och skicklighet, han önskar få bedömd.
Genom hvilken myndighet och i hvilken ordning lärarne skola tillsättas
torde likaledes böra nöjaktigt bestämmas, så att erforderliga föreskrifter derom
kunna meddelas.
Kommitterade hafva under v\\\>xi\.en pr öfning ar, med åberopande af Kommittera-
des särskildt afgifna betänkande angående eu teknisk högskolas organisation, deri
Kommitterade uttalat den åsigten, att ett utsträckt obligatoriskt examensväsende icke
vore väl förenligt med den i en sådan läroanstalt förekommande undervisnings
natur, förklarat sig anse samma skäl, som läge till grund för denna åsigt, gälla
äfven i fråga om den elementära tekniska undervisningen, samt i denna del vidare
anfört, att de flesta läroämnenas beskaffenhet och de olika praktiska öfningar,
som stode i samband med det muntliga föredraget, gjorde det här både mindre
behöfligt och mindre lämpligt att anordna pröfningar, liknande dem, hvilka anställ¬
des vid de allmänna elementarläroverken; att det syntes vara tillräckligt, om vid
slutet af hvarje vårtermin eu kort offentlig pröfning hölles med eleverne, på det
att allmänheten måtte få tillfälle att lära känna, huru undervisningen i dessa skolor
meddelades och vänja sig att vid dem fästa ett lifligare intresse, men att deremot,
bland annat, lärjungarnes rätt att efter fulländad kurs erhålla afgångsbetyg icke
borde göras beroende af en särskildt anställd pröfning. På en granskning af de
skäl, som må kunna andragas mot eller för ett obligatoriskt examensväsende i allmän¬
het vid dessa skolor, skall Collegium icke inlåta sig; men Collegium antager, att,
äfven utan ett sådant obligatoriskt examensväsende i öfrigt, rättigheten att erhålla
afgångsbetyg från skolan skulle kunna med fördel både för skolan och för indu¬
strien göras beroende af särskild pröfning. Vid begreppet afgångsbetyg är i den
allmänna uppfattningen fäst betydelsen af vitsord derom, att lärjungen, med den
grad af skicklighet som betyget utvisar, förmått tillegna sig samt på ett jem¬
förelsevis sjelfständigt sätt sig tillgodogöra och dermed, så att säga, till ett helt
sammanhålla den bildning och färdighet, läroverket, inom det område betyget
afser, har till uppgift att bibringa, under det att deremot ett vitsord, grundad!
allenast å det sätt, på hvilket lärjungen i allmänhet begagnat undervisningen
och vid de olika kursernas, på de särskilda lärotimmarne under en längre tid
fördelade, genomgående kunnat de på honom i sådant hänseende stånda och
95
efter dervid föreliggande omständigheter lämpade anspråk motsvara, väl icke vanligen
tillmätes samma halt och värde eller, i fråga om angifvandet af lärjungens verkliga
mognad, då han lemnat läroverket, betraktas såsom med ett afgångsbetyg i nyss an¬
tydda mening lika gällande. I ofvan åberopade betänkande angående en teknisk
högskola, sid. 120 och 121, hafva ock Kommitterade förklarat sig anse det vara fördel¬
aktigt, om tillfälle lemnades de elever, som sådant önskade, att, efter fulländad kurs
vid högskolan, genom en offentlig pröfning ådagalägga, att de gjort sig fullt hemma¬
stadda med de till deras fack hörande kunskapsgrenar och, jemte det de visste att
på ett sjelfständigt sätt använda sina kunskaper för praktiska frågors lösning, kunde
med urskilning begagna den vetenskapligt tekniska litteraturen ; i samband hvarmed
Kommitterade tillstyrkt, att “afgångsdiplom11 skulle meddelas de elever, hvilka efter
slutad kurs anmälde sig till afläggande af en särskild, vid högskolan anställd, pröf¬
ning, samt erinrat, att meddelandet af sådana afgångsdiplom vore att betrakta som
en utmärkelse, hvilken endast kunde vinnas genom allvarliga studier i förening med
goda anlag för en vetenskaplig teknisk verksamhet. Häraf finner Collegium sig böra
draga den slutsatsen, att äfven Kommitterade ansett det mått af teknisk bildning och
af förmåga att fruktbargöra denna, för hvilket “afgångsbetyget11 skulle vara ett uttryck,
stå högre, än hvad som i detta hänseende angåfves af ett vitsordande, grundadt
allenast på förhållandet med den flit och framgång, hvarmed lärjungen i allmänhet
begagnat den under läroårets lopp meddelade undervisningen, och hvilket vitsordande
Kommitterade benämna “afgångsbetyg".
I betraktande af hvad sålunda blifvit antydt och under förutsättning, att en
särskild pröfning för vinnande af afgångsbetyg i egentlig mening må för dem, som
önska underkasta sig en sådan pröfning, kunna vid en teknisk elementarskola, på
efter densammas bestämmelse lämpadt sätt, anordnas, lika väl som vid en teknisk
högskola, efter dennas ändamål, synes det Collegium, som om meddelandet af afgångs-
hvilken benämning, såsom allmänt känd och väl förstådd, det icke torde vara
skäl att mot någon annan dylik utbyta, borde, hädanefter som hittills, göras beroende
af en särskild pröfning; hvilket Collegium ock antager skulle på en gång verka i
skolans eget intresse och så väl för den, hvilken, efter att hafva genomgått skolan
och undfått ett sådant betyg af rekommenderande beskaffenhet, sökte användning i
industriens tjenst, som äfven för den eller dem, som af hans verksamhet hade be¬
hof, vara till gagn och nytta.
Till hvad Kommitterade anfört rörande de tekniska elementarskolornas styrelse
och förvaltning får Collegium tillfälle att här nedan återkomma, och torde dervid
nu blott få anmäla, att Collegium mot det af Direktiouen för skolan i Norrköping
framställda och af Kommitterade, i skrifvelsen till Collegium, understödda förslaget, att
föreståndaren för teknisk elementarskola må benämnas “rektor", icke har något att
erinra.
Vid beräkningen af kostnaderna för de nuvarande tekniska elementarskolorna,
96
reorganiserade enligt Kommitterades förslag, hafva Kommitterade ansett dessa kostnader
kunna upptagas, för hvardera af de tvenne skolorna i Norrköping och Malmö, med
fullständiga afdelningar för undervisning i byggnadskonst, till ett belopp af 21,100
kr., och för hvardera af skolorna i Örebro ocli Borås till 20,100 kr. Vid skolorna
i Norrköping och Malmö skulle nu, äfven med den ofvan ifragaställda förändringen,
att lektoraten i byggnadskonst med dertill hörande ritning samt i beskrifvande och
praktisk geometri med linear- och croquisritning förenades till ett lektorat, det sam¬
manlagda aflöningsbeloppet till lektorerne blifva oförändradt, utom att, genom en så
beskaffad åtgärd, vid fråga om löneförhöjning besparades dylik förhöjning för en lektor,
enär fjerde och femte lektoraten, förenade, icke påkallade slik förhöjning för mer än
en lärare i stället för eljest för tvenne. Vid skolorna i Örebro och Borås skulle
deremot berörda aflöningsbelopp till lektorerne ökas med 1,500 kr., under det att
arvodet till extra lärare skulle minskas med 500 kr. Beträffande åter de öfriga an-
slagsposterne, så, och derest från beloppen för arvoden till extra lärare och repeti-
törer vid skolorna i Örebro och Borås afräknas nämnda summa af 500 kr., äro
dessa poster af Kommitterade upptagna till enahanda belopp, med tillsammans 8,600
kr. för hvardera skolan. Erinringar härvid hafva af Direktionerna i Malmö, Örebro
och Borås blifvit gjorda i olika riktningar, rörande än medlens fördelning, än sjelfva
summan af anslagsbcloppen; och utvisa de uppställda specifikationerna af behofven
eu tillökning i de af Kommitterade föreslagna slutsummor, för skolan i Malmö af 400
kr., och för skolan i Örebro 2,050 å 2,100 kr. Af Direktionerna för skolorna i
Malmö och Borås är dock vid berörda specifikationer anslaget för undervisningen i
verkstadsarbete och materialierna derför upptaget, af den förra med endast 2,500 kr.
och af den senare med blott 2,000 kr., under det att Kommitterade beräknat denna
anslagspost till 3,000 kr.; hvarjemte Direktionen för skolan i Malmö, af uppgifven
anledning, uteslutit det särskilda anslaget för undervisning i mineralogi och geognosi,
200 kr. Det af Kommitterade till 900 kr. föreslagna beloppet för belysning och upp¬
värmning m. m. anses af vederbörande Direktioner böra höjas, för skolan i Malmö
till 1,200 kr., och för skolan i Örebro till 1,800 kr.; hvarjemte Direktionen för sist¬
nämnda skola äskar anslag af 750 kr. för undervisning i modellering samt af 300 å
350 kr. för undervisning i gymnastik och sång, äfvensom eu förhöjning i betjeningens
aflöning från 500 kr. till 600 kr., hvilket senare belopp nu för ändamålet utginge.
Med afseende å dessa erinringar äfvensom å den förut omförmälda frågan, att
undervisning i, bland annat, eu högre kurs af frihandsteckning skulle särskilt för
den tekniska elementarskolan anordnas, hafva, på sätt redan till eu del är antydt,
Kommitterade i skrifvelsen till Collegium förmält det synas vara för behofveus fyllande
“lämpligt, att de i Kommitterades betänkande (sid. 64) under rubriken 'arvode för extra
lärare och repetitörer’, 'anslag till verkstaden, till laborationer och samlingar’ och
'diverse utgifter’ få af öfverstyrelsen för den lägre tekniska undervisningen efter re¬
97
spektive skoldirektioners förslag efter sig företeende omständighet jemnkas, likväl så
att det för en skola beviljade anslaget i sin helhet icke får öfverskridas“.
Äfven med uppmärksammande deraf, att någon skiljaktighet i behofven vid de
olika skolorna kan, till följd af olikhet i lokala förhållanden m, m., och häraf be¬
tingade något skiljaktiga anordningar i fråga om föremålen för nyssberörda anslag,
göra sig gällande och böra iakttagas, finner Collegium det likväl icke vara ådaga-
lagdt eller, med hänsigt till nu föreliggande omständigheter och det önskvärda deri,
att skolan må få verka för sin bestämmelse med full kraft, böra såsom gifvet anses,
att samtliga dessa behof kunna allenast genom en jemnkning sådan som den, på
hvilken Kommitterade hänvisat, utan olägenhet i en eller annan del, fyllas. Enligt
Kommitterades förslag, skulle det blifva behöfligt att utom extra lärarne i de ämnen,
i bvilka undervisningen endast af sådana lärare upprätthölles, anställa en eller flere
assistenter till biträde för de lärare, hvilkas undervisningsskyldighet vore företrädes¬
vis tung, och särskildt för läroverkets föreståndare, hvilken, enligt förslaget, skulle
tillika vara hufvudlärare. Jemte det att för denne sistnämnde assistentbiträde väl
som oftast komme att tagas i anspråk och assistentens eller assistenternes anställ¬
ning härutinnan sålunda blefve af mindre tillfällig natur, torde äfven, med ledning
af hvad betänkandet gifver vid handen, åtminstone två af de öfrige lektorerne kunna
förutsättas ej så sällan behöfva dylika biträden, isynnerhet om lärjungeantalet fortfar
att tillväxa i samma förhållande, som på senaste tiden egt rum.
Collegium antager, att det af Kommitterade “till repetitörer“ uppförda anslag af
800 kr. är afsedt för aflönandet af bemälde s. k. assistenter. Men om ock detta be¬
lopp till en början skulle vara för ändamålet tillräckligt, rörande hvilket någon ut¬
redning emellertid icke blifvit meddelad, liksom icke häller angifvits för hvilket antal
lärjungar skolornas nu föreslagna uppsättning är i allmänhet beräknad, så och derest
hvad ofvan blifvit förordadt i fråga om anskaffande af lärarekraft för undervisning
dels i frihandsteckning och modellering, dels i gymnastik, skulle vinna afseende,
komme ytterligare tillskott härför att erfordras; och äfven under förutsättning, att
någon öfverflyttning från en anslagspost till annan sådan kan, i den riktning Kommit¬
terade antydt, till en viss grad ske, samt, på sätt Kommitterade jemväl ifrågasatt, nå¬
gon inkomst skulle tillflyta skolan genom afgifter från elever, synes det likväl som,
beträffande skolorna i Norrköping och Malmö, omständigheterna skulle föranleda, att
det för hvardera af dessa skolor föreslagna belopp af 21,100 kronor höjdes åtminstone
till 22,000 kr.
För hvardera af skolorna i Örebro och Borås skulle, om aflöningen för fjerde
lektoren derstädes ordnas i enlighet med hvad här blifvit hemstäldt, anslaget deri¬
genom ökas med 1,000 kr. Men då, på sätt likaledes blifvit antydt, denne lektor,
enär fullständig afdelning för undervisning i byggnadskonst till en början icke komme
att vid dessa skolor upprättas, skulle meddela äfven undervisning, för hvilken eljest
extra eller biträdande lärare måst påräknas, samt härigenom besparing å utgifts-
13
98
posterna kunde i denna del för sistnämnde lärare vinnas och för skolans behof i öfrig!
användas, torde tillökningen utöfver berörda 1,000 kr. kunna sättas något lägre än
vid de andra tvenne skolorna, äfvensom härutinnan, och för så vidt angår nu ifråga¬
varande behof, giltig anledning icke synes förekomma att, i motsats till hvad Kommit-
terade hemställt, för de båda skolorna för närvarande föreslå sins emellan olika an-
slagsbelopp. I betraktande af dessa omständigheter och vid jemförelse med hvad för
skolorna i Norrköping och Malmö förordats, anser Collegium skäligt, att det af
Kommitterade för hvardera af skolorna i Örebro och Borås föreslagna belopp af 20,100
kr. höjes åtminstone till 21,500 kr.
Enligt hvad Collegium nu ifrågaställt, skulle alltså anslagen af statsmedel till
meranämnda fyra tekniska elementarskolor uppgå tillsammans till 87,000 kr., hvar¬
förutom dels för skolan i Örebro, i samband med hvilken en afdelning för under¬
visning i ämnen rörande bergshandteringen, enligt Kommitterades förslag, borde anord¬
nas, skulle, derest en sådan afdelning finnes böra vid skolan inrättas, tillkomma det
anslagsbelopp, som för detta ändamål må vara behöflig!, dels, och derest de af Kommit¬
terade föreslagna utställningar af elevernas arbeten skola komma till stånd, nödiga
medel för bekostande af dessa utställningar måste anvisas.
Hvad Kommitterade i betänkandet hemställt angående löneförhöjning åtlekto-
rerne efter viss tids väl vitsordad tjenstgöring har Collegium redan till bifall föror¬
dat; och lika med Kommitterade, hvilka, i skrifvelsen till Collegium, samt i anledning
af framställning från Direktionen för skolan i Örebro, att lärarne vid de tekniska
elementarskolorna, som vid tiden för den nya läroplanens tillämpning redan innehaft
med lektoraten jemförliga befattningar vid dessa skolor tillräckligt länge för att i
högre lönegrad uppflyttas, genast måtte få räkna sig denna tjenstgöring till godo,
förklarat sådant vara, efter Kommitterades uppfattning, fullt befogadt, anser äfven
Collegium, under förutsättning att lärare, hänförlig till den klass, hvarom nu är
fråga, varder, såsom funnen behörig och lämplig att vid det nyorganiserade läroverket
i egenskap af lektor anställas, der såsom sådan, i den ordning som må föreskrifvas,
antagen, billigheten fordra, att han af löneförhöjning efter den i betänkandet angifna
beräkningsgrund kommer i åtnjutande; varande härvid, enligt Collegii åsigt, endast
den anmärkningen påkallad, att, med den undervisningsämnenas olika fördelning, som
vid de tekniska elementarskolorna nu eger rum, tilläfventyrs kunde, i ett eller annat
fall, uppstå svårighet att afgöra, huruvida den befattning, lärare förut vid skolan
innehaft, vore att betrakta såsom med lektorat vid skolan i dess nya skick jemförlig
eller icke.
I fråga om huruvida löneförhöjning af nu åsyftadt slag skulle tillerkännas äf¬
ven öfrige lärare vid teknisk elementarskola, hvarom Kommitterade ej yttrat sig, har
Direktionen för skolan i Malmö uttalat den meningen, att den för lektorerne beräk¬
nade löneförhöjning borde “i förhållande till tjenstgöringstimmarne äfven tillfalla öf¬
rige lärare". Skäl torde icke häller saknas att med en så beskaffad aflöningsförbätt-
99
ring hugna desse senare, i allmänhet på icke särdeles förmånliga vilkor och utan en
fastare anställning tjenstgörande lärare, för hvilka utsigten till vinnande af löneför¬
bättring äfven borde, i sin mån, verka såsom en uppmuntran till nit och ihärdighet
vid lärarebefattningens skötande. Befinnes en dylik förmån böra dem tillgodokomma,
så torde detta kunna ske i den ordning, att tiden för aflöningsförhöjningens inträ¬
dande bestämmes efter samma beräkningsgrund som för lektorerne, samt att förhöj¬
ningens belopp lämpas efter antalet af lärarens tjenstgöringstimmar, med dervid ta¬
gen hänsyn till medeltalet af lektorernes tjenstgöringstimmar och den löneförhöjning,
som för sistbemälde lärare motsvarar detta medeltal.
Ehuru Collegium, då Kommitterade ej angifvit för hvilket lärjungeantal de re¬
dan befintliga tekniska elementarskolorna efter den föreslagna reorganisationens ge¬
nomförande kunde anses vara tillfyllestgörande, icke är i tillfälle att med full viss¬
het derutinnan bedöma vidden af dessa skolors verksamhetsförmåga, instämmer Colle¬
gium i allmänhet i hvad Kommitterade anfört derom, att, i den mån behofvet af flere
tekniska elementarskolor för olika orter inom landet, med der förekommande skilj¬
aktiga lokala förhållanden, må finnas hafva gjort eller göra sig gällande, detta be¬
hof bör efter hand fyllas; dock att, hvad angår Kommitterades i samband härmed ut¬
talade uppfattning, att “det skulle kunna med skäl ifrågasättas, huruvida icke nu¬
mera vid upprättandet af nya läroverk af detta slag kommunen eller landskapet borde
tillskjuta någon del af de derför erforderliga kostnader", Collegium, för så vidt här
åsyftas andra kostnader än dem, som af kommunen i jemförliga fall förut skolat
bestridas, tills vidare saknar anledning att en sådan åsigt biträda, enär icke uppgif-
vits någon giltig grund, hvarför ort, som hittills fått umbära förmånen af tekniskt
elementarläroverk, men deraf vore i behof, skulle allenast af den orsaken, att detta
behof ej förut inträdt och blifvit tillgodosedt, komma att med hänsigt till lärover¬
kets upprättande försättas i sämre ställning än orter, som redan äro i åtnjutande
af fördelen att ega omedelbar tillgång till dylikt läroverk.
Beträffande tekniska afton- och söndagsskolor hafva Kommitterade, efter en redo¬
görelse för, bland annat, vigten och betydelsen af dessa skolor, dels lemnat grund¬
dragen till en allmän plan för statens medvei’kan till befrämjande af den tekniska
afton- och söndags-undervisningen, dels och med tillämpning af hvad derom blifvit
yttradt, framställt de åsigter, som, enligt Kommitterades tanka, borde tjena till ledning
vid ordnandet af samma undervisning.
Hvad Kommitterade i denna omfattande och vigtiga angelägenhet, med uppmärk¬
sammande af de flera olikartade, derpå inverkande omständigheter, anfört synes
Collegium till de allmänna grunderna vara af beskaffenhet att på ett ändamålsenligt
100
sätt utvisa den hufvudsakliga riktning, i hvilken en lösning af frågan om den tek¬
niska arbetarens nu afsedda utveckling och bildande må vara att vinna.
Vid meddelandet af närmare bestämmelser angående hithörande slags skolor
torde dock böra derjemte tagas i öfvervägande, bland annat, dels denna skolas ställ¬
ning till folkskolan, för afgörandet af hvad som må finnas lämpligt att stadga i sam¬
band med frågan om rätt till inträde i den tekniska afton- och söndags-skolan äfven¬
som om den af Kommitterade gjorda antydan, att denna skola skulle kunna blifva en
förmedlingslänk eller brygga emellan folkskolan och den tekniska elementarskolan,
dels frågan om formen för lärares anställande och kompetensvilkoren dervid, i hvil-
ket senare hänseende redan vid en jemförelse med hvad för folkskolan är gällande,
torde finnas påkalladt, att erforderlig lärareskicklighet skall vara behörigen styrkt,
liksom ock i förra hänseendet billigheten torde tala för beredande åt dessa lärare af
en så betryggad ställning, som omständigheterna medgifva, samt dels huruvida äfven
föreståndare för afton- och söndags-skola, som åtnjuter understöd af statsmedel och
står under statens kontroll, bör, på sätt Kommitterade föreslagit, af lokalstyrelsen
antagas.
Mot hvad Kommitterade yttrat om ändamålsenligheten deraf, att af lärjungen er-
lades en ringa afgift för begagnandet af undervisningen i hvarje läroämne, har Direk¬
tionen för den tekniska elementarskolan i Malmö, på uppgifvet skäl, anmärkt, att
sådant icke syntes vara med billigheten förenligt; och endast under förutsättning, att
på denna väg vinnes hvad Kommitterade åsyftat och förmält vara af erfarenheten be-
kräftadt, nemligen att lärjungen dymedelst föranledes att flitigare besöka skolan och
hemta mera frukt af undervisningen, torde en föreskrift i denna riktning böra gifvas
och tillämpas.
Att dessa skolor böra genom staten inspekteras anser Collegium vara en gif¬
ven följd af syftet med statens åtgörande för skolornas tillkomst, ordnande och under¬
håll. Hvad angår styrelsen för skolorna, så och då Kommitterade ställt frågan härom
i samband med förslaget om en gemensam öfverstyrelse för den lägre tekniska un¬
dervisningen, skall Collegium, vid afgifvande här nedan af yttrande om detta förslag
i dess helhet, äfven rörande nämnda fråga sig utlåta.
Till bestridande, i hvad staten vidkomme, af de omedelbara kostnaderna för
dessa skolor hafva Kommitterade, enligt hvilkas förslag en viss summa årligen skulle
ställas till Kongl. Maj:ts förfogande, för att, under vissa vilkor, användas till under¬
stöd för tekniska afton- och söndags-skolor i riket, förmält sig, efter anställd beräk¬
ning, anse sig böra föreslå, att denna summa för närvarande må bestämmas till 50,000
kr. Då Kommitterade likväl icke lemnat någon anvisning om grunderna för denna be¬
räkning, är Collegium ej i tillfälle att angående lämpligheten af detta belopp nu ut¬
tala något omdöme. Finnas de utställningar af elevarbeten, hvilka Kommitterade för¬
ordat, böra anordnas, lära emellertid derför nödiga medel ock böra vara att påräkna.
Organisationen af den tekniska afton- och söndags-skolan i Eskilstuna hafva
101
Kommitterade ansett i allmänhet vara mot skolans ändamål svarande och böra bibe¬
hållas, endast med vissa förändringar i undervisningens anordnande, hvilka förändrin¬
gar äfven Direktionen för skolan funnit erforderliga. Med afseende hufvudsakligen å
behofvet af dessa förändringar har af Kommitterade förordats en förhöjning i anslaget
till skolan med 1,600 kr., hvilken förhöjning ock synes vara af omständigheterna på¬
kallad. Emellertid hafva Kommitterade hemställt, att, då den för andra ändamål upp¬
förda och dertill fortfarande delvis begagnade förhyrda lokal, i hvilken skolan för
närvarande vore inrymd, lemnade mycket öfrigt att önska beträffande både utrymme
och inre anordningar, staden såsom vilkor för åtnjutande af de fördelar, som de
föreslagna förbättringarna af undervisningen vid skolan komme att medföra, måtte
tillförbindas att för skolan anskaffa egen och fullständig lokal samt att fortfarande
besörja densammas underhåll och uppvärmning. Enligt hvad skoldirektionen anmärkt,
har kommunalstyrelsen på stället icke ännu hunnit att i denna sak höras. Då lik¬
väl den ifrågavarande förändringen i afseende å undervisningen pröfvats nödig och,
efter hvad skoldirektionen upplyst, kan medelst den nu begagnade lokalens utvid¬
gande försiggå redan innan ny lokal erhålles, synes skäl förekomma, att de för för¬
ändringens verkställande erforderliga medel ju förr dess hällre och i afvaktan å ny
lokals anskaffande tills vidare anvisas.
I fråga om kompetensfordringar vid lärares antagande och formen för deras
tillsättande, med de vilkor af en fastare anställning som för dem kunna finnas
billiga, torde böra för denna skola tillämpas grunder i hufvudsaken likartade med
dem, som för de öfriga afton- och söndags-skolorna må varda bestämda.
Beträffande den lägre bergsundervisningen är af Kommitterade föreslaget, ej min¬
dre att de tvenne redan befintliga bergsskolorna i Filipstad och Falun skulle af sta¬
ten öfvertagas, utan ock, enligt hvad förut blifvit omförmäldt, att en särskild afdel¬
ning för sådan undervisning skulle upprättas vid den tekniska elementarskolan i
Örebro. Om lämpligheten eller behöfligheten af att på statens bekostnad bibehålla
begge de förstnämnda läroanstalterna såsom bergselementarskolor hafva åsigterna icke
varit odelade; och till ifrågasättandet af, huruvida icke en sådan skola tills vidare
vore för landets behof tillräcklig, har äfven fogats förslagsmeningen, att denna skola
skulle förläggas till Örebro och der under en eller annan form ställas i samband
med den tekniska elementarskolan. Någon genomförd utredning angående det verk¬
liga behofvet härutinnan finnes af Kommitterade icke lemnad; och sättet för skolornas
ordnande är i åtskilliga, för sakens bedömande ej ovigtiga, hänseenden egentligen blott
antydningsvis eller i allmänna drag augifvet. Ej minst i denna del framträder vid
sådant förhållande önskvärdheten af att Kommitterade redan nu hade utarbetat äfven
förslag till stadgar för undervisningsanstalterna i fråga, så att en bestämdare öfver-
102
sigt af skolornas tillernade verksamhet vid den tid, då ^organisationer! skulle träda
i kraft, kunnat vinnas.
Men få de skäl, som Kommitterade anfört för begge skolornas bibehållande,
gälla, så må äfven eu anordning i detta syfte, enär derigenom undervisningen, bland
annat, göres mera omedelbart tillgänglig inom olika orter, såsom lätt inses, ega sina
fördelar. Att tillfälle till undervisning för egentliga bergsarbetare, i hvad till deras
yrke hörer, bör beredas icke blott å nu ifrågakomna platser, utan äfven i möjligast
största utsträckning inom bergsbruksorterna i allmänhet, anser Collegium denna un¬
dervisnings natur och vilkoren för dess bibringande kräfva.
Enligt Kommitterades förslag, skulle det ändamål, för hvilket bemälda tvenne
lägre bergsskolor borde verka, vara att bilda så väl “hytte- och grufve-förvaltare
(bruksbetjente)“, som “verkmästare och arbetsförmän“, i hvilket hänseende skolorna,
såsom det vill synas, skulle arbeta på tvenne afdelningar, med tills vidare gemensam
undervisning, utom i läroämnet matematik, deri undervisning borde meddelas sär¬
skilt för de lärjungar, som egde högre, och för dem, som egde lägre förkunskaper.
Den lägre afdelningen skulle följaktligen innefatta bergsarbetareskolan. Att vid denna
skola, derest inträde i densamma för arbetare i egentlig mening skall stå öppet, for¬
dringarna å förkunskaper, särskilt i hvad angår läroämnet räkning, böra åtminstone
icke ställas högre än hvad som föreslagits, utan snarare, och med en närmare be¬
stämning af uttrycket “problemer i regula de tri“, något nedsättas, lärer vara otvif¬
velaktigt; men om, å andra sidan, inom nämnda lägre afdelning skola bildas äfven
“verkmästare11, så synes vid denna benämning här icke vara fäst alldeles samma be¬
tydelse, som vid enahanda benämning, använd vid bestämmandet af den tekniska ele¬
mentarskolans ändamål.
Lärarepersonalen vid hvardera af dessa skolor skulle utgöras af två lektorer,
af hvilka den ene tillika vore skolans föreståndare, samt dessutom af extra lärare
efter behof. Lektorerne skulle bestrida “den vigtigaste undervisningen11. Men då
jemväl är föreslaget, att “skolans styrelse11 skulle ega att emellan lärarne fördela
läroämnena, torde förhållandet härutinnan böra på Renligt sätt närmare bestämmas.
Förslaget till utgiftsstat för hvardera skolan slutar på en summa af 12,800
kr., samt ujrptager såsom aflöning åt föreståndaren 4,000 kr. och åt den andre lek¬
toren 3,500 kr., eller 500 kr. mera än för föreståndare och lektorer vid de tekniska
elementarskolorna, till hvilka aflöningsbelopp derjemte skulle komma samma tillök¬
ning efter viss tids tjenstgöring, som för motsvarande lärare vid sistnämnda skolor,
i följd hvaraf lönen skulle kunna uppgå, för föreståndaren till 5,000 kr. och för den
andra lektorer! till 4,500 kr. Till stöd för detta aflörringens bestämmande till högre
belopp vid bergsskolorna är anfördt, att de båda lektorerne här skulle vara upp¬
tagne nära nog hela året, ity att de under större delen af den tid, som eljest ut¬
gjorde ferier, hade att bestrida den praktiska undervisningen för lärjungarne. Hvar¬
ken skolans ställning i och för sig eller öfriga förhållanden anser Collegium emeller¬
103
tid lemna giltig anledning att af statsmedel anvisa en sådan högre aflöning, som den
föreslagna; utan torde i denna del böra såsom beräkningsgrund gälla hvad i ena¬
handa hänseende blifvit för den tekniska elementarskolan förordadt. Skall det upp¬
förda anslaget till stipendier, 1,000 kr., hvilket vid den tekniska elementarskolan
icke eger någon motsvarighet, utgå, så lärer sådant böra ske endast på det vilkor,
att stipendierna tilldelas obemedlade lärjungar af arbetareklassen. För “diverse ut¬
gifter" är upptagen en summa af 600 kr., utan någon antydan om hvartill dessa
medel hufvudsakligen skulle användas. Att ett lämpligt belopp under denna rubrik
för åtskilliga smärre omkostnader uppföres må visserligen icke sakna skäl; men i
sådant fall torde samma skäl tala för beviljandet af ett dylikt belopp äfven åt de
öfriga tekniska skolorna.
Hvad i fråga om de tekniska elementarskolorna blifvit af Collegium yttradt
rörande ej mindre lärarnes anställande och kompetensvilkoren dervid, än äfven löne¬
förhöjning för lärarne efter viss tids tjenstgöring, torde jemväl här vara tillämpligt.
Likaledes får Collegium beträffande kunskapspröfning för lärjunge, som önskar er¬
hålla afgångsbetyg från skolans högre afdelning, åberopa hvad om likartad pröfning
vid teknisk elementarskola blifvit föreslaget.
Finnas de tvenne nu ifrågavarande bergsskolorna böra, ordnade i den syftning
som i Kommitterades förslag är antydd, definitivt regleras, lärer följdriktigheten äfven
bjuda, att lektorerne, i likhet med motsvarande lärare vid de tekniska elementar¬
skolorna, undfå så väl fast .lön som rätt till pension.
Slutligen torde ock, derest skolorna komma att af staten öfvertagas, vara er¬
forderligt att, i fråga om skollokalers upplåtande och underhåll samt befintlig skol-
materiels öfverlemnande, med vederbörande kommuner eller föreningar af bergsbruks-
idkare träffas det aftal, hvartill omständigheterna föranleda.
Kommitterades förslag att vid den tekniska elementarskolan i Örebro måtte upp¬
rättas en särskild afdelning för bergsundervisning har af Direktionen för nämnda
skola blifvit, såsom varande af framstående vigt, i hvad sjelfva saken angår, förordadt;
och äfven Collegium delar åsigten om lämpligheten af en sådan anordning, att till¬
fälle till erhållande af bergsundervisning vid sagda skola beredes; hälst bergselever
derigenom böra kunna erhålla en jemförelsevis fullständig och mot deras blifvande
yrkes behof svarande teknisk elementarbildning, samt, på sätt Kommitterade ock an¬
märkt, sådana elever skulle kunna från denna skola utgå med bättre kunskaper än
från de lägre bergsskolorna i Filipstad och Falun.
Enligt Kommitterades förslag skulle undervisningsplanen under de två första åren
vara lika med den vid afdelningen för kemisk teknologi, och först under det tredje
året, särskildt under vårterminen af detta, upptaga de till bergsundervisningen mera
specielt hörande läroämnen, på sätt upprättadt program utvisar, dervid dock de
siffror, som angifva timantalet för undervisningen i metallurgi och grufve-vetenskap,
104
kommit att, antagligen genom tryckfel, få sin plats under rubriken “höstterminen"
i stället för under rubriken “vårterminen".
Den för afdelningen speciela undervisningen skulle bestridas af två extra lärare,
en i metallui’gi samt en i grufve-vetenskap; och kostnaderna äro beräknade till 3,000
kr., deraf 2,000 kr. såsom aflöning åt bemälde lärare.
Sedan i sistberörda hänseenden Direktionen för skolan i Örebro, på uppgifna
skäl, uttalat den meningen, att, i stället för de tvenne extra lärarne, en hufvudlä-
rare för bergsundervisningen borde vid skolan antagas på samma vilkor som skolans
öfrige hufvudlärare, bvilket skulle förorsaka, att anslaget behöfde höjas från 3,000 kr.
till 3,800 å 4,000 kr., hafva, med anledning häraf, Kommitterade, i skrifvelsen till
Collegium, anfört, att Kommitterade, utan att vilja bestrida fördelen af en sådan fram¬
tida anordning, likväl, innan erfarenhet vunnits, huru stort antal elever kunde vilja
begagna sig af denna bergsskoleafdelning, ansett lämpligast att tillsvidare låta denna
undervisning i metallurgi och grufve-vetenskap besörjas genom tvenne extra lärare,
samt att, om det visade sig, att denna bergsafdelning fortfarande blefve talrikt be¬
sökt, och man funne någon person med tillräckliga praktiska insigter i både jern-
handtering och grufvebrytning, som vore tjenlig och villig att åtaga sig undervisnin¬
gen i båda dessa läroämnen, icke borde möta något hinder att framdeles göra en
annan anordning, enär extra lärarne icke vore fast anställde; och synes hvad Kommit¬
terade sålunda yttrat kunna anses innebära skäl att låta vid det af Kommitterade fram¬
ställda förslaget för närvarande bero. Emellertid har Direktionen erinrat, att för
upprättandet af nämnda bergsskoleafdelning vore erforderlig särskild åtgärd till an¬
skaffande af det utrymme, som utöfver det för tekniska skolan nu tillgängliga kunde
finnas behöfligt för undervisningen vid samma afdelning.
Äfven för denna afdelning af den tekniska elementarskolan torde i afseende å
anställandet af lärare och desses aflöning äfvensom afgångspröfning för lärjunge få
gälla hvad i tillämpliga eller jemförliga delar för nämnda skola i öfrig! må varda
stadgadt.
I fråga om den praktiska undervisningen så väl för bergselever som för ar¬
betare “och andra, hvilka vilja förkofra sig i praktisk jernliandtering11, hafva Kommit¬
terade, som utgått från den förutsättningen, att uppgörelse mot eu viss årlig afgift
kunde träffas med egaren eller egarne till något större, välbeläget jernverk om upp¬
låtande för viss tid i sender af behödiga verkstäder för sådan undervisning, förmält
sig anse, att om staten framgent körnare att bestrida de kostnader för den teore¬
tiska bergsundervisningen, som af Kommitterade blifvit föreslagna, det vore billigt, att
brukssocieteten, som redan gifvit anslag till den praktiska undervisningen vid bergs¬
skolan i Stockholm, antingen åtoge sig anskaffandet af ett jernverk, afsedt för be¬
rörda undervisning, eller ock förbunde sig att betacka de för ett sådant verks be¬
gagnande erforderliga kostnader. Fullmäktige i Jernkontoret, hvilka allenast i denna
del af saken sig utlåtit, hafva deremot och med åberopande af, bland annat, att,
105
ehuru brukssocieteten till bergsskolan i Stockholm för praktisk undervisning an¬
slagit nödiga medel, detta likväl icke kunde upphäfva eller förringa den omsorg att
föranstalta om erforderlig praktisk undervisning, som i allmänhet måste åligga sta¬
ten lika väl hvad anginge bergshandteringen som beträffande jordbruket, skogshus¬
hållningen och slöjderna, till hvilka näringsgrenar anslag för dylikt ändamål af
statsmedel lemnades, yttrat sig i den riktningen, att staten borde besörja och be¬
kosta äfven den praktiska undervisningen vid de lägre bergsskolorna. Af Kommitte-
rade är, med afseende härå, i skrifvelsen till Collegium anmärkt, hufvudsakligen:
att, ehuru staten för jordbruket och skogshushållningen till eu del bekostade prak¬
tisk undervisning åt dem, som ville egna sig åt dessa yrken, detta likväl icke kunde
blifva en gällande regel för alla industrigrenar, och att någon gräns borde finnas
för statens åligganden att förskaffa industriidkare kunskaper; att denna gräns syn¬
tes böra inskränkas till meddelandet af med tidens fordringar öfverensstämmande
teoretiska kunskaper för industriidkarne och till det mått, som för olika bildnings-
stadie kunde anses lämpligt; att beredande af tillfälle till eller bekostande af prak¬
tisk urndervisning i alla särskilda yrken torde blifva för staten allt för svårt och
kostsamt, ehuru visserligen i enskilda fall det torde vara tjenligt, att staten, för att
befrämja vigtiga industrigrenar och för att befordra näringsfliten i vissa trakter,
medverkade till läroverkstäders upprättande; att den hufvudsakliga kostnaden och
omsorgen för sådan praktisk undervisnings anordnande och fortgång dock syntes böra
tillkomma industriidkarne sjelfve eller ock, då undervisningen hade en mera lokal
betydelse, de respektive kommunerne; att föreningar emellan industriidkare syntes
härvid kunna vara af stort gagn; att afsedd undervisning i jernhandtering borde
genom ledning och tillsyn af “brukssocietetens ledamöter" kunna ombesörjas på ett
mera ändamålsenligt och fruktbringande sätt än af staten; att den praktiska under¬
visningen i gruvbrytning, hvilken försiggått dels vid Åtvidaberg och Falun, dels
under resor till andra grufvor, på det närmaste berörde brukssocietetens intressen
i fråga om jerntillverkningen och icke medförde några stora kostnader i jemförelse
med den praktiska undervisningen i jernhandtering; att mot bestridandet af den
praktiska undervisningen i koppar-, bly- och silfver-smältning medelst Jernkontorets
medel kunde invändas, att denna undervisning vore främmande för brukssocietetens
intressen, men att dels denna undervisning, för hvilken omkostnaderna vore obetyd¬
liga, vanligen inskränkte sig till några dagars besök på ställen, der sådana proces¬
ser förehades, och att dessa besök genom den vigt de egde för undervisningen i
den allmänna metallurgien äfven vore af vigt för den i jernets metallurgi, dels de
ringa utgifterna vid kopparverk m. m., kunde utan svårighet bestridas af statens
anslag till “bergsskolans metallurgiska afdelning".
Något förslag i öfrigt till lösning af denna fråga är af Kommitterade ej fram-
stäldt. Enligt den grundsats, som hittills i allmänhet varit följd vid anordningar
för den lägre tekniska undervisningen, har det ansetts att staten icke, eller åtmin¬
14
106
stone icke ensam, skulle ombesörja eller bekosta anskaffandet af för undervisningen
nödig och lämplig lokal. Såsom med eu dylik lokal i viss män jemförlig måste väl
det af Kommitterade åsyftade jernverket betraktas ; och det väsentligaste af utgifterna
för den praktiska delen af den lägre bergsundervisningen torde få antagas komma
att härflyta från kostnaderna för tillhandahållandet, för ändamålet, af detta jern¬
verk; på frågan hvarom det föreliggande spörjsmålets afgörande väl således egent¬
ligen skulle komma att bero.
Att en gräns måste uppställas för statens åliggande att direkt ombesörja och
bekosta bibringandet af insigt och skicklighet för yrkesverksamhet är gifvet. Men
svårt kan stundom vara att i allmänhet och på förhand med full bestämdhet upp¬
draga denna gräns. Skäl lärer icke saknas att dervid, så vidt sig göra låter, taga
till rättesnöre den af Kommitterade i sådant hänseende angifna skiljelinien emellan
teoretisk och praktisk undervisning. Härutinnan torde dock, såsom en på saken sär-
skildt inverkande omständighet, böra göras till föremål för öfvervägande, i hvad mån
den teoretiska undervisningen i fråga afser eller rör sig inom ett område af den
beskaffenhet, att denna undervisning icke kan utan någon i samband dermed ställd
omedelbar tillämpning på det praktiska fullt motsvara sitt ändamål eller tjena så¬
som påräknadt grundlag för ernåendet af yrkesskicklighet i egentlig mening; och
Kommitterade hafva äfven i fråga om de tekniska elementarskolorna fäst uppmärk¬
samheten å vigten för dessa skolor af den undervisning, som tillhörde “verkstaden",
med antydan derjemte, att en motsvarande eller likartad undervisning, i erforder¬
liga stycken, vore för tekniska specialskolor af ännu större vigt.
Då emellertid dels något yttrande i nu berörda punkt icke blifvit af Kommit¬
terade angående den lägre bergsundervisningen afgifvet, dels icke häller någon be¬
räkning af kostnaderna för den meranämnda praktiska undervisningen af dem upp¬
gjorts, torde, med hänsigt till hvad i saken förekommit, frågan om denna under¬
visning särskildt påkalla en närmare utredning.
Väfskolan i Borås hafva Kommitterade funnit i allmänhet motsvara det med
samma skola åsyftade ändamål och tillstyrkt att densamma fortfarande må utgöra
föremål för statsmakternas omvårdnad äfvensom dels ifrågasatt, att väfskolans lär¬
jungar borde begagna afton- och söndags-skolans undervisning, isynnerhet i teckning,
uppsatsskrifning och bokföring, dels omförmält, att det behof, som för skolan främst
borde tillgodoses, vore behofvet af en tillräcklig och ändamålsenlig lokal. Under
det Collegium instämmer i hvad Kommitterade sålunda yttrat angående statens om¬
vårdnad om nämnda skola äfvensom lämpligheten af att lärjungarna deltoge i afton-
och söndags-skolans undervisning, torde, i afseende å hvad Kommitterade likaledes an-
tydt rörande skolans behof af ny lokal, Collegium få erinra, att, sedan statsbidrag
107
för uppförandet af en sådan lokal blifvit beviljadt, fyllandet af sagda behof bör
vara att inom kort motse.
Hvad nu angår tillsynen öfver och ledningen af de lägre tekniska undervis¬
ningsanstalterna samt Kommitterades i sådant hänseende afgifna förslag till bildandet
af lokalstyrelser för sagda läroanstalter, synes hvad Eommitterade ifrågaställt om sam¬
mansättningen af dessa styrelser vara på det hela lämpligt och tjenligt, så att sty¬
relserna böra, sedan deras åligganden blifvit genom erforderliga stadgar vederbörli¬
gen och närmare bestämda, kunna ändamålsenligt utöfva sin verksamhet; antagande
Collegium, i hvad vidkommer lokalstyrelsen för den tekniska afton- och söndags¬
skolan i Eskilstuna, att, då Eommitterade icke antydt något behof af förändring i
samma styrelse, Eommitterade ansett den böra, så organiserad som hittills, bibehållas.
Beträffande frågan om öfverstyrelse för de lägre tekniska undervisningsanstal¬
terna, hafva Eommitterade, med erinran att öfverinseendet å de tekniska elementar¬
skolorna äfvensom å den tekniska afton- och söndags-skolan i Eskilstuna för närva¬
rande tillhörde Commerce-Collegium, anfört: att det torde kunna med skäl ifrågasät¬
tas, huruvida i allmänhet ett förvaltande embetsverk vore lämpligt att tjena till öf¬
verstyrelse för en läroanstalt, och att Eommitterade för sin del ansåge, det naturen
af ett sådant uppdrag vore för en förvaltningsmyndighet allt för främmande; att det
ock utan tvifvel vore på grund af en sådan åsigt, som inom andra områden, der
dylika förhållanden egt rum, desamma på senare tider undergått förändring, såsom
då, exempelvis, Sundhets-Collegii befattning att vara öfverstyrelse för Carolinska
Institutet upphört; att om den lägre tekniska undervisningen i vårt land skulle er¬
hålla den utveckling, som industriens ställning gjorde nödvändig, det utan tvifvel
vore erforderligt, att en med serskildt afseende härå utsedd öfverstyrelse utöfvade
den högre ledningen af dessa anstalter samt tid efter annan inspekterade dem; att
denna öfverstyrelse borde utöfva öfverinseendet icke blott öfver de tekniska elemen¬
tarskolorna och de lägre bergsskolorna, utan ock öfver de tekniska afton- och sön-
dags-skolorna, för hvilka sistnämnda skolors behof bildandet af en sådan styrelse
vore ännu mera påkalladt än i öfrigt; att man kunde tänka sig en sådan öfversty¬
relse under form antingen af en byrå under något af regeringsdepartementen, eller
af en afdelning utaf Commerce-Collegium, eller ock af en fristående, om ock i sam¬
band med Collegium ställd styrelse; att likväl, enligt Eommitterades uppfattning, en
fristående styrelse vore att föredraga, emedan hos en dylik öfverstyrelse erfordrades
eu samverkan af flere ganska olikartade specialinsigter, hvilka svårligen kunde före¬
nas hos en myndighet med hufvudsakligen administrativt uppdrag; att öfverstyrelsen
då lämpligen kunde utgöras af en ordförande och tre ledamöter, af hvilka en vore
kassaförvaltare, en representerade den tekniskt vetenskapliga och en den artistiska
108
undervisningen; att denna öfverstyrelse borde tillkomma: att granska och fastställa
planerna för undervisningen äfvensom utgiftsstaterna för de olika skolorna, att med
råd bistå vederbörande lokalmyndigheter vid skolornas upprättande, att bestämma
den andel af statsanslaget, som må tilläggas de särskilda skolorna, att befrämja ut¬
bildningen af dugliga lärare, att anskaffa passande undervisningsmateriel och lämpliga
larobocker, att antingen genom sina medlemmar eller genom andra sakkunniga per¬
soner, nar sådant erfordrades, inspektera de under styrelsens uppsigt ställda skolor,
att för hvarje laseår till Kong], Maj:t afgifva underdånig berättelse om så väl de
tekniska elementarskolornas, som de tekniska afton- och söndags-skolornas verksam¬
het under det förflutna året, äfvensom att hos Kong!. Maj:t framställa de förslag i
afseende a den lägre tekniska undervisningen, till hvilka omständigheterna kunde föran¬
leda;^ hvarjemte Kommitterade, med afseende derå dels att, dåde arbeten, som tillkomme
en sådan styrelse vore både maktpåliggande och besvärliga, och man icke skäligen
kunde vänta, att personer, bvilkas specialkunskaper gjorde dem lämpliga för sådana
befattningar, skulle utan någon ersättning offra så mycken tid och ikläda sig ett
sådant ansvar, som här påkallades, det syntes ligga i sakens natur, att öfverstyrel-
sens ledamöter borde vara aflönade, dels att eu sådan öfverstyrelse måste ega medel
att förskaffa och till de under dess uppsigt ställda skolorna sprida tjenlig under¬
visningsmateriel, såsom läroböcker, planschverk, gipser, modeller o. s. v., dels att
äfven de inspektionsresor, som tid efter annan måste anställas, toge medel i an¬
språk, föreslagit, att till bestridande af de för samtliga dessa ändamål nödiga ut¬
gifter måtte anvisas ett årligt belopp af 15,000 kr.
Lika med Kommitterade anser Collegium, att ett sådant åliggande, som att vara
öfverstyrelse för en läroanstalt, i allmänhet och till följd af sakens natur icke skä¬
lgen bör tillhöra ett förvaltande, med en mängd andra, från undervisningsange-
lagenheter skiljaktiga göromål sysselsatt, embetsverk. Dessa senare slags göromål,
för hvilkas skotande embetsverket egentligen blifvit upprättadt och har sin tillvaro^
både förutsätta eu helt annan verksamhetsriktning än öfvervakandet af eu under¬
visningsanstalt, med derför erforderliga egenskaper, och taga i första rummet em¬
betsverk*^ tid och arbetskraft i anspråk. Men om detta i allmänhet må anses
vara förhållandet, så måste det ännu mera gälla med saken sedd ur den synpunkt
ur hvilken Kommitterade betraktat densamma, enär befattningen såsom öfverstyrelse
för ett undervisningsväsende, utveckladt i den riktning och gifvet det omfång, som
Kommitterades betänkande anvisar, svårligen lärer kunna till sann båtnad för denna
vigtiga angelägenhet utöfvas, med mindre samma befattning förlägges till en efter
dess syften och beskaffenhet särskilt anordnad samt för dess bestridande uteslu¬
tande afsedd myndighet. Till denna befattning skulle, enligt Kommitterades förslag,
hora en sådan mångfald af bestyr med läroanstalterne och en så oafbruten vexel-
verkan emellan dessa och öfverstyrelsen, att denna styrelse måste, för ett ända¬
målsenligt fullgörande af de på densamma hyllande åligganden, kunna åt dem helt
109
och hållet egna sin tid och sin kraft; och liksom Kommitterades förslag till plan för
ordnande af det lägre tekniska undervisningsväsendet inom landet såsom en förut¬
sättning upptager inrättandet af en särskild öfverstyrelse för dithörande läroanstal¬
ter, anser Collegium sig icke böra underlåta att uttala den åsigten, att äfven under
nuvarande förhållanden samt då behofvet af teknisk bildning bos såväl näringsidka¬
ren som arbetaren gör sig alltmera gällande och kräfver att genom upprättande, i
erforderlig mån, af tekniska läroanstalter tillgodoses, omständigheterna påkalla till¬
komsten, ju förr dess hällre, af en sådan särskild öfverstyrelse.
Med instämmande alltså i hvad Kommitterade i denna del anfört, och då det
af Kommitterade för ändamalet beräknade anslagsbelopp synes icke gifva anledning
till någon erinran, hemställer Collegium om nådigt bifall till hvad Kommitterade an¬
gående inrättandet af en särskild öfverstyrelse för de lägre tekniska läroanstalterna
äfvensom om beredande af tillgång å derför nödiga medel föreslagit.
Den Chalmerska slöjdskolan i Göteborg tillhör icke antalet af de tekniska
läroanstalter, hvilka hittills stått under Collegii öfverinseende, och skulle icke häller
enligt hvad Kommitterade rörande densamma ifrågasatt, varda hänförlig till något af
de slag af dylika läroanstalter, med hvilka den omförmälda öfverstyrelsen för den
lägre tekniska undervisningen hade att taga befattning. Vid sådant förhållande til¬
låter sig Collegium att endast i allmänhet vidröra det väsentligaste af hvad i före¬
liggande ärende med frågan om nämnda slöjdskola står i samband.
Direktionen för skolan, som vid sitt underdåniga utlåtande fogat ett från sko¬
lans lärarecollegium af Direktionen infordradt yttrande i ämnet, enligt hvilket sko¬
lan, ordnad efter Kommitterades förslag, ansetts komma att hämmas i sin verksamhet
och icke kunna bibehålla den plats, den förut intagit, har, med åberopande af detta
yttrande och på grund af hvad Direktionen derjemte anfört till ådagaläggande af.
bland annat, att de af Kommitterade föreslagna förändringarna vid skolan skulle vara
tillräckliga att från en högre teknisk undervisningsanstalt, som Chalmerska slöjd¬
skolan nu vore, förvandla henne till ett lägre tekniskt elementarläroverk, afstyrkt
bifall till Kommitterades samtliga förslag i hvad dessa anginge nyssnämnda skola.
De anmärkningar, som af vederbörande vid skolan blifvit mot Kommitterades
förslag framställda, afse hufvudsakligen dels sättet för bestämmandet af skolans
ändamål, dels sjelfva undervisningens anordnande med dertill hörande omfattning af
inträdesfordringar och lärokurser, dels huruvida skolan fortfarande bör hafva till
åliggande att, på begäran af vederbörande embetsmyndighet i Göteborg sig utlåta
i ämnen, som röra näringarna; hvarjemte af Direktionen yttrats tvekan i fråga om,
huruvida den tomtplats, som af staden Göteborg åt skolan upplåtits, skulle få be¬
gagnas af en läroanstalt med så inskränkt uppgift, som den Kommitterade föreslagit för
no
skolan, äfvensom ock ernadt synes hafva varit att uttala tvifvel om, huruvida det
Chalmerska donationskapitalet skulle under åsyftade nya förhållanden få för ända¬
målet användas, ehuru, då i Direktionens yttrande meningsföljden i denna del fin¬
nes oafslutad, den verkliga beskaffenheten af Direktionens förutsättning härutinnan
icke låter sig med visshet urskiljas.
I skrifvelse till Collegium hafva Kommitterade i de flesta punkter till bemötande
upptagit hvad Direktionen mot Kommitterades betänkande och förslag rörande denna
skola åberopat och erinrat; och torde Kollegium i hvad angår planen för undervis¬
ningens ordnande med hvad dertill liörer få hänvisa till hvad Kommitterade i sådant
afseende i sagda skrifvelse anfört.
Enligt Kommitterades betänkande och förslag skulle den Chalmerska slöjdsko¬
lan, hvilken hädanefter som hittills komme att arbeta på två afdelningar, en lägre
och en högre, medelst den högre afdelningens verksamhetsområde få en plats mel¬
lan den tekniska elementarskolan och eu teknisk högskola. Jemföras sinsemellan
de af Kommitterade gifna bestämningarna, å ena sidan, af slöjdskolans ändamål, för
så vidt dennas högre afdelning vidkommer, samt, å andra sidan, af den tekniska ele¬
mentarskolans uppgift, så visar sig, att under det den senare skolan, hvilken borde
för inträde i teknikens tjenst bereda unge män, som ville egna sig åt yrken eller
befattningar, för hvilka elementära kunskaper vore af behofvet påkallade, hade till
syfte att bilda, bland annat, verkmästare för fabrikerna och underordnade ledare
för byggnadsarbeten, skulle den förra skolan, medelst dess nämnda högre afdelning,
vara en undervisningsanstalt för unge män, som, för att utbilda sig till verkmästare
eller ledare af tekniska anstalter eller byggnadsarbeten, ville förvärfva grundläg¬
gande kunskaper. Uppgiften att bilda “verkmästare11 skulle således vara gemensam.
I öfrigt skulle den angifna skilnaden skolorna emellan, så vidt nämnda bestämningar
beträffar, egentligen inskränka sig dertill, att den tekniska elementarskola!! komme
att bilda “underordnade ledare för byggnadsarbeten" och bibringa “elementära"
kunskaper, samt att slöjdskolan skulle bilda “ledare af tekniska anstalter el¬
ler byggnadsarbeten" och bibringa “grundläggande" kunskaper. Collegium har
redan vid fråga om den tekniska elementarskolan antydt, att med den i all¬
mänhet angifna bestämningen af, eller sjelfva definitionen å, sistberörda sko¬
las uppgift borde sammanställas undervisningsplanen, med dennas begränsning
af lärokursernas omfattning. Ett sådant förfarande torde äfven här vara det
rätta, för ernåendet af en jemförelsevis tillförlitlig öfversigt öfver den verkliga
vidden af skolans arbetsfält. Den i inledningen till nu gällande stadgar för slöjd¬
skolan lemnade bestämningen af skolans ändamål är väl, såsom Kommitterade i skrif-
velsen till Collegium ock anmärkt, “helt enkelt en definition på en teknisk läroan¬
stalt, denna må nu vara en högskola eller en arbetarekola"; och förnekas bör väl icke
det befogade i Kommitterades syfte, “att närmare beteckna skolans karakter, utan att
likväl dermed vilja lägga några tryckande band på hennes verksamhet". Att ut¬
in
trycket “ledare af tekniska anstalter eller byggnadsarbeten", äfven med den tillagda
begränsningen, att hvad de, som önska till sådana ledare bildas, kunna i skolan
förvärfva är “grundläggande kunskaper", medgifver en ganska vidsträckt tydning,
särskilt vid jemförelse med den i § 4 af förslaget till stadgar lemnade föreskriften,
att undervisningen skall i skolans högre afdelning erhålla en “vetenskapligt teknisk"
riktning, torde ej låta sig bestridas. Skulle emellertid Direktionens anmärkning
mot benämningen "verkmästare", vid hvilken benämning, såsom enligt Direktionens
antydan mindre lämplig och kunnande föranleda att läroanstalten komme att betrak¬
tas såsom en “verkmästareskola", Direktionen fäst en viss vigt, finnas böra vinna
något afseende, och bestämningen i dess sammanhang kan i annan och tjenligare
form återgifvas, så kunde, såsom i sin mån talande för en sådan förändring, erin¬
ras, att sagda benämning blifvit af Kommitterade eljest använd i något olika betydelse,
å ena sidan, för den tekniska elementarskolan samt, å andra sidan, för de lägre
bergsskolorna.
Vidkommande hvad Direktionen anmärkt i syftning, att det skolan tillhörande
åliggandet att under de tider af året, då undervisningen i läroanstalten fortginge,
på begäran af vederbörande embetsmyndighet i Göteborg meddela yttranden i äm¬
nen, som rörde näringarna, icke borde upphöra, så och då Direktionen förmält,
att det vid många tillfällen visat sig hafva varit af stor fördel, att skolans utlå¬
tande kunnat i enlighet med de för skolan gällande stadgar af myndigheterna in¬
fordras, och någon olägenhet häraf för undervisningens ostörda gång icke anmälts
hafva uppkommit, samt, så vidt Collegium har sig bekant, något annat sätt att å
stället erhålla officielt utlåtande i berörda afseende icke står till buds, synes anled¬
ning vara för handen att låta föreskriften om nämnda åliggande för skolan qvarstå.
Beträffande åter hvad Direktionens underdåniga utlåtande innehåller om ett
möjligt äfventyrande af rätten att begagna tomtplatsen för skolbyggnaden, eller den
antydda frågan om det Chalmerska donationskapitalet, så lärer angående dessa punk¬
ter, i hvilka vederbörande kommun och styrelse synas icke blifvit hörda, något
yttrande från Collegii sida nu icke vara påkalladt.
För öfrigt och slutligen torde Collegium i fråga ej mindre om formen för
anställandet af lärare och kompetensvilkoren dervid samt rätt för lärarne att efter
viss tids tjenstgöring tillerkännas aflöningsförhöjning äfvensom att komma i åtnju¬
tande af pension, än ock om särskild pröfning för lärjunge, som önskar erhålla
afgångsbetyg från läroverket, få, i tillämpliga delar, åberopa hvad Collegium rörande
den tekniska elementarskolan i dessa hänseenden anfört och förordat.
Stockholm den 20 Maj 1875.