Ändra Kammarens Tillfälliga Viskotta (N:o 1) Utlåtande N:o 9.
1
N:o 9.
Ank. till ttiksd. Kansli den 2 Mars 1875, kl. 1 e. m.
Andra Kammarens Första Tillfälliga Utskotts utlåtande N:o ,2 med
anledning af dels Herr J. Anderssons från Göteborgs och
Bohus län motion, N:o 97, dels Herr Pehr Benjaminssons
motion, N:o 150, båda afseende förändring i 4 § 5 mom.
af gällande folkskolestadga.
Uti ifrågavarande, inom Riksdagens Andra Kammare väckta, till Ut¬
skottet remitterade motioner yrkar Herr J. Andersson från Göteborgs och Bo¬
hus län (motion K:o 97), att 4 § 5 inom. folkskolestadgan måtte så förändras,
att det för hvarje skattskyldig person stadgade bidrag till folkskolelärares af¬
lönande måtte bestämmas till minst 5, högst 20 öre, samt att skolafgiften för
barn måtte helst aldeles borttagas, men i ingen händelse få påföras i annat
fall, än der kyrkostämman pröfvat sådant lämpligt eller till högre belopp än
5 gånger den afgift, som påföres skattskyldig person; hvaremot Herr Pehr
Benjaminsson (motion N:o 150), utan förändring i öfrigt af nämnda paragraf,
yrkar, att ett bidrag af minst 25, högst 50 öre måtte stadgas för hvarje skatt-
skrifven person i församlingen, med undantag af dem som åtnjuta understöd
af fattigvården eller för medellöshet erhålla afkortning å kronoutskylder.
Ehuru man allmänt torde vara ense derom, att personliga utgifter så¬
som bidrag till bestridande af statens eller kommunens utgifter böra i regeln
undvikas, finnas dock några dylika, som afse sådana för alla gemensamma
ändamål, att de, faststålda till låga belopp, icke allenast kunna med full billig¬
het påläggas, utan äfven böra det, på det en hvar må påminnas om sina för¬
bindelser till staten och kommunen; hit räknar Utskottet den s. k. skydds-
afgiften, sjukvårdsafgiften samt den i 4 § 5 inom. folkskolestadgan omnämnda
afgift af hvarje skattskyldig person för beredande af tillgång till folkskole-
lärarnes aflönande. Beträffande beloppet af dylika afgifter och särskild! den
bär ifrågavarande: den till folkskolan, så är det klart, att detta kan — utan
att träda billigheten för nära — vexla icke blott under olika tidsperioder utan
äfven under olika ortförhållanden, och Utskottet anser, att de i allmänhet inom
Bih. till Riksd. Prot. 1875. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band, 6 Höft. 1
2 Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 1) Utlåtande N:o 9.
vårt land och särskildt inom vissa delar deraf på senare tiden högt stegrade
arbetsprisen fullt berättiga till ökande af den latitud vid ifrågavarande afgifts
bestämmande, som redan nu i 4 § 5 mom. folkskolestadgan är lemnad, samt
att — med bibehållande af nuvarande minimum: 2 skilling Banko — maximum
kan bestämmas till lö skilling samma mynt.
En personlig afgift af den art, som samma paragraf och moment af
folkskolestadgan vidare omtalar: för hvarje barn som begagnar folkskolan, fö¬
rekommer deremot Utskottet vara ur alla synpunkter obillig och skadlig; den
pålägges för ännu icke till mogen ålder komna samhällsmedlemmar, den drab¬
bar ofta hårdast — ej blott relativt utan äfven absolut — just der förmågan
att bära en skattebörda är minst, och den ökar tvifvelsutan den obenägenhet
att sända barnen till skolan, som ännu bär och der tyvärr spåras och som
nästan alltid bar sin grund i ekonomiskt trångmål. Ehuru det beror af
hvarje kommuns godtfinnande att bestämma beloppet af denna afgift, och ehuru
vid dess uttaxerande vissa inskränkande vilkor äro fastade, anser Utskottet
sålunda lämpligast, att denna skattetitel helt och hållet ur folkskolestadgan
borttages.
Med stöd af hvad ofvan blifvit anfördt, får Utskottet derföre vördsamt
hemställa, att vid Herrar J. Anderssons och Pehr Benjaminssons motioner,
N:ris 97 och 150, det afseende måtte fästas:
att Riksdagen ville i underdånig skrifvelse anhålla, det
4 § 5 mom. folkskolestadgan måtte erhålla följande förän»
drade lydelse: För att bereda tillgång till de erforderliga
aftörringsbeloppen bör, der ej andra medel härtill finnas,
ett årligt bidrag af minst två och högst sexton skilling
banko af hvarje skattskyldig' person i församlingarne ut¬
göras. Om dessa bidrag icke uppgå till det — — —
— — — — — — . _ öfverenskommelse härom träffas.
Stockholm den 2 Mars 1875.
På Utskottets vägnar:
Robert De la Gardie.
Andra Kammarens lillfälliga Utskotts (N:o t) Utlåtande N:o 9.
3
Reservationer:
af Herr I. Åsidof: ”Då jag’ ej kan gilla det slut, hvartill Utskottet
kommit i den del af detta utlåtande, som afser Herr P. Benjaminssons motion,
N:o 150, i hvilken han föreslår en förhöjning af den personel afgiften till
folkskolan, får jag häremot afgifva min reservation.
Sedan Utskottet — som, i följd af deras innehåll, till gemensam be¬
handling förehaft såväl den nu nämnda som Herr J. Anderssons motion, N:o
97, hvars syfte har en motsatt riktning, utgående på att helt och hållet af¬
skaffa de algifter som erläggas för de skolan besökande barnen — enhälligt
besluta tillstyrka borttagandet af afgiften för skolbarnen, synes mig det slut,
hvartill Utskottet kommit beträffande den personel skolafgiften, innebära den
största inkonseqvens, i det Utskottet, genom nämnda afgifts höjande, med den
ena hunden återfordrar, ehuru i annan form, en afgift, hvilken det vill efter¬
skänka med den andra. Denna slutsats synes ej heller stämma särdeles väl
öfverens med de i motiveringen uttalade åsigterna om olämpligheten af dylika
afgifter. Då härtill kommer att, genom antagande af Utskottets förslag i sin
helhet, den blifvande afgiften efter mitt förmenande skulle blifva till beloppet
högre och sålunda mera betungande för medlemmarne af arbetsklassen, än
dessa för närvarande hafva att för folkskolans räkning erlägga, vill jag åtmin¬
stone ej deltaga i att tillstyrka ett sådant förslag. Utskottet har visserligen
oj till fullo tillstyrkt Herr Benjaminssons motion, utan har vid medgifvande af
den personela afgiftens förhöjning enligt hans önskan från 6 till 16 skilling
banko (hvilket naturligtvis är hufvudsaken i motionärens förslag) dock förordat
bibehållande af nuvarande minimibeloppet 2 skilling banko, men den sannolikaste
följden häraf skall efter min åsigt blifva, att de flesta kommuner, om ej alla,
skola å . kyrkostämma genomdrifva maximiafgiften för att få så stort bidrag
som möjligt till skollärarens aflöning och derigenom kostnaderna efter fyrk-
talet nedsatta. Häraf följer, att en gift torpare eller statdräng kommer att så¬
som personel afgift för sig och hustru få erlägga till skolkassan en krona år¬
ligen, och då desse vanligen för närvarande i afgift för skolan besökande barn,
der sådan afgift upptages, erlägga endast 25 öre, skulle sålunda desse genom
bifall till Utskottets förslag drabbas af högre afgifter. För min del skulle jag
helst önska afskaffande helt och hållet af äfven den personela skolafgiften,
men då ingen motion i sådant syfte inkommit, och dessutom sistlidna års
Riksdag, med anledning af en af samme motionär då ingifven motion i samma
4
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o i) Utlåtande N:o 9.
syfte, afslagit all förhöjning i den personel skolafgiften, får jag, till behjer¬
tande af den arbetande befolkningens bästa, föreslå, att Herr Pehr Benjamins-
sons ifrågavarande motion icke heller nu må af Riksdagen bifallas, och att
sålunda bestämmelsen i 5de punkten af folkskolestadgans 4 §, rörande det
årliga bidraget af hvarje skattskyldig person, må bibehållas vid nu gällande
lydelse, men att deremot den nu stadgade afgiften för skolbarn måtte afskaffa^.”
af Herr J. W. Lundquist: ”Af Utskottets*1 betänkande framgår, att den
personela afgiften till folkskolan, kan höjas från nu varande belopp två skil¬
ling banko till 16 skilling samma mynt för hvarje skattskyldig persen, der
församlingen så beslutar. Detta blir en skatteförhöjning på svenska folket,
som jag hoppas att denna Kammare icke skall bifalla, allra helst som Riks¬
dagen för icke länge sedan med tillfredsställelse emottag och biföll Kongl.
Majds proposition om skattelindring, då halfva skyddsafgiften borttogs, hvilken
efter samma grund utgick för folkskolan.
Det nu föreslagna beloppet är, i jemförelse med förut omnämnda skatte-
nedsättning, icke litet, och jag vågar tro att många församlingar icke skola
tillämpa en rätt att påföra skatt på en personal, som kan utgöra försam¬
lingens flertal, men som saknar rätt att i ett sådant beslut deltaga. Att så¬
lunda bifalla detta Utskottets förslag' vore efter mitt förmenande i principielt
och rättsligt hänseende mycket orätt. Man må jemväl besinna, att det finnes
många fattiga föräldrar, som dagligen för sig och sina barns torftiga uppehälle
få genom svett och möda kämpa sig fram; att dessa af staten och kommunen
hafva åtminstone fri undervisning i folkskolan för sina barn är icke för mycket
begärdt, detta så mycket mer som staten genom sina skolor lem nar fri under¬
visning och som för det mesta tillgodogöres de barn, hvilkas föräldrar äro mera
lyckligt lottade.
Jag får sålunda föreslå,
att Riksdagen i underdånig skrifvelse anhåller, det 4 §
5 mom. folkskolestadgan måtte erhålla följande förändrade
lydelse: För att bereda tillgång till de erforderliga aflö-
ningsbeloppen bör, der ej andra medel härtill finnas, ett
årligt bidrag af minst två och högst sex skilling banko
af hvarje skattskyldig person i församlingärne utgöras.
Om dessa bidrag icke uppgå till det — -- — — — —
öfverenskommelse härom träffas.”