Lag-Utskottets Utlåtande N;o 32.
N:o 32.
Ank. till Riksd. Kansli den 14 Maj 1875, kl. 7 e. m.
Utlåtande, i anledning af väckt förslag om förändrad lydelse af 58
och 110 §§ i Kongl. Stadgan om skiftesverket i riket den
9 November 1866.
Uti eu inom Andra Kammaren väckt, till Lag-Utskottet remitterad mo¬
tion (N;o 93) har Herr J. Sandstedt föreslagit, “att Riksdagen måtte för -sm
del besluta en författning, hvarigenom förordnas att 58 och 110 §§ i Kongl.
Maj:ts förnyade nådiga stadga om skiftesverket i riket den 9 November 1866
skola erhålla följande lydelse:
58 §.
Kan genom egoutbyte i andra fall, än nu nämnda äro, beqvämlighet
för odling eller häfd, eller annan dylik fördel vinnas, då må det, utan hinder
af förut faststäklt skifte, ske på sätt i 56 $ sägs och med iakttagande af hvad
i 57 § för särskilda fall är föreskrifvet; dock får sådant utbyte ej så utsträc¬
kas, att den förra egoindelningen derigenom i väsentlig män rubbas, utan så
är, att alla, hvilkas rätt är af frågan beroende, derom sig förena.
110 §.
Den kostnad, som till skifte fordras, så till landtmätares och gode mäns
aflöning, som till karte- och protokollslösen, äfvensom till handtlangning, skola,
Bih. till Riksd. Brok 1875. 7 Sami. 23 Höft.
2
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
der ej annorlunda är särskild! stadgadt, alla delegare, hvilkas egor dervid in¬
gått, gemensamt vidkännas, hvar och en eftersom han vid skiftet egolott nju¬
tit. I kostnad för annan landtmäte »förrättning, som flere törel-, läge en
hvar, som deraf nytta häfver, del efter ty, som skäligt pröfvas; dock icke i
fråga om egoutbyte enligt 58 §, i hvilket fall kostnaden skall gäldas af den,
som förrättningen påkallat.1-4
Enligt 56 § skiftesstadgan kan egoutbyte mot jordegares bestridande cga
rum allenast i två fall, det ena, då mot angränsande by eller hemman före¬
komma råskilnader, hvilka, till besparing i häguadsbesväret och lättnad i häf¬
der!, kunna genom egoutbyte ledas efter räta linier, och det andra, om sådan
egoblanduing förefinnes, att den ena byn har eu jordega helt och hållet inom
den andras område. Uppstår åter i andra fall, än dessa, fråga om egoutbyte,
då länder till efterrättelse 58 §, enligt hvilken det ej må ske med mindre ve¬
derbörande jordegare sig derom förena.
Då skiftesstadgan sålunda medgifver, att, för beredande af lättnad i
hägnadsbesvär eller häfd, egoutbyte i de begge omförmälda fallen må mellan
olika byar och hemman, som tillförene icke haft samfälda egor, utan samtlige
jordegares samtycke, kunna, der någon af dem icke deraf lider synnerligt men,
försiggå och sålunda verka till rubbning af rågång, som kan vara genom laga
skifte fastställd, synes det vara med berörda medgifvandes grund — det all¬
männas intresse af en väl ordnad egodelning —- förenligt och öfverensstäm¬
mande, att under enahanda vilkor i sådan rågång i allmänhet tillstädja än¬
dring, der beqvämlighet för odling eller häfd, eller annan dylik förmån kan
genom utbyte af jord beredas. En sådan lagförändring är ock af behofvet i
hög grad påkallad dels i följd deraf, att många äldre laga skiften äro så
olämpligt inrättade, att en reglering af rågångarna de olika egolotterna emel¬
lan är synnerligen erforderlig, dels ock derföre att, i anseende till den mängd
jernvägsanläggningar, sjösänkningar och vattenafledningar, som på senare tider
egt rum, på många ställen uppkommit förändrade förhållanden, hvilka vid
skiften, som förut blifvit verkställda, icke kunnat förutses och göra egoutby¬
ten numera önskvärda och nyttiga. Helgden af den fastställelse, som
eu gång åkommit ett laga skifte, synes i de fall, till hvilka motionären åsyf¬
tar få rättigheten till obligatoriskt egoutbyte utsträckt, icke vara större än i
de likartade två fall, då en sådan rättighet enligt nu gällande lag redan före¬
finnes; men dock torde denna helgd böra tillmätas den vigt, att den ene jordega-
rens rätt uti ifrågavarande hänseende icke må gifvas sådan omfattning, att
utbytet kan för den andre medföra någon väsentlig rubbning i egodelningen.
Af den pröfningsrätt i sistnämnda, hänseende, som skulle tillkomma förrätt-
ningsman eller egodelningsrätt, torde någon våda icke vara att befara, helst
enligt 56 § för bedömandet af det men, som endera sidan kan anses af ego¬
3
Lag-Utskottets Utlåtande N:o 32.
utbytet lida, eu jemförlig pröfningsrätt nu eger ruin, utan att, så vidt Utskottet
känner, hafva föranledt några olägenheter.
Såsom ett korrektiv till förekommande af missbruk, och då det dess¬
utom icke är billigt, att den, som i hit hänförliga fall tvingas till egoutbyte,
blifver underkastad skyldighet att deltaga i de dermed förenade kostnader,
torde, på sätt motionären föreslagit, lämpligen böra föreskrifvas, att kostna¬
derna. i ifrågavarande fall skola drabba den ensam, som egoutbyte påkallat.
På grund af hvad sålunda blifvit i hufvudsaklig öfverensstämmelse
med Utskottets vid sistlidne riksdag i ämnet afgifua utlåtande anfördt, får
Utskottet vördsamt hemställa,
att föreliggande motion måtte af Riksdagen bifallas.
Stockholm den 13 Maj 1875.
På Utskottets vägnar:
Eric Sparre.
Reservationer:
af Herrar von Gegerfelt och Philipsson, hvilka ansett motionen böra
afstyrkas.
af Herr Sundeil: Då vid sistlidet års riksdag Lag-Utskottets utlå¬
tande med hemställan, ordagrant lika med hvad i sin motion Herr Sandstedt nu
föreslagit, af Riksdagens båda Kamrar efter diskussion afslogs, synes mig, att,
endast af detta skäl, bifall till motionen icke bort, på sätt som skett, af Ut¬
skottet tillstyrkas.