8
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 11.
äro om slutet, ense. Öfver vigtigare äro om slutet ense. Öfver vigtigare
saker skola minst sju döma. Ej må saker skola minst sju döma. Ej må
flere än åtta ledamöter på eu gång i flere än åtta ledamöter på en gång i
pröfningen af något mål deltaga. pröfningen af något mål deltaga, der
ej för vissa fall annorledes förordnas
i den ordning Hl § 1 mom., stadgar.
Stockholm den 5 April 1875.
Ä Utskottets vägnar:
TH. MUNCK af R0SEN8CHÖIJ).
Nso
II
Aiik. till Riksd. Kansli den 5 April 1875, kl. 2 e. m.
Konstitutions- Utskottets Utlåtande, i anledning af vädd motton om
ändring af 5 § Regeringsformen.
I afsigt att fästa Riksdagens uppmärksamhet på behofvet af att under
en lämplig form i våra grundlagar införa bestämmelser, som tilläte någon¬
ting, motsvarande en konselj-president i Konungens konselj, utan att egen¬
skapen af Rådkammarens främste ledamot ovilkorligen skulle vara förknip¬
pad med chefskapet för Justitie-departementet, och under erinran derjemte,
att hvarje förändring, som bidroge att gifva styrka och sammanhållning åt
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 11.
0
Konungens rådkammare, jemväl måste bidraga att skydda och upprätthålla
den ställning-, som tillkomme Konungen, har Herr Wallenberg i en inom
Första Kammaren väckt och derifrån till Utskottet hänvisad motion (N:o 46)
hemstält, att åt 5 § Regeringsformen måtte gifvas följande förändrade lydelse:
“Statsrådet skall bestå åt tio ledamöter, bland hvilka Konungen sär¬
skild! utser en att vara Statsminister och Statsrådets främste ledamot; och
ege Statsråden att alla der förekommande ärenden öfvervara etc.“
I en sedermera till Utskottet ingifven skrift, har Herr Wallenberg-,
till Utskottets bepröfvande i sammanhang med ofvannämnde motion, före¬
slagit, att Justitie-statsministerns högre värdighet måtte upphöra och han
likställas med öfrig-e departementschefer, utrikesstatsministern undantagen, samt
att Konungens råd framdeles måtte komma att bestå af en statsminister och
främste ledamot af konseljen, eu utrikes-statsmimeter och chef för Utrikes¬
departementet samt åtta statsråd, deraf två eller fre utan portfölj, detta
beroende af Konungens skön att lemna eller icke lemna någon portfölj till
statsministern.
Emot syftet af ifrågavarande förslag har Utskottet lika litet nu, som
vid 1868, 1872 och 1874 årens riksdagar, någonting att erinra. Såsom
bekant är, kan stadgandet om högre värdighet för Justitie-statsministern nu¬
mera endast ur historisk grund förklaras. Det gamla riksdrotsembetet, som
af Gustaf 111 blifvit återupplifvadt, hölls ännu år 1809 besatt; och då man
åt dess innehafvare, som tillika var främste ledamot af Högsta Domstolen
och President i Svea hofrätt, ville inrymma en plats i det nya Statsrådet,
kunde detta ej ske med mindre än att han der bibehöll den höga värdig¬
het, hvartill hans fordna rang och innehafvande embeten berättigade honom.
Af denna anledning och då Justitie-statsministern fortfarande intill år 1840
innehade den särskilda ställning i förhållande till Statsrådets öfriga ledamöter,
att han tillika var ledamot af Högsta Domstolen, blef han beklädd mod
statsministersvärdighet. Sedermera hafva likväl dessa förutsättningar för bibe¬
hållande af den högre värdigheten försvunnit; och då af liera skäl stats¬
ministersvärdigheten icke torde böra ur våra grundlagar helt och hållet
borttagas, finner Utskottet det vara lämpligast att åt Konungen öfverlemnas
att till statsminister eller statsrådets främste ledamot utse den af sina råd¬
gifvare, hvilken lian anser kunna med största fördel för ärendenas gång-
intaga en dylik ställning, utan att dermed ett visst departement eller ens
något departement bok öfver vara förenadt.
Bill. till Rihsd. Prof. 1875. 3 Sand. 5 Höft.
O
10
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 11.
I)efc måste nemligen vid val af chef för Justitie-departementet obe¬
stridligen kunna medföra olägenhet, att denna befattning nödvändigt skall
tillhöra innehafvaren af första platsen i Konungens råd. Man kan vara en
utmärkt statsman, utan att ega den omfattande lagkunskap samt de djupare
teoretiska och praktiska insigter, hvilka äro oumbärliga för den, som skall
uppgöra eller granska förslag till allmänna lagbud; likasom tvärtom en per¬
son kan vara fullt qvalificerad såsom chef för Justitie-departementet, men
deremot sakna de egenskaper, hvilka på eu statsministersplats fordras; och
intet skäl torde vara för handen att bibehålla ett grundlagsstadgande, som
kali föranleda dertill, att en person, som är den mest tjenlige till chef för
Justitie-departementet, icke kali i denna egenskap användas blott på den
grund, att han icke är lämplig eller villig att såsom statsminister fungera.
Ehuru af den ställning, som sålunda skulle tillkomma statsministers-
embetet, måste blifva en nödvändig följd, att chefen för Utrikes-departemen-
tet upphör att vara statsminister, bör han dock, enligt Utskottets åsigt,
fortfarande benämnas minister för utrikes ärendena. Det lärer nemligen
icke sakna betydelse, att han kan tillägga sig denna titel vid den utrikes
brefvexlingen, hvartill kommer, att han, i olikhet med de öfriga deparle-
mentscheferne, utöfvar verkliga ministerfunktioner samt dessutom innehar
en särskild ställning såsom representant för begge de förenade rikena; och
torde denna särskilda ställning jemväl berättiga honom att fortfarande bibe¬
hålla den högre värdighet, som för närvarande i 34 § Regeringsformen fin¬
nes honom tillerkänd.
De af Utskottet i öfrigt tillstyrkta förändringar röra endast redak¬
tionen och följa oundvikligt af de ändringar, hvilka Utskottet ansett böra
vidtagas i 5 och 6 §§ Regeringsformen.
Utskottet hemställer alltså,
att Riksdagen, med anledning af Herr Wallenbergs före¬
varande motion, måtte antaga att hvila till vidare grund¬
lagsenlig behandling följande förändringar i
Hcgeriiigsförnuui.
Nuvarande lydelse:
Föreslagen lydelse:
;>.
Statsrådet skall bestå af tio leda- Statsrådet skall bestå af tio leda¬
möter, hvilka äge att alla der före- möter, bland hvilka. Konungen utnämne
Konstitutions-Utshottets Utlåtande N:o 11. 11
kommande ärenden öfvervara; ej må en att vara Statsminister och Stats-
fader och son eller bröder på en gång rådets främste ledamot. Desse äga
vara ledamöter af Statsrådet. att alla i Statsrådet förekommande
ärenden öfvervara. Ej må fader och
son eller bröder på en gång vara
ledamöter af Statsrådet.
§
Af Statsrådets ledamöter skola sju
vara chefer, hvar för sitt departement,
nemligen:
Justitie-statsministem för Justitie¬
departementet;
Statsministern för Utrikes ärendena,
för Utrikes-departementet;
En chef och föredragande statsråd
för Landtförsvars-departementet, hvil¬
ken tillika vare Konungens rådgifvare
i kommandomål för arméen;
En för Sjöförsvars-departementet,
hvilken tillika vare Konungens råd¬
gifvare i kommandomål för flottan;
En för Civil-departementet;
En för Einans-departementet; samt
Eu för Ecklesiastik-departementet.
Den närmare fördelningen af ären¬
dena, departementen emellan, bestämmes
af Konungen genom en Karsk ild t ut¬
färdad, offentligen kungjord stadga.
Bland de tre statsråden utan de¬
partement. böra minst två hafva för¬
valtat civil beställning.
§
Ministeriela mål, hvarmed förstås alla
de, som angå rikets förhållande till
främmande makter, må Konungen låta
6.
Af Statsrådets ledamöter skola sju
vara chefer och föredragande, hvar
för sitt departement, nemligen:
Ministern för utrikes ärendena för
Utrikes-departementet;
En chef för Justitie-departementet;
En för Landtförsvars-departementet,
hvilken tillika vare Konungens råd¬
gifvare i kommandomål för arméen.
Eu för Sjöförsvars-departementet,
hvilken tillika vare Konungens råd¬
gifvare i kommandomål för flottan;
En för Civil-departementet;
En för Finans-departementet; samt
En för Ecklesiastik-departementet.
Den närmare fördelningen af ären¬
dena, departementen emellan, bestämmes
af Konungen genom en särskild t ut¬
färdad, offentligen kungjord stadga.
Bland de tre statsråden utan de¬
partement böra minst två hafva för¬
valtat civil beställning.
11.
Ministeriela mål, hvarmed förstås alla
de, som angå rikets förhållande till
främmande makter, må Konungen låta
12
Konstitutions-TJtskottets Utlåtande N:o 11.
bereda och handhafva på det sätt,
Honom lämpligast synes. Statsministern
för utrikes ärendena tillhör att dessa
mål inför Konungen föredraga och an¬
mäla i närvaro af någon annan Stats¬
rådets ledamot. År Statsministern från¬
varande. —- — — — _ — — —
§
Konungen äger att i afhandlingar
och förbund med främmande makter
ingå, sedan lian, enligt föregående
paragraf, deröfver hört Statsministern
för utrikes ärendena och någon annan
tillkallad Statsrådets ledamot.
. §
Då justitie-ärenden i Statsrådet före¬
dragas, skola, jemte Justitiestatsmi¬
nister och två statsråd, t\k af Högsta
Domstolens ledamöter dem öfvervara,
med den skyldighet att till protokollet
sig yttra, som 9 § föreskrifver.
§
Sändebud hos främmande makter och
tjensteman vid beskickningarne nämne
Konungen i Statsministerns för utrikes
ärendena och någon annan tillkallad
statsrådsledamots närvaro.
§
Statsministrar ne innehafve rikets
högsta värdighet och statsråden den
bereda och handhafva på det sätt,
Honom lämpligast synes. Ministern
för utrikes ärendena tillhör att dessa
mål inför Konungen föredraga och an¬
mäla i närvaro af någon annan Stats¬
rådets ledamot. År Ministern från¬
varande — — —- — — — — —
12.
Konungen äger att i afhandlingar
och förbund med främmande makter
ingå, sedan Han, enligt föregående
paragraf, deröfver hört Ministern för
utrikes ärendena och någon annan till¬
kallad Statsrådets ledamot.
26.
Då justitie-ärenden i Statsrådet före¬
dragas, skola, jemte chefen för Justitie¬
departementet och två andra leda¬
möter af Statsrådet, två Justitieråd
dem öfvervara, med den skyldighet att
till protokollet sig yttra, som 9 §
föreskrifver.
32.
Sändebud hos främmande makter och
tjensteman vid beskickningarne nämne
Konungen i Ministerns för utrikes
ärendena och någon annan tillkallad
statsrådsledamots närvaro.
34.
Statsministern och Ministern för ut¬
rikes ärendena innehafve rikets högsta
Konstitutions-UtsJcottets Utlåtande N:o 11.
13
närmaste derintill. Statsminister eller värdighet och statsråden den närmaste
statsråd må icke tillika annat embete derintill. Ledamot af Statsrådet må
utöfva, ej heller några inkomster deraf icke tillika annat embete utöfva, ej
uppbära. Justitieråd må ej tillika annat heller några inkomster deraf uppbära,
embete innehafva eller utöfva. Justitieråd må ej tillika annat embete
innehafva eller utöfva.
Rikgdags-onlningcu,
§
Deri, som blifvit till riksdagsman
vald, skall första gången han efter valet
till Riksdag sig inställer, inför Justitie-
staisministern, eller den, Konungen i
hans ställe förordnar, sin fullmakt till
granskning uppvisa. — — — — —
§
►Så snart fullmakterne undergått den
i mom. 1 åt nästföregående paragraf
föreskrifna granskning samt berättelse
om förloppet dervid blifvit af Justitie-
statsministern, eller den i hans ställe
förordnad är, meddelad Kamrarne, —
§
Konungen låter offentligen kungöra
den af Honom för Riksdags öppnande
bestämda tid, som ej må utsättas senare
32.
Den, som blifvit till riksdagsman
vald, skall första gången, han efter valet
till Riksdag sig inställer, inför Chefen
för Justitie-departementet eller den,
Konungen i hans ställe förordnar, sin
fullmakt till granskning uppvisa--
33.
Så snart fullmakterne undergått den
i mom. i af nästföregående paragraf
föreskrifna granskning samt berättelse
om förloppet dervid blifvit af Chefen
för Justitie-departementet eller den, i
hans ställe förordnad är, meddelad
Kamrarne, — — — —- — — —
34.
Konungen låter offentligen kungöra
den af honom för Riksdags öppnande
bestämda tid, som ej må utsättas senare
14
Konstitutions-Utslcottets Utlåtande N:o 11.
än å femte söekendagen efter Riksdags
början. På den tid skola riksdags¬
männen, sedan gudstjenst med dem
hållen är, sammankomma på rikssalen,
der Konungen eller, då Han så för
godt finner, någon af Statsministrar ne
förer ordet. Vid detta tillfälle — — —
§
Vill Konungen — —----—
— — •—• — — — —- — meddelas.
Då Riksdag — — — — — —
— — — — — — välönskningar.
Derefter uppläses riksdagsbeslutet; hvar¬
uppå Konungen, sjelf eller genom någon
af Statsministrame, förklarar Riksdagen
vara afslutad.
än å femte söekendagen efter Riksdags
början. På den tid skola riksdags¬
männen, sedan gudstjenst med dem
hållen är, sammankomma på rikssalen,
der Konungen eller, då Han så för
godt finner, Statsministern eller annan
statsrådsledamot förer ordet. Vid detta
tillfälle — — — — — — — —
36.
Vill Konungen--—- — — —-
— — — — — — — — meddelas.
Då Riksdag — — —- — — —
— — — —---välönskningar.
Derefter uppläses riksdagsbeslutet; hvar¬
uppå Konungen, sjelf eller genom Stats¬
ministern eller annan statsrådsledamot,
förklarar Riksdagen vara afslutad.
Tryckfrihetsförordningen.
4:o) Utgifvare af dagblad eller pe¬
riodiska skrifter anmäle sig, jemte ti¬
teln och tryckningsorten, hos Justitie-
statsministern, som — — — — —
5:o) Privilegier å boktryckeri — —
Då ett boktryckeri--—---—
Den ett nytt boktryckeri — —• —
— — — — sagd är. I båda fallen
åligger det Konungens Befallnings¬
hafvande, sedan behörig anmälan hos
honom blifvit gjord, att genast eller
4:o) Utgifvare af dagblad eller pe¬
riodiska skrifter anmäle sig, jemte titeln
och tryckningsorten, hos Chefen för
Justitiedepartementet, som —---
5:o) Privilegier å boktryckeri — —
Då ett boktryckeri — —---
Den ett nytt boktryckeri — — —
— — — — sagd är. I båda fallen
åligger det Konungens Befallnings¬
hafvande, sedan behörig anmälan hos
honom blifvit gjord, att genast eller
Konstitutions-Vtskottets Utlåtande N:o 11.
15
med först omgående post derom un¬
derrätta Justitiestatsminister^ An-
8:o) Vid rättegångens början--
—--_--tilikännagifver. Angår
rättegången dagblad eller periodiska
skrifter, blifve utgifvarens namn af
Justitie-statsmimstern, i följd af ofvan
föreskrifna anmälan, uppgifvet. Do¬
maren — — — — — — —----
§
1 afseende på bevakningen — —
— — — — — gälla:
Do) Justitie-statsmimstern skall till¬
komma att — — —■ — — stadgas.
2:o) Till befrämjande af detta ända¬
mål vare härmed till ovägerlig efter¬
lefnad föreskrifvet, att i samma stund,
ej senare än en skrift till försäljning
eller till spridande, på hvad annat sätt
som helst, utgifves, skall ett exemplar
allemnas, i Stockholm till Justitie-
statsmimstern och i hvarje annan ort
till hans förordnade ombud. Bok¬
tryckare, som denna föreskrift urakt¬
låter, bete hvarje gång femtio riksdaler:
och om han, utan att vara försedd med
Justitie-sfatsviinisterns bevis — — —-
stadgadt är.
3:o) I alla de fall, der åtal, enligt
2 § 4 mom. samt 3 §, genom allmän
med först omgående post derom un¬
derrätta Chefen för Justitie-departe-
mentet. Anlägges--— — — —
8:o) Vid rättegångens början--
— —- — — tilikännagifver. Angår
rättegången dagblad eller periodiska
skrifter, blifve utgifvarens namn af
Chefen för Justitie-departementet, i
följd af ofvan föreskrifna anmälan, upp¬
gifvet. Domaren — — —----
4.
I afseende på bevakningen — —
— — — — — gälla:
1 :o) Chefen för Justitie-de pörte mentet
skall tillkomma att — -—- — stadgas.
2:o) Til! befrämjande af detta ända¬
mål vare härmed till ovägerlig efter-
lefnad föreskrifvet, att i samma stund,
ej senare än en skrift till försäljning
eller till spridande, på hvad annat sätt
som helst, utgifves, skall ett exemplar
aflemnas, i Stockholm till Chefen för
Justitiedepartementet och i hvarje an¬
nan ort till hans förordnade ombud.
Boktryckare, som denna föreskrift ur¬
aktlåter, höte hvarje gång femtio riks¬
daler; och om han, utan att vara för¬
sedd med Chefens för Justitiedepar¬
tementet bevis — —--— stad¬
gadt är.
3:o) I alla de fall, der åtal, enligt
2 § 4 inom. samt 3 §, genom allmän
16
Konstitutions-Utslcottets Utlåtande N:o 11.
åklagare anställes, äge Justitiestats¬
minister n eller dess ombud rättighet
att, då han det nödigt pröfva!', en skrift
med qvarstad belägga låta, hvilken sist
inom åtta dagars förlopp verkställes.
Börande en månad efter den dag, då
i landsort qvarstaden lagd blifvit, Ju-
stitie-statsministern meddela ombudet
sitt gillande eller upphäfvande deraf.
År uti hufvustaden qvarstad ej inom
åtta dagars förlopp lagd, eller i lands-
orterne Justitie-statsm misterns gillande
ej inom ofvanskrifne en månads för¬
lopp ankommet, må qvarstad ej, utan
efter laga domstols och tryckfrihets-
komitéens yttrande, gälla. Men vid
alla de tillfällen, då Justitie-statsmini-
stern anser förbrytelser emot denna lag
sig yppa, och så ofta ej målet hör,
vare sig såsom blott ordningmål under
harts egen pröfning, eller, vid person¬
liga förolämpanden, till den oförrätta¬
des enskilda hedrande, åligga Justitie¬
statsminister /?, antingen — — — —
4:o) Till ordningsmål räknas, om,
vid tryckeris anläggande, uraktlåtes
hvad 1 § 5 inom. derom stadgar, eller
om boktryckare underlåter att, enligt
1 § 10 mom., å skriften utsätta sitt
namn, tryckningsorten och årtalet, eller
om han eu hos honom tryckt skrift till
Justitie-statsministern eller dess ombud
inom utsatt tid icke aflemna!' eller om,
emot 1 § 12 inom., tryckta skrifter,
hvarå boktryckarenamn, tryckningsort
eller årtal ej äro utsatte, föryttras. 1
dessa fall äge Justitiestatsministern att,
i öfverensstämmelse med hvad denna
åklagare anställes, äge Chefen för Ju¬
stitie-departementet eller hans ombud
rättighet att, då han det nödigt pröf¬
var, eu skrift med qvarstad belägga
låta, hvilken sist inom åtta dagars för¬
lopp verkställes. Börande en månad
efter den dag, då i landsort qvarstaden
lagd blifvit, Chefen för Justitiedeparte¬
mentet meddela ombudet sitt gillande
eller upphäfvande deraf. År uti hufvud-
staden qvarstad ej inom åtta dagars
förlopp lagd, eller i landsorterne Che¬
fens för Justitiedepartementet gillande
ej inom ofvanskrifne en månads för¬
lopp ankommet, må qvarstad ej, utan
efter laga domstols och tryckfrihets-
komitéens yttrande, gälla. Men vid
alla de tillfällen, då Chefen för Justitie¬
departementet anser förbrytelser emot
denna lag sig yppa, och så ofta målet
ej hör, vare sig, såsom blott ordnings¬
mål, under hans egen pröfning, eller,
vid personliga förolämpande!!, till den
oförrättades enskilda hedrande, åligge
Chefen för Justitiedepartementet, an¬
da)) Till ordningsmål räknas, om,
vid tryckeris anläggande, uraktlåtes
hvad 1 § 5 mom. derom stadgar, eller
om boktryckare underlåter att, enligt
1 § 10 inom., å skriften utsätta sitt
namn, tryckningsorten och årtalet, eller
om han en hos honom tryckt skrift
till Chefen för Justitiedepartementet
eller hans ombud inom utsatt tid icke
aflemnar eller om, emot 1 § 12 mom.,
tryckta skrifter, hvarå boktryckare¬
namn, tryckningsort eller årtal ej äro
utsatte, föryttras. 1 dessa fall äge
Chefen för Justitie-departementet att,
Konstitutions-Utskotteis Utlåtande N:o 11.
17
lag stadgar, den brottslige genast plikt¬
fälla; denne likväl obetaget att, der
han sig så befogad finner, hos Konun¬
gen, i dess Justitie-revisions-expedition,
underdåniga besvär anföra, i Stockholm
inom femtonde dagen och i lands-
orterne inom en månad sedan han af
Justitie-statsministerns utslag bevisligen
del undfått. För öfrigt äro ordnings¬
mål ej andra, än sådana ekonomiska,
som, enligt något framdeles tillgörande
boktryckeri- och bokhandelsreglemente,
till Justitie-stat sministerns pröfning
kunna höra och till rubbning af något
stadgande i denna lag icke leda.
5:o) Så snart någon förbrytelse emot
denna lag blifvit af Justitie-statsmini-
stern hos Justi ti ekanslern anmäld —
(ko) Sedan sex månader förlupit efter
det eu skrift till Justitie-statsministern
eller — — — — — — förolämpad.
År någon skrift med qvarstad belagd,
då skall åtal ske å skriften, inom åtta
dagar i hufvudstaden och i orterna åtta
dagar efter det Justitie-statsministerns
gillande af qvarstaden blifvit kunnigt;
i annat fall upphöre qvarstaden och vare
skriftens försäljning obehindrad.
10:o) I afseende på försäljning och
utspridande af utifrån inkomna skrifter
på svenska språket, äge Jv.stztie-stats-
ministern lika rättigheter — —--
i öfverensstämmelse med hvad denne
lag stadgar, den brottslige genast plikt¬
fälla; denne likväl obetaget att, der
han sig så befogad finner, hos Konun¬
gen, i Dess Justitie-revisions-expedition,
underdåniga besvär anföra, i Stockholm
inom femtonde dagen och i lands-
orterne inom en månad sedan han af
Chefens för Justitiedepartementet ut¬
slag bevisligen del undfått. För öfrigt
äro ordningsmål ej andra, än sådana
ekonomiska, som, enligt något fram¬
deles tillgörande boktryckeri- och bok¬
handelsreglemente, till Chefens för Ju¬
stitiedepartementet pröfning kunna höra
och till rubbning af något stadgande
i denna lag icke leda,
5:o) Så snart någon förbrytelse mot
denna lag blifvit af Chefen för Justitie¬
departementet hos Justitiekanslern an¬
mäld — — — — — — — — —
6:o) Sedan sex månader förlupit
efter det en skrift till Chefen för Ju-
stitie-departementet eller — — — —
förolämpad. År någon skrift med qvar¬
stad belagd, då skall åtal ske å skrif¬
ten, inom åtta dagar i hufvudstaden
och i orterna åtta dagar efter det Che¬
fens för Justitiedepartementet gillande
af qvarstaden blifvit kunnigt. I annat
fall upphöre qvarstaden och vare skrif¬
tens försäljning obehindrad.
10:o) I afseende på försäljning och
utspridande af utifrån inkomna skrifter
på svenska språket, äge Chefen för
Justitiedepartementet lika rättigheter
Bill. till Rilcsd. Prof. 1875.
Samt. 5 Höft.
3
18
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 11.
ll:o) Finner Justitie-statsministern
att — — — — — — — förblifva.
Till den ändan åligga hvar och en,
som bokhandel idkar, att till Justitie-
statsministern eller hans ombud inlemna
förteckning på inkomna utländska skrif¬
ter. Skulle å någon sådan qvarstad
läggas, inhemte Justitie-statsministern
i underdånighet — — — — — —
§
8:o) Finner Justitie-statsministern
eller dess ombud sig befogad----
tiofaldt författas, hvaraf den ena till¬
ställes Justitie-statsministern eller hans
ombud, den andra magistraten och den
tredje boktryckaren. Magistraten vare
pligtig — — — — — embetets för¬
lust. Justitie-statsministern eller dess
ombud äge ej makt att — — — —
anstalt foga; men icke må han om
någon sådan föregående qvarstad, som
här framföre nämndt är, förordna utan
Justitie-statsministerns eller hans om¬
buds hörande och tillstyrkande. År
målet till laga domstol kommet och
qvarstad der af aktor yrkad, bör dom¬
stolen sig deröfver, inom åtta dagar,
utlåta, men likväl, derest det utan tids¬
utdrägt ske kan, Justitie-statsministerns
eller dess ombuds utlåtande inhemtas.
Afslås qvarstadspåståendet, fortfares än¬
dock med rättegången; men om på¬
ståendet gillas, och har Justitie-stats¬
ministern eller hans ombud sådant till¬
ll:o) Finner Chefen för Justitie¬
departementet att — — — —--
förblifva. Till den ändan åligge hvar
och en, som bokhandel idkar, att till
Chefen för Justitie-departementet eller
hans ombud inlemna förteckning på
inkomna utländska skrifter. Skulle å
någon sådan qvarstad läggas, inhemte
Chefen för Justitiedepartementet i un¬
derdånighet — — — — — — -—
o.
8:o) Finner Chefen för Justitie¬
departementet eller hans ombud sig
trefaldt författas, hvaraf den ena till-
ställes Chef en för Justitie-departementet
eller hans ombud, den andra magistra¬
ten och den tredje boktryckaren. Ma¬
gistraten vare pligtig — —---
embetets förlust. Chefen för Justitie¬
departementet eller hans ombud äge ej
makt att-----— — anstalt
foga; men icke må han om någon så¬
dan föregående qvarstad, som här fram¬
före nämndt är, förordna utan Chefens
för Justitie-departementet eller hans
ombuds hörande och tillstyrkande. År
målet till laga domstol kommet och
qvarstad der af aktor yrkad, bör dom¬
stolen sig deröfver, inom åtta dagar,
utlåta, men likväl, derest det utan tids¬
utdrägt ske kan, Chefens för Justitie¬
departementet eller hans ombuds utlå¬
tande inhemtas. Afslås qvarstadspåstå¬
endet, fortfares ändock med rättegån¬
gen; men om påståendet gillas, och har
Chefen för Justitie-departementet eller
hans ombud sådant tillstyrkt---
19
Konstitutions-Utskottets Utlåtande N:o 11.
ll:o) Angripas uti af trycket---
— — — — allmän lag föreskrifva;
dock må underdomaren, vid sådana
enskilda skrifter, utan inhemtadt utlå¬
tande af Justitie-statsministern eller
lians ombud, qvarstadsfrågor upptaga
12:o) I frågor om qvarstad — —
— — —--med qvarstad belagd
eller i det fall, att skriften ej blifvit,
enligt 4 § 2 mom. till Justitie-statsmini¬
stern eller dess ombud inlemnad.
13:o) Yarder någon af trycket —
— — — — — andra makter, äge
Konungen att derom, efter sakens och
omständigheternas beskaffenhet, i nåder
förordna samt, om Han så nödigt pröf-
var, om skriftens seqvestrerande och
indragning genom Dess Justitiestats¬
minister eller Justitiekansler, såväl
hos boktryckare som försäljare eller
andra utspridare, låta föranstalta--
ll:o) Angripas uti af trycket--
--— allmän lag föreskrifva; dock
må underdomaren, vid sådana enskilda
tvister, utan inhemtadt utlåtande af
Chefen för Justitiedepartementet eller
hans ombud, qvarstadsfrågor upptaga
12:o) I frågor om qvarstad---
med qvarstad belagd eller i det fall,
att skriften ej blifvit, enligt 4 § 2 mom.,
till Chefen för Justitiedepartementet
eller hans ombud inlemnad.
13:o) Yarder någon af trycket —
— — — — — andra makter, äge
Konungen att derom, efter sakens och
omständigheternas beskaffenhet, i nåder
förordna samt, om Han så nödigt pröf-
var, om skriftens seqvestrerande och
indragning genom Chefen för Justitie¬
departementet eller Justitiekanslern, så¬
väl hos boktryckare som försäljare eller
andra utspridare, låta föranstalta —
Stockholm den 5 April 1875.
A Utskottets vägnar:
TH. MUNCK af ROSENSCHÖLD.