14
Riksdagens underd. Skrifvelse, JS:o 21.
.V o 21,
Uppläst och godkänd hos Första Kammaren den 3 Maj 1875.
— — — — Andra Kammaren den 3 — —
Riksdagenss underdåniga Skrifvelse, angående ändring i Konql.
Kungörelserna den 17 Juli 1847 och den 7 A ugusti 1868,
rörande sättet för utarrendering af vissa Kronans fastig¬
heter.
(Stats-Utskottcts Utlåtande N:o 34 och Memorial N:« 59.)
S. A. K.
Sedan Riksdagen i skrifvelse till Kong!. Maj:t den 22 Maj 1845
anhållit, att, då erfarenheten skulle visat, det, i följd af medgifven o begrän¬
sad täflan vid utarrendering af kungsgårdar och andra kronolägenheter,
anbuden uppdrifvits till ett i förhållande till egendomens värde alltför högt
belopp, hvithet förhållande åter förän! edt antingen arrendator^ oförmåga
att fullgöra åtagna förbindelser eller ock egendomens vanskötsel, derigenom
den kommit att sedermera i försämradt skick till staten åter aflemna^,
Kong!. Maj:t måtte meddela föreskrifter, hvarigenom berörda olägenheter
skulle undanrödjas, biet i anledning häraf genom Kongl. Kungörelsen den
17 Juli 1847 stadgadt, bland annat,
att, vid fråga om utarrendering af sådana egendomar, Kongl. Maj:ts
Befallningshafvande skulle, efter vederbörande kronobetjentes hörande, utsätta
ett minimum hvarunder och ett maximum hvaröfver det årliga arrendet ej
15
Riksdagens underd. Skrifvelse. N:o 21.
Kammarkollegium pröfvas och
Unge gä, hvilka belopp skulle af Kong!
fastställas;
att, derest, lägenhet ens förre innehafvare densamma, efter Kong!
Maj:ts Befallningshafvande bedömande, vid brukat, arrendet skulle till honom
e ei, del esf lian afl i di t, till hans hustru och barn hembjuda» mot nämnda
maximum och of riga vilkor, enligt författningarne; samt
att, derest ej inom viss af Kammarkollegium bestämd tid berörda
optionsrätt begagnades, lägenheten skulle a auktion utbjudas, dervid, om
flera anbud till maximibeloppet afgåfvos, den skulle erhålla arrendet, som
ijode högsta städja, att vid tillträdandet erläggas, men om något anbud till
minimum ej skedde, lägenhet, n skulle genom ny auktion utan förbehåll af
sådan! minimum utbjudas.
Da emellertid de sålunda gifta föreskrifter i afseende å sättet för
bestämmande af arrendebeloppens maximum och minimum ej visade sig
tillfredsställande, begärde Riksdagen i skrifvelse den 5 Oktober 1860 fram¬
läggande åt nådigt förslag till förändrad lagstiftning i ämnet. Detta förslag
inkom till Riksdagen 1862—1863, blek af Rikets Ständer för dess del i nu
ifrågavarande delar antaget och föranledde Kong], Kungörelsen den 7
Augusti 1863, hvarigenom föreskrefs:
att maximi- och minimibeloppen för arrende! skulle utsättas med
hänseende dels till lägenhetens beskaffenhet, utrönt genom tillgänoliaa kartor
och egobeskrifningar in. in., dels till beloppet af de för andra egendomar i
orten utgående arrenden, hvilka med arrendator^ utkomst och eo-endoinens
behöriga skötsel anses förenliga; och att förslag till sådan! maximum och
minimum skulle vid sammanträde på ställe! uppgöras af kronofogde!» i orten
med biträde af landtmätare samt, efter egendomens större eller mindre
betydenhet, en eller två i landtbruk kunnige och för oveld kände ojäfvig
in,in, dem Kongl. Maj:ts Befallningshafvande skulle utse, hvarefter det vid
förrättningen af kronofogden förda protokoll skulle genom Kona]. Makts
Befallningshafvande* försorg, af dess utlåtande beledsagad!, insändas till
Kammarkollegium, som skulle hafva att fastställa arrendets maximi- och
minimibelopp.
Hos Riksdagen har nu förslag, blifvit vackt om sådan ändring i
of vanna muda Kong], Kungörelser, att all optionsrätt komme att upphöra,
att utarrendering åt kronans egendomar skulle ske å öppen auktion till den
mestbjudande, samt att ett minimum, hvarunder arrendesumman icke finge
f’ m*tte Ed ledning af egendomens taxeringsvärde på lämpligt sätt
bestämmas. r ®
'bill stöd för .lossa förslag har anförts:
att staten till följd af berörda stadgande!! ej komme i åtnjutande af
Ig Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 21.
all flen inkomst, som kunde och borde af dessa egendomar erhållas, ett
förhållande, som vore bevisadt deri, att ej sällan för öfverlåtelse till annan
arrendator af arrenderätten erlades betydliga belopp;
att nu gällande bestämmelser om städja till obegränsadt belopp mot¬
verkade det med föreskriften om ett visst maximibelopp a syftade ändamål;
att optionsrätten, vid jern för! se mellan egendomar, som utarrenderats
med och dem som utarrenderats utan sådan rätt, syntes vara helt och hållet
öfverflödig samt kunna ersättas genom syner och besigtningar, om dessa
med behörig uppmärksamhet förrättades;
att borttagandet af optionsrätten stode i öfverensstämmelse med sist¬
one Riksdags beslut rörande sättet för utarrendering åt indragna landt-
statsboställen;
att, då erfarenheten gifvit vid handen, det städjan till och med
kunnat uppgå, till samma belopp som arrendet för hela legotiden, sådant
utmärkte, det maximibeloppen ej med tillbörlig noggranhet kunnat, på sätt
nu sker, fastställas;
att antagande af nyssnämnda förslag skulle leda till förenkling i
göromål eu för de embetsverk och myndigheter, som med dessa frågor hafva
befattning, hvarförutan sättet för bestämmande af minimibeloppet blefve
enklare än nu är förhållandet.
Om ock särskilda förhållanden år 1845 gjort de då begärda och
sedermera utfärdade föreskrifter i ämnet nödvändiga, hafva dessa förhållan¬
den dock på senare lider helt och hållet omgestaltat sig. Dels förefinnes
numera, vid den utveckling landtbruket och dess binärmgai vunnit, stolle
möjlighet för eu hvar, som egna! sig åt dessa näringar, att med någorlunda
visshet beräkna en egendoms afkastning samt med ledning deraf bestämma
sitt anbud, dels har äfven den åsigt om nyttan af ett slags statens förmyn¬
derskap för den enskilde, hvarpå 1.847 års föreskrifter synas vara till eu
stor del bygda, fått vika för andra och friare meningar vid bedömande af
frågan, huruvidt staten kan eller bör i den enskildes hushållning ingripa.
Då härtill kommer att, sedan Riksdagen nu för sin del antagit Eders Kong!.
Maj:ts förslag angående reglering af armebefälets löner, ett betydligt antal
egendomar, de der hittills varit till „boställen upplåtna, blifva till statsverket
indragna och komma att för dess räkning utarrenderas, har tiden för infö¬
rande af en friare lagstiftning i detta hänseende nu synts vara inne.
Hvad den så kallade optionsrätten beträffar, äro utan tvifvel med
densamma, såsom den hos oss tillämpas, störa olägenheter föi enade. En
slik rätt för afträdare att öfvertaga eu egendom till lägre arrende, än en
annan möjligen skulle vilja och kunna bjuda, later sig ej förena med sta¬
tens
Riksdagens underd. Skrifvelse, N:o 21
17
tens fördel, som bjuder att af egendomen draga högsta möjliga säkra inkomst.
Förslaget om borttagande af alla bestämmelser rörande denna optionsrätt,
der sådant lagligen kan ega ruin, har derför synts Riksdagen höra bifallas.
Visserligen skulle kunna ifrågasättas, huruvida ej, derest förre innehafvare!!
ville betala det högsta belopp, som ä auktion bjudes, han då borde vid
arrendet bibehållas: men i så fall vill det synas, som skulle ett stadgande
i berörda riktning vara föga behöflig!, enär den enklaste billighet fordrar,
att en innehafvare, som väl häfda t ett hemman, och som vid auktion sam¬
tidigt med en annan afgå tv e högsta anbud, ej under i öfrig! lika förhållan¬
de!! hlifver från egendomen trängd.
Uppenbart är emellertid, att afskaffande! af optionsrätten icke kan i
något hänseende verka till rubbning af deras rätt, som för närvarande på
grund af gällande aftal hafva en sådan förmån sig medgifven, utan måste
dessa, intill dess nya ^handlingar komma att med dem upprättas, oför¬
kränkt vid deras en gång förvärfvade rättighet bibehållas.
Beträffande flinga hithörande frågor har hos Riksdagen framhållits
vigten af allmänna bestämmelser i afseende å brukningen af Kronans utar¬
renderade egendomar, hvarjemte påpekats, att, då antalet af dylika egen¬
domar nu komme att så väsendtligen ökas, handläggningen af de dessa egen¬
domar rörande mål antingen kräfde en utvidgning af Kammarkollegium eller
oek. hvilket måhända vore lämpligare, herde från bemälda kollegium skiljas
och till eu särskild styrelse öfverlemnas. För bedömande af såväl dessa
förhållanden som i öfrig! behöflig!! ändringar i nu gällande föreskrifter
angående sättet för utarrendering af Kronans egendomar, erfordras emeller¬
tid en fullständigare utredning, än som nu funnits för Riksdagen tillgänglig.
Med anledning af hvad sålunda förekommit, har Riksdagen beslut!!,
att i afseende å sådana Kronans egendomar, som hädanefter första gången
för Statsverkets rakning utarrenderas, hvarken någon optionsrätt må, derest
den ej linnés vara genom särskild! aftal nuvarande innehafvare lagligen till¬
försäkrad, ega ruin, eller bestämmelse om framtida sådan meddelas, och
att ej heller, vid förnyad utarrendering af Kronans flinga egendomar, någon
bestämmelse om optionsrätt må i de nya arrendeafhandlingarne upptagas;
och får, jemte anmälan härom, Riksdagen i underdånighet anhålla, det
behagade Eders Kong!. Maj:t dels utfärda, föreskrifter i berörda hänseende!!
och dels, efter skedd utredning, låta upprätta och föi Riksdagen framlägga
förslag till de förändrade bestämmelse!' med afseende på utarrendering och
förvaltning af statens egendomar, som af förhållandena påkallas.
Riksdagen framhärda!' etc.
Stockholm den 3 Maj 1875.
Bill. till Riksd. Prof. 187,5. 10 Sami. 1 Afä. 1 Band. 2 Raft.
3