Motioner i Första Kammaren, N:o 8.
1
TV:o 8.
Af Herr JailSSOli: Angående förhöjning af statens bidrag till
folkskolelärares aflöning.
Statens uppgift är ju att, i det den tillförsäkrar hvarje medborgare
ett ostördt åtnjutande af dess i lag bestämda rättigheter, bereda och
befrämja medborgarnes sanna väl. Den första och svåraste fienden att
härvid bekämpa är utan tvifvel okunnigheten, hvilken under alla tider
bevisat sig vara ett folks politiska och ekonomiska olycka, enär den
hindrar medborgaren så väl att inse och fullgöra sina förbindelser som
att på ett rätt sätt begagna sig af sina rättigheter. Ett folks framtid
är derföre beroende på den grad af allmän medborgerlig bildning, det¬
samma uppnår. Vid sådant förhållande måste det vara en ibland sta¬
tens angelägnaste pligter att ej blott upprätta och underhålla högre
undervisningsanstalter för idkande af vetenskap och konst och bildande
af insigtsfulle embetsmål! samt särskilda tillämpningsskolor för befor¬
drande af yrkesskicklighet utan äfven tillse att för den stora massan af
folket tillfällen till god undervisning rikligen erbjudas. Den svenska
staten har ock, man torde kunna säga, alltsedan 1681, då samtlige kloc¬
kare på landet anbefalldes undervisa barnen i att läsa, inregistrerat
folkskoleväsendet bland sina angelägenheter, ehuru den först genom
1842 års folkskolestadga införde en ordnad folkundervisning öfver hela
landet. Denna folkskolestadga med sitt påbud, att »i hvarje stadsför-
samling och hvarje socken på landet bör finnas minst en, helst fast
skola med vederbörligen vid seminarium godkänd lärare», och att hvarje
i skolåldern varande barn är skolgångsskyldigt, har •— det måste er¬
kännas •—• varit af stor och välsignelserik betydelse för våld svenska
folk. Under de tre årtionden, hvilka sedan dess försvunnit, har mycket
blifvit gjordt för att bereda goda skolor åt den uppväxande ungdomen
och tillika har den erfarenheten vunnits, att folkskoleväsendet utveck¬
las och förbättras, i samma mån staten tar sig folkskolans sak an.
Emellertid lemnar vårt skolväsende ännu mycket öfrigt att önska, helst
den fortgående utvecklingen inom både det politiska, sociala och eko-
Bih. till Riksd. Prot. 1815. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 2 Höft.
1
Motioner i Första Kammaren, N:o 8.
it
nomiska området alltfort ökar behofvet af allmän folkbildning. Hvad
som för närvarande isynnerhet hindrar den svenska folkskolan att lemna
de resultat, man väntat och väntar, är — utom den oordentliga skol¬
gången, hvilken oordentlighet dock bevisligen försvinner i samma mån
folkskolans yttre anordning och inre lif blifver bättre — det förhållan¬
det, att lärarekrafterna icke motsvara lärjungeantalet, hvilket förhållande
blifver ännu svårare i de kommuner, som sakna göda småskolor —
denna nödvändiga förmedlings- eller öfvergångsanstalt mellan hemmens
undervisningslöshet och folkskolans ordnade undervisning —; ty i så¬
dana kommuner måste en folkskolelärare dragas med att undervisa äfven
abc-darier, hvarigenom folkskolans arbete synnerligen hindras i sin fram¬
gång. Genomläser man folkskole-inspektörernes berättelser, så öfverens¬
stämma de allesammans med hvarandra uti att förklara, att en ökning
af lärarekrafterna är af behofvet påkallad. För att emellertid få veta,
hurudan tillgången på skolor för närvarande är med hänsyn till folk¬
mängden och barnantalet, så meddelas å andra sidan en öfversigt af
Öfversigt af tillgången på skolor, grundad på Folkskole-
Stift
|
|
Inspektion s-distrikt
|
Upsala erke-
|
1
|
Domprosteriet, Ulleråkers, Hagunda, Lagunda, Trögds, Å-
|
stift
|
|
sunda och Håbo kontrakt............................................................
|
»
|
2
|
Norunda, Örbyhus, Norra och Södra Fjerdhundra kontrakt
samt de socknar af Vaksala, Oland och Frösåkers kon¬
trakt, som höra till Upsala län. (Folkmängden i Sö¬
derfors, obekant, ej med upptagen).......................................
|
»
|
3
|
Den del af stiftet, som hörer till Stockholms län.....................
|
»
|
4
|
» » )» Gefleborgs län (det i be¬
rättelsen angifna barnantalet 18,976, utgörande blott
12'/2 % af folkmängden, är uppenbarligen för lågt .........
|
Linköpings stift
|
5
|
Domprosteriet och Bergslags kontrakt..........................................
|
)>
.
|
6
i
|
Gullbergs och Bobergs, Aska, Dals, Bankekinds, Kinds, Vi-
folka och Valkebo, Göstrings samt Lysings kontrakter
Transport
|
• Motioner i Första Kammaren, N:o tf. .3
förhållandena, sådana de framgå af folkskole-inspektörernes berättelse!-
för åren 1869—1871. Förutskickas höra dock följande anmärkningar:
1. Der folkmängden inom inspektionsdistriktet icke vant i berät¬
telsen angifven, är densamma upptagen efter uppgifterna i ))Eckle-
siastik-matrikel öfver Sverige, utgifven år 1871 af F. A. v\ e-
2. De skolpligtige barnens antal i jemna hundratal är, der berättel¬
sen icke uppgifva detsamma, angifvet efter 17 % af folkmäng¬
den. Att på siffran uppgifva skolbarnens antal möter nästan
oöfvervinnelig svårighet i den omständigheten, att skolåldern
beräknas olika inom olika trakter.
3. Enskilda skolor eller skolor på enskildes bekostnad äro icke har
upptagna, enär de äro af tillfällig natur. Biträdande och ersatt-
ningsskolor äro rubricerade som småskolor..
4. 33 Vs % af barnantalet äro beräknade höra till småskolan.
5. Städerna Stockholm och Göteborg äro icke medräknade.
inspektörernes berättelser för åren 1869—1871.
|
Antal skolpligtiga barn
|
Antal befintliga
|
|
Tillgång på skolor
|
|
Folkmängd
|
1
Hörande
till folksko¬
lan
|
Hörande
till småsko¬
lan
|
Folk-
|
■
Små-
|
En folk- eller småskola !
på personer
|
En folk- eller småskola
på skolpligtiga barn
|
|
skolor
|
skolor
|
Folkskola
|
Småskola
|
Folkskola j
|
Småskola
|
53,567
|
6,100
|
3,000
|
69
|
28
|
|
776
|
1,913
|
86
|
107
|
67,692
|
7,700
|
3,800
|
57
|
86
|
1,187
|
787
|
135
|
44
|
99'668
|
11,300
|
5,600
|
100
|
122
|
996!
■
|
816
|
113
|
45
|
151,002
|
17,100
|
8,500
|
108
|
174
|
1,398
|
867
|
158
|
49
|
47'549
|
5,400
|
2,700
|
47
|
29
|
1,011
|
1,640
|
115
|
93
|
114,010
|
1 ' 1
12,200 6,100
|
114
|
84
|
1,000
|
1,357
|
107
|
72
|
—
|
1--
|
—
|
1
|
—
|
-| 6,368!
|
7,380
|
714
|
| 410
|
4
Motioner i Första Kammaren, N:o 8.
Stift
|
|
Inspektions-distrikt
|
Linköpings
stift
|
7
|
Transport
För Hammarkinds och Skärkinds kontrakter inga statistiska
uppgifter tillgängliga
|
))
|
8
|
Norrköpings, Vikbolands, Norra och Södra Tjusts, Tima
läns och Sevedes, Aspelands, Ydre, Norra och Södra
Vedbo kontrakter ...
|
Skara stift
|
9
|
Domprosteriet ...............................
|
»
|
10
|
Finna, Kållands, Södra och Norra Vadsbo kontrakter samt
Tångeneds, Särestads, Flo, Främmestads och Näs pa¬
storater af Vane kontrakt ................
|
»
1
|
11
|
För Vinköls, Vilska, Vartofta, Kåkinds och Billings kon¬
trakt samt Sandhems, Nabo och Yllestads pastorat af
o Redvägs kontrakt, inga statistiska uppgifter tillgängliga
|
»
|
12
|
As, Kulhngs samt delar af Redvägs och Vane kontrakt
|
Strängnäs stift
|
13
|
Vestra delen af Södermanland
|
|
14
|
Ostra )) )>
|
|
15
|
Nerike ........................
|
Vesterås stift
|
16
|
Den del af stiftet, som hörer till Vestmanlands län
|
))
|
17
|
'S'
O
CD
er
o
|
»
|
18
|
Norrbärkes, Stora Tima, Falu och Hedemora kontrakt
|
»
|
19
|
Vester-Dals, Leksands, Rättviks och Mora kontrakt
|
Vexiö stift
|
20
|
Kinnevalds, Allbo och Konga kontrakt...
|
»
|
21
|
Norrvidinge, Uppvidinge och Östra härads kontrakt...
|
|
22j
|
Sunnerbo, Östbo och Vestbo kontrakt
|
))
|
231
|
Tveta, Vestra härads och Vista kontrakt
|
Lnnds stift
|
24
|
T orna kontrakt ................
|
»
|
25
|
Oxie, Skytts, Bara, Vemmenhögs samt Ljunits och Herre¬
stads kontrakt ....................
|
»
|
26
|
Frosta, Färs, Onsjö, Harjagers och Rönnebergs kontrakt......
Albo, Jerrestads, Ingelstads, Södra Åsbo, Norra Åsbo och
Bjäre kontrakt...............
|
»
|
27
|
)»
|
28
|
Vestra och Östra Göinge, Villands och Gerds kontrakt. (I
Transport
|
5
Motioner i Första Kammaren, N:o 8.
1
Folkmängd
|
Antal skölpligtiga barn
|
Antal befintliga
|
|
Tillgång på skolor
|
|
Hörande
till folksko-
|
.
Hörande
till småsko-
|
Folk¬
skolor
|
Små¬
skolor
|
En folk- eller småskola
på personer
|
En folk- eller småskola
på skolpligtiga barn
|
lan
|
lan
|
Folkskola
|
Småskola
|
Folkskola
|
Småskola—
|
|
—
|
|
—
|
---
|
6,368
|
7,380
|
714
|
410
|
185,401
|
21,500
|
10,700
|
189
|
107
|
980
|
1,732
|
114
|
100
|
28,104
|
3,300
|
1,600
|
23
|
34
|
1,221
|
826
|
143
|
47
|
109,664
|
12,400
|
6,200
|
80
|
89
|
1,370
|
1,232
|
155
|
70
|
100,295
|
11,300
|
5,700
|
80
|
90
|
1,253
|
1,114
|
141
|
63
|
86,577
|
9,300
|
4,700
|
89
|
77
|
973
|
1,124
|
104
|
61
|
80,257
|
8,300
|
4,100
|
106
|
54
|
757
|
1,486
|
78
|
76
|
98,318
|
11,700
|
5,800
|
81
|
76
|
1,213
|
1,293
|
144
|
76
|
87,002
|
9,400
|
4,700
|
81
|
132
|
1,074
|
659
|
116
|
35
|
53,916
|
7,400
|
3,700
|
47
|
80
|
1,147
|
673
|
157
|
47
|
90,468
|
10,600
|
5,300
|
87
|
144
|
1,039
|
628
|
122
|
36
|
82,426
|
9,200
|
4,600
|
29
|
255
|
2,842
|
323
|
317
|
18
|
84,780
|
10,500
|
5,200
|
50
|
85
|
1,695
|
997
|
210
|
61
|
56,882
|
5,700
|
2,800
|
44
|
48
|
1,292
|
1,185
|
129
|
59
|
92,881
|
11,100
|
5,600
|
73
|
126
|
1,272
|
737
|
152
|
44
|
65,817
|
7,500
|
3,700
|
47
|
74
|
1,400
|
889
|
158
|
50
|
32,726
|
3,400
|
1,700
|
41
|
17
|
798
|
1,925
|
83
|
100
|
125,376
|
14,300
|
7,100
|
150
|
102
|
835
|
1,229
|
95
|
69
|
107,162
|
12,000
|
6,000
|
133
|
115
|
805
|
931
|
90
|
52
|
107,223
|
12,100
|
6,000
|
135
|
109
|
794
|
984
|
90
|
55
|
—
|
|
__
|
|
—
|
29,128
|
27,347
|
3,312
|
1,529
|
6
Motioner i Första Kammaren, N:o 8.
Stift
|
Lunds stift
|
29
|
Göteborgs stift
|
30
|
»
|
O 1
Öl
|
»
|
32
|
)>
|
33
|
»
|
34
|
Kalmar
|
35
|
Karlstads
|
36
|
Hernösands
|
37
|
stift
|
|
»
|
38
|
y>
|
39
|
»
|
40
|
|
41
|
»
|
42
|
)>
|
43
|
»
|
44
|
Wisby
|
45
|
Inspektion s-distrikt
-
I
Transport
berättelsen angifves folkmängden till 107,664, men å sidan
68 lemnar samma berättelse det tal, som bär upptages
Luggude kontrakt samt Blekinge ...................................................
Domprosteriets södra kontrakt utom Göteborgs stad, Oro-
ust och Tjörns, Elfsyssels Södra och Norra samt Vi¬
kornas södra kontrakt utom Q ville pastorat .....................
Vikornas Norra kontrakt samt Q ville pastorat ..........................
Domprosteriets Norra, Marks, Bollebygds och Kinds kon¬
trakt ................................................................................................
Fjäre och Viska, Varbergs, Falkenbergs och Halmstads
kontrakt........................................................................................
Laholms kontrakt.................................................................................
Stift...........................................................................................................
Stift............................................._...........................................................
Ångermanlands Södra och Ostra kontrakt samt Botheå pa¬
storat af Ångermanlands Vestra kontrakt..........................
Medelpad .................................................................................................
Ångermanlands nordvestra kontrakt, Sollefteå, Resele, Li¬
dens, Junsele, Ramsele, ILelgums och Bodens pastorat
af Ångermanlands vestra kontrakt samt Arnäs, Gi-
deå och Grundsunda pastorat af Ångermanlands nord¬
östra kontrakt ...............................................................................
Jemtlands norra och vestra kontrakt .............................................
» södra och östra » .............................................
Vesterbottens län.................................................................................
Arvidsjaurs och Arjeplougs pastorat af Vesterbottens An¬
dra kontrakt samt Jockmocks och Gellivara pastorat af
Vesterbottens tredje kontrakt .................................................
Nordligaste inspektionsdistriktet i Norrbottens län med un¬
dantag af de 4 nyssnämnda pastoraten ..............................
Stift............................................................................................................
Summa
I medeltal för hela landet
Motioner i Första Kammaren, N:o 8.
7
Folkmängd
|
Antal skolpligtiga barn
|
Antal befintliga
|
Tillgång på. skolor
|
I
Hörande
till folksko¬
lan
|
Hörande
till småsko¬
lan
|
Folk¬
skolor
|
Små-
skolor
|
Fn folk- eller småskola
på personer
|
En folk- eller småskola
på skolpligtiga barn
|
Folkskola
|
Småskola
|
Folkskola
|
Småskola
|
—
|
—
|
|
—
|
—
|
29,128
|
27,347
|
3,312
|
1,529
|
111,956
|
12,500
|
6,200
|
no
|
108
|
1,017
|
1,036
|
113
|
57
|
165,361
|
19,600
|
9,800
|
140
|
131
|
1,181
|
1,262
|
140
|
75
|
140,620
|
16,800
|
8,300
|
106
|
141
|
1,326
|
997
|
158
|
59
|
35,597
|
4,500
|
2,300
|
21
|
28
|
1,695
|
1,628
|
214
|
82
|
99,888
|
11,600
|
5,800
|
84
|
86
|
1,189
|
1,161
|
* 138
|
67
|
97,236
|
10,600
|
5,300
|
72
|
81
|
1,350
|
1,200
|
147
|
65
|
30,388
|
3,800
|
1,900
|
22
|
44
|
1,381
|
690
|
172
|
43
|
142,392
|
18,100
|
9,000
|
80
|
108
|
1,780
|
1,318
|
226
|
83
|
360,702
|
51,100
|
25,500
|
267
|
323
|
1,350
|
1,085
|
191
|
78
|
35,437
|
3,600
|
1,800
|
33
|
5
|
1,073
|
7,087
|
109
|
360
|
58,109
|
5,400
|
2,700
|
34
|
16
|
1,709
|
3,631
|
158
|
168
|
45,932
|
4,600
|
2,300
|
27
|
16
|
1,701
|
2,870
|
170
|
144
|
32,637
|
3,600
|
1,700
|
22
|
66
|
1,483
|
494
|
163
|
25
|
38,403
|
4,200
|
2,100
|
30
|
40
|
1,280
|
960
|
140
|
52
|
91,000
|
12,300
|
6,100
|
46
|
93
|
1,978
|
978
|
286
|
65
|
8,400
|
900
|
500
|
4
|
10
|
2,100
|
840
|
225
|
50
|
67,571
|
8,400
|
4,200
|
27
|
50
|
2,502
|
1,351
|
311
|
84
|
54,178
|
6,100
|
3,100
|
76
|
23
|
712
|
2,355
|
80
|
134
|
—
|
1
|
|
—.—
|
—
|
| 55,935
|
| 58,290
|
6,453
|
3,220
|
—
|
1
|
—
|
| ----
|
! —
|
1,300
|
1,355
|
150
|
75
|
8 Motioner i Första Kammaren, N:o 8.
Af förestående öfversigt framgår alltså, att det år 1871 fanns i
medeltal för hela riket 1 folkskola på hvar 1300:de person med 150
barn och 1 småskola på hvar 1355:te person med 75 småskolepligtiga
barn. Sedan dess hafva visserligen åtskilliga folk- och småskolor tillkommit;
men då folkmängden äfven under tiden ökats, torde förhållandet ännu
gestalta sig föga annorlunda. Ser man åter på de särskilda inspektions¬
distrikten, så råder dem emellan stor olikhet. Inom 5 af dem finnes
en folkskola på 700 personer med i medeltal 85 barn för hvarje folk¬
skola, under det att ett distrikt har blott en folkskola för 2,800 perso¬
ner, ett annat en folkskola för 2,500 personer med öfver 300 barn i
hvarje skola. Hvad småskolorna angår, så befinnes ett inspektions¬
distrikt hafva en sådan för hvar 300:de innevånare, ett annat en på
500, 4 på 600, under det i ett distrikt finnes en småskola på 2,300,
inom ett annat en på 3,600 och inom ett tredje en på 7,000 personer.
—- Af mera betydelse är den stora olikheten de resp. kommunerna
emellan. Då en kommun har en folkskola för 4, 5 å 600 personer, har
en annan blott en folkskola för 2 å 3,000 personer. En folkskole¬
inspektör inom Skara stift yttrar: »Gällande folkskolestadga, § 1, före-
»skrifver, att i hvarje stadsförsamling och hvarje socken på landet bör
»finnas minst en, helst fast skola med examinerad lärare, men att un-
»dantagsvis två eller flera till samma pastorat hörande församlingar
»eller socknar kunna under vissa förhållanden förena sig om en skola.
»Denna föreskrift har så iakttagits, att endast 58 eller mindre än hälf-
»ten af inspektionsdistriktets 127 stadsförsamlingar och landssocknar
»hafva hvardera minst en folkskola. Annars hafva 2 eller 3 och i ett
»pastorat 4 församlingar förenat sig om en skola. Således är den af
»folkskolestadgan såsom regel bestämda anordningen långt ifrån för¬
verkligad.»
Icke alltid är skolornas anordning i öfverensstämmelse med förmö¬
genhetsförhållandet. Sålunda — för att blott nämna ett par exempel
— har Torrskogs församling i Elfsborgs län för 1,800 personer 2 folk¬
skolor och 3 småskolor och Torps socken i samma län för 1,400 per¬
soner från och med i år 2 folkskolor och 3 småskolor och båda dessa
församlingar äro i ekonomiskt hänseende mindre väl lottade, under det
de mera bemedlade socknarne Högsäte!- och Ryr af Frendefors pastorat
i samma län hafva: den förra en folkskola och 4 småskolor för 2,800
personer och den sednare 1 folkskola och 3 småskolor för 2,400. per¬
soner. — Den vissa följden af det förhållandet, att inom många trakter
af riket lärarekrafterna äro otillräckliga i förhållande till barnantalet,
måste vara dels den, att en lärare får flera lärjungar, än han på eu gång
9
Motioner i Första Kammaren, N:o 8.
kan med någon framgång undervisa, dels den, att i bergsbygder och
glest befolkade trakter skolan måste flytta mellan för många stationer
med ringa undervisningstid på hvarje. Icke så få af rikets folkskolor
flytta mellan 5—7 stationer och en ännu större del mellan 3—5, då lik¬
väl folkskole-inspektörernes senaste möte här i hufvudstaden uttalade
såsom eu för hela riket gällande grundsats, att eu folkskola icke bör
flytta mellan flera stationer än 2.
Då nu emellertid det måste medgifvas, att barnen i den ena delen
af riket äro i lika stort behof af god undervisning som i den andra,
så och vid det förhållandet, att en lärare svårligen lärer kunna fram¬
gångsrikt undervisa flera än 35 å 40 barn på eu gång, och vidare en
skola icke annat än undantagsvis bör flytta mellan flera än 2 stationer,
borde det ock vara en för hela landet gemensam lag, hvad som flere¬
städes inom riket redan är eu verklighet, att nemligen det bör finnas
en folkskola för hvar 7()0:de innevånare. Att denna siffra icke för låg,
bevisas bland annat af följande yttrande i inspektionsberättelsen för ett
af rikets sydligare distrikt, i livilket redan finnes i medeltal 1 folkskola
lör 700 innevånare: »Att nu, oaktadt det framskridande, som egt rum
efter afgifvandet af senaste inspektionsberättelsen, skolornas antal på
flera ställen inom inspektionsdistriktet behölver ytterligare ökas, torde
redan dermed kunna ådagaläggas, att i 6 skolor 100 barn och derutöf¬
ver samt i 19 skolor flere än 75 lärjungar, stadde på mycket olika skol¬
stadier, varit till undervisning af en lärare i samma skola inskrifne, för
att icke tala om alla dem, som ytterligare hade bort i skolan inträda.
De anförda siffrornas bevisningskraft förringas i sjelfva verket icke ge¬
nom den vanligtvis mötande uppgiften, att icke alla de till undervisning
antecknade lärjungarne samtidigt besöka skolan, då det tydligtvis borde
ligga i den ordnade skolans högsta intresse att så måtte ske.» (Se
berättelsen för Torna kontrakt i Lunds stift.)
Vore det så, att hvarje röstegande medborgare insäge folkunder¬
visningens vigt och betydelse, då skulle eu anordning af"antalet skolor
efter folkmängden komma liksom af sig sjelf utan något yttre lagbud.
Men alltför många af dem, som inom de särskilda kommunerna ega att
besluta i detta fall, motsätta sig, af bristande insigt om sakens nödvän¬
dighet, de ökade utgifter, som en bättre anordning af skolväsendet
medförer, hvarom ock de många klagomålen öfver fattade beslut om
nya skolor bära tillräckligt vittnesbörd. En sanning är det ock, att
folk- och småskolelärares aflöning, byggande och underhåll af skolhus
samt anskaffande af undervisningsmateriel bilda en för de obemedlade
kommunerna rätt ansenlig budget. Fördenskull, och på det att omkost-
Bih. Ull Rikecl. Prål. 1810. 1 Sand. '2 Afd. 1 Band. 2 Höft.
::
10
Motioner i Första Kammaren, N:o 8.
naderna för skolväsendet må jemnare fördelas, bör — med bibehållande
af de bidrag som nn utgå till aflöning af lärare i småskolorna, hvilka
böra fortfarande utgå, enär småskolorna, enligt mitt förmenande, icke
kunna undvaras — staten lemna så stort bidrag till aflönande af lärarne
i folkskolorna, som motsvarar den kontanta lön, läraren erhåller utom
husrum, bränsle och kofoder, likväl icke till högre belopp än 600 kro¬
nor. Om stadgandena rörande skollärarens till- och afsättning bibehål¬
las oförändrade och statens dividend i hans aflöning lemnas såsom hit¬
tills i form af bidrag till församlingen, sker ju ingen förändring i skol-
lärarnes ställning till församlingen i annan mån, än att de nu tidt och
ofta förekommande rättegångar mellan lärare och församling om löne-
vilkoren komma att helt och hållet försvinna. Visserligen invändes,
att skolan bör vara kommunens och icke statens angelägenhet, och att
kommunen måste hafva större intresse för skolan, om den grundar sig
på dess fria beslut och är af densamma helt och hållet bekostad. Men,
såsom jag förut haft äran säga: skolan måste vara lika mycket statens
som kommunens högsta angelägenhet. Erinrande om Laveleyes bekanta
yttrande: »Staten har icke något mål mellan skolläraren och bödeln»,
tillåter jag mig fråga: Då staten aflönar en mängd tjenstemän för att
uppsöka och bestraffa dem, som bryta mot dess lagar, bör den icke då
ännu mer aflöna män, som arbeta på borttagande af lagbrottens orsak:
okunnigheten?
På grund af hvad jag sålunda haft äran anföra, vill jag vördsam¬
mast föreslå:
l:o en sådan förändring i § 1 af Kongl. Maj:ts nådiga
folkskolestadga af den 18 Juni 1842, att hvarje stads-
församling och hvarje socken på landet förpligtas
upprätta och underhålla ett mot folkmängden svarande
antal folkskolor;
2:o att bidragen till folkskolelärarnes aflönande höjas till
belopp, som motsvarar lärarens kontanta lön, för så vidt
denna icke öfverstiger 600 kronor.
Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles vördsammast.
Stockholm den 25 Januari 1875.
J. Jansson.