Motioner i Andra Kammaren, N:o 27.
3
N:o 27.
Af Herrar Carl Magni och Lars Månsson: Om förhöjning i tullen för
åtskilliga spritvaror.
Hufvudsyftemålet med lagstiftningen rörande tillverkning och försäljning af
bränvin bör vara att så vidt möjligt är söka förekomma ett omättligt bruk deraf.
Verksammaste medlet härtill tyckes vara, att denna produkt blifver fördyrad. Denna
tanke synes också genomgå senare tidens lagstiftning, hvilken derjemte beredt staten
eu betydande inkomst och jordbrukaren en binäring.
Senaste tidens erfarenhet har visat, att utländskt bränvin införes i stora
qvantiteter. Att detta låter sig göra under nuvarande tullagsstiftning beror helt visst
på de mera gynsamma förhållanden, hvarunder den utländska fabrikationen drifves,
äfvensom på dermed möjligen samverkande andra outredda förhållanden. Denna in¬
försel har nedtryckt ifrågavarande artikel till ett pris, hvartill den svenske bränvins-
brännaren icke utan stor förlust kan försälja sin vara. Det kan icke vara öfverens¬
stämmande med syftemålen i vår nuvarande bränvinslagstiftning, att landet öfver-
svämmas af utländska spritvaror. Tvärtom vore det nyttigare att i detta fall följa
de länders exempel, som stadgat så hög införseltull, att densamma i det närmaste
utgör ett förbud.
Med anledning af hvad ofvan blifvit anfördt våga vi i nykterhetens och den
inhemska bränvinstillverkningens annars mycket skilda men här förenade intressen
vördsamt föreslå, att Riksdagen beslutar,
t
att tullen å alla de spritvaror, som i gällande tulltaxa upp¬
tagas under rubriken »bränvin och sprit, som på fastager
införas», måtte, för så vidt icke gällande traktater deremot lägga
4
Motioner i Andra Kammaren, Ko 38.
hinder, höjas till 1 krona 50 öre per kanna af femtio procents
alkohol vid + 15° Celsii termometer,
"Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles.
Stockholm den 25 Januari 187 5.
Carl Magni. Lars Månsson.
N:o 28,
Af Herr Carl Maglli: Om tillägg till il § af Kongl. kungörelsen
den 2 Oktober 1874 angående stämPelpaPPersafgiften.
Under åberopande af de skäl, som i sistlidne Riksdags Bevillnings-Utskotts
betänkande N:o 14 angående stämplade pappersafgiften blifvit anförda af reservanterne
emot 5 punkten af betänkandet, och enär de i residensstäder bosatte häradshöfdingar
afyttra det dem till försäljning anförtrodda stämplade papper icke i residensstäderna
utan - å tingsställena, der de till denna försäljning måste löna och underhålla dertill
lämplige personer, får jag, på det att i residensstäder bosatte häradshöfdingar må
blifva likställde med andre försäljningsman af stämpladt papper på landet, härmed
vördsamt föreslå, att till 11 § af Kongl. kungörelsen den 2 Oktober 1874 angående
stämplade pappersafgiften måtte fogas ett tillägg af följande lydelse:
”Dock att domhafvande å landet, ehvad han är bosatt i residensstad eller
annorstädes, alltid eger att beräkna 4 procent”.
Stockholm den 25 Januari 1875.
Carl Magni