10
Motioner i Andra Kammaren, N:o 19.
af kyrkorna, som aflemna denna så kallade gratialtionde, äro i ganska
knappa vilkor. Dessa jemte andra förhållanden vill jag försöka närmare
visa genom att till det Utskott, dit denna motion blir remitterad, få
aflemna utdrag ur de särskilda kyrkornas räkenskaper jemte öfriga hand¬
lingar, som kunna vara i ärendet upplysande.
Med anledning af hvad jag nu anfört anhåller jag vördsammast,
att Riksdagen ville uti underdånig skrifvelse till Kongl.
Maj:t anhålla, det täcktes Kongl. Maj:t befria Vestra
Karaby, Norrhvidinge, Örja, Asmundtorp och Stora
Harrie kyrkor inom Lunds stift ifrån att hädanefter af¬
lemna spannmål, eller så kallad gratialtionde, till Lands¬
krona kyrka.
Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles.
Stockholm i Januari 1875.
Ivar Månsson.
X:o 19.
4/ Herr Ivar MällSSOn: Angående underdånig skrifvelse till
Kongl. Maf.t om vidtagande af åtgärder 'i syfte att upp¬
tagandet af kollekt- och stamboksmedel måtte upphöra.
Sedan gammalt har det varit öflig! att, för kyrkors uppehälle eller
ombyggnad, för läroverks och lasaretts samt äfven för enskilda personers
understöd in. m. upptaga kollekt- och stamboksmedel i rikets kyrkor eller
församlingar till dem som deraf varit i behof och erhållit Kongl. Majrts
tillåtelse att sådana medel få upptaga. Men då detta numera ej öfver-
ensstämmer med det senare bildade begreppet om aflemnandet af all¬
männa eller enskilda bidrag; och då, särdeles på de ställen der klockaren
under gudstjensten går omkring med hafveri för insamlandet af dessa
Motioner i Andra Kammaren, N:o 19.
11
medel, det är på det högsta störande och olämpligt, så torde det vara
hög tid att afskaffa ett dylikt föråldradt bruk.
Med dessa medels insamling är ej så ringa besvär och kostnad
förenad. Så uppbär t. ex. hvarje konsistoriinotarie i stiften der medlen
insamlas 6 procent och i stiftet der de skola redovisas 3, hvilket sålunda
utgör 9 procent af det hela, och skulle hvar och en som härmed har be¬
styr hafva lika betaldt i proportion, skulle ej allmosan på långt när räcka
till att betacka besvären.
Den 19 Maj 1871 ingick Riksdagen med en underdånig skrifvelse
till Kongl. Magt derom, att konsistoriinotarierne ej skulle ega rätt upp¬
bära provision af kollektmedel, hvilken ännu ej är af Kongl. Maj:t besva¬
rad. Men då denna skrifvelse endast afsåg kollektmedlen, till följd hvaraf
provisionen för stamboksmedlen skulle förblifva oförändrad, och då med
denna skrifvelse väl ej annat resultat lärer kunna vinnas, än att konsistorii¬
notarierne blifva på annat sätt godtgjorde förlusten af denna provision,
hvaremot sättet och olägenheterna i öfrigt för dessa medels insamlande
förblifva oförändrade, så tror jag det vore klokast att fullkomligt upp¬
höra med så väl kollekt- som stamboksinedels upptagande.
För min del anser jag det vara riktigast, att de, som äro i behof
af eller kunna påräkna understöd af allmänna medel, ingifva sina ansök¬
ningar till Kongl. Maj:t, som, såvida Kongl. Maj:t ansåg dem värda att
hörsammas, afgaf proposition om bifall härpå till Riksdagen, hvarefter de
sålunda beviljade medel oförminskade skulle komma de behöfvande till del.
Med stöd af hvad jag sålunda i korthet kunnat anföra, får jag här¬
med föreslå,
att Riksdagen måtte hos Kongl. Maj:t genom en un¬
derdånig skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t täcktes
, vidtaga åtgärder för, att upptagandet af kollekt och
stamboksmedel må helt* och hållet upphöra.
Om remiss till vederbörligt Utskott anhålles.
Stockholm den 25 Januari 1875.
Ivar Månsson.
Häruti instämma:
,/. E. Billström. M. Ekström.
J. N. Biesert. O. B. Olsson.