12
Motiotier i Andra Kammaren, N:o 161.
N:o 161.
Af Herr J. 11 Ull (11) tick: Angående öfverflyttande till
Statskontoret vid innevarande års slut af åtskilliga
Riksgäldskontorets fordringar.
I sammanhang med det bifall, Riksdagen år 1873 lemnade till den
af Kong!. Maj:t gjorda framställning att de till Riksgäklskontoret ingående stats-
intrader skulle från och med samma års slut ingå till Statskontoret för att
af detta embetsverk i likhet med statsmedlen i allmänhet förvaltas och redo¬
visas, beslöt äfven Riksdagen, med föranledande af motionen N:o 170 inom
Andra Kammaren, att Riksgäldskontorets fordringar i följd af meddelade lån
dels för de med åtskilliga landshöfdingebeställningar förenade ackorder, dels till
vattenaftappningar för beredande af odlingsföretag skulle vid 1873 års slut till
Statskontoret öfverlåtas. Emot det uti nämnda motion framställda förslag derom,
att uppbörden af räntor och amorteringar af de från Riksgäklskontoret åt städer,
menigheter och bolag lemnade lån till byggnader och tomtregleringar, hamn-
och brobyggnader samt årensningar, kanal- och slussanläggningar äfvensom
järnvägsanläggningar m. m. äfven måtte till Statskontoret öfverflyttas, anfördes
hufvudsakligen, att den öfvervägande delen af dessa låns sammanräknade belopp
utgått af medel, som blifvit af Riksgäldskontoret för statens räkning upplånade,
hvadan det vore lämpligt att räntor och kapitalafbetalningar å samma lån in-
ginge till det verk, som har att ombestyra liqviderande! af statens gäld ; hvartill
kom att det vore för Statskontoret önskvärdt att icke på en gång, och innan
tjänstgöringen derstädes hunnit att efter dess nya åligganden fullständigt ord¬
nas, öfverhopas af allt för många göromål, under det dessa med lätthet kunde
bestridas af Riksgäldskontoret, hvars tjensteman, vande vid dessa bestyr, vid
förändringens genomförande sannolikt till allra största delen voro försedda med
fullmakter och således icke med någon fördel för staten skulle kunna afskedas,
äfven om tjenstgöringen sådant medgåfve.
De medel, som af Riksgäldskontoret genom upplåning för statens räk¬
ning blifvit anskaffade, hafva varit använda dels för byggande af statens jern-
13
Motioner i Andra Kammaren, N:o 161.
vägar dels till lån för enskilda jernvägsanläggningar. De för statsjernvägarnes
byggnad använda medel uppgå till en summa, som mera än fem gånger öf-
verstigerf det belopp, som LJåneväg utlemnats till enskilda jern vägar. Då nu
inkomsten af de förra ingår till Statskontoret, synes deraf vara en gifven följd,
att räntor och afbetalningar å lånen för enskilda jernvägsanläggningar äfven
böra ingå till samma verk.
Öfriga från Riksgäldskontoret utlemnade lån till städer, menigheter och
korporationer, för hvilkas utbetalande medel icke anskaffats genom upplåning,
äro af samma beskaffenhet som de redan till Statskontoret öfverflyttade lånen
till odlingsföretag.
Då nu härtill kommer, att Riksdagen år 1874 uppdragit åt fullmäktige
i Riksgäldskontoret att omorgauisera detta verk och i detta afseende bemyn¬
digat dem att, då sådant för göromålens ändamålsenliga ordnande befinnes
lämpligt, förflytta dervarande tjensteman på indragningsstat, samt då fullmäk¬
tige under senare delen af 'sistlidna år tillämpat detta bemyndigande och upp¬
gjort förslag till ny organisation af Riksgäldskontoret, hvilket förslag kommer
att underställas Riksdagens pröfning, har jag ansett det vara lämpligt att taga
i 1'öruyadt öfvervägande, huruvida icke Riksgäldskontoret» fordringar för de från
detta verk lemnade
byggnadslån,
tomtregleringslån,
lån tilliKarlskrona stads pastorat,
lån till allmänna barnhuset i Stockholm,
lån till Alnarps landtbruksinstitut,
lån för hamn- och brobyggnader samt åars upprensning,
lån för kanal- och slussanläggningar och
lån för jernvägsbyggnader
borde vid innevarande års slut öfverflyttas till Statskontoret, samt de till ut¬
gående efter nämnda tid beviljade dylika lån anvisas på samma verk.
Då detta förslag i sin mån afser att bidraga till en önskvärd mera
enkel redogörelse för statens inkomster och utgifter, än som nu eger rum, då
den är fördelad på två skilda verk, har jag funnit mig manad att framlägga
detsamma.
Om remiss till Stats-Utskottet får jag vördsamt anhålla.
Stockholm den 28 Januari 1875.
J. Rundbäck.