Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 19.
1
TV:o 19.
Ank. till Biksd. Kansli den It /pil 1174 11 £ < n .
Andra Kammarens Andra Tillfälliga Utskotts Utlåtande N:o 6, i
anledning af vädd fråga om förbud mot skog safverkning
å vissal åt Gdlivar a-verkens egare upplåtna hemman och
nybyggen.
Uti en inom Andra Kammaren väckt, till Utskottet öfverlemnad mo¬
tion (N:o 161) har Herr Joh. Rutberg föreslagit, “att Riksdagen måtte besluta
en underdånig hemställan Ull Kongl. Maj:t derom, att förbud måtte utfärdas
mot sko g saf verkning ä sådana åt Gellivara-verkens egare upplåtna hemman
och nylig g g en, för hvillca innehafvaren försummat fullgöra de med besittnin¬
gen förbundna skyldigheter i afseende å odling och byggnad och som sålunda
råkat i vanhäfd och ödesmål.“
Den s. k. Gellivara-frågan har redan sin historia, hvilken, i största
korthet sammarfattad, det torde vara ändamålsenligt att här i minnet åter¬
kalla.
Uti underdånig skrifvelse den 5 Oktober 1860 hemställde Rikets
Ständer hos Kongl. Maj:t, att då lämpligaste sättet för åstadkommande af
landets uppodling i sammanhang med skogens behöriga vårdande syntes
vara att lemna allmogen tillfälle till nybyggens anläggande, men, beträf¬
fande Norrbottens län, hvarken de för enskilde eller bolag derstädes ut¬
färdade privilegier om jord, till uppodling under frälsemannarätt, och
om skogen, dels till kolning för jernverken och dels till stockfångst för
sågverken, eller de i senare tider meddelade nådiga föreskrifter rörande
Bih. till Riksd. Prot. 1874. 8 Sami. 2 Afd. 2 Band. 16 Raft.
2
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 19.
stockfångstskogarne, i Rikets Ständers tanke vore för befordrande af lan¬
dets uppodling och hemmans anläggningar ändamålsenliga eller öfverens¬
stämmande med föreskrifterna uti 77 § af nu gällande Regeringsform, Kongl.
Maj:t, till förekommande deraf, att icke äldre, af eu eller annan grund
förfallna privilegier måtte lägga hinder i vägen för de anstalter, som för
nämnda ändamål kunde finnas vara med det allmänna bästa mest fören¬
liga, måtte täckas vidtaga sådan åtgärd, att alla om jord, skogar och stock -
fångst till sågverken inom Norrbottens län utfärdade privilegier blefve till
deras gällande kraft så fort som möjligt pröfvade, på det att hvad som
ej med rätta innehades måtte till kronans fria disposition återfalla.
Kongl. Magt infordrade, med anledning häraf, utlåtande från Kam¬
markollegium, som under den 20 December 1864 afgaf sådant, deri Kolle¬
gium angående de till Gellivara-verken hörande egendomar, efter en vid¬
lyftig och sakrik utredning, uttalade följande åsigter och hemställanden,
nemligen: 7
dels i fråga om de ego-områden under namn af Meldercreutzska och
Uerme'inslca odling siistrikten, som med hufvuisaldigt syfte pa bergverks-
näringens uppmuntran och föikofran vid Mcider st eins bruk och underlydande
m isugnar genom särskilda privilegier blijvit till uppodling upplåtne, att till
följd af eftersatt bergshandtering samt försummade odlings- och bygg-
nadsskyldigheter välboren i privilegierna icke blifvit fullgjorda, samt att,
såsom följd häraf, såväl frälse- och säterifriheten som ail vidare besitt¬
ningsrätt till nyhemmanen redan längesedan vore åt privilegii-innehaf-
varne förverkad, hvadan Kollegium hemställt, att en noggrann och full¬
ständig undersökning på stället måtte varda, genom Kongl. Maj:ts Befall-
ningshafvandes försorg, företagen på alla Gellivarebolaget tillhörande hem¬
man och nybyggen, till utrönande hvilka som vore i fölhållande till sitt
mantal och ränta behörigen uppodlade och bebygda, dels hvilka för när¬
varande vore öde och dels hvilka hemman och nybyggen år 1804, då
privilegii-friheten för Meldercreutzska distriktet upphörde, icke varit i för¬
hållande till sitt ursprungliga mantal uppodlade och bebygda, utan nödgats
undergå förmedling, samt att, sedan en sådan undersökning så i ena som
andra afseendet försiggått, fråga om upphörande af den förunna';e frälse-
och säterifriheten samt återgång till kronan af ej mindre de öde lemnade
och inom privilegiitiden ej fullbordade eller förmedlade, än ock öfriga för
bruksrörelsen nu ej använda hemmanen, måtte i laga ordning emot piivi-
legii-innehafvarne väckas;
dels beträffande de Gellivara-verken tillydande Korpfors och Kensunds-
fovs jernverksanläggråtig ar med dertill anslagna skogar, hvarå p>uilegier
3
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (Ko 2) Utlåtande N:o 19.
blifvit utfärdade ge om Kong!, brefven den 12 Mars och den 22 Juli 1828
samt Kongl. Bergs-kollegii särskilda resolutioner den 31 Mars och den 25
Augusti samma å’', att enär Korpfors masugn och Rensundsfors stång-
jernsverk, livilka bort vid privilegiets förlust inom 1863 års utgång vara
behörigen uppförda, hvarken derförinnan eller ens sedermera blifvit upp¬
förda och kommit till stånd, privilegii-innehafvaren vid slikt förhållande
förverkat all vidare besittningsrätt till de nämnda jernverk för nödig kol¬
fångst tilldelade nybyggen, hvadan kollegium hemställt att fråga om deras
indragning till kronan måtte i laga ordning emot privilegii-innehafvarne
väckas samt den å nybyggena befintliga skog under tiden varda till an¬
nat nyttjande än till husbehof under förbud ställd;
samt dels angående Gellivara-verken tillhör ande] Aw afors masugns och
Hvit'fors brukskoldistrikts :kog, hvarå 'privilegier blifvit utfärdade genom
Kongl. Maj:ts särskilda nådiga bref den 22 Mars 1827 och den 22 Juli
1821 samt Kong1 Bergskollegii särskilda resolutioner den 11 December 1827
och din 25 Augusti 1828, att, enär masugnen vid Awafors blifvit nedlagd
och jerntillverkningen vid Hvitåfors stångjernshammare upphört, det skogs-
anslag, som uteslutande till kolfångst för dessa verk blifvit på uppgiga,
dertill beräknade och insynade skogstrakter upplåtet, borde, efter skeende
undersökning tillika, huruvida alla å samma skogstrakter till uppodling
tjenliga lägenheter, enligt privilegierna, blifvit till nybyggen anlagda och
bebygda, med stöd af de i privilegierna intagna vilkor för skogstrakternas
upplåtande uteslutande för bruksdriften samt föreskrifterna uti Kongl. för¬
ordningen den 17 December 1766 och Kammar-kollegii kungörelse den 18
Juli 1821, till kronan indragas.
Detta Kammar-kollegii utlåtande öfverlenmades genom nådig remiss
den 5 November 1869 till den komité, som fått sig uppdraget att afgifva
förslag till ordnande af de norrländska skogsförhållandena, på det att
komitén, vid fullgörandet af nämnda uppdrag, jemväl måtte taga den i
utlåtandet åstadkomna utredning i behörigt öfvervägande; och förklarade
komitén uti sitt den 21 December 1870 afgifna betänkande, att den, i
fråga om giltigheten eller fortfarande beståndet af de bruks- och bergverks-
sarnt odlingsprivilegier, hvilka i Kammar-kollegii utlåtande blifvit omför-
mälda, ej hade något att erinra mot de af kollegium i afseende å Korp-
fors masugn och Rensundsfors stångjernsverk, Awafors masugns och Hvitå¬
fors bruks koldistrikt samt det s. k. Meldercreutzska och Hermelinska berg¬
verks- och odlingsdistriktet uttalade åsigter och hemställanden, dem komi¬
tén alltså, efter noggrann! öfvervägande, i underdånighet tillstyrkte. Att
hvarken Kammar-kollegium framställt förslag, eller Skogs-komitén afgif-
4
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 19.
vit yttrande om det återstående af Gellivara-distrikten, det Palmstruchska
odlingsdistriktet, berodde af förhållanden, för hvilka här ej torde behöfva
redogöras.
Sedan Skogskomitén inkommit med detta betänkande, hvilket afser
ifrågavarande privilegier i såväl Norrbottens som Westerbottens läu, har
Kono-l. Maj:t vid föredragning af ärendet den 19 April 1872 ansett, ”att
den °af Riksdagen ifrågasatta pröfning af berörda privilegier icke borde
omedelbart hos Kongl. Maj:t ega rum, men att det skulle vara lämpligt
om de af Kammar-kollegium och nämnda komité gjorda hemställanden
och förslag i afseende å omförmälda privilegier blefve tågna under öfver¬
vägande vid de i orterna förefallande afvittrings- och dylika förrättningar,
der privilegiernas utsträckning och fortfarande bestånd kunde ifrågakomma;”
hvarför ock Kongl. Maj:t täckts förordna, ”att Kammar-kollegii och Skogs-
komiténs betankanden skulle till trycket befordras, för att derefter genom
länsstyrelsens försorg utdelas till de personer, som vid nyssnämnda slags
förrättningar kunde hafva att såsom kronoombud bevaka kronans rätt och
bästa och tjena dem till ledning och upplysning i afseende å den talan,
de i sådan egenskap hade att föra.”
Under anförande, bland annat, att sedan Gellivara-egendomarny öf-
vergått till det engelska bolaget “New Gellivara company limited“, jern-
handteringen och jordens uppodling alltmer åsidosatts och slutligen upp¬
hört, under det att skogsafverkningen ständigt och alltmera hänsynslöst
ökats och numera utgjorde det enda föremålet för bolagets verksamhet,
hemställde emellertid Herr Rutberg uti eu vid sistlidna års riksdag väckt
motion, N:o 102, “att Riksdagen måtte i underdånig skrifvelse anhålla,
att Kongl. Maj:t i nåder täcktes låta vidtaga skyndsamma och kraftiga åt¬
gärder för bevakandet af statens rätt och fördel i afseende å de egendo¬
mar i Norrbottens län, som för närvarande innehafvas af det engelska
bolaget ”The New Gellivara company limited". — Andra Kammarens
Tredje Tillfälliga Utskott, som tick denna motion till behandling, har der¬
öfver afgifvit ett särdeles utförligt betänkande (intaget i Bihanget till Riks¬
dagens protokoll för år 1873, åttonde samlingen, lista afdelningen), hvarur
Utskottet hemtat här ofvan lemnade uppgifter och till hvilket Utskottet i
öfrigt hänvisar. Med erinran derom att nyssnämnda bolag under den 15
Februari 1872 öfverlät Gellivara-egendomarne till storbritanniska under-
säten Bankiren Giles Loder, tillåter sig dock Utskottet att ur betänkandet
ordagrannt anföra följande:
"Då Kongl. Maj:t sålunda ansett det böra ankomma på vederbö¬
rande kronoombud vid de i orterna förefallande af vittrings- och dylika
K
Andra Kammarens Tillfälliga Utslcotts (N:o 2) Utlåtande N:ö 19.
förrättningar att bevaka kronans rätt och bästa i afseende på Gellivara-
verken, så får Utskottet härvid erinra, att, hvad afvittringarne angår, dessa
förrättningar radan blifvit afslutade inom samtliga socknarne i Norrbottens
läns kustland, hvaraf följer, att Kongl. Maj:ts nåd’ga föreskrift om de ålig¬
ganden, som tirad hänsyn till förevarande fråga borde tillkomma vederbö¬
rande kronoombud vid afvittringsförrättningarne, endast kan ega tillämp¬
lighet i fråga om afvittringarne i Luleå lappmark och de derstädes be¬
lägna, till GelUvara-verken hörande ego-områden. Härvid förekommer lik¬
väl att, efter hvad kändt är, afvittringarne inom nämnda lappmark ännu
icke ens tagit sin början, hvadan antagas kan, att en längre tidrymd kom¬
mer att förflyta innan ifrågavarande förrättningar hinna inom denna ort
afslutas. Vid sådant förhållande och då åtminstone tvifvelsamt kan vara,
huruvida de underordnade tjensteman, Indika vid afvittringarne och andra
förrättningar i orterna, såsom syner och besigtningar m. m., hafva att be¬
vaka kronans rätt och bästa, i allmänhet kunna antagas besitta de insig-
ter, som erfordras för att uti frågor af så invecklad beskaffenhet, som de
här förekommande, kunna bestämma om och i hvad mån, för hvarje sär¬
skilt fall, de af Kongl. Kammar-kollegium och Skogskomitén uttalade
åsigter och hemställanden ega tillämplighet, så torde med fog kunna ifråga¬
sättas, huruvida icke, med afseende å de upplysningar som rörande
Gellivara-verkens tillstånd och förvaltning numera vunnits, det allmännas
intresse 'krafvel' vidtagande af skyndsammare och mera verksamma åtgär¬
der än de, som kunna ifrågakomma i sammanhang med ofvannämnda för¬
rättningar. Efter Utskottets förmenande skulle det med motionen afsedda
syftemål på verksammaste sätt befordras, derest åt advokatfiskalsembetet
i Kongl. Kammar-kollegium uppdroges att öfvervaka verkställigheten af
den eller de utaf Kongl. Kammar-kollegium och Skogskomitén gemensamt
tillstyrkta åtgärder, som Kongl. Maj:t k in finna påkallade, å ena sidan af
omtanken för statens rätt och bästa i afseende på Gellivara-verken, men
äfven å andra sidan af åtskilliga i denna fråga förekommande grannlaga
förhållanden, Indika icke böra förbises, enär dessa förhållanden, Indika af
Utskottet här nedan skola närmare antydas, i Utskottets tanke ålägga Riks¬
dagen moralisk förpligte'se, att, såvidt på densamma beror, förekomma, det
de åtgärder, som emot Gellivara-verkens egare kunna komma att vidtagas,
varda utsträckta utöfver den gräns, som det allmännas intresse oundgäng¬
ligen klöfver.
För att motivera en sådan återhållsamhet från statens sida lärer
nemligen endast behöfva framhållas: att Gellivara-verkens egendomar för när¬
varande innehafvas af en främmande makts undersåte; att såväl denne som
6
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 19.
hans fångesman det engelska bolaget ”The New Gellivara company limi-
ted”, förvärfvat egendomarne under iakttagande af alla uti landets lagar
påbudna former; att visshet saknas huruvida Gellivara-verkens egare haft
kännedom om de för dessa verk egendomliga förhållanden, i kraft hvaraf
staten kunnat uppställa återvinningsanspråk på en del af dessa egendomar,
att äfven om dessa förhållanden för verkens egare vant kända, det alltid
måste anses vanskligt att kunna bedöma i hvilken utsträckning eu sådan
återvinningstalan kan komma att göras gällande; och ändtligen att nuva¬
rande innehafvaren, med afseende å den korta tid som förflutit sedan han
kommit i besittning af egendomarne, icke kunnat, äfven om han det velat,
fullgöra de eftersatta odlings- och byggnadsskyldigheterna eller andra vid
privilegiernas åtnjutande fästade vilkor — allt omständigheter, Indika i Ut¬
skottets tanke ur billighetens synpunkt böra mana till ett varsamt tillväga-
gående i förevarande fråga;” Och hemställde Utskottet på grund åt
hvad sålunda och i öfrigt vore anfördt, ”att Riksdagen måtte i underdånig
skrifvelse hos Kongl. Maj:t anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes, på sätt och
till den omfattning som Kong!. Maj:t kan finna lämpligt, inhemta upplys¬
ningar rörande Gellivara-verkens nuvarande tillstånd och förvaltning, och
derefter taga i nådigt öfvervägande, huruvida dessa upplysningar må an¬
ses, utöfver hvad Kongl. Maj:t härutinnan redan förordnat, påkalla ytter¬
ligare åtgärder i sådant syfte, som till bevakande af det allmännas rätt
och bästa Kongl. Kammar-kollegium i dess underdåniga utlåtande den 20
December 1864 och den för ordnande af de norrländska skogsförhållandena
i nåder tillsatta komité i dess underdåniga utlåtande den 21 December
1870 sammanstämmande förordat.”
Denna Utskottets hemställan gillades af Riksdagen; hvarefter Kongl.
Maj:t, medelst nådig remiss den 6 Juni 1873, anbefallt Sin Befallnings¬
hafvande i Norrbottens län att “efter anställd fullständig undersökning rö¬
rande Gellivara-verkens och dertill hörande egendomars nuvarande tillstånd
och förvaltning, till Kongl. Maj:t inkomma såväl med berättelse derom som
med underdånigt utlåtande, huruvida till bevakande och upprätthållande
af det allmännas rätt och bästa i afseende å omförmälda egendomar och
de verken förunnade privilegier några särskilda åtgärder utöfver dem, som
redan finnas föreskrift^, må vara af behofvet påkallade.11
Dylika undersökningar har Konungens Befallningshafvande låtit verk¬
ställa genom kronofogdarne i Luleå, Piteå och Kalix’ fögderier. Dessa
kronofogdars derefter till K. Befallninghafvande afgifna, Utskottet i afskrift^
förevisade utlåtanden bekräfta hufvudsakligen hvad motionären till stöd för sitt
nu framställda yrkande andragit, eller:
7
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N;o 2) Utlåtande N:o i,9.
att den för Svartlå jernbruk — hvilket, enligt Bergmästaren A.
Tryséns den 19 April 1862 till Bergs-kolleginm afgifna berättelse, aldrig
kommit till stånd, men deremot, efter hvad kronofogden i Luleå fögderi uti
sitt ofvan åberopade utlåtande uppgifver, blifvit omkring år 1801 upprättadt
och sedermera nedlagdt — till kolfångst anslagna skog om 16,071 tunn¬
lands vidd användes till afverkning af sågblock, “en del år ända till 30,000
timmer, men sistlidet år 1872 endast 8,000 timmer;
att en mängd till understöd för bergsbruket och landets uppodling
anlagda hemman och nybyggen befinner sig i vanhäfdadt skick, till och
med i ödesmål;
a't privilegii innehafvarne försäga timmer från nämnda hemman och
från de för åtskilliga vattenverk anslagna stockfångstskogar vid sedermera
och annorstädes inrättade ångsågar;
a't kronofogden i Kalix fögderi föreslagit “ej mindre att utstämpling
och afverkning af' skog ifrån de hemman och nybyggen, hvilka icke äro
lagligen bebygda och odlade, måtte förbjudas, intilldess verksegaren låtit
behörigen fullgöra alla eftersatta åboskyldigheter, än ock att verksegaren
ålägges att vid hans egande sågverk inom Råneå socken försäga allt det
timmer, som han ifrån sina frälsehemman och privilegii-skogar årligen må
ega rätt och kunna förskaffa sig;“ samt
att kronofogden i Piteå fögderi yttrat, det han, “utan att egentligen
tillvita nuvarande egarne af s. k. Gellivara-verken att under den korta tid, som
de deraf varit i besittning, hafva eftersatt sin byggnads- och odlingsskyl-
dighet, eller i någon väsendtlig mån bidragit till skogens raserande, likväl
och då många och betydliga brister i förstnämnda fall förefinnas samt,
hvad skogen angår, densamma blifvit under föregående år alltför hårdt
åtgången och som det vill synas använd till helt andra ändamål än hvar¬
till den varit afsedd, nemligen bergsbrukets upphjelpande, anser dels att
ekonomiska syner och besigtningar böra hvart tredje år å egendomarne
förrättas, på det att en noggrann kännedom må vinnas om hvad egarne
årligen vidgjort desamma eller underlåtit, dels ock att all skogsafverkning
för andra ändamål än husbehof må, tillsvidare och intilldess skogen var¬
der af vederbörande jägeritjensteman upptaxerad, upphöra, samt att den¬
samma må i likhet med kronans öfriga skogar ställas under jägeritjenste-
mans vård och uppsigt.”
Slutligen har Konungens Befallningshafvande under den 18 sistlidne
Mars i frågan afgifvit underdånigt utlåtande, hvilket den 30 i samma må¬
nad till Kongl. Finans-departementet inkommit. Beträffande skogshushållnin-
ningen på Gellivara-egendomarne har Konungens Befallningshafvande i
8
Andra Kammarens Tillfälliga Utskotts (N:o 2) Utlåtande N:o 19.
detta utlåtande, hvaraf Utskottet på begäran från nämnda departement
undfått del, hän vi åt till hvad i sådant afseende blifvit föreslaget i Lands-
höfdingeembetets underdåniga skrifvelse den 29 November sistlidna år, uti
hvilken, utlåtandet i afskrift bifogade skrifvelse Landshöfdingeembetet ut¬
talat den mening, att eu inskränkning i rättigheten för in- och utländske
män att utan hushållning förbruka sina här i riket egande skogar vore
önskvärd samt i öfrigt framhållit nödvändigheten deraf, att det vilkor i nå¬
der fästes vid utländske mäns besittningsrätt till fastigheter här i riket, att
säkerhet, som af Kongl. Maj:t eller vederbörande embetsmyndighet anså-
ges tillräcklig, ställdes för fullgörande af förbindelser till kommuner, åboar
och arbetare.
Frågan huruvida några särskilda åtgärder utöfver de redan före-
skrifna må vara af nöden till bevakande af statens rätt i afseende å Gel-
livara-egendomarne är sålunda på Kongl. Maj:ts nådiga pröfning boroende;
Och då Utskottet vid slikt förhållande anser en underdånig hemställan i
det af motionären angifna syfte icke vara behöflig eller lämplig, får Ut¬
skottet vördsamt föreslå,
att motionen icke må till någon Riksdagens åtgärd för¬
anleda.
Stockholm den 14 April 1874
På Utskottets vägnar:
C. Y. Carlson.
Stockholm, J. W. Svenssons boktryckeri, 1874.