Stats-Utskottets Utlåtande N:o 3Ö.
i :o
‘ i : >
Ank. till Iliksd. Kansli den 6 Mars 1874, kl. 3 e. in
Utlåtande, angående Itilcsgillds-kontorels förvaltning under den tid, som
förflutit sedan början af i815 ars riksdag.
(H. A.)
Efter tagen kännedom om innehållet af den utaf Riksdagens sistlidna år för¬
samlade revisorer afgifna och till Stats-Utskottet remitterade samt bland Kamrarnes
ledamöter i tryck utdelade berättelse om verkställd granskning af Riksgälds-kontorets
tillstånd och förvaltning, får Stats-Utskottet, som genomläst de protokoll, hvilka hos
Fullmäktige blifvit förda efter den 15 Augusti 1873, med hvilken dag revisorernes
protokollsgranskning slutade, till och med den 12 sistlidne Februari, härmed afgifva
yttrande öfver hvad revisorerne i ett eller annat hänseende erinrat och föreslagit,
samt hvad för öfrigt vid den af Utskottet verkställda granskning förekommit.
l:o.
Angående anslaget till uppförande af ny arkivbyggnad för Göta Hofrätt.
(Rev.-ber. sid. 53. Fullm. uti. sid. 146).
Med föranledande af revisorernes i revisionsberättelsen (sid. 53) gjorda hem¬
ställan, att i Riksgälds-kontoret innestående 3,152 R:dr, utgörande återstoden af det
anslag å 24,lo2 R:dr, som 1867 års Riksdag beviljade till uppförande af ny
Bih. till Iliksd. 1‘rot. 1874. 4 Sami. 1 Afcl. 30 Höft. 1
2
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 38.
arldvbyggnad för Göta Hofrätt och ombyggnad af den Hofrättshuset omgifvande kaj,
måtte såsom besparing i räkenskaperna afföras, hafva Fullmäktige uti sitt utlåtande
upplyst att, sedan Ivongl. Maj:t, genom nådigt bref af den 19 December nästlidne
år, förklarat berörde återstod icke vidare vara för det dermed afsedda ändamål be¬
höflig, utan böra till Riksdagens disposition återställas, komme ifrågavarande åter¬
stod, att, på sätt Fullmäktige hemställt, ur räkenskaperna afföras.
Utskottet hemställer,
att Riksdagen måtte härvid låta bero.
2:o.
Angående ett af Kongl. Maj:t icke disponeradt anslag sbelopp.
(Rev.-ber. sid. 53. Fullm. uti. sid. 146).
Beträffande det belopp af 1,77 5 R:dr, som återstår odisponeradt utaf det
statsbidrag å 100,000 R:dr, som 1871 års Riksdag beviljade att för år 1872
utgå såsom lån för befrämjande af utdikningar och aftappnivgar af sanka trakter
och sjöar till beredande af odlingsföretag inom rikets mellersta och södra län hafva
revisorerne (sid. 53) hemställt, att detta belopp måtte såsom bespaiing ui räken
skaperna afföras, hvaremot Fullmäktige, då samma statsbidrag blifvit anvisadt till
Kongl. Maj:ts disposition, ansett det föreslagna afförandet icke utan Kongl. Maj:ts
derom meddelade beslut böra ega rum.
Som likväl, enligt hvad hos Utskottet blifvit anmäldt, Kongl. Maj:t numera
genom nådigt bref af den 20 sistlidne Februari förklarat, att ofvannämnde Ettusen-
sjuhundrasjuttiofem riksdaler skola till Riksdagens disposition reserveras, hemställer
Utskottet, att Riksdagen måtte besluta
det någon utbetalning af berörda odisponerade belopp icke må
ega rum.
3:o.
Angående inköp af möbler och inventarier för Riksdagens hus.
(Rev.-ber. sid. 63. Fullm. uti. sid. 146, 147.)
I anledning af Fullmäktiges den 14 December 1871 och den 4 Januaii
1872 fattade beslut angående inköp af åtskilliga för Riksdagshusets inredning be-
höjliga möbler och inventarier, till betalning hvarför, äfvensom för åtskilliga arbeten
iStats-Utskottets Utlåtande N:o 38.
3
och reparationer, af Fullmäktige anordnats den 7 Mars 1872 17,055 R:dr 13 öre
och den 2 Maj samma år 465 R:dr 50 öre, kafva revisorerne (sid. 63) anfört,
att Fullmäktiges förfarande att utan uppgjordt kostnadsförslag uppdraga åt den tjen¬
steman, som har den närmare vården om och tillsynen öfver Riksdagens hus, att på
egen hand besörja uppköp och låta verkställa arbeten af så omfattande och dyrbar
beskaffenhet, som de förenämnda, ådragit sig revisorernes särskilda uppmärksamhet,
hvarjemte revisorerne uttryckt den önskan, att, innan större reparationer eller mera
kostsamma inventariepersedlar för samma hus anskaffades, kostnadsförslag derå måtte
varda upprättade och anbud å desammas verkställande infordrade.
Jemte det Fullmäktige, för såvidt berörde framställning skulle innefatta en
anmärkning, fästat uppmärksamheten derpå, att föregående Riksdagar redan meddelat
Fullmäktige ansvarsfrihet för alla beslut och åtgärder, som finnas antecknade i pro¬
tokollen till och med den 2 3 Januari 1873, och att för ifrågavarande, under åren
1871 och 1 872 fattade beslut dåvarande Fullmäktige således af Riksdagen erhållit
full ansvarsfrihet, hafva Fullmäktige förklarat sig visserligen dela revisorernes åsigt
om önskvärdheten deraf, att före större reparationers företagande eller mera kost¬
samma inventariers anskaffande, kostnadsförslag kunde varda upprättade och anbud
infordrade; men derjemte erinrat, att vid ifrågavarande tillfälle, då rummen efter de
verkställda byggnadsarbetena i Riksdagens hus först helt nära inpå riksdagen kommo
i ett sådant skick, att lämpligaste sättet för deras möblerande kunde bestämmas, ett
sådant förfarande varit omöjligt och förenadt med det äfventyr, att rummen vid
Riksdagens sammanträdande ej varit i ordnadt skick, hvilket syntes Fullmäktige an¬
geläget att undvika.
Med afseende å hvad Fullmäktige sålunda yttrat, hemställer Utskottet, att
Riksdagen måtte förklara,
det revisorernes ofvanberörde framställning icke påkallar någon
vidare åtgärd.
4:o.
Angående förteckningen å inventarierna i Riksdagens hus.
(Rev.-ber. sid. 64. Fullm. uti. sid. 147, 148.)
Revisorerne hafva vidare (sid. 64) hemställt, att i förteckningen öfver de
uti Riksdagens hus befintliga inventarier måtte utsättas värde för hvarje inventarie-
persedel, och att hädanefter ett särskildt inventariekonto måtte i Riksgälds-kontorets
räkenskaper uppläggas.
Uti sitt häröfver afgifna utlåtande (sid. 147) hafva Fullmäktige yttrat, att
då det icke syntes lämpligt att Riksdagshusets inventarier upptagas såsom en tillgång
4
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 38.
för Riksgälds-kontoret, Fullmäktige icke kunde tillstyrka förslaget om uppläggande i
Riksgälds-kontorets räkenskaper af ett särskildt konto för dessa inventarier. Hvad
åter beträffade utsättande i förteckningen af värde för hvarje inventariepersedel, an-
togo Fullmäktige att revisorerne härmed afsett ej egenteligen värdet å inventarierna,
som naturligtvis i mån af deras slitning och andra omständigheter måste vara un¬
derkastade ständig förändring, utan det pris, hvartill de blifvit inköpta; och ehuru
ett sådant utsättande af inköpspriset ej syntes Fullmäktige komma att medföra syn¬
nerligt gagn, och ej heller, Fullmäktige veterligen, förekommer i Riksbanken eiler
annat statens härvarande embetsverk, kunde det likväl för framtiden iakttagas. Dock
kafva Fullmäktige hemställt, att, för den händelse Riksdagen skulle finna skäl med¬
dela en sådan föreskrift om inköpsprisets utsättande, densamma måtte komma att
afse endast de persedlar, som framdeles inköpas, emedan för de redan inköpta, sär¬
deles de, till hvilka materialier levererats eller på hvilka arbete utförts af flera köp¬
män eller handtverkare, ofta jemte andra leveranser och arbeten, hvarför sedermera
gemensamma räkningar utställts, det skulle vara förenadt med den yttersta svårighet
och stundom omöjligt att angifva hvad hvarje särskild inventariepersedel kostat; hvar¬
jemte Fullmäktige fästat uppmärksamheten derå, att, om inköpspriset skall utsättas,
äfven inköpsåret torde för fullständighetens skull böra upptagas.
Då Stats-Utskottet för sin del finner det af revisorerne framställda förslag
till sin hufvudsyftning afse god ordning, anser sig Utskottet böra hemställa, att det¬
samma må på det sätt af Riksdagen bifallas,
att Riksdagen uppdrager åt Fullmäktige att genom sakkunniga
personer låta värdera de inom Riksdagens hus befintliga möbler
och andra inventarier samt att låta tillse, det icke allenast detta
värde uti inventarieförteckningen upptages, utan ock att inköps¬
pris på de möbler och inventarier, som hädanefter anskaffas,
uti inventarieförteckningen utsättes, jemte tiden då inköpet egt
rum, äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller
obehöfliga inventarier, desamma varda utur inventarieförtecknin¬
gen afförda, med anteckning af det pris, hvartill desamma vid
möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.
5:o.
Angående testamentsbevillningsärendena.
(Rev.-ber. sid. 68. Fullm. uti. sid. 148.)
Revisorerne hafva (sid. 68) anmält, att vid granskning och jemförelse af de
från Hofrätternn inkomna uppgifter rörande gåfvor, testamenten och arf, för hvilka
Ståts-Utskottets Utlåtande N:o 38■
5
erläggandet af bevillning ifrågakomma och de från Kongl. Maj:ts befallningshaf¬
vande insända, af uppbördsmännen i länen afgifna rapporter angående dylik bevill¬
ning, samt vid granskningen af det uti kommissariatet förda diarium öfver de till
Kiksgälds-kontoret inlemnade borgensförbindelser för sådan bevillnings erläggande, äf¬
vensom vid den af revisorerne anställda inventering sf dessa förbindelser, åtskilliga
anmärkningar förekommit, å hvilka revisorerne fästat Fullmäktiges uppmärksamhet
med anmodan till dem att tillse, att hvad i detta hänseende blifvit försummadt
måtte ofördröjligen varda fullgjordt.
I anledning häraf hafva Fullmäktige uti sitt afgifna utlåtande (sid. 148)
meddelat, att Fullmäktige, som redan den 21 sistlidne Augusti eller före mottagan¬
det af revisorernes berättelse anmodat vederbörande att ofördröjligen gå i författ¬
ning derom, att handlingarne rörande arfs- och testamentsbevillningen blefve bragta
i föreskrifven ordning och fullständighet, sedermera tillsett att samma föreskrift blif¬
vit iakttagen.
Då Utskottet inhemtat att Fullmäktige dels, på sätt ofvan är nämndt, före
den tid då revisorernes framställning gjordes, meddelat föreskrift om vidtagande af
erforderliga åtgärder för vinnande af samma ändamål, som med revisorernes fram¬
ställning åsyftats, dels ock sedermera, jemlikt hvad Fullmäktiges protokoll för den
15 sistlidne Januari innehåller, funnit den meddelade föreskriften vara iakttagen, så
att revisorernes i detta afseende gjorda framställning icke föranledde till någon vi¬
dare åtgärd från Fullmäktiges sida, anser Utskottet, vid det förhållande derjemte att
befattningen med ifrågavarande ärenden numera öfvertagits af Statskontoret, sig böra
hemställa,
att Riksdagen måtte vid hvad sålunda blifvit afgjordt låta
bero.
(i:o.
Angående erläggande af ränta å lyftade statsbidrag för arbeten, som ieke
blifvit kontraktsenligt fullbordade.
(Rev.-ber. sid. 73.)
Jemte anmälan, att Kongl. Maj:t, uppå derom af vederbörande gjord under¬
dånig framställning, under den 20 December 1872 befriat intressenterne i det med
statslån af 2,000 R:dr understödda arbetet för sänkning af sjön Ångarn i Wallen-
tuna socken af Stockholms län från skyldigheten att verkställa ifrågavarande sjö¬
sänkning samt föreskrifvit att lånebidraget skulle af dem senast den 1 Juli 1873
till Riksgälds-kontoret återbetalas, hafva revisorerne erinrat, att detta lån af intres¬
senterne i arbetsföretaget innehafts under nära tre år utan räntas erläggande. Re-
6
Stats-Utskottets Utlåtande N:o 38.
visorerne hafva, med anledning häraf och under förutsättning att Riksdagen äfven
hädanefter anvisar medel till Kongl. Maj:ts förfogande, att användas till låneunderstöd
för utdikningar till befrämjande af odlingsföretag, samt dervid medgifva räntefrihet
under viss tid, hemställt att — till förekommande deraf att sålunda lyftade medel,
utan att för dermed afsedda ändamål begagnas, komma att längre eller kortare tid
räntefritt innehafvas •— Riksdagen bland vilkoren för dylika låns erhållande måtte före¬
skrifva att, derest lån återbetalas, utan att det företag, hvartill det varit beviljadt,
blifvit fullbordadt, ränta jemväl skall å lånet erläggas för hela den tid, hvarunder
intressenterne varit af detsamma i åtnjutande.
Jemte det Utskottet, lika med revisorerne, anser att intressenter i arbets¬
företag, som fått lyfta större eller mindre del af beviljade låneunderstöd, böra, derest
arbetet icke vinner fullbordan, och lånet på sådan grund återbetalas, godtgöra ränta
å medlen för den tid desamma innehafts, lärer icke kunna förnekas att sådan ränte-
godtgörelse jemväl borde ega rum, då fråga är om återbetalning af anslag, som fått
lyftas, men af en eller annan orsak måste återbäras; och Utskottet får på grund
häraf hemställa,
att, såsom tillägg till nu gällande stadganden, rörande vilkoren
för erhållande af statsbidrag till allmänna arbetsföretag, skall
införas föreskrift derom, att derest Kongl. Maj:t — i händelse
afvikelse, utan vederbörlig tillåtelse, skett från den fastställda
arbetsplanen, eller arbetet icke inom behörig tid blifvit full¬
bordadt, beslutar att lyftade anslags- eller lånemedel skola åter¬
betalas — det skall åligga vederbörande att jemväl erlägga
fem procent årlig ränta å dessa medel från lyftningsdagen tilldess
återbetalning sker.
7 :o
Angående lånet till Jemtlands koimnunikationsakticbolag.
(Rev.-ber. sid. 75. Fullm. uti. sid. 148, 149.)
I fråga om det lån å 70,000 R:dr, Rikets Ständer vid 1862 och 1863
års riksmöte beviljade Jemtlands kommunikationsaktiebolag, hafva revisorerne (sid. 75)
hemställt, att sedan genom behörigt intyg blifvit styrkt, att bolagets konkurs afslutats
och att, någon vidare tillgång till utdelning åt borgenärerna icke finnes, Riksgälds-
kontorets vid 1872 års slut utbalanserade fordran hos detta bolag, 48,306 R:dr
75 öre, med sedermera derå upplöpande ränta, måtte få ur Riksgälds-kontorets räken¬
skaper afskrifvas; och hafva Fullmäktige, under anmälan att de gått i författning om
Stuts-Utskottets Utlåtande N:o 38.
erhållande af ett sådant betyg, som revisorerne omförmält, instämt i revisorernes
berörda hemställan.
Stats-Utskottet hemställer,
att Riksdagen måtte bifalla hvad revisorerne sålunda föreslagit.
8:o
Angående Gefle—Dala jernväg saktiebolag.
(Rev.-bor. sid. 90— 94. Fullm. uti. sid. 154, 155.)
Då detta bolags årliga behållning visat sig vara i fortsatt stigande, hafva
revisorerne, med fästadt afseende å den låga ränta, 2 procent, som är förskrifven
för det af bolaget erhållna statslån, under åberopande af och hänvisande till hvad
uti detta ärende förekommer i 1871 års revisionsberättelse, sid. 116—121, i 1872
års Stats-Utskotts utlåtande N:o 37, sid. 16 —19, samt i 187 2 års revisions¬
berättelse, sid. 122—125, hemställa, att Riksdagen må hos Kongl. Maj:t anhålla,
det ville Kongl. Maj:t — med begagnande af den i 6 § af kontraktet mellan staten
och bolaget om jernvägsanläggningen Kongl. Maj:t förbehållna rätt att, då den årliga
behållningen öfverstiger 8 procent å aktieegarnes tillskott, bestämma med huru stort
belopp den stadgade amorteringen å statslånet bör ökas — föreskrifva en i förhål¬
lande till den öfver nämnda procenttal uppgående behållningen ytterligare ökad årlig
amortering af sagda lån, så att detsamma må så fort som möjligt varda gäldadt.
Uti sitt öfver revisionsberättelsen afgifna utlåtande (sid. 155) har direktionen
för nämnda bolag erinrat, att Kongl. Maj:t genom det af revisorerne åberopade
nådiga beslut af den 6 September sistlidna år förordnat, att den annuitet, bolaget
har att erlägga, skall »framgent beräknas till 6 procent af ursprungliga försträck-
ningsbeloppet». Då, enligt 6 § i kontraktet, någon annan myndighet än Kongl.
Maj:t icke varit berättigad att föreskrifva mm och med hvad belopp den stadgade
amorteringen å sagda statslån bör ökas» och Kongl. Maj:t, såsom ofvan förmäles,
uttryckligen förordnat, att annuiteten framgent skall beräknas till sex procent å ur¬
sprungliga försträckningsbeloppet, vore direktionen fullt förvissad att Riksdagen lika
litet skall begära, som Kongl. Maj:t skulle kunna tillåta ett upprifvande af det för
framtiden meddelade klara och ovilkorliga beslutet.
Utan att ingå i någon tolkning af ordalagen i Kongl. Maj:ts ofvanberörda
nådiga beslut, har dock Utskottet, vid det förhållande, att Kongl. Maj:t så nyligen
förehaft frågan om beloppet af den annuitet, som bör af bolaget erläggas, ansett
8
Stats-Utskottets Utlåtande N;o 38.
sig sakna skäl tillstyrka Riksdagen att för närvarande i detta ämne hos Kongl.
Maj:t göra någon ny framställning; och Utskottet hemställer derför,
att hvad revisorerne uti ifrågavarande ämne anfört nu icke
må till någon åtgärd föranleda.
9:o.
Angående ansvarsfrihet för Riksgälds-kontorets styrelse.
Då Stats-Utskottet vid den nu verkställda granskningen af Riksgälds-kontorets
styrelse och förvaltning funnit Fullmäktige i nämnda kontor hafva med nit och om¬
sorg uppfyllt sitt vigtiga och ansvarsfulla kall, tillstyrker Utskottet,
att Fullmäktige må tillerkännas full ansvarsfrihet för alla be¬
slut och åtgärder, som finnas antecknade uti deras protokoll
från den 23 Januari 187 3 till och med den 12 sistlidne Fe¬
bruari.
Stockholm den 6 Mars 1874.
På Stats-Utskottets vägnar:
Arvid Fr:son Posse.
Herr Jons Rundbäck ville hafva antecknadt, att han icke deltagit i slut¬
liga handläggningen af de i detta utlåtande behandlade frågor.