REGLEMENTE
FÖR
RIK S G Ä L D S-KONTO It E T,
utfärd allt vid slutet af 1874 ftrs riksdag.
—.....-
S TOCKHOLM,
TRYCKT HOS A. L. NORMANS BOKTRYCK ERI'AKTIE BOLAG,
1874.
Innehålls-förteckning,
Riksgälds-koutovets föremål § 1.
„ skulder § 2.
„ fordringar för utbetalda lån § 3.
„ utbetalningar till följd af extra statsregleringar vid föregående
riksdagar § 4.
„ utbetalningar anvisade vid innevarande riksdag § 5.
Statsfyllnadssuroman jemte öfrig» med statsregleringen gemenskap agande utgifter
§§ 6—11.
På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver §§ 12—15.
Från Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisionskostnader, aflöniugar, för-
valtningsutgifter in. m. §§ 16—26.
Riksgälds-kontorets inkomster och tillgångar §§ 27—40.
Uppbörden och redovisningen af de till Riksgälds-kontoret ingående medel §§ 41 — 43.
Riksgälds-kontorets styrelse §§ 44—52.
Fullmäktiges sammankomster §§ 53—62.
„ särskilda åligganden och uppdrag §§ 63 — 75.
Riksgälds-kontorets betjening §§ 76—79.
Lediga tjensters bestridande och tillsättande §§ 80 — 85.
Behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser in. in. §§ 86 — 91
Pensionerandet af Riksgälds-kontorets betjening §§ 92—95.
Allmänna bestämmelser §§ 96— 97.
Reglemente för Riksgälds-kontoret.
Riks g aids-kon törel bär till föremål:
a) att ombesörja liqviden af Svenska Statens skuld, för hvilken Riksdagen,
enligt 66 § Regeringsformen, ansvarar;
b) att verkställa alla de utbetalningar, som af Rikets Ständer eller Riks¬
dagen blifvit å detta verk anvisade;
c) att mottaga, förvalta och redovisa alla härtill anslagna tillgångar och in¬
komster samt hålla Riksdagen uppkommande öfverskott och behållningar tillhanda.
d) att, i saknad af annan tillgång för bestridande af beviljade och å Riks-
gälds-kontoret anvisade utgifter, upplåna dertill oundgängligen erforderliga medel; och
e) att utföra alla uppdrag och åligganden, som Riksgälds-kontoret för öfrig!
af Rikets Ständer eller Riksdagen erhållit.
Angående Riksgälds-kontorets skulder.
§ 2.
De af Riksgälds-kontoret för upptagna lån utfärdade och förut icke inlösta
eller eljest, jemlikt behörig föreskrift, ur räkenskaperna afförda obligationer, äfven¬
som de obligationer, hvilka hädanefter varda af detta verk utgifva, böra, så till
kapital som upplupna räntor, enligt desammas ordalydelse infrias.
Der preskriptionstid i afseende på någon särskild del af Riksgälds-kontorets
skulder icke blifvit stadgad, komma skulderna, intilldess annorlunda förordnas, att i
vederbörlig ordning liqyideras, utan afseende a den tid, inom hvilken fordringar
hos enskilde eller hos Kong!. Maj:t och Kronan skola nu eller framdeles göras gällande.
Bill. till Riksd. Brok 1874. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
(Riksg.-kontorets Reglemente).
2
Härförutan har Riksdagen medgifvit: .
<x) att till innehafvaren ställd obligation må, då derom hos Kommissariatet göres
framställning, på viss namngifven person öfverlåtas, för att endast i dennes hand
vara gällande; samt, derest egaren sedermera det önskar, ånyo kunna göras gällande
i hvarje innehafvares hand, allt under de vilkor i afseende på behöriga anteckningar
å sjelf va obligationen samt i Kontorets räkenskaper, som Fullmäktige ega föreskrifva;
b) att Fullmäktige må, när sådant icke för Riksgälds-kontoret medför olägenhet,
kunna medgifva omedelbar inlösen 'i Riksgälds-kontoret af förfallna obligationer och
räntelcuponer, fastän desamma enligt obligationernas lydelse och stadgandena i låne-
kontrakten höra å deruti angifna utrikes orter infrias; för hvilket ändamål Full¬
mäktige må träffa erforderliga överenskommelser med de låneöfvertagare, som kon-
traktsenligt skola ombesörja denna inlösen; samt
c) att då s. k. Riksgälds-sedlar i Riksgälds-kontoret till inlösen företes, Full¬
mäktige ega att, derest sedlarne befinnas riktiga, låta desamma med Riksgälds-kon-
torets medel infria.
I afseende på Riksgälds-kontorets skulder, om hvilkas belopp och beskaffen¬
het Kontorets räkenskaper och handlingar lemna fullständig upplysning, och hvilka
finnas summariskt uppgiga uti bil. A. vid detta reglemente, höra i öfrigt de före¬
skrifter, som äro intagna uti de vid föregående riksdagar för Riksgälds-kontoret ut¬
färdade reglementen, i de delar samma föreskrifter ännu icke blifvit fullgjorda, fort¬
farande tjena till efterrättelse.
Angående Riksgälds-kontorets fordringar för de af dess medel
utbetalda eller godtgjorda lån.
§ 3.
Beträffande Riksgälds-kontorets fordringar för meddelade lån, om hvilkas be¬
lopp Kontorets böcker och räkenskaper lemna fullständig upplysning, och å hvilka
en förteckning jemväl finnes detta reglemente bifogad (bil. B.), skola de förbin¬
delser, å hvilka fordringarne sig grunda, jemte föreskrifterna uti äldre reglementen
i tillämpliga delar fortfarande tjena till efterrättelse, med iakttagande deraf att Riks¬
dagen i afseende på lånen för anläggning af jernväg från Kärrgrufvan inom Nor¬
bergs bergslag till sjön Åmänningen medgifvit, dels att derest jernvägen omlägges
med 4,83 fots spårvidd i enlighet med derom af Norbergs jernvägs nya aktie-bolag
antaget förslag, bolaget ändock må på förut stadgade betalningsvilkor bibehålla de
för jern vägsan läggningen beviljade försträckningar, emot vilkor:
3
l:o) att kostnadsförslag och,, arbetsplan för nya jernvägsanläggningen faststäl¬
las af Kongl. Maj:t;
2:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och mate¬
riel skall utgöra underpant för ifrågavarande, af staten lemnade försträckningar;
3:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i bolagets styrelse och utse
en revisor att deltaga uti granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt
att arvode till sålunda utsedd styrelseledamot och revisor skall bekostas af bolaget;
4:o) att bolaget skall underkastas alla de vilkor och kontroller, som af Kongl.
Maj:t pröfvas lämpliga och nödiga; samt
5:o) att i öfrigt de vid beviljandet af ifrågavarande försträckningar medde¬
lade bestämmelser skola fortfarande i tillämpliga delar lända till efterrättelse;
dels ock att statens panträtt i de delar af gamla jernvägen, som efter om¬
läggningen icke komma att i nya jernbanan ingå, må upphöra, äfvensom att den
uti nuvarande jernvägen med tillhörigheter fastställda inteckning må, sedan jernvä¬
gen blifvit efter omläggningen afsynad och godkänd, förfalla.
Dessutom har Riksdagen år 1870 förklarat, det Dalslands kanalaktiebolag
icke har skyldighet att för år 1868 erlägga kapitalafbetalning å det för segelleds
öppnande ifrån Hattefura till Stora Lee vid 1862—1863 års riksdag beviljade och
från Riksgälds-kontoret utgifna lån å 800,000 R:dr.
Angående Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar.
Ro. Återstående utgifter till följd af extra statsregleringarne vid
föregående riksdagar.
§ 4.
Utaf det till låneunderstöd för enskilda jernväg ar af Riksdagen år 1871
beviljade och till Kongl. Maj:ts disposition ställda extra anslag af Tio millioner
riksdaler att Utgå med Två millioner riksdaler under hvardera af åren 1872, 1873,
1874, 1875 och 1876 hafva hittills blifvit utbetaldte tillhopa 6,000,000 R:dr, motsvaran¬
de anslagsbeloppet för åren 1872—1874, och bör återstoden, Fyra millioner riksda¬
ler eller kronor i föreskrifven ordning från Riksgälds-kontoret utbetalas för an¬
läggning af jernväg från Ludvika i Stora Kopparbergs län till Kihls station å
nordvestra stambanan i Wermlands län, till hvilket företag Kongl. Maj:t anvisat ett
lånebelopp af 5,000,000 R:dr, deraf 1,000,000 R:dr vid innevarande års början blif¬
vit lyftade.
4
A
För erhållande och utbekommande af låneunderstöd utaf ofvan uppgifna
anslagssumma, 10,000,000 R:dr, har Riksdagen stadgat följande vilkor och be¬
stämmelser:
Ro) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas af Kongl. Maj:t, som
ock närmare bestämmer de ställen, hvilka jernväg skall beröra;
2:o) att låneunderstödet må utgöra högst två tredjedelar af anläggnings¬
kostnaden efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån af arbetets
fortgång, på sätt och å tider, Kongl. Maj:t bestämmer;
3:o) att i afseende på ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten beräknas till sex procent å ursprungliga försträcknings-
beloppet, af hvilken annuitet först godtgöres ränta efter fem för hundra å o gul¬
det kapitalbelopp och återstoden utgör afbetalning derå;
b) att räntefrihet må beviljas för högst tre år, dock icke utöfver ett år
från den dag, då, enligt Kongl. Maj:ts bestämmande, jernväg senast skall vara
färdig och för trafik öppnad;
c) att kapitala!"!)etsning skall vidtaga tre år efter sistnämnda dag;
4:o) att jernvägsanläggningen med alla dertill hörande byggnader och
materiel skall utgöra underpant för den af staten lemnade försträckning;
5:o) att Kongl. Maj:t skall insätta en ledamot i direktionen för hvarje
jernvägsbolag, som undfått låneunderstöd, och utse en revisor att deltaga uti
granskningen af bolagets förvaltning och räkenskaper, samt att arvode till sålun¬
da utsedd direktör och revisor skall bekostas af bolaget;
6:o) att hvarje jernvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, i öfrigt skall
underkastas alla de vilkor och kontrollör, som af Kongl. Maj:t pröfvas lämpliga
och nödiga; samt
7:o) att hvarje sådant bolag, som nyss är nämndt, må, då Kongl. Maj:t så
pröfvar lämpligt, dels utan kostnad eller årlig ersättning undfå upplåtelse af den
för jernvägsanläggningen erforderliga, Kronan tillhöriga mark, som står under dess
omedelbara disposition, hvaremot, när fråga är om boställsjord eller annan åt
enskild person med åborätt eller annorledes upplåten kronojord, ersättning der¬
för af bolaget bör lemnas i enlighet med gällande expropriationslag, dels ock
kostnadsfritt begagna sadana å Kronans egor belägna kalk- och stenbrott, som
kunna vara disponibla.
2:o. Under innevarande riksdag på Riksgälds-kontoret anvisade utgifter.
§ 5.
Ro) Såsom bidrag för bestridande af Statskontorets utgifter för de till jern¬
väg sbyggnaderna anvisade medel egen Statskontoret att, i män af behof, af Riks-
5
gälds-kontoret utbekomma under innevarande år Sju millioner tvåhundrafyratiofem-
Len riksdaler och under år 1875 Sju millioner etthundratiotusen sjuhundra
nittio åtta kronor 20 öre. , , . ...__
2:o) Derjemte åligger det Riksgälds-kontoret att, uppå skeende reqvisition,
tillhandahålla Statskontoret En million etthundrafemtiotretusen etthundranio
riksdaler 40 öre för bestridande af de utaf Riksdagen på sistnämnde Kontor an¬
visade extra statsutgifter för innevarande år. ,, ,
3-o) För inköp af en åt seminarium för bildande af larannnor har i!Stockholm
upplåten byggnad har Riksdagen beviljat ett lån å 59,000 kronor att under ar 1875
från Riksgälds-kontoret utgå, under vilkor att Direktionen öfver namnda semina¬
rium till Riksgälds-kontoret afgifver förbindelse att hvarje ar till Riksgalds-kon-
toret inbetala fem procent af lånets ursprungliga belopp, af hvilken inbetalning
skall beräknas fyra procent årlig ränta för det oguldna lanekapitalet och e o -
verskjutande beloppet såsom kapitala!!)etsning af lånesumman afgå, intilldess
donna blifvit till fullo gulden, med rättighet dock för Direktionen att da lärover¬
kets tillgångar sådant medgifva, för lånets skyndsammare amorterande inbetala
större belopp än det sålunda föreskrifna.
3:o. Statsfyllnadssummau jemte öfriga med statsregleringen gemenskap egande
utgifter.
§ 6.
Såsom bidrag till fyllande af Statsverkets behof har Riksdagen, vid den
för år 1874 verkställda reglering af Statskontorets inkomster och utgifter, ti
utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en summa af Två millioner etthundra
femtiotusen riksdaler, hvilket belopp skall, uppå Kongl. Statskontorets reqvisition,
af Riksgälds-kontoret utbetalas.
§ 7-
1 händelse Statsverkets inkomster för något år icke skulle uppgå till det
sammanlagda belopp, hvartill dessa inkomster i Riksstat^ beräknats, bor Kong .
Statskontoret af Riksgälds-kontoret erhålla godtgörelse för den brist, som här¬
igenom, enligt rikshufvudboken, uppkommer i de för statsutgifternas bestn an
anvisade tillgångar. Skulle under löpande året visa sig, att Statskontorets in¬
komster äro otillräckliga för bestridande af dess utgifter, aligger det Riksgäl
kontoret att, sedan Kongl. Näjd, uppå Statskontorets underdåniga anmälan, prof-
6
vat behofvet, för dess fyllande tillhandahålla Statskontoret det belopp, Kongl.
Mapt för sådant ändamål finner för godt bestämma; dock med förbindelse för
Statskontoret att, så snart dess tillgångar det medgifva, återgälda hvad Riksgälds-
kontoret sålunda förskjutit.
§ 8.
1Qry_ • Derest nåS°n af de vid statsregleringarne för åren 1872, 1873, 1874 och
18/5 i egenskap af förslagsanslag beviljade och såsom sådana i Riksstat^ för
samma ar uppförda utgiftssummor skulle under ett eller annat år befinnas otill-
rackhg för dermed afsedda ändamål, åligger det Riksgälds-kontoret att bristen
efter arets slut Kongl. Statskontoret ersätta; hvaremot de besparingar, som kunna
a dessa anslag uppkomma, höra för hvarje år till Riksgälds-kontoret aflemnas-
ankommande pa Kongl. Statskontoret att antingen i den enligt nedanstående 8
29 för samma ar upprattade öfverskottsliqvid upptaga bristerna i omförmälda an¬
slag, eller ock, pa grund af uppgjord och vederbörligen granskad särskild liqvid,
rörande de till en eller flera hufvudtitlar hörande förslagsanslags brister och be¬
sparingar, från Riksgälds-kontoret reqvirera det ersättningsbelopp, som enligt
denna liqvid Kongl. Statskontoret tillkommer; dock bör, innan sådan reqvisition
sker, Riksgälds-kontoret hafva i stadgad ordning erhållit godtgörelse för alla å
enahanda anslag under nästföregångna år uppkomna besparingar.
§ 9.
Som, enligt de under 1850-1851 samt 1853-1854 års riksdagar fattade
beslut i fråga om beskattnmgsvasendets förenkling, innehafvare af indelta anslag
utaf hemmansränta och kronotionde skola, för upphörande af såväl deras dittills
atnjutna optionsrätt, att dessa anslag in natura utfordra, som rättigheten att, då
för rån torna och tionde lösen med penningar eger rum, af räntegifvarne uppbära
forseUon, hållas skadeslös på det sätt, att de af statsverket årligen erhålla er¬
sättning med samma belopp, hvarmed forsellönen förut författningsenligt tillgodo¬
njuta; sa bor Riksgälds-kontoret, vid de årliga liqviderna med Kongl. Stats¬
kontoret, godtgöra sistnämnda verk det belopp, som enligt afslutad rikshufvud¬
bok ar af detsamma till sådan ersättning förskottsvis utgifvet.
§ 10.
Till följd af Rikets Ständers under riksdagen åren 1850 och 1851 vid¬
tagna beslut att de under namn af begrafningshjelps- eller nådår sbesparing till¬
förene föreskrift^ innehållning^ å embete och tjensteman löner bonde upp¬
7
höra, men förut gällande föreskrifter i fråga om utbetalningar till aflidne embets¬
ed! tjenstemäns sterbhus af de löne-iunehållningar, hvilka såsom dylik besparing
blifvit vederbörligen iakttagna, likväl komma att fortfarande tjena till efterrät¬
telse, — höra de utgifter, som i sådant hänseende under hvart och ett år blif¬
vit utaf Statsverkets medel förskjutna, ersättas af Riksgälds-kontoret genom de
gjorda utbetalningarnes upptagande i den för samma år före skralna och på riks-
hufvudboken grundade liqviden mellan Stats- och Riksgälds-kontoren.
§ li¬
lltå ofvan omförmälda årliga liqvid höra jemväl till ersättning af Riksgälds-
kontoret upptagas sådana kostnader, som kunna uppkomma och af statsmedlen
blifvit förskottsvis bestridda för de vid båtsmanshållet indelta rotarnes samman¬
förande inom lämpliga distrikter, enligt Rikets Ständers derom hos Kongl. Maj:t
under 1850—1851 års riksdag gjorda anhållan.
4:o. På Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver.
§ 12.
Till följd af stadgandet i Regeringsformens 63 § har Riksdagen anslagit
och till utbetalning från Riksgälds-kontoret anvisat en hreditivsumma af Tre
millioner riksdaler, för att vid infallande krig af Konungen lyftas, sedan han
Stats-Rådet in pleno bort och Riksdagen sammankallat. Riksdagens å donna
summa utfärdade förseglade anordning får ej förr brytas eller summan af Full¬
mäktige utbetalas, än sedan riksdagskallelsen blifvit i hufvud stadens kyrkor veder¬
börligen kungjord.
§ 13.
Den kreditiv summa, som, enligt ofvan åberopade grundlagsstadgande, bör
å Riksgälds-kontoret anvisas, för att, på sätt detsamma innehåller, under tiden
mellan innevarande och nästkommande riksdag vara tillgänglig, då Konungen till
rikets försvar eller andra högst vigtiga och angelägna ändamål, sedan hela Stats-
Rådets tankar deröfver blifvit inhemtade, finner den vara oundgängligen nödig,
har Riksdagen fastställt till En million femhundra tusen riksdaler.
8
§ 14.
För bestridande af ifrågakommande utbetalningar utaf de genom nästföre¬
gående paragrafer å Riksgälds-kontoret anvisade kreditiver böra detta verke här¬
till disponibla tillgångar begagnas, och, i fall dessa icke äro tillräckliga, de der¬
utöfver erforderliga medlen af Riksgälds-kontoret upplånas mot Kontorets obliga¬
tioner, ställda till inlösen antingen efter viss förfallotid eller efter föregången
uppsägning; egande Fullmäktige att, med hänsigt till de vid upplåningen sig
företeende omständigheter och förhållanden, bestämma räntevilkoren samt fast¬
ställa betalningsterminerna för dessa obligationer; dock får obligationernas för¬
fallotid icke utsättas senare än fem år efter deras utgifningsdag.
§ 15.
Till bestridande af sådana Telegrafverkets oförutsedda utgifter, som för upp¬
fyllande af traktatsenliga förbindelser kunna erfordras, bär Riksdagen medgifvit,
att Kongl. Maj:t må ega att, i händelse verkets egna medel dertill icke lemna
tillgång, i Riksgälds-kontoret utbekomma förskott till belopp af högst Etthundra-
femtiotusen riksdaler.
5:o. Frän Riksgälds-kontoret utgående riksdags- och revisions-kostnader,
aflöningar, förvaltningsutgifter in. m.
§ 16.
Alla på Riksdags beslut grundade utgifter för riksdagskostnader skola, intill¬
dess annorlunda af Riksdagen förordnas, utgå af Riksgälds-kontorets medel och,
under behörigt iakttagande af samma genom Riksdagens Stats-Utskott Fullmäktige
till efterrättelse härvid meddelade beslut, omedelbart från detta verk till vederbörande
utbetalas, hvarförutan sådana af Riksdag föranledda utgifter, som i anseende till
deras föremål eller beskaffenhet dels redan blifvit, dels framdeles varda af Kongl.
Maj:t godkända och å Kongl. Statskontoret anvisade, må, efter erhållna rekvisitio¬
ner och anställd granskning af derför aflemnade verifikationshandlingar, Kongl.
Statskontoret af Riksgälds-kontoret godtgöras.
§ 17.
Kostnaderna för nödiga reparationer och andra arbeten, för vederbörligt
underhåll så val af den för Riksgälds-kontoret anvisade, som af de för Riksdagens
sammankomster
9
»
sammankomster afsedda fasta egendomar, äfvensom för de uti samma egendomar
befintliga inventariers underhåll och komplettering, skola utaf Riksgälds-kontorets
medel bestridas, i likhet med andra till så kallade kontorsexpenser vanligen hän¬
förda utgifter.
§ 18-
För komplettering och utvidgande af Riksdagens inom riksdagshuset befintliga
bibliotek samt dermed förenade utgifter kommer det af Riksdagen åt samma biblio¬
tek anvisade årliga anslag af niohundra riksdaler att fortfarande utgå; och har
Riksdagen medgifvit, att bibliotekets föreståndare må bebo t vän ne till biblioteket
angränsande rum samt till desamma erhålla nödig vedbrand.
De uti hvardera Kammarens kanslilokal uppställda samlingar af riksdags¬
trycket jemte de mest nödiga författnings- och lagsamlingar stå mellan riksdagarne
under biblioteksföreståudarens vård, och höra dessa samlingar, hvaröfver fullständiga
förteckningar skola föras, i mån af behof kompletteras och utvidgas.
I öfrigt skola de rörande Riksdagens arkiv och bibliotek af Riksdagen år
1867 fastställda och genom Stats-Utskottets skrifvelse den 9 Maj samma år Full¬
mäktige meddelade stadganden fortfarande tjena till efterrättelse.
Halfva beloppet af de traktamenten och resekostnads-er sättningar, som till¬
komma Riksdagens Revisorer, skall, enligt behörigen granskade och godkända räk¬
ningar, af Riksgälds-kontorets medel godtgöras; hörande jemväl de arvoden, Revi¬
sorerna bestämma dels för de i och för Statsverkets revision hos dem anställde
sekreterare, kameral- och kanslibiträden samt vaktbetjente, dels för den i och för
Riksgälds-verkets revision antagna kansli- och vaktbetjening, utbetalas från Riks-
gälds-kontoret, hvarifrån jemväl utgår den godtgörelse, som af Kongl. Maj:t i nåder
bestämmes för den ledamot af Statskontoret, hvilken haft nådigt förordnande att
Revisorerna med upplysningar tillhandagå. Likaledes må Revisorerna på Riksgälds¬
kontor anvisa ersättning ej mindre för inköp af papper, skrifmaterialier och an¬
dra dylika utgifter för revisionens behof samt för annonser rörande Revisorernas
sammanträden, än ock för de kostnader, som kunna föranledas af sådana under
revisionstiden verkställda resor, som Revisorerna vid sammankomst in piano ansett
nödvändiga.
Kostnaderna för tryckningen, häftning en och utdelningen af Remsor ernes
berättelser angående granskningen af Stats- och Riksgälds-verkens samt de under
Kongl. Kommers-kollegium ställda fonders förvaltning, äfvensom af de förklaringar,
Bih. till Riksd. Prof. 1874. 10 Sand. 1 Afd. 2 Band.
(Riksg.-kontorets Reglemente). 2
som i anledning deraf kunna varda afgifna, böra äfven af Riksgälds-koniorets me¬
del bestridas.
§ 20.
Aflöningen för Justitieombudsmannen samt den hos honom anställda kansli-
och vaktbetjening bör af Riksgälds-kontoret under sista månaden af hvarje qvartal
utbetalas; skolande lönen för Justitieombudsmannen under den tid sistlidna och
innevarande Riksdags statsreglering^ komma att blifva gällande, utgå med sju tusen
riksdaler eller med lika belopp som Justitiekanslerens lön enligt sagda statsregle¬
ring^ utgör; hvaremot Justitieombudsmannen, derest han förut innehar tjenst på
rikets stat, är skyldig att den dermed förenade löneinkomst frånträda, så länge han
uppbär justitieombudsmanslönen.
Utöfver den fastställda aflöningen eger den Justitieombudsman, som hädan¬
efter tillträder detta embete och dessförinnan icke är i hufvudstaden bosatt, att
såsom flyttningshjelp uppbära från Riksgälds-kontoret Ett tusen femhundra riksdaler.
För ofvanbemälda kansli- och vaktbetjening utgår aflöningen med följande
årliga belopp, nemligen:
för sekreteraren med Tre tusen femhundra riksdaler;
,, en kanslist, som tillika har skyldighet att ombesörja registratorsgöromålen,
med Två tusen riksdaler;
,, en kanslist med Ett tusen riksdaler; samt
,, en vaktmästare med sexhundra riksdaler, hvilket belopp från och med nästa
års början förhöjes med 150 kronor eller till Sjuhundrafemtio kronor om
året; dock med vilkor att, derest boställsrum i Riksdagens hus framdeles
kan åt nämnde vaktmästare beredas, den beviljade förhöjningen kommer
att upphöra.
I öfrigt är stadgadt, dels att sekreteraren hos Justitieombudsmannen bör
utan särskild ersättning jemväl bestrida de göromål, som tillhöra sekreterarebefatt¬
ningen hos Tryckfrihets-komitén, dels att, derest han förut innehar tjenst på rikets
stat, samma vilkor och förbehåll skola vid uppbärandet af ofvanberörda aflöning
iakttagas, som äro stadgade i afseende på utbetalningen af justitieombudsmanslönen
vid enahanda fall.
För år 1875 har Riksdagen beviljat ett dyrtidstillägg till Justitieombuds¬
mannen af Ett tusen kronor och för de vid hans expedition anställda tjenstemän
af 20 procent å deras innehafvande löner; dock med skyldighet för dessa tjenste¬
män att underkasta sig de vilkor för dyrtidstilläggets tillgodonjutande, som för
Justitiekanslers-expeditionens tjenstemän äro föreskrifna, nemligen att dylikt tillägg
11
till den, som af statens medel åtnjuter lön eller arvode för två eller flera befatt¬
ningar, utbetalas endast för en af dessa, nemligen för den, som medför högsta af-
löningen eller, derest donna på mer än ett ställe är lika, för den af dem, till
hvilken flan först blifvit befordrad; samt att å dyrtidstillägget afdrages hvad tjen-
stens innehafvare, på grund af särskilt medgifvande, eger att uppbära såsom per¬
sonel godtgörelse för upphörda inkomster i tennsten.
§ 21.
Till kostnader för Justitieombudsmannens embetsresor bör Riksgälds-kontoret,
uppå hans reqvisition och emot derför inom hvarje års utgång afgifvande redo¬
görelse, förskottsvis utbetala eu summa af Två tusen riksdaler.
För upphandlingen af skrifmaterialier och för andra expenser vid Justitie¬
ombudsmannens och Tryckfrihets-komiténs expedition bör ett ärligt belopp af hem¬
hundra riksdaler, emot behörig redogörelse, förskottsvis af Riksgälds-kontorets medel
utanordnas.
Tryckningen och häftningen af Justitie-ombudsmannens enibetsberättelser jemte
dertill hörande biläger höra verkställas och papperet för dessa handlingars tryckning
anskaffas genom Fullmäktiges försorg; dock skall den härvid erforderliga korrektur¬
läsningen besörjas på sätt förut skott; hörande samtliga trycknings- och häftnings-
kostnaderna för ifrågavarande berättelser och biläger omedelbart utaf Riksgälds-
kontoret godtgöras, utan afdrag å de till expenser för sagda expedition beviljade
anslag; hvaremot de medel, hvilka inflyta genom samma berättelsers försäljning i
bokhandeln, skola af Justitie-ombudsmannen, som härom eger foga anstalt, inför
Fullmäktige särskild!, redovisas.
§ 22.
Såsom arvode åtnjuter Fullmäktiges Ordförande Tre tusen tvåhundra riks¬
daler, samt hvar och en af de öfrige Fullmäktige Ett tusen sexhundra riksdaler
årligen; hvarförutom Fullmäktig, som ej är i Stockholm bosatt, eger att för en H
resa årligen till och från hemorten uppbära kostnadsersättning, beräknad efter
samma grunder, som gälla för beräknandet af resekostnad sersättningen åt Andra
Kammarens ledamöter.
§ 23.
Aflöningen för Riksgälds-kontorets tjenstemannapersonal och vaktbetjening
utgår enligt den af Riksdagen för nämnda verk fastställda aflöningsstat, hvilken
icke får öfverskridas; varande nedanstående vilkor och förbehåll stadgade för till-
12
godonjutande af deri för bemälda tjenstemannapersonal och vaktbetjening, under
föregående riksdagar, beviljade löneförhöjning:
l:o. Innehafvare af de ökade lönerna inom Riksgälds-kon törel äro under¬
kastade den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller den jemkning i åligganden,
som antingen vid en blifvande förändrad organisation af detta verk eller eljest kan
varda i allmänhet stadgad; och höra de fullmakter, som för Riksgälds-kontorets
tjensteman utfärdas, innefatta förbehåll om vederbörandes skyldighet att åtaga sig
de nya eller förändrade göromål, hvilka kunna dem åläggas;
2:o. Sådana uppdrag och bestyr, som, till följd af Rikets Ständers eller
Riksdagens förfoganden, höra af tjenstemännen vid Riksgälds-kontoret förrättas,
skola, oaktadt särskilda arvoden för enahanda uppdrag och göromål tillförene ut¬
gått, hädanefter inbegripas under vederbörandes bestämda tjensteåligganden; hvadan
alltså den framtida vedergällningen för sagda uppdrag och bestyr kommer att inne¬
fattas i den aflöning, gällande stat upptager;
3:o. De å aflöningsstaten, i egenskap af tjenstgörilöspenningar, upptagna
arvoden skola åtfölja utöfvandet af sjelfvis tjenstebefattningarne; dock med rättighet
för Fullmäktige att medgifva den tjensteman eller vaktbetjent, som af sjukdom
hindras från bestridande af sin tjenst, att uppbära det för samma tjenst bestämda
arvode;
4:o. Ombudsmannen samt kontorsskrifvare-graden tillhörande tjensteman må
mottaga och bibehålla andra ordinarie tjenstår, så vida Fullmäktige icke finna de¬
samma för tjenstgöring^ inom Riksgälds-kontoret hinderliga; men de öfriga tjenste¬
männen vid detta verk få ej innehafva annan ordinarie tjenstebefattning.
§ 24.
Till belöning för extra arbeten och till uppmuntran för extra ordinarier,
som ådagalagt synnerlig flit och skicklighet, ega Fullmäktige att använda Två tusen
femhundra riksdaler årligen; dock får hvad häraf under årets lopp icke behöft ut-
gifvas, under ett påföljande år ej för samma ändamål användas. För (ifrigt ega
Fullmäktige icke att tilldela betjeningen vid Riksgälds-kontoret hvarken ljuspennin¬
gar eller andra arvoden, än de i aflöningsstaterna och detta reglemente särskild!,
bestämda eller medgifna.
§ 25.
Såsom begrafningshjelp eller understöd för sterbhusen efter aflidne obemed¬
lade tjensteman och vaktbetjente vid Riksgälds-kontoret och f. d. General-assistans-
kontoret, ega Fullmäktige att, under loppet af hvarje år, disponera en summa af
högst Tvåhundratjugufem riksdaler.
13
§ 26.
Derest Enke- och Pupillkassans vid Biksgälds-kontoret afslutade och veder¬
börligen granskade räkenskaper för liden till och med det år, då nästa riksdag
slutar, skulle visa, att kassans inkomster under året understigit de utbetalningar,
som derunder kassan ålegat, må den sålunda uppkomna bristen, inom ett belopp
af högst Två tusen tvåhundrafemtio riksdaler för året, af Riksgäld s-kontorets
medel godtgöras, under förbehåll likväl, att hvad utaf denna anslagssumma för
ett år ej behof! användas icke får för ett annat af kassan tillgodonjutas, och
under vilkor att delegarnes bidrag under liden utgå utan förändring af deras
uti det för kassan nu gällande reglemente bestämda belopp, samt att pensionerna
för enkor och barn efter embets- och tjensteman samt vaktbetjente vid Riksgälds¬
kontor! icke få höjas utöfver en femtedel af den ordinarie lön, hvilken den af-
lidne delegaren senast vid detta verk innehaft, och för tjenstemäns samt vakt-
betjentes vid f. d. General-assistans-kontoret efterlemna»^ enkor och barn icke
utöfver en fjerdedel af det lönebelopp, efter hvithet den för sistnämnda Kontors
tjenstemannapersonal stadgade årliga afgift till samma kassa blifvit beräknad och
vederbörligen inbetald.
Angående Riksgälds-kontorets inkomster och öfriga tillgångar,
utom lånefordringarne.
§ 27.
De till Biksgälds-kontoret hörande och dit anslagna medel må icke, under
någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån ryckas eller användas
till andra behof än dem Riksdagen bestämt. Allt förordnande, som deremot stri¬
der, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen). Och må, vid liqviderande af Riksgälds-
kontorets fordringar, ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.
§ 28.
Riksgälds-kontoret eger att emottaga de medel, hvilka kunna inflyta vid
försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvarifrån dock undantagas auktions-
14
medlen för sådana hus, som äro inköpta för Kong!. Flottans i Carlskrona behof
eller för allmänna magasins-inrättningens rakning, så vida ej dessa medel blifvit
af Rikets Ständer eller Riksdagen för särskild! ändamål anvisade.
§ 29.
Från Kongl. Statskontoret bör Riksgälds-kontoret erhålla dels redan upp¬
komna, men ännu icke aflemnande, dels hädanefter uppkommande öfverskott å Stats¬
verkets inkomster, äfvensom behållna och till framtida behof icke reserverade be¬
sparingar å detta verks utgifter, så framt icke dessa öfverskott och besparingar
blifvit af Riksdagen annorlunda disponerade; hörande, sedan rikshufvudboken för
år 1872 och hvarje påföljande år blifvit afslutad, en derpå grundad liqvid emellan
Stats- och Riksgälds-kontoren uppgöras öfver de sistnämnda verk tillkommande
öfverskottsmedel.
§ 30.
Vid början af hvarje år egen Riksgälds-kontoret att från Kongl. Stats¬
kontoret mottaga den derstädes då befintliga behållning utaf de depositionsniedel, som
från Landtränterierna och Öfverståthållare-embetets kansli blifvit till Kongl. Stats¬
kontoret levererade; hvaremot det åligger Riksgälds-kontoret att, uppå skeende
reqvisitioner, tillhandahålla Kongl. Statskontoret hvad tilläfventyrs kan erfordras
för verkställigheten af de restitutioner utaf sagda medel, hvilka redan blifvit eller
framdeles varda i behörig ordning beviljade.
§ 31.
Sedan ett särskilt anslag för skogsväsendet vid 1869 års riksdag blifvit
på riksstaten under sjunde hufvudtiteln uppfördt, bör, enligt Riksdagens i samman¬
hang dermed fattade beslut, återstoden utaf skogsplanteringskassans behållning från
Kongl. Statskontoret till Riksgälds-kontoret öfverlemnas.
Likaså bör Riksgälds-kontoret från Kongl. Statskontoret erhålla den ännu
icke aflemnande behållningen af fonden för boställsskogarnes indelning till regel¬
bunden hushållning.
32.
I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet af de
15
för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda medel, intilldess
desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola dessa medel, till den del
de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga, öfverlemnas till Riksgälds-
kontoret; hvaremot det åligger Riksgälds-kontoret att sådana mottagna medel, så
vidt de icke erfordrats för godtgörande af det för undsättningar efter 1868 års
missväxt utaf mindre kreditivet lyftade belopp, enligt Kongl. Maj:ts föreskrift Kongl.
Statskontoret uppå dess reqvisitioner tillhandahålla.
§ 33.
Jemte det Riksdagen medgifvit, att allt hvad som återbetalas å de undsätt¬
ningslån, som från 1867 års början till den 27 Mars 1868 blifvit meddelade dels
af undsättningsfonden, dels å lyftade medel å mindre kreditivet, må till undsätt-
ningsfonden ingå, intilldess den på sådant sätt influtna summan uppgår till ett
sammanräknadt belopp, motsvarande de från undsättningsfonden från 1867 års
början till samma dag utgifna lån, eller 818,368 riksdaler 69 öre, har Riksdagen
beslutat, att allt hvad som å samma lån derutöfver inflyter bör af Statskontoret
till Riksgälds-kontoret inlevereras såsom afbetalning å de utaf mindre kreditivet
lyftade medel.
§ 34.
Utaf Riksbankens under år 1873 upplupna vinst har Riksdagen till Riks¬
gälds-kontoret för statens allmänna behof anvisat Fem hundra tusen riksdaler
att under år 1875 från Riksbanken utbetalas, på tider som Bankofullmäktige ega
bestämma.
§ 35.
Jemte det Fullmäktige må låta försälja så stort belopp af 1872 års fyra-
procents-obligationer, som erfordras för anskaffande af den summa af 9,437,000
Riksdaler, som Fullmäktige enligt föregående Riksdagars beslut må upplåna, har
Riksdagen beslutat att Fullmäktige må, för anskaffande af en del utaf de medel,
hvilka erfordras i följd af de utaf Riksdagen beviljade statsbidrag till jernvägs-
anläggningar, försälja återstoden af 1872 års obligationer; hvaremot någon för¬
säljning af 1-70 års femprocents-obligationer icke må ega rum förr än Riksdagen
om sådan försäljning förordnar.
«
16
För befrämjande af svenska statsobligationers spridning inom landet och
i ändamål att för inhemska obligationsinnehafvare bereda lättad t tillfälle att er¬
hålla kännedom om numren å utlottade dylika obligationer, har Kongl. Näjd i
nåder medgifvit, att utlottningslistorna å såväl 1870 års, som öfriga i svenskt
mynt förskrifna obligationer må såsom bihang åtfölja Svensk Författningssamling;
och höra Fullmäktige föranstalta att berörda listor varda till vederbörande behö¬
rigen aflemnade, för att på nämnda sätt komma till allmänhetens kännedom.
§ 36.
Då obligationer och räntekuponer för de af Riksgälds-kontoret upptagna
lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid hos Riks¬
gälds-kontoret företedda, skola de medel, hvilka för infriandet af sådana obliga¬
tioner och räntekuponer innestå hos de för lånen afsätta liqvidations- och amor-
tissementsfonder, öfverföras till Riksgälds-kontorets allmänna kassa, för att till
fyllande af Kontorets öfriga behof kunna användas.
§ 37.
De till Riksgälds-kontoret influtna uppbördsmedel eller aflemnade behåll¬
ningar, äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt detta verks
öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke behöfva användas
för samma verk åliggande utbetalningar, hållas allmänna rörelsen tillhanda och
göras räntebärande genom desammas utlåning emot skuldförbindelser, som Full¬
mäktige anse innefatta full säkerhet och hvilka antingen äro afgifna af städer och
menigheter eller inom riket befintliga, af Kongl. Näjd oktrojerade penninge-
förvältande verk och inrättningar, eller ock försedda med hypotek af räntebärande
obligationer eller förbindelser, utfärdade af sådana verk och inrättningar samt
andra större bolag och föreningar, som efter erhållna, af Kongl. Näjd meddelade
oktroj er eller fastställda reglementen trädt i verksamhet. Vid sådan utlåning
skola Riksgälds -kontorets räntebärande obligationer såsom hypotek åtnjuta före¬
träde framför hvarje annan erbjuden säkerhet. Utlåningstiden samt lånesummans
förhållande till derför hypotisera»^ obligationers kapitalbelopp, äfvensom den ränta,
hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgälds-kontoret erläggas, må, med afse¬
ende å dessa obligationers afsättlighet och den vanliga penningeräntans belopp,
af Fullmäktige bestämmas; egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel upp¬
köpa antagliga obligationer, som förfalla inom viss bestämd tid, eller anses kunna
utan svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.
§ 38.
§ 38.
För bestridande af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar eger detta
verk att begagna ett kreditiv i Riksbanken till belopp af högst Fn million fem¬
hundratusen riksdaler mot fyra procent årlig ränta å hvad som å kreditivet lyftes;
hörande i afseende på kreditivets begagnande de uti banko-reglementet derom
meddelade föreskrifter lända till efterrättelse.
§ 39.
Derest sådant för verkställigheten af Riksgälds-kontoret åliggande utbetal¬
ningar finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill erforderliga medel
genom upplåning mot Riksgälds-kontorets skuldförbindelser eller begagnandet af
krediter, allt pa vilkor som Fullmäktige ega bestämma. I afseende på upnlåning
emot tryckta eller graverade obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.
§ 40.
De medel, som inflyta a den s. k. statslånefondens utestående fordringar,
skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgälds-kontoret afiemnas,
Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgälds-
kontoret ingående medel.
§ 41.
Öfver Riksgälds-kontorets samtliga tillgångar och skulder samt inkomster
och utgifter, deruti jemväl inberäknade de för jernvägsbyggnaderna uppslita och
dels såsom anslag, dels såsom lån, utgifna medel, uppgöres och afslutas för hvarje
år en fullständig hufvudbok; hvarförutan fortfarande bör föras eu särskild räken¬
skap öfver de fonderade statslånens liqvidations- och amortissementsfonder. Hufvud¬
bok611 skall dock summariskt redovisa äfven dessa fonders ställning vid årets bör-
Bik till Riksd. Prot. 1874. 10 Sami. 1 Afd. 2 Rand,
(Riksg.-kontorets Reglemente).
3
18
jan och slut samt den förändring desamma under årets lopp undergått. Så väl
hufvud boken som den särskilda redovisningen för liqvidations- och amortissements-
fonderna skola inom den 15 Juni året näst efter det, hvilket dessa räkenskaper
omfatta, vara afslutade och renskrifna samt före den 15 derpåföljande Augusti be¬
hörigen granskade.
Riksgälds-kontorets hufvudböcker höra vid lämpliga lider hållas Kongl.
Statskontoret till banda, på det att den Riksgälds-kontoret tillkommande förvaltning
af allmänna medel jemväl må kunna i rikshufvudboken intagas.
§ 42.
Under loppet af Juli månad hvarje år höra, till upplysning för allmänheten
om Riksgälds-kontorets ställning, särskilda, efter det dermed afsedda ändamål
lämpade utdrag af detta verks räkenskaper för det nästföregående året genom
trycket offentliggöras och jemte allmänna tidningarne utdelas.
§ 43.
I April månad hvarje år upprättas uti Riksgälds-kontoret liqvid med Stats¬
verket för det sistförfluten året. Af donna liqvid meddelas Kongl. Statskontoret
tvänne exemplar, hvaraf det ena, derå Fullmäktige tecknat sitt godkännande, bör
derstädes qvarstadna, samt det andra, sedan det blifvit försedt med anteckning om
liqvidens godkännande af Kong!. Statskontoret, bör till Riksgälds-kontoret återställas,
för att såsom verifikation dess hufvudbok biläggas.
Angående Styrelsen öfver Riksgälds-kontoret.
§ 44.
Förvaltningen af Riksgäld s-kontoret, dess medel och tillhörigheter är utaf
Riksdagen uppdragen åt sju Fullmäktige, hvilka vid lagtima riksdag utses i den
ordning 71 § Riksdagsordningen stadgar.
Vid Fullmäktiges sammankomster föres ordet af den, som af Riksdagen
blifvit dertill utsedd; tillkommande Fullmäktige att sjelfva bland sig välja en vice
Ordförande att fora ordet, när hinder för Ordföranden inträffar.
19
§ 45.
Uppkommer ledighet bland Fullmäktige, inträder suppleant enligt af Riks¬
dagen bestämd ordning.
§ 46.
Är Styrelsen ej så fulltalig, som för besluts fattande erfordras, enligt hvad
här nedan föreskrifves, eger Fullmäktiges Ordförande att inkalla erforderligt antal
suppleanter.
§ 47.
Fullmäktige äro förbundne att vid Jiihsgälds-l ont örets förvaltning ställa sig
till efterrättelse ej mindre Fikets grundlagar än äfven detta reglemente samt öfriga
rörande Riksgälds-kontoret gällande föreskrifter; hörande Fullmäktige doldt och för-
tegadt hålla hvad vid Kontorets förvaltning förefaller, som tyst vara hör.
§ 48.
Blir Fullmäktig ledamot af Stats-Rådet eller kommer i den författning, att
han, jemlikt något af mom. a, b, c, d och e uti 26 § Riksdags-ordningen, icke
må såsom riksdagsman godkännas, skall han genast frånträda fullmäktig s-h efatt-
ningen och suppleant inträda i hans ställe.
§ 49.
Jemte noggrann!) iakttagande af hvad i afseende på förvaltningen af Riksgälds-
kontoret och dit anslagna medel är stadgadt, åligger Fullmäktige att omsorgsfullt
varda och befrämja detta verks rätt, säkerhet och förmån samt tör (ifrigt vidtaga
alla på Fullmäktige ankommande åtgärder i och för verkställigheten af de i sådant
afseende meddelade beslut samt Fullmäktige gittra uppdrag.
§ 50.
Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes lämpligt eller nödvän¬
digt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid erforderliga under-
20
handlingar, äfvensom att åt särskilde Deputerade uppdraga bestyren med lånemed¬
lens indragning samt verkställighet af de för Riksgälds-kontorets rakning erforder¬
lig utländska liqvider; allt i öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som
Fullmäktige ega meddela.
Desse Deputerade, hvilkas antal af Fullmäktige bestämmes, höra väljas vid
slutet af hvarje qvartal; och verkställes berörda val, dervid förut varande Depute¬
rade kunna omväljas, på sätt sista punkten af § 59 innehåller. Med hänsigt till
erforderliga namnteckningar å vexlar jemte öfriga expeditioner, höra lån gifvare e och
andra vederbörande underrättas om de förändringar, som bland Deputerade inträffa.
Deputerade ega att sig emellan, såsom lämpligast synes, fördela dem tillhörande
göromål, och skola de inför Fullmäktige vid hvarje sammankomst redogöra för
sina åtgärder under den efter Fullmäktiges nästföregående sammankomst förflutna
tid. Deputerade äro i afseende på utöfningen af sina uppdrag ansvarige enligt
allmänna lagen och gällande författningar. I förhållande till beskaffenheten och
omfånget af de göromål, som varda åt Deputerade uppdragna, må Fullmäktige
bestämma de arvoden, hvaraf Deputerade kunna anses hafva gjort sig förtjente.
På Deputerade ankommer att, derest göromålens behöriga gång sådant fordrar,
antaga nödiga biträden; och må Fullmäktige dels till godtgörande af de ökade
göromål, som en del tjensteman får vidkännas i följd af särskilda bestyr med stats¬
skulden, dels till lämpliga arvoden åt Deputerades biträden använda ett ärligt be¬
lopp af Sextusen riksdaler.
§ 51.
Befallningar, som af någon annan än Riksdagen meddelas angående använ¬
dandet af Riksgälds-kontorets tillgångar eller förvaltandet af samma verk, få icke
af Fullmäktige åtlydas och efterkommas; varande Fullmäktige, för sina åtgärder i
denna egenskap, Riksdagen eller dess Stats-Utskott och Revisorer allena ledo skyl¬
dige, samt kunna icke för sitt förhållande till ansvar ställas, utan i laga ordning
och till följd af Riksdagens eller dess Revisorers beslut, eller, mellan riksdagar och
revisioner, genom Justitie-ombudsmannen.
§ 52.
Till ledning vid pröfningen och afgörandet af förekommande ärenden, för
hvilkas behandling antingen icke någre, eller mindre tillämpliga och bestämda
föreskrifter blifvit meddelade, ega Fullmäktige att af Revisorerne begära råd och
yttranden.
å
21
Angående Fullmäktiges sammankomster.
§ 53.
Fullmäktige sammanträda eu gång i hvarje vecka å tid, som af dem be¬
stämmes. Derjemte höra, då ärendenas beskaffenhet och oafbrutna gång sådant
fordra, särskilda sammankomster hållas å tid, som Ordföranden bestämmer. Vid
hvarje sammankomst skall protokoll föras.
§ 54.
Med undantag af de enligt § 50 åt vissa Deputerade uppdragna bestyr och
åligganden i afseende å lånen för statens jernvägsbyggnader m. m., höra alla
Fullmäktiges behandling tillhörande mål inför Fullmäktige, vid deras samman¬
komster, föredragas och få endast der afgöras.
§ 55.
Åstundan Fullmäktig att under längre eller kortare tid från staden afresa,
bör han sådant förut vid sammankomst eller hos Ordföranden anmäla samt då
tillika uppgifva tiden för sin frånvaro.
§ 56.
År Fullmäktig, som icke, på sätt i näst ofvanstående paragraf föreskrifves,
till erhållande af ledighet sig anmält, genom opasslighet eller enskilda angelägen¬
heter hindrad att sammankomst bevista, bör han sitt förfall hvarje gång till¬
kännagifva.
§ 57.
Vid sammankomst skola minst fem Fullmäktige vara tillstädes; dock må
ärenden, som ej tåla uppskof, afgöras af allenast fyra Fullmäktige, derest de är o
om" besluten ense. Frågor om Iåns upptagande, de i Regeringsformen omförmälda
%
22
kreditivers utbetalning eller andra ärenden af mera allmän vigt få icke afgöras,
och ej heller tjenstår tillsättas eller pensioner beviljas, så vida icke minst fem
Fullmäktige äro närvarande.
fullmäktige vare ej tillåtet att företaga någon öfverläggning i närvaro af
Konungens omljud, i tall det, utan att af Fullmäktige derom vara anmodadt, skulle
vid deras sammankomst sig infinna.
Yppas under Fullmäktiges öfverläggningar skiljaktighet i meningarne, höra
samtligen närvarande Fullmäktige till protokollet afgifva sina röster, hvilka per
capita beräknas. Derest flera skiljaktiga meningar yttras, höra de sinsemellan
närmast öfverensstämmande, så vidt möjligt är, sammanjemkas. Då ett lika antal
röster utfäller för hvardera meningen, är Ordförandens röst afgörande. Den vid
sammankomst närvarande Fullmäktig, som sin röst ej särskild! afgifver, eller, efter
börjad öfverläggning om ett föredraget ämne, sig aflägsna!, anses hafva det då
fattade beslutet biträdt.
Sluten omröstning må endast företagas vid val till sådana befattningar, der¬
till någon bland Fullmäktige kan utses.
Innan Fullmäktiges pröfning underställda ärenden till slutlig! afgörande
företagas, böra Riksgäld s-kontorets Kommissariats utlåtanden deröfver inhemtas, så
vida sådan! för utredningen af härvid förekommande förhållanden erfordras; sko¬
lande hufvudsakliga innehållet af dessa utlåtanden i Fullmäktiges protokoll anteck¬
nas. Likaledes höra skälen för sådana, af Fullmäktige vidtagna förva 1 tningsåtgärder
och beslut, som grunda sig på särskilda omständigheter och förhållanden, i pro¬
tokollet anföras.
Föreskrifter och befallningar må, å Fullmäktiges vägnar, Riksgälds-kontorets
embets- och tjensteman icke meddelas utan till följd af beslut, fattad! vid Full¬
mäktiges sammankomst. Sekreteraren hos Fullmäktige må dock, utan föregången
anmälan, mellan sammankomsterna från vederbörande infordra de utlåtanden och
upplysningar, som för ärendenas afgörande finnas nödvändiga.
§ 58.
§ 59.
§ 60.
61.
23
§ 62.
Öfver Fullmäktiges beslut i mål, som röra Riksgälds-kontorets tjensteman
eller andra enskilde personer, eger den eller de, på hvilkas rätt och bästa dessa
beslut kunna inverka, att hos Revisorerne eller Stats-Utskottet anföra besvär; der¬
vid klaganden dock, så vida besvären skola till pröfning upptagas, bör inom tretio
dagar efter bevisligen erhållen del af det meddelade beslutet sitt missnöje deremot
hos Fullmäktige skriftligen anmäla; hvarjemte det, vid enahanda äfventyr, åligger
honom att senast en månad före Revisorernes näst förestående sammankomst eller
Riksdagens början, derest revision derförinnan icke inträffar, sina besvär ingifva
till Fullmäktige, af hvilka desamma, jemte utlåtande deröfver, till Revisorerne eller
Stats-Utskottet öfverlemnas.
Besvär öfver Fullmäktiges nyss före eller under Riksdagens eller Revisorer¬
nes sammanvaro i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter del-
fåendet, den dagen likväl oräknad, omedelbarligen af vederbörande till Stats-
Utskottet eller Revisorerne inlemnas.
Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och
uppdrag.
§ 63.
Fullmäktige skola vid början af hvarje år granska Kommissariatets anteck¬
ningsböcker och protokoll jemte Ombudsmannens diarium för det nästföregångna
året samt genomgå och inventera de under Kommissariatets vård befintliga låne-
och säkerhets- med flera handlingar.
§ 64.
Fn gång hvarje år höra Fullmäktige anställa besigtning å det till lokal för
Riksgälds-kontoret anvisade hus samt detta verks inventarier. Likaledes bör be¬
sigtning årligen af Fullmäktige anställas å Riksdagens hus, hvilket jemväl står under
deras vård och inseende.
Dessutom har Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige, att genom sakkunnige
24
personer låta värdera de inom Riksdagens hus befintliga möbler och andra inven¬
tarier samt att låta tillse, det icke allenast detta värde uti inventarieförteckningen
upptages, utan ock att inköpspris på de möbler och inventarier, som hädanefter
anskaffas, uti inventarieförteckningen utsättes, jemte tiden, då inköpet egt rum,
äfvensom att, vid skeende kasseringar af obrukbara eller obehöfliga inventarier,
desamma varda utur inventarieförteckningen affärda, med anteckning af det pris,
hvartill desamma vid möjligen skeende försäljning blifvit föryttrade.
§ 65.
Under de tider, då Riksdagen icke är församlad, må lediga rum och lägen¬
heter inom Riksdagens hus af Fullmäktige hyres/ritt upplåtas för tillfälligt begag¬
nande ej allenast af de komitéer och revisioner, som kunna varda af Kongl. Maj:t
sammankallade och för hvilkas sammanträden erforderliga lokaler inom Kronans
hus bär i hufvudstaden icke finnas att tillgå, utan äfven af allmänna emh^myn¬
digheter, som antingen af särskild anledning icke kunna för någon tid begagna åt
dem anvisade embetsrum eller också sakna egen lokal; egande Fullmäktige vid
hvarje sådan upplåtelse föreskrifva de vilkor, som Fullmäktige för de upplåtna
rummens samt möblernas och inventariernas noggranna och omsorgsfulla vårdande
finna nödvändiga. Dylik upplåtelse bör alltid upphöra så tidigt före Riksdagens
sammankomst, att rummen och inventarierna derförinnan kunna vara försätta i
ordnadt och fullständigt skick samt, om så erfordras, reparerade.
§ 66.
Då Revisorerne Öfver Stats-, Banko- och Riksgäldsverken sammanträda,
skola Rullmäktige till dem afgifva berättelse om Rilcsgälds-Jcontorets ställning och
förvaltning under den tid, som Revisorernes granskning kommer att omfatta; och
höra vid samma tillfälle särskilda berättelser af Kommissariatet och Ombudsman¬
nen vid detta verk afgifvas och genom Fullmäktige till Revisorerne öfverlemnas.
Dessutom skola Fullmäktige vid nästa riksdags början till Riksdagen af¬
gifva och till Stats-Utskottet aflemna berättelse för hela den tid, som förflutit
sedan Fullmäktiges berättelse till nuvarande Riksdag afgafs; hörande jemväl sär¬
skilda berättelser för samma tid af Kommissariatet och Ombudsmannen då afgif¬
vas och till Stats-Utskottet af Fullmäktige öfverlemnas.
§ 67.
25
§ er
Efter hvarje revisions slut skola Fullmäktige, pa sätt de för Revisorerne
utfärdade instruktioner innehålla, föranstalta om tryckning och utdelning med all¬
männa tidningarne af Revisorernes angående Stats- och Riksgäldsveiken afgitna
och Fullmäktige tillställda berättelser jemte dertill hörande förklaringar, hvilka hand¬
lingar äfven genom Fullmäktiges försorg höra till näst derefter sammanträdande
Revisorer och Riksdag öfverlemnas.
§ 68.
Jemte det sistlidna års Riksdag be slutit uppdraga åt Fullmäktige att genom
lämplig person på Riksgälds-kontorets bekostnad låta ombesörja tryckning af ej
mindre Bondeståndets protokoll vid 1809-1810 års riksdag, än ock samma Riks¬
dags Konstitutions-Utskotts protokoll, betänkande^ utlåtanden och memorial
jemte öfriga dithörande handlingar, har dervid till iakttagande foreskrifvits:
a) att, vid tryckning af Bondeståndets protokoll, skola derifrån uteslutas
Konstitutions-Utskottets betänkanden och utlåtanden in. m. och deremot blott hän¬
visas till det ställe i Konstitutions-Utskottets tryckta handlingar, der betänkandet
m. m. förekommer;
b) att vid tryckningen af Konstitutions-Utskottets handlingar noga tillses,
dels att alla i de särskilda Ståndens protokoll intagna handlingar från nämnda
Utskott blifva tryckta, dels att den i dessa protokoll intagna ordalydelsen af
Konstitutions-Utskottets memorial m. in. följes, när dessa handlingar i samtliga
Ståndens protokoll äro lika;
c) att så väl Bondeståndets protokoll som Konstitutions-Utskotts-handlingarne
förses med register;
d) att, innan upplagans storlek definitivt bestämmes, inbjudning till sub¬
skription utfärdas särskilt å Bondeståndets protokoll och särskilt å Konstitutions¬
utskottet handlingar, dervid priset bestämmes efter samma grunder, som äro gäl¬
lande vid prenumeration å Riksdagens protokoll;
e) att upplagans storlek icke må understiga 500 exemplar af Bondeståndets
protokoll och 500 exemplar af Konstitutions-Utskotts-handlingarne, med rättighet
för Fullmäktige att derutöfver öka upplagan, om subskriptionen anses dertill för¬
anleda;
f) att tryckningen skall verkställas i samma format, som de öfriga Riks¬
ståndens protokoll vid ofvannämnda riksdag, samt med sådan stilsort, som mest
närmar sig den i öfriga protokoll vid samma riksdag använda;
Biii. till Riksd. Prot. 1874. 10 Sand, 1 Afd. 2 Band.
(Eiksg.-kontoreta Reglemente).
g) att anbud i vanlig ordning infordras af dem, som vilja åtaga sig tryck¬
ningens verkställande; samt
h) att originalhandlingarne icke må till boktryckaren utlemnas, utan bör
manuskriptet i man al tryckningens fortgång utskrifvas, hvaremot vid korrektur¬
läsningen originalhandlingarne höra begagnas.
Härförutan har innevarande års Riksdag besluta, .att utaf den genom
Fullmäktiges försorg numera tryckta upplagan utaf Konstitutions-Utskottets ofvan-
berörda handlingar må kostnadsfritt utdelas ett exemplar så val till Riksarkivet,
som till hvarje offentligt bibliotek samt med bibliotek försedt allmänt läroverk
eller vetenskapligt samfund.
§ 69.
Före nästkommande riksdags början böra Fullmäktige:
a) föranstalta om upphandling af det för tryckningen af Riksdagens proto¬
koll med dertill hörande bihang under samma riksdag erforderliga papper och,
med behörigt iakttagande af de i sådant afseende meddelade föreskrifter, låta
upprätta kontrakt angående verkställigheten af bihangets tryckning;
b) upprätta kontrakt om tillhandahållande, under riksdagens lopp, af de
skrifmaterialier och öfriga effekter, som för Riksdagens behof kunna erfordras;
c) låta komplettera och iståndsätta inventariepersedlarne i Riksdagens hus.
Vid verkställigheten häraf iakttaga, att anbud, genom kungörelser i all¬
männa tidningarne, infordras af dem, som kunna vara hugade att tillhandahålla
och leverera berörda effekter eller besörja omförmälda trycknings- med flera
arbeten.
För (ifrigt ega Fullmäktige att utse någon bland Riksgälds-kontorets tjen¬
steman, som bör ej allenast före och under riksdagen mottaga, vårda och efter
vederbörliga reqvisitioner utlemna de upphandlade effekterna samt ombesörja de
under riksdagens fortgång ifrågakommande ytterligare uppköp, äfvensom erfor¬
derliga reparationer å inventariepersedlarne, utan ock vid hvarje kalenderårs
slut upprätta och afgifva fullständig redovisning för alla dessa af honom mot¬
tagna effekter.
§ 70.
Med afseende på de förändrade förhållanden, som måste blifva en följd
af Riksdagens beslut om öfverflyttning till Statskontoret af eu del utaf de Riks-
27
gälds-kontorets tjensteman nu åliggande göromål samt den deraf påkallade regle¬
ring af förvaltnings!)estyren och tjenstegöromålen inom sistnämnda Kontor, har
Riksdagen besluta, dels att Fullmäktige skola låta utarbeta och derefter granska
samt, sådant detsamma varder af Fullmäktige gilladt, underställa nästkommande
Riksdags pröfning och fastställelse förslag till reglering af förvaltningsbestyren
och tjenstegöromålen inom Riksgäldskontor et jemte aflöningsstat för dervarande
tjenstemannapersonal, dels att, intill dess Riksdagens beslut i anledning af be¬
rörda förslag varder meddeladt, de tjänster vid Riksgälds-kontoret, som dessför¬
innan blifva lediga, endast må genom konstitutorial tills vidare återbesättas.
§ 71.
Som, enligt de af Kongl. Maj:t för Strömsholms nya Jcanalbolag den 27
Mars 1863 fastställda regler, kanaldirektionens förvaltning och kanalverkets räken¬
skaper skola hvartannat år granskas utaf två revisorer, af hvilka den ene bör utses
af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret, så skola Fullmäktige före hvarje revision välja
en person att uti berörda re vision sförrättning deltaga. Jemväl skola Fullmäktige,
i enlighet med de af Kongl. Maj:t för Dalslands kanal-aktiebolag den 7 April 1865
och för Kinda kanal-aktiebolag den 21 Oktober 1864 i nåder fastställda bolags¬
ordningar, årligen utse en revisor att granska hvardera af dessa bolags förvalt¬
ning och räkenskaper.
§ 72.
Då de bolag, som för jemn ägs anläggning ars utförande från Riksgälds-
kontoret utbekommit beviljade låneunderstöd, uti sina med Kongl. Maj:t och Kronan
afslutade kontrakt medgifvit staten att genom ombud, som Kongl. Maj:t utser,
deltaga i de årliga revisionerna af bolagens förvaltning och räkenskaper, samt be¬
rättelserna om dessa revisioner skola till Kongl. Civil-departementet insändas, böra
Fullmäktige efter erhållen del af dessa berättelser taga under öfvervägande, huru¬
vida några åtgärder erfordras för bevarande af Riksgälds-kontorets rätt och säker¬
het för de utgifna lånens fortsätta liqviderande.
§ 73.
Uti Allmänna Hypoteksbankens styrelse bör en ledamot, som skall vara
vice ordförande, utses af Fullmäktige i Riksgälds-kontoret. Likaså utses af Full-
28
mäktige till deltagande i den årliga revisionen af Hypoteksbankens förvaltning och
räkenskaper en revisor, som vid revisionen förer ordet. Dessutom höra Fullmäk¬
tige utse ett ombud vid den allmänna ordinarie sammankomst, som mellan Hypo¬
teksbankens delegare skall ega rum hvarje år efter afslutad revision.
§ 74.
Gemensamt med Fullmäktige i Riksbanken skola Riksgälds-kontorets
Fullmäktige:
a) afgifva sitt underdåniga yttrande och råd till Kongl. Maj:t, i fråga om
den ort, der Riksdag bör samlas, i de fall, då fiendens framträngande eller pest
eller andra lika vigtiga hinder gorå Riksdags hållande i hufvudstaden omöjligt
eller för Riksdagens frihet och säkerhet vådligt (50 § Regeringsformen);
b) efter stadgade grunder uppgöra och utfärda ny Bevillningsförordning,
i den händelse att vid riksdags slut bevillningens hela belopp är bestämdt, men
Kamrarne icke hunnit om fördelningen deraf blifva ense (109 § Regeringsformen);
c) uti Justitie-ombudsmans-embetet genast insätta den man, som blifvit ut¬
sedd till efterträdare åt Justitie-ombudsmannen, i fall denne mellan riksdagarne
afsäger sig det erhållna förtroendet eller med döden afgår, äfvensom utvälja annan
behörig man i stället för Justitie-ombudsmannens utsedde efterträdare, derest han
äfven mellan riksdagarne afsäger sig förtroendet, eller i Justitie-ombudsmans-
embetet insättes, eller med döden afgår (98 § Regeringsformen);
d) för framtida uppsigten och kontrollen öfver Göta kanals vidmakt¬
hållande utse och välja ej mindre en person för att såsom ledamot å Bankens och
Riksgälds-kontorets vägnar inträda i direktionen öfver nämnda kanal, än ock ett
ombud att å samma verks vägnar deltaga i revisionerna af kanalens räkenska¬
per; skolande valet till ledamot i direktionen förnyas hvarje år, och till ombud
vid revisionerna före desammas början; dock må förut härtill utsedde personer
kunna återväljas.
Vid Fullmäktiges i Banken och Riksgäld s-kontoret gemensamma samman¬
träden böra, så vidt beslut skall kunna fattas, fem af Fullmäktige i hvartdera
verket vara tillstädes.
§ 75.
Vid de tillfällen, då riksdagsmäns fullmakter granskas af Justitie-stats-
ministern eller den person, Konungen i hans ställe förordnat, skola tre bland Full¬
mäktige i Riksgälds-kontoret vara tillstädes.
29
Angående betjeningen vid Riksgälds-kontoret.
§ 76.
Oberoende af den reglering af göromålen inom Riksgälds-kontoret, som fram¬
deles kali varda af Riksdagen beslutad, ega Fullmäktige, i den mån de finna sådant
för tjenstegöromålens ändamålsenliga ordnande lämpligt, förflytta tjensteman inom
Riksgälds-kontoret på in dragning sstat, med rättighet för sådan tjensteman att fort¬
farande uppbära den enligt gällande aflöningsstat honom tillkommande lön, och
med skyldighet att, om Fullmäktige sådant påkalla, åter inträda i tjenstgöring, mot
erhållande af deri, enligt då gällande aflöningsstat, bestämda lön och arvode; och
må Fullmäktige, utan hinder af de uti Riksgälds-kontorets reglemente och hittills
gällande tjenstgöring sordning meddelade föreskrifter, rörande sättet och ordningen
för tjenstegöromålens besörjande, deruti besluta och till verkställighet befordra så¬
dana förändringar, hvarigenom, så vidt sig gorå låer, utan att nödiga kontroller
åsidosättas, den största möjliga enkelhet och skyndsamhet vid ärendenas behandling
samt minskning i tjensternännens antal åstadkommas, med rättighet för Fullmäktige
att från och med innevarande år och intill tiden för nästkommande riksdags slut,
i den mån genom redan under år 1873 verkställda eller framdeles skeende tjenste-
indragningar, löner och arvoden blifvit eller blifva besparade, använda desamma,
der Fullmäktige finna sådant erforderligt, till godtgörande af de nya eller förän¬
drade göromål, som, för verkställigheten af Fullmäktiges beslut i ofvanberörda hän¬
seenden, komma att Riksgälds-kontorets tjensteman, åläggas.
§ 77.
De å Riksgälds-kontorets aflöningsstat uppförda tjeristemän äro följande:
a) anställde hos Fullmäktige:
en Sekreterare,
en Notarie och Registrator samt
en Kanslist,
b) för bestridande af de med Riksgälds-kontorets dagliga förvaltning
förenade göromål och åligganden, hvilka skola besörjas under Full¬
mäktiges öfverinseende och med redovisningsskyldighet inför dem:
tre Kommissarier;
en Bokslutskamererare;
30
en Rcvisionslcamererare;
en Ombudsman;
en Notarie hos Kommissarierne;
eu Kassabokhållare;
två Bokhållare i bokslutskontoret;
en Kanslist hos Kommissarierne;
eu Kammarskrifvare och
två Kontors skrifvare.
§ 78.
Vaktbetjeningen utgöres af
en Vaktmästare,
tre Kammardrängar och
två Husdrängar, af hvilka den ene bestrider de donna befattning till¬
hörande göromål vid Riksdagens hus.
§ 79.
I afseende på samtlige bär ofvan uppgifne embets- och tjenstemäns samt
vaktbetjentes göromål och öfriga åligganden, kommer den af Fullmäktige, under
den 9 Mars 1842, utfärdade instruktion och tjenstgöringsordning, med deruti seder¬
mera beslutade ändringar och tillägg, att tjena till efterrättelse, under Fullmäktige
likväl förbehållen rätt att tills vidare, rörande den vid Riksgälds-kontoret anställda
tjenstemannapersonals och vaktbetjenings tjensteåligganden, meddela de ytterligare
eller förändrade föreskrifter, som för ärendenas vederbörliga handläggning samt
fullgörande af de uppdrag och göromål, Riksgälds-kontoret fatt sig ålagda, kunna
anses erforderliga; hörande Fullmäktige, i sammanhang med fullgörandet af det uti
§ 70 åt Fullmäktige lemnade uppdrag, jemväl uppgöra och underställa nästkom¬
mande Riksdags pröfning förslag till ny instruktion och tjenstgöringsordning.
31
Angående lediga tjänsters bestridande och tillsättande.
§ 80.
Tjensteman, som efter anslag och ansökning erhåller konstitutorial på ledig-
blifven tjenstebefattning inom Riksgälds-kontoret, intill dess beslut om tjenstens in¬
dragning eller återbesättande genom fullmakt blifvit fattadt, må ega att under tiden
uppbära de med tjenstår! förenade löneförmåner.
Den ordinarie tjensteman eller vaktbetjent, som förordnas att, i anseende till
sjukdoms- eller annat laga förfall eller vid inträffad ledighet, under anslagstiden
förrätta annan tjenst, än den lian sjelf innehar, är, med undantag af de i §§ 76
och 86 förutsätta fall, i allmänhet icke berättigad att derför erhålla särskild af¬
löning; dock ankommer på Fullmäktige att tillerkänna innehafvare!) deraf ett efter
omständigheterna lämpadt arvode, uppgående till högst halfva beloppet af skilnaden
mellan hans förut åtnjutande aflöning och löneförmånerna för den tjenst han blif¬
vit förord nåd att bestrida.
Extra-ordinarie tjensteman, som vid dylikt tillfälle, på grund af vederbör¬
ligt förordnande, förrättat ordinarie tjenstebefattning, åtnjuter under den tid, donna
tjenstgöring fortfar, den för lägsta tjensteande!) bestämda lön. Vid enahanda för¬
hållande tillgodonjuter jemväl extra-ordinarie vaktbetjent, hvilken bestridt kammar¬
drängs- eller husdrängs-göromål, samma aflöning, som för den förrättade sysslan
är i staten anslagen.
Vid inträffad ledighet af sådan tjenst, som bör återbesättas, skall, efter af¬
drag af hvad för tjenstens bestridande måst utbetalas, den lönebesparing, hvilken
uppkommer, intill dess, efter ansökningstidens förlopp, någon i nedan stadgad ord¬
ning blifvit förordnad att förrätta samma tjenst, tillfalla Enke- och Pupillkassau
vid Riksgälds-kontoret; kommande nämnda kassas rätt till dylik lönebesparing att
upphöra så snart konstitutorial å tjensten blifvit af Fullmäktige utfärdadt.
§ 81.
Da tjensteman eller vaktbetjent för enskilda angelägenheters besörjande er¬
hållit tjenstledighet, hör lian sjelf vidkännas kostnaden för tjenstens förrättande un¬
der den tid tjenstledighet^!) fortfar.
32
§ 82.
Innan ledig tjenst af Fullmäktige genom konstitutorial tills vidare återbesäties,
skall sådant jemte de med samma tjenst förenade löneförmåner äfvensom tiden,
inom hvilken sökande ega att sig anmäla, tillkännagifvas medelst anslag på vanliga
ställen inom Riksgälds-kontoret. Ansökningstiden bestämmes till minst fjorton (lagar
från anslagets utfärdande; dock heror af fullmäktige att utsätta ny ansökningstid,
derest, inom den först bestämda tiden, någon till tjenstens erhållande fullt skicklig
och lämplig sökande sig icke anmält.
§ 83.
Före återbesättande af de tjenster och beställningar, hvilkas innehafvare
lyda under Kommissariatet, höra af detsamma upprättas förslag, hvarpå en af de
sökande uppföres. Öfver dessa förslag kunna besvär hos Fullmäktige anföras inom
åtta dagar efter det förslagen till Fullmäktiges expedition inkommit; i hvilket af¬
seende underrättelse om dagen, då dylikt förslag ingått, bör genom utfärdadt an¬
slag meddelas, samt tjenstens tillsättande, i fall flere sökande sig anmält, upp¬
skjutas, intill dess donna besvärstid tilländagå»;.
§ 84.
För att kunna antagas till tjensteman vid Riksgälds-kontoret fordras, så
vida sökanden icke förut eger befordringsrätt vid detta verk, att hafva undergått
sådan examen, som berättigar till inträde i Konungens Kansli eller i. allmänna
rättegångs- eller räkenskapsverken; dock böra de tjensteman, som anställas vid
Fullmäktiges eller Kommissariatets Kansli-expeditioner, hafva aflagt den akademiska
examen, som fordras för att få tjenstgöra antingen i Konungens Kansli eller i rätte¬
gångsverken; äfvensom den, hvilken befordras till ombudsmannasysslan, ovilkorligen
bör hafva fullgjort hvad författningarne föreskrifva i afseende på dem, som i domare-
värf må begagnas.
§ 85.
Vid lediga tjensters tillsättande konstitueras bland kompetente sökande den,
som Fullmäktige, med afseende å verkets fördel samt vigten och ansvarigheten af
de särskilda befattningarne, finna till den lediga tjensten mest skicklig och passande.
Angående
33
Angående behandlingen af frågor rörande tjenstefdrsum-
melser m. in
§ 86.
Om någon Kommissariatet underlydande, ordinarie tjensteman vid mindre
förseelser i tjensten ej låtit sig rätta af vederbörande förmäns tillsägelser och var¬
ningar eller blifvit beträdd med vårdslöshet eller försummelse i sin tjenstgöring,
eller ock i allmänna lefverne!; ådagalagt ett mindre värdigt uppförande, bör han
inför Kommissariatet erhålla lämplig föreställning och åtvarning till framtida bätt¬
ring. Inträffar åter enahanda förhållande i afseende på någon af verkets öfrige
embets- och tjensteman, skall denne, efter derom gjord anmälan, förekallas inför
Fullmäktige samt tillrättavisas och varnas. I händelse den, som på detta sätt, an¬
tingen inför Fullmäktige eller Kommissariatet, undergått första varningsgraden, ej
deraf låter sig råtta, ega I ullmäktige att, med afseende å förekommande omstän¬
digheter, på längre eller kortare tid suspendera honom från dess innehafvande tjenst,
med förlust af hela eller halfva lönen, hvilken under tiden må till ersättning för
tjenstens förrättande användas.
§ 87.
Derest tjensteman, hvilken förut blifvit för tjensteförsummelse eller annat
förhållande suspenderad, ånyo gör sig skyldig till dylik förseelse, ankommer på
Fullmäktige att, efter förseelsens beskaffenhet, antingen ytterligare suspendera ho¬
nom eller helt och hållet skilja honom från dess vid detta verk innehafvande tjenst
och lön. Likaledes beror på Fullmäktiges särskilda pröfning, huruvida Kommissarie,
som, till följd af oordentlighet i sina enskilda affärer, blifvit bysatt, eller varit nöd¬
sakad till borgenärer afträda sin egendom, må vidare bibehålla och utöfva sin
kommissarie-beställning.
§ 88.
Tjensteman, som är förvunnen att hafva begått ärerörigt brott eller annan
förseelse, i eller utom tjensten, af den svåra beskaffenhet, att verkets trygghet eller
anseende fordrar hans entledigande, har derigenom gjort sig förlustig sin innehaf¬
vande tjenst.
Bill. till Riksd. Prot. 1874. 10 Samt. 1 Afd. 2 Band.
(Riksg.-kontorets Reglemente). 5
84
I 89.
Om någon af vaktbetj eningen i sin tjenst varit försumlig, eller under tjenst¬
göring af starka drycker öfverlastad, eller eljest på ett tadelvärdt sätt sig förhållit,
må han, efter sig företeende omständigheter, antingen inför Kommissariatet erhålla
föreställning eller genast hos Fullmäktige anmälas till suspension eller entledigande.
§ 90.
Innan tjensteman eller vaktbetjent varder suspenderad eller skild från tjen¬
stetid bör hans skriftliga förklaring öfver hvad emot honom förekommit infordras.
Fullmäktiges beslut, hvarigenom tjensteman suspenderas eller för alltid skiljes från
tennsten, bör, jemte hänvisning för besvärs anförande, honom skriftligen meddelas.
Tjenst, som, till följd af sådant beslut, blir ledig, får, derest den afsatte tjenste-
mannen inom föreskrifven tid anmält sig ämna samma beslut öfverklaga, icke åter¬
besättas förr, än besvären blifvit af Stats-Utskottet eller Revisorerne afbörda, eller
den bestämda tiden för besvärens fullföljande försutits; kommande dock den, som
emellertid förordnas till tjenstens bestridande, att de med densamma förenade löne¬
förmåner åtnjuta.
§ 91.
Extra-ordinarie tjensteman eller extra vaktbetjent, som, utan erhållen til¬
låtelse eller anmäldt laga förfall, från tjenstgöring uteblifvit under trenne efter
hvarandra följande månader, eller vid flera tillfällen undandragit sig att lemna
äskadt biträde der han blifvit anställd, anses hafva förverkat sin rätt att i Riks¬
gälds-kontoret vidare tjenstgöra. Den extra-ordinarie tjensteman eller extra vakt¬
betjent, som under honom uppdragen tjenstgöring sig försumligt eller felaktigt för¬
hållit och efter att, på sätt i § 86 stadgas, blifvit varnad, sig icke rättat, bör för¬
klaras vara från Riksgälds-kontoret skild. För öfrigt anses den extra-ordinarie
tjensteman eller vaktbetjent, som begått ärerörigt brott eller annan förbrytelse af
svårare beskaffenhet, vara från verket utesluten.
O
Angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets Tbetjening.
§ 92.
Pensionerna för einbets- och tjenstemännen samt vaktb egentligen vid Riksgälds-
kontoret bestämmas efter desses, vid afskedstagande!, å ordinarie afiöningsstaten
innehafvande löner.
§ 93.
Tjensteman eller vaktbetjent, som uppnått sjutio års ålder, eller under
femtio år varit i allmän tjenst, är vid afskedstagande! berättigad att erhålla en
hela lönen motsvarande pension. Samma pension kan jemväl tillerkännas den
tjensteman eller vaktbetjent, som fyllt sextiofem år och i allmän tjenst tillbragt
fyratio år, såvida behörigen styrkt är, att han befinner sig i ett sjuklig! eller för¬
svagad! tillstånd.
§ 94.
Den tjensteman eller vaktbetjent, som, efter att hafva uppnått en ålder af
sextio år, anhåller om afsked, må, derest han varit i allmän tjenst omkring fyratio
år, komma i åtnjutande af pension till ett belopp, som motsvarar trefjerdedelar
utaf hans senast innehafda lön. Innan tjensteman eller vaktbetjent uppnått sextio
lefnads- och omkring fyratio tjenstår kan, endast i händelse af bevislig oförmåga
till vidare tjenstgöring, pension vid afskedstagandet honom tilldelas. I sådan! fall
lämpas densamma efter tjensteåren ensamt, på det sätt att för hvarje dylik! år,
som brister i nyssnämnda antal, afdrages eu fyrationdedel från ett trefjerdedelar
af lönen motsvarande pensionsbelopp. Men för den, som fyllt fyratio tjensteår och
sextio lefnadsår, ökas deremot detta pensionsbelopp med en fyrationdedel af lönen
för hvarje Överskjutande tjensteår, eller med en sextiondedel af lönen för hvarje
lefnadsår, om ett sådan! beräkningssätt finnes för afskedssökanden mera förmånligt.
§ 95.
Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes oundgängligen
nödigt, kunna Fullmäktige på pensionsstat förflytta tjensteman, som af ohjelpligt
36
sjukdomstillstånd eller afgjord oförmögenhet är förhindrad att vidare gagna verket,
oaktadt han sig ej om afsked anmält. I sådant fall ega Fullmäktige att, efter
omständigheterna, antingen tillägga tjenstemannen hela lönen i pension, ehvad de
föieskiifna lefnads- och tjenstearen äro uppnadda eller icke, eller ock tillämpa de
grunder för pensions bestämmande, som i nästföregående § äro fastställda.
Deiest åter vaktbetjent förr, än lian uppnått den för pensions erhållande
bestämda lefnadsålder och tjenstetid, skulle, genom sjuklighet eller af annan orsak,
blilva oförmögen att sina tjenateskyldfgheter vidare fullgöra, ega Fullmäktige att,
efter noggrann pröfning af de i hvarje fall förekommande omständigheter och för¬
hållanden, vid hans alskedande tilldela honom en årlig pension, uppgående till högst
två tredjedelar af lönen.
Med benämningen Riksdaler, utan tillägg af orden Silfverspecie eller Banko
törstås öfverallt i detta reglemente Riksdaler Riksmynt, samt efter nästkommande
års ingång Kronor.
Några tillförene meddelade och mot det nu utfärdade reglementet stridande
stadgandeti, angående Riksgälds-kontorets förvaltning och dermed gemenskap agande
ämnen, få icke vidare åberopas och tillämpas.
Gifvet och utfärdadt vid lagtima riksdagen i Stockholm deri 22 Maj 1874.
§ 96.
På Riksdagens vägnar:
För Första Kammaren:
För Andra Kammaren:
O. Lngerbjelite,
F. Asker,
n. v. Talman.
n. v. Talman.
37
Bil. Å.
Riksgälds-kontorets vid 1873 års slut utbalanserade kapitalskulder, oberäknade de vid
samma tid i Kontoret innestående anslagssummor.
CD
TO
|
|
Tiden, då
|
|
Återstående kapitalskuld den 31
|
|
1-1
|
|
förbindelserna
blifvit
|
Räntefot.
|
December 1873.
|
|
g. o
|
|
utfärdade.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
~ Fonderad skuld.
|
Icke fonderad skuld.
|
3
|
Obligationer för 1855 års
|
|
|
|
|
i
|
|
|
statslån till jern vägsan¬
läggningars bekostande
eller understödjande,pri¬
mitivt 281,900 R:dr R:mt
|
1855 d. 30|6
|
312 och 4°/0
|
R:mt 185,900
|
|
|
:
|
4
|
Dito för 1858 års jernvägs-
|
|
|
|
|
|
|
|
lån, 8,190,500 Thlr Pr. C:t
|
1858 d. hg
|
41!, °/o
|
Thlr 6,465,900
|
—
|
—
|
—
|
5
|
Dito för 1860 års jernvägs-
|
|
|
|
|
|
|
|
lån:
a) mot obligationer, ställ-
|
|
|
|
|
|
|
|
da på utlottning å
8,000,000 Thlr Pr. C:t
|
1860 d. %
|
4h2 °/o
|
Thlr 6,536,100
|
|
|
|
|
b) mot premie-obligatio-
|
|
|
|
|
|
|
|
ner å 2,400,000 Thlr
Pr. C:t, bokförda till
fem sjette delar deraf
eller 2,000,000 Thlr .
|
1860 d. hz
|
|
Thlr 1,313,333
|
10
|
|
|
6
|
Dito för 1864 års jernvägs-
|
|
|
|
|
|
|
i
|
lån å 2,223,000 £ St.,
hvaraf dock blifvit för-
|
|
|
|
|
|
|
|
yttrade obligationer för
endast 555,700 £ St.*)
|
1864 d. 16|4
|
41, °/o
|
£ St. 524,300
|
|
|
|
i 7
|
Dito för 1866 års jernvägs-
|
|
|
|
|
|
|
lån å 9,932,300 Thlr Pr.
C:t............
|
1866 d. 2|x
|
i 5 °/o
|
Thlr 9,729,900
|
_
|
—
|
_!
|
*) De öfriga obligationerna å tillhopa 1,667.300 L. St. äro, enligt Riksdagens beslut, uppbrända; dock kom¬
mer årliga utlottningen att fortfarande omfatta hela det i amorteringsplanen upptagna obligationsantalet.
38
H LM
|
|
|
|
|
|
|
|
00, ""
2 or
|
|
Tiden, då
förbindelserna
blifvit
|
Räntefot.
|
Återstående kapitalskuld den 31
December 1873.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
H 1/13,1 Cl mit}»
|
|
|
|
|
|
•* “
|
|
|
|
Fonderad skuld.
|
Icke fonderad skuld.
|
9
|
Obligationer för 1861 års
|
|
|
|
|
|
|
|
statslån, 3,000,000 R:dr
Rmt........
|
1861 d. 30|3
|
41, °/o
|
Bunt 2,536,100
|
|
|
|
13
|
Dito, hvilka i anseende till
|
|
|
|
|
|
|
sin ordalydelse icke kun¬
na uppsägas, eller det
|
|
|
|
|
|
|
|
s. k. gamla lånet . . j
|
1798 d.
1811 d. 3"|12
|
| 5 °/o
|
—
|
—
|
Bunt 10,125
|
—
|
14
|
Dito, utfärdade såsom grund-
|
|
|
|
|
|
|
fond för Allmänna Hy-
poteksbanken, bokförda
inom linien med R:mt
8,000,000 R:dr.....
|
1861 d. !|7
|
41!, °/«
|
|
|
|
|
15
|
Ännu icke till inlösen före-
|
|
|
|
|
|
1
|
tedda Trollkätte sluss¬
verks lottsedlar åtillhopa
5,000 Daler Silfvermynt,
bokförda inom linien
med Rmt 1,250 Rdr,
jemte upplupen ränta
|
|
|
|
|
|
|
|
Bunt 2,286: 88 .....
|
1750 d. \
|
6 °/o
|
____
|
|
|
|
16
|
Årliga anslaget till H. M.
|
|
|
|
|
|
|
Konungen 300,000 Rdr
(icke kapitaliseradt) . .
|
1815 d. 8|u
|
|
|
|
|
|
17
|
Ränta å H. K. H. Hertigens
|
|
|
|
|
|
|
af Södermanland, seder¬
mera Konung Carl XIII:s
hemgiftskapital, bokfördt
inom linien med Bunt
|
|
|
|
|
|
|
|
150,000 R:dr......
|
1778
|
5 °/o
|
|
_
|
__
|
|
18
|
Innestående fond för Göta
|
|
|
|
|
|
|
kanals underhållande . .
|
1833 d. 3112
|
5 "/o
|
—
|
|
Rmt 140,889
|
|
19
|
Dito för Södertelje kanals
|
|
|
|
|
|
dito...........
|
|
5 °/o
|
|
|
Rmt 45,000
|
|
|
|
|
|
|
|
§ *
20
21
25
29
ro oo
3
n- p-
ro -i
90
3 .
3
ro 55"
77
78
Fond för Hjelmare kanals
och slussverks underhål¬
lande (utgör blott ett
depositum af fordrings-
h an dl in gar).......
Dito för Strömsholms kanals
dito (dito) .......
Brudgåfvovinster (kapital¬
skulden anskrifven) . . .
Uti f. d. Ridderstolpeska
huset intecknad skuld
till Stockholms Borger-
skaps enkhus ......
Obligationer för 1868 års
jernvägslån £ Sterling
1,150,000 ........
Post-assuransfonden (ingår
bland Riksgälds-konto-
rets ö friga tillgångar,
men med den förbindelse
som § 77 i 1869 års
reglemente innehåller) .
Lots- och Fyr-inrättningens
reservfond .......
Tiden, då
förbindelserna
blifvit
utfärdade.
1868 d.
Räntefot.
Återstående kapitalskuld den 31
December 1873.
Fonderad skuld. Icke fonderad skuld.
0/
Jo
Öl
lo
£St. 1,134,100
R:mt 17,400
R:mt 200,000
40
§ i 1869
reglt mer
|
|
Tiden, då
förbindelserna
blifvit
|
Bäntefot.
|
Återstående kapitalskuld den 31
December 1873.
|
rf 88»
tv N
|
|
utfärdade.
|
|
Fonderad skuld.
|
Icke fonderad skuld.
|
85
|
Obligationer för 1869 års
inhemska jernvägslån,
R:mt 4,000,000 R:dr . .
|
1869 d. S0[9
|
5 °/o
|
|
|
R:mt 4,000,000
|
|
[§ i 1870 års j ,>i
1 reglemente. 9
|
Obligationer för 1870 års
jernvägslån å 40,000,000
R:dr, deraf till 1873 års
slut blifvit utlemnade
obligationer å tillhopa
16,170,000 Ridt-.....
|
1870 d. 80 9
|
5 °/o
|
R:mt 16,170,000
|
|
|
1
|
§ i 1872 års
reglemente.
|
|
|
|
|
|
|
|
83
|
Obligationer för 1872 års
jernvägslån å 24,000,000
R:dr, deraf till 1873 års
slut blifvit utlemnade
obligationer å tillhopa
3.530,000 R:dr .....
|
1872 d. 30!2
|
4 °/0
|
R:mt 3,487,900
|
|
|
|
41
Bil. B.
Riksgälds-kontorets vid 1873 års slut utbalanserade kapitalfordringar för de af dess
medel utbetalda eller godtgjorda lån.
Tiden, då
lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapital¬
återstod vid 1873
års slut.
|
f 1824 1
|
2 "/„ )
|
3 •/«
|
75,000
|
|
|
|
\ 1825 j
|
jemte >
ränta J
|
|
10,483
|
61
|
1861
|
5 -y„
|
4 %
|
120,000
|
—
|
107,975
|
54
|
1866
|
V
|
->
|
25,000
|
|
24,491
|
3
|
1866
|
|
Y)
|
40,000
|
—
|
39,165
|
72
|
1864
|
"
|
V
|
25,000
|
—
|
23,924
|
34
|
1864
|
"
|
|
40,000
|
—
|
38,384
|
14
|
1865
|
»
|
|
12,000
|
—
|
11,461
|
47
|
j 1849 1
|
2 °/o I
|
|
|
|
|
|
\ 1854 j
|
jemte >
ränta
|
3 %
|
37,500
|
—
|
O
00
o
|
33
|
1851
|
6 %
|
4 %
|
24,000
|
—
|
7,623
|
3
|
1852
|
|
"
|
24,000
|
—
|
11,141
|
25
|
1854
|
|
„
|
10,000
|
|
5,301
|
20
|
10 Sami.
|
1 A/d. 2 Band.
|
|
|
301,031|66
|
CE.
g 00
B oi
ce oi
3- p.
34
36
37
39
40
41
Lån till:
Upsala akademis biblioteks¬
byggnad ..........
Uppförande af ett nytt läro¬
hus för elementarlärover¬
ket i Jönköping . . . .
Uppförande af byggnader
för elementarläroverket i
Halmstad .........
Uppförande af byggnader för
läroverket i Calmar . . .
Uppförande af byggnader för
Umeå läroverk......
Uppförande af byggnader för
läroverket i Falun . . . .
Uppförande af byggnader för
läroverket i Sala.....
Uppbyggande af ny kyrka i
Christinehamn.......
Lidköpings stad, för ny kyr¬
kas uppbyggande .....
Knäreds församling i Hal¬
lands län, för kyrkobygg¬
nad ............
Markaryds församling i Kro¬
nobergs län, för kyrko¬
byggnad ..........
Transport
Bill. till Rissel. Prof. 1874.
(Riksg.-kontorets Reglemente).
42
§ i 1866 års
reglemente.
|
|
Tiden, då
lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapital¬
återstod vid 1873
års slut.
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
301,031
|
66
|
42
|
Wallentuna församling i
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stockholms län, för kyrko¬
byggnad ..........
|
1859
|
6 o/o
|
4 O/o
|
20,000
|
|
15,763
|
92
|
|
|
|
43
|
Reparation af Linköpings
|
|
|
|
|
|
|
|
|
domkyrka.........
|
1850
|
|
|
30,000
|
|
7,756
|
94
|
|
|
|
|
|
„
|
Reparation af Wexiö dom-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kyrka ..........
|
1852
|
|
|
30,000
|
_
|
10,773
|
59
|
n
|
Reparation af Skara dom-
|
|
|
|
|
kyrka . . .........
|
1858
|
„
|
„
|
25,000
|
—
|
16,677
|
15
|
„
|
Reparation af Westerås dom-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kyrka ........ . . .
|
1858
|
„
|
„
|
22,500
|
—
|
15,114
|
74
|
„
|
Reparation af Westerås dom-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
kyrka........... .
|
1860
|
_
|
|
28,000
|
|
28,000
|
_
|
|
|
|
|
|
|
44
|
Carlskrona städs pastorat .
|
1842
|
5 o/o
|
3 o/o
|
18,000
|
—
|
557
|
56
|
45
|
Allmänna barnhusinrättnin-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
gen i Stockholm.....
|
1851
|
6 o/o
|
4 O/o
|
75,000
|
|
38,971
|
19
|
48
|
Staden Wexiös återuppbyg-
|
|
|
gande efter 1838 års elds¬
våda ............
|
1838
|
|
|
150,000
|
|
415
|
69
|
49
|
Staden Wexiös återuppbyg-
|
|
|
|
|
gande efter 1843 års elds¬
våda ............
|
1843
|
|
3 o. 4 °/o
|
360,000
45,000
|
|
77,644
13,427
|
20
|
50
|
Staden Åmål, byggnadslån .
|
1846
|
|
4 o/o
|
—
|
65
|
52
|
Återuppbyggande af den år
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1847 nedbrunna del af sta¬
den Christianstad ....
|
1848-1850
|
|
|
150,000
|
|
47,228
|
83
|
53
|
Återuppbyggande af den år
|
|
|
|
|
|
|
|
1849 nedbrunna del af sta-
don Tiidköping......
|
1852
|
|
|
63,666
|
|
28,524
|
19
|
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
— —
|
—
|
—
|
601,88731
|
43
i y-i
|
----!-B--
|
|
|
|
|
|
|
|
i 1866 års
eglemente.
|
|
Tiden, då
lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
; Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapital¬
återstod vid 1873
års slut.
|
|
Transport
|
—
|
—
|
I __
|
—
|
|
601,887
|
31
|
54
|
Återuppbyggande af staden
|
| 1854 1
|
|
|
|
|
|
|
|
Örebro ..........
|
6 7°
|
4 7 „
|
375,000
|
|
250,339
|
38
|
„
|
Återuppbyggande af staden
|
| 1855 |
|
|
|
Jönköping........
|
1855
|
|
|
100,000
|
|
63,416
|
17
|
55
|
Återuppbyggande af staden
|
|
|
|
|
|
|
Eksjö ..........
|
1857
|
6 o. 7 7°
|
4 o. 4 12 %
|
200,000
|
|
138,297
|
6
|
56
|
Staden Christian stad, för ny
|
|
|
|
|
|
tomtreglering ......
|
1851
|
7 7o
|
4 7-
|
20,000
|
|
810
|
21
|
57
|
Staden Lidköping, för ny
|
|
|
|
|
|
|
tomtreglering . ......
|
1854
|
6 7o
|
|
20,000
|
|
11,317
|
74
|
|
|
|
|
„
|
Staden Örebro, för ny tomt-
|
|
|
|
|
|
|
reglering.........
|
..)
|
„
|
„
|
37,500
|
|
22,493
|
19
|
,1
|
Staden Jönköping, för ny
|
|
|
|
|
|
|
tomtreglering...... .
|
1855
|
|
|
15,000
|
|
8,428
|
84
|
„
|
Staden Eksjö, för ny tomt-
|
|
|
|
|
|
|
reglering.........
|
1857
|
„
|
|
30,000
|
|
20,995
|
20
|
58
|
Staden Mai mö, till kasern-
|
|
f ,2 °/o \
1 jemte 1
|
|
|
|
|
och stallbyggnader....
|
1813-1815
|
|
32,000
|
|
7,693
|
92
|
59
|
Återuppförande af Conrads-
|
|
( ränta J
|
|
|
|
fors bruk.........
|
1845
|
6 7«
|
0 Öl
|
45,000
|
_
|
1,113
|
26
|
60
|
Staden Ystad, för hamn-
|
|
[ 2 7- 1
■! jemte 1
|
|
|
|
|
byggnad .........
|
1824
|
|
30,000
|
|
610
|
36
|
„
|
Staden Ystad, för hamn-
|
|
| ränta j
|
|
|
|
|
|
uppmuddring.......
|
1857
|
6 7-
|
4 7-
|
60,000
|
__
|
36,190
|
12
|
61
|
Staden Warberg, för hamn-
|
|
|
|
|
|
|
anläggning........
|
1844
|
5 7°
|
3 °/0
|
30,000
|
_
|
9,353
|
28
|
„
|
Staden Warberg, för hamn-
|
|
|
|
|
|
|
anläggning........
|
1849
|
6 7-
|
4 7-
|
22,500
|
|
4,933
|
46
|
62
|
Hamnbyggnad vid Cimbris-
|
|
|
|
|
|
|
hamn...........
|
1843
|
5 7o
|
3 7-
|
37,500
|
|
21,294
|
7Q
|
63
|
Staden Christianstad, för
|
|
|
|
|
|
hamnanläggning vid Åhus
|
1848
|
|
„
|
30,000
|
—
|
15,071
|
72
|
|
Transport]
|
—
|
—
|
- I
|
—
|
-|
|
1,214,245
|
92j
|
44
§ i 1866 års
reglemente.
|
|
liden, då
lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Bäntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapital-
återstodvid 1873
års slut.
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,214,245
|
92
|
63
|
Återstående hamnarbeten
|
|
|
|
|
|
.
|
|
|
vid Åhus samt Hernesta
kanals fullbordande m. m.
|
1855
|
6 °/»
|
4 °/„
|
30,000
|
|
14,603
|
88
|
67
|
Staden Westerås, för utvid-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
gande och förbättring af
stadens hamn.......
|
1849
|
|
|
30,000
|
|
6,616
|
21
|
„
|
Uppmuddring af hamnen
|
|
|
|
|
|
|
|
och segelrännan vid Chri¬
stine hamn .........
|
1850
|
|
|
36,000
|
|
7,950
|
14
|
M
|
Anläggning af hamn vid
|
|
|
|
|
Wadstena..........
|
1850
|
|
|
48,000
|
|
13,157
|
98
|
68
|
Fullbordande af hamnbygg-
|
|
|
|
|
nåd en vid Wadstena . . .
|
1855
|
„
|
|
15,000
|
|
7,317
|
58
|
»
|
Arboga-åns uppmuddring .
|
1855
|
„
|
|
15,000
|
—
|
7,297
|
31
|
n
|
Upprensning och fördjup-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ning af Köpings å . . . .
|
1855
|
„
|
„
|
20,000
|
—
|
9,695
|
74
|
69
|
Anläggning af en hamnbas-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sin invid Carlstad samt en
kanal derifrån till Ivanike-
näset vid Wenern . . . , .
|
1859
|
|
|
100,000
|
|
63,408
|
77
|
|
Hamnbyggnad vid Falkon-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
berg............
|
1859
|
|
|
47,000
|
|
29,807
|
45
|
„
|
Fullbordande af hamnarbe-
|
|
|
|
|
lena vid Strömstad ....
|
1858
|
„
|
„
|
15,000
|
—
|
9,603
|
64
|
70
|
Hamnbyggnaden vid Färje-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
staden i Thorsluuda soc¬
ken på Oland .......
|
1858
|
|
|
12,850
|
|
8,151
|
9
|
71
|
Ryggande af hamn vid sta-
|
|
|
|
|
|
den Grenna ........
|
1861
|
|
|
37,500
|
|
26,241
|
7
|
„
|
Förbättring och utvidgning
|
|
|
|
|
|
af Helsingborgs hamn . .
|
1862
|
11
|
„
|
230,000
|
—
|
168,186
|
54
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,586,383(33
|
45
71
72
73
74
75
76
Transport
Hamnbyggnad vid staden
Åmål...........
Fortsättning af hamn- och
kanalanläggningen vid
Carlstad.........
Uppmuddring af segelleden
mellan Piteå och lastage-
platsen Löfholmen samt
anläggning af en lastbryg¬
ga vid nämnda stad . . .
Rottne-åns upprensning och
fullbordande af den påbör¬
jade jetéebyggnaden vid
inloppet till nämnda å. .
Slussanläggningar i (Tara eif
vid Dejefors och Försiggå
inom Hedra Ulleruds och
Grafva socknar i Wermland
Anläggning af jernvägmellan
Christinehamn o. Sjöändan
Anläggning af jernväg mel¬
lan Hora och Urvälla . .
Anläggning af jernväg från
Kärrgrufvan inom Hor¬
bergs bergslag till sjön
Åmänningen........
Fullbordande af samma jern¬
väg ............,
Anläggning af jern vägen
Wessman—Barken . . . .
Fullbordande af sistnämnda
jernväg ...........
Transport
Tiden, då
lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Bäntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
j
Kapital-
, återstod vid 1873
års slut.
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
1,586,283
|
32
|
1861
|
6 "/„
|
4 Vo
|
8,000
|
—
|
5,947
|
66
|
1861
|
"
|
"
|
70,000
|
—
|
48,960
|
88
|
1861
|
77
|
''
|
26,000
|
—
|
18,177
|
20
|
1861
|
11
|
"
|
10,000
|
—
|
6,995
|
8
|
1856
|
11
|
11
|
150,000
|
|
78,908
|
9
|
1849
|
17
|
17
|
100,000
|
—
|
22,101
|
19
|
1854
|
"
|
11
|
150,000
|
—
|
66,978
|
10
|
| 1852 1
\ 1853 J
|
5 «/«
|
4 °/o
|
150,000
|
|
120,078
|
47
|
| 1855 \
\ 1856 j
|
3 •/.
|
2 Vo
|
150,000
|
—
|
119,605
|
42
|
| 1856 l
| 1857 J
|
5 °lo
|
3 Vo
|
200,000
|
—
|
125,928
|
88
|
1858
|
6 Vo
|
4 Vo
|
200,000
|
—
|
120,619
|
20
|
-
|
-
|
—
|
—
|
—
|
2,320,583149
|
46
§ i 1866 års
reglemente.
|
|
Tiden då
lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapital¬
återstod vid 1873
års slut.
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
2,320,583
|
!
49
|
77
|
Anläggning af jernväg mellan
|
|
|
|
|
|
|
|
|
städerna Falun och Gefle
|
1855-1859
|
4 °/«
|
2 °/o
|
2,400,000
|
—
|
1,768,364
|
34
|
78
|
Anläggning af jernväg mel-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lan Hudiksvall och sjöarne
Delleu...........
|
f 1858 1
{ 1859 j
|
5 °/0
|
4 o/o
|
370,000
|
|
302,297
|
80
|
|
Anläggning af jernväg från
|
|
|
|
Söderhamn till sjön Berg-
viken m. m.........
|
1858-1860
|
|
|
500,000
|
|
416,861
|
48
|
79
|
Anläggning af jernväg mel-
|
|
|
|
|
|
lan Borås och Herrljunga*
|
1862, 1863
|
„
|
„
|
1,377,055
|
24
|
1,248,648
|
74
|
80
|
Anläggning af jernväg från
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Eslöfs station på Södra
stambanan till Ystad . .
|
1864-1866
|
|
|
2,450,000
|
_
|
2,289,264
|
86
|
n
|
Anläggning af jernväg mel-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lan Helsingborg och Årup
|
1864, 1865
|
„
|
„
|
1,100,000
|
—
|
1,024,652
|
54
|
„
|
Anläggning af jernväg mel-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lan Landskrona och Eslöfs
station på Södra stamba-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
nan.............
|
1864-1866
|
„
|
„
|
1,200,000
|
-
|
1,118,559
|
45
|
„
|
Anläggning af jernväg mel-
|
|
|
|
|
|
|
|
1
|
lanChristianstad och Hess-
leholms station på Södra
stambanan.........
|
1864, 1865
|
|
|
720,000
|
|
660,146
|
63
|
1 ”
|
Anläggning af jernväg mel-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
lan Wexiö och Alfvestads
station på Södra stambanan
|
1864
|
|
|
434,000
|
|
402,978
|
17
|
81
|
Anläggning af jernväg från
|
|
|
|
|
|
|
|
|
hamnen vid Köping till Ut-
tersberg med grenbana till
|
f 1864 |
i| 1865 |
|
|
|
|
|
|
|
8:2
|
sjön Lillsvan ......
Anläggning af jernväg från
|
7 <•/„
|
"
|
500,000
|
|
373,606
|
79
|
|
Transport
|
| —
|
| —
|
1 —
|
— !—
|
11,925,964
|
29
|
47
|
|
|
|
|
|
|
|
|
i 1866 års
eglemente.
|
|
Tiden, då
lånet
utbetalts.
|
'
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
beloppet.
1
|
Kapital¬
återstod vidl873
års slut.
|
|
Transport
|
—
|
|
—
|
—
|
—
|
11,925,964
|
29
|
|
Herrljnnga öfver Weners-
borg till Uddevalla . . . .
|
1865 1867
|
5 °/„
|
4 °/„
|
3,240,000
|
|
3,101,196
|
37
|
83
|
Uppförande af en jernbro
|
|
|
|
|
|
öfver Svartån å landsvägen
emellan Linköping och
Bergs gästgifvaregård . .
|
1852
|
6 «/.
|
|
20,000
|
|
7,489
|
83
|
84
|
Brobyggnad öfver Dalelfven i
|
|
|
|
|
|
närheten af Gustafs kyrka
|
1853
|
,,
|
|
6,000
|
|
2,919
|
21
|
»•
|
Anläggning af 2:ne flottbroar
|
|
|
|
|
|
|
i närheten af Thorsångs
kyrka, den ena öfver Dal¬
elfven och den andra öfver
Lillelfven .........
|
1859
|
|
|
10,000
|
|
6,988
|
57
|
85
|
|
|
|
|
Ny bro öfver Helge å vid
|
|
|
|
|
|
|
Christianstad .......
|
1858
|
|
|
100,000
|
|
59,978
|
71
|
86
|
|
5)
|
|
|
Brobyggnad öfver Ume eif in-
|
|
|
|
|
|
|
vid staden Umeå.....
|
1861
|
|
|
55,000
|
|
38,475
|
35
|
|
|
|
|
|
„
|
Brobyggnad öfver Ume eif in-
|
|
K
|
|
|
|
|
vid staden Umeå.....
|
1864
|
8 "/„
|
5 Vo
|
20,000
|
|
13,375
|
13
|
87
|
|
|
Inlösen af landshöfdinge-
|
J 1841 1
|
|
|
|
|
|
ackorden ..........
|
6 °/°
|
4 Vo
|
226,500
|
|
** 23,205
|
44
|
88*|
|
|
\ 1842 j
|
|
Sjösänkningar och andra vat-
|
|
|
|
89*1
143*
|
tenaftappningar för od-
lingsföretag........
|
|
|
2, 3, 4
|
|
|
“1,762,703
|
|
90
|
|
|
|
o. 5 Vo
|
|
|
84
|
Uppförande af byggnad åt
|
|
|
|
|
|
|
Farmaceutiska institutet .
|
1862
|
5 "/„
|
4 %
|
50,000
|
-
|
43,260
|
76
|
|
Transport
|
—
|
— 1 —
|
—
|
|
16,985,557
|
50|
|
*) Se vidare § 11 mom. 11,
§ 41 mom. 13,
§ 31 mom. 7,
§ 27 mom. 7
§ 28 mom. 6
§ 36 mom. 9
“) Riksgälds-kontorets
12 i 1867 års Reglemente.
14 i 1868 » »
8 i 1869 » »
i 1870 $ »
i 1871 » »
i 1872 » b
**) Riksgälds-kontorets fordringar för dessa lån hafva, jemlik! föreskriften i 8 3 af det för Rikseälds-
kontoret ar 1873 utfärdade reglemente, blifvit i början af år 1874 på Kongl. Statskontoret öfverlåtna. g
I
48
|J§ i 1866 års
It reglemente.
|
|
Tiden, då
lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprunglig
beloppet.
|
a
|
Kapit al¬
återstod vid
1873 års slut.
|
|
Transport
|
—
|
—-
|
—
|
—
|
|
16,985,557
|
50
|
91
|
Uppförande af byggnader å
|
|
|
|
|
|
|
|
|
häradshöfdingebostället
Mälby i Wester Fernebo
socken af Wester ås län .
|
1864
|
5 •/.
|
|
7,000
|
|
3,500
|
|
92
|
Grundförbättringar å Al-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
narps egendom .....
|
1864
|
10 %
|
—
|
30,000
|
—
|
15,000
|
—
|
93
|
Segelleds öppnande från
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hattefura vid Wenern till
|
|
|
|
|
|
|
|
|
sjön Störa Lee.....
|
1865, 1867
|
5 °/0
|
3 %
|
800,000
|
—
|
753,555
|
77
|
94V»
|
|
|
|
|
|
|
|
118}
|
Utsträckning af Kinda båt-
|
|
|
|
|
|
|
|
143)
|
led medelst kanalisering af
Stångån från sjön Rengen
till Linköpings hamn . .
|
1865-1870
|
|
|
437,500
|
—
|
419,737
|
50
|
95
|
Jemtlands kommunikations-
aktiebolag........
|
1864, 1865
|
1 6 0/° l
1 jemte >
1 ränta j
|
5 %
|
70,000
|
—
|
58,021
|
45
|
142
|
Staden Carlstad, för reglering
|
|
|
|
|
|
|
|
|
af torg, gator och tomter
|
1867
|
6 %
|
4 %
|
50,000
|
—
|
46,878 40
|
ce
-tf
|
Kanal- och slussanläggning
|
|
|
|
|
|
|
|
|
mellan sjöarne Ostra och
Westra Silen på Dalsland
|
1868, 1869
|
6 °/0
|
"
|
51,200
|
|
45,845
|
53
|
|
Transport
|
—
|
—
|
1
1
|
—
|
_
|
18,328,096 15
|
1) Se vidare § 134 mom. 14 i 1863 års Reglemente.
§ 11 mom. 9 i 1867 )) )>
§ 33 mom. 9 och § 41 mom. 11 i 1868 års Reglemente.
§ 24 mom. 11 och § 31 mom. 5 i 1869 » , ))
2) Jfr § 11 mom. 8 i 1867 års samt § 24 mom. 10 i 1869 års Reglemente.
I
49
1 ro ^
|
|
|
|
|
|
|
|
|
CD
g
cd oa
0
|
|
Tiden, då
lånet
utbetalts.
|
0
0
B.
|
N-
0
CD
O*
|
Ursprungliga
beloppet.
|
Kapital¬
återstod vid
1873 års slut.
|
rt- g*
? 3
|
|
|
|
l
|
|
|
|
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
18,328,096
|
15
|
148"
|
Uppförande af ny byggnad åt
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Upsala elementarläroverk . .
|
1867, 1868
|
5 %
|
4 “/„
|
140.000
|
|
139,315
|
56
|
1482'
|
Uppförande af ny byggnad för
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Carlstads högre elementar¬
läroverk ...........
|
1868
|
))
|
|
40,000
|
|
40,000
|
|
148S)
|
Uppförande af ny byggnad åt
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Wenersborgs elementarläro¬
verk ............
|
1867, 1868
|
|
|
40,000
|
|
39,811
|
66
|
148"
|
Utvidgande af elementarläro-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
verldsbyggnaden i Christian-
stad...........
|
1873
|
|
|
10,000
|
|
10,000
|
|
148
|
Uppförande af ny byggnad åt
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Westerviks elem.-läroverk. .
|
1867, 1868
|
„
|
„
|
20,000
|
—
|
19,927
|
78
|
148"
|
Förändring och tillbyggnad af
|
|
|
|
|
|
|
|
|
elementarläroverks-byggna-
den i Skara ........
|
1868, 1869
|
|
|
40,000
|
|
40,000
|
|
\ i 1868 års
reglemente)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
47"
|
Reparation af domkyrkan i
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Carlstad...........
|
1869
|
6 %
|
V
|
23,500
|
—
|
21,504
|
16
|
§ i 1872 års
reglemente.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
32
|
Staden Strengnäs, för ny tomt-
|
|
|
|
|
|
|
|
|
reglering..........
|
1872
|
»
|
„
|
30,000
|
—
|
30,000
|
—
|
|
Transport
|
—-
|
—
|
- | ~
|
—
|
18,668,655
|
31
|
1) Jfr § 16 mom. 1 i 1867 års Reglemente.
2) Jfr § 16 mom. 2 i 1867 års Reglemente.
3) Jfr § 16 i 1867 års Reglemente.
4) Jfr § 11 mom. 8 i 1873 års Reglemente.
5) Jfr § 27 i 1869 års Reglemente.
6) Jfr § 26 i 1869 års Reglemente.
Bih. till Riksd. Prot. 1874. 10 Sami. 1 Afd. 11 Band.
(Riksg.-kontorets Reglemente).
50
§ i 1872 års
reglemente.
|
|
Tiden, då
lånet
utbetalts.
|
Annuitet.
|
Räntefot.
|
Ursprungliga
. beloppet.
|
Kapital¬
återstod vid
1873 års slut.
|
|
Transport
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
18,668,655
|
31
|
26
|
Jernvägsanläggning mellan stä¬
derna Carlskrona och Wexiö
|
| 1872 1
| 1873 J
|
6 •/.
|
5 •/•
|
1,733,333
|
33
|
1,733,333
|
33
|
26
|
Jernvägsanläggning mellan
Krylbo och Norberg . . . .
|
f 1872 1
| 1873 |
|
|
|
406,000
|
—
|
406,000
|
—
|
26
|
Jernvägsanläggning från Sunds¬
vall till Torpshammar . .
|
Oi ce
iO t—
ce ce
|
|
„
|
996,000
|
—
|
996,000
|
—
|
26
|
Jernvägsanläggning från hop¬
sala till Getie.......
|
1873
|
|
|
500,000
|
—
|
500,000
|
—
|
|
Summa
|
—
|
—
|
—
|
—
|
—
|
22,303,988
|
64
|
|
Om härifrån afdragas Eiksgälds-kontorets ofvan upptagna, numera på
Statskontoret öfverlåtna fordringar,
dels för lånet till inlösen af landshöfdinge-ackorden . . . 23,205: 44
dels för lån till sjösänkningar och andra vattenaftappnin-
gar för beredande af odlingsföretag......... 1,762,703: 84
|
1,785,909
|
i
28
|
|
|
|
|
|
Återstå
|
20,518,079
|
36
|
51
Aflöningsstat för Riksgälds-kontorets erabets- och tjensteman samt
vaktbetjening.
Fjerde tjenstegraden:
1 Sekreterare hos Fullmäktige.....................
1 Kommissarie ............................................
2 Kommissarier .............................................
Tredje tjenstegraden:
1 Kamererare i Boksluts-kontoret ..............
1 Kamererare i Revisions-kontoret..............
Andra tjenstegraden:
1 Ombudsman ................................................
Notarie och Registrator hos Fullmäktige
1 Notarie hos Kommissariatet
1 Kassa-bokhållare...................................
1 Bokhållare i Boksluts-kontoret...........
1 Bokhållare i d:o
Första tjenstegraden:
1 Kanslist vid fullmäktiges expedition
1 Kanslist hos Kommissariatet..............
1 Kammarskrifvare ................................
1 Kontorsskrifvare.
1
Kontorsskrifvare
Lönetillökning för de tre äldste
R:dr för hvardera.................
i denna grad ä 500
1 Vaktmästare ......
1 Kammardräng ...
2 Kammardrängar
1 Husdräng .........
1 Husdräng ........
Vaktbetjening:
Summa R:dr R:mt
Ordinarie
lön.
|
|
Arfvode.
|
|
Summa.
|
|
4,400
|
|
600
|
|
5,000
|
—
|
4,400
|
|
600
|
—
|
5,000
|
—
|
8,800
|
|
1,200
|
—
|
10,000
|
—
|
3,000
|
|
600
|
|
3,600
|
|
3,000
|
—
|
450
|
—
|
3,450
|
—
|
2,000
|
|
300
|
|
2,300
|
|
2,000
|
—
|
300
|
—
|
2,300
|
|
2,000
|
—
|
300
|
—
|
2,300
|
|
2,000
|
—
|
300
|
—
|
2,300
|
|
2,000
|
—
|
300
|
—
|
2,300
|
|
2,000
|
|
300
|
—
|
2,300
|
—
|
1,000
|
|
150
|
|
1,150
|
|
1,000
|
—
|
150
|
—
|
1,150
|
|
1.000
|
—
|
150
|
—
|
1,150
|
|
1,000
|
—
|
150
|
—
|
1,150
|
|
1,000
|
—
|
150
|
—
|
1,150
|
—
|
1,500
675
|
|
75
|
—
|
1,500
750
|
_
|
575
|
—
|
75
|
-1
|
650
|
_
|
1,150
|
|
150
|
—
|
1,300
|
-'
|
575
|
—
|
50
|
—
|
625
|
;
|
575
|
|
50
|
|
625
|
|
45,650
|
—
|
6,400
|
1
|
52,050
|
|
Tillägg: För tjensteman inom andra och tredje tjenstegraden, som icke innehar annan ordinarie
tjenstebefattning, utgör lönen följande belopp, nemligen:
för den, som tjenst i andra graden 5 år och derutöfver R:dr 2,500: —
för den, som tjenst i donna grad 10 år och derutöfver v 3,000: —
för den, som tjenat i tredje graden 5 år och derutöfver » 3,500: —
och
för den, som tjenat i donna sistnämnda grad 10 år och
derutöfver ........................................................................... „ 4^00: —
52
Pensions-stat vid Riksgälds-kontoret.
Förre Registrator!! och Arkivarie!! Claes Otto Vougt.........
|
1,417
|
50
|
Förre Ombudsmannen Leontius Hallman..............
|
1,500
|
|
Aflidne Sekreteraren i Riksgälds-kontoret Carl Gustaf Stuarts enka, Maria Lovisa
|
800
|
|
|
|
Aflidne Krigsrådet S. G. Ehrenstams och hans jemväl afliden enka Charlotta
|
250
|
|
Gripenstjernas dotter Hedvig Aurora Ehrenstam..........
|
|
Aflidne t. f. Kommissarien vid Riksgälds-kontorets kreditsedel verk, Öl vei krigskom-
|
225
|
|
missarien Er. Lindstedts oförsörjda dotter Siri Aurora Lindstedt ....
|
|
Aflidne Notarien Er. Bergmans omyndiga barn............
|
225
|
|
Summa R:dr Rmt
|
4,417
|
50
|
Anmärkning: Ofvanståendc pensioner indragas vid innehafvarens frånfälle och äfven dess
förinnan, så vida de för pensionernas utgående stadgade vilkor upphöra.
Förestående två stater, nemligen:
Aflöningsstaten för Riksgälds-kontoret, upptagande en summa af . . . 52,050: —
Pensionsstaten vid d:o ............... ■ ^
äro uppgjorda och fastställda vid lagtima riksdagen i Stockholm den 22 Maj 1874.
På Riksdagens vägnar:
För Första Kammaren:
G. LAGERBJELKE,
n. v. Talman.
För Andra Kammaren:
F. ASKER,
n. v. Talman.
53
Fullmäktige i Riksgälds-kontoret,
välde af 1874 års Riksdag.
Ordförande, f. d. Statsrådet, en af de Aderton i Svenska Akademien, Kommendören
med Störa Korset af Kong!. Nordstjerne-Orden, Herr Filosofie Doktorn
Fredrik Ferdinand Carlson.
Bruksegaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Filosofie Doktorn Carl
Reinhold Polhem von Stockenström, vice Ordförande.
Kaptenen, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Carl Gustaf Hierta.
Grosshandlaren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr Samuel Warhurg.
Professoren vid Teknologiska Institutet, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr
Filosofie Doktorn Hjalmar Holmgren.
Advokat-fiskalen i Kongl. Statskontoret, Riddaren af Kongl. Wasa-Orden, vice Härads-
höfdingen Herr Per Samzelius.
Verksegaren, Herr Gustaf Hceggström.
Suppleanter :
Revisions-sekreteraren, Riddaren af Kongl. Nordstjerne-Orden, Herr August Östergren.
Kaptenen, Herr Fredrik Ludvig Salomon Hederstjerna.
Kommendören, Riddaren af Kongl. Svärds-Orden, Herr Axel Adlersparre.
54
Revisorer af Stats-, Banko- och Riksgäldsverken
vid 1874 års revision.
För Första Kammaren:
Bruksegaren, Kammarherren, Riddaren af Kong]. Nordstjerne-Orden, Herr Grefve Nils
Magnus Gustaf Gyldenstolpe.
Kaptenen, Herr Axel Ferdinand Lind af Hageby.
Domprosten, Ledamoten af Kong!. Nordstjerne-Orden, Herr Teologie Doktorn Pehr
Sjöbring.
Bruksegaren, Herr Hugo Petrus Percival Tamm.
Kaptenen vid Väg- och Vattenbyggnads-korpsen, Riddaren af Kong!. Wasa-Orden,
Herr Axel Malcolm Lindgren.
Godsegaren, Riddaren af Kong]. Wasa-Orden, Herr Grefve Gotthard Wachlmeister.
Suppleanter:
Kapten-löjtnanten, Herr Grefve Maurits Emil August Lewenhaupt.
Direktören, Riddaren af Kong!. Nordstjerne- och Wasa-Orden, Herr IsaJc Gustaf
Glason.
Bruksegaren, Riddaren af Kong]. Wasa-Orden, Herr Edvard Sederholm.
För Andra Kammaren:
Riksdagsmannen, Herr Carl Anders Larsson från Östergötlands län.
Kommendören, Riddaren af Kong!. Svärds-Orden, Herr Axel Adlersparre.
Riksdagsmannen, Herr Johan Erik Johansson från Westmanlands län.
Boktryckaren, Herr Filosofie Doktorn Sven Adolf Hedlund.
Riksdagsmannen, Herr Sven Nilsson i Efveröd från Christianstads län.
Kaptenen, Herr Julius Mankell.
Suppleanter:
Riksdagsmannen,
Riksdagsmannen,
Riksdagsmannen,
Herr Sven Andreasson från Elfsborgs län.
Herr Anders Peter Danielsson från Calmar län.
Herr Leonard Johan Fahlander från Westerbottens län.
Register
öfver
1874 års Reglemente för Riksgälds-kontoret.
AckordiörRiksgälds-kontoretsfordringar Sid. 13.
Aflöning för Justitieombudsmannen m. fl. b 10.
» » lediga tjensters bestridande » 31.
» » Riksgälds-kontorets tjenste-
manna-personal och vaktbe-
tjening ................................. » 11, 12.
Aflöning s-stat för Riksgälds-kontoret... » 51.
» b uppgörande afny sådan >: 26, 27.
Afsked med pension............................. $ 35, 36.
Allmänna Hypoteksbanken ..................... » 27.
Amortissementsfonder.............................. » 10 17
Anslag angående lediga fenster............ » 32.’
Arfvode för Deputerade och deras bi¬
träden................................ » 19
b b Fullmäktige ..................... » H.
b b Riksdagens Revisorer...... b 9.
b b Riksgälds-kontorets tjen¬
steman .................... b 11 12.
Arkivet, Riksdags- ................................. » 9'
Auktionsmedel för Kronans hus............ b 13.
Bank, Sveriges Riks-, Riksgälds-konto¬
rets kreditiv...... b 17.
® _ B andel i dess vinst b 15.
Befordringsgrunder vid Riksgälds-kon¬
toret..................... b 32.
befordringsvilkor.................................... » n 12, 32.
§ 27.
§ 20.
§§ 80, 81.
§ 23.
§ 70.
§§ 92—95.
§ 73.
§§ 36, 41.
§ 82.
§ 50.
§ 22.
§ 19.
§§ 23, 24.
§ 18.
§ 28.
§ 38.
§ 34.
§ 85.
§§ 23, 84.
Begrafningshjelp efter obemedlade tjen¬
steman och vaktbe-
tjente ........................ Sid. 12. § 25.
Begrafningshjelps-besparingar.............. »6. § 10.
Belåning af obligationer........................ » 16. § 37.
Belöning för extra arbeten .................. » 12. § 24.
Berättelser, Fullmäktiges och Kommis¬
sariatets.............................. » 24. § 66.
» Justitie-ombudsmannens ...
» Riksdagens Revisorers ......
Besigtningar å Riksgälds-kontorets och
Riksdagens hus..................
Besparingar å förslagsanslagen ............
» » statsanslagen i allmänhet
Besvär öfver Fullmäktiges beslut.........
Betjeningen vid Riksgälds-kontoret ......
Bevillnings-foordning, utfärdande af...
Bibliotek, Riksdagens ..........................
Bihanget till Riksdagens protokoll, tryck¬
ning af...................................
Boksluts-kamererare, Riksgälds-kontorets
Bonde-Ståndets Protokoll vid 1809 och
1810 års riksdag .........
Bo ställs sko g ar, fonden för deras indel¬
ning ..............................
Brister i förslagsanslagen.....................
» » Statsverkets inkomster .........
Båtsmansrotarnes sammanförande.........
Dalslands kanalaktiebolag .....................
Depositionsmedél....................................
Deputerade för låneärenden.................
Diarium, Ombud smannens.....................
Dyrtidstillägg till Justitie-ombudsman-
nen m. 6......................
Embetsresor, Justitie-ombudsmannens...
Enke- och Pupillkassan vid Riksgälds-
kontoret .........
Expedition, Fullmäktiges ....................
» Justitie-ombudsmannens ...
Expenser för Justitieombudsmannen
m. 6.....................................
Extra ordinarie tjenstemän, deras anta¬
gande
» » » »skiljande
från Rikgälds-
kontoret.........
»» v gratifikationer åt
»
|
ii.
|
§ 21.
|
»
|
9, 25.
|
§§ 19, 67.
|
))
|
23.
|
§ 64.
|
)>
|
6.
|
§ 8.
|
»
|
14.
|
§ 29.
|
»
|
23, 32, 34.
|
§§ 62, 83, 90.
|
))
|
29, 30.
|
§§ 76—79.
|
))
|
28.
|
§ 74 mom. b
|
))
|
9.
|
§ 18.
|
))
|
26.
|
§ 69.
|
K
|
29.
|
§ 77.
|
»
|
25.
|
§ 68.
|
»
|
14.
|
§ 31.
|
v
|
6.
|
§ 8.
|
))
|
5.
|
§ 7.
|
»
|
7.
|
§ 11.
|
))
|
27.
|
§ 71.
|
»
|
14.
|
§ 30.
|
))
|
19, 20.
|
§ 50.
|
)>
|
23.
|
§ 63.
|
))
|
10.
|
§ 20.
|
))
|
11.
|
§ 21.
|
»
|
13, 31.
|
§§ 26. 80.
|
))
|
29.
|
§ 77.
|
))
|
10, 11.
|
§§ 20, 21.
|
))
|
11.
|
§ 21.
|
»
|
32.
|
§ 84.
|
D
|
34.
|
§ 91.
|
r>
|
12.
|
§ 24.
|
Extra statsutgifter, anslag till deras be¬
stridande ............ Sid. 5.
Flyttningshjelp för Justitie-ombudsman-
ncn................................. » 10.
Fordringar, Riksgälds-kontorets............ » 2, o.
Forsellön, ersättning till räntetagare för » 6.
Fullmakter för Riksgälds-kontorets tjen¬
steman ................................. » 11, 12.
« granskning af riksdagsmän¬
nens ....................................... » 28.
Fullmäktige i Riksgälds-kontoret ......... » 58.
Fullmäktiges ansvarsskyldighet ............ » 20.
» antal för besluts fattande » 21, 28.
» arvoden och resekostnads-
ersättningar ..................... » 11.
» befattning upphör............ » 19.
» berättelser ........................ » 24.
» besluts öfverklagande ...... » 23.
n Deputerade för låneärenden r> 19.
» frånvaro.............................. » 21.
v föreskrifter........................ » 22.
» förfall....................... » 21.
» komplettering .................. v 19.
» omröstningar..................... » 22.
» Ordförande........................ » 18.
» protokoll ........................... » 21.
» rådfrågningar hos Reviso-
rernc ................................. » 20.
» sammankomster.................. » 21 — 23.
» sammanträden .................. » 21.
» sessionsdagar..................... » 21.
» ställande till ansvar ......... » 20.
» Suppleanter........................ » 53.
» » deras inträdande » 19.
» särskilda uppdrag ............ » 23—28.
» tjenstledighet..................... » 21.
» åligganden ........................ » 19.
Förfall, Fullmäktiges.............................. » 21.
Förräntning af Riksgälds-kontorets kon¬
tanta tillgång ..................... » 16.
Förslag till lediga tjensters återbesät¬
tande ....................................... » 32.
Förslagsanslag enligt riksstaten............ » 6.
Granskning af Kommissariatets proto¬
koll och anteckningsböc¬
ker .................................... D 23.
Granskning af Riksdagsmäns fullmakter v 28.
§ 5, inom. 2
§ 23, inom.
§ 75.
§ 51.
§§ 57, 74.
§ 22.
§ 48.
§ 66.
§ 62.
§ 50.
§§ 55, 56.
§ 61.
§§ 55, 56.
§ 48.
| 59.
§ 44.
§ 53.
§ 52.
§§ 53—62.
§§ 53, 54.
§ 53.
§ 51.
§§ 45, 46, 48.
§§ 63-75.
§ 55.
§ 49.
§§ 55, 56.
§ 37.
§ 83.
§ 8.
§ 63.
§ 75.
F>ih. till liilisd. Prof. 7874. 10 Sami. 1 Afd. 2 Band.
(Biksg.-kontorets Reglemente).
58
Granskning af Riksgälds-kontorets rä¬
kenskaper ...........................
|
Sid.
|
17,
|
18.
|
§ 41.
|
gratifikationer till betjcnmgen vid Kiks-
gäldskontoret..................
|
))
|
12.
|
|
§ 24.
|
Göta kanal-direktion, val till ledamot af
|
»
|
28.
|
|
S 74 inom. d.
|
Il anor ar ier, Fullmäktiges .....................
Hufvudbok, Riksgälds-kontorets............
|
))
|
11.
|
|
§ 22.
|
»
|
17.
|
|
§ 41.
|
Hus, kronans i städerna........................
|
))
|
13.
|
|
§ 28.
|
» Riksdagens ....................................
|
»
|
8,
|
9, 23, 24.
|
§§ 17, 64. 65.
|
» Riksgälds-kontorets........................
|
»
|
8,
|
9, 23, 24.
|
§§ 17, 64.
|
Hypoteksbanken, allmänna .....................
Inkomster, Statsverkets, brist uti .........
|
»
|
27.
|
|
§ 73.
|
V
|
5,
|
6.
|
§§ 6-8.
|
» Riksgälds-kontorets..............
|
»
|
13-
|
-17.
|
§§ 27-40.
|
Inlösen af förfallna obligationer............
|
))
|
2.
|
|
§ 2.
|
Instruktion för Riksgälds-kontorets tjen¬
steman .................................
|
))
|
30.
|
|
§ 79.
|
Inventarier i Riksgälds-kontorets och
Riksdagens hus...............
|
))
|
8,
|
9, 23, 24, 26. SS 17, 64, 69.
|
Inventering af larm- och säkerhetshand-
lingar....................................
|
x>
|
23.
|
|
§ 63.
|
Jernväg ar, enskilda, statsbidrag till......
|
»
|
o-
|
-5.
|
§ 4-
|
Jernvägsanlåggningar, bolag för utföran¬
de af........................
|
|
27.
|
|
§ 72.
|
Jernväg sbyggnader, statens anslag till...
|
»
|
4,
|
5.
|
§ 5 inom. 1.
|
Justitie-ornbudsmannens aflöning............
|
))
|
10,
|
11.
|
§ 20.
|
)) embetsresor............
|
))
|
11.
|
|
§ 21.
|
)> insättande i embete!
|
»
|
28.
|
|
§ 74 inom. c.
|
Kild och Ludvika, jernväg emellan......
|
»
|
3.
|
|
§ 4.
|
Kinda Kanalaktiebolag, revision af ......
|
»
|
27.
|
|
§ 71.
|
Kommissariat, Riksgälds-kontorets.........
|
))
|
29.
|
|
§ 77.
|
» dess protokoll och an¬
teckningsböcker ...
|
))
|
23.
|
|
§ 63.
|
» » utlåtanden ............
|
»
|
22.
|
|
§ 60.
|
Konstitutions- Utskottets handlingar vid
1809 års riksdag
|
»
|
25.
|
|
§ 68.
|
Konstitutorial för tjenstemännen .........
|
»
|
26,
|
27, 31.
|
§§ 70, 80.
|
Kontors-expenser ...................................
|
»
|
8,
|
9.
|
§ 17.
|
Konungens ombud ..................'...............
|
|
22.
|
|
§ 58.
|
Kreditiv för infallande krig..................
|
»
|
7,
|
8.
|
§§ 12, 14.
|
» » rikets försvar eller andra
vigtiga ändamål...............
|
»
|
7,
|
8.
|
§§ 13, 14.
§ 38.
|
Kreditiv, Riksgälds-kontorets, å Fanken
|
»
|
17.
|
|
Kärrgrufvan inom Norbergs bergslag
samt sjön Åmänningen,
jernväg emellan...............
|
v
|
2.
|
|
§ 3.
|
Landtränteriernas depositionsmedel......
|
))
|
14.
|
|
§ 30.
|
Ledigheter bland Fullmäktige...............
|
))
|
19.
|
|
§ 45.
|
Liqvid mellan Stats- och liiksgäldsverken
|
))
|
18.
|
|
§ 43.
|
Liqvid angående förslags-anslagen ......
b » Statsverkets öfverskott
Missväxter, behöfvandes undsättning vid
Myntsort, den i reglementet begagnade
» Riksgälds-kontorets............
Ombud, Konungens................................
Ombudsman, Riksgälds-kontorets .........
Omröstningar, Fullmäktiges..................
Ordförande hos Fullmäktige..................
» vice, » ..................
Pensionsgrunder för Riksgälds-kontorets
tjensteman och vaktbetjening
Pensionsstat vid Riksgälds-kontoret......
Preskriptionstid för Riksgälds-kontorets
» Riksdagens, papper till tryck¬
ning af .............,...................
Reglering af förvaltningsbestyron och
tjenstegöromålen vid Riks-
gäldskontoret .....................
Reglementarisk a stadganden, äldre, ......
Resekostnadsersättning för Riksdagens
Revisorer .........
» » för Fullmäktige
» » » Justitie-om-
budsmannen
Re visions-kamererare Riksgäld skontorets
Revisionskostnader .................................
Revisorer, Riksdagens, vid 1874 års
statsrevision.........
» » traktamenten och
resekostnader för
Sid.
|
6.
|
§ 8.
|
y>
|
14.
|
§ 29.
|
X)
|
1(1, 17.
|
§§ 36, 41.
|
D
|
3.
|
§ 4.
|
v
|
5.
|
§ 5.
|
»
|
7, 8, 15, 21.
|
§$ 13, 14, 33, 57.
|
D
|
14, 15.
|
§§ 32. 33.
|
))
|
36.
|
§ 96.
|
))
|
2.
|
§ 3.
|
»
|
6, 7.
|
§ io.
|
$
|
16.
|
§ 37.
|
))
|
1, 16, 17.
|
§§ 2, 35, 36, 39.
|
))
|
22.
|
§ 58.
|
))
|
29.
|
§ 77.
|
»
|
22.
|
§ 59.
|
»
|
18.
|
§ 44.
|
X>
|
18.
|
§ 44.
|
))
|
35, 36.
|
§§ 92-95.
|
»
|
52.
|
—-----
|
»
|
1.
|
§ 2-
|
»
|
21.
|
§ 53.
|
))
|
26,
|
§ 69.
|
))
|
26, 27.
|
§ 70.
|
))
|
36.
|
§ 97.
|
))
|
9.
|
§ 19.
|
»
|
11.
|
§ 22.
|
))
|
11.
|
§ 21.
|
»
|
30.
|
§ 77.
|
»
|
9.
|
§ 19.
|
))
|
54.
|
—
|
))
|
9.
|
§ 19.
|
»
|
9, 25.
|
§§ 19, 67.
|
»
|
17.
|
§ 38.
|
))
|
15.
|
* § 34.
|
))
|
23, 24.
|
§§ 64, 65.
|
))
|
9.
|
§ 18.
|
»
|
8, 9, 23, 24.
|
§§ 17, 64, 65.
|
»
|
8.
|
§ 16.
|
60
Riksdagsort, Fullmäktiges yttrande
derom ..............................
Riksdaler, hvad dermed i Reglementet
förstås....................................
Riksgålds-kontorets betjening ...............
» Enke- och pupillkassa
» fordringar för medde¬
lade lån.....................
» Fullmäktige...............
» föremål .....................
» förvaltning ...............
» hufvudbok..................
» hus ...........................
» inkomster och särskil¬
da tillgångar ............
» kreditiv å Fanken......
» obligationer ..............
» skulder........................
d Styrelse .....................
» tjenstemanna-personal
» upplåning ..................
» utgifter........................
» vaktbetjening ............
Riksgäldssedlar, inlösen af.....................
Rotar vid båtsmanshållet, sammanförande
af .....................
Rådfrågningar hos Riksdagens Revisorer
Räkenskaper, Riksgålds-kontorets .........
b » utdrag af
Rånte- och amortissements-fonder.........
Räntebärande pappers belånande .........
Räntegifvares befriande från forsellön...
Sammankomster, Fullmäktiges...............
» Fullmäktiges i Fanken
och Riksgälds-kontoret
gemensamma ..............
Seminarium för bildande af lärarinnor
Sessionsdagar, Fullmäktiges ..................
Skogsplanteringskassan ...........................
Skrifmaterialier för Riksdagens och Ut¬
skottens behof............
Skulder, Riksgålds-kontorets..................
Stadganden, äldre, rörande Riksgälds-
kontoret ..............................
Stat-, aflönings-, för Riksgälds-kontoret
Stat-, pensions-, för Riksgälds-kontoret
Statsfyllnadssumman ..............................
Sid.
|
28.
|
§ 74, inom.
|
»
|
36.
|
§ 96.
|
»
|
29, 30.
|
§§ 76-79.
|
»
|
13, 31.
|
§§ 26, 80.
|
x>
|
2, 3.
KO
|
§ 3.
|
»
V
|
DO.
i.
|
§ 1-
|
»
|
18, 19.
|
§§ 44, 47.
|
))
|
17.
|
§ 41.
|
))
|
8, 23.
|
§§ 17, 64.
|
))
|
13-17.
|
§§ 27-40.
|
»
|
17.
|
§ 38.
|
))
|
1, 2.
|
§ 2-
|
»
|
1.
|
§ 2.
|
))
|
18—20.
|
§§ 44-52.
|
))
|
29, 30.
|
§§ 76-79.
|
))
|
15, 17.
|
§§ 35, 39.
|
»
|
3—13.
|
§§ 4-26.
|
))
|
30.
|
§ 78.
|
»
|
2.
|
§ 2.
|
))
|
7.
|
§ 11.
|
))
|
20.
|
§ 52.
|
))
|
17.
|
§ 41.
|
»
|
18.
|
§ 42.
|
))
|
16, 17.
|
§§ 36, 41.
|
))
|
16.
|
§ 37.
|
)>
|
6.
|
§ 9.
|
»
|
21—23.
|
§§ 53—62.
|
»
|
28.
|
§ 74.
|
))
|
5.
|
§ 5.
|
))
|
21.
|
§ 53.
|
))
|
14.
|
§ 31.
|
v
|
26.
|
§ 69.
|
V
|
1, 2.
|
§ 2-
|
))
|
36.
|
§ 97.
|
»
|
51.
|
—
|
|
52.
|
—
|
))
|
5.
|
§ 6.
|
a.
Statskontorets utgifter, bidrag till de¬
ras bestridande
Statsinkomsterna, brister i .....................
» öfverskott å ...............
Statslånefonden .......................................
Statslån för jernvägsbyggnader ............
Statsobligationer, fonderade.....................
Statsreglering en, dermed gemenskap
egande utgifter.........
Statsutgifter, bidrag till deras bestri¬
dande .................................
Statsverkets besparingar och öfverskott
» förslagsanslag....................
» inkomster, brister uti.........
t> liqvider med Riksgälds-kon-
toret........................ v
Strömsholms nya kanalbolag, revision af
dess förvaltning.................. »
Större kreditivet....................................... *
Suppleanter för Fullmäktige.................. »
» deras inträdande ............... 51
» < för Revisorerne.................. »
Suspensioner............................................ ”
Telegrafverket, förskott till.....................
Tjensteförsummelser.................................
Tjenstegöromålens reglering ..................
Tjenstemån vid Riksgälds-kontoret.........
» » » aflöning för
» » »pensionering af »
Tjenster, lediga, bestridande af ...........
» återbesättande af.....................
Tjenstgöringsordning ..............................
Tjenstgöring spenningar ...........................
Tjenstledighet för tjenstemännen och
vaktbctjcningen......
» v Fullmäktige............
Traktamenten, Riksdagens Revisorers...
Tryckfrihets-komitéens betjening och ex¬
penser..................
Tryckning af bihanget till Riksdagens
protokoll ........................
» » Bondeståndets protokoll
och Konstitutions-Utskot-
tets handlingar vid 1809
års riksdag
» » Revisorernes berättelser
Tryckningskostnader för Justitie-ombuds-
mannens berättelser
Bih. till Bil'ad. Prof, 1874. 10 Sami. 1 Afd
(Riksg.-kontorets Reglemente).
4, 5.
|
§ 5-
|
5.
|
§ 7.
|
14.
|
§ 29.
|
17.
|
§ 40.
|
15.
|
§ 35.
|
15.
|
§ 35.
|
5—7.
|
§§ 6-11.
|
4, 5.
|
§ 5. mom. 1, 2
|
14.
|
§ 29.
|
6.
|
§ 8.
|
5.
|
§ 7.
|
14, i'8.
|
§§ 8, 29, 43.
|
27.
|
§ 71.
|
7.
|
§ 12.
|
53.
|
—
|
19.
|
§§ 45, 46.
|
54.
|
—
|
33, 34.
|
(X
Öb
j-i
oc
|
8.
|
§ 15.
|
33, 34.
|
§§ 86-91.
|
26, 27.
|
. § 70.
|
29, 30.
|
§ 77.
|
11, 12.
|
§ 23.
|
35, 36.
|
§§ 92—95.
|
31, 32.
|
§§ 80, 81.
|
32.
|
§§ 82, 83, 85.
|
30.
|
§ 79.
|
11, 12.
|
§ 23, mom. 1.
|
31.
|
§ 81.
|
21.
|
§§ 55, 56.
|
9.
|
§ 19.
|
11.
|
§ 21.
|
26.
|
§ 69.
|
25.
|
§ 68.
|
9, 25.
|
§§ 19, 67.
|
11.
|
§ 21.
|
2 Band.
62
Understöd för Riksgälds-kontorets tjen
stemäns sterbhus ..................
|
Sid.
|
12.
|
§ 25.
|
Undsättningsmedel vid missväxter.........
Uppbörden och redovisningen af Riks-
|
))
|
14, 15.
|
§§ 32, 33.
|
gälds-kontorets medel.........
|
))
|
17, 18.
|
§§ 41-43.
|
Uppdrag, fullmäktiges särskilda .........
Upplåning för Riksgälds-kontorets räk-
|
)>
|
23—28.
|
§§ 63-75.
|
ning.......................................
Utdrag af Riksgälds-kontorets räken-
|
)>
|
15, 17.
|
§§ 35, 39.
|
skaper .......................................
|
))
|
18.
|
§ 42.
|
Utgifter, Riksgälds-kontorets..................
Utlåtanden, Kommissariatets..................
|
»
|
3—13.
|
§§ 4-26.
|
»
|
22.
|
§ 60.
|
Väkthetjening, Justitie-ombudsmannens
|
))
|
10.
|
§ 20.
|
» Riksgälds-kontorets ......
|
v
|
30.
|
§ 78.
|
Väkthet)eningens pensionerande ...........
|
»
|
33—36.
|
§§ 86—1-95.
|
» tjensteförsummelser ...
|
))
|
34.
|
§ 89.
|
Varningar för tjensteförsummelser ......
Vilkor för lönetillökningen vid Riks-
|
»
|
33.
|
§ 86.
|
gäldskontoret..............................
|
»
|
11.
|
§ 23.
|
Vinst, Riksbankens, andel i ..................
Öfverlåtelse på viss person af Riksgälds-
|
)>
|
15.
|
§ 34.
|
kontorets obligationer.........
|
))
|
2.
|
§ 2.
|
Öfverskott, Statsverkets...........................
|
»
|
14.
|
§ 29. '
|