Den 14 Februari.
109
P. M. Gmnarson likaledes under 14 dagar från och den 18:de i denna
månad, begge med anledning af inträffade dödsfall inom deras familjer;
Herr 'Ar. J. Boström under 10 dagar från och med den 14 dennes;
samt
Herr C. A. J. Wennérus under 8 dagar från och med sistnämnde
dag, i och för en vigtig jernvägsangelägenhet, som påkallade hans närvaro i
hemorten.
§ 9.
Justerades protokollsutdrag rörande de i detta sammanträde fattade
beslut.
Kammarens ledamöter åtskildes kl. 1 ,'4 2 e. in.
In fidem
It. Husberg.
Lördagen den 14 Februari.
Kl. 10 f. m.
§ 1-
Justerades det i Kammarens sammanträde den 7 innevarande månad
förda protokoll.
§ 2.
Herr Statsrådet in. m. C. F. Wsern aflemnade Kongl. Maj:ts nedan-
nämnda nådiga propositioner till Riksdagen:
l:o) med förslag till förnyad förordning angående Sveriges och Norges
ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden; och
2:o) angående afsöndring af jord från jägmästarebostället Anderbäck
till planteringsland för folkskola inom Tima och Bergshammars försam¬
lingar i Södermanlands län.
no
Den 14 Februari.
Herr Talmannen mottog dessa Kongl. propositioner, med förklarande
att Kammaren ville åt desamma lemna grundlagsenlig behandling.
§ 3.
Enligt Kammarens derom förut fattade beslut företogos nu val af
dels tjugufyra valmän för att utse Riksdagens Justitie-ombudsman och
hans efterträdare, dels äfven sex suppleanter för dessa valmän; och be-
funnos, efter valförrättningarnes slut, hafva blifvit utsedde:
till valmän:
Herr A. Andersson i Wisland,
„ A. Andersson i Nyckelby,
„ J. Andersson i Knarrevik,
„ J. Andersson i Fränninge,
„ Clir. Assarsson,
„ P. Benjaminson,
„ J. Bengtsson i Oxared,
„ C. W. Berglind,
„ E. G. Eriksson i Klaxås,
„ J. F. Fredricson,
„ C. E. Hjelm,
„ Carl Ifvarsson,
„ J. Jonasson i Rasslebygd,
„ N. Larson,
„ Ola Månsson,
„ P. Olsson,
„ E. Olsson,
„ Pehr Pehrsson,
„ Jöns Pehrsson,
„ Grefve A. Fr:son Posse,
„ O. P. Biländer,
„ A. Törnfelt,
„ A . W. JJhr och
„ L. Ohlin,
hvardera med 115 röster;
samt till suppleanter:
Herr Pehr Nilsson i Wittjerf,
„ Jonas Jansson,
„ C. E. Ersson,
„ Johan Jönsson,
„ Bengt Olofsson och
„ C. J. Kjellman,
hvar och eu med 81 röster.
Ben 14 Februari.
111
Mellan de utsedde suppleanterne företogs alltså lottning, som utföll
med den ordningsföljd, hvilken här ofvan angifvits.
§ 4-
Skedde föredragning af xVndra Kammarens Tredje Tillfälliga Utskotts
Utlåtande N:o 1, i anledning af Herr A. P. Danielssons motion, N:o 87,
om åtgärders vidtagande till skyddande från vidare förstöring af Borg¬
holms slottsruin; och anförde härvid motionären
Herr Danielsson: Då ingen af Kammarens ledamöter begärt,
att denna fråga längre skulle belasta föredragningslistan, så vill ej heller
jag göra något yrkande derom. Men då det kan synas besynnerligt, att
jag, såsom motionär i frågan, ämnar yrka återremiss af betänkandet, oak¬
tadt jag, enligt Utskottets mening, redan skulle fått hela mitt yrkande i
motionen uppfyldt, så ber jag att i korthet få anföra skälen för detta
mitt yrkande.
Jag har, för vinnande af en närmare kännedom om det af Utskottet
såsom skäl för dess afstyrkande anförda förhållandet, inställt mig hos
Öfverintendentsembetet och der benäget erhållit de upplysningar i frågan,
som stodo till buds. Bland annat fick jag då tillfälle att taga en afskrift
af det af Utskottet omnämnda, af Professor Hawerman uppsatta undersöknings¬
protokollet öfver ifrågavarande ruin. Anledningen, hvarför Herr Hawerman
kom att göra denna undersökning, var att han i somras af Öfverinten¬
dentsembetet anmodades att resa till Calmar för att tillse, huruvida de
då pågående restaurationsarbetena å det gamla slottet derstädes — en
del af dessa arbeten äro redan afslutade — på vederbörligt sätt utfördes.
I sammanhang med denna resa gjorde Professor Hawerman, åtföljd af
landskamererare!! i länet, på ångbåt en tur öfver sundet till det några få
timmars väg från Calmar belägna Borgholm och besökte under uppe¬
hållet derstädes, i sällskap med landskamereraren samt kronofogden i fög
deriet och arrendatorn af Borgholms kungsgård, de tvänne sistnämnde
bosatte helt nära intill ruinen, det gamla slottet. Uppehållet i ruinen
var ej långvarigt, det räckte endast under de få timmar, som förliöto till
dess ångfartyget, på hvilket de resande ankommit, återvände till Calmar.
Undersökningen blef derföre också kort och, såsom mig synes, ofullständig.
Verkliga förhållandet är att, såsom jag i motionen påpekat, ruinen del¬
vis hotar med fall, och att många hvalf och gångar derstädes äro för be¬
sökande rent af vådliga att beträda. En hvar, som vandrar igenom dem,
utsätter sig för faran att när som helst krossas eller skadas till lif eller lem
af de lösa stenarne i väggar och tak, som tyckas hvarje ögonblick färdiga
att ramla.
Jag ber nu att få uppläsa den del af Professor Iiawermans under¬
sökningsprotokoll, som rörcr vården af slottsruinen och på hvilken Ut¬
skottet grundat sin hemställan. Efter några inledande anmärkningar an¬
gående växtligheten å ruinens hvalf och dess sannolika inflytande på
ruinens bestånd, säger Herr Hawerman: “För vården af Borgholms slotts¬
ruin och till skyddande af löst folks inträngande och härjande inom dess
112
Den 14 Februari.
murar, äfvensom till förekommande af olyckshändelser derstädes framstå
som oafvisligt nödvändiga nedanstående reparation såtgärder, nemligen:
l:o. I nordvestra tornet erfordras framför den ovanligt djupa s. k.
jungfrubrunnen, hvilken nu är utan ringaste stängsel, ett starkt staket af
spjelor på 3,2 4 tums reglar, vid ändarne fästade med murhakar. Stängs¬
let af 12 fots längd och 7 fots höjd, hvithet med materialier, tjärning och
arbetslön upptogs till 25 R:dr.
2:o. I sydvestra byggnadscorpsen erfordras tvänne sidors inhägnad
af en brunn med lägre barrier af reglar på ståndare, hvilken med mate¬
rialier, tjärning och arbetslön upptages till 18 R:dr.
3:o. A vestra sidan af slottet erfordras för stängsel en icke obetyd¬
lig påmurning af terrassmurarne på tvänne särskilda ställen, samt dess¬
utom igenmurning af nio särskilda gluggar å yttermurarne, hvilka arbeten,
sammanlagdt med ställningar, murbruk och arbetslöner, upptagas till 45
R:dr eller sammanlagdt för stängsel vid Borgholms slott 88 R:dr. Så¬
lunda synadt och befunnet, Stockholm den 15 September 1873. J. Å.
Hawerman“.
Häraf synes, att inga andra åtgärder egentligen blifvit af Herr Ha¬
werman föreslagna, än sådana som afse att skydda besökande för faran
att stupa ned i de tvänne i slottet befintliga brunnarne eller att falla
ned i bråddjupet på vestra sidan af slottet. Behötligheten af åtgärder i
sådan syftning kan visserligen ej förnekas, åtminstone hvad beträffar
risken att falla ned i brunnarne, då, såsom erfarenheten visat, det icke är
utan exempel att personer genom oförsigtighet, eller vid större folksam¬
lingar och ty åtföljande trängsel, t. ex. vid musikaliska eller danstillställ¬
ningar och dylika tillfällen, helt hastigt fått sig ett mindre behagligt
kallbad på halsen; men om det som jag med min motion afsett, att nem¬
ligen Kongl. Maj:t ville låta “på stället besigtiga Borgholms slottsruin
samt uppgöra en plan för de åtgärder, som anses nödvändiga för att
vårda denna ruin från vidare förstöring och sedan till Riksdagen göra
den framställning, som för ändamålets vinnande erfordras", derom före¬
kommer i undersökningsprotokollet ej ett ord. Mitt förslag afser sådana
åtgärder som t. ex. att stödja murarne, att kitta ihop hvalfven, kolon¬
nerna, portalerna o. s. v., som hota att ramla, men någon åtgärd i sådant
syfte har Herr Hawerman ej föreslagit.
På de grunder jag nu i korthet anfört kan jag således icke annat
än yrka återremiss af utlåtandet. Att stanna vid Herr Hawermans för¬
slag vore i sjelfva verket nästan detsamma som att göra intet. Borgholms
slottsruin är dock ett monument, kärt för hvarje svensk, hvarje foster¬
landsvän; jag tror att hvar och en, som besökt denna plats med dess
stora minnen från en förgången ärorik historia, på det Migaste måste
önska, att ruinen bevaras i det skick, att äfven kommande slägten må
kunna njuta af densamma.
Jag anhåller om återremiss af betänkandet,
Herr Boman: Utskottet har, för att få denna fråga för sig utredd,
genom eu af sina medlemmar satt sig i beröring med förste arkitekten
vid Kongl. Ofverintendentsembetet, Professoren Hawerman, som efter på
stället
Den 14 Februari.
113
stället gjord undersökning upprättat det af Utskottet åberopade, af Herr
Danielsson nyss upplästa förslaget, och Professoren Scholander, under
hvars afdelning inom Öfverintendetsembetet dylika arbeten höra. Begge
hafva upplyst, att undersökning af ruinen på stället genom Herr Håker¬
man redan skett. Herr Hawerman hade sig särskild! uppdraget att göra
denna undersökning så samvetsgrant som möjligt och föreslå sådana åt¬
gärder, som för den närmaste framtiden kunde vara mot ruinens förstö¬
ring betryggande. Och detta har äfven, såväl enligt Herr Hawermans
egen uppgift, som enligt Herr Scholanders, skett. Herr Hawermans förslag
har också på grund häraf blifvit upptaget i Öfverintendentsembetets general¬
förslag till innevarande års arbeten. Huruvida de föreslagna åtgärderna
äro för ändamålet tillräckliga, har icke legat inom Utskottets befogenhet
att undersöka, då Utskottet icke kunnat på stället efterse, huruvida, en¬
ligt dess uppfattning, större eller mindre arbeten erfordrades. Men visadt
är, att samma myndighet, som motionären föreslagit skulle skicka en af
sina tjensteman till ruinen, för samma ändamål som det i motionen af-
sedda, redan ditsändt Herr Hawerman och att ett förslag till ruinens
skyddande mot förstöring af honom blifvit uppgjordt och i innevarande
års arbetsplan upptaget. Vid sådant förhållande kan jag för min del
icke finna skäl att vidtaga ytterligare åtgärder i samma syfte; behofvet
deraf inträder först, om det skulle visa sig att de redan beslutade åt¬
gärderna äro otillräckliga. Andra åtgärder än sådana som hindra rui¬
nen från hastig förstöring kunna för (ifrigt ej vidtagas, såvida man ön¬
skar att ruinen fortfarande skall bibehålla sin karakter. Hvarje ruin
måste visserligen förr eller senare blifva förstörd, såvida man ej förstär¬
ker henne genom nya byggnader, men derigenom förändras också hennes
karakter, hon blifver ett lappverk utan värde i stället för ett historiskt
minnesmärke och kräfver dessutom för att försättas i sådant skick ofta
ganska betydliga kostnader. Skall Borgholms slottsruin, såsom Herr Da¬
nielsson nyss tycktes önska, stöttas genom nya byggnader och derigenom
skyddas för längre tid från förstöring, så kan detta icke ske på annat
sätt, än genom anbringande af contre-forter: men ruinen kommer då ej
längre att bibehålla sitt nuvarande pittoreska utseende, utan blir någon¬
ting helt olika mot hvad den nu är. Dylika mera omfattande reparatio¬
ner äro, som nyss nämndes, förkastliga dels derföre att ruinens karakter
derigenom mer eller mindre förstöres, dels derföre att de vanligen kräfva
kapital, som bättre kunna användas för fyllandet af praktiska behof.
Jag tillstyrker afslag å motionen och bifall till Utskottets utlåtande,
alldenstund det som i motionen är begärdt redan genom Öfverintendents-
embetets försorg är afsedt att komma till utförande.
Härmed var öfverläggningen slutad.
Enligt de gjorda yrkandena, gaf Herr Talmannen propositioner såväl
på bifall som på återremiss; och blef den förra propositionen med öfver¬
vägande ja besvarad, i följd hvaraf Kammaren bifallit Utskottets hem¬
ställan.
Riksd, Prot, 1874. 2 Afd. 1 Band. 8
Den 14 Februari.
114
Föredrogs Andra Kammarens Andra Tillfälliga Utskotts Utlåtande K:o 1
(i samlingen N:o 2) i anledning af Kammarens remiss af motion med för¬
slag till stadga för länsjägmästare m. m.
Herr Ola Andersson yttrade: .Tåg hyser någon betänklighet mot
att bifalla Utskottets här ifrågavarande hemställan. Att särskilda Utskott
tillsättas för behandling af endast sådana frågor, som.höra till ständiga
Utskott, är en allmänt känd sak. Riksdags-ordningen stadgar i 37 § 1
mom. angående de särskilda Utskotten och de frågor, som af dessa Ut¬
skott skola handläggas: “ankommande på Kamrarnes sammanstämmande
beslut att, när sådant finnes vara af nöden, tillsätta särskildt Utskott för
upptagande af fråga, som tillhör ständigt Utskotts behandlingoch i
de reglementariska föreskrifterna för Riksdagen § 8 heter det: “Besluta
Kamrarne tillsätta särskildt Utskott för behandling af något ärende, skall
underrättelse derom ofördröjligen meddelas det eller de ständiga Utskott,
som eljest skolat ärendet handlägga. Har, innan beslutet fattades, ärende
af enahanda eller likartad beskaffenhet blifvit till ständigt Utskott hän-
visadt, skall sådant Utskott inom åtta dagar efter af berörda underrättelse
erhållen del hos Kamrarne göra framställning om slikt ärendes öfver¬
lemnande till det Särskilda Utskottet'*. Häraf torde framgå, hvad jag
förmodar ingen heller vill bestrida, att frågor af den karakter, att de
tillhöra tillfälligt Utskotts behandling, icke gerna kunna, utan åsidosät¬
tande af grundlagens bud, remitteras till ett särskildt Utskott, samman¬
satt af ledamöter från båda Kamrarne. Jag klandrar icke att det Till¬
fälliga Utskottet gjort en sådan hemställan, då frågan ju står i ett så
nära sammanhang med de frågor, för hvilka det Särskilda Utskottet blif¬
vit tillsatt; men prejudikatet kan en annan gång blifva obehagligt, och
yrkar jag derföre afslag å Utskottets förslag.
Herr C. W. Carlsson: Herr Dofsén har, såsom af Utskottets utlåtande
inhemtas, väckt tvänne motioner om åtgärders vidtagande för åstadkommande
af en förbättrad skogshushållning. I den ena motionen, N:o 106, fram¬
ställer han en anhållan om anslag för anställande inom hvarje af rikets
län af en länsjägmästare för ordnande och verkställande af skogshushåll¬
ning inom länet. Denna motion har blifvit öfverlemnad till Stats-1; tskottet,
men kommer, till följd af Kamrarnes beslut om tillsättande af ett sär¬
skildt Utskott för behandlingen af frågor rörande skogsväsendet, att be¬
handlas af ett särskildt Utskott. I den andra motionen, N:o 107, an¬
håller han, under förutsättning af bifall till den första motionen, om ut¬
färdande af en stadga för dessa länsjägmästare. Denna motion har öf-
verlemnats till Tillfälliga Utskottet N:o 2. Såsom Herrarne behagade
finna, hänga dessa två motioner nära tillsammans med hvarandra, den
senares öde beror deraf, huruvida den förra blir bifallen eller ej. I an¬
ledning häraf beslöt det Tillfälliga Utskottet att till Kammaren hemställa
om öfverlemnande af motionen N:o 107 till det Särskilda Utskott, som blifvit
tillsatt för handläggning af ärenden rörande skogsväsendet i allmänhet. Till
Den 14 Februari.
115
denna hemställan anser jag Utskottet på grund af sista momentet i 59 §
Riksdags-ordningen berättigad t och anhåller för min de! om bifall till
densamma.
Herr vice Talmannen Friherre Akerliielm: Då Kammaren gifvit
mig förtroendet att deltaga i det Särskilda Utskottets öfverläggningar och
då jag inom Utskottet särskild! fått ytterligare uppdrag af beskaffenhet
att komma mig att tänka på omfånget af det arbete, som der bör före¬
tagas, hoppas jag att Kammaren tillåter mig att här få framhålla det,
såsom mig synes, vigtiga deri, att, då Riksdagen besluta tillsätta ett sär¬
skild! Utskott, detta ock må få sin befogenhet så utsträckt, att deri ej
ligger hinder för att ett i möjligaste måtto fullständigt arbete derifrån må
kunna i sinom tid framkomma. Det synes mig alldeles påtagligt, att
ifrågavarande motion, N:o 107, af Herr Dofsén, står i närmaste samman¬
hang med samme ledamots motion N:o 106, och då sistnämnda motion
otvifvelaktigt kommer att öfverlentnas till det Särskilda Utskottet, så före¬
faller det mig af vigt att detta Utskott äfven får handlägga den motio¬
nen, N:o 107, hvari finnes framstäldt ett förslag till stadga för länsjäg-
mästare in. m. Jag medgifver visserligen att, såsom en talare på skåne-
bänken nyss anförde, grundlagen uttryckligen föreskrifver endast, huru stän¬
digt Utskott skall öfverlemna motioner till särskild! Utskott, men tror, i strid
mot honom, att deraf ingalunda följer att grundlagen förbjuder tillfälligt Ut¬
skott afl till särskild! Utskott öfverlemna eu till det tillfälliga Utskottet remit¬
terad motion. Jag tror, att Kamrarnes beslutanderätt i fråga om öfverlem¬
nande af sådan motion till särskild! Utskott är synnerligen vigtig att
taga vara på. I annat fall skulle dessutom lätt kunna inträffa, att ett
tillfälligt Utskott kornme att afgifva utlåtande öfver samma fråga, som
sedermera funnes behandlad af ett särskilt Utskott, och detta vore med
afseende på föredragningen inom Kammaren mindre lämpligt, ja till och
med så olämpligt, att jag icke för min del hyser någon tvekan att vörd¬
samt anhålla, det Kammaren ville visa det Särskilda Utskottet det för¬
troendet att till detsamma öfverlemna äfven motionen N:o 107, hvarföre
jag således yrkar gillande af föreliggande hemställan från det Tillfälliga
l 'tskottet.
Sedan öfverläggningen nu förklarats slutad, gåfvos propositioner dels
på bifall till Utskottets hemställan och dels på Herr Ola Anderssons yr¬
kande om afslag derå; och som flen förra af dessa propositioner ansågs
vara med öfvervägande ja besvarad, hade Kammaren alltså beslutit hän¬
visa ifrågavarande motion till handläggning af det Särskilda Utskott, som
blifvit tillsatt för behandling af frågor rörande en förbättrad skogs¬
hushållning.
Till bordläggning anmäldes:
Kong!. Maj:ts under § 2 bär ofvan omformälda nådiga propositioner;
äfvensom
116
Den 14 Februari,
Stats-Utskottets utlåtanden:
N:o 2, i anledning af Kougl. Maj:ts nådiga proposition angående upp¬
låtelse till Westmanlands läns hushållningssällskap af ett till landshöfdinge-
indelningen i nämnda län hörande jordområde;
K:o B, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående
upplåtelse till Köpings stad af vissa delar utaf kronolägenheterna By¬
slätten och Köpingsön med dertill hörande Stora och Lilla Gåskärret;
N:o 4, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående upp¬
låtelse till Köpings stad af eu del af kronolägenheten Hushagen;
N:o 5, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående af¬
söndring af jord från öfverstebostället Kronobäck vid Calmar regemente
till Mönsterås församlings folkskola i Calmar län;
N:o d, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående
eftergift till förmån för staden Halmstad af kronans rätt till dana-arl
efter Skräddaren P. Sandberg;
N:o 7, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående
eftergift till förmån för enkan Karin Svensson, född Olsson, af kronans
rätt till dana-arf efter hennes man, Artilleristen C. N. B Svensson; och
Samma Utskotts Memorial N:o 3, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga
skrifvelse angående Sala silfververks ränteersättniugsfonds tillstånd och
förvaltning under redogörelseåret 1872; samt
Bevillnings-Utskottets Utlåtande N:o 1, i anledning af Andra Kam¬
marens remiss af Herr Pehr Nilssons motion om förbud emot utförsel af
virke; och
Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 2 i anledning af väckt motion
om nedsättning i nu gällande brefporto.
8 7-
Justerades protokollsutdrag rörande de i detta sammanträde fattade
beslut.
§ 8.
Upplästes ett så lydande sjukbetyg:
Att Ledamoten af Riksdagens Andra Kammare Peter Gummesson,
som nu vistas härstädes, fortfarande är sjuk. och att hans sjukdom under
de senaste veckorna så tilltagit, att det synes, som om han icke så snart
skulle kunna blifva så återställd, att han kan återvända till Stockholm
för att deltaga i riksdagsförhandlingarne; varder härmed försäkradt och
betygadt.
Eringsboda den 11 Februari 1874.
Bernhard Möller.
Comminister.
Den 18 Februari.
117
Och tillkännagaf Herr Talmannen, att Herr Gummesson, med åbero¬
pande af detta betyg, anhållit om en månads ytterligare ledighet från
riksdagsgöromålen; hvilken anhållan af Kammaren bifölls.
Derjemte blef, från och med den 18 innevarande månad, ledighet
från riksdagsgöromålen beviljad åt:
Herr Lothigius, under 14 dagar, samt åt
Herr Peter Carl Andersson och Herr Grenander, hvardera under 8 dagar.
Kammarens ledamöter åtskildes kl. 11 f. m.
In lidem
//. Husberg.
Onsdagen den 18 Februari.
Kl. 2 e. m.
§ 1-
Justerades protokollet för den 11 innevarande månad.
§ 2.
Till Kammaren hade inkommit tvänne protokoll, som den 14 dennes
hållits hos de valmän, Indika, enligt 68 § Riksdagsordningen, blifvit ut¬
sedde att välja Riksdagens Justitieombudsman och hans efterträdare.
Dessa protokoll hade följande lydelse:
År 1874 den 14 Februari sammanträdde Kamrarnes valmän för att
utse Riksdagens Justitieombudsman; och befunnos efter valsedlarnes
öppnande rösterna hafva utfallit sålunda:
Förutvarande Justitieombudsmannen, Herr Advokattiskalen Nils
August Fröman.............................48 röster
till följd hvaraf Advokattiskalen Fröman blifvit till Riksdagens Justitie¬
ombudsman utsedd.
Arvid Fr:son Posse.
Edvard Frisk.
Fredr. Brusewitz.
Nils Larson.