Motioner i Andra Kammaren, N:o 52. 3
till Kong], Maj:ts disposition för sig och öfriga Kongl famil-
slott emmar °Ch UnderhåH af åt dem upplåtna Kongl.
Om remiss häraf till Stats-Utskottet anhålles vördsamt,
Stockholm i Januari 1874.
Jöns Pehrsson,
från Kronobergs län.
N:0 52.
Af Herr Jons PehrSSOH: Rörande förändrade föreskrifter i fråga om
sättet för utbetalning till Embetsverk^ i hufvudstaden af dem
tillkommande löneanslag m. m.
Man har nästan under mansåldrar talat om förenkling i embetsverk*..
och 1 sanning något tal kan hafva större skal för sig «„ „ dyhk fråga lm e„
hih.hST ? * g‘ ralS8bralt looå tid och arbetskrafter kunnat så låna,
i tillf-11' Slg r änr råder i nian8a faii; Vid sista statsrevisionen kom man
■ tillfälle se många sådan, förhållanden, ed, med de» ringa förmåga å« Låål
eå -törL dåråj ’h I0”” ! '”* "tbelatai“«e“ tjenstemännens löner vid
hå.rc J «»•«"«*«, . hnfvudstaden skalle efter regeln och föreskrift
1 betsman hemta sm lon 4 gånger om året i Statskontoret, men efter
4 Motioner i Andra Kammaren, N:o 52.
hvad Statskontorets embetsman upplyste, tillgår det i praktiken så, att någon
peisoti i hvarje verk pa enskildt förtroende mottager hvarje embetsverks qvar-
tals aflöning för att utdela till verkets tjensteman, sålunda äro föreskrifterna
sådana att de maste kringgås och kunna ej i praktiken efterlefvas. Besväret
och ökade arbetet och osäkerheten äro det minst skadliga i dessa förhållanden,
andia omständigheter äro vida mer att beakta; om man någonsin skall kunna
komma till det åsyftade målet, reda och klarhet i statsförvaltningen i ifråga
om inkomster och utgifter, måste förberedande former förut vidtagas och en så¬
dan, som vi i vår reservation Litt. It. pag. 287 i sista revisionsberättelsen yr¬
kade, företagas.
Såsom ytterligare skäl och stöd för reservationen och mina Ipåstjåenden
framgår af Kongl. propositionen till Riksdagen att betydliga anslag för "tillfäl¬
liga arbetskrafter i Statskontoret äskas och är således en nödvändighet se till
att dess göromål kan förminskas i några delar om det ökas i några.
Omnämnde reservation är anförd vid Fria konsternas Akademi och lika
förhållande råder vid minst 27 andra embetsverk i hufvudstaden, och besväret
föi Statskontorets några tjensteman skulle genom yrkade förändrade föreskrif¬
ter minskas nära 19 procent, och i fall förändringen ej genast, kan i allo ge¬
nomföras, kan den dock i de flesta af nämnda 27 embetsverk snart] ske. Jag
hänvisar till ofvannämnda reservation och anför derur följande motiver.
För att få reda, enkelhet och klar öfversigt för hvarje embetsverks ut-
giftei och för att förenkla göromålen i Statskontoret böra hvarje embetsverks
utbetalningar ske från embetsverket, och ej, såsom nu är fallet, både från em-
betsverket och Statskontoret, hvilket senare bör qvartalsvis utbetala beviljade
anslag efter embeésverkets behof, och hvarje embetsverk måste^kunna råtta isig
eftei taststälda stater öfver tjenstemännens löner, och i hvarje särskildt em¬
betsverk bör Munedomen om deras egna tjenstemäns tjenstgöring vara större
än i Statskontoret, så att pröfningens och utbetalningarnes behörighet bör blifva
minst lika säker, som den nu är, och dessutom återstår gällande revision ef¬
teråt som hittills.
Hvarje embetsverk har redogörare och en stor del för mångdubbelt lö¬
nernas belopp. I andra statsanslag, inkomster och utgifter, då embetsverkets
åisanslag och utgifter är faststäldt, kan ej, såsom nu är fallet,"behöfva bildas
kassor eller stora besparingar, hvilka såsom nu är händelsen bortslösas på
hvarjehanda utgifter, och sålunda kunde lätt synas verkliga behofvet för ett
embetsverk, hvilket nu ej är möjligt, då dess utgifter gå från flera håll.
Ett beaktansvärdt förhållande, som orsakar mycket tidsödande besvär
för embetsverken, är lagen om rätt till införsel i embetsmännens löner, hvilken
lag såsom skadlig i allmänhet borde snarast afskaffa, och då det påräknas
att Lag-Utskott»t upptager Irågan, om än ej motion derom väekes.
Motioner i Andra Kammaren, N:o 52.
5
Skall det nödiga önskade resultatet blifva möjligt, att statens alla in¬
komster och utgifter centraliseras och besörjas af ett verk, Statskontoret, så¬
som ett hufvudkontor för rikets finanser, blir nödigt befria detta kontor^från
de göromål, som de speciela embetsverkens tid mycket väl tillåter dem sjelfva
att verkställa, och dessa blifva såsom en sorts underkontor i finansielt hänse¬
ende under Statskontoret och den redovisningsskyldige i sammandrag för omhän-
derhafda medel; sålunda torde en enkel, klar och tydlig öfversigt;7öfver stats¬
verkets ställning nästan när som helst kunna synas och åtminstone på mycket
kort tid efter hvarje räkenskapsårs slut, och derigenom möjliggöres ett annat
stort önskningsmål och nödvändighet, att revisionen kunde omfatta ett års rä¬
kenskaper, afslutade ett år närmare revisionstiden.
Jag hänvisar till den promemoria, som finnes reservationen bifogad, deraf
synes att revisionsåret voro 508 tjensteman och betjenter anställde uti ofvan-
nämnda 27 embetsverk; med stöd af det anförda vågar jag föreslå,
att Riksdagen vid bestämmasidet af hvarje embetsverks års-
anslag beslutar att i underdånig skrifvelse hos Kongl. Maj:t
anhålla, att Kongl. Maj:t täcktes anbefalla Sitt Statskontor
att qvartalsvis, efter embetsverkens behof, utbetala dem till¬
kommande statsanslag, samt förständiga embetsverken att
inom viss kort tid efter hvarje räkenskapsårs slut lemna
redogörelse för sin förvaltning till Statskontoret och,|om
några besparingar uppkomma hos embetsverken, desamma
ettdera till Statskontoret återlemna eller ock i bankinrätt¬
ning fruktbargöra för att tagas i beräkning vid derpå föl¬
jande års behof för embetsverken.
Om remiss häraf Ml Stats-Utskettet anhålles.
Stockholm den 27 Januari 1874.
Jöns Pehrsson
från Kronobergs län.